1. No category

Välkommen
Välkommen till en promenad i text och
bild. Vi kommer att vandra mellan olika
besökspunkter i en skolas närområde. Med
promenaden vill vi visa och konkretisera
de möjligheter som finns när det handlar
om att använda/utgå från närområdet
i undervisningen, vilket vår bok ”Plats,
identitet, lärande” beskriver. Vi talar i
texten till dig som lärare och ger exempel
på vad vi tycker är intressant att peka på
och prata om vid de olika besökspunkt­
erna. Vad vi berättar om och hur vi gör
det beror på besökspunkternas karaktär.
Eftersom de är olika kommer kunskaps­
synen i de olika texterna att variera.
Grunderna bakom promenaden kan du
läsa mera om i kapitlet ”Tankeredskap”
i boken.
Text och foto: Ingrid Sanderoth,
Margit Werner och Sten Båth
Starta promenaden
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
Kartskiss över området med besökspunkterna inritade
12. Utsikt från
Rya åsar
1. Skolan
9. Ramnaparken
– minnen från
äldre tid
2. Skolans när­maste omgivning
11. Bergytan,
Rya åsar
8. Ramnaparken
– rekreation
och möten
4. Promenadvägen
utmed sjön
10. Jättekast
3. Sjön
5. Växtlighet
7. Bebyggelse
kring sjön
6. Galgbacken
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
På skissen ser du vår promenad runt
Särlaskolan i Borås och de olika besöks­
punkterna. Man kan välja att följa
promenaden i den ordning besökspunk­
terna presenteras (nummerordning) eller
så kan man välja att gå till den punkt som
lockar mest!
Genom att klicka på miniatyrbilderna på
kartskissen visas en sida med ett stort
foto på besökspunkten. Där finns också
några frågor man kan ställa samt annan
informativ text. Genom att klicka på den
röda rubriken ”Mer” får man svar på en
del av frågorna. Klickar man sedan vidare
på ”Mer” i den vyn visas en hänvisning till
i vilket kapitel eller på vilka sidor i boken
man kan läsa mer. Dessutom finns hän­
visningen ”Läs vidare” där man hittar
ytterligare fördjupning.
1. Särlaskolan
Vad är det för sorts skola? Hur gammal
är den? Varför finns det en skola just här?
Finns det några problem med att ta sig till
Särlaskolan?
Vilken roll kan skolan ha spelat över tid
och i omgivningen bland människorna
och bebyggelsen här? Vilka barn och
ungdomar har gått i skolan här över tid?
Hur har skoldagen förändrats? Hur har
undervisningen förändrats?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
1. Särlaskolan
Särlaskolan startade år 1956 som en
praktisk realskola för att tillgodose
behovet av praktiskt utbildade ungdomar.
Därefter blev skolan en enhetsskola,
vilken följdes av en högstadieskola inom
grundskolan. Idag är Särlaskolan en
F–9-skola. Idéerna bakom de olika typerna
av skolformer som funnits på skolan
genom åren utgör goda exempel på den
rådande samhällssynen.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
1. Särlaskolan
Läs vidare:
Se ”Kvarteret”, s. 137, ”Nutid, dåtid,
framtid”, s. 157 och ”Helhetsperspektiv”,
s. 111 och 163.
Nästa bild
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
2. Skolans närmaste omgivning
Varför ser det ut som det gör här?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
2. Skolans närmaste omgivning
Området närmast skolan ser ut som en
ås, men är det det? Genom litteratur­
studier (Lagerström, 2010) vet vi att det
är en rygg som blev kvar när man grävde
bort material för att bereda plats för
Särlaskolan.
Men vad är det för material i ryggen?
Det kan antingen vara det vanligaste av
allt lösmaterial i Sverige, nämligen morän,
eller så är det isälvsmaterial.
Hur kan vi få reda på vad det är som
finns i ryggen? Isälvsmaterial är material
som transporterades med inlandsisens
smältvatten. Det är sorterat, dvs. olika
storlekar på materialet ligger i olika lager,
t.ex. sand i ett, grus i ett annat. De större
stenarna är dessutom rundade. Isälvs­
material kan ibland bilda rullstensåsar.
