studieresan till polen brister i märkning svenska bin
ya Gadden #3 N 2015 Bee Course på Ultuna Medlemstidning för sveriges biodlingsföretagare www.biodlingsforetagarna.nu STUDIERESAN TILL POLEN SOMMAR NATTENS LEENDE BRISTER I MÄRKNING SVENSKA BIN Ett enkelt val! Bifor är ett färdigt invintringsfoder som du köper i hinkar och placerar över kupornas foderhål. Betydligt enklare än att göra egen sockerlösning! Dessutom innehåller Bifor bara 25% vatten. Det minskar kondensen i kupan och gör att bina sparar energi under vintern. Eftersom Bifor är en helt ren produkt som innehåller inverterat socker, dvs lika delar glukos och fruktos, minskar också risken för föroreningar, sjukdomar och vinterförluster. Ett enkelt val, eller hur? Nordic Sugar AB, 205 04 Malmö. Tel 040-53 70 00 www.nordicsugar.com Sommarnattens leende D FOTO: THOMAS DAHL INTRO å befinner vi oss mitt uppe i det man längtar till resten av året, sommaren! Man skapar inre bilder om hur varmt, skönt och enkelt tillvaron ter sig bara det är sommar. Det är nu det skall grillas, besökas och umgås med släkt och vänner under otvungna former. Men det är också nu som huset skall målas, trädgården skötas och allt annat fixas som skjutits upp. MEN SOMMAREN ÄR TROTS ALLT den årstid jag personligen uppskattar mest, och då framförallt de ljusa och förhoppningsvis ljumma mycket sena försommarkvällarna. Att ensam åka upp till hagen, en av barnkamrarna där det står avläggare på rad i väntan på tillväxt, sätta sig ner i tystnaden och betrakta solnedgången och den milsvida utsikten över Närkeslätten nedanför med Kilsbergen i fonden. Det är i alla fall något som jag ser fram emot under den mörka årstiden. att bli lite varma i kläderna vad gäller Gaddarna, både den på papper och den på nätet. Kom gärna med kommentarer om framtida inriktning och förslag på teman. Nästa pappersnummer kommer att handla mycket om drottningproduktion och frågor kring detta som bl.a. efterfrågas från YH-eleverna. Och kom gärna med debattartiklar i små och stora ämnen. Måste säga att jag är lite förvånad över det uteblivna reaktionerna angående bitillsyn och register i förra numret. De enda som reagerat är Jordbruksverket som avsatt medel för diskussion i ämnet samt Länsstyrelserna som vill ha våra förslag och krav inför den kravspecifikation och upphandling av Nationellt Biregister de börjar jobba med i höst. VI BÖRJAR NU OCKSÅ För BFs del kommer det också att hända saker då den nya och mobilvänliga hemsidan skall se dagens ljus under augusti. Till dess får ni alla ha en skön sommar och hoppas på ett anständigt utfall i bigårdarna, än är det inte för sent. REDAKTÖR OCH ORDFÖRANDE UR INNEHÅLLET/NR 3 4 Biodlingsföretagarnas studieresa till Polen 10 Öppet hus 2 Brister i märkning av 1 importerad honung 16 Eldsjälen 8 Aktuellt från 1 Jordburksverket 4 20 Svenska bin 24 Bee Course 26 Jordloppornas påverkan 30 Tema bihälsa 32 Asptuna bigård Gadden utges av Biodlingsföretagarna och utkommer fyra gånger per år i pappersform samt fyra gånger som e-post utskick. Redaktör Thomas Dahl gadden@biodlingsforetagarna.nu Ansvarig utgivare Monica Ragnar monica.ragnar@biodlingsforetagarna.nu Grafisk form/layout: Mickey Grundström www.mcky.se Tryck: Danagårds Litho, Ödeshög, Tidningen är Svanenmärkt. Utförligare information på sidan 34. 