1. No category

YTTRANDE
Cecilia Engman, 2015-04-30
Vårt Dnr: 2015-00537
Ert dnr: 537-9859-2014
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Samrådssvar dnr 537-9859-2014
Att: Vattenmyndigheten
vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se
Samråd om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och
åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt
Kiruna kommun som är VA-huvudman och huvudman för Kiruna kommunpartner AB,
kommunens driftsansvarige för Va-anläggningar, har tagit del av rubricerade
samrådshandlingar.
Kiruna kommun ställer sig bakom Svenskt vattens remissvar i sin helhet men vill
samtidigt understryka några synpunkter särskilt.
Vattenskyddsområden och krav på tillstånd för vattenuttag
Det är bra att arbetet med inrättande och tillsyn av vattenskyddsområde lyfts fram i
åtgärdsförslagen men för att detta arbete skall fungera bra är det viktigt att
länsstyrelsen prioriterar och har de resursen som krävs för att på ett effektivt sätt
kunna handlägga vattenskyddsarbetet.
Enligt åtgärdsförslag 12, för länsstyrelserna skall länsstyrelserna genom tillsyn tillse att
samtliga allmänna vattentäkter har tillstånd för sitt vattenuttag. Enligt
motiveringstexten saknar idag mer än 60 % av de allmänna vattentäkterna tillstånd för
sitt vattenuttag. Det vore lämpligt om det i samband med ansökan om inrättande av
vattenskyddsområde finns en möjlighet för kommunen att samtidigt ansöka om
lagligförklaring av vattenuttaget för gamla kommunala vattentäkter som idag saknar
tillstånd. Detta skulle underlätta både kommunens och länsstyrelsens arbete då en
separat ansökan för vattenuttaget för gamla vattentäkter, som varit i drift i flera tiotals
år utan att något motstående intresse uppdagats, innebär relativt stora kostnader och
byråkrati. Oftast har dessa vattentäkter också ett mycket stort allmänt intresse för det
samhälle det försörjer.
Åtgärdsförslag i VISS
För VA-verksamheten i Kiruna kommun är det främst systemet LuossajärviLuossajoki, där Kiruna avloppsreningsverk har sitt utlopp, som har
otillfredsställande status och kräver åtgärder. Luossajoki har länge varit
Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna
Besöksadress: Stadshuset, Hjalmar Lundbohmsvägen 31
Telefon: 0980-70 000
Organisationsnr: 21 20 00-2783
Webb: www.kommun.kiruna.se
E-post: kommun@kommun.kiruna.se
2
påverkad av gruvindustrin, förorenade sediment i Ala Lombolo samt Kiruna kommuns
värmeverk och avloppsreningsverk.
Kiruna kommun saknar en konkret beskrivning av hur det material som presenteras i
VISS och samrådsmaterialet som helhet ska användas och tillämpas. Vem skall besluta
om vilka åtgärder som ska genomföras för att uppnå god status i Luossajoki till 2021?
När ska besluten fattas? De åtgärder som presenteras i VISS är många och omfattande
samtidigt som några möjliga åtgärder saknas.
Då de flesta åtgärderna grundar sig på material som eventuellt inte är uppdaterat är det
oklart om de föreslagna åtgärderna är ändamålsenliga och verkligen ger önskad effekt.
Såväl åtgärdsförslagen som kostnadsberäkningarna för dessa är schabloner som måste
utredas betydligt bättre för att kunna fungera som beslutsunderlag. En prioritering av
åtgärder måste också göras då det är omöjligt att satsa på alla åtgärder. Vem skall göra
denna prioritering och när? Om samtliga åtgärder för Luossajoki ska genomföras
innebär det en enorm höjning av VA-taxan under en mycket kort tidsperiod.
Beslut om Kiruna kommuns yttrande har fattats på delegation, kommunstyrelsens
delegationsordning punkt 3.11.3.
Stefan Sydberg
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande
Mats Dahlberg
Bitr. kommunchef
SKRIVELSE
2015-03-31
Vårt Dnr: 2014.0690
Ert Dnr: 537-9859-2014
Fastighetsbeteckning: "REMISS"
HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN
SAMRÅD GÄLLANDE FÖRSLAG PÅ VATTENFÖRVALTNING I
BOTTENVIKENS VATTENDISTRIKT
Vad ska göras 2015-2021
Gällande vattnets värde
Det är alltid viktigt med forskning samt kunskapsbyggnad. Genom korrekt insamling av dessa
ges kvalitetsvörden samt normer som leder till bättre samt nödvändiga begränsningsvärden som
används i miljöarbetet. Det är av yttersta vikt att dessa kunskaper är lätttillgängliga för
myndigheter på alla nivåer. Tillgång till denna information ger exempelvis ökade möjligheter till
bättre samsym samt starkare argument i t.ex. förhandligssituationer med verksamheter.
