Årsredovisning 2014 - Tekniska Verken i Kiruna AB
årsredovisning 2014 årsberättelse framtidsföretaget mitt i stadsomvandlingen Tekniska Verken är ett kommunägt företag som är lokaliserat 15 mil norr om polcirkeln, med ett verksamhetsområde som är 20 000 km2, från finska till norska gränsen. Vi levererar friskt dricksvatten, renar avloppsvatten och tar hand om våra gator, parker och gatubelysning. Vi röjer åtskilliga mil väg efter varje snöfall, hämtar avfall i hela Kiruna kommun och levererar fjärrvärme från våra lokala värmeverk dygnet runt året runt. Vi levererar helt enkelt vardagsnytta till alla i Kiruna kommun. Genom att vår ägare är Kiruna kommun så får vi en roll i samhället där vi går en balansgång mellan att vara ett företag som ska drivas affärsmässigt och samtidigt leverera samhällsnytta. Vi finns för att kontinuerligt tillhandahålla en effektiv service för hela kommunen och vi gör det för att hela Kiruna kommun ska vara en attraktiv kommun att leva och bo i. Våra drivkrafter är en positiv utveckling inom energi, miljö och samhällsservice – till nytta för kommunmedborgarna. Tekniska Verken går en spännande framtid till mötes som innebär utökade uppdrag för företaget där vi står inför en stor utmaning med den pågående stadsomvandlingen i Kiruna. Det är ett gigantiskt och unikt projekt där Tekniska Verken har en central roll i att skapa ett nytt samhälle från grunden. Det handlar om att bygga ny infrastruktur och hitta synergieffekter som både sparar pengar och är klimatsmart. Stadsomvandlingen gör att Kiruna kan bli ett av världens mest hållbara samhällen, det ska vi ta vara på. Tekniska Verken – Det hållbara företaget vår vision: våra värdeord: Ansvarsfulla, Kompetenta, Effektiva och Stolta Tekniska Verken leder och utvecklar arbetet inom energi, miljö och samhällsservice, inom all infrastruktur, för ett långsiktigt hållbart mönstersamhälle. 2 årsberättelse innehåll: Året som gått ...........................................................4 Bolagsstruktur .........................................................6 Styrelse ..................................................................... 7 Stadsomvandling .................................................. 10 Kvalitet, miljö & arbetsmiljö ................................ 12 Logistik .................................................................... 13 Energi ...................................................................... 14 Teknik ...................................................................... 18 Kommunikation & marknadsföring ................. 20 Personal & hälsa ................................................... 21 Vatten & avlopp ................................................... 22 Gator & parker...................................................... 23 Renhållning ........................................................... 24 Årsredovisning ..................................................... 25 Sammantaget visar alla signaler att vi som företag är på rätt väg – vilket känns riktigt bra. vår vision: Tekniska Verken leder och utvecklar arbetet inom energi, miljö och samhällsservice, inom all infrastruktur, för ett långsiktigt hållbart mönstersamhälle 4 vd och ordförande har ordet – året då det tog fart! 2014 kännetecknas som ett av de mest spännande och ekonomiskt lyckosamma år i bolagets tolvåriga historia. Året som gått har verkligen blivit det år då företaget tagit fart inom många områden, inte minst ekonomiskt. Vår framgång har utgått från hållbarhetens tre ben; socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Detta gäller redan idag och inte minst i framtiden vilket vi även identifierat i strategierna för 2015. socialt Tekniska Verken är en attraktiv arbetsgivare, det märktes inte minst i den medarbetarenkät som genomfördes under året bland personalen. Vi är mycket stolta över resultatet som visar att satsningen på vår främsta resurs, medarbetarna, bär frukt. I första hand har vi jobbat aktivt med att utveckla företagskulturen genom vår gemensamma värdegrund. Detta arbete är en mycket viktig del av vår förändrings- och förbättringsresa som vi arbetar med på bred front. Vår värdegrund speglar vårt beteende och hur vi agerar i vår vardag. Det är vad våra kunder, leverantörer, kollegor och medarbetare ser i våra möten. Den positiva feedback vi på Tekniska Verken får av Kirunas medborgare pekar tydligt på att vi i vårt möte med medborgarna uppfattas bättre, men också på att våra verksamheter fungerar bra och att vi levererar våra tjänster och produkter med en hög kvalitet. Vi har under året även sett ett ökande intresse för Kiruna och Tekniska Verken från massmedia och omvärlden och vi har idag ett stort antal intressenter på varje rekrytering vi gör. ekonomiskt Att vi är på rätt väg i vår ständiga förbättrings och förändringsresa kan vi se tydligt. Det syns inte minst i det fantastiska resultatet på +17,7 mkr för 2014, vilket är det bästa resultatet i Tekniska Verkens historia. Med insikt om de möjligheter och utmaningar vi står inför så behöver vi dessa fantastiska ekonomiska resultat. ekologiskt Vi har tagit stora steg i planeringen av det ekologiskt hållbara samhället där den första och en av de största pusselbitarna; ett nytt energisystem, börjar ta form. Tekniska Verken har tillsammans med LKAB antagit en strategi med en tydlig ambition – vi ska i framtiden ha ett helt klimatneutralt energisystem och samtidigt Sveriges billigaste fjärrvärme. Vi kan tydligt se att vårt arbete med ekologisk hållbarhet har och än mer kommer bidra till en positiv samhällsutveckling för Kiruna. Internt har vi i vår strävan att bli KMA certifierade en större del av företaget certifierat enligt ISO 14001. Sammantaget visar alla signaler att vi som företag är på rätt väg – vilket känns riktigt bra. Och allt detta grundar sig i ett fantastiskt arbete och engagemang från alla medarbetare inom Tekniska Verken – vi kan alla känna oss stolta över vårt företag och våra prestationer. framtiden Det har sagts tidigare – 2014 är året det tog fart. Det märks inte minst inom de stadsomvandlingsrelaterade verksamheterna. Under året har vi satt spadarna i jorden på ett antal nya projekt och nu ser varje Kirunabo att stadsomvandlingen sker. Tekniska Verken har bland annat etablerat ett nytt bostadsområde, byggt en ny skjutbana och varit delaktig i byggandet av det första passivhuset i arktisk miljö – vi bygger framtiden. 5 Mycket av det som tog fart under 2014 ska fortsätta under 2015, i de flesta fall med ökad omfattning. I vårt gemensamma arbete inom Kiruna kommunkoncern kommer det nya hållbara samhället fortsatt vara i fokus under kommande delar i pusslet av ”Det hållbara samhället” när system för avfallshantering, vatten och avlopp med mera ses över och bearbetas. Ambitionen är tydlig – Kiruna ska bli det goda exemplet inom ekologisk hållbarhet sett i ett globalt perspektiv. Med stöd av vår vision, ”Tekniska Verken leder och utvecklar arbetet inom energi, miljö och samhällsservice, inom all infrastruktur, för ett långsiktigt hållbart mönstersamhälle” samt med övriga delar i vår affärsplan som lagts för 2015 är vi trygga i att fokus på utveckling av vårt samhälle och Tekniska Verkens verksamhet inte kommer minskas. Vi kommer under 2015 fortsätta utveckla vår värdegrund och fortsatt sträva efter ständiga förbättringar i den löpande verksamheten. Med detta som stöd är vi övertygade om att koncernen Tekniska Verken är väl förberedd för de utmaningar och möjligheter vi kommer ställas inför. Under 2015 kommer vi få se än mer av vårt nya samhälle ta form och Tekniska Verken går in i omvandlingen med ett stort fokus på miljö och långsiktig hållbarhet – våra lokala lösningar skall bidra till en långsiktigt global hållbarhet. lars törnman ordförande jan fjordell vd koncernen tekniska verken det hållbara företaget kiruna kommunpartner ab kiruna kraft ab All uppdragverksamhet samlas i ett bolag som ansvarar för uppdragen: • Drift av vatten och avlopp • Gator och parker, renhållning och slamtömning driftas av interna och externa entreprenörer* Äger energiproduktionsanläggningarna i koncernen. stab Inköp/Totalkvalitet energi** logistik hr/ekonomi teknik Energiproduktion och nät bl.a: - Fjärrvärmedistribution - Drift KAA Transport- och maskinresurser samlas. Utför på uppdrag: • Entreprenadverksamhet • Belysning, trafikljus och skyltar • Renhållning • Övrig körning • Slamtömning Verkstad i egen regi Personalavdelning och administrativt stöd samt ekonomifunktion för hela koncernen. • Lager & godsmottagning • Marknadsföring • Information • Kommunikation • Reception Funktion för hela koncernen Tekniska Verken samt Kiruna kommun. • Projekt • Stadsomvandling • Operativt ingenjörsstöd * Från den 30 mars 2015 ingår drift av fritidsanläggningar som en verksamhet i dotterbolaget Kiruna Kommunpartner AB. ** Från den 1 januari 2015 ingår avdelning Energi med dess verksamheter i dotterbolaget Kiruna Kraft AB. Tekniska Verken levererar friskt dricksvatten, renar avloppsvatten och tar hand om våra gator, parker och gatubelysning. Vi snöröjer åtskilliga mil väg efter varje snöfall, hämtar avfall i hela Kiruna kommun och levererar fjärrvärme från våra lokala värmeverk dygnet runt året runt. Vi levererar helt enkelt vardagsnytta till alla i Kiruna kommun. affärsidé: Vi levererar och ansvarar för långsiktigt hållbar samhällsservice, teknisk infrastruktur och utveckling för hela Kiruna Kommun. vår vision: Tekniska Verken leder och utvecklar arbetet inom energi, miljö och samhällsservice, inom all infrastruktur, för ett långsiktigt hållbart mönstersamhälle. våra värdeord: 6 koncernen tekniska verken styrelsen, övre raden från vänster: Lars Törnman (ordförande), Peter Aléx, John Tomas Påve, Kenneth Paulsson, Tommy Öhman, Birgitta Pounu, Ashkan Ekhtiari och Jan Fjordell (vd) vår roll i samhället Tekniska Verken är en leverantör av affärsmässig samhällsnytta och genom att vår ägare är Kiruna kommun så får vi en roll i samhället där vi går en balansgång mellan att vara ett företag som ska drivas affärsmässigt och samtidigt leverera samhällsnytta. Verksamheten bedrivs i en koncern där moderbolaget Tekniska Verken i Kiruna AB svarar för ledning och stab med funktioner för logistik, HR, ekonomi och kommunikation samt avdelningen Teknik som bland annat arbetar med kommunala infrastrukturprojekt kopplat till den pågående stadsomvandlingen. Dotterbolaget Kiruna Kommunpartner AB svarar för all taxefinansierad uppdragverksamhet som drift av vatten- och avloppsnät och sköter genom interna och externa entreprenörer gator och parker samt renhållning och slamtömning. Från den 30 mars 2015 ingår även drift av fritidsanläggningar. Dotterbolaget Kiruna Kraft AB äger och driver energiproduktionsanläggningarna och svarar för fjärrvärmedistributionen samt Kiruna Avfallsanläggning. 7 styrelsen, nedre raden från vänster: Pia Falk, Thore Johansson, Katarina Hjertell, Roland Holmdén, Lisbet Isaksson och Stefan Sydberg (vice ordförande) frånvarande: Barbro Olofsson, Ulf Stålnacke, Jörgen Lövgren och Henry Emmoth koncernen tekniska verken 9 1 2 8 2014 7 3 koncernledning 6 4 5 1 jan fjordell i vd 2 johan Wirtala i avdelningscHef energi* 3 michael nilsson i avdelningscHef kirUna kommUnpartner ab 4 ann-helen Westerberg i personalcHef, avdelningscHef Hr/ekonomi 5 anders dahlström i inköpscHef* 6 mats nilsson i avdelningscHef teknik 7 peter granberg i cHef totalkvalitet förändringar i koncernledningen 2014-2015 8 christer roos i avdelningscHef logistik * Thomas Björnström har tillträtt som Avdelningschef Kiruna Kraft AB (Energichef) från den 10 mars 2015 och efterträder Johan Wirtala 9 marina riekkola i ekonomicHef * Anders Dahlström har slutat som inköpschef den 1 april 2015. 8 I 30 år har vi levererat energi med låg miljö- och klimatbelastning. Idag producerar vi energi med omkring 90 procent klimatneutrala bränslen. Eftersom vi förbränner avfall energiåtervinner vi en resurs som tidigare kördes till soptipp med utsläpp av bland annat växthusgasen metan till följd. 9 stadsomvandling framtidsföretaget – mitt i stadsomvandlingen Stadsomvandlingen i Kiruna är ett gigantiskt och unikt projekt där Tekniska Verken har en central roll i att skapa ett nytt samhälle från grunden. Vi går en spännande framtid till mötes som innebär utökade uppdrag för företaget. Det handlar om att bygga ny infrastruktur och hitta synergieffekter som både sparar pengar och är klimatsmart. Tekniska Verken har arbetat med stadsomvandlingen under flera år eftersom det första som påverkas av deformationer från gruvans utbredning är ledningsnäten i marken för vatten och avlopp, fjärrvärme, gatubelysning med mera. Under 2014 har stadsomvandlingen gått in i en mer operativ fas i och med att kommunal infrastruktur börjat byggas ut för att det nya samhället ska kunna förverkligas. Med det har samhällsomvandling också blivit mer tydlig för Kirunaborna. Liksom för resten av Kiruna kommunkoncern så tar stadsomvandlingsprocessen allt mer resurser i anspråk för Tekniska Verken och utgör idag en del i många av våra medarbetares vardag. Tekniska Verkens vision i stadsomvandlingen är att bygga anläggningar som överträffar de förväntningar och krav som är normgivande idag och skapa långsiktigt hållbara lösningar. Det skapar även en plattform och arena för innovationer med möjlighet att i förläggningen utveckla nya produkter och tjänster inom ramen för samhällsomvandlingen. 10 stadsomvandling Sveriges nordligaste passivhus är det första i arktiskt klimat. ny infrastruktur för det första bostadsområdet i nya kiruna. Under sommaren påbörjades arbetet med ny infrastruktur till ett hundratal nya lägenheter i Skjutbaneområdet intill Kurravaaravägen. Det nya bostadsområdet är tillsammans med det nya stadshuset de första områden som planeras inom nya Kiruna centrum. kirunas nya energisystem presenterades. I augusti presenterades Kirunas kommande nya energisystem gemensamt av Tekniska Verken, Kiruna kommun och LKAB. När energisystemet är fullt utvecklat kommer samhällets behov av fjärrvärme kunna tillgodoses av restvärme från LKAB med mindre miljöpåverkan som resultat, då fossila bränslen för värme helt kan fasas ut. Med det nya systemet kommer restvärme som resurs användas i betydligt större utsträckning än idag vilket också är en förutsättning för att nå målet att ge Kirunaborna Sveriges billigaste fjärrvärme. Det finns ett stort intresse i samhället för hur man lever klimatsmart och i augusti presenterades Kirunas första passivhus. Passivhuset är Sveriges nordligaste och det första som byggts i arktiskt klimat. Tekniska Verken, Kiruna kommun och NCC har byggt passivhuset för att testa och lära mer om energioptimering i våra speciella klimatförhållanden. Projektet har präglats av att minimera användningen av energi, använda rätt typ av energi och ett synsätt där huset är en del av en större helhet då moderna och energisnåla hus blir en viktig pusselbit i visionen att göra Kiruna till en av de mest hållbara städerna i världen. I framtidens energisystem kommer spillvärmen från förädlingsprocessen hos LKAB att stå för 90 procent av fjärrvärmen. Biobränsle täcker upp resterande 10 procent vid de tillfällen förädlingsverket står stilla, t. ex. vid underhållsstopp. bakgrund till stadsomvandlingen LKAB invigde 2013 sin nya huvudnivå i Kirunagruvan på 1 365 meters djup. Investeringen på mer än 12 miljarder kronor är en av de största industriinvesteringarna i Sverige i modern tid. Den nya huvudnivån tryggar gruvdriften fram till år 2030-2035 beroende på brytningstakt, men den innebär samtidigt att stora delar av det som idag är Kirunas centrum måste flyttas. Illustration: White Arkitekter och Ghillardi + Hallsten arkitekter 11 År 2004 fattade kommunfullmäktige i Kiruna ett principbeslut om att omlokalisera Kiruna centrum. Beslutet har mötts med ett enormt nationellt och internationellt intresse och delegationer från hela världen besöker Kiruna för att lära sig mer om detta världsunika projekt. Nya städer har byggts på många håll i världen, men få städer har flyttats. årsberättelse Områdena kvalitet, miljö, säkerhet och brand samt arbetsmiljö är fyra viktiga områden inom Tekniska Verkens arbete med totalkvalitet. Vi bedriver ett totalkvalitetsarbete som syftar till att ständigt förbättra verksamheten och därigenom öka tillfredställelsen hos våra kunder och intressenter. kvalitet, milJö, säkerhet och brand samt arbetsmilJö I kvalitetsarbetet ser vi över rutiner och processer i våra verksamheter för att säkerställa kvaliteten på det arbete vi utför för våra kunder. Att hitta kvalitetsbristkostnader och att