20 YC TR THOMAS DAHL Honungsört. KSA 19 6 och kan konstatera att det måste till ett mirakel här i Mälardalen om vi ska få till någon honungsskörd att tala om. En del samhällen har snarare varit helt torra och haft svårigheter att hålla sig igång. Det har till och med uppdagats svält i juni i utsatta bigårdar där kyla, blåst och biologisk enfald samverkat. Till slut fick vi dock äntligen en vecka i början av juli med rejäl värme samtidigt som klövern drog igång här. Återstår att se vad detta kan ge. NU HAR VI PASSERAT MIDSOMMAR 1 K 3 04 0 GADDEN NR 33 Parningskupor. D et är alltid lite spännande med Biodlingsföretagarnas resor på våren; hur långt har utvecklingen kommit i de egna kuporna, har man egentligen tid att ge sig iväg en hel vecka när vårarbetet i bigårdarna kallar? I år hade vintern varit mild i hela Sverige, och utvecklingen var fin i kuporna i början av april. Hur skulle det se ut i Polen? Hade de polska bina klarat vintern lika bra som i Sverige? Hur såg biodlingen ut i det nuvarande EU-landet som så länge suttit fast i kommunismens bakvatten? Frågorna var många hos det gäng svenskar som fyllde bussen vid Vetlanda resebyrå på söndagseftermiddagen den 12 april för en veckas rundresa bland kollegor i grannlandet på andra sidan Östersjön. EFTER GOD MAT och en natts sömn på en av Stena Lines färjor möttes vi på måndag morgon av den svensktalande tolken och guiden Ella i Gdynia. Hon skulle under resans gång visa sig vara en mycket erfaren, pratsam och humoristisk guide, och hon lärde sig snabbt de grundläggande termerna inom biodling. Lite jobbigt kan det dock vara för biodlaröron när yngel till en början får heta bibebisar och drönare bipojkar, men det funkar det också. Under praktiskt talet hela resan fick vi historie- och språklektioner och diverse frågesporter av den engagerade och energisprudlande Ella. Hon visste allt om stort och smått rörande Polen, som t.ex. att de fina motorvägar vi färdades på hade bekostats till stor del av EU-medel, och byggts av Skanska. Borta var de knaggliga vägarna och osande trabanterna, det kändes som att färdas i vilket modernt EU-land som helst. Platt som en pannkaka verkade hela landet vara, med jordbruksmark överallt, små lantgårdar och vägar kantade av reklamtavlor. 25 000 drottningar per år Efter lunch hade vi nått den första biodlingen, Centrum Pszczelarskie Wilde, någon mil söder som staden Olsztyn. Det skulle visa sig vara ett familjeföretag med den största drottningodlaren i Europa, med en produktion av ca 25 000 drottningar per år. Vackert inbäddad i tallskog låg en stor villa som byggts för att rymma olika rum för 4 TEXT OCH FOTO: DAN LEVIN Biodlingsföretagarnas studieresa till Polen 12-18 april 2015 Jerzy Wilde visar ram för drottningodling. Familjen Wilde producerar 25 000 drottningar per år. verksamheten, såsom slungning, burkning av honung, kläckskåp och omlarvning av blivande drottninglarver. I backarna runt huset stod hundratals parningskupor i rader. Gårdsplanen var stenlagd, huset gick lite i alpstil, det hela var mycket prydligt och välskött. Jerzy Wilde, som var professor i biodling, knuten till universiten i Warmia och Mazurien, berättade om sin verksamhet. I bakgrunden höll sig också hans fru Maria och en av de två döttrarna, som alla arbetade heltid i företaget. ingående och detaljerat om hur man arbetade. 600 bisam- JERZY BERÄTTADE VIA TOLK hällen utgjorde grunden i företaget, de var fördelade på 15 till 18 bigårdar. Fokus låg helt på drottningproduktion, honung var så att säga en biprodukt. 