1. No category

Bilaga 1
Tidigare genomförda eller pågående testcyklistprojekt
Provacykel - Ett delprojekt för MM-åtgärder under ombyggnationen av E18 Hjulsta-Kista ..................1
Testcyklisterna, GR & HUV ..................................................................................................................2
Testcyklister Mölndal och Halmstad ....................................................................................................3
Vintercyklistprojekt i Halmstad och Mölndal .......................................................................................4
Vintercyklist Gävleborgs län ................................................................................................................5
Rescoachning - Ett projekt för ändrade resvanor, Göteborgs Stad .......................................................6
Elcyklist Halmstad (2015) ....................................................................................................................8
ELMOS-Elcyklar, Växjö kommun 2012-2014 ........................................................................................9
Elcykelkortet ..................................................................................................................................... 10
Projektet ”Gör din hälsa och naturen till vinnare”, Gävleborg ........................................................... 10
Hälsotramparna, Halmstad kommun................................................................................................. 12
Provacykel - Ett delprojekt för MM-åtgärder under ombyggnationen
av E18 Hjulsta-Kista
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
Genomförare av projektet: Trafikverket och Cykelkonsulterna
Syfte: Pilotprojekt 1 som en del av MM-åtgärder under vägombyggnad med syftet att minska
biltrafiken under ombyggnaden av E18 Hjulsta-Kista.
Genomförandetid: maj månad
Resvaneundersökning av alla anställda
Man vände sig till anställda på företag i Kista:
o Målgrupp 1: Bilister som kunde tänka sig börja cykla och
o Målgrupp 2: Redan befintliga cyklister (rekrytera testcyklister -> prisutlottning)
Anmälningssida www.provacykel.se – dit deltagarna hittade främst genom utdelat Provacykel-kort
i infodisk på resp. företag, länk via intranät eller via tips från kollega
100 hybridcyklar och platser fanns att tillgå i projektet. Cyklarna finansierades via det
upphandlade konsultföretaget (Cykelkonsulterna). Cykelkonsulterna ägde de cyklar som inte
köptes av testresenärerna efter projektet.
Kostnader: okänt
Utlämning av cyklar ihop med justering av dem. Bra med flera uthämtningstillfällen som
deltagarna bokar in sig till.
Samarbete med cykelhandlare som löpande servade cyklarna
Utvärdering/uppföljning via webbenkät:
o RVU innan (se ovan)
o under testtiden fyllde deltagarna i en gång per vecka
o utvärdering i september
God effekt av projektet:
o Regelbunden cykelpendling innan var 5 % och efter 31 %.
o Andelen bilresor innan var 58 % och efter 43 % (motsvarar 30 färre bilar).
·
·
·
61 av 100 köpte sin testcykel efter projektet. Ytterligare ca 20 köptes av de deltagande företagen 1.
Bra för att locka testcyklister:
o Möjligheten att undvika bilköer
o Att kunna testa cykelpendling utan att behöva köpa en egen cykel.
Att finnas på plats och beskriva projektet samt få personal som redan cyklade att tipsa sina
arbetskollegor om kampanjen skapade troligen ett förtroende bland testresenärerna.
Likheter/samma möjligheter: en MM-åtgärd i byggskedet, möjligheten att gå via företagen som
kanal. Samma målgrupp. Trafikverket skulle kanske kunna vara en projektägare i kommande projekt.
Möjligheten att cykel blir bästa framkomlighetsmedlet (framför bil och kollektivtrafik). Använda
speciell webbsida för anmälan – som även skulle kunna användas för inrapportering av vägstatus, tider
olika sträckor osv. Gör uppföljning efter projekttiden.
Troliga olikheter: att en aktör troligtvis inte går in och köper in ett visst antal cyklar
Testcyklisterna, GR & HUV
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
1
2
Genomförare av projektet: GR och HUV, men deltagande kommunerna Halmstad, Alingsås,
Mölndal, Ale, Lidköping, Lilla Edet och Öckerö.
Genomförandetid: 6 månader, april-oktober 2014.
Syfte: att visa upp och inspirera olika målgrupper via goda exempel av cykel som transportmedel
med vinster som bättre hälsa, ekonomi och ett snabbt och effektivt transportmedel. Stort fokus på
spridning av resultaten till befolkningen i kommunerna.
Målgrupp: vanebilister – 37 deltagare i 7 olika kommuner, allt från pensionärer till
småbarnsföräldrar. Rekrytering skedde genom att kommunerna marknadsförde projektet utifrån en
gemensamt framtagen mall.
Kostnad för cyklar + andra kostnader för viktiga komponenter:
o Varje kommun fick 35 000 kr av projektet (ca 5-6000 kr/deltagare) för att leasa cyklar.
Vissa kommuner gick in med mer pengar.
Finansiering: Energimyndigheten, Västsvenska paketet, Naturskyddsföreningen, EUkommissionens kampanj Do the Right Mix samt de deltagande kommunerna. Deltagarna kunde
köpa sin cykel efter projekttiden.
Olika cyklar och tillbehör att välja bland kan motverka de hindrande faktorerna, t ex:
o Elcykel: motvind och backar, långa sträckor, minskat behov av ombyte och dusch
o Lastcykel: få med sig arbetsutrustning, handla mat på hemvägen, skjutsa barn
o Vikcykel: för flexibel resa med flera transportmedel över långa distanser.
