1. No category

Rapportarkivet
Bergvesenet
5't
Posiboks
Bergvesenet rapport nr
Trondheim
ntern Joumal nr
Internt artuv nr
Rapport lokalisenng
Gradenng
5835
Kommer fra ..arkiv
Folldal Verk AS
Ekstem rapport nr
Oversendt fra
Fortrolig pga
" Fortrolig fra dato:
Verk a.s.
Tittel
Rörviks gruva, rapport nr. 1 Geologiska undersøkningar t o m maj 1981
Forfatter
Larson,
Dato
Statsgruvor
18 06
Kommune
Fylke
Bergdistrikt
1: 50 000 kartblad
18142
Dokument type
Fagomrade
analyser
Rastofgruppe
Råstofftype
Mo
Sarnmendrag, innholdsfortegnelse
Forekomster
Rerviks
Malm/metall
Beskrivelse
av diamantboringer
innholdsfortegnelsen,
Aktiebolaget
1981
Buskerud
Hurum
Kjemiske
Bednft (oppdragsgiver og/eller oppdragstaker)
Ar
Mats
1: 250 000 kartblad
Oslo
(forekomst, gruvefelt, undersøkelsesfelt)
gruve
eller innholdsbesknvelse
og analyser
ved denne gruven
Rapporten
har ikke de vedlegg
som er listet opp
Bilaga
R0RVIKS GRUVA
Rapport nr 1
Geologiska undersökningar t o m maj 1981
Håksberg 1981;06-18
Mats Larsson
3
Innehållsförteckni
Inledning
I
II
III
Inmåtning av ortsystemet
Gruvkartering
Diamantborrning
IV
Haltberåkning
V
Malmberåkning
Bila efbrtecknin
Bil 1.
Gruvmåtning
Bil 2.
Geologisk gruvkarta
Bil 3.
Borrhålsförteckning
Bil 4. Horisontalblad skala 1:1000
Bil 5. Kfirnprotokoll
Bil 6. Analyser
•
Bil 7.
TVårprofiler
Bil 8.
Långdprofil (Lode value)
lnledning
Hbrviks gruva år belauen på Hurumlandet cirka 20 km sydost
om Drammen, Norge. Gruvan har vid flera tillfallen varit
fdremål fdr undersdkningar och provbrytning såvål under
som ovan jord. Vid den senaste undersdkningen, utförd av
Knaben Gruvor 1953, uttogs cirka 1000 ton malm-som fraktades
till Knaben fbr provanrikning. Fråh dagen horrades vid detta
tillfålle tre diamantborrhål.
Fdr att få båttre kannedom om mineraliseringen startade AB
Statsgruvor i samarbete med Svenska Petroleum och Bolldal Verk
A/S hdsten 1980 ett undersdkningsprogram omfattande diamantborrning samt gruvkartering. Nv inmatning av ortsystemet utfbrdes av VIAK AB Falun samt gruvkartering av F. Back Bereslagens Geologi AB och M. Larsson APS. Totalt har cirka 1000 m
diamantborrning utfdrts fdrdelat på 12 st borrhål.
I.
lnmätning av ortsvstemet
Vid jamfdrelse mellan den nya och gamla gruvkartan framkommer
mvcket stora skillnader framfbrallt i norra delen av ortsystemet.
På den gamla gruvkartan har troligen ett riktningsfel gjorts
sdder om stigorten. het resulterar i ett fel i sida på cirka
25 m langst i norr.
Protokoll
dver inmatning
bifogas i bilaga 1.
Gruvkartering
Gruvkarteringen redovisas i bilaga 2. Dominerande bergart
består av rbd mk granit i vilken upptrader molyhdenfOrande
kvartsgångar och tunna molybdenfarande sprickor. På vissa
stallen har grantten vittrat kraftigt och hreccierade zoner
fbrekommer. Brecciazonerna $om innehåller molyhden har vid
gruvkarteringen hara observerats vid fOrsta tvårslaget.
Filin stollmynningen och cirka 50 m norrut f nns flera langsgående vittringszoner ur vilka en hel del material har rasat
ner. Kraftigt vittrade zoner dar material rasat nud finns aven
omkring X . 1165; Y = 1045, X = 1265; V
1070 samt i tvarorten vid X = 12:40; V = 1030. Vittringen har troligen inte
samband med ortdrivningen eftersom kraftiga vittringszoner
aven fdrekommer i diamantborrhålen.
Karteringen fbrsvårades av kraftiga Mn-Fe- utfallningar,
speciellt i tvarorterna, varfdr det har hr varit ombjligt
att se eventuella tunra molyhdensprickor.
Relativt bra molvhdenmineralisering
upptrader i stollmynningen
och kan fdljas cirka h0 meter in i stollen. Mellan fix nr 13
och fix nr 5 år orten i stort sett omineraliserad. Vid fix
nr
har orten dvertvirit flera Mo-sprickor vilka fdljts
med ortdrivning.
