3_2015 - Migrationsverket
www.migrationsverket.se/fonder Ett nyhetsbrev från Funktionen för fonderna Nummer 3 2015 INNEHÅLL Sveriges nationella program godkänt ..............................................................................................1 AMIF eller Europeiska socialfonden? .....................................................................................................2 Q&A .............................................................................................................................................................................. 2 Information till projektägare inför slutrapportering SOLID .......................................................2 Upplevelser från frivilligt återvändande ................................................................................................3 Etableringspaket ska ge lägst arbetslöshet i EU.......................................................................... 4 Funktionen för fonderna tipsar om aktell läsning .......................................................................... 5 Sveriges nationella program godkänt Utlysning dröjer Sveriges nationella program för AMIF har nu godkänts av EU-kommissionen och finns att läsa på funktionen för fondernas webbplats. Den preliminära utlysningsplanen som presenterades i funktionen för fondernas förra nyhetsbrev (nr 2 2015 ) dröjer trots detta ytterligare. Mikael Zaar, tf chef på funktionen för fonderna, hur kommer det sig att utlysningen är uppskjuten? – Parallellt med att få det nationella programmet godkänt har vi arbetat med ett nytt handläggningssystem. Bland annat handlar det om ett nytt IT-stöd. Innan vi kan besluta om medfinansiering måste Ekonomistyrningsverket (ESV) lämna ett utlåtande över systemet, vilket de har fått en förlängd tidsram för. Idag är deadline 30 september. Kom detta som en överraskning? – Nej vi har hela tiden vetat om detta och haft ett nära och bra samarbete med ESV. Det är däremot inte alltid lätt att ha kunskap om vilka konkreta förändringar som behöver göras. Uppskjutna deadlines och andra förseningar går inte heller alltid att förutspå. Vi arbetar på med att få ett nytt system på plats och utöver det så har vi vissa administrativa sysslor kvar att färdigställa, så som att få mallar och blanketter helt klara. Går Sverige miste om dessa EU-medel på grund av att det kanske inte blir någon utlysning i år? – Det vore mycket olyckligt om det blev så. Vi tror att det helt kan undvikas genom att det Funktionen för fonderna fonderna@migrationsverket.se www.migrationsverket.se/fonder skapas möjlighet att överföra medel som är avsatta för 2015 till 2016 och så vidare. Det finns ett stort behov av fondmedel ute i olika verksamheter. När kommer det gå att söka medel från AMIF? – Vi håller vår webbplats löpande uppdaterad med information om utlysningstillfällen och informationsseminarium. Arbetet med att etablera ett partnerskap kommer att slutföras inom kort, vilket också är en förutsättning för att kunna lysa ut medel. – Vi råder våra intressenter att fortsätta förbereda sig inför en ansökan, prenumerera på vårt RSS-flöde samt på detta nyhetsbrev. Så snart vi har ny information att ge kommer vi att presentera den. Fotnot: Mikael Zaar är fram till 31 december 2015 tillförordnad chef för funktionen för fonderna. Tillsammans med Helen Hellman (tillförordnad biträdande chef ) har han fått i uppdrag att under ordinarie chefs frånvaro hålla igång förberedelsearbetet inför AMIF. Samtidigt ska organisationen anpassas till de nya krav som förvaltningen av AMIF ställer. Om Sveriges nationella program 2014-2020 Det nationella programmet styr hur medel från Asyl-, migrations- och integrationsfonden får användas i Sverige. Programmet innehåller en redogörelse över Sveriges utgångssituation, nuläge, samt vilka mål, åtgärder och prioriteringar som beviljade projekt ska arbeta mot. Arbetet med Sveriges nationella program för perioden 2014-2020 har pågått sedan juni 2013. En bred dialog med olika samhällsaktörer resulterade i en första version av programmet som lämnades in till EU-kommissionen i maj 2014. Arbetet med programmet har sedan präglats av intensiv dialog där Sveriges nationella behov satts i centrum. Att programmet nu godkänts innebär ett stort steg i rätt riktning för Sveriges möjligheter att nyttja fondens medel. www.migrationsverket.se/fonder Nummer 3 2015 AMIF eller Europeiska socialfonden? Vi får många frågor om skillnaderna mellan Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) och Europeiska socialfonden. Här har vi listat de viktigaste. Vilka myndigheter är ansvariga? I Sverige har Migrationsverket utsetts till ansvarig myndighet för Asyl-, migrationsoch integrationsfonden. Svenska ESF-rådet är