Cykelhandlare (via offert) för leasing av de flesta modellerna. Projektet köpte in de resterande
modellerna. De flesta kunde leverantören köpa tillbaka om Testcyklisten inte ville köpa loss den
(avtal skrevs)
Projektet betalade cirka hälften av cyklarnas värde vid leasingen.
Viktig lärdom gällande cykelanskaffning och leasingmodell: Det var svårt att hitta cykelhandlare
som ville ställa upp på en leasingmodell (fr a för vissa av cykeltyperna). Detta var en modell
handlarna inte hade någon erfarenhet av innan. Rädsla fanns för att de skulle stå med massa cyklar
efter projektets slut, även kring krångliga avtal, hantering av garanti med mera. De var heller inte
vana vid att inte ha direktrelationen till kunden, utan via projektledningen. De handlare som valde
att hoppa på tåget mötte dock inga större svårigheter. Ungefär hälften av cyklarna såldes och
resten hade de fått en intäkt på och fick tillbaka i gott skick att sälja begagnade. Modellen gav ett
bra ekonomiskt resultat och mindre krångel än vad cykelhandlarna troligtvis trodde.
Projektledningen lade också mycket tid och kraft för att underlätta för cykelhandlarna och för att
ha en bra relation med dem och bygga upp förtroende. 2
Cykelexpert som hjälp för att välja cykel var en av projektets framgångsfaktorer
Tomas Grönkvist, Cykelkonsulterna, samtal 2015-05-25
Rickard Waern, HUV, mejl 2015-04-20.
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
Cykelcoach för stöd och peppning för att uppnå goda långtidseffekter (tveksam nytta)
Kommuntjänstemän samordnade arbetet med hjälp av projektledningen
Utvärdering via RVU och hälsoundersökning:
o webbaserad resvaneundersökning i samband med intresseanmälningen
o Hälsoundersökning 1
o Hälsoundersökning 2 i slutet av testperioden
o Webbaserad resedagbok som deltagarna fyllde i varannan vecka
o webbaserad resvaneundersökning efter via enkät och djupintervjuer
Nyhetsbrev varannan vecka till alla deltagare; bl a påminnelse om att fylla i resedagboken.
Startmöten hölls i de respektive kommunerna
Spridning bl. a genom följejournalister i varje kommun, lokala arrangemang, broschyr och film
med goda exempel från projektet
Avtal där deltagarna bl. a åtog sig att ersätta bilresor med cykel åtminstone 3 dagar i veckan
Egen webbsida: www.testcyklisterna.se där deltagarna har kunnat följa och stötta varandra
Effekter:
o 80 % av deltagarna ersatte minst 50 % av sina vardagsbilresor med cykel.
o Varje Testcyklist ersatte ca 136 bilresor med cykel under projektettiden, främst en
arbetsresa. Totalt ersattes 4899 bilresor med cykel.
o Ingen mätning har kunnat göras som visar långtidseffekten
o I genomsnitt 1 400 kr i sparade bensinkostnader
o Bättre hälsa
o 80 % ansåg sig ha påverkat sin omgivning med sitt cyklande
Bra för att locka testcyklister:
o smidigheten i att komma från dörr till dörr
o hälsoeffekterna är motiverande
Framgångsfaktorer
o Att få möjlighet att testcykla
o Att projektet sänkt trösklarna genom att erbjuda stöd att hitta rätt behovsanpassad cykel
(cykelexperten viktig)
o Krav på motprestation, t ex rapportering (som fungerade bra), som sätter lite press och
krav på deltagarna är ofta en fördel. De flesta tycker att det är rimligt, och många
uppskattar att bli pådrivna.
Likheter/samma möjligheter: extern projektledning med lokala koordinatorer. Leasing som möjlig
cykelanförskaffning. Använda speciell webbsida för deltagarna – som även skulle kunna användas för
inrapportering av vägstatus, tider olika sträckor osv. Bra lärdomar från detta projekt: gällande kontakt
med cykelhandlare, arbetsresor ersattes främst med cykel, hälsan är en viktig motivation att bli
testcyklist, bra med expertstöd vid val av cykel (vid inköp/leasingmodell), fördel att kräva
motprestation (ok att rapportera in vägstatus mm troligtvis), avtal skrevs
Troliga olikheter: Privatpersoner som målgrupp och inte bara arbetsresor. Dyrt per deltagare - fokus
på spridningseffekter istället för att få med så många testcyklister som möjligt i projektet. Nytt projekt:
ej nödvändigt att använda hälsoundersökning – många upplevde ändå en förbättrad hälsa. Gör
uppföljning efter projekttiden.
Testcyklister Mölndal och Halmstad
·
·
·
·
·
Genomförare: Mölndals stad och Halmstad kommun. Nedan presenteras exempel från Mölndal.
Genomförandetid: maj-oktober 2015 (1 period) (mars-november i Halmstad (3 perioder))
Syfte: att inspirera och belysa fördelarna med cykel för vardagsresor - till förskolan, affären eller
sommarutflykten.