120 samhällen användes som amsamhällen. Man gjorde upp till 500 omlarvningar per dag, i cellkoppar av vax. Det böjliga kinesiska omlarvningsverktyget fungerade bäst. Jerzy var noga med att poängtera att man gått ifrån plastcellkoppar, då man ansåg att drottningarna blev mindre till växten i dem på grund av att de rymde mindre mängd foder. Man fördelade omlarvade celler på 30 till 40 amsamhällen, och efter fem dagar flyttades cellerna över till kläckskåp. Fler än 2 000 parningskupor GADDEN NR 3 Kläckskåp. Wildes destilleringsapparat, som i Sverige förmodligen hade fått polisen väldigt nyfiken, stod i honungslokalerna. Provsmakning av honungslikör hos Wilde. Wildes prydliga honungsoch bostadshus. Slungrummet. gick sedan åt för att få fram parade drottningar. På parningskuporna tak låg bitar av samma markstenar som använts till gårdsplanen och vägen upp till huset, stenarnas placering markerade om drottningen var parad eller oparad, om kupan fått en ny cell, etc. Det systemet kände vi svenskar väl igen, det fungerar bättre än anteckningar i en pärm, inte minst i regn. MAN SÅLDE ÄVEN oparade drottningar, priset för dem låg på 5 euro. Bruksdrottningar, både naturligt parade och inseminerade kostade 12 euro. Avelsdrottningar kostade 24 euro, de var alltid inseminerade. Jerzy Wildes paringskupor. Den charmiga guiden Ella till vänster. hade upptäckt att inseminerade drottningar ofta fick sina ben sönderbitna av följebin om de efter inseminationen placerades i nya plastburar, i gamla burar skadades de dyrbara drottningarna däremot mycket sällan. Han menade att det var erfarenheter som man inte kunde läsa sig till. Det bi man arbetade med var i grunden av rasen carnica, som för tjugo år sedan importerats från södra Tyskland, men man hade med tiden utvecklat en egen lokal variant, kortowka. För att selektera fram de bästa bina användes särskilda testbigårdar. Man lät även andra biodlare testa drottningarna. Man poängsatte drottningarna enligt samma avelskriterier som i Tyskland och Österrike. Man hade sedan ett antal år även testat förekomsten av nosema enligt den danska modellen, vilket hade gett snabba resultat. På åtta år hade antalet nosemasmittade samhällen gått ner från 80 till 20 %. Man hade nolltolerans mot nosema hos drottningar som såldes. Jerzy berättade att medelskörden i Polen låg på 15 till 18 kg honung per kupa, men att yrkesbiodlare som köpte drottningar av honom kunde få 60 till 80 kg per kupa. Vi bjöds på honungslikör och hembakade kakor i det råkalla vårvädret. Familjen GADDEN NR 35 I butiken såldes främst mjöd, vodka och ett och annat biredskap. Wilde producerade inte bara drottningar visade det sig, utan även en delikat likör. En destilleringsapparat som i Sverige förmodligen hade fått polisen väldigt nyfiken stod i honungslokalerna. Enligt Ella så var destillering av egna drycker inte tillåtet i Polen, men det gick bra att tillverka honungslikör i liten skala. rPiasecki Distillery sto en slagna entré i form av enorm mjödtunna. Mazurskie Miody, Mjöd från Mazurien En kort bussresa förde oss till nästa mål, Mazurskie Miody och Piasecki Distillery. Detta besök handlade väldigt lite om biodling, men desto mer om mjöd, vodka och lite biredskap. Anläggningen var storslagen, entrén var byggd som en enorm mjödtunna, och framsidan var smyckad med ett mönster som liknade binas vaxkaka. Lastkajer och lastbilar vittnade om en omfattande produktion. Besökare fick inte tillträde till annat än butiken, där det förutom många olika alkoholhaltiga drycker även såldes lite presentartiklar och bivaxljus. I ett hörn av butiken fanns också det nödvändigaste för biodlaren såsom dräkter, handskar, vaxmellanväggar och ramvirke. EN KVINNLIG ANSTÄLLD berättade om verksamheten, som hade börjat 1964 i grundaren Bogdan Piaseckis bigård. Han sålde honung och bryggde mjöd och verksamheten växte år för