ansvarig myndighet för Europeiska socialfonden. Svenska ESF-rådet arbetar på uppdrag från Arbetsmarknadsdepartementet och Migrationsverket arbetar på uppdrag från Justitiedepartementet. Fondernas målsättningar AMIF ska bidra till att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet. Europeiska socialfonden ska förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken och bidra till att nå Europa 2020-strategins målsättningar. Fondernas målgrupper AMIF finansierar endast projekt som riktar sig till tredjelandsmedborgare. Tredjelandsmedborgare är personer som är medborgare i ett land utanför EU:s medlemsstater. Europeiska socialfonden har många målgrupper på arbetsmarknaden, bland annat nyanlända invandrare. Likheter Fonderna skiljer sig alltså en del åt, men det finns också likheter. Båda fonderna har målsättningen att motverka diskriminering och att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Hur stor är medfinansieringen? Projekt som beviljas medfinansiering från AMIF får 75 procent av de stödberättigade kostnaderna i projektet finansierat via fonden. I Europeiska socialfonden varierar medfinansieringen vid olika utlysningstillfällen, normalfallet är cirka 50 procent. Här kan du läsa mer om respektive fond Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Migrationsverket www.migrationsverket.se/fonder Europiska socialfonden, Svenska ESF-rådet www.esf.se Information till projektägare inför slutrapportering av programår 2013 Mallar och checklistor underlättar Att använda rätt mallar och checklistor i slutrapporteringsarbetet kan innebära tidigare beslut om slutlig utbetalning. siering. Om reglerna om synliggörande inte efterlevs kan ersättning utebli. Du kan läsa mer om kraven på synliggörande här. Samtliga projekt som beviljades medfinansiering från programår 2013 har nu avslutats. De projektägare som inte redan lämnat in sin slutrapport ska inkomma med dessa senast 30 september. Då många projektägare slutrapporterar samtidigt kommer fondförvaltningen arbeta med korta svarstider. Fondförvaltningen uppmuntrar därför de projektägare som ska slutrapportera att använda rätt mallar samt att stämma av mot aktuella checklistor för att underlätta processen. Rätt mallar och checklistor finns här. Senast 1 december i år ska fondförvaltningen vara klar med granskning av inlämnade slutrapporter, varefter slutlig utbetalning eller återkrav följer. Därefter kommer några utvalda projekt att bli granskade av Ekonomistyrningsverket (ESV). Berörda projektägare har underrättats. Vi vill också påminna alla projektägare om skyldigheten att synliggöra EUs medfinan- Den 31 mars 2016 lämnar fondförvaltningen en slutlig rapport av programår 2013 till EU-kommissionen. Projektägare som har möjlighet är mer än välkomna med sina slutrapporter även innan deadline. 2 Q&A Från och med nu kommer vi att publicera en fråga som vi på fondförvaltningen fått in samt svaret på denna i vårt nyhetsbrev. Om du har förslag på en fråga som du tycker att vi ska ta upp, maila fonderna@ migrationsverket.se ? Hur bör vi förbereda oss inför en ansökan? Att bedriva projekt med stöd av Asyl-, migrations- och integrationsfonden innebär en mängd olika regelverk att förhålla sig till. Om du går igenom de dokument som beskriver fondens regelverk samt sätter dig in i vad som står i Sveriges nationella program kommer det att underlätta er ansökningsprocess. Om ni beviljas medfinansiering kommer också ert genomförande gå smidigare om ni känner till de hur regelverket ser ut. Funktionen för fonderna finns till för att stötta er i enomförande av projekt samt guida er genom regelfloran. Det är EU-kommissionen som fastställer regelverket kring fonden och det är fondförvaltningens uppgift att se till så att EU-medlen används på ett korrekt sätt. Därför kommer funktionen för fonderna även att granska och följa upp ert projekts resultat. Tips! Ta en tidig kontakt med fondförvaltningen för att diskutera era idéer samt få tips och råd kring hur det är att driva EU-finansierade projekt. Kontakta gärna organisationer som har erfarenhet av EU-projekt samt börja förankra projektidén i er organisation och hos eventuella projektpartners. Fler frågor och svar publiceras på vår webbplats. www.migrationsverket.se/fonder Nummer 3 2015 Upplevelser från frivilligt återvändande Hugo Rickberg, processanalytiker på funktionen för fonderna, deltog vid slutkonferensen för projektet Migrants’ Experience of Voluntary Return from Sweden to Iraq som finansierats av Europeiska återvändandefonden. Slutkonferensen ägde rum 17 juni och arrangerades av projekt-ägaren Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM), Malmö högskola. Projektet, som finansierats av Europeiska återvändadefonden, bestod av en studie