OMVÄRLDSBEVAKNING Januari 2015 OMVÄRLDSBEVAKNING - MÖJLIGGÖRANDE ELEKTRONIK & MJUKVARA TEMA Arkitektur i smarta fordon och smarta infrastrukturer Detta är en omvärldsbevakning som genomförs inom FFI fokuserande på möjliggörare inom elektronik och mjukvara. Avsikten är att inspirera produktutveckling och forskning relaterad till svenskt näringsliv till nya innovationer. Temat i denna utgåva av omvärdsbevakningen är ”Arkitektur i smarta fordon och smarta infrastrukturer”. Denna bevakning är lite mer omfattande än tidigare bevakningar pga. områdets omfattning. Vi försöker reda ut hur begreppet ”Smart” kan tolkas, vilka scenarion man kan förvänta sig inom en 15-20 års period, och hur dessa scenarion påverkar framtida elektronik och mjukvaruarkitekturer i fordon och infrastruktur Som vanligt utgår omvärldsbevakningen från rapporter och annan publicerad information i vår omvärld, framförallt utanför Sverige. Innehåll: Hot News ...............................................................2 - Noggrann GPS positionering och V2V - Uppkopplad förarmiljö - AUTOSAR för funktionssäkerhet på Multicore Arkitektur i smarta fordon och smarta infrastrukturer................................................3,4,5,6 - Vad betyder smart? - Varför är det viktigt? - Smarta infrastrukturer - Implikationer för framtida IKT arkitekturer i transportsystem - Implikationer på framtida elarkitekturer - Trender i omvärlden inom el och mjukvaruarkitektur - Framtid Denna omvärldsbevakning produceras av SICS Swedish ICT som en del av FFI satsningen Möjliggörande Elektronik och Mjukvara i delprogrammet Fordonsutveckling. Se http://www.vinnova.se/sv/ffi/FFI---Fordonsutveckling/ För mer information kontakta Eilert Johansson, SICS Swedish ICT. eilert@sics.se OMVÄRLDSBEVAKNING Januari 2015 Noggrann GPS positionering och V2V Hög noggrannhet i absolut och relativ bestämning av fysisk position genom GPS möjliggör tjänster baserade på V2V med mindre krav på sensorer vid exempelvis högt automatiserad körning eller fullt automatiserad körning. Cohda Wireless och u-blox har annonserat ett samarbete att tillhandahålla funktionalitet baserad på V2V och hög GPS noggrannhet för att möjliggöra tjänster i automatiserade fordon. HOT NEWS: V2V kommunikation med positionering Artikel: http://www.automotive-eetimes.com/en/advancedv2x-system-boasts-accurate-satellitepositioning.html?cmp_id=7&news_id=222903990&vID=35 Uppkopplad förarmiljö Visteon och Renault har tillsammans visat upp det öppna innovationskonceptet "Next Two" som har user experience och ecosystem i fokus. Man visar bl.a. koncept för hur både förare och passagerare kan interagera med automatiserad körning. HMI är multimodalt med bild, ljud och röstigenkänning. Systemet har också interaktion med mobiler och appar. UX av Renault och Visteon Film: https://www.youtube.com/watch?v=MntkYWU4sHU Artikel: http://www.automotive-eetimes.com/en/theconnected-cockpit---a-step-towards-autonomousdriving.html?cmp_id=71&news_id=222903811&page=0 AUTOSAR för funktionssäkerhet på Multicore Elektrobit har presenterat en nyutvecklad version av sitt OS som är Autosar kompatibelt. Produktnamn "Tresos Safety Multicore OS", designad för domänstyrenheter som hanterar många applikationer med hjälp av flerkärniga processorer. Operativsystemet kan använda sig av upp till 6 processorer för att isolera applikationer med olika säkerhetsklassning. EB Tresos Multicore OS för domain masters Artikel: http://www.automotive-eetimes.com/en/ecuoperating-system-to-reduce-complexity-in-thecar.html?cmp_id=7&news_id=222903887&vID=8&page=0 Pressrelease: http://www.elektrobit.com/index.php?id=4118& locate=201410%2F1862703 Denna omvärldsbevakning produceras av SICS Swedish ICT som en del av FFI satsningen Möjliggörande Elektronik och Mjukvara i delprogrammet Fordonsutveckling. Se http://www.vinnova.se/sv/ffi/FFI---Fordonsutveckling/ För mer information kontakta Eilert Johansson, SICS Swedish ICT. eilert@sics.se OMVÄRLDSBEVAKNING Januari 2015 TEMA Arkitektur i smarta fordon och smarta infrastrukturer Vad är smart? Uttrycken ”Smart” och ”Intelligent” är svårhanterliga ord där olika betydelse läggs in i olika sammanhang. Inom AI