Målgrupp: 10 föräldrar med barn mellan 1-5 år, som idag främst använder bil
Genomförande:
o baseras på 2014 års upplaga av Testcyklister, se ovan projekt
Deltagare får testa en el-lådcykel eller en cykelkärra under sex månader. Cykelkärran
monteras på deltagarnas egna cyklar som ska vara i gott skick. Deltagarna får välja vilken
kärra de helst vill testa, men förstahandsvalet kan inte garanteras då antalet är begränsat.
o minst 3 dagar i veckan mellan maj-oktober 2015
Motkrav:
o delta i startmöte i början av maj
o delta i avslutningsmöte i oktober/november
o fylla i en enkel rapport varje månad
Kostnad: okänd
o
·
·
Vintercyklistprojekt i Halmstad och Mölndal
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
3
Genomförare: Halmstad kommun (vintrarna 2012-2015) och Mölndals stad3 som genomfört
projektet på liknande sätt.
Har genomförts under flera år
Syfte: locka fler kommuninvånare som vanligtvis brukar åka bil vintertid till att cykla + få in
synpunkter på vinterväghållning. Halmstad fokus på trafiksäkerhetsaspekten och sedan sparat
koldioxidutsläpp. Målsättning om att minst 50 % av deltagarna fortsätter att cykla vintern efter.
Målgrupp: personer som vanligtvis inte cyklar vintertid. Halmstad 70 personer/år.
Deltagarna åtog sig att:
o cykelpendla minst tre gånger i veckan under tre vintermånader (i Halmstad var kravet att
deltagarna skulle cykla minst tre km minst tre dagar i veckan december till och med
februari, alltså 9 km/vecka)
o att fylla i en webbenkät i slutet av varje månad
o att fylla i en rapport när projektet avslutas
Utvärdering:
o SUMO-utvärdering
o Uppföljningsenkät efter avslutad period
o Enkät efter ytterligare ett år för att mäta permanent effekt
o Resdagbok för att mäta systemeffekt
Genomförande Halmstad:
o Erbjudande: deltagarna får värdebevis hos upphandlad cykelhandlare på dubbdäck inkl.
montering (och senare avmontering), cykelbelysning och reflexväst.
o Startträff: cykelklubben där, pratat vintercykling med tips och råd
Kostnad/deltagare: Dubbdäck (inkl. montering) 35 000, Reflexvästar 3 500, Belysning 2 500, CK
Bure 2 500, Lokal + fika 2 500, HP 16 000, Lokaltidningen 2 500, Hstd7dagar 2 000. Totalt:
66 500. 70 deltagare – 66 500 kr/70= 950 kr
Finansieringsmodell: Cykelhandlare är upphandlad av kommunen som står för alla kostnader.
Cyklisterna använder sina egna cyklar och förses med ”vintercyklistmaterial”.
Effekt/resultat vid uppföljning ett år efter i Halmstad:
o 2012/2013: 41/70 svarade – 88 % cyklade <1-2 dgr/v varav 68 % <3-7 dgr/v
o 2013/2014: 41/68 svarade – 88 % cyklade <1-2 dgr/v varav 54 % <3-7 dgr/v
Framgångsfaktorer Halmstad:
o Byggt upp ett koncept som fungerar
o Planeringen behöver börja vår/sommar
o Effektivt med gemensam upphandling
o Gemensam plattform- hemsida, blogg, facebook-sida
o Gemensamma mallar och rapportering
o Gemensamt marknadsföringsmaterial- möjligt för den egna kommunen att anpassa
o Nytta i att göra det gemensamt: genomslaget i media, mängden totalt och att det sker
samtidigt
https://www.molndal.se/medborgare/trafikochresor/cykling/vintercyklisten.4.1cf988901419f8c6fecb20.html
Likheter/samma möjligheter: Nytta med att göra projekten gemensamt – effektivt. De har samlat in
info från deltagarna kring vinterväghållning via webbenkät. Upphandlat cykelhandlare dit deltagare
går med värdebevis. Skulle kunna vara en del av en typ av ”testcyklistprojekt” för att behålla cyklister
över vintern. Målsättning om att hälften av deltagarna ska cykla även nästa vinter.
Troliga olikheter: privatpersoner som målgrupp, ej via arbetsgivare. Egen cykel som vinterrustas.
Vintercyklist Gävleborgs län
·
·
·
·
·
·
·
·
·
4
Genomförare: Regionalt mobilitetskontor i Gävleborg 4 (projektägare) samordnar projektet. Tio
kommuner med var sin kontaktperson/lokal projektledare har genomfört projektet (bl a Borlänge
kommun, Falu kommun)
Projektägare tog fram grundmaterial, hemsida, handlade upp däck (inkl ett däckbyte), reflexvästar,
sadelskydd, fingervantar, dator och uppföljningsmaterial för de deltagande kommunerna att
avropa5.
Landstinget och Länsstyrelsen var med som organisationer
Har genomförts under flera år
Syfte: öka andelen cyklister som cyklar året runt och ställa bilen hemma. Avsikten är att de
förändrade resvanorna ska bli bestående. Målsättning 2010/2011 om att minst 80 procent av
deltagarna ska fortsätta vintercykla nästa säsong.
Målgrupp: vanebilister. 2010/2011 deltog 200 personer från Borlänge respektive Falun i fyra
månader.
