1. No category

K
AR
VALEN INOM RL
Inför läsåret 2015/2016
väggagymnasieskola.se
OL A •
SK
• VÄGGA
MN A S I
E
GY
LSHAM
N
Du gör dina val i perioden 23 februari - 6 mars.
Valen till årskurs 2 görs i Dexter. Logga in på: dexter.karlshamn.se
(inget www före)
Har du glömt ditt lösenord – gå in under genvägen ”glömt lösenord” i Dexter och följ instruktionerna.
VAL TILL ÅRSKURS 2 FÖR RL14
Inriktning
Inriktning är ett paket av kurser där du fördjupar eller breddar dig inom ditt program. De är
nationellt fastställda. På Vägga gymnasieskola erbjuder vi inriktningen Kök och servering. Om du
önskar en inriktning som finns på en annan skola kontaktar du din Syv.
KÖK OCH SERVERING
Matlagning 1
Matlagning 2
Servering 1
Drycker och ansvarsfull alkoholhantering
Mat och dryck i kombination
100 p
200 p
100 p
100 p
100 p
Åk1
Åk1/Åk2
Åk2
Åk2 Åk3
Inriktningskurs
Fördjupningskurs skolans val
Inriktningskurs
Fördjupningskurs skolans val
Inriktningskurs
Individuellt val
Du ska välja 100 poäng individuellt val till årskurs 2 (du väljer 100p till åk3 om ett år).
Du ska göra ett förstahandsval på 100p och ett reservval på 100p.
De flesta kurser är på 100p och läses måndag em. under hela läsåret.
Några kurser är på 50p då väljer du två 50p-kurser, en ht-15 och en vt-16,
även dessa läses måndag em.
Det finns ett fåtal kurser (100p) som ligger på annan tid (tisdag kväll och onsdag e.m).
Högskolekomplettering (grundläggande behörighet)
Du som går ett yrkesförberedande program har möjlighet att välja kurser som ger grundläggande
behörighet för högskolestudier. Vill du ha detta väljer du kursen ”Högskolekomplettering” under
individuellt val. Vi planerar då så att kurserna ryms inom ditt program. Du har också rätt att läsa
­kurserna som utökat program, om du vill välja fler kurser. Kontakta din SYV för mera info.
Programfördjupning
Du som inte valt högskolekomplettering väljer här om du vill läsa Engelska 6 eller Entreprenörskap
som programfördjupning. Någon av kurserna måste väljas.
VILL DU HA PRAKTISK VALHJÄLP ELLER HAR FRÅGOR?
SYV har ”ÖPPEN DÖRR” kl. 9.15 – 10.00 måndag till fredag under de perioder Dexter är öppet för val.
Vill du diskutera vad du ska välja – boka tid för vägledningssamtal via mejl.
ingela.strom@utb.karlshamn.se
Du gör dina val i perioden 23 februari - 6 mars.
Valen till årskurs 3 görs i Dexter. Logga in på: dexter.karlshamn.se
(inget www före)
Har du glömt ditt lösenord – gå in under genvägen ”glömt lösenord” i Dexter och följ instruktionerna.
VAL TILL ÅRSKURS 3 FÖR RL13
Individuellt val
De flesta elever ska välja 100 poäng individuellt val till årskurs 3. Kontrollera på din studieplan som
finns i Dexter vad som gäller för dig.
Du ska göra ett förstahandsval på 100p och ett reservval på 100p.
De flesta kurser är på 100p och läses måndag em. under hela läsåret.
Några kurser är på 50p då väljer du två 50p-kurser, en ht-15 och en vt-16,
även dessa läses måndag em.
Det finns ett fåtal kurser (100p) som ligger på annan tid (tisdag kväll och onsdag e.m).
Yrkesutgång
Yrkesutgången är ett paket av kurser inom programfördjupning. Du väljer en av de fyra som Vägga
gymnasieskola erbjuder.
RESTAURANGKOCK
BUTIKSKOCK
Matlagning 3
Specialkoster
Matlagning 4
Matlagning 3
Specialkoster
Mat i Butik 1 Mat i butik 2 200 p
100 p
200 p
KALLKÖKSKOCK
Matlagning 3
Specialkoster
Konditori 1
Bageri 1
200 p
100 p
100 p
100 p
SERVITRIS/SERVITÖR
200 p
100 p
100 p
100 p
Drycker
Arrangemang
Barteknik
Servering 2
100 p
100 p
100 p
200 p
Högskolekomplettering (grundläggande behörighet)
Du som går ett yrkesförberedande program har möjlighet att välja kurser som ger grundläggande behörighet för högskolestudier. Vill du ha detta men inte valt det tidigare så kontakta din SYV.