arbeta på rätt sätt är också en del i kvalitetsarbetet. Vi har implementerat ett dokument- och ärendehanteringssystem där vi samlar våra ärenden och styrande dokument för verksamheten. Även våra projekt finns samlade i samma system. bolagen är detta aktiva arbete viktigt och ett krav. Vi har årliga revisioner där vi blir bedömda utifrån ett säkerhets- och brandperspektiv. Vi har ett gott samarbete med Räddningstjänsten där vi utbildar och tränar olika scenariers. Ett risktänk ska alltid finnas i allt vi gör och riskhantering är en naturlig del i vår verksamhet. Medarbetarna ska känna sig trygga när man går till arbetet. Ett bra arbetsmiljöarbete gör också att vi är en attraktiv arbetsgivare och att arbetsplatsen är trivsam och säker. Arbetet styrs av lagar och förordningar och vår lägstanivå är att följa lagen. Inom företaget bedrivs även ett aktivt hälsoarbete som går hand i hand med arbetsmiljöarbetet. Under året har vi haft en om- och utökningscertifiering där ytterligare avdelningar och enheter har ingått i externrevisionen. Ett kvitto på att detta arbete fortsätter är det förnyade miljöcertifikat som vi fick efter den externa revision som skedde under hösten 2014. Målet är att certifiera hela koncernen Tekniska Verken enligt ISO 14001, ISO 9001 och OHSAS 18001. Gemensamt för alla områden är den systematik vi arbetar efter för att föra arbetet framåt mot ständiga förbättringar. Mycket av arbetet inom dessa områden går in i varandra och påverkar de olika områdena. Det är ständigt ett pussel vi lägger för att helheten ska bli så bra som möjligt för medarbetarna och företaget. I miljöarbetet sätter vi fokus på de aspekter som vi har i verksamheten, främst utsläpp till mark, vatten och luft. Vi arbetar speciellt med att minska de betydande miljöaspekterna i verksamheten som vi kan påverka med bra mätmetoder och uppföljning. På så sätt kan vi nå resultat som gynnar både miljön och ekonomin. I hela företaget pågår miljöarbetet som Att vara miljöcertifierade är en stor en röd tråd och utgör en viktig och naturlig konkurrensfördel som ställer krav på del i vår verksamhet. egna mål Tekniska Verken nöjer sig inte bara med att uppfylla lagkrav utan sätter dessutom upp egna mål. I företagets verksamhetsplan finns de mål som man har enats om på övergripande nivå. Målen bryts ned på avdelnings- och enhetsnivå, ända ner på individnivå för att medarbetaren ska få egna mål som driver arbetet framåt och gör att vi klarar företagets övergripande mål. Det är viktigt att alla medarbetare känner sig delaktiga i målarbetet för att skapa framgång för individen och företaget. Det är ett lagarbete! både våra medarbetare och företaget. Säkerheten på våra anläggningar är självklart viktig för våra medarbetare och därför är ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) viktigt inom företaget. Även för försäkrings- Vi vill bedriva vår verksamhet där vi så lite som möjligt bidrar till de globala klimatförändringarna och istället tar ansvar och verkar för ett hållbart samhälle. 12 årsberättelse logistik Tekniska Verkens verksamhetsområde är 20 000 km2, från finska till norska gränsen och avdelning Logistik är en samordning av verksamheten i syfte att samla transport- och maskinella resurser i en avdelning och på så sätt göra samverkansvinster. Det handlar om att använda de resurser vi har på ett bättre och effektivare sätt. Logistikavdelningen genomför renhållningsuppdraget samt har ansvar för slamtömning åt Kiruna Kommunpartner. I uppdraget övrig körning ingår inhämtning av bygg- och verksamhetsavfall från företag och industrier inom kommunen. I avdelningen ingår även fordonsverkstad för att säkerställa drift och underhåll av den egna fordonsparken. Gatu- och parkuppdragen genomförs på uppdrag av Kiruna Kommunpartner och är en bred verksamhet med inriktning mot drift och underhåll av kommunal infrastruktur, däribland underhåll av gator, gångbanor, trafikanordningar, gatubelysning, parker och lekplatser. I verksamheten ingår även underhåll av isbanor och fotbollsplaner på uppdrag av Kiruna kommun. året som gått Snöröjningsuppdraget utgör en stor del av verksamheten under perioden oktober till maj månad. Uppdraget omfattar Kiruna tätort med undantag av Kiruna C samt delar av bostadsområdet Lombolo. Parkverksamheten med skötsel av grönytor, parker och lekparker har även under 2014 prioriterats. Fem handledare har under perioden handlett skolungdomar inom verksamheten. Logistikavdelningen ansvarar för underhåll och drift av de gruvstadsparker som uppstått i samband med LKABs expansion. För att stå bättre rustad inför den fortsatta stadsomvandlingen med kommunala investeringsprojekt har en renodlad entreprenadenhet bildats. Enheten har under året varit delaktig i bland annat iordningställandet av nya skjutbanan, byten av vatten- och avloppsledningar (VA) i Masugnsbyn, svetsningar av fjärrvärmerör samt löpande underhålls- och reparationsarbeten av det kommunala VA-ledningsnätet. Ett utökat samarbete inom projektet Attraktivare Kiruna har också skett där enheten Gatu/Park på Tekniska Verken tillsammans med Kiruna kommun, Kirunabostäder och LKAB arbetar för att samordna, koordinera och förbättra grönområden, torg och stadsmiljöer under den pågående stadsomvandlingen. 13 För andra året i rad har Attraktivare Kiruna skapat en uppskattad vinterlekpark nedanför Scandic Ferrum. Logistik är med sina 55 medarbetare den största avdelningen inom Tekniska Verken och med den högkonjunktur som råder i Malmfälten och särskilt i Kiruna är ambitionen att ytterligare utveckla verksamheten. Under 2015 förväntas stadsomvandlingen intensifieras ytterligare med ordningsställande av nya områden för den tilltänkta stadskärnan. Logistikavdelningen står väl rustade för att möta den utmaning som väntas. årsberättelse energi Inom avdelning Energi omvandlar vi framförallt avfall, torv, flis och industriell restvärme till värme och el för Kirunaborna. Avdelningen har ansvar för produktion och distribution av fjärrvärme samt Kiruna Avfallsanläggning där avfall förbereds till bränsle eller återvinns. En del avfall deponeras inne på anläggningen. Tekniska Verken levererar fjärrvärme genom cirka 13 mil fjärrvärmeledningar till en tredjedel av alla villor och 90 procent av alla större fastigheter i Kiruna. Nätet är utbyggt i centrala Kiruna och i Vittangi finns ett lokalt nät med en mindre fliseldad närvärmeanläggning. året som gått 2014 var ett varmare år än normalt med en sommar som vi länge kommer att minnas. Däremot var januari kallare än ett normalt år vilket är orsaken till att vi har varit tvungen att elda olja för att klara värmeleveranserna till våra kunder. Totalt sett så har vi sålt mindre än normalt, framförallt för att 2014 har varit varm. Vi ser också att många av våra kunder energieffektiviserar vilket vi tycker är bra. Effektiviseras det på rätt sätt så kommer vi inte att behöva elda med olja när det blir kallt vilket innebär att vi alla vinner på det, inte minst vår miljö. Elpriset har sjunkit till en historisk låg nivå. Detta har både påverkat vår elförsäljning men också vår kostnad för elpannekraft. Genom att noga välja när vi ska producera el och medvetet jobba med bränsleval så har lönsamheten för anläggningen ändå varit bra. Under året har mängden restvärme från LKAB varit god vilket innebär att när vi har haft driftproblem på avfallspannan så har det oftast kompenserats med restvärme från LKAB. Detta är ett tydligt bevis på att vi är på rätt väg och med mer restvärme i framtiden kan priserna på värme i Kiruna minska och vi kan nå målet att kunna erbjuda Sveriges billigaste fjärrvärme. Under 2014 har kvalitetsfrågan på bränsle varit högsta prioritet. Den omorganisering som Tekniska Verken gjorde under våren 2013 14 har lett till att samarbetet mellan Kiruna Avfallsanläggning och vår produktion har ökat. Dessutom har avdelningen utfört mer jobb själva istället för att ta in entreprenörer vilket har bidragit till att kostnaderna för underhåll är lägre än budgeterat. En ny bränsleleverantör i Vittangi har inneburit bättre bränslekvalitet med färre haverier. Vi ser det som ett lyckat drag att samarbeta lokalt och upplever ett större ansvarstagande vilket medför färre stopp av pannan. Det var längesedan en så hög lyftkran varit i Kiruna som när vi bytte skorstensrör och skorstenstopp under sommarens underhållsstopp. Samtidigt byggde vi om den så kallade skrubbern (rökgasreningen), med lite utmaningar på vägen fick vi i slutändan ett bra resultat. Underhållsstoppet för vår avfallseldade huvudpanna blev försenat och efter revisionen kom aldrig avfallspannan i full drift förrän i november. Orsaken var problem med rostrerna som orsakade många så kal�lade häng vilket innebär att avfallet fastnar i pannan. Därför tog vi ett extra underhållsstopp i oktober där vi kompletterade rostrerna med vad som kan liknas med hajfenor som river ner avfallet, dessutom ändrade vi några inställningsparametrar. Detta har visat sig vara väldigt bra. årsberättelse Vi ser även fram emot ett ännu bättre samarbete med LKAB och den restvärme detta kommer att tillföra. Går pannan bra får vi bra ekonomi och bra miljövärden och ett medvetet och långsiktigt arbete med service och förebyggande underhåll åstadkommer ännu högre driftsäkerhet. Ett gott exempel på att ekonomi och miljö går hand i hand. Vi ser även fram emot ett ännu bättre samarbete med LKAB och den restvärme detta kommer att tillföra. Då kan vi elda mindre olja och minska på elförbrukningen vilket kommer resultera i ännu bättre miljövärden och bättre ekonomi, vilket in sin tur gör det möjligt för oss att sänka priserna. 15 årsberättelse Allt större fokus läggs på den pågående stadsomvandlingen i Kiruna. Kulvert för fjärrvärme är nu dragen till de nya områdena i Kiruna och vi gör praktiska försök för att se hur vi bäst skall kunna försörja energisnåla hus med fjärrvärme. Passivhuset som uppförts i Tuolluvaara är ett bevis på att det går och att vi kan bygga så kallade nära nollenergihus i arktisk miljö. Förutom att bygga nytt så förbereder vi Kiruna Avfallsanläggning på att kunna ta emot det avfall som kommer att uppkomma vid rivningar och nyproduktion. Vi har bland annat påbörjat en reningsanläggning för oljeskadat vatten. Kiruna Avfallsanläggning har också inlett ett samarbete med Bumerangen återvinningsmarknad som finns på plats vid Återvinningscentralen där de tar emot saker för återbruk. Om saker kan få ett nytt liv och användas av någon annan i stället för att slängas kan vi minska avfallsmängden i samhället. Tekniska Verken importerar avfall från Narvik, Harstad och andra nordnorska kommuner för energiåtervinning. Fjärrvärmen är ett ekonomiskt och konkurrenskraftigt uppvärmningsalternativ med låga investeringskostnader för kunden. Vår ambition är att våra kunder ska känna sig trygga och nöjda med sitt val av fjärrvärme som uppvärmningsalternativ. Ur det globala miljöperspektivet så handlar det om att arbeta bort ett el- och oljeberoende, och istället ta tillvara de energiresurser som finns i avfall och restvärme från industrin. 16 tydlig miljöprofil På Tekniska Verken arbetar vi kontinuerligt med att vara resurssnåla och minska vår miljö- och klimatpåverkan och i över 25 år har Kirunabornas eget energibolag levererat energi med låg miljö- och klimatbelastning. Idag producerar vi energi med omkring 90 procent klimatneutrala bränslen – vi producerar helt enkelt miljövänlig värme och el. Eftersom vi förbränner avfall energiåtervinner vi en resurs som tidigare kördes till soptipp med utsläpp av bland annat växthusgasen metan till följd. Avfallsbränslet kompletteras av biobränsle som i huvudsak består av flis och till viss del torv och hela vår förbränningsanläggning är utrustad med en mycket effektiv rökgasrening som gör att vi kan leva vi upp till de högt ställda krav som myndigheterna har på vår verksamhet. Vi återvinner även restvärme från LKAB och vi är glada för LKABs målsättning att bli mer energisnål och leverera mer värme till Kirunaborna, det är en viktig del i ett resurssnålt samhälle. Att ta tillvara restvärme från industrier är ett område som det är stort fokus på just nu eftersom stora energimängder i hela landet fortfarande går till spillo samtidigt som samhället strävar efter minskad energianvändning och sänkta koldioxidutsläpp. Utbyggnaden av fjärrvärme i Sverige har resulterat i minskade utsläpp av koldioxid och Tekniska Verken har tillsammans med andra fjärrvärmeföretag på ett betydande sätt bidragit till att Sverige redan lever upp till den internationella överenskommelsen om minskade koldioxidutsläpp som Kyotoprotokollet innebär. Energi- och klimatfrågan är en global och inte en lokal fråga, så för att lösa denna nyckelfråga krävs samarbeten och nya lösningar. I ett regionalt samarbete med nordnorska kommuner importerar vi avfall och energiåtervinner det. Med det gör vi en stor miljötjänst eftersom det finns väldigt begränsat med förbränningsmöjligheter i Norge. Om avfallet istället skulle ha hamnat på deponi i Norge hade det ökat utsläppen av metangas som är en kraftig växthusgas. Så för varje ton avfall vi bränner i vår avfallspanna ger det minskade utsläpp motsvarande 800 kilo koldioxid. Idag producerar vi energi med omkring 90 procent klimatneutrala bränslen – vi producerar helt enkelt miljövänlig värme och el. 17 årsberättelse teknik På avdelning Teknik samlas specialistkompetens med fokus på projekt- och byggledning, kommunalteknisk infrastruktur samt miljö och hållbarhet. Det är kompetenser som servar den interna verksamheten på Tekniska Verken men även till stora delar Kiruna kommunkoncern. Ursprungligen utgjordes den stora volymen arbete av löpande investeringar i kommunalteknisk infrastruktur, idag dominerar stadsomvandlingen allt mer i vardagen. Det är också som ett resultat av stadsomvandlingen som avdelningen har vuxit från åtta till strax under 30 personer på bara tre år. Naturligtvis ligger ett resursbehov påkallat av de omfattande investeringarna i bakgrunden men det handlar lika mycket om en strategisk satsning kring kompetens. Genom att bygga en stark organisation som kan agera operativt och samtidigt vara en kompetent beställare så säkerställs att kunskapen kring vår infrastruktur blir kvar i kommunkoncernen. Sedan 2013 är avdelningen delad i två enheter med inriktning mot projekt respektive teknik och miljö. Den organisationen har under 2014 gett oss möjlighet och resurser till att lägga stort fokus på kvalitetshöjande åtgärder i vårt eget arbete. Detta arbete ska bland annat leda avdelningen fram till den certifiering inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö som Tekniska Verken beslutat att genomföra. Ytterst handlar det naturligtvis om kvalitet i leveranserna till våra uppdragsgivare. Stadsomvandlingen gick under 2014 in i ett konkret och operativt skede. Under året byggde vi infrastruktur till det första bostadområdet inom det så kallade utvecklingsplaneområdet för den nya staden. Området var begränsat men utgjorde ändå en mycket viktig symbolisk start. 