Det andra materialet, morän transporte­
rades av inlandsisen, och då oftast inne i
isen. När isen sedan smälte avsattes ett
osorterat material. De större stenarna i
det här materialet är oftast kantiga eller
kantrundade. Ibland finns det ryggar som
är uppbyggda av morän, t.ex. ändmoräner.
För att veta vad det är för material
i ryggen är det nödvändigt att
gräva i den. Men tänk på att man först
kan behöva tillstånd av Parkförvaltningen
eller liknande. Ett annat sätt att få svar
är genom studier av geologiska kartor.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
2. Skolans närmaste omgivning
Läs vidare:
Fredén, C. (red), 2009: Berg och jord.
Sveriges Nationalatlas
Frizell, B., Werner. M (red) 2003:
Västra Götaland. Sveriges Nationalatlas.
Speciellt avsnittet Berg och jord
Lagerström, S.H.G. 2010: Ramnasjön:
och dess omgivningar i Ramnaparken,
Parkstaden och Fridenshöjd. Borås
Lundqvist, J., 2004: Geologi. Processer –
utveckling – tillämpning. Studentlitteratur.
3e upplagan (eller senare)
Olika geologiska kartor, publicerade av
Sveriges Geologiska Undersökning, finner
du på. www.sgu.se och där vidare till
GeoLagret.
Se också kapitlet, ”I det lilla och nära”,
s. 125.
Nästa bild
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
3. Ramnasjön
Strax intill skolan ligger Ramnasjön. Hur
bildas en sjö? Varifrån kommer vattnet?
Vart tar det vägen? Kan man bada här?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
3. Sjön
En sjö är en större permanent vattensamling
i en naturlig sänka i terrängen. I Sverige har
flertalet sjöar glacialt ursprung. Det innebär
att det är inlandsisen som har eroderat och
därmed gröpt ur berggrunden. Dessutom
har morän och isälvsmaterial avsatts som kan
dämma upp sänkor. Det är inlandsisens arbete
som har gjort att det är så sjörikt i Sverige,
liksom t.ex. i Finland, Norge och Kanada.
Sjöar kan också ha tektoniskt ursprung
(dvs. att de har uppkommit genom rörelser
i jordskorpan). Bajkalsjön i Sibirien är ett
exempel på detta. I det vulkaniska landskapet
på Island förekommer kratersjöar.
Vattnet i en sjö kommer från tillrinnande
vattendrag – en bäck eller en flod – från
grundvatten och/eller från nederbörd direkt
på ytan. Det normala i Sverige är att en sjö,
förutom tillopp, också har ett avlopp, men det
finns även avloppslösa sjöar. Både tilloppet till
Ramnasjön liksom avloppet är kulverterat.
Sjöar förändras. Med tillflödet av vatten förs
material in som avsätts på botten. Dessutom
vissnar och avsätts växtligheten utmed
stränderna och på sjöbottnen. På så sätt
grundas sjön efter hand upp – den växer helt
enkelt igen. En sjö är ur ett geologiskt tids­
perspektiv en kortlivad företeelse.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
3. Sjön
Kan man bada här? För att en sjö ska
vara en badsjö måste vattnet vara rent.
På grund av alla fåglar som finns här
är vattnet smutsigt. Men vad menas
egentligen med att vattnet är rent? För
att få svar kan man kontakta den som är
miljöansvarig på kommunen och/eller själv
göra undersökningar tillsammans med
läraren i biologi, kemi eller naturkunskap.
Andra frågor att fundera på: Vilken
betydelse har sjön i dag och vilken
betydelse har den haft för områdets
karaktär och för människorna i området?
När man pratar om sjön kan det vara
lämpligt att låta eleverna fascineras (ett
så viktigt inslag i undervisningen) och
uppleva sin plats i en större helhet genom
att exempelvis låta dem ta några droppar
vatten från sjön i sin hand och uppmuntra
dem att fantisera om dropparnas resa i tid
och rum (vattnets kretslopp). ”Den droppe
som ligger i din hand kan ha varit …”
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
3. Sjön
Ramnasjön har haft sitt namn åtminstone
sedan 1600-talet. Det vet man eftersom
den återfinns på gamla lantmäterikartor
under det namnet (Ramne Lacus). Ravn
betyder korp på fornnordiska och det är
den troliga förklaringen till Ramnasjöns
namn.