VILL DU HA PRAKTISK VALHJÄLP ELLER HAR FRÅGOR?
SYV har ”ÖPPEN DÖRR” kl. 9.15 – 10.00 måndag till fredag under de perioder Dexter är öppet för val.
Vill du diskutera vad du ska välja – boka tid för vägledningssamtal via mejl.
ingela.strom@utb.karlshamn.se
1 (2)
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
VÄGGA GYMNASIESKOLA
EXAMENSMÅL: RL
EXAMENSMÅL FÖR
RESTAURANG- & LIVSMEDELSPROGRAMMET
Hämtat på www.skolverket.se 2011-08-28
Restaurang- och livsmedelsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet
ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom restaurang- och livsmedelssektorn, till exempel i restaurang, bageri och med färskvaror.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper inom de delar av restaurang- och livsmedelsbranschen där man arbetar nära kunderna med i första hand hantverksmässiga metoder,
såväl traditionella som moderna. Den ska också utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i livsmedelsproduktion, matlagning och servering liksom deras kunskaper om måltiden som helhet. Måltiden som helhet är central i utbildningen eftersom de olika verksamhetsområdena samverkar för att skapa måltidsupplevelser. Oavsett om man till exempel bakar,
arbetar i delikatessbutik eller på restaurang bidrar man till helheten. Utbildningen ska även ge
kunskaper i arbetsmiljö, försäljning, service, hygien, näringslära, specialkoster och alkoholservering.
Arbetet nära kunderna ställer krav på goda kunskaper i kommunikation och service. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att bemöta kunder. Även kunskaper i exponering och
skyltning av varor ska ingå i utbildningen. Kommunikation är en viktig del i ett fungerande lagarbete. Eftersom arbetet inom yrkesområdet i regel utförs av människor i samverkan ska utbildningen utveckla elevernas förmåga att samverka med andra, oavsett till exempel kön, kulturell bakgrund, ålder, position eller kompetens. Eleverna ska vidare utveckla förmågan att
arbeta i grupp, ta initiativ, vara lyhörda, arbeta självständigt och kunna använda yrkets fackspråk. Utbildningen ska även utveckla elevernas förmåga att arbeta med planering, organisation
och ekonomi.
Branschen präglas av förändring och utveckling, vilket ställer krav på kreativitet och flexibilitet.
Därför ska utbildningen förbereda eleverna för fortsatt lärande i yrkeslivet samt utveckla deras
förmåga att se och förstå sin egen roll i verksamheten, och att diskutera och reflektera över sitt
eget lärande utifrån olika arbetsuppgifter. Utbildningen ska utveckla elevernas ansvarskänsla,
kvalitetsmedvetenhet och företagsekonomiska förståelse. Arbetsmiljöfrågor och frågor om arbetsorganisation ska ha en central plats i utbildningen för att förebygga arbetsskador och främja
god hälsa. Utbildningen ska ge eleverna de kunskaper som behövs för att arbeta arbetsmiljöriktigt, säkert och i enlighet med lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet.
Livsmedels- och restaurangbranschen har en stark internationell prägel. Därför ska kunskaper
om livsmedel och måltider i andra kulturer ingå i utbildningen. Branschen är av tradition en del
av en internationell arbetsmarknad. Utbildningen ska därför ge eleverna kännedom om arbete i
andra länder och möjligheter till fördjupade studier i engelska. Branschen har dessutom en regional anknytning, med fokus på närliggande produktion och lokala traditioner, vilket ska återspeglas i utbildningen.
Branschen kännetecknas av många olika typer av företag. Oavsett om man är anställd eller
driver eget företag krävs initiativförmåga, idérikedom och egen drivkraft. Därför ska utbildningen ge kunskaper om entreprenörskap och företagande. Utbildningen ska dessutom leda till en
fördjupad förståelse av de etiska frågor som livsmedelshantering, försäljning och hållbar
utveckling ställer. De etiska frågeställningarna ska även omfatta de tidigare stegen i produktionskedjan, som djurhållning, odling, transport och förädling.