18 För att bereda plats för det nya bostadsområdet har projektet omfattat avveckling av en tidigare skjutbana och sanering av mark i området. Detta följdes av utbyggnad av infrastruktur som vägar och ledningsnät för vatten och avlopp, fjärrvärme, fiber för bredband med mera för det nya bostadsområdet. Som ersättning för den avvecklade skjutbanan genomfördes ett omfattande anläggningsprojekt för en ny skjutbana. Utöver detta ingick även planarbetet i projektet som genomfördes på mycket kort tid. På cirka ett år från att vi mottog uppdraget så är marken nu förberedd med all infrastruktur framdragen och det är klart för byggstart. Under hösten 2014 inleddes arbetet med området som går under benämningen Torg och handelsgata vilket utgör de mest centrala delarna av den nya staden. Ett omfattande utredningsarbete har genomförts och vi står nu beredda att starta upp delar av arbetet under den kommande barmarkssäsongen för att även här möjliggöra den ambitiösa tidplan Kiruna kommun har för området. För att vi ska få en förbättrad kunskap om avrinning och grundvattenbildning har även ett arbete med att ta fram en ytvattenmodell gjorts under 2014. Det är nödvändigt för att kunna fatta väl genomtänkta beslut i stadsplaneringen avseende höjdsättningen och därmed minimera översvämningsrisker. Genom modellering kan instängda områden identifieras och förutsättningarna för en långsiktigt hållbar dagvattenplanering säkras. Modellen kommer därmed att utgöra ett viktigt underlag för den succesiva detaljprojektering av infrastruktur i nya Kiruna såväl som för mer övergripande planering. Delar av arbetet är genomfört som ett forskningsprojekt under namnet Green Blue Cities vilket är ett samarbete mellan Tekniska Verken, Luleå Tekniska universitet, Universitetet i Delft (Holland) och universitetet i Innsbruck (Österrike). Projektet studerar möjligheterna att använda grön och blå infrastruktur som till exempel ytor för öppen dagvattenhantering för att hantera ytvatten och samtidigt bemöta riskerna för översvämning till följd av ett allt extremare väder. årsberättelse Vi har en unik chans att förnya vår stad hela vägen från infrastruktur och system till byggnader och levnadssätt. bland de kommunala investeringsprojekt som utförts utanför stadsomvandlingen finns till exempel: Fortsatt arbete med projektet Kiruna nytt vatten som skall säkra vattenkvalitén i centrala Kiruna. En ny markbädd anlades i Saivomuotka under ledning av avdelningen. Ett projekt som vi hanterat hela vägen från uppdrag till byggledning. Arbetet med byte av belysningspunkter fortsatte för att bidra till estetik, säkerhet, trygghet och minskad energiförbrukning och miljöbelastning. Arbete med nytt vatten i Katterjokk och Riksgränsen för att säkra nödvändiga vattenvolymer för området. Sluttäckning av den gamla kommunala deponin. Listan kan göras lång och de ovan nämnda utgör endast exempel. För att klara den allt större efterfrågan så rekryterar vi löpande nya medarbetare och anpassar organisationen för de behov stadsomvandlingen och övriga uppdrag skapar. I detta är även en satsning på gedigen vidareutbildning av vår befintliga personal en viktig strategi. Allt större vikt läggs även på arbete med utvecklings- och hållbarhetsfrågor. Det är naturligtvis en av de viktigaste frågorna vi har att hantera i vår tid och stadsomvandlingen skapar en möjlighet som på många sätt är avundsvärd. Vi har en unik chans att förnya vår stad hela vägen från infrastruktur och system till byggnader och levnadssätt. Inom ramen för detta har stort arbete lagts på att förse de som jobbar med plan- och utvecklingsplanefrågor med information om möjligheter och framtida krav på staden. Omvärldsbevakning och utredningsarbeten är genomförda vilket bidragit allt mer till att beskriva och utveckla tankar för nya system avseende energi, avfall, vatten och avlopp, IT och Smart Cities och så vidare. Detta är ett område som vi kommer att behöva lägga allt mer fokus på under de kommande åren och avdelningen har byggt upp en unik kunskap kring Kirunas behov, möjligheter och förutsättningar. 19 Lars Johansson och Johan Taaveniku på platsen för nya Kirunas första bostadsområde. årsberättelse kommunikation En organisation som levererar samhällskritiska tjänster kommunicerar vare sig den vill eller inte eftersom verksamheten i sig ofta är ämnen för debatt och utveckling. Det finns ett stort intresse från medborgare och företag i kommunen för vad som händer inom Tekniska Verken samtidigt som vår driftverksamhet är beroende av att aktivt nå ut med information kring händelser som påverkar leveranserna eller arbeten som ska utföras. Detta är viktigt både för vår egen del, men främst för att våra kunder ska få en så friktionsfri vardag som möjligt. Utöver löpande information som rör verksamheten som till exempel vid driftstörningar och avbrott, rekrytering av personal, information om pågående projekt till media och medborgare samt marknadsfrämjande kommunikation så har vi genomfört ett flertal riktade kampanjer under 2014. Goda exempel är den välbesökta Tekniska Verkens Dag på Folkets Hus under skyltsöndagen samt vårt deltagande vid Snöfestivalen samt rekryteringsmässa och vår monter på Kirunafestivalen. året som gått Värderingar är en sammanfattande beskrivning av våra övertygelser och beteenden, de principer vi har och håller oss till när vi fattar beslut. En värdegrund är värderingar som delas av medarbetarna i en organisation. Tekniska Verkens värdegrund har betydelse för till exempel företagets förmåga att attrahera och behålla personal, förmåga att anpassa sig, finansiell styrka, frågor kring ansvar och etik samt genomförande. Företagets värdegrund är också viktig för kommunikationen eftersom ju större samstämmighet det är mellan det Tekniska Verken kommunicerar och det vi värderar som individer och organisation, desto trovärdigare blir vi. Det har även varit tydligt att vi satsat på vår annonsering under 2014 där mycket arbete lagts på intresseväckande innehåll till varje enskild annons samt till kommunens tidning Kiruna information. Ett flertal skolprojekt med tävlingar för skolklasser i låg och mellanstadiet har också genomförts under året. Under 2014 har den interna kommunikationen fokuserat på att lyfta fram och levandegöra Tekniska Verkens värdegrund genom att koppla våra värdeord; ansvarsfulla, kompetenta, effektiva och stolta till goda exempel från verksamheten. Under 2015 ska vi ta det vidare genom att även börja kommunicera vår värdegrund externt gentemot kunder och allmänhet för att bygga vidare på Tekniska Verkens varumärke. ny grafisk profil Tekniska Verken har under 2014 tagit fram en ny grafisk profil som ska stärka varumärket och göra kommunikationen tydligare. Med den nya profilen har vi nu ett modernare och tydligare uttryck som får ett större uppmärksamhetsvärde i olika grafiska produkter som annonser och broschyrer. Tekniska Verkens Energi och Miljöpris delas ut till Klass 4 på Nya Raketskolan under Kiruna Galan. Alla verksamheter kommuniceras nu under ett gemensamt varumärke för att göra det tydligt att alla delar bidrar till koncernens framgång och gemensamt stärka varumärket Tekniska Verken. En gemensam röst i Tekniska Verken blir starkare gentemot kunder och andra intressenter. I övrigt har vi formaliserat hanteringen av vårt engagemang genom sponsring och påbörjat ett webbprojekt där vi ska ta fram en ny webbplats för koncernen Tekniska Verken. På det hela taget har vi från både medborgare och uppdragsgivare fått positiv feedback då man sett att varumärket Tekniska Verken stärkts och synts i många sammanhang under 2014 samt att vi håller en hög kvalitet i vår kommunikation. årsberättelse Tekniska Verken är en arbetsplats som ska vara fri från diskriminering och ge lika möjligheter för alla medarbetare utifrån individuella förutsättningar. Alla anställda ska delta i arbetet med att skapa en arbetsplats som aktivt främjar jämställdhet och mångfald. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter till utveckling och avancemang oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion och andra aspekter. Personal och hälsa hälsoarbete Tekniska Verken har under de senaste 15 åren aktivt arbetat med hälsofrågor som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Med åren har arbetet förändrats och förbättrats och hälsoarbetet har nu blivit en del av bolagets profil. För att främja motion och hälsa betalar Tekniska Verken träningskort till anställda och i samarbete med KIRSAM, som är en sammanslutning av ett antal företag i Kiruna, arbetar vi med en rad gemensamma aktiviteter som till exempel föreläsningar, olika prova-på aktiviteter och tävlingar. Därutöver anordnar bolaget själv ett antal aktiviteter för att bidra till en god hälsa för våra anställda. Som idékläckare och förebilder i hälsosammanhang har vi våra hälsoinspiratörer som utgörs av representanter från bolagets alla avdelningar. Deras uppgift är att inspirera oss andra medarbetare till hälsa, motion och bra kost. Två gånger per år anordnar våra hälsoinspiratörer en frukostvecka för att på så sätt påvisa vikten av en hälsosam kost. Varje månad lottas priser ut till de som utövar någon form av fysisk aktivitet i konceptet Motionera mera. Tekniska Verken har även ett nära samarbete med företagshälsovården och en gång per år följs hälsostatusen upp för de olika yrkesgrupperna. Utifrån det resultatet dras sedan riktlinjerna upp för kommande års aktivitetsplan. Sedan tre år tillbaka utser hälsoinspiratörerna årets hälsoprofil, de anställda har möjlighet att nominera en arbetskamrat som de tycker har gjort en positiv hälsoförändring som är varaktig över tid eller någon som de tycker förtjänar uppmärksamhet därför att de är flitiga på att hålla igång sitt hälsoarbete. Mål och syfte med bolagets hälsoarbete är att stärka vi-känslan bland personalen, vara en fortsatt attraktiv arbetsgivare med nöjd medarbetarindex. Genom att arbeta aktivt med värdegrundsfrågorna, chefs- och medarbetarutveckling samt anordna gemensamma aktiviteter är vi övertygade om att vi kommer att lyckas med de uppsatta målen. Det finns mycket att vinna både för företaget och för individen själv med ett hälsotänk. Företagets vinst blir produktiva medarbetare och individens vinst blir en ökad livskvalitet. frisk- och hälsotal Tekniska Verken har ett mycket lågt sjuktal, 2014 var korttidsfrånvaron 1,71 %, och långtidsfrånvaron 2,87 %. Vi är övertygade om att detta beror på vår hälsomedvetenhet och våra hälsosatsningar, men också på hur organisationen är utformad. Alla medarbetare känner sig behövda och har sitt ansvar, och man ser resultat av sitt arbete i organisationen. 21 årets hälsoprofil grattis till laila hedlund! Laila har under många år kämpat med att komma tillbaka efter en ryggskada hon fick för ett par år sedan då hon skadade sig rejält. Innan ryggskadan höll på att sätta stopp för Lailas aktiva liv var Laila en aktiv motionär som bland annat genomfört en svensk klassiker. Med mycket vilja och kamp har Laila succesivt tränat sig tillbaka och lärt känna sin kropp och sina begränsningar. Detta har lett till att Laila, trots att ryggen då och då gör sig påmind, idag kan vandra i fjällen, simma, promenera och mycket annat. Laila är väldigt mån om att hålla sig i form eftersom det är aktiviteterna som håller hennes rygg i schack. Sist men inte minst så har Laila alldeles nyligen tagit sig till Everest Base Camp på imponerande 5 400 meters höjd! årsberättelse vatten & avloPP En inventering av brandövningsplatser samt provtagning har utförts i Kiruna och samtliga vattentäkter har godkänts. året som gått Vattentäkt för Kiruna stad är Torne Älv. Vid vårens snösmältning och vid kraftigt regn transporteras partiklar och organiskt material från omgivande marker till älven. Det medför att det vatten som skall renas till dricksvatten kan vara missfärgat och ha viss smak och lukt av myrmark, något som är välkänt bland Kirunaborna. För att komma tillrätta med de återkommande kvalitetsproblemen vid Kiruna vattenverk i samband med snösmältningen utreds möjligheterna att komplettera behandlingsprocessen. Under 2011-2012 utfördes storskaliga fällningsförsök över ett sandfilter och under 2013-2014 utfördes försök med membranfiltrering. Resultaten har varit lovande och utredningar för att hitta rätt typ av process fortsätter. I likhet med tidigare år har olja vid ett flertal tillfällen tillförts avloppet både i Kiruna, Svappavaara och Vittangi. I samarbete med Kiruna miljökontor har fastigheter besökts, oljeavskiljare inspekterats och information skickats ut till fastighetsägare. För att i framtiden bevara en god vattenkvalitet har arbetet med framtagande och fastställande av vattenskyddsområden för de kommunala vattentäkterna fortsatt. Ansökan om permanent vattenskyddsområde i Rensjön, Jukkasjärvi, Kuttainen och Vassijaure har tidigare skickats in till Länsstyrelsen. kranvatten är enkelt, smart och gott Vi på Tekniska Verken ser till att vattnet levereras till dig dygnet runt, året om. Under året har en del förbättrings- och reparationsarbeten utförts, bland annat har ett antal vattenoch avloppsledningar rengjorts, reparerats eller bytts ut. I Saivomuotka har råvattenbrunnen och vattenledningsnätet rengjorts och avloppsreningen förbättrats. I Masugnsbyn har vatten- och avloppsledningar som varit i dåligt skick bytts ut. Vrid på kranen, fyll ett glas och njut av den kalla, friska drycken – vatten. Att välja kranvatten istället för vatten på flaska är ett enkelt, smart och gott sätt att göra en insats för miljön. Var rädd om vattnet, det kommer tillbaka till dig! Tre allvarliga strömavbrott, bland annat orsakat av åsknedslag, har inträffat vid Kiruna vattenverk. Vid två tillfällen var situationen allvarlig men allmänheten påverkades aldrig. Reservkraft för Kiruna vattenkedja har utretts under året och kommer att installeras under 2015. reningsverk tar inte vilken skit som helst I Sverige har vi väl fungerande toaletter, avlopp och reningsverk. Men det betyder inte att vi kan spola ner vilken skit som helst. Kirunaborna spolar ned 100 ton skräp i toaletten varje år vilket skapar problem i ledningar, pumpstationer och reningsverk. Utöver det hamnar tyvärr även kemikalier i avloppet. Vi har alla ett ansvar att inte spola ned föremål eller farliga ämnen i avloppet. Det är bara urin, avföring, toalettpapper, bad-, diskoch tvättmedel som hör hemma där – tänk dig för innan du spolar. Fortsatt prioriterad läcksökning har resulterat i att flertalet vattenläckor har identifierats och reparerats. I Kiruna har säkerheten kring dricksvattenanläggningarna förbättrats bland annat genom instängsling av tryckstegringsstationen, byte av dörrar, fönster och låssystem. På olika platser i Sverige har högflorerande ämnen, vilka bland annat har använts i brandbekämpningsmedel, upptäckts i vattentäkter. 22 gator & Parker Kiruna är en riktig vinterstad och snöröjning hör till vardagen för oss på Tekniska Verken. Vårt ansvar täcker skötsel, underhåll och utveckling av alla kommunala gator och vägar i Kiruna. Vi jobbar intensivt med att hålla en god framkomlighet, ser till att gatubelysningen lyser samt att cykelbanor och parkeringar fungerar. Kort sagt en god service för kommunmedborgarna. så här parkerar du Respektera datumparkering och parkeringsförbud. Det är svårt och ibland omöjligt att snöröja den sida av gatan där det råder parkeringsförbud på natten. Det beror på att bilar är felparkerade. Genom att parkera rätt hjälper du till att göra vår stad tillgänglig, framkomlig och trafiksäker. Våra parker ska vara vackra att vistas i och våra lekparker hela och roliga. De ska inbjuda till lek och upplevelser samt vara attraktiva mötesplatser för barn, ungdomar och föräldrar. Vi ser till att gräsmattor blir klippta, blomrabatter rensade och att träd och buskar blir omskötta och varje år planterar vi cirka 20 000 blomplantor som pryder samhället. datumparkering Mellan 1 oktober och 30 juni gäller datumparkering i Kiruna tätort samt i Tuolluvaara. Under den här perioden så är det förbjudet att parkera på sidan med udda husnummer på udda datum, samt förbjudet att parkera på sidan med jämna husnummer på jämna datum. Detta gäller klockan 00.00-08.00 varje dygn. Varje år sätter vi upp Kirunas vackra julbelysning i centrum och ser till att julgranar får pryda utvalda platser i Kiruna kommun. Kiruna ska vara en trevlig miljö att vistas i – året om. året som gått Snöröjningen startar inte automatiskt när det börjar snöa utan beror på olika bestämda startkriterier. På prioriterade vägar, gång- och cykelvägar ska plogningen vara klar inom fem timmar vid fem centimeters snödjup och för övriga kör- och gångvägar är gränsen åtta centimeter snö som ska vara bortplogat inom 15 timmar. I byarna ska plogningen vara klar inom 15 timmar vid åtta centimeters snödjup. Prioriterade vägar utgörs av centrum, huvudvägar, busslinjer och viktiga gång- och cykelvägar. Övriga vägar utgörs av bostadsområden. Under 2014 föll totalt cirka 1,8 meter uppmätt snö och det gjordes 18 prioriterade och elva övriga plogsvängar. Växtligheten startade tidigt men bromsades tillfälligt upp av kylan kring midsommar. Personalen har arbetat i skift för att hinna med klippningen och grönyteskötseln har varit till stor belåtenhet. Vandaliseringen av till exempel blomlådor har varit mindre än normalt denna sommar. Naturrastplatsen i Puoltsa har förbättrats så att rullstolsburna kan komma fram till raststuga och eldstad. Buskröjning av rastplatser och parkeringar utefter väg E10 har utförts i samband med att Trafikverket röjt vägen. I Kuttainen har en ny lekplats byggts. Viikusjärvi-, Tuolpukka- och Oinakkavägen, vilka är grusvägar, har förbättrats med bland annat pågrusning och grushyvling. Grusvägar i Riksgränsen och Torneträsk har grushyvlats. Kauppinenvägen har fått en försegling av beläggningsytan med syfte att förlänga beläggningens livslängd. I likhet med tidigare år har en vår- och en höstrondering av belysning utförts. Utbyte av belysning har skett efter ett antal gator i Kiruna stad. Klottersanering av tre kommunala gångtunnlar har utförts med gott resultat. Avspärrningarna vid Gasellvägen har på försök flyttats upp till korsningen Gasell-/Bävervägen för utvärdering under vintersäsongen. 