Utvärdering:
o Under och efter projekttiden redovisade deltagarna cyklad sträcka via ett web-formulär
o Omfattande webenkät efter projektslut
o 2011 planerades ett utskick kommande vintersäsong för att se hur många som cyklade
även då
Genomförande:
o Påkostad marknadsföring
o I samband med anmälan på hemsidan presenterades ett antal villkor för att bli antagen som
vintercyklist, bl a
§ Deltagarna förband sig att cykla minst tre gånger i veckan till och från arbetet
§ Att använda cykelhjälm vid all cykling under projekttiden (upplevdes som positivt
av deltagarna)
o Via en cykeldator eller via en app registrerades alla cyklade sträckor
o I samband med startmöte fick deltagarna fram och bakdäck monterade, cykeldator,
sadelskydd och reflexväst
o De undertecknade även ett avtal där de gick med på några villkor.
o För att upprätthålla kontakten med deltagarna under projektet användes en blogg
(vintercyklisten.blogg.se), mail och SMS. En grupp på Facebook för kommunikation med
deltagare i projektet.
o På bloggen visualiserades Borlänge- och Falucyklisternas resultat efter varje
månadsrapportering i form av en sträcka på en världskarta som en inspiration för att
uppmuntra deltagarna
Gåvor/erbjudande till deltagarna:
o Dubbdäck
o Reflexväst
o Cykeldator/App
Hållbara transporter, det sedan tidigare etablerade nätverket i länet, ”Hållbart resande”, där bland andra kommunerna, Region
Gävleborg, Landstinget och Länsstyrelsen ingår drivs vidare genom Regionalt Mobilitetskontor Gävleborg. Inom nätverket sprids
erfarenheter och information och man genomför eller samordnar gemensamma aktiviteter såsom trafikantveckan och
vintercyklisten. https://www.energimyndigheten.se/Global/Press/Pressmeddelanden/Dnr%2020129091%20Bilaga%202%20Statusrapport%202013.pdf
5
Christine Sisell, Gävleborgs mobilitetskontor, 2015-02-04, genom Lisa Ström, mejl 2014-04-20
·
·
·
·
o Sadelskydd
o Smartphone vantar
Effekt/resultat:
o Totalt har 410 personer deltagit i Vintercyklisten Gävleborg under de fem åren.
o Deltagarna har under de fyra första åren sparat 24 ton koldioxid och cyklat cirka 15 900
mil. Total energibesparing av åtgärden är 97 441 kWh under de tre vintrar som
mobilitetskontoret drivit kampanjen. De första 4 åren ersattes 121 600 km bilresor av de
273 deltagarna (445 km i snitt per deltagare)6
o I Borlänge kommun cyklade Vintercyklisterna i genomsnitt 327 km per person under
projekttiden
o I Falu kommun cyklade Vintercyklisterna i genomsnitt 373 km per deltagare.
o Totalt 84 procent av deltagarna angav att deras hälsa påverkats positivt eller mycket
positivt under projektet.
o 76 procent svarade att de kommer att använda cykelhjälm både sommar- och vintertid.
Motivation/drivkrafter för deltagande:
o Att utmana sig själv
o Hälsoskäl
Total kostnad: 236 270 kr (kampanj: 56 415 kr, upptaktsmöte: 17 800 kr, utrustning
vintercyklister: 160 748 kr, övrigt: 1307 kr). Kostnad per cyklist (material): 804 kr. 200 deltagare.
236 270 kr/200 deltagare = 1 181 kr. Arbetstid ingår inte i projektkostnad och användes
huvudsakligen till projektplanering, projektledning, upptaktsmöte, informationsinsatser (blogg och
hemsida), kampanjutformning, och utvärdering/rapportering. Tidsåtgången för hela projektet
uppskattas till cirka 800 timmar fördelat på två personer.
o Kostnad/deltagare: Utrustning – ca 1200 kr. Kommunen har själv fått välja antal deltagare
utifrån sin egen budget. 7
o Budget för kontoret: marknadsföringsmaterial, enkätsystem och arbetstid. Kommunerna
står för materialet och tid för att hålla start- och avslutningsmöten, lokal och fika till
cyklisterna. 8
Framgångsfaktorer:
o att pröva en ny vana under längre tid
o de positiva hälsoeffekterna var sannolikt den största nyttan med Vintercyklisten
o effekterna av marknadsföringen, när det gäller ambitionen att höja statusen för cykel, är
sannolikt begränsad
o deltagarna själva är betydelsefulla inspiratörer och normskapare
Likheter/samma möjligheter: Nytta med att göra projekten gemensamt – effektivt. De har använt sig
av en app istället för en speciell cykeldator. Samma syfte – att få fler året-runt-cyklister. Vanebilister
som målgrupp. Avtal tecknades. Hälsoskäl ett starkt motiv för deltagande – utnyttja det. Skulle kunna
vara en del av en typ av ”testcyklistprojekt” för att behålla cyklister över vintern. Kravet på
användande av cykelhjälm upplevdes som positivt av deltagarna.
Troliga olikheter: privatpersoner som målgrupp, ej via arbetsgivare. Egen cykel som vinterrustas.
Rescoachning - Ett projekt för ändrade resvanor, Göteborgs Stad
·
·
·
·
6
Genomförare av projektet: Göteborgs Stad Trafikkontoret, Lundby Mobility Center
Genomförandetid: augusti 2006 - februari 2007
Syfte: förändra beteenden och minska bilåkandet
Målgrupp: bilister som använde sin bil 5–7 dagar i veckan
http://gde-kontor.se/ck_archive/106/files/Projekt/Mob-kontoret/ Slutrapport_regionalt_mobilitetskontor_i_Gaevleborg.pdf 201412-17
7
Christine Sisell, Gävleborgs mobilitetskontor, 2015-02-04, genom Lisa Ström, mejl 2014-04-20
8
Christine Sisell, Gävleborgs mobilitetskontor, 2015-02-04, genom Lisa Ström, mejl 2014-04-20
·
·
·
·
·
·
·
·
·
Rekrytering av målgrupp: alla bilister i Lundby fick erbjudande om att vara med. 68 personer
deltog aktivt i projektet.