år. 2006 stod den nuvarande 4 000 m2 stora fabriken klar. Man producerade mjöd och tappade upp inköpt honung. Vid det laget var den egna biodlingen för länge sedan nedlagd, all honung som produktionen krävde köptes in. 2011 startade man även produktion av vodka, med honung som bas. Marknadsföring och reklam hade spelat en viktig roll i företagets utveckling. Som en parantes kan väl nämnas att i Polen finns inget som liknar det svenska systembola- 6 Mazurskie Miodys destilleri och honungstappning. get, vin, sprit och mjöd kan köpas både på bensinmacken och i matbutiken. Besöket blev ganska kort, bussen fylldes dock med diverse drycker och en och annan pryl till biodlingen därhemma. 3 000 bikupor, men inga skattlådor Ungefär mitt emellan Gdansk och Warzava, ligger det lilla samhället Grzegorzki, där Polens största biodlingsföretag är beläget. Vi hade kommit till företaget Pasieka Tkaczuk, och möttes av Piotr Tkaczuk, en av de båda bröder som ägde och drev företaget. På gräsmattorna utanför de stora lokalerna stod hundratals tomma bikupor i rader. Gårdsplanen var belagd med den sort betongsten som verkade vara standard i Polen. Rökpustar, honungstunnor, släpvagnar, GADDEN NR 3 Piotr Tkaczuk tänder amitraz. Avtäckningsmaskin. bikupor, och en stor lastbil vittnade om att här bedrevs det biodling i stor skala. Det var snyggt och prydligt och välorganiserat. Piotr, en man i femtioårsåldern, tog sig god tid och berättade ingående om verksamheten, in i minsta detalj, samtidigt som gruppen vandrade runt i lokalerna. Hans äldre bror Greger anslöt sig efter ett tag, men han höll sig mer i bakgrunden. Biodlingen hade drivits inom familjen i tre generationer, man hade alltid varit öppen för nya idéer och förbättringar inom familjen. En morbror hade åkt till USA efter Tkaczuks tapplokaler i gamla huset. andra världskriget och lärt sig biodling i större skala, deras mor hade arbetat som lärare och hade två månaders sommarlov att ägna åt bina. Piotr hade själv rest mycket och studerat biodlingar i andra länder. På 70-talet växte antalet kupor till 150 st. Brodern Greger var snickare, och med hans färdigheter ökade antalet kupor under 90-talet till flera hundra. År 2000 hade man 1 500 kupor. 2007 fick man EU-finansiering till de lokaler vi befann oss i. Målet var satt till 5 000 bisamhällen, då blir man störst i Europa. APRILVÄDRET VAR RÅKALLT, och inne i de väldiga lokalerna kylde betonggolven ytterligare, vinterjacka och mössa behövdes. Piotr ledde oss runt i lokalerna, vi fick se slungrum, lager av honungstunnor, förråd med trådade och vaxade ramar, pallar med vaxmellanväggar, pallar med vaxklumpar, nybyggda kupor som stod travade i ett rum, m.m. På vinden fanns oändliga mängder med trådade och vaxade ramar. En hiss kunde lyfta upp pallar till vinden. Ramarna förvarades inte i skattlådor, utan i enkla träbackar, av den enkla anledningen att man inte använde några skattlådor. 20 000 ramar byttes varje år, vaxet smältes ut med ånga och ramarna tvättades i soda. NU EFTER VINTERN var antalet bisamhällen 2 400 st, men det skulle öka till 3 000 under sommaren. Man hade ungefär 100 bigårdar och använde sig av traditionella poska kupor. Man tillverkade kuporna själva, de var kubformade små trågkupor, målade i regnbågens alla färger, uppställda på pallar med metallben. Alla kupor och ramar var dessutom märkta med brännjärn, för att försvåra för tjuvar. Man hade haft problem med stölder. Kuporna hade plats för 15 yngelramar i storlek ungefär som dadant, och ovanpå dessa 10 väldigt tjocka halvramar för honungen. Spärrgaller