BO PÅ DAL Vi tror på ett vattennära leverne där de boende kan växa tillsammans med huset. Ett modernt boende som är miljösmart och identitetsskapande för både samhället och de personer som vill leva sitt liv här. Den traditionella dalslandsstugan har två våningar, och tar stor markareal i anspråk. Byggnaderna har ett minimalt fotavtryck och ställer sig vördnadsfullt på tå vid strandlinjen. Naturen och platsen kommer i första hand och hemmen anpassar sig till dem och knyter an till en hustradition som utgår från de lokala förutsättningarna. I vattennära lägen är översvämning en stor risk, och byggnader i trä är extra utsatta. Dalslandsstugan Dalslandsstugan är en enkelstuga med två våningar i trä och fasaden har en tydlig geometri. Dessa är teman som syns i den nya stugtypen. Att husets fasad återkopplar till den traditionela arkitekturen skapar stor igenkänningsfaktor i landskapet och bygger vidare på en tradition av ett tydligt och enkelt formspråk. Ekonomiskt hållbar Interiört kan bostaden varieras, anpassas och förändras efter de boendes behov, vilket grundar för ekonomisk tillgänglighet. Rum och ytor kan adderas i en befintlig struktur, bestående av färre kvadratmetrar från början. En spegling av DalslandÅrjängs olika behov. Närheten till vattnet är ett centralt, men problematisk tema, som angrips genom att lyfta huset från den riskabla marknivån. Dalslandsstugan har gått in i och säkrats för framtiden. Genom att lyfta byggnaden och ställa den på pelare blir åverkan på naturen mindre. privat Hållbart leverne För att leva hållbart bör de boende bli medvetna om naturen omkring dem och hur de påverkar den och påverkas av den. Byggnaderna tar litet anspråk av de befintliga tomterna, och de boende uppmuntras till gemensamt ägande av exempelvis bil, solpaneler och liknande. De generösa balkongerna möjliggör plats för odling och utevistelse, som inte påverkar de redan känsliga ekosystemen nära vattnet. publikt Byggnaden kan tåla en eventuell översvämnig eftersom den första våningen är uppbyggd av icke-organiska material. Att bo på Dal innebär att ha framtidens boende, mitt i naturen! fågelholk optimal takvinkel (30°) för solceller fladdermusholk förstärka ekosystemet genom att plantera fler träd och växter av de arter som finns i området Byggnaden har en lätt konstruktion med pelare som landar i landskapet. Den kan lyftas bort, eller flyttas, efter tid för att skydda marken under. Att bygga innebär ett ingrepp i naturen och det är viktigt att detta är minimalt och förstärker befintliga ekosystem. Detta säkerställs bland annat genom att kartlägga befintliga ekosystem innan byggnation och inte anlägga trädgårdar med få arter (ex. gräsmattor) och låta befintlig mark och grönstruktur ta hand om dagvatten. Tillgången till vattnet stärks samtidigt som växtoch djurliv har kvar sina tidigare ytor. Boendet är privat ovan marknivån som knappt berörs. död ved ligger kvar och blir hem för insekter lätt konstruktion som kan flyttas, upplyft från marknivån fri sikt och tillgång till strand Ett längre temporärt bygglov kan ges för huset, för att skydda stränderna och de vattennära lägena från permanent exploatering. Påverkan på platsen blir liten och de boende får förståelse för sin miljö. BO PÅ DAL 1/5 Maria och Jesper möttes på HDK i Göteborg och studerade en kurs i Dals-Långed. De förälskade sig i alla sjöar, skog och vackra små samhällen i Dalsland och ville skapa sig en egen ateljé med vacker sjöutsikt utanför Mellerud. Jesper kan kombinera sitt konstnärsskap med ridning och friluftsliv. Maria målar och skall ha sin första utställning på Dalslands konstmuseum. För dem är huset prisvärt och de kan lägga till ny inredning och bygga ut efter hand. De uppskattar att ha högt i tak och mycket ljus. Från början var de oroliga över att bo så nära vattnet, men de har varken insyn eller behöver oroa sig för översvämning. Dagens byggnader släpper ut en stor mängd växthusgaser, främst genom sättet de värms upp på, men även tillverkningen och byggprocessen har en stor miljöpåverkan. För att få en byggnad med minimal miljöpåverkan behöver mängden köpt energi minskas. I typhuset i Dalsland-Årjäng är detta