3
2 (2)
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
VÄGGA GYMNASIESKOLA
EXAMENSMÅL: RL
Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår
yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda
lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor.
Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.
Inriktningar
Restaurang- och livsmedelsprogrammet har tre inriktningar.
Inriktningen bageri och konditori ska ge kunskaper framför allt för arbete inom den
hantverksmässiga delen av dessa näringar. Den ska ge de kunskaper som behövs för såväl småsom storskalig verksamhet. Inriktningen kan till exempel leda till yrken som bagare eller konditor. (Denna inriktning erbjuds endast som lärling på Vägga Gymnasieskola)
Inriktningen färskvaror, delikatesser och catering ska ge kunskaper inom livsmedelsområdet, i
syfte att sälja, och om måltiden och dess delar som råvaruval, tillagning, drycker, dukning och
uppläggning. Inriktningen kan till exempel leda till yrken som matinformatör eller säljare med
specialisering mot exempelvis matlagning, bageri eller konditori. (Denna inriktning erbjuds ej
på Vägga Gymnasieskola)
Inriktningen kök och servering ska ge kunskaper inom matlagning i offentlig eller privat restaurangverksamhet, servering och bararbete samt arbete inom besöksnäringen. Inriktningen kan
till exempel leda till yrken som kock, kallskänka, servitris eller servitör.
Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola.
Mål för gymnasiearbetet
Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda
yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter
inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet
att pröva sitt yrkeskunnande i företagsliknande arbetsformer.
4
2013-12-10
Sid:1(2)
POÄNGPLAN RL
Årskurs 1
Kursnamn
Ht
GYMNASIEGEMENSAMMA ÄMNEN 600p
Svenska 1
Engelska 5
Matematik1
Idrott och hälsa 1
Religionskunskap 1
Historia 1a 1
Naturkunskap 1a 1
Samhällskunskap 1a 1
Årskurs 2
Vt
Ht
100
100
100
50
Årskurs 3
Vt
Ht
Summa
poäng
Vt
50
200
50
100
100
100
100
50
50
50
50
600
0
100
100
100
100
100
200
200
0
100
100
100
100
400
50
50
50
50
350
GYMNASIEARBETE 100p
Gymnasiearbete
0
INDIVIDUELLT VAL 200p
Individuellt val
0
100
PROGRAMGEMENSAMMA ÄMNEN 400p
Service och bemötande 1
Livsmedels- och näringskunskap 1
Hygien
Branschkunskap inom RL
100
50
100
100
350
50
50
Lärlingselever har 1250 p arbetsplatsförlagd utbildning inkluderat matchningen vårterminen i åk 1
vilket innebär att de är ute tre dagar i veckan i Åk 2 och fyra dagar i veckan i Åk3
Övriga elever har totalt 16 veckor APL
2013-12-10
Sid:2(2)
POÄNGPLAN RL
Årskurs 1
Årskurs 2
Kursnamn
Ht
Vt
INRIKTNINGS- OCH FÖRDJUPNINGSKURSER 1200p
Ht
Årskurs 3
Vt
Ht
Summa
poäng
Vt
Kök och servering
Matlagning 1
Servering 1
Drycker och ansvarsfull alkoholhantering
Mat och dryck i kombination
Valbar Entreprenörskap eller Engelska 6
100
100
100
100
100
100
500
200
100
0/200
0/200
200
500
200
200
100
0/200
0/200
200
700
100
100
100
200
500
200
100
100
100
200
700
100
100
100
100
100
300
100
Yrkesutgång KOCK (Utg 1: Kock, Utg2: Kallkökskock, Utg 3: Butikskock)
Matlagning 2
Matlagning 3
Specialkoster
Utg 1 Matlagning 4 200p
Utg 2 Konditori 1 100p + Bageri 1 100p
Utg 3 Mat i Butik 1 100p + Mat i butik 2 100p
50
150
200
50
150
50
150
Yrkesutgång SERVITÖR
Matlagning 2
Drycker
Arrangemang
Barteknik
Servering 2
50
Åk1: 850
150
Åk2: 800
Åk3: 850
2500
Uppdaterad november 2014
För dig med examen
från gymnasieskolan (Gy11)
För att kunna bli antagen till en högskoleutbildning
måste du ha vissa förkunskaper. Detta kallas att vara
behörig. Förkunskapskraven är uppdelade i grundläggande behörighet och särskild behörighet. Grundläggande behörighet krävs för all högskoleutbildning
på grundnivå och kraven är desamma för alla utbildningar. Den särskilda behörigheten varierar beroende
på vilken utbildning du söker till.
