Statsskickets grunder Riksdag och regering Konstitutionell rätt, ht 2015 Matilda Arvidsson: Matilda.Arvidsson@jur.lu.se 1. Vad är det konstitutionella? https://www.youtube.com/watch?v=0UzKD8rZCc0 En konstitution är… det formella ramverk av grundlagar, eller fundamentala lagar, som… etablerar och reglerar den verksamhet som utgör en stats styre. Konstitutionen kommer innan statens styre, den föregår och definierar dess grundläggande drag, dess former, dess uttryck. Det är ur konstitutionen som statens styre uppstår. Legalitetsprincipen (RF 1:1) speglar detta: den offentliga makten utövas under lagarna. I tider av kris, politisk oro, samhällsomstörtning: konstitutionen ger ledning En konstitution utgår från och definierar - Makt, maktrelationer - Det politiska (konsensus, antagoni) - Staten som politisk idé och konkret form Den politiska filosofin och den konstitutionella teorin - relaterade i funktion och syfte (?) 2. Allmänt om grundlagarna Regeringsformen (RF) Tryckfrihetsförordningen (TF) Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) Successionsordningen (SO) 2. Allmänt om grundlagarna Ändringar i grundlagen (RF 8:14) a) två samstämmiga beslut vid b) två riksmöten c) med val emellan Ändringar i RO a) antingen som grundlag (RF 8:17), eller b) ¾ majoritet med minst hälften av ledamöterna (dvs minst 175) (RF 8:14) Ny RO 2014! 3. RF:s innehåll 1 kap. Statsskickets grunder 2 kap. Grundläggande fri-och rättigheter 3 kap. Riksdagen 4 kap. Riksdagens arbete 5 kap. Statschefen 6 kap. Regeringen 7 kap. Regeringens arbete 8 kap. Normgivningsmakten 9 kap. Internationella förhållanden 11 kap. Rättsskipningen 12 kap. Förvaltningen 13 kap. Kontrollmakten 14 kap. Kommunerna 15 kap. Krigs och krigsfara 4. Grunderna för det svenska statsskicket RF kap. 1 4. Grunderna för det svenska statsskicket RF 1:1: All offentlig makt i Sverige utgår från folket Vi behöver teorier om: - makt - vad det offentliga (offentlig/privat) är - vad ett folk är - hur makt kan utgå från ett folk Vi kallar detta indirekt demokrati 4. Grunderna för det svenska statsskicket RF 1:1 st. 2: ”Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Detta förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunalt självstyre” 4. Grunderna för det svenska statsskicket RF 1:1 st. 3: ”Den offentliga makten utövas under lagarna” Vi kallar detta: legalitetsprincipen 4. Grunderna för det svenska statsskicket RF 1:2 är målsättningsstadganden (ej juridisk bindande) RF 1:4: Riksdagen är folkets främsta företrädare. RF 1:6: Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen. RF 1:5 Monarki RF 1:7 Kommuner RF 1:8 Domstolar och förvaltningsmyndigheter ska enl. RF 1:9 ”beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.” 5. Riksdagen 5. Riksdagen – vad sysslar den med? RF 1:4 2 st: Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning. 5. Riksdagen - sammansättning 349 riksdagesledamöter (RF 3:2) 5. Riksdagen – var pågår arbetet? Riksdagens arbete pågår under ”riksmötet” – riksdagens arbetsår – (RF 4:1) i 1. Kammaren: offentliga sammanträden (RF 4:9, RO 6:7 – stängda dörrar RO 6:7 st.2, tystnadsplikt RO 6:8). 2. Utskotten (RF 4:3, 5 + RO kap. 7 och 10). Huvudregel: inte offentliga. 5. Riksdagen – var pågår arbetet? Kammaren: Talmannen leder riksdagsarbetet och sammanträdena (RO 4:2, 6:3) Rätten att yttra sig (RF 4:4), ordn.regl. (RO 6:15-16), ordn.regl. för åhörare (RO 6:26-27 + tilläggsbestämmelse 6.26.1, jävsregl. (RO 6:19). Ex: http://www.riksdagen.se/sv/Debatter--beslut/ 5. Riksdagen – konstitutionellt skydd för dess ledamöter Riksdagesledamöternas rättsliga ställning (RF 4:12, RO 5:7, BrB 20:1) Jmfr. Statsråd (RF 13: 3) Varför har de en särställning? – för/nackdelar? BrB 20:1 st. 1: ”Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel…” st. 3: ”Den som är ledamot av en beslutande statlig eller kommunal församling är inte underkastad ansvar enligt första eller andra stycket för någon åtgärd som han vidtar i denna egenskap.” (forts.) 