23 På vissa platser i Kiruna tätort finns det även enkelsidig datumparkering. Det innebär att det endast är tillåtet att parkera på den gatan varannan natt. Anledningen till att vi har datumparkering är för att öka framkomligheten för sophämtningen och för att underlätta för snöröjningen. I övrigt gäller avgiftsfri parkering med P-skiva på samtliga av Kiruna kommuns allmänna parkeringar. Med P-skivan anger du ankomsttiden innan du lägger den väl synlig i bilens framruta. Har du ingen P-skiva så går det lika bra att notera ankomsttiden på en papperslapp. årsberättelse renhållning En långsiktigt hållbar avfallshantering är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Frågan om hur vi ska ta hand om vårt avfall har blivit allt mer aktuell i takt med att medvetenheten kring miljöfrågor och avfallsmängderna ökat i samhället. Varje vecka hämtar Tekniska Verkens renhållningsarbetare tillsammans ungefär 200 ton sopor, och vi strävar efter att ta hand om Kirunabornas avfall så effektivt som möjligt, både för vår gemensamma miljös skull och för en ekonomiskt hållbar hantering. året som gått Under 2014 har det stora projektet Total Översyn av Renhållningen (TÖR) påbörjats och ett antal delprojekt inom TÖR har under året behandlat olika problemställningar som tas upp i avfallsplanens handlingsplan. Som en del utfördes en plockanalys av Kiruna kommuns hushållsavfall under två veckor i november 2014 då sammanlagt 1 525 kg avfall från ungefär 1 500 bostäder analyserades, från landsbygden, flerfamiljshus och villor i Kiruna C. Mängden icke brännbart avfall utgjorde ca 8,3 % av den totala mängden som analyserades. Det motsvarar ca 494 ton icke brännbart avfall som Kiruna kommuns invånare genom hushållsavfallet lämnar till värmeverket varje år. Av detta var ca 1,4 % dessutom farligt avfall, 1,0 % el-avfall, och 5,9 % övrigt icke brännbart såsom metall och glas. Jämfört mot tidigare års plockanalyser så slängdes tyvärr mer farligt avfall, el-avfall, glasförpackningar och olika typer av metall i hushållsavfallet. En positiv trend är dock att mängden material som klassas som deponi, det vill säga t.ex. porslin, minskat i hushållsavfallet. Likt tidigare plockanalyser visar resultatet på att flerfamiljshusen är sämst på att sortera ut farligt avfall. Därför utreds nu om det finns möjlighet att erbjuda fastighetsnära insamling i flerfamiljshus och en revidering av renhållningstaxan som uppmuntrar till källsortering. I Kiruna kommun samlar vi in en mindre mängd förpackningar och tidningar än i Sverige i genomsnitt och en stor andel, ca 40 % av allt hushållsavfall som analyserades i plockanalysen utgjordes av producentansvarsmaterial. Det vill säga tidningar, pappers-, plast-, glas- och metallförpackningar samt el-avfall som kan lämnas på återvinningsstationen. Även om mängden el-avfall i hushållsavfallet har ökat, så är Kirunaborna tillsammans med Arjeplogsborna de invånare i Norrbotten som var bäst på att samla in batterier under 2014. I Kiruna samlade vi in ½ kilo batterier var under 2014. Kirunaborna var också näst bäst på att samla in lampor, 0,39 kg per person. Endast Luleåborna samlade in mer, 0,40 kg var under 2014 (Källa: El-Kretsen). För att förbättra renhållningen på rastplatser och i fritidshusområden görs en inventering av fritidshusfastigheter i kommunen. De som äger fritidshus i Kiruna kommun ska betala renhållningsavgift, och ur ett rättviseperspektiv är det viktigt att alla hjälper till och betalar. För att kontrollera att uppehåll och dispenser getts på rättmätiga grunder utförs också kontroller i fritidshusområden. Förhoppningen med projektet är att få in fler som betalar för renhållning i sina fritidshus så att vi kan ha en ren miljö att vistas i. I fjällvärlden har tömning av kärl på de rastplatser efter Norgevägen som Tekniska Verken ansvarar för fördubblats, från varannan till varje vecka under fritidshussäsongen med särskilda insatser under storhelgerna vid påsk och 1:a maj. För att ytterligare förbättra nedskräpningssituationen i fjällvärlden förs diskussioner med Förpacknings- och tidningsinsamlingen som är positiva till 24 att etablera återvinningsstationer i Abisko under 2015 och i Riksgränsen under 2016. Våra naturrastplatser är tyvärr ofta nedskräpade med grovavfall, latrin, vitvaror och dylikt som förfular och skadar vår miljö och skapar onödiga kostnader för renhållningen. Därför görs informationsinsatser om att sådant avfall inte hör hemma i rastplatsens sopkärl och är förbjudet att lämna där. Informationskampanjen med budskapet ”sortera mera” som påbörjades 2013 har fortsatt under 2014 och är en viktig del i vårt miljöarbete. Den nuvarande renhållningstaxan konstruerades 2010 och sedan dess har förändringar i samhället gjort att taxan behöver revideras. Vi har bland annat en stadsflytt på gång och det finns nationella krav som kommunen behöver leva upp till. Renhållningstaxan ska underlätta för att nå de mål som kommunen själva har satt upp i sin avfallsplan och de nationella krav som finns. Taxan ska också vara lätt att förstå och tyda som privatperson eller företagare. Renhållningstaxan ska vara solidarisk, vilket betyder att kunden betalar lika mycket för samma tjänst, oavsett om man bor i centrum eller på landsbygden. Det taxeprojekt som nu startats upp har som mål att Kiruna ska ha en ny och förbättrad renhållningstaxa till 2016. Kiruna kommunpartner har dessutom ett underskott på ca 1,9 miljoner kronor där ungefär 1,2 miljoner kronor beror på att långt större mänger avfall har inkommit till återvinningscentralen i Kiruna än tidigare, vilket kan ha samband med att stadsflytten nu dragit igång på allvar. Även för återvinningscentralerna (ÅVC) i östra kommundelen har vissa förändringar skett. Vid ÅVC i Vittangi har ramp och skyddsräcken reparerats efter en skada och i Övre Soppero har skötseln sedan 1 november övergått till en lokal entreprenör. Nedskräpning har länge varit ett problem vid vissa återvinningscentraler i område östra och för att försöka lösa problematiken kring detta är en utredning om ett mobilt ÅVC som kan trafikera landsbygden på gång. årsredovisningar tekniska verken i kiruna ab Även andra miljösparande och effektiviserande åtgärder har fortgått under året. Införandet av grön rutt (soptömning på en gatusida) och införande av EDP (ett datoriserat tömningssystem på sopbilarna) som tilldelas extra resurser, är två exempel på detta. I dagsläget lämnar Kirunaborna sina tidningar och förpackningar på återvinningsstationen och restavfallet i avfallskärlet nära huset där man bor. Framöver kommer insamlingssystemet i kommunen att ses över, och förhoppningen är att det i framtiden ska bli enklare att sortera ut alla fraktioner så som tidningar, förpackningar och matavfall, redan vid bostaden. kiruna kommunPartner ab om farligt avfall Farligt avfall som färger, lösningsmedel, läkemedel, nagellack, batterier, lampor med mera får inte slängas i soppåsen då det finns risk att de farliga ämnena sprids i naturen. Alla ljuskällor, batterier och småelektronik som till exempel hörlurar, USB-minnen och mobiltelefoner ska lämnas in till närmaste återvinningscentral så värdefulla metaller kan återvinnas och farliga delar sorteras ut och tas om hand. Inlämnat avfall skickas vidare till speciella fabriker där de kan återvinnas, förbrännas eller förvaras. Vissa butiker tar också emot elektronikavfall. Även batterier och lampor kan lämnas i holkarna i flertalet butiker. kiruna kraft ab 25 tekniska verken i kiruna ab förvaltningsberättelse stYrelsen ocH verkställande direktören för tekniska verken i kirUna ab, org nr 556204-3439, får Härmed avge årsredovisning ocH koncernredovisning för räkenskapsåret 2014. allmänt om verksamheten Kiruna Kommunpartner AB Koncernen Tekniska Verken ansvarar för fjärrvärme, renhållning, gator, vägar, parker, samt vatten- och avloppsreningsanläggningar i hela Kiruna kommun. Bolaget är även huvudman för Kiruna Avfallsanläggning och för återvinningscentraler i kommunen. Tekniska Verken i Kiruna AB skapades 2003 genom att verksamheterna i de tre dåvarande driftsavdelningarna slogs ihop. Sedan 31 december 2009 är bolagets verksamhet indelad i moderbolaget Tekniska Verken i Kiruna AB (TVAB) samt dotterbolaget Kiruna Kraft AB (KK) och Kiruna Kommunpartner AB (KKP), tillsammans benämnda koncernen. De olika bolagens verksamheter redovisas nedan. Inom Kiruna kommunpartner är den skatte- och taxefinansierade verksamheten samlad. KKP ansvarar för den kommunala driften inom följande områden; vatten och avlopp, slamtömning, gatu/park, insamling av hushållsavfall och återvinningscentraler.* företaget är ett Helägt dotterföretag till kirUna kommUn, org nr 212000-2783, med säte i kirUna kommUn. bolaget Har sitt säte i kirUna kommUn. Moderbolaget avdelning energi* Avdelningen Energi producerar, säljer och distribuerar fjärrvärme och el från värmeverket i Kiruna C och värme från värmeverket i Vittangi. Avdelningen ansvarar även för Kiruna Avfallsanläggning (KAA) där bland annat delar av bränslet produceras till värmeverket. Förutom det så hanteras övrigt avfall som kommer från kommunmedborgarna. Produktionen av fjärrvärme och el i Kiruna sker med en varierande bränslemix bestående av till största delen avfall som kompletteras med restvärme från industrin, flis och torv, samt i de fall som krävs, olja och el. Värmeverket i Vittangi eldas till största del med flis och kompletteras med el och olja när så krävs. Under året har värmeproduktionen uppgått till ca 254,8 GWh (257,0) och elproduktionen till 26,5 GWh (24,9). Totalt har 39 125 MWh (17 499) spillvärme använts och 63 718 ton (72 545) avfall förbränts under året. Tillstånd finns för att förbränna 98 000 ton/år. avdelning logistik Inom avdelning Logistik har de flesta tyngre fordon organiserats i syfte att skapa synergier inom den verksamhetsgrenen. Logistikavdelningen genomför renhållningsuppdraget gatu- och parkskötsel samt har ansvar för slamtömning åt Kiruna Kommunpartner AB. Utöver detta så ansvarar även avdelningen för den interna entreprenadverksamheten och inhämtning av verksamhetsavfall. I avdelningen ingår även en fordonsverkstad för att säkerställa drift och underhåll av den egna fordonsparken. övriga avdelningar Utöver driftsavdelningarna finns Teknikavdelningen som tillhandahåller kompetens och konsulttjänster inom bolaget och inom den övriga kommunkoncernen. Dessutom finns avdelningen HR/ Ekonomi, där även kommunikationsenheten ingår. * Från den 1 januari 2015 ingår avdelning Energi med dess verksamheter i dotterbolaget Kiruna Kraft AB. KKP sköter drift och underhåll av 21 vattenverk och 20 avloppsreningsverk. Varje år produceras och distribueras ca 4 miljoner kubikmeter dricksvatten och en jämförlig volym renas i avloppsreningsverken. Driften av de geografiskt åtskilda VA-verken utförs av personal stationerad i Kiruna, Abisko, Vittangi och Karesuando. Från vår östra enhet sköter KKP även driften av de fem återvinningsstationerna som är placerade i den östra kommundelen. Kiruna Kraft AB Kiruna Kraft äger och driver energiproduktionanläggningarna i koncernen och svarar för fjärrvärmedistributionen samt Kiruna Avfallsanläggning. Koncernens investeringar Investeringsvolymen uppgår till drygt 40 miljoner kronor för koncernen och bland de större investeringarna syns nya kundanslutningar för fjärrvärme och en väghyvel. Årets resultat Koncernen Tekniska Verken fortsätter resan med positivt resultat för femte året i följd. Årets resultat efter finansnetto uppgår till 17,7 miljoner kronor. Orsaken till det positiva resultatet står att finna främst i en hög tillgänglighet i den avfallseldade produktionsanläggningen, låga reparations- och underhållskostnader samt låga kapitalkostnader. Orsaken till detta är satsningarna i form av strategiska investeringar, utvecklat underhåll och körstrategier för energiproduktionsanläggningarna men även i ständiga förbättringar i hela organisationen. * Från den 30 mars 2015 ingår drift av fritidsanläggningar som en verksamhet i Kiruna Kommunpartner. 26 årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab Kiruna Kommunpartner gör ett nollresultat då denna verksamhet är skatte-och taxefinansierad och eventuell vinst/förlust förs över till nästkommande räkenskapsår. Framtida utveckling stadsomvandlingen Tekniska Verkens roll i stadsomvandlingsprocessen blir allt mer tydlig. Vårt fokus ligger på teknik och infrastruktur men även hållbarhetsfrågor främst med koppling till den ekologiska hållbarheten. Arbetet med uppförande av den nya infrastrukturen i nya Kiruna har startats under året och pågår för fullt. Parallellt med detta utförs studier av nya systemlösningar för andra delar. Tillsammans med planeringsfunktionerna i Kiruna kommun så utformas arbetssätt och rutiner för att skapa förutsättningar för det kommande arbetet. Kiruna kommun har med anledning av Gruvstadsparkens påverkan ersatt Tekniska Verken-koncernen under 2012 för utrangering av anläggningar samt för kommande investeringar i nya områden. samarbeten Vårt arbete med att söka samarbeten i regionen kring miljö- och energifrågor har resulterat i avtalade samarbeten som nu vidareutvecklas för att på bästa sätt möta framtiden. Inom energiområdet har inriktningsbeslut för samarbete med den lokala gruvindustrin tagits, vilket kommer konkretiseras under 2015. Även inom avfallsområdet pågår intensiva diskussioner i syfte att fördjupa redan pågående samarbeten. Samtliga kommuner i Nordkalotten står inför utmaningar när det gäller att anpassa sina system i enlighet med de klimatutmaningar vi står inför. Tekniska Verken är en stor aktör i detta geo grafiska område och kan med befintliga anläggningar, samarbeten och kompetens leverera lösningar främst inom avfallshantering och behandling, men även kompetens inom energi produktion och omställning. risker och osäkerhetsfaktorer Bolagets främsta finansiella risk ligger i en framtida ränteuppgång, detta då belåningsgraden är relativt hög. För att motverka risken ska egenfinansieringen av framtida investeringar öka. Samtidigt måste en offensiv hållning till stadsomvandlingen antas. En annan stor risk är minskad värmeförsäljning på grund av klimat och minskat kundunderlag. Under året har stora satsningar på nya kunder genomförts. Tidigare satsningar i huvudkulvertar har under året visat sig vara goda investeringar. Satsningen mot tilläggstjänster fortsätter också. Kvalitet, miljö, arbetsmiljö samt säkerhet/brandfrågor Det systematiska arbetet med de viktiga frågorna kring kvalitet, miljö, arbetsmiljö och säkerhet/ brand fortsätter inom koncernen. Ett kvitto på detta arbete är den utökade miljöcertifieringen som Tekniska Verken genomförde genom den externa revision som skedde under hösten 2014. Arbetet med att certifiera hela bolagets verksamhet pågår med oförminskad kraft. Miljöpåverkan Koncernen bedriver 21 anmälningspliktiga och 7 tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. energiproduktion Energiproduktionsverksamheten är en tillståndspliktig verksamhet. Värmeverket har tillstånd för värme- och elproduktion genom förbränning av högst 98 000 ton avfall per år. Verksamheten påverkar den yttre miljön genom utsläpp till luft och vatten. Den tillståndspliktiga energiproduktionen i Kiruna och Vittangi motsvarar 40 % av koncernens nettoomsättning. avfallstransporter Den anmälningspliktiga verksamheten består av insamling och transport av avfall från hushåll, industri och företag. Verksamhetens påverkan på den yttre miljön härrör främst från transporterna genom utsläpp till luften. fa-verksamheten Bolaget innehar ett tillstånd enligt miljöskyddslagen att samla in farligt avfall från allmänheten och företag samt mellanlagra detta avfall på bolagets miljöenhet. Bolaget innehar även ett tillstånd för transport av farligt avfall. Allt avfall skickas vidare för upparbetning eller destruktion. Verksamhetens påverkan på den yttre miljön består av utsläpp till luften genom transport av avfallet till destruktionsanläggning. Tillståndet för Miljöenheten kommer att omprövas i samband med tillståndsprövningen för värmeverket, eftersom anläggningen finns inom samma fastighet samt har ett gemensamt tillstånd som ej är prövat enligt miljöbalken. kiruna avfallsanläggning Tekniska Verken har ett tillstånd för deponiverksamhet där maximalt 50 500 ton avfall per år får tas emot, sorteras, behandlas samt lagras. Slutna klass 1-celler med lakvattenrening omhändertar förbränningsavfall från värmeproduktionen vid 27 värmeverket som klassas som farligt avfall. Denna