Grundläggande behörighet
För att få grundläggande behörighet måste du ha:
• examen från ett högskoleförberedande program, eller
• yrkesexamen med godkänt betyg (lägst E) i Svenska 2 och 3
alternativt Svenska som andraspråk 2 och 3 och i Engelska 6.
Du kan komplettera med svenska och engelska i efterhand.
Särskild behörighet – områdesbehörigheter
Kraven för särskild behörighet anges i områdesbehörigheter. Vilka
särskilda behörighetskrav som gäller för respektive utbildning hittar du på universitetens och högskolornas webbplatser. Lägsta
betygskrav är godkänt (E) om det inte står något annat.
Ditt meritvärde
Om du är behörig kommer dina betyg att värderas och ett meritvärde att räknas fram. Ditt meritvärde utgörs av jämförelsetalet
(se Så här räknar du ut ditt jämförelsetal och ditt meritvärde) tillsammans med eventuella meritpoäng.
• Betyg i samtliga kurser som ingår i din examen och betyg som
du kompletterat för grundläggande och särskild behörighet
räknas med. Betyget i gymnasiearbetet räknas inte.
• Betyg i utökade kurser som krävs för behörighet räknas med i
jämförelsetalet.
• Meritpoäng för meritkurser i moderna språk, engelska och
matematik läggs till (läs mer om meritpoäng i nästa avsnitt).
• Utökade kurser kan också ge meritpoäng och betyget räknas då med i jämförelsetalet. Om du kompletterar med meritkurser i efterhand gäller samma regler. Om du har betyg i
flera kurser som kan ge meritpoäng räknas de kurser som ger
bästa meritvärde.
• Du kan ersätta betyg i en kurs som ingår i din examen, om du
har kompletterat med ett högre betyg i samma kurs.
Om du söker till flera utbildningar med olika behörighetskrav kan
ditt meritvärde bli olika för de olika utbildningarna.
Meritpoäng
Till de flesta utbildningar du söker kan du få meritpoäng för kurser
i moderna språk, engelska och matematik om du har ett godkänt be-
tyg (lägst E). Kurser som krävs för behörighet eller underliggande
kurser ger inte meritpoäng. Basårsstudier och studier på folkhögskola kan ge behörighet, men inte meritpoäng. Du kan maximalt
få 2,5 meritpoäng.
Meritpoäng för moderna språk – max 1,5 meritpoäng
• Moderna språk 3 ger 0,5 meritpoäng.
• Moderna språk 4 ger 1,0 meritpoäng.
• Moderna språk 5 ger 0,5 meritpoäng.
Om du har betyg i Moderna språk 4 men saknar betyg i
Moderna språk 5 kan du få 0,5 meritpoäng för ett annat modernt
språk (lägst nivå 2). Detta är alltså ett annat sätt att få 1,5 meritpoäng utan att läsa Moderna språk 5.
Om det inte finns något krav på särskild behörighet får du 1,5
meritpoäng om du har Moderna språk 3 och 4.
Krävs Moderna språk 3 för särskild behörighet kan du få 1,5
meritpoäng genom moderna språk 4 och 5.
Med moderna språk menas inte svenska, engelska eller modersmål.
Till höstterminen 2014 kommer Svenskt teckenspråk för hörande ge meritpoäng på samma nivåer som för ett modernt språk.
Meritpoäng för engelska – max 1,0 meritpoäng
• Engelska 7 ger 1,0 meritpoäng.
Meritpoäng för matematik – max 1,5 meritpoäng
• Matematik 2, 3 och 4 ger 0,5 meritpoäng vardera.
• Matematik 5 ger 1,0 meritpoäng.
• Kurser i matematik specialisering ger 0,5 meritpoäng. Du kan
få meritpoäng för flera kurser i matematik specialisering.
Om Matematik 4 krävs för särskild behörighet kan du få 1,5 meritpoäng om du har betyg i Matematik 5 + 1 kurs i Matematik specialisering eller om du har tre kurser i Matematik specialisering.