Utvärdering:
o Enkät före och efter projektet
o Hälsoundersökningar före och efter projektet
o Resdagböcker under projektets gång
o Intervjuer
Organisation:
o En coach hjälpte deltagarna att sätta upp egna mål och att hålla motivationen uppe. Vissa
coachades individuellt och de andra i grupp.
o En samordnare och en projektledare för praktiska frågor och för uppmuntran deltagarna
Avtal skrevs mellan deltagare och Trafikkontoret/Lundby Mobility Centre, där deltagaren åtog sig
att ställa bilen och vid minst tre tillfällen per vecka gå, cykla eller åka kollektivt istället.
Gåvor/erbjudande till deltagarna:
o på Kick-off-träffen fick alla deltagare fick varsin stegräknare, en T-shirt och kort för resor
med kollektivtrafiken.
o föreläsningar om kost, rörelse och personlig motivation
o hjälp att hitta resvägar i kollektivtrafiken
o att komma iväg till cykelreparatören
o utlottning av cykelprylar, gångstavar och kollektivtrafikkort vid stormöte i december samt
vid avslutningsmötet.
o Cykelkväll i början av projektet hos en lokal cykelhandlare med tips om cykelutrustning
och rabatterbjudande. Den planerade efter avslutat projekt ställdes in p g av lågt intresse.
o Efter avslutat projekt (i april) erbjöds deltagarna en guidad cykeltur i Lundbyområdet i
samband med en efterträff.
Deltagarna delade in sig i tre undergrupper utifrån vilken människotyp de ansåg sig vara (”utmana
mig”, ”sätt press på mig” eller ”bekväm och lat”, varav den sistnämnda behövde mer stöd och
coachning och där fler än hälften sedan hoppade av. Men de av dessa som fullföljde såg man störst
resvaneförändringar hos.)
Motiv för deltagande var bl a för stort bilberoende och behov av hjälp att komma igång och röra
på sig mer (man såg kopplingen dålig kondition och mycket stillasittande i bil)
Effekt/resultat: betydligt minskad bilkörning. Istället cyklar eller går deltagarna, eller åker
kollektivt.
o bil till arbetet varje dag: innan 25 st, efter 2.
o cykel eller promenad till jobbet minst två dagar per vecka: innan 18 st, efter 49.
o Flera deltagare hade börjat ”missionera” för andra i sin omgivning. Denna positiva spinoff effekt ska inte underskattas i ett lokalt sammanhang, t ex en enskild arbetsplats.
o Långtidseffekt: Deltagarna återkontaktades tre år efter projektet (av cykelcoachen). En
stor del av deltagarna hade fortsatt med sina nya vanor och tog sig till jobbet utan bil
minst tre dagar i veckan.
Framgångsfaktorer/rekommendationer:
o Indelning i olika coaching-grupper var bra
o Engagerade organisatörer
o Föreläsningarna och hälsoundersökningarna var uppskattade och bör finnas med i någon
form i ett framtida projekt
o Resdagboken uppfattades av många som bra och som en sporre
Likheter/samma möjligheter: Trafikkontoret Göteborg stad som en möjlig projektägare. Deltagare
som använde egna cyklar. Bra med resdagbok på något sätt. Avtal skrevs. Utnyttja hälsodrivkraften.
Olika insatser för de med hög motivation och de som ser sig som mer bekväma och lata? Eller skippa
den sista gruppen helt pga. högre arbetsinsats? Utnyttja ”missionskraften” på arbetsplatsen. Erbjuda
föreläsningar till deltagarna om t ex hälsa, även för att lära ut om hur bl a Göteborgs stad arbetar med
cyklister och koppla till byggområden. Belysa vikten av att få in info från cyklister om hur det är att
cykla för att följa upp att det fungerar som det ska.
Troliga olikheter: Privatpersoner som målgrupp. Inte bara cykling, utan även gång och
kollektivtrafik. Kostnadsintensivt. Liten grupp. Hälsoundersökning – många får via sina arbetsgivare.
Elcyklist Halmstad (2015)
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
Genomförare av projektet: Halmstad kommun
Genomförandetid: mars-november 2015, Tre stycken tremånadersperioder
Syfte: få fler att cykla istället för att ta bilen för att minska trängsel, utsläpp och buller från
trafiken.
Målgrupp: 3*100 vanebilister för olika typer av resor
Motkrav: Elcyklisterna åtar sig att cykla minst tre km minst tre dagar i veckan under en
tremånadersperiod.
Målet ett år efter avslutat projekt är att minst 50 % av elcyklisterna har fortsatt att cykla minst tre
km minst tre dagar i veckan under sommarhalvåret.
Utvärdering:
o Avläsning av trippmätare/cykeldator vid utlämning och inlämning av resp. cykel
o Avslutningsenkät efter avslutad period
o Uppföljande enkät efter ett år i november 2016
o SUMO (system för utvärdering av mobilitetsprojekt)
Coachning/hälsobloggande via en hemsida samt en sluten Facebook-grupp för respektive
deltagarperiod
Priser – den som cyklat mest per period + utlottning
Kostnad: Budget totalt (ej arbetstid): ca 250 000 kr (elcyklar: 160 000 kr, skyltar på cyklarna:
10 000 kr, Marknadsföring: 57 500 kr, priser/uppmuntran: 3 000 kr, coaching/bloggskrivande:
20 000 kr) - 250 000 kr/300 deltagare = 835 kr
Finansiering: Avdelningen Hållbart resande på Samhällsbyggnadskontoret, Halmstad kommun
förmedlar (och betalar) ett lån av respektive cykel mellan cykeltillverkaren och deltagarna. Efter
respektive testperiod kan deltagarna köpa cykeln till rabatterat pris.