om migranters upplevelser av frivillig återvandring till Irak, såväl till centrala och södra Irak som till de Kurdiska regionerna i norr. Projektet har undersökt och dokumenterat vilken roll återetableringsstödet kan spela vad gäller hållbarheten i det återvändande som sker självmant eller på frivillig basis från Sverige till Irak. Projektledaren Ioana Bunescu, och projektets forskningsassistent Salah Al-Khaledy, presenterade projektet och resultaten från studien Migrants’ Experience of Voluntary Return from Sweden to Iraq vid slutkonferensen. Det kunde konstateras att projektet initialt haft svårt med att nå återvandrare att intervjua men att detta löst sig och att omfattande kontakter och intervjuer genomförts i såväl Baghdad som i Erbil (Hawler) under längre perioder av projektet. Effekterna av återetableringsstödet och projektets rekommendationer till Sverige och EU i form av en rapport kommer att presenteras på projektets webbsida under september 2015. Slutkonferensen arrangerades på Orkanen vid Malmö Högskola. Uppemot 50 deltagare från den akademiska världen, olika föreningar och delar av den ideella sektorn, Svenska Röda Korset, statliga myndigheter, internationella organisationer, IOM och internationell media fanns på plats. Malmö högskolas vice rektor Hans Lindquist och professor och MIM’s direktör Pieter Bevelander framhöll båda vikten av och det stora behovet av mer forskning och kunskap på området återvandring och återvändande. Därefter höll Funktionen för fondernas processanlytiker Hugo Rickberg ett seminarium om ”The European Return Fund and voluntary return to Iraq. The perspectives of the Swedish European Return Fund and the European Commission” där resultaten och effekterna av den Europeiska återvändandefonden på såväl aggregerad EU nivå som på nationell nivå presenterades. Även EU:s syn på återvändande och re-integration diskuterades. Mer information Du kan läsa mer om projektet Migrants’ Experience of Voluntary Return from Sweden to Iraq på projektets hemsida MIM har också bedrivit forskningsprojektet Migrants’ experiences of forced return som du kan läsa mer om här. På plats fanns även Wria Rashid och Ali Al-Sammarraie från IOM (International Organization for Migration) i Irak som presenterade och samtalade på temat ”Return and Reintegration to Iraq – Challenges and Lessons Learnt”. De menade att det kunde konstateras att re-integrationsprocesserna i Irak är långa och just nu störs av svåra oroligheter. De menade vidare att noga kontrollerade ”small scale start-up bussines suport” var den bästa modellen för re-integration i just Irak som också gett goda långsiktiga effekter. Här hittar du skriften En europeisk migrationsagenda där du kan du läsa mer om återvändande i en EU-kontekt Fotnot: Hugo Rickberg kommer att sluta sin anställning som processanalytiker hos funktionen för fonderna. Han kommer istället gå över till en tjänst på Migrationsverkets Internationella strategienhet. 3 www.migrationsverket.se/fonder Nummer 3 2015 Etableringspaket ska ge lägst arbetslöshet i EU Genom att bättre tillvarata nyanländas drivkrafter och erfarenheter ska betydligt fler nyanlända komma i arbete eller utbildning inom två år. Målet är en del av regeringens ambition att ta Sverige mot lägst arbetslöshet i EU senast år 2020. kring främjande- och utvecklingsinsatser som kan påskynda etableringen av nyanlända. Kan du berätta mer om det? – Det är en ny satsning på 5 miljoner som har sin bakgrund i de trepartssamtal som förs med arbetsmarknadens parter, om snabbspår in på arbetsmarknaden för nyanlända som har utbildning eller yrkeserfarenhet som efterfrågas i Sverige. Det kan exempelvis handla om bidrag för översättning av branschvalideringsmodeller eller olika typer av informationsinsatser. Vi bad Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson berätta mer om regeringens arbete med att korta tiden från nyanländas ankomst till arbete. Ylva Johansson, kan du berätta mer om etableringspaketet och dess syfte? – Sverige möter just nu en snabb befolkningstillväxt tack vare höga födelsetal och många nyanlända. Det medför stora utmaningar. För att klara växtvärken och förbättra etableringen har regeringen utformat ett etableringspaket med följande insatser: 1. Fler bostäder och ett hållbart mottagande i hela landet. 2. Tidigare språkträning och social etablering. Rejäl satsning på civilsamhället genom mer resurser. 3. Snabbare etablering på arbetsmarknaden. Genom ett närmare samarbete med arbetsmarknadens parter kan vi skapa snabbspår in i branscher där det råder brist på arbetskraft. 4. Ökat stöd för att kommuner ska kunna ge alla nyanlända barn och ungdomar en god skolgång. 