Så här räknar du ut ditt jämförelsetal och ditt
meritvärde
1. Först får dina betyg ett siffervärde, där A=20,0 B=17,5 C=15,0
D=12,5 E = 10,0 F=0.
2.Siffervärdet för varje betyg multipliceras sedan med kursens
omfattning i poäng. Exempelvis betyg B i en kurs som omfattar 100 poäng ger 17,5 x 100= 1 750. På det här sättet räknas
betygsvärdet fram för varje kurs. Gymnasiearbetet räknas inte
med.
3.Alla betygsvärden läggs ihop. Summan av samtliga betygsvärden blir ett tal i storleksordningen 24 000 till 48 000.
4.Det sammanlagda betygsvärdet delas med den totala poängsumman för de betygsatta kurserna som ingår i din examen.
Betyg i utökade kurser räknas med om kursen krävs för be-
Anmälan till utbildning gör du på Antagning.se
hörighet eller kan ge meritpoäng. Det tal du då får fram, det
s.k. jämförelsetalet, är maximalt 20,00. Det avrundas till två
decimaler.
5.För att få fram jämförelsetalet ska du också räkna med kompletteringar som krävs för behörighet och de kompletteringar
du gjort för att höja ditt jämförelsetal, gäller enbart utbyte.
6.B etyg i utökade kurser eller kompletteringar som ger dig meritpoäng ska också räknas med i jämföresletalet.
7.Till jämförelsetalet läggs sedan eventuella meritpoäng. Jämförelsetal plus meritpoäng ger ditt meritvärde. Ditt meritvärde
kan maximalt bli 22,5.
Betygsurval
Om det finns fler sökande än platser till en utbildning, görs ett
urval bland alla behöriga sökande. Vid lika meriter får ett urval
göras genom prov, intervjuer eller genom lottning. Högskolan beslutar om urval vid lika meriter och det är vanligt att man använder
högskoleprovet.
Det finns betygsurval och provurval. Även alternativt urval kan
förekomma där andra meriter än betyg och högskoleprov vägs in.
Regeringen har beslutat att sökande med gymnasieexamen
under en treårsperiod, med början sommaren 2014, ska tilldelas
platser i en egen betygsgrupp, BIex.
Betygsurvalet består av två grupper: betygsgruppen, som delas
i BI och BII, samt folkhögskolegruppen, BF. Du med gymnasieexamen som ingår i BI kommer också att ingå i den nya betygsgruppen BIex.
Betygsgruppen
BI *
BII
Gymnasiebetyg, utan kompletteringar.
Gymnasiebetyg, med kompletteringar.
3.I nästa steg minskas platserna med en tredjedel i BII som senare förs över till BI.
4.Platserna i BI delas i sin tur i två grupper, BI och den nya
gruppen BIex. Behöriga sökande med gymnasieexamen ingår
i BI och BIex.
Du som har höjt ditt meritvärde med ett nytt betyg i en kurs, eller
med en kurs som kan ge meritpoäng, konkurrerar både i BI, BIex
och BII (i grupp BI och BIex med ditt ursprungliga meritvärde
och i grupp BII med ditt nya högre meritvärde). Du som har kompletterat för att få särskild behörighet, konkurrerar bara i BII till
aktuell utbildning. Du som har yrkesexamen som kompletterat för
grundläggande behörighet ingår i BI/BIex.
Högskoleprovsurval – en andra chans
Om du har gjort högskoleprovet placeras du i ytterligare en urvalsgrupp, när du söker en utbildning som du är behörig till. Normalt
fördelas minst en tredjedel av platserna på grundval av betyg och
minst en tredjedel av platserna på grundval av högskoleprovsresultat. Läs mer om och anmäl dig till högskoleprovet via studera.nu.
FAKTA
Högskoleförberedande examen
Examen från ett högskoleförberedande program omfattar 2 500
gymnasiepoäng där minst 2 250 gymnasiepoäng ska ha lägst betyget godkänt (E).
I de godkända betygen måste det ingå kurser i svenska eller
svenska som andraspråk på sammanlagt 300 gymnasiepoäng
(Svenska 1–3, alternativt Svenska som andraspråk 1–3), engelska
på sammanlagt 200 gymnasiepoäng (Engelska 5 och 6) samt matematik på sammanlagt 100 gymnasiepoäng (matematik 1b eller 1c). I
* I BI ingår den nya betygsgruppen för sökande med gymnasieexamen BIex.
examen ingår också godkänt betyg i gymnasiearbetet.