Avtalet mellan Hållbart resande och cykeltillverkaren/cykelhandlaren är på ett år. Mellan
perioderna ska cyklarna servas. Cykeltillverkaren/cykelhandlaren får byta ut cyklarna efter period
1 och 2 till likvärdiga cyklar, t ex p.g.a. att de ”gamla” säljs till elcyklisterna efter respektive
period.
Avtal för resp. period mellan cykelhandlare och deltagare. Där framgår bl a att elcyklisten är
personligt ansvarig för cykeln och dess tillbehör. Eventuella skador (som inte innefattas av
garantin) eller stöld står elcyklisten själv för (genom försäkring och eventuella självrisker).
Utköpserbjudande framgår där hela summan kan betalas alternativt att avbetalning kan göras.
Likheter/samma möjligheter: En kommun skulle kunna vara projektägare för testcyklistprojekt.
Någon extern part som kan gå in och finansiera ett cykellån? Möjligt med avtal mellan cykelhandlare
och deltagare där det framgår köpmöjlighet inkl. avbetalningsmöjlighet efter testperiod? Är utlottning
av priser till nytta? Användande av slutna Facebookgrupper för kommunikation? Vad ger coachningen
här? Bra att använda cykeldator för info om sträckor? Ha skyltar på cyklarna för att föra ut ett budskap
och/eller där cykelhandlare kan marknadsföra sig?
Troliga olikheter: Ej bara arbetsresor och anställda som målgrupp. Svårt att få tag på lika förmånligt
avtal med elcykelhandlare. Ingen resvaneundersökning innan för att få fram minskat antal bilresor
efter projektet.
ELMOS9-Elcyklar, Växjö kommun 2012-2014 10
·
·
·
·
·
·
·
·
·
Genomförare: Växjö kommun, inom ett EU-projekt för introduktion av olika elfordon
Genomförandetid: 2012 till september 2014, 16 testperioder på 3-4 veckor fr.o.m. slutet av mars
2013 till sista juni 2014.
Syfte: att erbjuda ett nytt och alternativt färdmedel till och från jobbet, i tjänsten och på fritiden
(som fortsättning på en kollektivtrafikresa)
Målgrupp: 445 anställda hos 24 olika arbetsgivare. Både vardagsbilpendlare till de som aldrig
bilpendlade. 25 % av dessa cyklade redan dagligen till arbetet, 40 % sällan/aldrig. Av låntagarna
var 63 % kvinnor och 37 % män. En majoritet av låntagarna var i åldern 41 – 45 år. 11
Genomsnittligt avstånd till arbetet för deltagarna var 6,5 km.
Utvärdering via enkät:
o Enkät före
o Enkät skickades dagen efter återlämnande av elcykeln
o Enkät skickades 2 månader efter återlämnandet av cykeln
Tillvägagångssätt:
o Kostnadsfritt lån av elcyklar till privatpersoner via deras arbetsgivare
o 30 elcyklar införskaffades till projektet
o Utlåning 3-4 veckor till respektive låntagare.
o Boende utanför Växjö tätort erbjöds även gratis kollektivtrafikresor till och från arbetet.
På detta vis kunde projektet erbjuda en mer komplett och hållbar resekedja.
Effekt/resultat:
o Pendling ensam i bil 5-7 dagar/vecka innan: 25 %, under perioden: 3%
o I snitt uppskattade respektive deltagare att de ersatt knappt 26 km bilkörning till och från
jobbet med elcykel under testperioden (tillsammans 11 500 km).
o Projektet gav ett ökat intresse för cykling och elcyklar
o Växjö kommun byggde bland annat ett (el-)cykelgarage med koppling till
kollektivtrafiken12 och tog fram en strategi för elmobilitet.
o 2 månader efter testperioden hade ca 8 % av deltagarna köpt en egen elcykel. Alla dessa
använde den till jobbet minst en dag/vecka och 42 % 5-7 dagar/vecka.
o Ytterligare 9 % angav att de skulle köpa en elcykel inom snar framtid.
o 20 % av alla deltagare angav att de ändrat sina resvanor efter lånet av elcykel. 13
Motiv till deltagande var främst som alternativ till att bilpendla och därefter som alternativ till
vanlig cykel.
Bra att få testa elcykel under en längre period om man vill få till en förändring av människors val
av färdmedel
Likheter/samma möjligheter: Man nådde målgruppen via arbetsgivare, fokus på arbetsresor. Skulle
Göteborgs stad kunna köpa in elcyklar och låna ut under testperiod och sedan ha cyklarna för
användning i sin egen organisation? Enkät före, direkt efter och efter en tid. Kan hända att det kan bli
inom ett EU-projekt också-medfinansiering? Möjligheten att kombinera testcyklistperioden med ett
provåkarkort för kollektivtrafiken? Gbg stad bygga säkra elcykelgarage vid pendelparkering +
arbetsgivarna?