5. Riksdagen – konstitutionellt skydd för dess ledamöter (forts.) Riksdagesledamöternas rättsliga ställning RF 4:12: Yttranden eller gärningar inom tjänsten st. 1: ”Talan får inte väckas mot den som utövar eller har utövat uppdrag som riksdagsledamot på grund av hans eller hennes yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgett det genom ett beslut som minst fem sjättedelar av de röstande har enats om. Utan ett sådant medgivande får en sådan person inte heller berövas friheten eller hindras från att resa inom riket på grund av yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget.” st. 2: ”Misstänks en riksdagsledamot för brott i annat fall, ska bestämmelser i lag om gripande, anhållande eller häktning tillämpas endast om han eller hon erkänner brottet eller har tagits på bar gärning eller om det är fråga om ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.” RO 5:7: ”För att talan ska få väckas mot en ledamot eller ett ingripande ska få göras i en ledamots personliga frihet…” 5. Riksdagen – Ett ärendes gång Initiativformer: ett ärende väcks (se lathund) 1. Regeringen genom proposition (RF 4:4, RO 9:2) 2. Enskild riksdagsman genom motion (RF 4:3, RO 9:10) 3. Utskott inom dess beredningsområde (RO: 9:16) (4. Annat organ (RO 9:17)) 5. EU-ärenden (RO 9:20) Beredningen av ärenden i utskotten (RO 7+10) Trafikutskottet 5. Riksdagen – Ett ärendes gång: beredningen Beredningen av ärenden i utskotten Vilka utskott har vi? (RF 4:3, RO 7:2, RO tilläggsbestämmelse 7.2.1.) 1. konstitutionsutskottet (KU) 2. finansutskottet (FiU) 3. skatteutskottet (SkU) 4. justitieutskottet (JuU) 5. civilutskottet (CU) 6. utrikesutskottet (UU) 7. försvarsutskottet (FöU) 8. socialförsäkringsutskottet (SfU) 9. socialutskottet (SoU) 10 kulturutskottet (KrU) Utskottens uppgifter är att bereda (RO 7:5-10) Resultatet = utskottsbetänkande (RO 11:4) 5. Riksdagen – Ett ärendes gång: beredningen Ett exempel på ärende som beretts hos KrU: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottensdokument/Betankanden/Kultur-och-fritid-for-barn-och_H201KrU5/ 5. Riksdagen – Ett ärendes gång: beredningen Utskottsbetänkande lämnas till kammaren: 1. Kammaren accepterar: bordlägges vid sammanträde (RO 11:2) 2. Kammaren återförvisar ärendet för vidare utredning (RO 11:5) 3. Särskilda bordläggningsregler (RO 11:3) om a) folkomröstning i grundlagsfråga b) misstroendeförklaring c) talmannens föreslag till ny statsminister 5. Riksdagen – Ett ärendes gång: beredningen Det finns ärenden som inte ska beredas! Ex: 1. Godkännande av förslag till statsminister (RF 6:4) 2. Misstroendeförklaring mot statsråd (RF 13:4, st. 3) 3. Folkomröstning i grundlagsfråga (RF 8:16, 1 st) 5. Riksdagen – Ett ärendes gång: avgörande Hur avgörs ett ärende i kammaren? Huvudregel = enkel majoritet (RF 4:7, RO 11:8): ”gäller som riksdagens beslut den mening som mer än hälften av de röstande enas om” Hur avgörs ett ärende vid ett 50/50-läge, inom huvudregeln? (RO 11:11-12) - förberedande omröstning: lottdragning (RO 11:11), - huvudomröstning: bordläggning (RO 11:12 st. 1). Om jämt nästa gång: återförvisas ärendet till utskottet (RO 11:12 st. 2). - om jämt efter återförvisningen: lottning (RO 11:12 st. 3). Undantag: olika kvalificerade majoriteter (se lathunden) 5. Riksdagen Riksdagens organ och nämnder Exempel: - Valprövningsnämnden (RF 3: 12) - Utrikesnämnden (RF 10:11-12) - Riksdagens EU-nämnd (RF 10:10, RO 7:3) - Riksdagens valberedning (RO 12:2) 6. Regeringen (RF 6 och 7 kap.) 6. Regeringen Utgångspunkt: Regeringen är ansvarig inför Riksdagen (RF 1:6) 6. Regeringen Regeringen består av statsministern och övriga statsråd (RF 6:1) http://www.regeringen.se/sb/d/109/a/247135 6. Regeringen: dess arbete (RF 7:1) Beredning av ärende i regeringskansliet Regeringskansliet är en myndighet, statsministern är dess chef - 4600 anställda, varav ca 400 politiskt rekryterade - Består av statsrådsberedningen, departementen, förvaltningsavdelningen - Utlandsmyndigheterna (ambassader, konsulat, representationer) - Kommittéväsendet http://www.regeringen.se/sb/d/2511 6. Regeringen: Kommittéerna Lagstiftningsfrågor och andra större frågor bereds av kommittéer, vilka har getts ett visst direktiv Exempel: kommittédirektiv från kulturdepartementet 5 mars, 2015: https://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Utredningar/Kommittedirektiv/En-mediepolitik-for-framtiden_H3B126/ Kommitténs betänkande redovisas i SOU eller Ds 6. Regeringen: remiss och slutligen proposition SOU eller Ds går på remiss (RF 7:2) - myndigheter, intresseorganisationer - Lagrådet i vissa fall (RF 8:20-22) (judicial preview) Departementet är inte bundet av remissvaren 6. Regeringen: proposition Regeringen lämnar proposition – initiativ i kammaren (RF 4:4, RO 9:2) Referenser för vidare läsning Martin Loughlin: ’Constitutional Theory: A 25th Anniversary Essay’, Oxford Journal of Legal Studies, 25:2 (2005). Upendra Baxi: ’Constitutionalism as a site of state formative practices’, Cardozo Law Review, 21 (1999-2000). Harry W. Arthurs: ’Labour and the ”Real” Constitution’, Les Cahiers de Droit, 48 (2007). Chantal Mouffe: Om det politiska. Tankekraft förlag 2008. LSE frågestund om vad en konstitution är: https://www.youtube.com/watch?v=t-Cug6D0bCc