verksamhet påverkar miljön genom utsläpp av lakvatten. Bolaget har deponiceller för farligt avfall med lakvattenuppsamling och rening samt hårdgjorda ytor för sortering, balning och mellanlagring av avfall. Den 19 april 2012 fastställde Mark- och miljödomstolen slutliga villkor för utsläpp till vatten. Verksamheten vid Kiruna Avfallsanläggning påverkar omgivningen framförallt genom utsläpp till mark och vatten via lakvattenreningen och mellanlagringen av avfall inom anläggningen, via utsläpp till luft avseende deponigas från den gamla hushållsdeponin samt genom buller och delvis även nedskräpning. Verksamheten anpassas kontinuerligt i syfte att minska eventuella störningar för omgivningen. Verksamheten på Kiruna Avfallsanläggning fortsätter inom nuvarande tillstånd som sträcker sig till 2017. En ansökan om förlängt tillstånd avses lämnas in till Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation under våren/sommaren 2015. va-verksamheten Inom VA-verksamheten har avloppsreningsverken den största påverkan på miljön genom utsläpp till vatten. Beroende på typ av rening och uppnådd reningsgrad sker utsläpp av övergödande (fosfor, kväve) och syreförbrukande ämnen. Vissa miljöfarliga ämnen (till exempel medicin, kemikalier) kan inte avlägsnas vid reningen och det är viktigt att dessa inte tillförs avloppet. Samtliga avloppsreningsverk omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt. Inom Kiruna kommun omfattas tre avloppsreningsverk av tillståndsplikt (>2 000 pe) och 17 av anmälningsplikt (<2 000 pe). Tillsynsmyndigheten lämnar gränsvärden för tillåtna utsläppshalter avseende bland annat syreförbrukande ämnen och fosfor. Reningen kan ske mekaniskt, kemiskt och biologiskt. årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab flerårsöversikt moderbolaget 2014 20132012 20112010 VÄRME (drift MWh) Produktion 254 810 256 796 270 704 245 940 268 105 Försäljning 195 853 199 255 221 218 200 853 221 057 Produktion 26 552 24 861 29 540 31 438 30 690 Försäljning 20 509 19 811 24 862 21 914 20 802 Fast bränsle 177 834 202 833 195 664 196 205 214 376 Rökgaskondensering 21 419 17 309 19 556 13 066 16 216 Elpannor 9 946 15 950 10 598 7 408 9 051 Olja 6 232 3 892 7 146 8 211 9 551 Spillvärme (LKAB) 39 125 17 499 37 740 21 714 18 912 Totalt 254 556 257 483 270 704 246 604 268 105 Omsättning (Mkr) 279 268 280 260 267 Resultat e finansnetto (Mkr) 17,7 5,7 7,2 4,5 6,6 Balansomslutning (Mkr) 175 191 176 203 191 Justerat eget kapital (Mkr) 56 42 37 29 25 Soliditet (%) 32 22 21 14 13 Antal anställda 149 146 145 130 128 Personalkostnader (Mkr) 76 77 75 71 65 Investeringar koncern (Mkr) 41 44 30 32 36 ELKRAFT (MWh) ENERGIPRODUKTIONENS FÖRDELNING (MWh) EKONOMI Förslag till disposition av företagets vinst eller förlust Styrelsen föreslår att ansamlad förlust, kronor -4 629 808, balanseras i ny räkning. Vad beträffar koncernens och moderföretagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. Alla belopp uttrycks i svenska kkr där annat ej anges. 28 årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab resUltaträkning koncernen (kkr) Not 2014-12-31 2013-12-31 Nettoomsättning 2 341 062 326 047 Övriga rörelseintäkter 3 2 595 5 343 343 657 331 390 -7 179 -8 805 -28 789 -26 234 -120 906 -124 380 -95 510 -94 228 -61 103 -64 770 -1 945 – 28 225 12 973 151 545 Räntekostnader och liknande resultatposter -10 642 -12 348 Resultat efter finansiella poster 17 734 1 170 Resultat före skatt 17 734 1 170 -86 1 000 17 648 2 170 RÖRELSENS KOSTNADER Råvaror och förnödenheter Bränslekostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader 3 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat 4 RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER Ränteintäkter och liknande resultatposter Skatt på årets resultat 5 Årets resultat 29 årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab balansräkning koncernen (kkr) Not2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Elcertifikat och utsläppsrätter 6 2 343 1 797 2 343 1 797 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 7 78 596 78 000 Fordon och arbetsmaskiner 8 25 442 24 019 Maskiner och andra tekniska anläggningar 9 311 523 326 762 Inventarier, verktyg och installationer 10 6 629 7 324 11 9 102 35 334 431 292 471 439 915 1 000 915 1 000 Summa anläggningstillgångar 434 550 474 236 Råvaror och förnödenheter 8 682 7 657 Förskott till leverantörer 1 385 1 385 10 067 9 042 Kundfordringar 70 846 83 909 Övriga fordringar 7 352 9 368 16 336 15 019 94 534 108 296 Kassa och bank 2 385 6 779 2 385 6 779 Summa omsättningstillgångar 106 986 124 117 SUMMA TILLGÅNGAR 541 536 598 353 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Uppskjuten skattefordran 13 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager m m Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 Kassa och bank 30 årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab balansräkning koncernen (kkr) Not2014-12-31 2013-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 15 Aktiekapital 14 600 14 600 Reserver 43 379 62 345 Balanserat resultat inkl årets resultat -2 613 -38 157 Summa eget kapital 55 366 38 788 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 16 9 236 9 626 Övriga avsättningar 17 5 868 3 368 15 104 12 994 Långfristiga skulder 18 Övriga skulder till kreditinstitut 76 192 89 856 Skulder till Kiruna kommun 324 836 366 752 401 028 456 608 Skulder till kreditinstitut – 301 Leverantörsskulder 23 108 26 126 Aktuell skatteskuld 15 – Övriga skulder 7 931 9 773 38 984 53 763 70 038 89 963 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 541 536 598 353 Kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 ställda säkerheter och ansvarsförbindelser - koncernen (kkr) 2014-12-312013-12-31 Ställda säkerheterIngaInga För egna skulder och avsättningar AnsvarsförbindelserIngaInga 31 årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab kassaflödesanalys koncernen (kkr) Not 2014-12-31 2013-12-31 17 734 5 714 61 722 64 705 79 456 70 419 -101 – 79 355 70 419 Ökning(-)/Minskning(+) av varulager -1 025 -282 Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar 13 752 -18 834 Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder -19 940 -2 831 Kassaflöde från den löpande verksamheten 72 142 48 472 -20 410 -43 533 – 3 067 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -546 -246 Kassaflöde från investeringsverksamheten -20 956 -40 712 Förändring lån och checkkredit -55 580 -4 795 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -55 580 -4 795 -4 394 2 965 Likvida medel vid årets början 6 779 3 814 Likvida medel vid årets slut 2 385 6 779 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 20 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Finansieringsverksamheten Årets kassaflöde 32 årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab resUltaträkning moderföretaget (kkr) Not 2014-12-31 2013-12-31 Nettoomsättning 2 278 619 268 497 Övriga rörelseintäkter 3 2 438 4 486 281 057 272 983 -7 179 -8 805 Bränslekostnader -28 789 -26 234 Övriga externa kostnader -131 254 -143 172 -75 896 -76 721 -19 071 -10 928 18 868 7 123 102 467 -1 237 -1 876 17 733 5 714 -17 733 – – 5 714 RÖRELSENS KOSTNADER Råvaror och förnödenheter Personalkostnader 3 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Rörelseresultat 4 RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster BOKSLUTSDISPOSITIONER Bokslutsdispositioner, övriga Resultat före skatt Skatt på årets resultat 5 Årets resultat – 0 33 5 714 årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab balansräkning moderföretaget (kkr) Not2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Elcertifikat och utsläppsrätter 6 2 343 1 797 2 343 1 797 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 7 24 817 21 742 Fordon och arbetsmaskiner 8 25 442 24 019 Maskiner och andra tekniska anläggningar 9 20 611 29 840 Inventarier, verktyg och installationer 10 3 943 4 421 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 11 4 569 4 804 79 382 84 826 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 12 3 270 3 270 3 270 3 270 Summa anläggningstillgångar 84 995 89 893 Råvaror och förnödenheter 8 682 7 657 8 682 7 657 Kundfordringar 60 135 82 061 Fordringar hos koncernföretag 11 577 122 Aktuell skattefordran 2 557 – Övriga fordringar 97 709 6 463 10 823 80 829 93 715 – – OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager m m Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 Kassa och bank Kassa och bank –– Summa omsättningstillgångar 89 511 101 372 SUMMA TILLGÅNGAR 174 506 191 265 34 årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab balansräkning moderföretaget (kkr) Not2014-12-31 2013-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 15 Bundet eget kapital Aktiekapital (14 600 aktier) 14 600 14 600 Överkursfond 32 000 32 000 345 345 46 945 46 945 -4 630 -10 344 Reservfond Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat 0 5 714 -4 630 -4 630 42 315 42 315 Ackumulerade överavskrivningar 17 733 – 17 733 – Obeskattade reserver Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 16 9 236 9 626 Övriga avsättningar 17 5 868 3 368 15 104 12 994 Långfristiga skulder18 Skulder till Kiruna kommun 43 235 81 443 43 235 81 443 Skulder till kreditinstitut – 301 Leverantörsskulder 14 837 17 735 Skulder till koncernföretag 4 791 4 167 Övriga skulder 5 711 7 571 30 780 24 739 56 119 54 513 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 174 506 191 265 Kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 35 19 årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab ställda säkerheter och ansvarsförbindelser - moderföretaget (kkr) 2014-12-312013-12-31 STÄLLDA SÄKERHETER IngaInga För egna skulder och avsättningar AnsvarsförbindelserIngaInga kassaflödesanalys koncernen (kkr) Not2014-12-31 2013-12-31 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 17 733 5 714 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 21 401 11 548 39 134 17 262 Betald inkomstskatt -2 777 – Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 36 357 17 262 Ökning(-)/Minskning(+) av varulager -1 025 -282 Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar 15 443 -14 680 Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder 1 606 1 930 Kassaflöde från den löpande verksamheten 52 381 4 230 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -13 627 -14 117 Avyttring av materiella anläggningstillgångar – 3 067 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -546 -246 Kassaflöde från investeringsverksamheten -14 173 -11 296 Förändring av nyttjande av checkkredit -38 208 7 066 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -38 208 7 066 20 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Årets kassaflöde–– Likvida medel vid årets början – – Likvida medel vid årets slut – – 36 årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab noter (Belopp i kkr om inget annat anges) Not 1 Redovisningsprinciper tillämpat varför det inte innebär någon förändring i och med inträde i K3regelverket. Dock har ett bolag identifierat en maskin som har indelats i fler komponenter och detta har påvekat jämförelseåret. Byggnaderna består främst av stomme varför någon vidare indelning inte sker. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och för första året också enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). nedskrivningar - materiella och immateriella anläggningstillgångar samt andelar i koncernföretag Moderföretaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Redovisningsprinciper i moderföretaget”. Vid varje balansdag bedöms om det finns någon indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde. Övergången till K3 har inneburit endast en mindre förändring på jämförelsetalen i koncernen då de materiella anläggningstillgångarna även tidigare varit uppdelade på komponenter, men då en maskin i ett av dotterföretagen indelats i ytterligare komponenterer 2013/2014 har en påverkan om 4 544 tkr har bokats. I koncernen har detta påverkat eget kapital och uppskjuten skatt. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet beräknas nuvärdet av de framtida kassaflöden som tillgången väntas ge upphov till i den löpande verksamheten samt när den avyttras eller utrangeras. Den diskonteringsränta som används är före skatt och återspeglar marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde och de risker som avser tillgången. En tidigare nedskrivning återförs endast om de skäl som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet vid den senaste nedskrivningen har förändrats. Nyckeltalen i förvaltningsberättelsen har inte räknats om. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. immateriella tillgångar immateriella anläggningstillgångar leasing Alla leasingavtal har klassificerats som finansiella eller operationella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal enligt vilka de risker och fördelar som är förknippade med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett operationellt leasingavtal är ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal. Immateriella anläggningstillgångar avser Elcertifikat och Utsläppsrätter. Dessa redovisas till anskaffningsvärde. materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. finansiella leasingavtal Rättigheter och skyldigheter enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång och skuld i balansräkningen. Vid det första redovisningstillfället värderas tillgången och skulden till det lägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Utgifter som är direkt hänförbara till ingående och upplägg av leasingavtalet läggs till det belopp som redovisas som tillgång. tillkommande utgifter Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens redovisade värde. Utgifter för löpande underhåll och reparationer redovisas som kostnader när de uppkommer. För vissa av de materiella anläggningstillgångarna, främst värmeproduktionsanläggningen, har skillnaden i förbrukningen av betydande komponenter bedömts vara väsentlig. Dessa tillgångar har därför delats upp i komponenter vilka skrivs av separat. Efter det första redovisningstillfället fördelas minimileaseavgifterna på ränta och amortering av skulden enligt effektivräntemetoden. Variabla avgifter redovisas som kostnader det räkenskapsår de uppkommit. Den leasade tillgången skrivs av över nyttjandeperioden. avskrivningar Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom det återspeglar den förväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen. Byggnader Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer operationella leasingavtal Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden. Nyttjandeperiod 40 år 5-20 år 5-20 år varulager Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först in- först ut- principen I anskaffningsvärdet ingår förutom utgifter för inköp även utgifter för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. För vissa av de materiella anläggningstillgångarna (maskiner) har skillnaden i förbrukningen av betydande komponenter bedömts vara väsentlig. Denna indelning har bolaget alltid 37 årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab finansiella tillgångar och skulder förmånsbestämda planer Finansiella tillgångar och skulder redovisas i enlighet med kapitel 11 (Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet) i BFNAR 2012:1. Företag har valt att tillämpa de förenklingsregler som finns i BFNAR 2012:1. Planer för vilka pensionspremier betalas redovisas som avgiftsbestämda vilket innebär att avgifterna kostnadsförs i resultaträkningen. redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från tillgången har upphört eller reglerats. Detsamma gäller när de risker och fördelar som är förknippade med innehavet i allt väsentligt överförts till annan part och företaget inte längre har kontroll över den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när den avtalade förpliktelsen fullgjorts eller upphört. skatt Skatt på årets resultat i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Uppskjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser. Uppskjuten skatteskuld redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, dock inte för temporära skillnader som härrör från första redovisningen av goodwill. Uppskjuten skattefordran redovisas för avdragsgilla temporära skillnader och för möjligheten att i framtiden använda skattemässiga underskottsavdrag. Värderingen baseras på hur det redovisade värdet för motsvarande tillgång eller skuld förväntas återvinnas respektive regleras. Beloppen baseras på