Läs vidare:
Edberg, R., 1995: Och havet vilar aldrig:
en berättelse om vattnets kretslopp.
Stockholm: Journal
Nordström, A., 2005: Dricksvatten för en
hållbar utveckling. Studentlitteratur 2005
eller senare. Speciellt texter om vattnets
kretslopp, kvalitet och tillgångar
Raab, B., & Vedin, H., (red), 1995:
Klimat, sjöar och vattendrag. Sveriges
National­atlas
Nästa bild
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
4. Promenadväg utmed sjön
Vem har sett till att det finns en
asfalterad promenadväg här? Här finns
också papperskorgar och belysning.
Vem har ansvaret för att sätta upp sådant?
Vem tömmer papperskorgarna?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
4. Promenadväg utmed sjön
Den asfalterade promenadvägen fungerar
inte bara som en väg att gå på utan utgör
också en strandskoning. Trots att sjön
är så liten kan vågor på sjön gröpa sig
in i sluttningen ner mot sjön. Vägen och
stenskoningen invid sjökanten förhindrar
att vågorna eroderar innanförliggande
gräsyta.
Varför allt detta? Är den en kommunal
angelägenhet att skapa möjlighet för/
locka människor att motionera; att upplåta
utrymme till fritidsliv? Och att samtidigt
hålla efter?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
4. Promenadväg utmed sjön
Läs vidare:
Se text om ”Samhälleligt perspektiv”,
s. 160 och ”Staden som attraktiv
livsmiljö”, s. 193.
Nästa bild
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
5. Växtlighet
På sluttningarna ner mot sjön växer det
träd, både löv- och barrträd. Det finns
ganska många arter. Vilka?
Det är sannolikt så att de flesta träden
är planterade.
På ett ställe står en stor bok. Om man är
här på våren blommar det nog på marken
under trädet, medan det under sommaren
och hösten troligen är ganska ont om
blommor? Varför? Jo, det är helt enkelt för
mörkt när alla blad på trädet har slagit ut.
Har växtligheten någon betydelse? Spelar
det någon roll att höjderna runt sjön är
skogsbevuxna? Kan växtligheten ge någon
merkänsla?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
5. Växtlighet
På några ställen runt sjön växer det en del
hasselbuskar. Hasseln var förr viktig för
människorna som bodde på landsbygden.
Varför? Jo, framför allt för de näringsrika
nötternas skull. De fick inte plockas av
någon annan än den som ägde buskarna.
Dessutom användes hasselns stammar
till käppar, eller, så klövs de till band som
användes på laggkärl.
Förutom träd och buskar växer det också
olika örter och gräs runt sjön. Dessutom
finns växter som växer i sjön. Exempelvis
blommar säkert den gula svärdsliljan på
sommaren. Det beror på årstiden vad man
kan finna.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
5. Växtlighet
Läs vidare:
Använd en svensk flora som hjälp.
Se också ”Tankar om elevuppgifter
som rör samhället i övrigt”, s. 199.
Nästa bild
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
6. Galgbacken
Galgbacken är Borås gamla avrättnings­
plats. Hur länge användes den? Hur kunde
det vara här vid en avrättning? Vad gjorde
man med de avrättades kroppar?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
6. Galgbacken
Den mest kända (och förmodligen sista)
avrättningen på galgbacken skedde den
14 april 1725. Den rörde fyra personer som
var inblandade i ett kärleksdrama som
resulterade i mord på en man. En av de
dömda var rådman och medlem i stadens
ledande släkt; de tre andra var kvinnor,
varav en var hustru till den mördade. Efter
avrättningen slängdes kvinnornas kroppar
i en eld och mannens kropp steglades.
Det var normalt att resterna efter såväl
kremeringar som steglingar låg kvar på
platsen. Först en lång tid efter avrätt­
ningen (månader eller kanske år) kallade
man på bödeln och hans drängar för att
begrava resterna av kropparna. Under
1800-talet började man tillåta anhöriga
att obemärkt föra den avrättade från
galgbacken till kyrkogården där kroppen
begravdes. Antingen utanför kyrkogårds­
muren eller på en speciell, avsides, plats
inom kyrkogården (personlig kommu­
nikation med arkeolog Niklas Ytterberg,
Bohusläns Museum/Västarvet).