5. Nya former för ersättning för mottagande av ensamkommande barn. En ny boendeform, stödboende, införs som komplement till HVB-hem och familjehem för att ge kommunerna bättre möjligheter att hitta en placering som passar individen. Läs mer om regeringens etableringspaket på regeringens webbsida. Regeringen utreder också en reform som kan komma att innebära att alla kommuner ska ta emot flyktingar. Vad är regeringens målsättning med en sådan reform? – Idag är det stor skillnad mellan olika kommuner i hur stort ansvar man tar för mottagandet av nyanlända. Jag ser mottagandet som en nationell angelägenhet. En förutsättning för att vi ska kunna skapa Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Foto: Kristian Phol/Regeringskansliet. ett hållbart och välfungerande system för mottagande och etablering är därför att alla kommuner är med i arbetet utifrån sina förutsättningar. Dagens sneda fördelning av mottagandet är inte långsiktigt hållbar, säger Ylva Johansson. Fram till den 28 september är departementspromemorian ute på remiss. Efter remisstiden kommer regeringen att lägga fram ett lagförslag gällande hur alla kommuner ska vara med och ta ansvar för mottagandet av nyanlända. Hur ser regeringen på de EU-fonder som finns på migrations- och integrationsområdet? – Asyl- och migrationsområdet är ett av de områden där Sverige anser att det finns ett tydligt mervärde för gemensamma insatser på EU-nivå. Det ska framför allt ske genom lagstiftning och samarbete. Ibland är det dessutom motiverat att genomföra insatser som är gemensamt finansierade. EU-fonderna fyller en viktig roll i arbetet med att vidareutveckla och genomföra unionsgemensamma prioriteringar. Arbetsmarknadsministern har bemyndigats att beslut om ansökningar 4 Främjande- och utvecklingsinsatserna kan sökas av kollektivavtalsslutande organisationer. Sista ansökningsdag är den 15 oktober. På regeringens webbsida finns mer information. Finns det någon annan insats eller reform som arbetsmarknadsminstern vill lyfta fram som särskilt framgångsrik eller intressant? – Vi vet att arbetsgivarna vill och kan göra mer för att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden och samtidigt säkra kompetensförsörjningen. Därför bör politiken möjliggöra för företag att vara mer delaktiga i arbetet. Jag vill titta närmare på hur ett sådant samarbete skulle kunna utformas. – Vi måste också hitta olika sätt att tidigarelägga insatser såsom att kartlägga nyanländas kompetens och ge information om vad för typ av utbildning som behövs för olika yrken. Arbetsförmedlingen fått ett särskilt uppdrag att bedriva pilotverksamhet för att utveckla arbetsmetoder rörande bedömning av yrkeskompetens för nyanlända med uppehållstillstånd som vistas i Migrationsverkets anläggningsboenden. Det blir intressant att följa Arbetsförmedlingens genomförande av detta uppdrag. Emilie Eriksson www.migrationsverket.se/fonder Nummer 3 2015 Läs gärna Framöver kommer vårt nyhetsbrev att innehålla tips på studier, rapporter, sammanställningar och granskningar som vi tror kan vara intressanta för er läsare. Hör gärna av er om ni har tips och idéer kring läsvärda skrifter. Nyanländas etablering – är statens insatser effektiva? Riksrevisonen (RiR 2015:17) Juni 2015 Riksrevisionen har granskat om statens insatser varit effektiva för att undanröja hinder och skapa förutsättningar för en snabb och ändamålsenlig etablering av nyanlända. Riksrevisionens övergripande slutsats är att insatserna inte är tillräckligt effektiva och att det krävs förändringar inom såväl integrationsområdet som angränsande politikområden. Resultatet av granskningen i sin helhet redovisas i granskningsrapporten. Politiska remitteringar – en kunskapsöversikt Emma Lundgren Jörum & Åsa Lundgren, Delmi Maj 2015 Med ”politiska remitteringar” avses normer, erfarenheter, kunskaper, eller pengaflöden som bidrar till politiska förändringsprocesser såsom demokratisering eller ökad jämställdhet. I denna kunskapsöversikt vill författarna bidra till att öka intresset för förändringsprocesser i migranters ursprungsländer och hur dessa påverkas av politiska remitteringar. Får man ta Gud med sig till Sverige? Religiösa församlingar som bro eller buffert för integrationen Torbjörn Elensky, Timbro. Juli 2015 Bygger religion murar mellan majoritetssamhälle och invandrare, eller kan religiösa samfund tvärtom fungera som broar som underlättar för integrationen i Sverige? Den frågan behandlar författaren Torbjörn Elensky i rapporten. Policies, practices and data on unaccompanied minors in the EU Member States and Norway European Migration Network Maj 2015 Rapporten sammanfattar situationen för ensamkommande barn i EU och Norge genom att presentera aktuell information och jämförbara uppgifter om ensamkommande barn som anländer till Europa. 5
© Copyright 2024