Från X . 1180 fram till X . 1260 upptråder i genomsnitt
två mer eller mindre parallella molybdenförande kvartsgångar. Området provbröts av Knaben Gruvor 1953. Orttaket
strossades ned och cirka 1000 ton berk utlastades. Var
tionde vagn isolerades och ingick i ett huvudprov som efter
neddelning och analysering innehöll 0,16% Mo. Vid X = 1260
men har
böjer kvarts/molybdengångarna av kraftigt åt 4:leter
inte återfunnits i nårliggande tvårort. Den inre delen av
ortsystemet och tvärortarna synes vara praktiskt taget
omineraliserade.
•
Dominerande sprickriktning år nordlig med stupning varierande
mellan vertikal och 80° väst.
Diamantborrnin
Vid denna undersdkning utförda borrhål år mårkta
1¥-D-12 och fdrvaras för nårvarande vid AB Statsgruvors
borrkårnefdrråd i Stollberg.
Samtliga borrhål år inmåtta med teodolit, bilaga 3, och
inlagda på karta i skala 1:1000, bilaga 4.
All borrning har skett från dagen och totalt har 1034 meter
borrats. Borrningen har, dar så varit mdjligt, utförts så att
nivån mellan dagytan och stollen har uppborrats i profiler med
20 m avstånd. I nivå cirka 25 m under orten har borrning skett
med 40 m profilavstånd.
Bergarten år i borrhålen uteslutande granit som uppvisar greisenomvandlingar, kraftig vittring och molybdenglansförandekvartsgångar. Molybdenglans förekommer också som tunna sprickfyllnader.
Dessutom finns i vissa sprickor och brecciazoner en mycket mörk
grafitliknande mellanmassa. Analys har visat attt mellanmassan
kan innehålla molybden. Kårnprotokoll se bilaga 5.
Greisen zoner i 1V-D-1 och Rj-D-10 har analyserats på tolv olika
element. Ett prov anger anomal Li-halt. I övrigt har enbart
Mo-analyser utfdrts.
Analysresultat se bilaga 6.
På grund av kvarts/molybdengångarnas oregelbundna mineralisering
år det svårt att med diamantborrning erhålla en råttvis haltberåkning. Detta visar sig också i analysresultatet som varierar
kraftigt. Flera av de provtagna sektionerna år endast någon eller
några decimeter långa och har då i dessa fall råknats om till
en meters bredd.
Det mellan X . 1180 och X -=1275 belägna rikare avsnittet av
stollen har en halt av 0,27 % Mo vid en meters malmbredd. Jkmftirsresultat med Knabens provtagning som omfattade 100 ton av
1000 ton utlastat berg fås en relativt god överensståmmelse.
Knaben brdt i princip en slits med två meters bredd och erhöll
en halt på 0,16 % Mo.
Diamantborrningen visar att "malmzonens" stupning år vertikal.
Man kan dock inte vara såker på att det år en kontinuerlig
kvarts/molybdengång som upptråder utan det troliga år att det
fdrekommer mindre avbrott och/eller fortsåttningen utgdrs av en
parallell kvarts/molybdengång.
Profiler över diamantborrhål
i skala 1:500
se bilaga 7.
På profilerna dr kvartsgångar och molybdenmineralisering
samt markerade vittringszoner inlagda. Svag molybdenmineralisering år inlagd som ofårgad streckmarkering och
motsvarar tunna molybdensprickor. Greisenzoner år inte
inlagda. Angivna halter avser analys på material från
borrkdrnor. De markprofiler som finns inlagda år endast
schematiska och kan ej anvdndas vid en noggrann planering
av gruvområdet.
En langdprofil, bilaga 8, har konstruerats ddr analyserad
karnldngd gånger halt Mo i respektive borrhål avsatts.
Endast sektioner som kan konnekteras har medtagits. For
att få en sdkrare bild fordras ytterligare borrning och/
eller provtagning i ort och dagen. Enligt erhållna resultat
kan en haltokning eventuellt spåras mot djupare nivåer
i den norra delen.
1V.
Haltberakning
Mo x Langd
Borrhål
Ldngd
Halt % Mo
RS-D-1
2,12
0,10
0,2120
ItS-D-2
1,0
0,37
0,3700
RS-D-3
1,t,5
0,35
0,5775
lif-.4)-4
1,0
0,093
0,0930
120-D-5
1,0
0,113
0,1130
1,12
0,90
1,0000
1 0
0 147
0,1b70
8,89
2,093
2,5405
Y
-11-
7
\--
Om alla sektioner ràkrits som 1,0 m fris:
- 0,29 9
111
M -11 hansyn
8,89
Mo
tagen till varierande
0'281,
fås:
ldirrilLingd
Mo
Borrhålslutning i medeltal 23° medför
horisontell bredd på 0,27 t Mo.
en halt vid 1 meters
V.
Malmberåknin
? Profil
1
t
k."
Hbjd ortnlvå-dagen
48
48
RS-D-4
40
32
25
18
3-2.
25 m
R0-D-5
RØ-D-7
Långd:
Malmbredd:
Halt:
•
5
-D-3
11,‘
RI‘-D-2
Medel
•
Ortnivå-10m nivå
25
25
37 m
m
95
1,0 m
0,27 %Mo
Lage
V9lym
Mångd
kton
Mo-innehållton
(fastklyft)
Ortnivå-dagen
Ortnivå-10m
3515
2375
9,5
6,4
25
17
Totalt
5890
15,9
42