Troliga olikheter: att inte kunna köpa sin cykel, troligtvis en testperiod på 3 veckor i kortaste laget?
Att kommunen köpte in istället för att leasa cyklar.
9
ELMOS (Electric mobility in smaller cities) är ett EU-projekt inom Södra Östersjöprogrammet som avslutades i september
2014. Tanken med EU-projektet ELMOS är att introducera elbilar, elcyklar och andra elfordon som fortsättning på en
kollektivtrafikresa. Utöver Växjö kommun medverkade även Karlskrona kommun och Energikontor Sydost. Länstrafiken
Kronoberg har medverkat som associerade partner. Ytterligare tre andra städer i Polen och Tyskland medverkade.
10
http://www.elmosproject.eu/fileadmin/content/documents/Download_Service/RSAG_12_5000_Elmos_Flyer_schwedisch121105_RZ.pdf
11
http://www.vaxjo.se/-/Invanare/Miljo--klimat/Energi-och-transporter/Hallbart-resande/Elcykelprojektet-ELMOS/
12
http://www.vaxjo.se/-/Invanare/Trafik--samhallsplaner/Cykla-i-Vaxjo/Cykel-P-hus/
13
http://www.vaxjo.se/upload/www.vaxjo.se/Tekniska%20förvaltningen/Gator_trafik/Enkätres%202anpassad_u_kom%20.pdf
Elcykelkortet14
·
·
·
·
·
·
·
Genomförare: Sust (Sustainable Innovation i Sverige AB) - ett nationellt centrum för
energieffektivisering och hållbarhet med syfte att bidra till utvecklingen av svenskt näringsliv på
området. Sust ägs av Föreningen för Energieffektivisering (Effekt). 15
Samarbetspartners: Projektet är ett samarbete mellan KTH, Folksam, Riksbyggen, JM, Sportson,
KGK Motor, ZET Electric, EcoRide, Vattenfall och Trafikutredningsbyrån. Stöd från
Energimyndigheten och med Vattenfall som energipartner.
Genomförandetid: slutet av 2012 till mitten av 2015.
Syfte: att minska utsläpp och trängsel i rusningstrafiken i framförallt storstadsregionerna
Stockholm och Göteborg men även i övriga landet.
Målgrupp: allmänheten
Utvärdering/uppföljning: insamlad cykeldata från alla testpersoner sammanställs och utvärderas
utifrån faktorer som utsläpp och trängsel. De samlade elcykelmilen laddas upp på startsidan.
Tillvägagångssätt:
o ”I projektet ingår 1 000 elcyklar och 100 elmopeder/elskotrar som utvärderas ur
aspekterna minskade koldioxidutsläpp, fossil bränsleförbrukning och hur mycket trängseln
i infartstrafiken på sikt kan påverkas.”
o
”Testpersoner laddar ner appen Elcykelkortet som anonymt mäter de dagliga
cykelsträckorna.” Med appen ser man även var man cyklat och hur mycket CO2 man
sparat jämfört med om man hade åkt bil. Appen skickar cykeldatan till projektet, som
Elcykelkortet är en del av, för utvärdering och kunskapsinsamling. Självklart sker
datainsamlingen anonymt i enlighet med personuppgiftslagen.
o
På hemsidan listas exempel på olika elcyklar och butiker kopplade till Elcykelkortet.
Butiker hjälper deltagaren att välja mellan flera slags elcyklar eller att få sin befintliga
cykel ombyggd till en elcykel.
o
Elcykeltävling
I butik får du även råd om elcykling, skötsel, utrustning och säkerhet. Fråga om det är
något du undrar över.
Kostnad/deltagare: okänd
Finansieringsmöjlighet: deltagarna köper själva sina elcyklar eller ombyggnadskit
Framgångsfaktorer: ej specificerade
o
·
·
·
Likheter/samma möjligheter: användande av cykelapp, samarbete med cykelhandlare,
Troliga olikheter: privatpersoner som målgrupp
Projektet ”Gör din hälsa och naturen till vinnare”, Gävleborg 16
·
·
·
·
·
Genomförare: samarbete mellan ”Frisk i Landstinget” (mål: halvera sjukfrånvaron inom
Landstinget Gävleborg) och X-MaTs, Miljöanpassat Transportsystem i Gävleborg 2005-2007
(uppdrag: minska utsläpp av koldioxid från resor och transporter i länet).
Genomförandetid: maj-oktober 2006, 6 månader.
Syfte: förbättrad hälsa och minskade koldioxidutsläpp.
Målgrupp: 100 anställda bilpendlare. Ålder, kön och bostadsort styrde urvalet.
Utvärdering/uppföljning:
14
Elcykelkortet.se
Företaget driver stora demonstrationsprojekt, uppmuntrar innovationer och nyföretagande, bedriver informationsspridning och
kunskapsutveckling. Sust finansierar sin verksamhet dels genom serviceavgifter från medlemmarna i Effekt, dels genom
finansiering från projektdeltagarna och även genom projektbidrag från Energimyndigheten, Vinnova, EU och andra liknande
finansiärer.