forskning (Artificial Intelligence) finns en mängd definitioner som ofta relateras till, en av dessa är pedagogen Howard Gardners definition eller snarare beskrivning från 1983 där intelligens delas upp i sju underkategorier. Dessa är: Språklig Logisk – Matematisk Spatial - Rumslig Kroppslig – Kinetisk Musikalisk – Rytmisk Interpersonell – Social Intrapersonell - Reflekterande I denna omvärldsbevakning utgår definitionen av begreppet ”Smart” från Gardners underområden, men något anpassad för fordon och infrastruktur: Kommunikationssmart Logiskt smart Spatialt smart Kinetiskt smart Flödessmart Interaktionssmart Självsmart Med flöde avses förståelse av flöden i såväl omvärld (t.ex. trafik, energi, ljud) som i det egna systemet (fordonet, gatan, kvarteret, staden). Självsmart avser uppfattning om det egna tillståndet Med utgångspunkt från denna enkla nedbrytning är omvärldsbevakningen och analysen nedan skriven. Vad är då ett smart fordon? Exempel: Ett fordon som helt automatiskt kan köra från en adress till en annan i vanlig trafik på samma sätt som en förare gör i en vanlig bil. För att möjliggöra detta behövs stor mängd funktionalitet. Vad är en smart infrastruktur? Exempel: En infrastruktur som automatiskt samlar information genom egna sensorer, kommunicera med fordon och användare, förstå flöden av trafik, energi etc. och genom logiska beslut baserade på erfarenhet påverkar flöden genom kommunikation till användare. Denna omvärldsbevakning produceras av SICS Swedish ICT som en del av FFI satsningen Möjliggörande Elektronik och Mjukvara i delprogrammet Fordonsutveckling. Se http://www.vinnova.se/sv/ffi/FFI---Fordonsutveckling/ För mer information kontakta Eilert Johansson, SICS Swedish ICT. eilert@sics.se OMVÄRLDSBEVAKNING Januari 2015 Varför är det viktigt? För att möjliggöra utveckling mot helautomatiserade fordon i smarta infrastrukturer behöver vi förstå vilka egenskaper ett fordon kan komma att behöva ha. Merparten av funktionerna i automatiserade fordon möjliggörs och realiseras i elektronik och mjukvara. Eftersom en mängd scenarion finns över framtida utveckling av fordon och infrastrukturer är det givetvis svårt att avgöra precist. På samma gång kan man anta att egenskaper för elarkitektur i ett fordon i allt väsentligt kommer vara samma för flera möjliga scenarion. Smarta infrastrukturer Många studier har tagits fram om framtida transportinfrastrukturer i olika tidsperspektiv. Övergripande överensstämmelse är att merparten av studierna ser trender mot elektrifiering och automation för såväl gods som person transport. Hur och i vilken takt förändring kan komma att ske varierar däremot stort, likaså vad automation innebär och när full automation får stort genomslag. Den nyligen presenterade rapporten ”Re-programming mobility” – The Digital Transformation of Transportation in the United States har tagit fram fyra scenarion för transportsystemets utveckling i amerikanskt kontext. Rapporten är välskriven och ger intressanta perspektiv på möjliga utvecklingar. Scenariona tjänar också som bra grund för att försöka förstå kraven på framtida el-arkitekturer i fordon. I artikeln ”A driverless future?” i magasinet ”Thinking Highways” No. 3 2014 s.4-11 tar man upp både förändringar i framtidens transportsystem och spekulationer om betydelsen för kravställningen på mjukvara i fordon. Bl.a. konstateras de svåra utmaningar som finns i funktionssäkerhet och felhantering i fullt automatiserade fordon. En möjliggörare som lyfts fram i många artiklar är s.k. BRT system (Bus Rapid Transport), och speciellt då automatiserade BRT system. Just BRT system passar bra för automation då ett BRT system är en mer kontrollerad miljö än allmän trafik. I artikeln ”Bus Corridor Operational Improvement with Intelligent Transportation System based on Autonomous Guidance and Precision Docking” beskrivs hur infrastrukturen kan förses med förhållandevis enkla sensorer och stödsystem för att uppnå signifikant ökad transporteffektivitet. Denna omvärldsbevakning produceras av SICS Swedish ICT som en del av FFI satsningen Möjliggörande Elektronik och Mjukvara i delprogrammet Fordonsutveckling. Se