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
6. Galgbacken
Läs vidare:
Se ”Minnen från äldre tid”, s. 140.
Nästa bild
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
7. Bebyggelse kring sjön
Varför finns det hus vid sjön? När
byggdes de och för vem? Vilka
bor här i dag? Hur och varför har
boendet förändrats över tid?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
7. Bebyggelse kring sjön
Under senare delen av 1800-talet växte
flera pampiga villor upp kring sjön. Det
var framför allt rika borgare i staden som
valde denna plats som ett alternativ till en
stor paradvåning inne i stan, eller för sin
sommarvistelse. Runt sjön (där det på den
tiden fanns gott om fisk och kräftor och
som också svarade för stadens isförsörj­
ning – isen ”konserverades” i sågspån)
fanns dessutom en del badhus/-hytter och
än i dag kan rester av pålar synas i strand­
kanten.
Ett av de mer kända äldre husen var Villa
Särla, som gett namn åt Särlaskolan.
Villan låg vid höjden, nära nuvarande
Särlaskolan, och hade en stor paviljong
vid strandkanten nedanför. Det var major
Adolf Warberg som lät uppföra denna
pampiga villa som av många ansågs
vara stadens mest magnifika. Så tyckte
antagligen också stadens styrande
eftersom kung Oscar II inkvarterades där
vid sitt besök i staden år 1880.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
7. Bebyggelse kring sjön
I början av 1890-talet köptes Villa Särla av
apotekaren Hjalmar Lind. Han hade skapat
sig en förmögenhet i ett snabbt växande
och trångbott Borås där hans apotek
blivit en säker inkomstkälla. Lind köpte
samtidigt upp marken som tillhörde det
1892 nedbrunna landeriet Sofiefred, liksom
betesägorna norr om sjön som avskilts
från gården Byttorp genom den nybyggda
järnvägen Borås Göteborg.
Nedanför Villa Särla lät Lind bygga ett
badhus, en paviljong, ett ishus samt ett
båthus. Det enda som finns kvar i dag är
stenskoningen som skydd mot vågornas
erosion.
Väster om Ramnasjön ligger i dag
området Ramnalid, som inhyser olika
företag och montessoriskolan Malmen.
Ramnalids historia började 1899, då de
styrande i Borås letade efter ett lämpligt
ställe ”att på lagom afstånd från staden
erhålla en fattiggård … och uppförande av
bostäder för fattighjon och sinnessjuka …”
(Fattigvårdsstyrelsen).
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
7. Bebyggelse kring sjön
År 1903 var byggnaderna klara och
förutom huvudbyggnaden fanns ”ett
de olyckligas och eländigas hemvist
– dårstugan” (Borås Tidning). På marken
som sluttade ner mot Ramnasjöns södra
sida anlades trädgårdsanläggningar
där ”hjonen” kunde odla potatis och
grönsaker.
På bilden syns den nuvarande
bebyggelsen nordväst om sjön.
Ramnavägen 51 (huset näst närmast på
bilden) byggdes 1929 som ett en­familjs­
hus. Huset genomgick en total­renovering
1974 med nya elledningar, ny köks­
utrustning, nya garagedörrar och nya
fönster. Dessutom renoverades vinds­
våningen, som tidigare hade tjänat som
torkutrymme, så att man kunde bo där.
Huset omvandlades samtidigt till två­
familjshus. Uppvärmningen har gått från
ved- och kokseldning till oljeuppvärm­
ning och luftvärmepump, och slutligen till
dagens bergvärme (2011).
Då uppstår ytterligare frågor: Varför har
huset gått från att vara ett enfamiljshus
till ett tvåfamiljshus? Hur kan man förklara
förändringen av uppvärmningen?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
7. Bebyggelse kring sjön
Läs vidare:
Se ”Nutid, dåtid, framtid”, s. 157 samt
”Helhetsperspektiv”, s. 163.