de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen och har inte nuvärdeberäknats. värdering av finansiella tillgångar Finansiella tillgångar värderas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärde, inklusive eventuella transaktionsutgifter som är direkt hänförliga till förvärvet av tillgången. Finansiella omsättningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Uppskjutna skattefordringar har värderats till högst det belopp som sannolikt kommer att återvinnas baserat på innevarande och framtida skattepliktiga resultat. Värderingen omprövas varje balansdag. Kundfordringar och övriga fordringar som utgör omsättningstillgångar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta. Finansiella anläggningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med til�lägg för eventuella uppskrivningar. I koncernbalansräkningen delas obeskattade reserver upp på uppskjuten skatt och eget kapital. Räntebärande finansiella tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när företaget har en legal eller informell förpliktelse till följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. värdering av finansiella skulder Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Utgifter som är direkt hänförliga till upptagande av lån korrigerar lånets anskaffningsvärde och periodiseras enligt effektivräntemetoden. Vid första redovisningstillfället värderas avsättningar till den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Avsättningarna omprövas varje balansdag. ersättningar till anställda Ersättningar till anställda efter avslutad anställning ansvarsförbindelser klassificering En ansvarsförbindelse redovisas inom linjen när det finns: Planer för ersättningar efter avslutad anställning klassificeras som antingen avgiftsbestämda eller förmånsbestämda. – En möjlig förpliktelse som härrör till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast kommer att bekräftas av en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir, eller Vid avgiftsbestämda planer betalas fastställda avgifter till ett annat företag, normalt ett försäkringsföretag, och har inte längre någon förpliktelse till den anställde när avgiften är betald. Storleken på den anställdes ersättningar efter avslutad anställning är beroende av de avgifter som har betalat och den kapitalavkastning som avgifterna ger. – En befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Vid förmånsbestämda planer har företaget en förpliktelse att lämna de överenskomna ersättningarna till nuvarande och tidigare anställda. Företaget bär i allt väsentligt dels risken att ersättningarna kommer att bli högre än förväntat (aktuariell risk), dels risken att avkastningen på tillgångarna avviker från förväntningarna (investeringsrisk). Investeringsrisk föreligger även om tillgångarna är överförda till ett annat företag. intäkter Det inflöde av ekonomiska fördelar som företaget erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för rabatter. avgiftsbestämda planer offentliga bidrag Avgifterna för avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad. Obetalda avgifter redovisas som skuld. Ett offentligt bidrag som inte är förknippat med krav på framtida prestation redovisas som intäkt när villkoren för att få bidraget uppfyllts. Ett offentligt bidrag som är förenat med krav på framtida prestation redovisas som intäkt 38 årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab Not 3 Övriga rörelseintäkter när prestationen utförs. Om bidraget har tagits emot innan villkoren för att redovisa det som intäkt har uppfyllts, redovisas bidraget som en skuld. koncernen Realisationsvinster Försäkringsersättningar Övrigt redovisning av bidrag relaterade till anläggningstillgångar Offentliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen genom att bidraget reducerar tillgångens redovisade värde. koncernredovisning dotterföretag Dotterföretag är företag i vilka moderföretaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Redovisningen av rörelseförvärv bygger på enhetssynen. Det innebär att förvärvsanalysen upprättas per den tidpunkt då förvärvaren får bestämmande inflytande. Från och med denna tidpunkt ses förvärvaren och den förvärvade enheten som en redovisningsenhet. Tillämpningen av enhetssynen innebär vidare att alla tillgångar (inklusive goodwill) och skulder samt intäkter och kostnader medräknas i sin helhet även för delägda dotterföretag. moderföretaget Realisationsvinster Försäkringsersättningar Övrigt 74217 –779 2 364 3 490 2 438 2014 5 343 4 486 varav2013 varav män-12-31 män moderföretaget Sverige 14973% 146 73% Totalt i moderföretaget 149 73% 73% 3391% 32 91% Totalt i dotterföretag 33 91% 32 91% 182 76% 178 76% redovisning av könsfördelning i företagsledningar I moderföretaget särredovisas inte uppskjuten skatt som är hänförlig till obeskattade reserver. 146 dotterföretag Sverige Koncernen totalt skatt 2014-12-312013-12-31 Andel kvinnor Andel kvinnor moderföretaget Styrelsen Övriga ledande befattningshavare 33% 11% 18% 20% koncernen totalt Styrelsen Övriga ledande befattningshavare 33% 11% 15% 15% löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, inklusive pensionskostnader Not 2 Nettoomsättning per rörelsegren och geografisk marknad koncernen 2014-12-312013-12-31 Nettoomsättning per rörelsegren Energidistribution 178 533 143 440 Renhållningstjänster 50 744 26 083 Gatu- park- slam- och VA - verksamhet 92 489 68 461 Övriga konsulttjänster 15 118 6 586 Intäkter som ej fördelas på rörelsegren 4 178 81 477 Moderföretaget (varav pensionskostnad) Dotterföretag 2014-12-312013-12-31 Löner och Sociala ersättningarkostnader Koncernen totalt 326 047 (varav pensionskostnad) Löner och Sociala ersättningarkostnader 53 768 19 457 52 458 21 155 1) (4 018) 1) (4 561) 5 757 12 202 5 179 (1 288) (1 069) 13 414 (varav pensionskostnad) moderföretaget 2014-12-312013-12-31 Nettoomsättning per rörelsegren Energidistribution 186 324 189 375 Renhållningstjänster 25 959 22 856 Gatu- park- slam- och VA - verksamhet 6 314 6 608 Övriga konsulttjänster 15 118 6 586 Intäkter som ej fördelas på rörelsegren 44 904 43 072 278 619 2 595 medelantalet anställda-12-31 Redovisningsprinciperna i moderföretaget överensstämmer med de ovan angivna redovisningsprinciperna i koncernredovisningen utom i nedanstående fall. redovisningsprinciper i moderföretaget 341 062 74217 –779 2 521 4 347 Not 3Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse och revisorer Anskaffningsvärdet för dotterföretag beräknas till summan av verkligt värde vid förvärvstidpunkten för erlagda tillgångar med tillägg av uppkomna och övertagna skulder samt emitterade eget kapitalinstrument, utgifter som är direkt hänförliga till rörelseförvärvet samt eventuell tilläggs- köpeskilling. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet, med några undantag, vid förvärvstidpunkten av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt minoritetsintresse. Minoritetsintresse värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Från och med förvärvstidpunkten inkluderas i koncernredovisningen det förvärvade företagets intäkter och kostnader, identifierbara tillgångar och skulder liksom eventuell uppkommen goodwill eller negativ goodwill. 2014-12-312013-12-31 67 182 25 214 64 660 26 334 2) (5 306) 2) (5 630) 1) Av moderföretagets pensionskostnader avser 230 (f.å. 208) företagets ledning avseende 1 (1) personer. Företaget har inga utestående pensionsförpliktelser. 2) Av koncernens pensionskostnader avser 230 (f.å. 208) företagets ledning avseende 1 (1) personer. Koncernen har inga utestående pensionsförpliktelser. 268 497 39 årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab Not 5 Skatt på årets resultat löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter med flera och övriga anställda Moderföretaget koncern 1 412 52 356 1 473 50 985 (–) (–) (–) (–) - 13 414 - 13 675 (varav tantiem o.d.) (–) (–) (–) (–) Koncernen totalt 1 412 65 770 1 473 64 660 (varav tantiem o.d.) (–) (–) (–) (–) (varav tantiem o.d.) Dotterföretag 2014-12-312013-12-31 2014-12-312013-12-31 Aktuell skattekostnad [/skatteintäkt] StyrelseÖvriga StyrelseÖvriga och VD anställda och VD anställda Uppskjuten skatt moderföretag Aktuell skattekostnad [/skatteintäkt] Uppskjuten skatt – -86 – 1 000 -86 1 000 2014-12-312013-12-31 – – – – –– Av de löner och ersättningar som lämnats till övriga anställda i koncernen avser 4 611 tkr (3 812 tkr) andra ledande befattningshavare än styrelse och VD. avstämning av effektiv skatt arvode och kostnadsersättning till revisorer Resultat före skatt 17 734 1 170 Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget 22,0% -3 901 22,0% -257 Avsättning till obeskattade reserver -22,0% 3 901 0,0% – Uppskjuten skatt 0,5% -86 0,0% – Redovisad effektiv skatt 0,5% -86 22,0% 1 000 – 5 714 koncern KPMG AB Revisionsuppdrag Andra uppdrag Öhrlings PriceWaterhouseCooper AB Lekmannarevisionsuppdrag moderföretag KPMG AB Revisionsuppdrag Andra uppdrag Öhrlings PriceWaterhouseCooper AB Lekmannarevisionsuppdrag koncern 2014-12-312013-12-31 137152 60 13 2527 2014-12-312013-12-31 moderföretag Resultat före skatt 105129 40 13 2527 Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget 22,0% 0 22,0% -1 257 Redovisad effektiv skatt 22,0% – 22,0% – Not 6 Elcertifikat och utsläppsrätter Not 4 Operationell leasing koncernen 2014-12-312013-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 1 797 1 551 Årets förändringar 546 246 leasingavtal där företaget är leasetagare koncern Framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal Inom ett år Mellan ett och fem år Senare än fem år 2014-12-312013-12-31 ProcentBelopp ProcentBelopp 2014-12-312013-12-31 14 720 62 704 – 13 505 83 528 – 77 424 97 033 Räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter 15 340 13 667 77 424 97 033 Räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter 15 339 13 541 2 343 1 797 Redovisat värde vid årets slut 2 343 1 797 moderföretaget Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Årets förändringar moderföretaget 2014-12-312013-12-31 Framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal Inom ett år 14 720 13 505 Mellan ett och fem år 62 704 83 528 Senare än fem år – – Vid årets slut 40 2014-12-312013-12-31 1 797 546 1 551 246 Vid årets slut 2 343 1 797 Redovisat värde vid årets slut 2 343 1 797 årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab Not 7 Byggnader och mark moderföretaget Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar koncernen 2014-12-312013-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 156 689 156 428 Nyanskaffningar 4 670 261 Avyttringar och utrangeringar -570 – Omklassificeringar 630 – Vid årets slut 161 419 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början -78 689 Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar 561 – -4 695 -9 470 Vid årets slut -82 823 -78 689 Redovisat värde vid årets slut 78 596 78 000 31 439 27 076 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början -5 334 Årets avskrivning -1 288 -4 238 -1 096 -6 622 -5 334 Redovisat värde vid årets slut 24 817 21 742 varav mark Koncernen och moderföretaget Marken innehas med tomträtt. Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivning 50 629 -26 610 – 1 539 – -5 270 3 250 -24 627 -5 233 -30 341 -26 610 Redovisat värde vid årets slut 25 442 24 019 koncernen Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar 2014-12-312013-12-31 828 642 11 419 -10 339 25 997 818 345 174 – 10 123 855 719 828 642 -501 880 -457 182 8 223 -1 702 -40 896 – 2 648 -47 346 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivning 2014-12-312013-12-31 Not 8 Fordon och arbetsmaskiner koncernen Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar 55 783 Not 9 Maskiner och andra tekniska anläggningar moderföretaget 2014-12-312013-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 27 076 26 815 Nyanskaffningar 4 363 261 Vid årets slut – 8 383 -6 317 48 563 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivning -69 219 Årets avskrivning 50 629 6 826 -1 672 – 156 689 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Årets nedskrivningar 2014-12-312013-12-31 50 629 6 826 -1 672 – – 8 383 -6 317 48 563 55 783 50 629 -26 610 – 1 539 – -5 270 3 250 -24 627 -5 233 -30 341 -26 610 Redovisat värde vid årets slut 25 442 24 019 2014-12-312013-12-31 Redovisat värde vid årets slut moderföretaget Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning Årets valutakursdifferenser 41 -536 255 -501 880 – -7 941 – – -7 941 – 311 523 326 762 2014-12-312013-12-31 54 920 1 585 -268 – 60 328 174 – -5 582 56 237 54 920 -25 080 -25 024 218 -2 823 – – -2 704 2 648 -27 685 -25 080 årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Årets nedskrivningar – -7 941 – – -7 941 – 20 611 29 840 Redovisat värde vid årets slut Not 11 P ågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar koncernen Vid årets början Omklassificeringar Investeringar leasing koncernen Maskiner som innehas under finansiella leasingavtal ingår med ett redovisat värde om 2014-12-312013-12-31 Redovisat värde vid årets slut 2014-12-312013-12-31 moderföretaget Vid årets början Omklassificeringar moderföretaget Investeringar Maskiner som innehas under finansiella leasingavtal ingår med ett redovisat värde om – – Redovisat värde vid årets slut 43 602 45 623 Under övriga kort- respektive långfristiga skulder i koncernen redovisas nuvärdet av framtida betalningar avseende skuldförda finansiella leasingförpliktelser. 35 334 -26 232 – 11 975 -9 526 32 885 9 102 35 334 4 804 50 -235– – 4 754 4 569 4 804 Not 12 Andelar i koncernföretag Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 2014-12-312013-12-31 3 270 3 270 Not 10 Inventarier, verktyg och installationer 3 270 3 270 koncernen 2014-12-312013-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 37 255 84 580 Nyanskaffningar 1 570 1 830 Avyttringar och utrangeringar -4 865 – Omklassificeringar – -49 155 Redovisat värde vid årets slut 3 270 3 270 2014-12-312013-12-31 Dotterföretag / Org nr / Säte 33 960 37 255 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början -29 931 Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar 4 856 Omklassificeringar – Årets avskrivning -2 256 -49 187 – 21 977 -2 721 -27 331 -29 931 6 629 7 324 Redovisat värde vid årets slut Spec av moderföretagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag 19 901 23 487 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början -19 066 Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar 4 856 Omklassificeringar – Årets avskrivning på anskaffningsvärden -1 748 -39 149 – 21 977 -1 894 -15 958 -19 066 3 943 4 421 Redovisat värde vid årets slut Andel (i %) Redovisat värde Redovisat värde 1 000 100,0 1 170 1 170 100 100,0 2 100 2 100 3 270 3 270 Kiruna Kraft AB, 556526-8371/Kiruna Kiruna Kommunpartner AB, 556797-5049/Kiruna Not 13 Uppskjuten skatt koncernen Skattemässiga underskottsavdrag uppgår till 22,2 Mkr vilket medför en uppskjuten skattefordran om 4,9 mkr. Uppskjuten skatteskuld avseende avskrivningar över plan uppgår till 3,9 mkr. moderföretaget 2014-12-312013-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 23 487 65 922 Nyanskaffningar 1 279 545 Avyttringar och utrangeringar -4 865 – Omklassificeringar – -42 980 Antal andelar Det finns inga temporära skillnader i koncernen. moderföretaget Skattemässiga underskottsavdrag uppgår till 0 kr och andra outnyttjade skatteavdrag uppgår till 0 kr. Det finns inga temporära skillnader i moderföretaget. Not 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter koncernen Förutbetald leasing Förutbetald försäkring Upplupna intäkter Förutbetalda rörelsekostnader 42 2014-12-312013-12-31 92 – 10 591 5 653 153 20 12 872 1 974 16 336 15 019 årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab moderföretag Förutbetald leasing Förutbetald försäkring Upplupna intäkter Förutbetalda rörelsekostnader 92 – 5 352 1 019 153 20 8 903 1 747 6 463 10 823 moderföretaget Avsättning deponi Redovisat värde vid årets början Avsättningar som gjorts under året1 Redovisat värde vid årets slut 2014-01-01 62 345 -34 613 -3 544 Justerad ingående balans 2014-01-01 Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital 14 600 14 600 62 345 -38 157 -18 966 18 996 Övriga förskjutningar -1 100 Årets resultat 17 648 Eget kapital -2 613 2014-12-31 14 600 43 379 14 600 32 345 -4 630 Justerad ingående balans 2014-01-01 14 600 32 345 -4 630 Förändringar i redovisade värden som redovisas direkt mot eget kapital Summa Förändringar i redovisade värden– – – Årets resultat – Eget kapital 2014-12-31 14 600 32 345 3 368 Skulder som förfaller senare än