http://www.vinnova.se/sv/ffi/FFI---Fordonsutveckling/ För mer information kontakta Eilert Johansson, SICS Swedish ICT. eilert@sics.se OMVÄRLDSBEVAKNING Januari 2015 Telefontornet i Stockholm 1890 – IKT arkitekturen har förändras... Implikationer för framtida IKT arkitekturer i transportsystem Många IKT arkitekturer i infrastrukturen finns sedan lång tid tillbaka, i många fall rudimentära sådana som trafikljus och centraliserad styrning av dessa, övervakningskameror mätning av temperatur i vägbanor osv. Vidare har vi mobil kommunikationsinfrastruktur i form av GSM/3G/LTE som täcker stora delar av den fysiska väginfrastrukturen. Vidare kan fordon till fordon kommunikation och fordon till infrastruktur kommunikation förväntas komma i framtiden vilket möjliggör flera nya funktioner. Likaså kommer framtidens mobilnät att ge bättre realtidsegenskaper. Många komponenter finns och kommer att finnas på plats, men vad som också behövs är ett sätt att låta information flöda mellan enheter som kommer och försvinner i infrastrukturen. Infrastrukturen är i sig ett stort system av system även utan fordonen, och komplexiteten ökar givetvis än mer när man inkluderar fordon, mobiltelefoner och andra enheter som kommer att vara del av transportinfrastrukturen. För att möjliggöra innovation behövs standardisering och säkerhetsmekanismer, intrångsskydd på flera nivåer i systemet, men också stor dynamik och anpassning till varierande kvalitetsnivå på tillgängliga tjänster i systemet. Tjänsterna som tillhandahålls måste i slutändan vara helt robusta i sitt beteende även om nivån på tjänsterna kan variera. Infrastrukturen kommer alltså bestå av en stor mängd samverkande system men med vissa designprinciper. -Kvalitétsbedömning av egna och andras tjänster och funktioner - Samma information kan kommuniceras över många olika kanaler (RDS, V2X, 3G/4G...) - Tjänstekoncept behövs på flera ställen i infrastrukturen för att möjliggöra lokala tjänster med låga fördröjningar från nod-nod och mer centralt placerade för strategisk styrning och övervakning av flöden etc. - Flexibilitet i tjänstekoncepten är viktigt för långsiktighet och framgång, den tekniska plattformen bör därför ha en cloud liknande arkitektur, troligen med möjlighet att skapa virtuella maskiner. Denna omvärldsbevakning produceras av SICS Swedish ICT som en del av FFI satsningen Möjliggörande Elektronik och Mjukvara i delprogrammet Fordonsutveckling. Se http://www.vinnova.se/sv/ffi/FFI---Fordonsutveckling/ För mer information kontakta Eilert Johansson, SICS Swedish ICT. eilert@sics.se OMVÄRLDSBEVAKNING Januari 2015 Implikationer på framtida elarkitekturer Framtidens elarkitektur? Elarkitekturen behöver kunna realisera en stor mängd funktioner som i detalj är svåra att förutse nu, och också vid den tidpunkt då fordonet utvecklas eller tillverkas. En viktig egenskap är alltså att enkelt kunna lägga till/ändra/anpassa/ta bort funktionalitet. Kommunikation med omvärlden är en annan viktig del. Kommunikation kan ske på flera olika sätt; olika infrastrukturer har olika egenskaper, t.ex. mobilnät och V2X. Kommunikation är ett område med snabb förändringstakt och utvecklingen av mobil kommunikation, WiFi etc. kan förväntas fortsätta vara i snabb förändring under överskådlig framtid. Närmast kommer ny funktionalitet i 4G (LTE) som innebär bl.a. betydligt bättre realtidsegenskaper för device-device kommunikation. Ny funktionalitet implementeras nästan enbart i mjukvara. Eftersom hårvaruarkitekturen med stor säkerhet kommer variera mycket mellan olika tillverkare, generationer och årsmodeller blir integration, test och verifiering mycket komplext. En annan möjlighet är givetvis att per specifik bilmodell testa och verifiera all funktionalitet, men det innebär ett dyrt och svårhanterligt arbete som dessutom i praktiken omöjliggör utveckling av andra än OEM. För att minska komplexitet och arbetsmängd i test och verifiering är en vidare användning av s.k. sandbox koncept i kombination med olika typer av skyddsmekanismer såsom data hanterare, hypervisors, virtuella maskiner och överskott på processorer är möjliggörare för att kunna hantera olika typer av såväl systematiska som icke systematiska