1. No category

Huden
Huden
Huden är vårt största organ, och förutom att vara ett
skyddande hölje har den många andra livsviktiga uppgifter. I
filmen får vi lära oss mer om hudens komplexa uppbyggnad
och egenskaper. Vi får även närmare studera de olika lagren
och deras olika sammansättning och funktioner.
Speltid: 41 min
Från: 11 år och 13 år
Ämne: Biologi
Produktionsland:
Tyskland
Svensk version:
©
Cinebox, 2014
Ansvarig utgivare:
Ann Nordström
Filmnr: 1575
Hudens uppbyggnad
Om man tittar närmare på hudens yta kan man se att den är
uppdelad i små rombformade fält, eller epitel. På fingrarna är
fälten istället formade som avlånga åsar. Åsarna på fingrarna bildar
mönster som är unika för varje människa. Det är hudens översta
lager, hornlagret, som vi ser. I överhudens andra lager, tillväxtlagret,
tillverkas hela tiden nya celler som vandrar upp till hornlagret för att
ersätta de celler som dör och faller av huden. På så sätt kan huden
hela tiden förnya sig.
Precis under tillväxtlagret finns hudens pigment, som skyddar
mot solens strålning och ger huden färg. Ännu ett lager ner finner
vi läderhuden, som är hudens tjockaste lager med en mängd
inneboende funktioner. Här finns hårrötter, talgkörtlar och även de
flesta av hudens känselreceptorer. De kan känna av beröring, värme,
kyla och tryck. Informationen från receptorerna förmedlas till hjärnan
via nerver. I läderhuden finns även de svettkörtlar som ser till att hålla
oss svala. Det nedersta hudlagret är underhuden, som till stor del
består av skyddande fettvävnad. Fettet är stötdämpande och skyddar
det som finns under och i huden.
Hudens funktioner
Huden har flera viktiga funktioner. Den ser till att hålla temperaturen
i kroppen på en lagom nivå genom att låta blodkärlen utvidgas när
mycket blod behöver kylas ned, och dra ihop sig när blodet ska hållas
varmt. Svett fuktar och svalkar när kroppen är varm. Men svetten
har mer än en funktion. Den är lätt sur, och bakterier som kommer i
kontakt med svetten dör i den sura miljön. För att hålla huden mjuk
CINEBOX
En del av Swedish Film AB
Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-509 025 63 • Fax: 08-445 25 60
info@cinebox.se • www.cinebox.se
Huden
och smidig utsöndras talg från talgkörtlar. Man kan säga
att talg är hudens egentillverkade hudkräm.
Huden upprätthåller även kroppens homeostas, alltså
den livsviktiga jämvikten mellan salter, vätskor och
andra näringsämnen inne i kroppen. Huden kan välja
att absorbera eller släppa ut ämnen, Därför är huden
ett effektivt skydd mot ämnen som kan rubba kroppens
balans. Men huden absorberar tyvärr även skadlig UVstrålning, som i för stora doser kan orsaka cancer. Som
tur är har huden skyddsmekanismer mot strålning. Den
kan till exempel bli tjockare om den utsätts för mycket
sol, och i pigmentet finns melanocyter som tillverkar
melanin. Det är melaninet som gör oss bruna, och det
är även vårt bästa skydd mot solen. Men om man inte
har varit i solen på länge är huden ömtålig, och det är
bra att skydda den med solskyddsfaktor och tyg.
Beröringssinnet
Kroppens många receptorer känner av värme och kyla.
De förser hjärnan med information om inre och yttre
temperaturer, och reagerar på extrema temperaturer
som smärta. Hudens receptorer uppfattar fyra olika
typer av stimuli : beröring, tryck, sträckningar och
vibrationer. Meissnerkropparna uppfattar materialets
tryck mot huden, Merkelkropparna berättar om hur
ojämnt materialet är. Ruffinikropparna reagerar på
sträckningar i huden och Pacinikroppar uppfattar
vibrationer.
Avståndet mellan receptorerna skiljer sig kraftigt
åt på olika ställen av kroppen. Tätast är de på
fingertopparna, och glesast är de på ryggen.
Nyckelord
Huden, känsel, pigment, hudlager, nervsystemet,
kroppstemperatur, smärta, beröring, anatomi.
Diskussionsfrågor
1. Vilka olika lager består huden av?
2. Hur gör huden för att förnya sig?
3. På vilka sätt skyddar sig huden mot skadlig
strålning?
4. På vilka sätt kan huden reglera kroppens
temperatur?
5. Förklara och sammanlänka begreppen homeostas
och selektiv absorption!
6. Huden kan uppfatta fyra typer av stimuli, vilka?
7. Vilken funktion har hudens nerver och receptorer?
Här kan du hämta mer information
http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/
Kroppens-olika-delar/Huden/?ar=True - Vårdguidens
hemsida med fakta om hudens funktioner och
uppbyggnad.
http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/
Nervsystemet-och-sinnesorganen/Sinnen/#section-4
- Vårdguiden om våra sinnen, se känseln.
http://www.svt.se/nyheter/vad-bestammer-var-hudfarg
- Artikel på svt.se om hudfärg och solens strålning.
http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/
Sjukdomar/Solskador-pa-huden/ - Vårdguiden om
solskador på huden.
www.ne.se - Nationalencyklopedin
www.google.se - Användbar sökmotor
http://factlab.com/#lo=1 - Dagens nyheters skolsajt
www.wikipedia.se – bra nätencyklopedi
http://www.cinebox.se/ - Cinebox hemsida
CINEBOX
En del av Swedish Film AB
Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-509 025 63 • Fax: 08-445 25 60
info@cinebox.se • www.cinebox.se
Huden
Kapitelindelning
På dvd:n kan du välja om du vill visa hela filmen eller ett speciellt avsnitt.
För starttider till respektive kapitel, se nedan.
Nr
Kapitel
Starttid:
Huden grundläggande:
1
Hudens uppbyggnad
00:00
2
Hudens uppgifter och skaderisker
06:41
Sluttid:
14:12
Huden avancerat:
1
Hudens uppbyggnad
00:00
2
Hudens funktioner
08:01
3
Beröringssinnet
18:08
Sluttid:
26:53
Filmerna om huden lämpar sig utmärkt för undervisning i naturorienterande ämnen utifrån det centrala
innehållet i Lgr11:
I årskurs 4-6, biologi, sid 113-144, Lgr11
Kropp och hälsa:
”Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.”
I årskurs 7-9, biologi, sid 114-115, Lgr11
Kropp och hälsa:
”Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära
jämförelser mellan människan och andra organismer”
I årskurs 7-9, kemi, sid 147, Lgr11
Kemin i vardagen och samhället:
”Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till
exempel matspjälkning”
CINEBOX
En del av Swedish Film AB
Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-509 025 63 • Fax: 08-445 25 60
info@cinebox.se • www.cinebox.se