Nästa bild
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
8. Ramnaparken – rekreationsplats och mötesplats
Här kommer man fram till själva
Ramnaparken (bilderna 8 och 9). Parkens
tillkomst hänger ihop med att apotekare
Hjalmar Lind beslöt sig för att donera
ett område på 12 tunnland i anslutning
till Ramnasjön till stadens växande
befolkning. Vid överlämnandet hade
han redan låtit iordningställa marken
som park. Området, som tidigare var en
blandning av vildmark och hästhagar till
gården Byttorp, hade nu förvandlats till en
naturpark som försågs med promenad­
stigar och blomsterplanteringar.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
8. Ramnaparken – rekreationsplats och mötesplats
Ramnaparken kallades först för
Folkparken. Ganska snart fick den dock
namnet Idrottsparken i stället eftersom
området och sjön kom att bli centrum
för många idrottsaktiviteter: skidor och
backhoppning. Första skidtävlingen på
och runt sjön var 1901 och ett hopptorn
och en skidbacke byggdes 1915. Därtill
kom skridskor, bandy, ishockey, isdans och
simning. Ett kallbadhus med hopptorn för
män och ett mindre för kvinnor byggdes
tidigt och ersattes 1932 av en simstadion.
Fotboll naturligtvis, Ramnavallen byggdes
1922, och på 1940-talet motorsport
(som isracing). Senare ändrades namnet
till Ramnaparken.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
8. Ramnaparken – rekreationsplats och mötesplats
Från början av 1900-talet fanns en
musikpaviljong med servering vid sjön.
I takt med den ökande publiktillström­
ningen till paviljongen såg man ett behov
av en större dansbana. Denna byggdes
samtidigt som Ramnavallen anlades och i
och med detta inleddes Ramna­serveringens
storhetstid (vissa menar att det var den
största serveringen i Sverige vid den här
tiden med sina 1 200 platser). Under några
årtionden var Ramnaparken ett måste för
alla stora artister. Alice Babs och Povel
Ramel var några av underhållare som stod
på Ramnaparkens scen. I parken kunde
man också vara med om allsång, där musik­
direktör Sven Lilja ibland dirigerade över
10 000 sångare. År 1960 brann serveringen
ned och parken förde därefter under
några årtionden en tynande tillvaro, men
rustades upp under 1980-talet med bl.a. en
rosenpark och lekplatser där serveringen
en gång legat.
Det finns många olika anledningar till att
det sker förändringar och utveckling i en
bebyggelse. Enskilda aktörer av betydelse,
som i detta fall Hjalmar Lind förekommer
på många platser.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
8. Ramnaparken – rekreationsplats och mötesplats
Läs vidare:
Se ”Staden som attraktiv livsmiljö”, s. 193,
samt ”Förändring”, s. 196.
Texter till bilderna 8 och 9 är delvis
hämtade ur
Häggström, J., Sjöberg, S, & Hjelm, F.
2004: Historien om Borås stadsbebyggelse. Borås: Dahlins tryckeri
Lagerström, S.H.G. 2010: Ramnasjön:
och dess omgivningar i Ramnaparken,
Parkstaden och Fridenshöjd. Borås
Nästa bild
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
9. Ramnaparken – men också minnen från äldre tid
I Ramnaparken finns också ett frilufts­
museum med bl.a. en domarring, en
hällkista, en kyrka och ett antal byggnader
från de omgivande sju häraderna. Hur
kan man med hjälp av allt detta få svar
på frågor om boende och livsvillkor inom
Sjuhäradsbygden förr?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
9. Ramnaparken – men också minnen från äldre tid
Byggnaderna kan kopplas till de olika
förutsättningar som invånarna levde
under den här tiden. De bördiga markerna
i Viskadalen kan jämföras med Borås­
bygdens steniga moränmarker, och för­
läggarindustrin, och så småningom också
textilindustrin, får på så vis förklaring.
Detta kan sedan kopplas vidare till bild 12
(utsikt över staden), där man lämpligen
kan lyfta fram textilindustrins död och
handelns ökande dominans (postorder).
Man kan också exemplifiera en utveckling
på nationell nivå genom att peka på det
gamla regementet (I 15), som avvecklades
1998 och numera är ombyggt till bl.a.
friskola, bank samt bostäder.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
9. Ramnaparken – men också minnen från äldre tid
Mer om Ramnaparken kan man finna på
www.boras.se/borasmuseum
Vi går tillbaka till Särlaskolan och tar
oss upp på Rya åsar.