fem år från balansdagen: Skulder till Kiruna kommun 324 836 366 752 moderföretaget Skulder som förfaller senare än fem år från balansdagen Skulder till Kiruna kommun 43 235 81 443 Not 19 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter koncernen Förutbetalda intäkter Upplupna kostnader Överkurs- Balanserat Aktie- fond samt resultat inkl moderföretaget kapital reservfond årets resultat 2014-01-01 5 868 koncernen 2014-12-312013-12-31 Skulder som förfaller senare än ett år från balansdagen: Övriga skulder till kreditinstitut 76 192 89 856 Ingående balans 1 368 2 000 Not 18 Långfristiga skulder Balanserat Aktie- resultat inkl koncernen kapital Reserver årets resultat Effekt av övergång till K3 3 368 2 500 1) Inkl ökningar av befintliga avsättningar. Not 15 Eget kapital Ingående balans 2014-12-312013-12-31 2014-12-312013-12-31 7 014 31 970 27 610 26 153 38 984 53 763 moderföretag Förutbetalda intäkter Upplupna kostnader 7 014 23 766 8 760 15 979 30 780 24 739 Not 20 Övriga upplysningar till kassaflödesanalysen -4 630 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet med mera Not 16 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser pensionskostnad Kostnaden redovisas i följande rader i resultaträkningen: Redovisat värde vid årets ingång Årets värdeförändring Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning koncernen Avskrivningar Nedskrivningar/reversering av nedskrivningar Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar Förändring avsättningar pensioner Förändring avsättning deponi Övriga ej kassaflödespåverkande poster 2014-12-312013-12-31 9 626 7 145 -390 2 481 9 236 9 626 moderföretaget Avskrivningar Nedskrivningar/reversering av nedskrivningar Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar Förändring avsättningar pensioner Förändring avsättning deponi Övriga ej kassaflödespåverkande poster Not 17 Övriga avsättningar koncernen Avsättning deponi Redovisat värde vid årets början Avsättningar som gjorts under året1 Redovisat värde vid årets slut 2014-12-312013-12-31 3 368 2 500 1 368 2 000 5 868 3 368 43 2014-12-312013-12-31 53 662 7 941 – -390 2 500 -1 991 60 226 – – 217 2 481 2 000 -219 61 722 64 705 2014-12-312013-12-31 11 130 7 941 – -390 2 500 220 10 928 – 217 2 481 2 000 -4 078 21 401 11 548 årsredovisning – tekniska verken i kiruna ab Not 21 Koncernuppgifter Kiruna 2015-03-18 Företaget är helägt dotterföretag till Kiruna kommun, org nr 212000-2783 med säte i Kiruna kommun. Inköp och försäljning inom koncernen Av koncernens totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 47 % av inköpen och 49 % av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som koncernen tillhör. Av moderföretagets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 47 % av inköpen och 49 % av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som företaget tillhör. Not 22 Nyckeltalsdefinitioner Rörelsemarginal: Rörelseresultat / Nettoomsättning Balansomslutning: Totala tillgångar Avkastning på sysselsatt kapital: Finansiella intäkter: (Rörelseresultat + finansiella intäkter) / Genomsnittligt sysselsatt kapital Poster i finansnettot som är hänförliga till tillgångar (som ingår i sysselsatt kapital) Sysselsatt kapital: Totala tillgångar - räntefria skulder Räntefria skulder: Skulder som inte är räntebärande. Pensionsskulder ses som räntebärande. Avkastning på eget kapital: Soliditet: Lars Törnman Ordförande Stefan Sydberg Barbro Olofsson Roland Holmdén Thore Johansson Katarina Hjertell Birgitta Pounu Tommy Öhman Ulf Stålnacke Jan Fjordell Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats 2015-03-23 KPMG AB Årets resultat hänförligt till moderföretagets aktieägare / Genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare Totalt eget kapital / Totala tillgångar Ingela Björklund Auktoriserad revisor 44 årsredovisning – kiruna kommunPartner ab kiruna kommunPartner ab förvaltningsberättelse stYrelsen ocH verkställande direktören för kirUna kommUnpartner ab får Härmed avge årsredovisning ocH koncernredovisning för räkenskapsåret 2014. allmänt om verksamheten Inom Kiruna Kommunpartner AB är den skatte- och taxefinansierade verksamheten samlad. KKP ansvarar för den kommunala driften inom följande områden; vatten och avlopp, slamtömning, gatu/park, insamling av hushållsavfall och återvinningscentraler. Under 2015 tillkommer drift av fritidsanläggningar. företaget är ett Helägt dotterföretag till tekniska verken i kirUna ab, org nr 556204-3439, med säte i kirUna kommUn. bolaget Har sitt säte i kirUna kommUn. Kiruna Kommunpartner AB sköter drift och underhåll av 21 vattenverk och 20 avloppsreningsverk. Varje år produceras och distribueras ca 4 miljoner kubikmeter dricksvatten och en jämförlig volym renas i avloppsreningsverken. Driften av de geografiskt åtskilda VA-verken utförs av personal stationerad i Kiruna, Abisko, Vittangi och Karesuando. Från vår östra enhet sköter KKP även driften av de fem återvinningsstationerna som är placerade i den östra kommundelen. Årets resultat Kiruna Kommunpartner AB gör ett nollresultat då denna verksamhet är skatte-och taxefinansierad och eventuell vinst/förlust förs över till nästkommande räkenskapsår. Kvalitet, miljö, arbetsmiljö samt säkerhet/brandfrågor Det systematiska arbetet med de viktiga frågorna kring kvalitet, miljö, arbetsmiljö och säkerhet/ brand fortsätter inom koncernen. Ett kvitto på detta arbete är den utökade miljöcertifieringen som Tekniska Verken genomförde genom den externa revision som skedde under hösten 2014. Arbetet med att certifiera hela bolagets verksamhet pågår med oförminskad kraft. Tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken Bolaget bedriver tre tillståndspliktiga verksamheter. Förväntad framtida utveckling Verksamheten inom KKP förväntas att under 2015 fortsätta som tidigare. Ekonomisk översikt Miljöpåverkan 2014 va-verksamheten Inom VA-verksamheten har avloppsreningsverken den största påverkan på miljön genom utsläpp till vatten. Beroende på typ av rening och uppnådd reningsgrad sker utsläpp av övergödande (fosfor, kväve) och syreförbrukande ämnen. Vissa miljöfarliga ämnen (till exempel medicin, kemikalier) kan inte avlägsnas vid reningen och det är viktigt att dessa inte tillförs avloppet. Samtliga avloppsreningsverk omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt. Inom Kiruna kommun omfattas tre avloppsreningsverk av tillståndsplikt (>2 000 pe) och 17 av anmälningsplikt (<2 000 pe). Tillsynsmyndigheten lämnar gränsvärden för tillåtna utsläppshalter avseende bland annat syreförbrukande ämnen och fosfor. Reningen kan ske mekaniskt, kemiskt och biologiskt. 45 2013 2012 Nettoomsättning 124 870 122 009 Soliditet % 7,7 7,7 117 714 7,7 Definitioner, se not 12 Förslag till disposition av företagets vinst eller förlust Styrelsen föreslår att fritt eget kapital, kronor 4 587, balanseras i ny räkning. Vad beträffar resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. Alla belopp uttrycks i svenska kkr där annat ej anges. årsredovisning – kiruna kommunPartner ab resUltaträkning (kkr) Not 2014-12-31 2013-12-31 Nettoomsättning 2 124 870 122 009 Övriga rörelseintäkter 3 157 328 125 027 122 337 -104 416 -104 041 -19 614 -17 507 -969 -854 28 -65 Ränteintäkter och liknande resultatposter 48 78 Räntekostnader och liknande resultatposter -75 -13 Resultat efter finansiella poster 1 – Resultat före skatt 1 – -1 – 0 0 RÖRELSENS KOSTNADER Övriga externa kostnader Personalkostnader 4 Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar Rörelseresultat RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER Skatt på årets resultat 5 Årets resultat 46 årsredovisning – kiruna kommunPartner ab balansräkning (kkr) Not 2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar 6 631 81 Inventarier, verktyg och installationer 7 2 686 2 903 3 317 2 984 3 317 2 984 1 385 1 385 1 385 1 385 11 589 15 401 Fordringar hos koncernföretag 290 – Aktuell skattefordran 256 – 2 566 101 5 338 596 20 039 16 098 2 385 6 779 2 385 6 779 Summa omsättningstillgångar 23 809 24 262 SUMMA TILLGÅNGAR 27 126 27 246 Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager m m Förskott till leverantörer Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 8 Kassa och bank Kassa och bank 47 årsredovisning – kiruna kommunpartner ab balansräkning (kkr) Not2014-12-31 2013-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 9 Bundet eget kapital Aktiekapital (100 aktier) 100 100 Aktieägartillskott 2 000 2 000 2 100 2 100 Fritt eget kapital Balanserat resultat55 Årets resultat00 55 2 105 2 105 Leverantörsskulder 3 142 13 616 Skulder till koncernföretag 11 577 7 Övriga skulder 2 220 1 684 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 8 082 9 834 25 021 25 141 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 27 246 Kortfristiga skulder 10 27 126 ställda säkerheter och ansvarsförbindelser (kkr) 2014-12-312013-12-31 Ställda säkerheter IngaInga AnsvarsförbindelserIngaInga 48 årsredovisning – kiruna kommunpartner ab noter (Belopp i kkr om inget annat anges) Not 1 Redovisningsprinciper finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar och skulder redovisas i enlighet med kapitel 11 (Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet) i BFNAR 2012:1. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och för första året också enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från tillgången har upphört eller reglerats. Detsamma gäller när de risker och fördelar som är förknippade med innehavet i allt väsentligt överförts till annan part och företaget inte längre har kontroll över den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när den avtalade förpliktelsen fullgjorts eller upphört. Övergången till K3 har inte inneburit någon förändring på jämförelsetalen då de materiella anläggningstillgångarna även tidigare varit uppdelade på komponenter. Nyckeltalen i förvaltningsberättelsen har inte räknats om. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. värdering av finansiella tillgångar Finansiella tillgångar värderas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärde, inklusive eventuella transaktionsutgifter som är direkt hänförliga till förvärvet av tillgången. tillkommande utgifter Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens redovisade värde. Utgifter för löpande underhåll och reparationer redovisas som kostnader när de uppkommer. Finansiella omsättningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. avskrivningar Kundfordringar och övriga fordringar som utgör omsättningstillgångar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom det återspeglar den förväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen. Finansiella anläggningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med til�lägg för eventuella uppskrivningar. Nyttjandeperiod Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer 5-20 år 5-20 år värdering av finansiella skulder Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Utgifter som är direkt hänförliga till upptagande av lån korrigerar lånets anskaffningsvärde och periodiseras enligt effektivräntemetoden. nedskrivningar - materiella och immateriella anläggningstillgångar samt andelar i koncernföretag Vid varje balansdag bedöms om det finns någon indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde. ersättningar till anställda ersättningar till anställda efter avslutad anställning klassificering Planer för ersättningar efter avslutad anställning klassificeras som antingen avgiftsbestämda eller förmånsbestämda. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet beräknas nuvärdet av de framtida kassaflöden som tillgången väntas ge upphov till i den löpande verksamheten samt när den avyttras eller utrangeras. Den diskonteringsränta som används är före skatt och återspeglar marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde och de risker som avser tillgången. En tidigare nedskrivning återförs endast om de skäl som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet vid den senaste nedskrivningen har förändrats. Vid avgiftsbestämda planer betalas fastställda avgifter till ett annat företag, normalt ett försäkringsföretag, och har inte längre någon förpliktelse till den anställde när avgiften är betald. Storleken på den anställdes ersättningar efter avslutad anställning är beroende av de avgifter som har betalat och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Vid förmånsbestämda planer har företaget en förpliktelse att lämna de överenskomna ersättningarna till nuvarande och tidigare anställda. Företaget bär i allt väsentligt dels risken att ersättningarna kommer att bli högre än förväntat (aktuariell risk), dels risken att avkastningen på tillgångarna avviker från förväntningarna (investeringsrisk). Investeringsrisk föreligger även om tillgångarna är överförda till ett annat företag. leasing Alla leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal. operationella leasingavtal Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden. 49 årsredovisning – kiruna kommunpartner ab avgiftsbestämda planer Avgifterna för avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad. Obetalda avgifter redovisas som skuld. Not 3 Övriga rörelseintäkter 20142013 Övrigt 157328 förmånsbestämda planer Företag har valt att tillämpa de förenklingsregler som finns i BFNAR 2012:1. 157328 Planer för vilka pensionspremier betalas redovisas som avgiftsbestämda vilket innebär att avgifterna kostnadsförs i resultaträkningen. Not 4 Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse och revisorer ersättningar vid uppsägning varav varav medelantalet anställda2014 män2013 män Ersättningar vid uppsägningar redovisas endast när företaget har en detaljerad plan för uppsägningen och inte har någon realistisk möjlighet att annullera planen. skatt 5 179 (1 069) arvode och kostnadsersättning till revisorer KPMG AB 2014 2013 Revisionsuppdrag Andra uppdrag 1212 10 – Not 5 Skatt på årets resultat 20142013 Aktuell skattekostnad [/skatteintäkt] Uppskjuten skatt -1 – -1– avstämning av effektiv skatt Inkomst från uppdrag på löpande räkning redovisas som intäkt i takt med att arbete utförs och material levereras eller förbrukas. Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats Skatt hänförlig till tidigare år Redovisad effektiv skatt Not 2 Nettoomsättning per rörelsegren och geografisk marknad – – 2014 2013 ProcentBelopp Procent Belopp 1 22,0% 0 100,0% -1 122,0% -1 – 22,0% 0,0% 22,0% 0 – – Not 6 Maskiner och andra tekniska anläggningar 20142013 122 009 12 202 5 757 (1 288) Bolagets VD erhåller lön och ersättningar från moderbolaget. tjänsteuppdrag och entreprenadavtal – löpande räkning 124 870 19 614 Sociala kostnader (varav pensionskostnad) 1) Företagets utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 0 kr (f.å. 0 kr). Det inflöde av ekonomiska fördelar som företaget erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för rabatter. Löner och ersättningar Av företagets pensionskostnader avser 0 kr (f.å. 0 kr) företagets ledning avseende 0 (0) personer. intäkter 25 601 63 971 29 440 2 212 785 20142013 1) Uppskjutna skattefordringar har värderats till högst det belopp som sannolikt kommer att återvinnas baserat på innevarande och framtida skattepliktiga resultat. Värderingen omprövas varje balansdag. 26 724 64 053 29 755 3 165 1 173 3977% 32 91% Uppskjuten skatteskuld redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, dock särredovisas inte uppskjuten skatt hänförlig till obeskattade reserver eftersom obeskattade reserver redovisas som en egen post i balansräkningen. Uppskjuten skattefordran redovisas för avdragsgilla temporära skillnader och för möjligheten att i framtiden använda skattemässiga underskottsavdrag. Värderingen baseras på hur det redovisade värdet för motsvarande tillgång eller skuld förväntas återvinnas respektive regleras. Beloppen baseras på de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen och har inte nuvärdeberäknats. Renhållningsintäkter VA-intäkter Gatu- och parkintäkter Slamintäkter Övriga intäkter 3977% 32 91% Totalt löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, inklusive pensionskostnader Skatt på årets resultat i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Uppskjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser. Nettoomsättning per rörelsegren Sverige Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar 226 1 011 226 – 1 237 226 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början -145 Årets avskrivning -461 -118 -27 Redovisat värde vid årets slut 50 2014-12-312013-12-31 -606 -145 631 81 årsredovisning – kiruna kommunpartner ab Not 7 Inventarier, verktyg och installationer Not 11 Koncernuppgifter Ackumulerade anskaffningsvärden Företaget är helägt dotterföretag till Tekniska Verken i Kiruna AB, org nr 556204-3439, med säte i Kiruna. Moderföretaget AB ägs av Kiruna kommun, org nr 212000-2783 med säte i Kiruna kommun. 