1. No category

Vad ska jag prata om?
• En utflykt i omvärlden – samtalet om rasism och intolerans
• Tid för tolerans – teoretiska och empiriska exempel
• Sammanfattning – utmaningar och möjligheter
2000
1800
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
27 juli
28 juli
29 juli
30 juli
31 juli
1 augusti
2 augusti
3 augusti
4 augusti
5 augusti
6 augusti
7 augusti
8 augusti
9 augusti
10 augusti
11 augusti
12 augusti
13 augusti
14 augusti
15 augusti
16 augusti
17 augusti
18 augusti
19 augusti
20 augusti
21 augusti
22 augusti
23 augusti
antal nyhetsinlägg
Samtalet om rasism i media och sociala medier
Sverigedemokraternas
tunnelbanekampanj
Morden på Ikea
Uppfattningar om rasism i Sverige
• Människor som utsätts för rasism, har en annorlunda uppfattning om rasismens
utbredning, än de personer som sällan eller aldrig utsätts för rasism (Essed, 1991).
• Olika uppfattningar bidrar till problem när det ska utformas åtgärder för att
motverka rasism i samhället (Feagin & Sikes, 1994).
• Uppfattningar om rasism samvarierar bland annat med individers förtroende för
olika samhällsinstitutioner (Adegbembo, Tomar, & Logan, 2006).
Finns det enligt din uppfattning någon eller några
grupper av människor i det svenska samhället som
ofta utsätts för rasism? (procent)
10
35
32
30-49 år
23
16-29 år
50-64 år
NEJ
10
INGEN
UPPFATTNING
UPPFATTNING
JA
43
NEJ
JA
JA
JA
56
67
NEJ
INGEN
UPPFATTNING
UPPFATTNING
JA
58
10
8
10
36NEJ
NEJ
INGEN
INGEN
UPPFATTNING
INGEN
65-85 år
55
47
Människors svar på frågan vilken eller vilka grupper som ofta utsätts
för rasism (procent)
40
35
30
procent
25
Äldre
Högt utbildade
Politiskt
intresserade
Boende i de tre
storstäderna
37
12 procentenheter
25
23 procentenheter
20
15
10
5
0
14
8
5
5
5
3
2
Input från omvärlden – vad består den av?
DESINFORMATION
INFORMATION
MISSINFORMATION
VI ARBETAR FÖR DEMOKRATI OCH ALLA MÄNNISKORS
LIKA VÄRDE. MED LÄRDOMAR FRÅN HISTORIEN,
FRÄMST MED FOKUS PÅ LÄRARE OCH ELEVER.
OM UNDERSÖKNINGEN
I rapporten TID FÖR TOLERANS analyserades vad skolungdomar tycker och
tänker om varandra och samhället i stort.
Vi formulerade frågor om elevers oro inför framtiden, utsatthet för
intolerans, deras syn på politik och demokrati, deras fritidsintressen och
deras uppfattning om de mänskliga rättigheterna.
Vårt tydligaste fokus var dock att studera svenska skolelevers inställning till
andra människor. Vår ambition var att analysera hur positiva och negativa
attityder samvarierar med faktorer såsom årskurs, kön, utbildning, skolmiljö
etcetera.
Rapporten innehåller även ett samverkansprojekt med Malmö högskola,
inom ämnet internationell migration och etniska relationer (IMER).
Vad är det vi mäter?
Attityder – en värdebedömning, det vill säga om vi gillar eller ogillar något
När vi mäter INTOLERANS gör vi det i meningen negativa attityder
När vi mäter TOLERANS gör vi det i meningen av en avsaknad av negativa attityder
Ovanstående operationalisering av tolerans räcker inte som definition
SJÄLVRANNSAKAN
INKLUDERING
ÖPPENHET
RESPEKT
ACCEPTANS
Varför är vi intresserade av attityder?
Vi studerar attityder för att de påverkar människors beteenden.