Nästa bild
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
10. Jättekast
Ett så stort stenblock kallas ofta
för ett jättekast. Varför?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
10. Jättekast
I äldre tider trodde man att det var jättar
som hade kastat stora stenblock i naturen,
framför allt mot kyrkor. Men egentligen är
det flyttblock (kallas ibland också erratiskt
block). Flyttblocket som finns här trans­
porterades hit med hjälp av inlandsisen.
Det var infruset i isen och kom fram när
den smälte.
Känner du till andra markanta natur­
företeelser från istiden?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
10. Jättekast
Läs vidare:
Fredén, C. (red), 2009: Berg och jord.
Sveriges Nationalatlas, 3e utgåvan
Lundqvist, J., 2006: Geologi. Processer –
utveckling – tillämpning. Studentlitteratur,
4e upplagan eller senare.
Nästa bild
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar
Bilden till vänster visar en bergssida som
ser ut som om den bestod av ett antal
skivor. Hur kan den ha bildats?
Bilden till höger visar en annan slags yta,
en skrynklig/veckad bergart. Hur kan den
ha bildats?
Både den skiviga och den veckade ytan
antyder att berget består av gnejs, som är
en metamorf bergart.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar
Bergarter är uppbyggda av olika mineral.
Bergarter kan bildas när en bergarts­
smälta, magma, stelnar djupt nere i jorden.
Det blir då en magmatisk bergart (t.ex.
granit). En del magma stelnar i gångar på
väg upp mot jordytan, eller kommer till
och med ut som lava på jordytan.
Vittring och erosion under årmiljoner gör
att bergskedjor bryts ner och bergarter
som ursprungligen bildades långt ner i
jordskorpan kommer upp till dagytan.
På detta sätt kan en granit komma upp i
ytan. Alla bergarter som finns i dagytan
bryts genom olika vittringsprocesser så
småningom ner och resultatet kan bli sand
och lera.
Sand och lera kan sedan transporteras
med rinnande vatten ut i ett hav eller till en
sjö. Där sedimenterar (avsätts) materialet
och kan efter en lång tid bilda nya s.k.
sedimentära bergarter såsom sandsten
och lerskiffer. En annan sedimentär
bergart är kalksten, den är uppbyggd av
skal från djur som levt i havet.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar
Både sedimentära och magmatiska
bergarter kan genom rörelser i
jordskorpan utsättas för tryck och
temperatur­höjning. De kan då omvandlas,
metamorfoseras. Sandsten kan omvandlas
till kvartsit, kalksten till marmor. Granit
och en del andra bergarter kan omvandlas
till gnejs. När gnejs bildas samlas olika
mineral i olika lager (se nedan).
Ett mineral är normalt en kemisk förening.
Det är också vanligtvis en kristall med
vissa karaktärsdrag. De kemiska förening­
arna bygger på de grundämnen som finns
i vår jord.
Exempel på vanliga mineral är
– Kvarts, som består av kisel och syre.
– Kalifältspat, som består av kalium,
aluminium, kisel och syre.
– Biotit, en mörk glimmer, som består
av kalium, magnesium, järn, aluminium,
kisel, syre och väte.
En del mineral är mera lättvittrade än
andra. Kvarts är t.ex. mer motstånds­
kraftigt än glimmer.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar
Gnejserna i Borås med omnejd är ofta
tydligt bandade. Banden utgörs av
olika heterogeniteter i den ursprungliga
magman. Det kan röra sig om gångar
av olika sammansättning, bergartsfrag­
ment från omgivande berg vid magmans
bildande eller ”droppar” från magmor
av en mer basisk sammansättning än
huvudmagman. Dessa olika bergarter har
påverkats av metamorfos (omvandling)
under höga tryck och temperaturer när
en hög bergskedja täckte området för
ca 1,2–0,9 miljarder år sen. Det stelnade
berget hettades upp på nytt och knådades
likt en deg av rörelser från överliggande
berg. Berget började smälta upp och
mineralen med lägst smälttemperatur
frigjordes och ådror bildades. Denna
bergskedja bör ha varit minst lika mäktig
som Himalaya, men har sedan eroderats
bort. Bara roten är kvar.