användes inte, och inte heller skattlådor. Kuporna växte aldrig på höjden på sommaren, oavsett honungdrag. Drottningen gick sällan upp i de tjocka honungsramarna, hon kunde enligt Piotr svårligen lägga ägg i de djupa cellerna, och höll sig därför på de normaltjocka nedre ramarna. Eftersom drottningen trots allt kunde befinna sig bland honungsramarna kunde biblåsare inte användas vid Hundratals tomma bikupor stod i rader på gräsmattorna utanför lokalerna. GADDEN NR 37 skattningen. Man plockskattade ramar och borstade av bina allt eftersom honung fanns att skörda, sedan ställdes ramarna i särskilda tråg av galvaniserad plåt och lastades för hand på pallar på lastbil. Sex personer jobbade kontinuerligt med skattningen under säsongen. Man arbetade med bina i alla väder, skyddsdräkt och handskar användes därför alltid. På vintern satt bina på 7 till 8 ramar. runt 10:e mars, då man fodrade med sockerlösning i ramfodrare. Detta menade Piotr stoppade utvecklingen av nosema på grund av att ph-värdet i binas magar ändrades. I april kördes bina till rapsdrag, som var huvuddraget. Vissa gårdar odlade raps på 1 000 hektar och behövde mycket bin, man fick dock inget betalt för pollineringen. I slutet av maj började klöver, hallon och facelia blomma, sedan blommade ofta vårsådd raps. I svärmförhindrande syfte plockade man bort tre yngelramar efter rapsdaget till avläggarkupor. Drottningar köpte man av professor Wilde. I slutet av juni blommade bovete, men på mindre och mindre arealer. Slutskattningen började i slutet av juli och pågick en månad. Vinterfodret fick bina i ramfodrare som rymde 3 kg socker i lösning, 4 gånger fylldes de på, totalt 12 kg socker. Man använde hemliga örter i vinterfodret, tillsatt som te. Medelskörden låg på 30-40 kg honung per år. Honungen såldes i 200 kg tunnor. En mindre del tappades på burk. Burkningen skedde i det gamla honungshuset, en stor villa med helkaklade rum i undervåningen. Raps betalades med 12 sloty per kg, dvs ungerfär 26 kr, multiflora 14, bovete och lind fick man 18 sloty för. Tkaczuks lokaler. SÄSONGEN BÖRJADE VANLIGTVIS Traditionella bikupor. 8 Slunga och hink som kvinnorna lyfter. Varroa behandade man med flera olika preparat; bayvarol, ett apistanliknande preparat, och Biowar som är ett amitrazpreparat i remsor. Dessutom röks amitraztabletter av fabrikat Apiwarol. En allmän uppfattning bland biodlarna i Polen var att bina inte kan bli resistenta mot de olika amitrazpreparaten. Honungstunna med sil. ett eget snickeri som var tänkt att ge jobb åt de anställda även vintertid. Sex personer anställdes idag under sommaren, varav två kvinnor som skötte slungningen. De klarade av att slunga 12 ton per dag, med relativ enkel utrustning. Ramarna avtäcktes i en amerikansk maskin av fabrikat Dakota Gunness, ramarna läggs platt på ett löpande band och täckvaxet slås av med roterande kedjor, brutalt och effektivt. Honungen rann från tre stora radialslungor ned i rostfria hinkar, som tömdes för hand i tunnor, över vilka en enkel rostfri sil satt monterad. Det behövdes 20 sådana tunnor för att silningen inte skulle bli en flaskhals i honungshanteringen. Inte en enda pump fanns i honunglokalerna. En press användes för att pressa honungen ur det vax som fastnat i silarna. Man får förmoda att de två kvinnorna sov gott efter en arbetsdag med så mycket manuellt lyftande. Piotr hade nyligen investerat i en elektrisk pallyftare, den hade gjort att hela pallar med ramar kunde lyftas upp i arbetshöjd. MAN HADE SEDAN NÅGOT ÅR GADDEN NR 3 Yngelramar i Tkaczuks trågkupa. VI