Folkhögskolegruppen
grundläggande behörighet.
BF
Sökande med studieomdöme från folkhögskolan.
Platserna i betygsurvalet fördelas i tre steg:
1. Först fördelas platserna i förhållande till antalet behöriga sökande i betygsgruppen och i folkhögskolegruppen.
2.Sedan platserna har fördelats i respektive grupp fördelas platserna i betygsgruppen i förhållande till antalet behöriga sökande i BI och BII.
En gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program ger
Yrkesexamen
För att en yrkesexamen ska ge grundläggande behörighet måste
Engelska 6, Svenska 2 och 3 ingå i examen eller kompletteras i
efterhand. Sökande som kompletterat för grundläggande behörighet
ingår i BI/BIex.
Anmälan till utbildning gör du på Antagning.se
Yrkeshögskoleutbildning.
Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial
utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark
arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher där
det finns en uttalad efterfrågan på kompetens.
Arbetslivsanknytning
Poängsystem
En stor del av en YH-utbildning genomförs i samarbete med de
Längden anges i yrkeshögskolepoäng (YH-poäng), där fem
delar av arbetslivet som berörs av utbildningen. Alla utbildningar
poäng motsvarar en veckas studier på heltid. 100 YH-poäng
innehåller därför arbetslivsanknutet lärande på olika sätt.
motsvarar ett halvårs heltidsstudier, 200 YH-poäng ett års
Många utbildningar har LIA-perioder (lärande i arbete) ute
på arbetsplatser. Utmärkande för LIA är att den studerande
under handledning ska kunna tillgodogöra sig ny kunskap
samt öva och utveckla sin förmåga att tillämpa de kunskaper han eller hon fått under utbildningen i en verklig
situation. Det innebär att de studerande får känna på sin
kommande yrkesroll under utbildningens gång. Arbetsgivaren
får även möjlighet att lära känna en möjlig framtida medarbetare.
Arbetslivet medverkar även i planeringen av en utbildning
och är med och påverkar under resans gång. Det gör de
bland annat genom att vara föreläsare, delta i skarpa projekt, ta
emot studiebesök samt genom att erbjuda LIA-platser.
Nivå
YH-utbildning är en eftergymnasial utbildningsform.
heltidsstudier osv. Man kan inte per automatik tillgodoräkna sig poäng från en YH-utbildning om man senare vill läsa
på högskolan. Det är upp till varje högskola att besluta om.
Behörighet
Behörigheten skiljer sig från högskolans. Behörig att antas
till en YH-utbildning är den som uppfyller något av följande:
1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller
inom kommunal vuxenutbildning,
2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar
kraven i 1,
3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och
där är behörig till motsvarande utbildning, eller
4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet
har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Längd
Utbildningarna är från ett halvår långa och uppåt. De flesta
är mellan ett och två år långa.
MYH13:1 - November 2013
Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska,
isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som
behövs.
myh.se
Särskilda förkunskaper
Kontakta utbildningsanordnaren för att få tillgång till ut-
På många utbildningar finns det krav på ytterligare förkun-
bildningsplanen eller vid frågor om behörighet, urval och
skaper för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig
ansökan till en utbildning.
utbildningen. För att vara behörig till en sådan utbildning
måste den sökande uppfylla de särskilda förkunskaper
Betyg
som utbildningsanordnaren anger. Det kan handla om:
På varje genomförd kurs sätts ett betyg. Som betyg kan
•
Kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans
nationella program eller motsvarande,
•
yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde
utbildningen förbereder för, och/eller
•
andra villkor som är av betydelse för utbildningen eller
det yrkesområde den förbereder för.
man få Icke godkänt, Godkänt och Väl godkänt.
Examen
Yrkeshögskoleutbildningar som är minst ett år långa kan
avslutas med en examen. Följande examina finns:
Yrkeshögskoleexamen. Kräver att utbildningen omfattar
minst 200 YH-poäng (ett års heltidsstudier).
Exakt vilka krav som ställs anges i utbildningsplanen för
Kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Kräver att utbildning-
den aktuella utbildningen.
en omfattar minst 400 YH-poäng (två års heltidsstudier),
att minst 25 procent av utbildningstiden är Lärande i arbete
Fler möjligheter
(LIA) samt att ett examensarbete ingår i utbildningen.