2014-12-312013-12-31 Vid årets början Nyanskaffningar 4 643 291 3 358 1 285 4 934 4 643 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början -1 740 Årets avskrivning på anskaffningsvärden -508 -913 -827 Redovisat värde vid årets slut -2 248 -1 740 2 686 2 903 Inköp och försäljning inom koncernen Av företagets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 52 % av inköpen och 1 % av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som företaget tillhör. Not 12 Nyckeltalsdefinitioner Soliditet: Totalt eget kapital / Totala tillgångar Not 8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kiruna 2015-03-18 2014-12-312013-12-31 99 5 239 227 369 5 338 596 Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Lars Törnman Ordförande Stefan Sydberg Barbro Olofsson Roland Holmdén Thore Johansson Katarina Hjertell Birgitta Pounu Tommy Öhman Ulf Stålnacke Jan Fjordell Verkställande direktör Not 9 Eget kapital Erhållna Balanserat Aktie- aktieägar- resultat inkl Eget kapital kapital tillskott årets resultat Ingående balans Justerad ingående balans 2014-01-01 2014-01-01 100 100 2 000 2 000 5 5 Årets resultat Eget kapital 2014-12-31 100 2 000 – 5 Not 10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2014-12-312013-12-31 Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner Upplupen kompskuld Upplupna lagstadgade soc.avg semesterskuld Upplupen löneskatt pensioner 6 634 663 200 271 313 8 279 608 188 250 509 8 082 9 834 Vår revisionsberättelse har lämnats 2015-03-23 KPMG AB Ingela Björklund Auktoriserad revisor 51 årsredovisning – kiruna kraft ab kiruna kraft ab förvaltningsberättelse stYrelsen ocH verkställande direktören för kirUna kraft ab får Härmed avge årsredovisning ocH koncernredovisning för räkenskapsåret 2014. allmänt om verksamheten Bolaget har till föremål för sin verksamhet att förvalta samt uthyra fast egendom för energiändamål och därmed förenlig verksamhet. Bolaget äger tomträtten till fastigheten Värmen 2 i Kiruna kommun, på vilken kraftvärmepark och andra byggnader är uppförda. Kiruna kommun har med anledning av Gruvstadsparkens påverkan ersatt Kiruna Kraft AB för kostnader vid utrangering av anläggningar samt för kommande investeringar i nya området. företaget är Helägt dotterföretag till tekniska verken i kirUna ab, org nr 556204-3439, med säte i kirUna kommUn. bolaget Har sitt säte i kirUna kommUn. Utveckling av företagets verksamhet, resultat och ställning ekonomisk översikt 2013 2012 Nettoomsättning 52 577 58 711 Balansomslutning 364 662 403 539 2014 62 716 412 766 Definitioner: se Not 14 väsentliga händelser under räkenskapsåret samt efter räkenskapsårets utgång Kiruna Kraft AB äger energiproduktions- och distributionsanläggningarna i koncernen Tekniska Verken i Kiruna AB. Under 2014 finns ingen personal i bolaget, men enligt beslut i Kommunfullmäktige 2014-12-09 ska hela energiverksamheten med personal, från och med 2015 flyttas från moderbolaget Tekniska Verken i Kiruna AB till dotterbolaget Kiruna Kraft AB. förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Vårt arbete med att söka samarbeten i regionen kring miljö- och energifrågor har resulterat i avtalade samarbeten som nu vidareutvecklas för att på bästa sätt möta framtiden. Inom energiområdet har inriktningsbeslut för samarbete med den lokala gruvindustrin tagits, vilket kommer konkretiseras under 2015. Även inom avfallsområdet pågår intensiva diskussioner i syfte att fördjupa redan pågående samarbeten. tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken Bolaget bedriver tre tillståndspliktiga verksamheter. förslag till disposition av företaget vinst eller förlust Styrelsen föreslår att fritt eget kapital, kronor 11 691 disponeras enligt följande: Balanseras i ny räkning 12 Summa 12 Bolagets främsta finansiella risk ligger i en framtida ränteuppgång, detta då belåningsgraden är relativt hög. För att motverka risken ska egenfinansieringen av framtida investeringar öka. Vad beträffar resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. Samtidigt måste en offensiv hållning till stadsomvandlingen antas. Alla belopp uttrycks i svenska kkr där annat ej anges. En annan stor risk är minskad värmeförsäljning på grund av klimat och minskat kundunderlag. Under året har stora satsningar på nya kunder genomförts. Tidigare satsningar i huvudkulvertar har under året visat sig vara goda investeringar. Satsningen mot tilläggstjänster fortsätter också. 52 årsredovisning – kiruna kraft ab resUltaträkning (kkr) Not 2014 2013 2 52 577 58 711 – 529 52 577 59 240 -240 -337 -41 063 -52 988 -1 945 – 9 329 5 915 1 – -9 330 -10 459 – -4 544 Bokslutsdispositioner, övriga -4 893 4 544 Resultat före skatt -4 893 – 4 893 – 0 0 Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter RÖRELSENS KOSTNADER Övriga externa kostnader Avskrivningar av materialla anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader 3 Rörelseresultat RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster BOKSLUTSDISPOSITIONER 4 Skatt på årets resultat 5 Årets resultat 53 årsredovisning – kiruna kraft ab balansräkning (kkr) Not2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 53 148 56 258 Maskiner och andra tekniska anläggningar 7 290 912 295 771 Pågående nyanläggningar 8 4 533 30 530 348 593 382 559 Uppskjuten skattefordran 4 893 – 4 893 – Summa anläggningstillgångar 353 486 382 559 Finansiella anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Kundfordringar271 111 Fordringar hos moderföretag – – Fordringar hos koncernföretag 4 500 10 830 Övriga fordringar 1 870 1 895 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4 535 3 600 11 176 16 436 – – Kassa och bank Kassa och bank –– Summa omsättningstillgångar 11 176 16 436 SUMMA TILLGÅNGAR 364 662 398 995 54 årsredovisning – kiruna kraft ab balansräkning (kkr) Not2014-12-31 2013-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 9 Bundet eget kapital Aktiekapital (1 000 aktier) 100 100 100100 Fritt eget kapital Balanserat resultat1212 Årets resultat 0 0 12 12 112112 Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar 10 349 -4 544 349 -4 544 Långfristiga skulder11 Övriga skulder till kreditinstitut 76 192 89 856 Skulder till Kiruna kommun 281 601 285 309 357 793 375 165 Leverantörsskulder 5 122 8 439 Skulder till koncernföretag 1 149 – Aktuell skatteskuld 15 633 122 19 190 6 408 28 262 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 364 662 398 995 Kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 12 ställda säkerheter och ansvarsförbindelser (kkr) 2014-12-312013-12-31 Ställda säkerheter IngaInga AnsvarsförbindelserIngaInga 55 årsredovisning – kiruna kraft ab noter (Belopp i kkr om inget annat anges) Not 1 Redovisningsprinciper redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från tillgången har upphört eller reglerats. Detsamma gäller när de risker och fördelar som är förknippade med innehavet i allt väsentligt överförts till annan part och företaget inte längre har kontroll över den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när den avtalade förpliktelsen fullgjorts eller upphört. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och för första året också enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Övergången till K3 har inneburit endast en mindre förändring på jämförelsetalen då de materiella anläggningstillgångarna även tidigare varit uppdelade på komponenter, men då en maskin indelats i ytterligare komponenterer 2013/2014 har en påverkan om 4 544 tkr bokats. Nyckeltalen i förvaltningsberättelsen har inte räknats om. värdering av finansiella tillgångar Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. materiella anläggningstillgångar Finansiella tillgångar värderas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärde, inklusive eventuella transaktionsutgifter som är direkt hänförliga till förvärvet av tillgången. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. Finansiella omsättningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. tillkommande utgifter Kundfordringar och övriga fordringar som utgör omsättningstillgångar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta. Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens redovisade värde. Utgifter för löpande underhåll och reparationer redovisas som kostnader när de uppkommer. Finansiella anläggningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med til�lägg för eventuella uppskrivningar. avskrivningar Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom det återspeglar den förväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen. Byggnader Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Räntebärande finansiella tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. värdering av finansiella skulder Nyttjandeperiod Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Utgifter som är direkt hänförliga till upptagande av lån korrigerar lånets anskaffningsvärde och periodiseras enligt effektivränte- metoden. 40 år 5-20 år 5-20 år ersättningar till anställda För vissa av de materiella anläggningstillgångarna (maskiner) har skillnaden i förbrukningen av betydande komponenter bedömts vara väsentlig. Denna indelning har bolaget alltid tillämpat varför det inte innebär någon förändring i och med inträde i K3-regelverket. Dock har bolaget identifierat en maskin som har indelats i fler komponenter och detta har påvekat jämförelseåret. Byggnderna består främst av stomme varför någon vidare indelning inte sker. ersättningar till anställda efter avslutad anställning klassificering Planer för ersättningar efter avslutad anställning klassificeras som antingen avgiftsbestämda eller förmånsbestämda. Vid avgiftsbestämda planer betalas fastställda avgifter till ett annat företag, normalt ett försäkringsföretag, och har inte längre någon förpliktelse till den anställde när avgiften är betald. Storleken på den anställdes ersättningar efter avslutad anställning är beroende av de avgifter som har betalats och den kapitalavkastning som avgifterna ger. leasing Alla leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal förutom en anskaffning av materiell anläggningstillgång som redovisas som finansiell leasing. Under 2015 skall denna leasing lösas och omvandlas till vanligt lån. operationella leasingavtal Vid förmånsbestämda planer har företaget en förpliktelse att lämna de överenskomna ersättningarna till nuvarande och tidigare anställda. Företaget bär i allt väsentligt dels risken att ersättningarna kommer att bli högre än förväntat (aktuariell risk), dels risken att avkastningen på tillgångarna avviker från förväntningarna (investeringsrisk). Investeringsrisk föreligger även om tillgångarna är överförda till ett annat företag. Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden. finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar och skulder redovisas i enlighet med kapitel 11 (Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet) i BFNAR 2012:1. 56 årsredovisning – kiruna kraft ab avgiftsbestämda planer Avgifterna för avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad. Obetalda avgifter redovisas som skuld. Not 4 Bokslutsdispositioner, övriga 2014 2013 förmånsbestämda planer Företag har valt att tillämpa de förenklingsregler som finns i BFNAR 2012:1. - Maskiner och andra tekniska anläggningar -4 893 4 544 -4 893 4 544 Skillnad mellan skattemässig och redovisad avskrivning Planer för vilka pensionspremier betalas redovisas som avgiftsbestämda vilket innebär att avgifterna kostnadsförs i resultaträkningen. Not 5 Skatt på årets resultat skatt Skatt på årets resultat i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Uppskjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser. Aktuell skattekostnad [/skatteintäkt] Uppskjuten skatt – 4 893 – – 4 893 – Uppskjuten skatteskuld redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, dock särredovisas inte uppskjuten skatt hänförlig till obeskattade reserver eftersom obeskattade reserver redovisas som en egen post i balansräkningen. Uppskjuten skattefordran redovisas för avdragsgilla temporära skillnader och för möjligheten att i framtiden använda skattemässiga underskottsavdrag. Värderingen baseras på hur det redovisade värdet för motsvarande tillgång eller skuld förväntas återvinnas respektive regleras. Beloppen baseras på de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen och har inte nuvärdeberäknats. Posten består av uppskjuten skatt i underskottsavdrag. avstämning av effektiv skatt Det inflöde av ekonomiska fördelar som företaget erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för rabatter. -4 893 Redovisad effektiv skatt Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning tjänsteuppdrag och entreprenadavtal – löpande räkning Inkomst från uppdrag på löpande räkning redovisas som intäkt i takt med att arbete utförs och material levereras eller förbrukas. Not 2 Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse och revisorer Redovisat värde vid årets slut Bolaget har inga anställda. 122,0% – 0 22,0% 0 4 893 0,0% – 4 893 22,0% – 2014-12-312013-12-31 129 613 129 613 306– -570 – 129 349 129 613 -73 355 -64 982 561 -3 407 – -8 373 -76 201 -73 355 53 148 56 258 Varav mark 2014-12-312013-12-31 Marken innehas med tomträtt. arvode och kostnadsersättning till revisorer 20142013 1211 10 – Not 3 Övriga rörelsekostnader Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget 22,0% Uppbokning skatt på underskottsavdrag 100,0% Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Vid årets slut intäkter KPMG AB Revisionsuppdrag Andra uppdrag 2014 2013 ProcentBelopp Procent Belopp Not 6 Byggnader och mark Uppskjutna skattefordringar har värderats till högst det belopp som sannolikt kommer att återvinnas baserat på innevarande och framtida skattepliktiga resultat. Värderingen omprövas varje balansdag. 20142013 20142013 Realisationsförluster -1 945 – -1 945 – 57 årsredovisning – kiruna kraft ab Not 7 Maskiner och andra tekniska anläggningar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivning Redovisat värde vid årets slut Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2014-12-31 2013-12-31 780 385 8 823 -10 071 25 997 805 134 770 859 – – 9 526 780 385 -484 615 -440 000 8 005 – -37 612 – – -44 615 -514 222 -484 615 290 912 295 771 -340 -18 850 122 19 190 Företaget är helägt dotterföretag till Tekniska Verken i Kiruna AB, org nr 556204-3439, med säte i Kiruna. Moderföretaget AB ägs av Kiruna kommun, org nr 212000-2783 med säte i Kiruna kommun. Inköp och försäljning inom koncernen Av företagets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 0 % av inköpen och 100 % av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som företaget tillhör. Not 14 Nyckeltalsdefinitioner Soliditet: Not 8 Pågående nyanläggningar och förskott Totalt eget kapital / Totala tillgångar Kiruna 2015-03-18 2014-12-31 2013-12-31 30 530 -25 997 – 11 925 -9 526 28 131 4 533 30 530 Redovisat värde vid årets slut 2013-12-31 -122 – Not 13 Koncernuppgifter Differens 1 Vid årets början Omklassificeringar Investeringar 2014-12-31 Upplupna kostnader Outnyttjat investeringsbidrag från Kiruna Kommun Lars Törnman Ordförande Stefan Sydberg Barbro Olofsson Roland Holmdén Thore Johansson Katarina Hjertell Birgitta Pounu Tommy Öhman Ulf Stålnacke Jan Fjordell Verkställande direktör Not 9 Eget kapital Eget kapital Ingående balans Justerad ingående balans 2014-01-01 2014-01-01 Aktiekapital Balanserat resultat Årets resultat 100 100 12 12 – – Årets resultat Eget kapital – 2014-12-31 100 12 – Not 10 Ackumulerade överavskrivningar 2014-12-31 Maskiner och inventarier 2013-12-31 349 -4 544 349 -4 544 2014-12-31 2013-12-31 76 192 89 856 Skulder som förfaller senare än fem år från balansdagen Internbank Kiruna kommun 281 601 285 309 Not 11 Långfristiga skulder Skulder som förfaller senare än ett år från balansdagen Övriga skulder till kreditinstitut Vår revisionsberättelse har lämnats 2015-03-23 KPMG AB Ingela Björklund Auktoriserad revisor 58 FAVÖR Å H T DE TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB, 981 85 KIRUNA www.tekniskaverkenikiruna.se Ö F A R A B LL ET G A RET
![[Klicka här och skriv avsändare, namn och adress]](http://cdn3.abcdocz.com/store/data/002899772_1-a12301ac184125349d7f2010328d0744-250x500.png)
© Copyright 2024