viktigt för att få ett miljövänligt hus. Diagrammet visar fördelning av värmeförluster W/m2 Atemp gjord i programmet Energihuskalkyl. luftläckage & obalans 3,8 3,0 ventilation golv tak 1,2 1,9 fönster & dörrar köldbryggor yttervägg Husets beräknade energiförbrukning: 41,8 kW/h m2 Atemp Sektion A-A, skala 1:100 A1 8,0 5,7 6,6 I Dals-Ed bor Fatman och An-Ci och deras barn Dennis, Liam och Karim som bor hos sina pappor i Billingsfors varannan vecka. Detta gör att familjen behöver extra många sovplatser vissa veckor. Föräldrarna arbetar mycket, Fatman hemifrån och An-Ci på en vårdcentral. Att de valde detta hus var till stor del en ekonomisk fråga. De prioriterade öppna sociala ytor, eftersom de båda har stora släkter som hälsar på och de umgås med hela familjen. Fatman kan sitta och arbeta och ha kontakt med An-Ci och ungarna i vardagsrummet. De tycker dessutom att huset ser riktigt fräckt ut, är yteffektivt och de gillar att det är nästintill underhållsfritt! Genom att konstruera en byggnad med ett tjockt lager isolering, ett tätskikt som inte läcker, fönster, glaspartier och dörrar med låga u-värden (<0,8), solskydd vid utsatta fönster och ett ventilationssystem med värmeåtervinning går det att få ner energianvändningen till låga nivåer. Målet är att byggnaden ska leva upp till kraven för passivhus eller nollenergihus (med solceller på taket). Jon-Anders, Anna och Gustav har alla vuxit upp i Årjäng men bor nu i Sverige och Norge. Jon-Anders som är arkitekt har håvat in ett jobb i Karlstad och hörde talas om de nya husen som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara. Han och vännerna investerade i en tomt i Årjäng och har byggt tre hus åt sig och sina familjer och blivit nordmarksbor igen! Successivt kan de addera rum och ytor. Gustav, som har en kennel, tycker det är ett perfekt hus i naturen med plats för alla hundar. Anna som längtat efter skogen driver gruppens gemensamma odling. De har nästan blivit självförsörjande på grönsaker, och vid översvämningsrisk har de en båt på fasaden. Planer, skala 1:100 A1 BO PÅ DAL 2/5 Dals-Ed, Ång 10:1 22:17 5:30 En viktig del i projektet har varit att välja naturliga och lokala material så långt det är möjligt och undersöka hur de säkras vid vattenhöjning. Slutsatsen blev att ha ickeorganiska material som klarar vattnets påfrestningar i byggnadens markplan och lokalproducerat miljömärkt trä i övriga delar. Samtliga material har en bra livscykelkostnad sett till energikostnad och underhåll. Interiört är träkänslan tydlig. Ett material de boende kan bearbeta och med en tydlig koppling till landskapet runtomkring. Fasaden i plåt är underhållsfri och i ett livscykelperspektiv har den ett mycket långt liv och kan göras i färger som speglar landskapet. Insidans trä kan slipas, anpassas och åldras vackert i många år framöver. 8:55 15:35 Fasader, skala 1:100 (A1) Läget i Ed är centralt med befintlig bebyggelse nära. Husen placeras i terrängen utan att göra för stort ingrepp på landskapet eller de boende i närheten. Mellan trädstammarna finns vyn mot Lilla Le. Skala 1:800 A1 BO PÅ DAL 3/5 Bengtsfors, Kvarnviken 1:53 Vänersborg, Hopperud 1:12 22:17 22:17 5:30 5:30 8:55 8:55 15:35 Husen riktar sig åt Sikhallsviken åt söder. Höjden på byggnaderna ger god sikt ut över viken och skuggar inte befintlig bebyggelse. Tomten har plats för fler byggnader än en och har många soltimmar. Skala 1:400 A1 15:35 Huset riktar sig åt sydväst, med fin utsikt mot sluttningen mot Lelång. Byggnaden på tomten ligger vid en skogsdunge men med fint solläge och kontakt med grannfastigheterna. Skala 1:400 A1 BO PÅ DAL 4/5 Mellerud Årjäng, Silbodals-Näs 1:71 Mellerud, Upperud 9:10 22:17 22:17 5:30 5:30 8:55 8:55 15:35 Tomten vänder sig mot sjön Spången med fint söderläge, och kan ha ett eller två hus. Närheten till övrig bebyggelse är tydlig och husen har en naturlig koppling till platsens industriella historia. Skala 1:400 A1 15:35 Byggnaderna blickar mot Västra Silen och de tar väl vara på såväl utsikt som det fria läget med många soltimmar. Byggnaderna ligger i tomtens kant för att inte göra för stor åverkan på landskapet. Skala 1:400 A1 BO PÅ DAL 5/5
© Copyright 2024