VANDRADE ÖVER GÅRDPLANEN in i det gamla honungshuset. Där fanns ett litet kontor, en apparat för insmältning av vaxmellanväggar, ett värmeskåp för honungstunnor, och företagets enda pump, som användes vid tappningen. Detta hus var uppvärmt, och det var verkligen skönt att komma in i värmen. Forskningsinstitutet i Pulawy Tisdagen började med en bussresa på 35 mil söderut till staden Pulawy. Staden ligger vid floden Wisla, som rinner som en slingrande pulsåder genom hela Polen, från den höglänta terrängen i söder upp till Östersjön i norr. Vår guide Ella berättade att floden en gång i tiden var en viktig handelsväg för spannmål, men att den idag var allt för grund för modern sjöfart. Målet för svenskarna var ett stort statligt forskningsinstitut, fritt översatt: Biodlingsdivisionen vid Forskningsinstitutet för Hortikultur i Pulawy. Institutet är underställt departementet för jordbruks- och landsbygdsutveckling. De pampiga stenbyggnaderna låg vackert inbäddade i ett parkområde. Vi möttes först av den manliga chefen, och gick sedan in i ett laboratorium, utrustat med modern apparatur och datorer, där en kvinnlig forskare berättade om verksamheten. Hon berättade att institutet sysslade med alla aspekter av biodling, t.ex. insemination av bidrottningar och analys av kvaliteten på honung, pollen och vax. Sedan 2006 har man licens att göra analyser enligt ett särskilt EU-direktiv, en ackreditering som endast 40 europeiska labb har. och kvalitet på uppdrag av enskilda biodlare, föreningar eller inköpare. Man kan bland annat se om honungen är uppvärmd, om den innehåller tillsatta sockerarter, och vilka blommor bina besökt. Man undersökte också förekomsten av bekämpningsmedel i honung och vax. paraffinblandat vax, som man kallade asiatiskt vax, var vanligt förekommande på grund av bristen på polskt vax. Ca 650 kr kostade en honungsanalys, med en fullständig analys även av pollen var kostnaden ca 1 500 kr. Grundforskning om fenoler var en viktig sak för institutet. Alla honungsprodukter innehåller fenoler, som tydligen har förmågan att uppskjuta åldrandet och att vara allmänt hälsosamt för människan. Bovete och norsk honung hade högst fenolhalt. forskade bland annat på hur bina reagerar på kemiska bekämpningsmedel och på att göra morfologiska analyser för att hitta renrasiga bin. Biodlare skickar in bin från hela Polen för att undersöka renrasigheten hos sina bin. Bekämpningsmedel i raps är ett stort problem EFTER AVTACKNING som man inte har OCH ÖVERLÄMNANDE någon lösning på, av present packade främst i västra Polen vi in oss i bussen där man har stora för en kortare monokulturer. färd till institutets Man inseminerar fältavdelning för ca 1 000 bidrottVäggskylt på Tkaczuks honungsfabrik. biodlingsteknoloningar per år på ingi och avel, som stitutet. Totalt köper låg strax utanför staden. Denna byggnad de polska biodlarna ca 100 000 drottningar var modern och påkostad, den var inredd per år, varav 80 % är inseminerade. En med ett labb, men av enklare snitt, främst bikupa gav på 1950-talet ca 10 kg honung, avsett för insemination av bidrottningar, från 1960-talet och framåt när selektionsoch där fanns ett rum fullt med kläckskåp. programmen började ökade skörden till Vi möttes av en kvinnlig forskare, som idag ca 30 kg. Carnica är den vanligaste kallade huset för sin biodlingsverkstad. birasen i Polen idag. Fram till 1950-talet Hon var en av två kvinnliga forskare som dominerade de svarta bina, som finns kvar i ledde det dagliga arbetet, som fokuserade fyra regioner, där de bevaras. Biodlarna har på två