Gnejsen på den högra bilden har fått sina
veck vid just omvandling och upphettning
i roten på bergskedjan. Berget har börjat
smälta, samtidigt trycker omgivande
bergmassa på och det halvsmälta berget
veckas.
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar
Gnejserna i Boråstrakten är, som nämnts,
mycket ofta bandade där banden består
av olika bergartsled med olika motstånds­
kraft mot vittring. Dessutom finns det en
stark ost-västlig deformationszon som
har förstärkt denna bandning ytterligare.
Det skiviga berget (bilden till vänster)
har fått sitt utseende genom att en del
band/bergartsled är mindre motstånds­
kraftiga mot vittring. (Texten om mineral
och bergarter är granskad av statsgeolog
Thomas Eliasson; texten om gnejserna är
skriven av statsgeolog Lena Lundqvist,
båda vid Sveriges Geologiska Under­
sökning)
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar
Läs vidare:
Fredén, C. (red), 2009: Berg och jord.
Sveriges Nationalatlas, 3e utgåvan
Frizell, B., Werner, M., (red) 2003: Västra
Götaland. Sveriges Nationalatlas. Speciellt
avsnittet Berg och jord.
Lundqvist, J., 2004: Geologi. Processer –
utveckling – tillämpning. Studentlitteratur
4:e upplagan eller senare
Schou Jensen, E. & Svedberg, U., 2011:
Våra stenar. Norstedts, 2a upplagan
Olika geologiska kartor, publicerade av
Sveriges Geologiska Undersökning, finner
du på www.sgu.se och där vidare till
GeoLagret.
Mer
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar
Varför ser det ut som det gör när man
står häruppe? Varför ligger det en stad
här? Kan man se tecken på hur staden
vuxit fram? Finns det några tydliga drag
eller mönster i stadslandskapet? Är idén
(den koncentriska modellen) om stadens
årsringar tillämpbar här? Finns det
företeelser som stör den modellen?
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar
Borås ligger i ett kuperat och sjörikt
skogslandskap som genomflyts av
Viskan. Trakten har varit bebodd sedan
stenåldern, men först på 1200-talet ökade
folkmängden märkbart. Jordbruk med
tyngdpunkt på boskapsskötsel var då
huvudnäringen.
På 1880-talet sprängdes den gamla
stadskärnan (längst till vänster på bilden)
som ett resultat av den kraftiga indu­
strialiseringen. Nya bostadsområden
växte upp utanför den äldre bebyggelsen
tillsammans med industrier (industrierna
placerades oftast nära Viskan för att ha
tillgång till vatten). Med den starka indu­
strialiseringen följde en rik borgarklass
som lät uppföra stora villor (ofta med
10–15 rum) nära centrum, men också
sommarhus i stadens utkanter. Andra rev
eller byggde om husen i centrum, så att
det blev affärslokaler i gatuplanet och
stora paradvåningar ovanpå dessa.
Det byggdes också nya bostads­
områden med flerfamiljshus i trä som i
huvudsak beboddes av industriarbetare.
Spridningen av egnahemsrörelsen runt
om i landet på 1920-talet nådde också
Borås, vilket man kan se strax utanför
stadskärnan (till höger i bild).
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar
I takt med att staden fortsatte att växa
bildades under 1950- och 1960-talet
ytterligare en ring i dess utkant i form av
flerfamiljshus uppförda i sten (till höger
utanför bild). Samtidigt hade många av
de först byggda arbetarbostäderna nära
centrum förfallit vilket ledde till att de
revs. Idag kan man se hur en ny årsring
i form av höghus vuxit upp, men denna
gång inne i staden (de vita punkthusen till
vänster i bild).
Mer
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.
12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar
Läs vidare:
Häggström, J. & Sjöberg, S, & Hjelm, F.,
2004: Historien om Borås stadsbebyggelse. Borås: Dahlins tryckeri
Se kapitlet ”Från ovan”, s. 175, ”Helhets­
perspektiv”, s. 163, illustration ”Rummet”,
s. 106, ”Nu – då – sedan”, s. 108 samt
”Ayla”, s. 112.
Tillbaka till kartan
Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats – Identitet – Lärande. © Studentlitteratur.