Gällande övervakning och rapportering
Samordnad övervakning samt uppföljning ger sannolikt stora mängder data. Dessa behöver
samlas in, lagras, rapporteras och presenteras i ett lättillgängligt och överskådligt system.
Användarvänligheten är särskilt viktig för de som bara sällan använder systemet. I dagsläget är
uppfyller uppsökandet av information samt inrapportering med VISS inte fullt ut det den
användarvänlighet som skulle vara nödvändig. De som sällan använder systemet, vilket i
praktiken är många, har problem med VISS.
Information som skickas in till VISS verkar även antas utan vidare källkritik. Att mota
information från företag och verksamheter som påverkar miljön utan att framföra detta i VISS
är värt att reflektera över. Om det ligger i en verksamhets intresse att framställa miljöpåverkan
som mindre än den de facto är kan detta eventuellt vara en källa som inte är pålitlig. Det tycks
inte finnas någon naturlig källkritik eller förklaring till bristen därav i VISS.
Åtgärder mot betydande påverkan
Gällande enskilda avlopp
Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna
Besöksadress: Stadshuset, Hjalmar Lundbohmsvägen 31
Telefon: 0980-70 000
Organisationsnr: 21 20 00-2783
Webb: www.kommun.kiruna.se
E-post: miljo@kommun.kiruna.se
2
På senare år har en uppsjö av minireningsverk vilka sägs klara hög skyddsnivå kommit ut på
marknaden. Nackdelen är att de går att klassa som både ”bra och dåliga”. Det är få som är
testade under normal drift av en oberoende aktör. Ett minireningsverk kräver i princip samma
skötsel som ett vanligt reningsverk för att fungera optimalt. Lösningen med sluten tank för wc
eller urinseparerande system kan ofta vara att föredra trots nackdelen med ökade transporter.
Minireningsverk kan på sikt bli bästa lösningen om de utvecklas till att bli så effektiva och
robusta så att vanliga hushåll kan drifta dem utan större besvär.
Mindre reningsverk
Reningsverk dimensionerat för 200-2000 pe prövas som C-anläggningar medan mindre
reningsanläggningar prövas enligt 13 § fo 1998:899 vilket oftast medför tillstånd. Det betyder att
de mellanstora reningsanläggningarna föreläggs om försiktighetsmått medan de mindre får
villkor. Det är en otydlighet i miljöbalken om hur reningsanläggningarna ska prövas och
begränsningsvärdena läggas. De flesta reningsverk under 2000 pe har bara begränsningsvärde
på totalfosfor, oftast 0,5 mg/l på utgående vatten (eller 1,0 mg/l om de prövats av
gränsälvskomissionen), i många fall anges att reduktionen ska vara 90 % för totalfosfor och 60
% för BOD. Ingen biologisk rening finns dock.
För att göra det möjligt att bedriva en effektiv ökning av kraven enligt det förslag som går att
läsa i samrådshandlingarna kan ett lagstöd och/eller föreskrifter från centralt håll behövas.
Åtgärder för att nå eller behålla god status.
I Kiruna kommun är det främst systemet Luossajärvi-Luossajoki och Paktajoki-Rautasälven
som under de senare åren försämrats eller riskerar att försämras och kräver åtgärder.
Luossajoki har länge varit påverkad av gruvindustrin, förorenade sediment i Ala Lombolo och
Kiruna avloppsreningsverk. Byggandet av ett nytt reningsverk 1996 har medfört en långsam
förbättring i Luossajoki. I och med torrläggningen av Luossajärvi och ändring av flödet norrut
riskerar Luossajoki att mista en del av sitt flöde. Det medför att en redan dålig utspädning av
reningsverkets vatten blir ännu sämre. Samtidigt har förhållandena i Paktajoki och Rautasälven
försämrats sedan utloppet från Luossajoki ändrades.
De åtgärder som presenteras är många och omfattande. Då de flesta grundar sig på material
från VISS som eventuellt inte är uppdaterad kan de föreslagna åtgärderna vara antingen
korrekt, bristfälliga eller onödiga. Det borde framgå tydligare i materialet att åtgärderna
grundar sig på information och åtgärdskrav vars behov inte alltid är helt korrekta.
3
För Kiruna Kommun Miljökontoret
Anders Fjällborg
Miljöchef
Helena Gustafsson
Miljöinspektör