fel i realtid. Många kommunikationsprotokoll i alla lager från fysiska lager till applikationslager Robust och tillförlitlig arkitektur som kan hantera såväl icke systematiska som systematiska fel i applikationer Säkerhetskoncept garanteras av arkitekturen Sensorkoncept som skapar redundans genom sensor fusion Förutom utmaningarna i elektronik och mjukvara blir utmaningarna mycket stora i utvecklingsmetodik, framförallt då test och integration. Å ena sidan behövs snabba och inte alltför kostsamma utvecklingscykler och å andra sidan är funktionssäkerhet och robusthet absoluta nödvändigheter i stora delar av systemet. För att möjliggöra väsentligt förbättrad utvecklingsmetodik Denna omvärldsbevakning produceras av SICS Swedish ICT som en del av FFI satsningen Möjliggörande Elektronik och Mjukvara i delprogrammet Fordonsutveckling. Se http://www.vinnova.se/sv/ffi/FFI---Fordonsutveckling/ För mer information kontakta Eilert Johansson, SICS Swedish ICT. eilert@sics.se OMVÄRLDSBEVAKNING Januari 2015 behövs nya sätt att arbeta med integration och testning. Se förra omvärldbevakningen för mer information om detta. Trender i omvärlden inom el och mjukvaruarkitektur Elarkitektur och mjukvaruarkitektur är ofta kärnan i en OEM:s verksamhet inom el och mjukvara. Strategiskt rätta val här är mycket viktiga för att som OEM fortsatt vara kokurrenskraftig och för att snabbt kunna föra ut ny teknologi på marknaden. Av bl.a. denna anledning finns få artiklar och nyheter presenterade relaterade till el- och mjukvaruarkitektur i fordon, speciellt kommande sådana. Några undantag finns dock och ett av de mest intressanta är det s.k. RACE projektet. Robust and reliant Automotive Computing Environment for future eCars - RACE Det tyska RACE projektkonsortiet består av flera välkända leverantörer, institut och universitet. Notera dock att ingen OEM deltar i konsortiet, vilket kan förklara viss öppenhet i resultaten då detta annars är känsligt. Innehållsmässigt är dock ett mycket intressant projekt som i stora drag handlar om att gå mot målet att få en mer flexibel och mer hanterbar el och mjukvaruarkitekturarkitektur som adresserar såväl funktionssäkerhet som snabb utveckling av ny funktionalitet. Arkitekturen i RACE projektet är en centraliserad arkitektur med färre men mer kraftfulla noder, liknande flygindustrins IMA (Integrated Modular Avionics) konceptet. RACE projektet finns presenterat på en hemsida, och flera papers relaterade till RACE projektet har publicerats. Nedan följer en översikt. Web – hemsida, pressmeddelanden etc.: RACE projektets hemsida: http://www.projekt-race.de/en/news/index.php Pressmeddelane om RACE från Siemens http://www.siemens.com/innovation/en/news/2012/ e_inno_1207_1.htm Artikel från Green Car Congress: http://www.greencarcongress.com/2014/09/20140917race.html Fortiss egen sida om RACE projektet: http://www.fortiss.org/forschung/projekte/race/ Denna omvärldsbevakning produceras av SICS Swedish ICT som en del av FFI satsningen Möjliggörande Elektronik och Mjukvara i delprogrammet Fordonsutveckling. Se http://www.vinnova.se/sv/ffi/FFI---Fordonsutveckling/ För mer information kontakta Eilert Johansson, SICS Swedish ICT. eilert@sics.se OMVÄRLDSBEVAKNING Januari 2015 Presentationer: Presentation om projektet, arkitekturen och safety aspekter http://www6.in.tum.de/pub/Main/ TeachingWs20123chtzeitsysteme/ 2014-01-21-Echtzeit-Siemens.pdf Presentation om RACE i samanhanget av framtidens transportsystem: http://www.uni-stuttgart.de/fovus/NfM/presentations/ NfM2012_Spiegelberg_Future_of_Mobility.pdf Testning med TDL beskrivningar i RACE: http://ucaat.etsi.org/2014/presentations/ S1P1%20TDL_RACE2.pdf Artiklar: Övergripande artikel om RACE projektet och arkitekturen som utvecklas: http://www.hi-techonline.com/fileadmin/user_upload/data/ausgaben/en/ 0113_en/rolling-robots.pdf Papers: A Formal Model for Constraint-Based Deployment Calculation and Analysisfor Fault-Tolerant Systems https://www4.in.tum.de/~schaetz/papers/SEFM2014.pdf Deployment Calculation and Analysis for a Fail-Operational Automotive Platform http://arxiv.org/pdf/1404.7763v2.pdf CHROMOSOME: A Run-Time Environment for Plug & PlayCapable Embedded Real-Time Systems http://sigbed.seas.upenn.edu/archives/201410/apres20140_s1_4_Buckl.pdf Data-centric distribution technology in ARINC-653 systems http://orff.uc3m.es/bitstream/handle/10016/19691/ data_REACTION_2014.pdf?sequence=1 Model-Driven Tailoring and Assembly of Service Oriented Cyber-Physical-Systems http://mediatum.ub.tum.de/doc/1223837/1223837.pdf Patent: Patent relaterade till författare och publicerade deltagare i RACE projektet: Method and Device for Allocating and Executing an Application in a Distributed System - EP 2430849 B1 Denna omvärldsbevakning produceras av SICS Swedish ICT som en del av FFI satsningen Möjliggörande Elektronik och Mjukvara i delprogrammet Fordonsutveckling. Se http://www.vinnova.se/sv/ffi/FFI---Fordonsutveckling/ För mer information kontakta Eilert Johansson, SICS Swedish ICT. eilert@sics.se OMVÄRLDSBEVAKNING Januari 2015 Method for communicating between a number of first services and a number of second services -US 20120059868 A1 Method for monitoring an event-controlled function and monitoring apparatus for carrying out an event-controlled function - WO 2014131608 A1 Method for operating a communications network and network arrangement - EP 2783487 A1 Denna omvärldsbevakning produceras av SICS Swedish ICT som en del av FFI satsningen Möjliggörande Elektronik och Mjukvara i delprogrammet Fordonsutveckling. Se http://www.vinnova.se/sv/ffi/FFI---Fordonsutveckling/ För mer information kontakta Eilert Johansson, SICS Swedish ICT. eilert@sics.se OMVÄRLDSBEVAKNING Januari 2015 Framtid Flera scenarion är möjliga för smarta fordon i smarta infrastrukturer. Troligt är att vi kommer fortsätta ha en blandad trafikmiljö där dagens blandning av personbilar med varierande egenskaper blandas med tunga fordon, spårbunden trafik och ibland arbetsmaskiner. Dessutom gående, cyklister, motorcyklar osv. Blandningen kompletteras med en ökande mängd fordon med varierande grad av automation. Man kan också anta att blandningen av elektrifierad drivlina, automation och kanske nya affärsmodeller förändrar såväl användande som egenskaper hos fordonen. Eilert Johansson på SICS Swedish ICT bidrog med sakkunskaper och textproduktion för Systems of Systems temat! Mängden funktioner kan förväntas fortsätta vara stor och ökande. Integration, test och verifiering kommer också fortsätta vara en utmaning, och därmed vara kritiskt för ledtider i utvecklingen och vara en betydande kostnad i utvecklingsarbetet. Beroende på vilka volymer ett fordon/modell/arkitektur produceras i hamnar man i olika slutsatser på kostnad för utvecklingsarbete mot hårdvarukostnad i produktion. Troligt är dock att trenden mot färre kraftfulla noder såsom RACE projektet ovan beskriver kommer gälla oavsett hur fordonsmarknaden utvecklas. Detta påverkar i sin tur organisation, arbetssätt och affärsmodeller med underleverantörer. Eftersom det är en stor sak att förändra organisation och arbetssätt, vilket dessutom tar lång tid, bör man givetvis noggrant undersöka och planera en sådan förändring. Å andra sidan är det troligt att de organisationer som redan påbörjat förändringsprocessen eller som gör det inom kort är väl rustade för framtidens utmaningar och därmed kommer vara vinnare på framtidens marknad. Arkitektur i smarta infrastrukturer är än svårare att påverka och kanske också att förutspå då den i praktiken är sammanflätad av IKT (Informations och Kommunikations Teknik) utvecklingen i stort i form av IoT (Internet of Things) och utveckling av specifika teknologiområden som mobilkommunikation. Här handlar det mycket om att etablera standarder för kvalitétsbedömning av data i realtid, tidsstämplad data och att lokalt hantera snabba realtidsförlopp då data snabbt blir gammal och operativt ointressant, medan vissa data kan förbli användbara för såväl taktisk som strategisk planering. Denna omvärldsbevakning produceras av SICS Swedish ICT som en del av FFI satsningen Möjliggörande Elektronik och Mjukvara i delprogrammet Fordonsutveckling. Se http://www.vinnova.se/sv/ffi/FFI---Fordonsutveckling/ För mer information kontakta Eilert Johansson, SICS Swedish ICT. eilert@sics.se
© Copyright 2024