biraser, carnica och kaukasika. Man idag börjat importera buckfastdrottningar. Fältstationen på Pulawys biforskningsinstitut. MAN ANALYSERAR HONUNGENS URSPRUNG Biforskningsinstitutets labb. Inkubatorer på fältforskningsstationen. GADDEN NR 39 Öppet hus på Assertorps Vaxen TEXT OCH FOTO: YNGVE KIHLBERG L ördagen den 13 juni anordnade Lars Gibrand öppethus på sin vaxhanteringsanläggning utanför Helsingborg. Ett mycket välordnat arrangemang där hela släkten ställde upp för att ta hand om oss besökare för att ge bästa möjliga utbyte av besöket och servera kaffe. Efter en kort introduktion där Lars berättade om sitt företag, ett lantbruk på slätten, där han nu som en nisch sedan 2007 satsat på att hantera vax åt biodlare samt även tvätta både ramar och lådor. Det är i en helt nybyggd anläggning verksamheten bedrivs och med en inom branschen helt unik teknik för att tvätta. Kapaciteten är hög och han kan ta emot långt mer än vad han nu hanterar. Som besökare slås man av att hanteringen och anläggningen är ren och snygg och utstrålar ordning och reda. Tvättanläggningen är specialbeställd och liknar mest en stor restaurangdisk. I den tvättas lådor och ramar med 90 grader varmt vatten, rengöringsmedel och plastkulor. Efter tvätten torkas ramarna i ett torkrum innan de är klara för leverans. Förutom vaxhantering och tvätt är Lars 10 även återförsäljare för LPs Biodling. Han lagerför långtifrån hela LPs sortiment utan mest ett sortiment anpassat till ramar och dessutom glasburkar. Förutom visningen av anläggningen höll bihälsokonsulenten Preben Kristiansen ett föredrag och visade teknik för att bekämpa och mäta Varroa-förekomst. Ett högaktuellt ämne där allt fler upplever problem med högt Varroa-tryck och vinglösa bin. Besöket var mycket givande men tyvärr sammanföll det med ett för sommaren unikt bra väder som troligen medförde att många prioriterade bigårdsarbete istället för studiebesök. Totalt deltog drygt trettiotalet biodlare. GADDEN NR 3 Beecome 2016 B eecome är en paneuropeisk mässa som täcker in hela fenomenet biodling, från näring till hobby, från honungsproduktion till pollinering, från forskning till rådgivning, från miljögarant till matproducent. Det kommer också att vara en i biodlarsammanhang unikt omfattande utställning integrerat med konferensen med en rad av de större redskapsfabrikerna i Europa. Allt detta kommer att gå av stapeln på den nya kongressanläggningen Malmö Live, mitt i centrala Malmö med direktanslutning till tåg och flyg för deltagarna. Vi har valt Malmö för sitt tilltalande läge för att locka besökare från Danmark och kontinenten men också för det erbjudande vi fått från Akademikonferens och Choice hotels som var våra samarbetspartner för 2 år sedan i samband med Apimondia ansökan. Beecome är initierat av European Professional Beekeepers Association (EPBA) och startade för fyra år sedan i Frankrike och har sedan dess hållits i Belgien och Tyskland. Det har i samtliga fall varit välbesökta event med 3 till 5000 besökare. I vårt fall har vi för att vara på den säkra sidan budgeterat med ca 1500 besökare men med ett break-even på ca 700 deltagare (anläggningen är skalbar och klarar lätt 3000). Finansiering sker via utställare, sponsorer, deltagare och som ni kan läsa på annat ställe här i Gadden så har Jordbruksverket skjutit till 250 000 vilket känns riktigt tryggt. Hela mässan är ett samarrangemang mellan EPBA, Biodlingsföretagarna, SBR, SLU, Akademikonferens och ett antal sponsorer. Vi kommer också att hålla vår Yrkesbiodlarkonferens på plats och det planeras för ett