Kopplingen mellan attityder och beteende är omfattande och komplicerad, men
sammantaget kan vi säga att det finns ett band där attityder påverkar ett urval
av handlingar
Kopplingen mellan attityder och beteenden är starkare ju viktigare attityden är
för bäraren av den och ju mer tillåtet ett visst beteende anses vara
Eftersom kopplingen mellan attityder och beteende finns är det också viktigt att
tala om intoleranta handlingar – våld, hot och trakasserier
Exempel på teoretiska förklaringsmodeller
kopplade till intolerans
Teorier om socialisation
Teorier om kontakt
Teorier om grupphot
Resultat i korthet
Studien visar att skolelever uttrycker generellt höga nivåer av positiva
attityder och att utvecklingen går åt rätt håll
Samtidigt pekar resultaten på att utsattheten för våld, hot och trakasserier
är stor bland vissa elevgrupper
Välutbildade lärare, lugn i klassrummet och trivsel i skolan samvarierar med
mer positiva attityder till andra människor
Oron för ökad främlingsfientlighet ökar över tid. Oron för ökad invandring
minskar över tid
Hur orolig är du för att följande saker ska hända i Sverige
de närmaste fem åren? (andelen mycket respektive ganska oroliga)
Krig
22
Terroristdåd
28
Mer statlig övervakning
31
Ökad invandring
36
Ökade klasskillnader
37
Ökad främlingsfientlighet
43
Försämrad miljö
59
Svårare för unga att få arbete
66
Svårare för unga att få bostad
68
0
10
20
30
procent
40
50
60
70
Utsatthet för intolerans
Våra analyser om utsatthet för olika former av intolerans visar att förhållandena ser olika ut.
Flickor rapporterar att de blivit retade respektive hotade i större utsträckning än pojkar. Pojkar
svarar att de utsatts för fysiskt våld i större utsträckning är flickor.
Elever med bisexuell eller homosexuell läggning rapporterar i högre utsträckning att de är
utsatta för intolerans.
Det finns dessutom ett mönster som visar att gruppen bisexuella och homosexuella elever
utsätts för intolerans på grund av sin sexuella läggning.
Vi har även studerat utsattheten för ”digital intolerans”, det vill säga intolerans som uttrycks på
internet eller via sms. Vi ser att utrikes födda, homo- och bisexuella samt troende muslimer
utsätts för trakasserier på internet i högre utsträckning än heterosexuella elever, troende kristna
och inrikes födda.
Skolelevers inställning till andra människor –
hur ser sambanden ut?
Kön samvarierar starkare med inställning till romer och HBT-personer och mindre
med inställningen till invandrare, muslimer och judar.
Årskurs samvarierar svagt med inställningen till samtliga grupper vi studerade
inställningen till.
Gymnasieprogram samvarierar starkt med inställningen till samtliga grupper,
allra mest med inställningen till muslimer och judar.
Nöjdhet med demokratin uppvisar måttliga till starka samband. Samvariationen
är minst när det gäller inställningen till HBT-personer.
Föräldrarnas utbildningsnivå samvarierar starkast med inställning till judar.
Medelstarka samband rörande inställningen till de övriga grupperna.
Fler resultat i urval
Stödet för de mänskliga rättigheterna är stort och ökar över tid.
Relativt högt förtroende för lärare och polisen – relativt lågt förtroende för
riksdagspolitiker och regeringen. Pojkar har högre förtroende än flickor för
rektorer. Flickor har högre förtroende än pojkar för lärare. Nöjdhet med
demokratin är en faktor av stor betydelse för både institutions- och
yrkesgruppsförtroende.
Mindre andel 2014 jämfört med 2009 som anser att invandrare från länder
utanför Europa ska återvända till sina hemländer.
Stödet för att en programledare i TV ska tillåtas ha slöja på sig ökar kraftigt.
Skolungdomars inställning till påståendet om det ska
vara tillåtet för en programledare i TV att bära slöja
2003–2013 (procent)
70
60
60
procent
50
49
42
40
30
20
10
JA
37
30
23
21
21
2003
2009
18
0
2014
NEJ
TVEKSAM
<3,5 procent
3,5-4,5 procent
4,5-5,4 procent
5,4-6,8 procent
>6,8 procent
<26,6 procent
26,6-32,2 procent
32,2-36,8 procent
36,8-43,8 procent
>43,8 procent
<3,9 procent
3,9-4,9 procent
4,9-5,8 procent
5,8-6,8 procent
>6,8 procent
<20,7 procent
20,7-24,7 procent
24,7-27,9 procent
27,9-32,9 procent
>32,9 procent
<4,9 procent
4,9-6,3 procent
6,3-8,1 procent
8,1-11,3 procent
>11,3 procent
<4,3 procent
4,3-5,2 procent
5,2-6,1 procent
6,1-7,5 procent
>7,5 procent
<3,5 procent
3,5-4,7 procent
4,7-5,5 procent
5,5-6,8 procent
>6,8 procent
<4,5 procent
4,5-5,5 procent
5,5-6,2 procent
6,2-7,6 procent
>7,6 procent