15
16
X-MaTs ”Miljöanpassat Transportsystem i Gävleborg 2005-2007”, Slutrapport_Gör din hälsa och naturem till vinnare.pdf
·
·
·
·
·
·
o Konditionstest på sex orter samt hälsoenkät före och efter projektet
o Inrapportering av data via hemsida (cykeldator användes t ex)
Tillvägagångssätt:
o Rekrytering via Landstinget Gävleborgs personaltidning
o 100 deltagare valdes ut av dem som anmält intresse.
o De anställda som redan gick och cyklade fick delta i en utlottning som uppmuntran
o Anmälan via en särskild upplagd hemsida.
o Samarbetsavtal där deltagare förband sig att gå eller cykla minst tre dagar i veckan under
sex månader samt att projektet fick ta del av sjukfrånvaro.
o Deltagarna försågs med ”Cykla och gå-paket”; regnställ, pedometer eller cykeldator och
cykelhjälm till dem som cyklar.
o Vissa deltagare anmälde att de kunde vara kontaktpersoner utspridda över hela länet under
projektet. Dessa delade ut ovanstående material till de andra deltagarna.
o Inrapportering av bl a mätarställning varannan månad, antal gånger de gått, cyklat, åkt
kollektivt eller bil inom perioden.
o Utlottning av badlakan och ståltermosar vid varje inrapportering för att motivera
deltagarna att rapportera in.
o Vid projektavslutning hölls prisutdelning och resultat presenterades i personaltidningen.
De som presterat bäst fick biobiljetter som pris.
Gåvor/erbjudande till cykeldeltagarna som de fick behålla om de deltog under de sex månader
avtalet gällde:
o Konditionstest före och efter projektet
o cykelhjälm, cykelmätare och regnställ (”cykelpaket”)
Effekt/resultat:
o Totalt gick och cyklade deltagarna 6 400 mil under projekttiden
o 40 % av deltagarna hade förbättrat sin syreupptagningsförmåga.
o 88 % uppgav att de upplevde en förbättrad hälsa efter projektet
Kostnad/deltagare: Material: 70 000 kr, Konditionstest: 100 000 kr, Personalkostnad: 100 000 kr.
Totalt: 270 000 kr. Kostnad per deltagare: 270 000 kr/100 deltagare = 2 700 kr – obs! Inkluderar
personalkostnad, annars 1 700 kr/deltagare
Finansieringsmodell: Hade inga egna cyklar utan försåg endast cyklisterna med extramaterial och
konditionstest.
Framgångsfaktorer
o Anmälan, webbformulär och inrapportering via intranätet var smidigt för datahantering.
o Information till deltagarna skedde främst via e-post och material via landstingets interna
posthantering.
o Regelbunden inrapportering med utlottning var motiverande
o Avtalet var motiverande
o Cykelhjälm är ett måste då vi uppmanar människor att ge sig ut i trafiken. Under
projekttiden inträffade två cykelolyckor. De klarade sig bra tack vare hjälm.
o Cykeldator inspirerade, dock bra att gardera sig om de strular och samarbeta med
tillgänglig återförsäljare.
Likheter/samma möjligheter: Man nådde målgruppen via arbetsgivaren, fokus på arbetsresor. Lång
testperiod, deltagarna fick cykelhjälm, cykeldator och regnställ. Avtal skrevs. Kan det vara intressant
att hålla utlottningar för att motivera? Materialkostnad var 700 kr/deltagare. Samordnare med lokala
kontaktpersoner – jämför projektägare med företagskontaktpersoner. Användande av webbformulär
och intranät.
Troliga olikheter: hälsa och koldioxidutsläpp som syfte istället för minskad biltrafik. Provcykel var ej
en del, utan användande av egen cykel + cykeldator. Anställda med samma arbetsgivare, men på sex
olika orter.
Hälsotramparna, Halmstad kommun 17
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
Genomförare: Halmstad kommun
Genomförandetid: 7 månader: april till och med oktober 2012 samt 2013
Syfte: att få fler Halmstadbor att välja cykel till jobbet
Målgrupp: vanebilister
Utvärdering/uppföljning: enkät efter samt efter 1 år
Tillvägagångssätt:
o Hälsoundersökning före och efter
o Deltagarna åtar sig att cykla 80 % av sina arbetsresor och att fylla i en rapport varje månad
Gåvor/erbjudande till cykeldeltagarna
o Regnställ, cykelhjälm och cykeldator
Effekt/resultat:
o efter 1 år för båda kampanjåren var att ca 65 % cyklade fortfarande minst hälften av
resorna till arbetet
o Efter kampanjen 2012 hade 60 % av deltagarna förbättrat sin kondition och över hälften
minskat sina midjemått
Kostnad/deltagare 2012: cykeldator: 100 kr/st, regnkläder 460 kr/st, hjälmar 150 kr/st. Tre
inspirationskvällar: 25 000 kr. Hälsoundersökning före och efter: 2 000 kr (projektet betalade inget
för de kommunanställda). Totalt för Hållbart resande ca 113 000 kr (113 000/ 60 deltagare = ca
1 890 kr – obs! 3 380 kr/deltagare om de kommunanställda hade tillkommit i
Hälsoundersökningen)
Finansiering: Halmstad kommun, Samhällsbyggnadskontoret, avd. Hållbart resande
Framgångsfaktorer: ”hela paketet”
Likheter/samma möjligheter: Man nådde målgruppen via arbetsgivaren, fokus på arbetsresor. Lång
testperiod
Troliga olikheter: Provcykel var ej en del, utan användande av egen cykel + cykeldator, regnställ och
cykelhjälm
Figur 1 Bild från Hälsotramparna folder, Halmstad kommun
17
Sören Lundh, Halmstad kommun, intervju 2015-05-21