För dig som inte uppfyller de formella kraven på behörighet
finns ändå en möjlighet att bli antagen. Utbildningsanord-
Studiefinansiering
naren kan i vissa fall göra undantag om de bedömer att
Utbildningarna berättigar till studiestöd från CSN. Det gäller
den som söker kommer att kunna klara utbildningen och
även LIA-perioderna (lärande i arbete) ute på en arbetsplats.
arbeta inom det yrke utbildningen leder till, men det finns
inget krav på att denna möjlighet måste användas.
Studieavgifter
YH-utbildningar är avgiftsfria vilket innebär att skolorna
Urval
inte får ta ut några undervisningsavgifter. Däremot får den
Om det är fler behöriga sökande till en utbildning än det
studerande själv betala för litteratur och annat studiemate-
finns platser måste utbildningsanordnaren göra ett urval
rial, precis som vid en högskoleutbildning.
bland de sökande. Urvalets syfte är att rangordna alla behöriga sökande, och de som bäst bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen antas sedan. De urvalsgrunder som
kan användas är betyg, särskilt prov (muntligt, skriftligt eller
praktiskt), tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet.
Om det finns flera urvalsgrupper och den studerande har
Hitta utbildningar
Alla aktuella utbildningar finns på yrkeshogskolan.se.
Kort om yrkeshögskoleutbildning
Innehåll och inriktning på utbildningarna varierar beroende
meriter för mer än en grupp kan den ingå i flera urvalsgrupper.
på arbetsmarknadens behov över tid. Utbildningarna
Hur urvalet går till anges i utbildningens utbildningsplanen.
leder till en specifik yrkesroll vilket gör att de studerande
ofta snabbt kan komma ut i arbetslivet.
Ansökan
Det är utbildningsanordnaren som sköter antagningen till
utbildningarna. Ansökningarna görs därför till respektive
Utbildningarn kan anordnas av t ex kommuner och
landsting, högskolor och privata företag.
utbildningsanordnare. En utbildning kan starta när som
Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar vilka utbild-
helst under året, men vanligast är att de startar i augusti/
ningar som får ingå i yrkeshögskolan. Myndigheten
september och därmed ofta har senaste datum för ansö-
utövar även tillsyn och granskar utbildningarnas kvalitet
kan i april/maj. Det finns även en hel del utbildningar som
samt bedömer arbetsmarknadens behov av utbildning.
startar i januari.
Myndigheten för yrkeshögskolan | Box 145, 721 05 Västerås | 010-209 01 00 | info@myh.se | myh.se
Myndigheten för yrkeshögskolan bidrar till att försörja arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid. Myndigheten har fem verksamhetsområden: yrkeshögskolan, kompletterande utbildningar,
tolkutbildningar inom folkbildningen, validering av utbildning och yrkeskompetens och EQF (European Qualifications Framework). Myndigheten har kontor i Västerås och Hässleholm.
De cirka 100 medarbetarna är fördelade på avdelningarna utbildningsfrågor, omvärldsanalys och uppföljning, tillsyn och kvalitetsgranskning, kommunikation samt internt stöd och styrning.
Matematik1
Idrott och hälsa 1*
* Läses över åk 1 och åk 2
Service och bemötande 1
Livsmedels- och näringskunskap 1*
Hygien
Branschkunskap inom RL
Matlagning 1
Karaktärsämnen Åk 1 500p
Svenska 1
Engelska 5
Årskurs 2
Matlagning 2*
Servering 1
Drycker och ansvarsfull alkoholhantering
Engelska 6
Entreprenörskap
Kök och Servering 500p
Religionskunskap 1
Historia 1a 1
Samhällskunskap 1a1
Individuellt val 200p
Gymnasiegemensamma ämnen 600p
Årskurs 1
BUTIKSKOCK
Mat i Butik 1 & Mat i butik 2
KALLKÖKSKOCK
Konditori 1 & Bageri 1
RESTAURANGKOCK
Matlagning 4
Matlagning 3
Specialkoster
Mat och dryck i kombination
Kock 600p
Servering 2
Drycker
Arrangemang
Barteknik
Mat och dryck i kombination
Servitör 600p
Naturkunskap 1a1
Gymnasiearbete
Årskurs 3
Sg
13
20