antal andra möten, bl.a EPBAs årliga möte under dagarna. En styrgrupp är tillsatt för planeringen bestående av representanter för BF, Sbr, Slu och Ak. Ett digert program utlovas med paralleller i ämnesområden och språk så det alltid finns något för alla. Programsättning pågår för fullt och förslag och abstracts är välkomna. I dagarna släpps nu vår hemsida www.beecome2016. com där all information kommer att göras tillgänglig och anmälan kan göras. Givetvis kan ni också läsa vidare om arrangemanget i Gadden framgent. Vi ses väl i Malmö? THOMAS DAHL beecome2016.com Beecome2016 Som ni säkert hört eller sett så kommer Sverige att arrangera den europeiska bimässan Beecome 2016, närmare bestämt 11-13 mars i Malmö. Malmo, Sweden 11–13 March 2016 Vi tar vårt fulla ansvar för svensk honung! Vi vill satsa på ekologisk honung! - Vi köper gärna ekologisk honung då efterfrågan är stor från marknaden • • • • • • • Erbjuder fördelaktiga trygghetsavtal Fortsatt bra ersättningsvillkor Stark ekonomisk grund Sprider kunskap via Honungsskolan Vi köper din honung året runt Depåträffar med intressanta föredragshållare Satsning på kampanjen ”Svenska bin” Kontakta oss redan idag! Helena Linder, 0735-233 103, helena.linder@lindahlshandel.se Magnus Spångberg, 0735-233 104, lagret@svenskhonungsforadling.se www.svenskabiprodukter.se Brister i märkning av importerad honung TEXT: MATS KHAKHAR FOTO: PRESS / RIKSDAGEN.SE V i är alla medvetna om att det behövs fler bin i Sverige. Både för att tillgodose vår konsumtion av honung och för att förbättra pollineringen av våra grödor. Eftersom Sverige inte är självförsörjande av honung har vi en relativt stor import av detta till Sverige. För ett tiotal år sedan kunde man på burkar med importerad honung läsa att den till exempel var skördad i Argentina. Idag står det nästan aldrig var den importerade honungen har sitt ursprung. De stora importörerna missbrukar systematiskt undantagsregeln för märkning av honung och anger endast att det till exempel är ”En blandning av EG-honung och icke EG-honung” Biodlingsföretagarna vill inte spekulera i att de gör 12 detta för att dölja att burkarna innehåller honung av tveksamt ursprung, men tycker att även vid köp av importerad honung ska det gå att göra ett medvetet val. av livsmedel regleras detta oftast strikt inom EU. Enskilda länder har inte rätt att ha varken strängare eller mindre stränga regler för hur varorna ska märkas. För honung är fallet inte så. I Italien har man sedan länge en mer tydlig märkning av honung där samtliga länder som den skördats i anges på burkarna. Biodlingsföretagarna har också kontaktat kommissionen, som är de som kan ha åsikter om enskilda medlemsstaters lagstiftning, om deras synpunkt på den Italienska lagstiftningen. Deras ståndpunkt är att det direktiv som reglerar hur honung ska märkas gör det fullt tillåtet att enskilda stater kräver att samtliga länder som honungen har sitt ursprung i ska anges på burkarna. NÄR DET GÄLLER MÄRKNING LIVSMEDELSVERKET SOM ÄR den myndighet som är ansvarig för hur livsmedel ska märkas i Sverige har vid samtal inte visat något intresse för att förbättra konsumenternas möjlighet till att göra medvetna val när det gäller importerad honung. Biodlingsföretagarna har därför ställt frågan till representanter för våra riksdagspartier om de delar Livsmedelverkets syn på märkningen eller om de vill ha en bättre märkning. GADDEN NR 3 Hej! Jag skriver til l dig eftersom jag för tidning ursprungsländ en Gaddens er på all impo räkning unde rterad honung därmed ska ur rsöker varför som säljs i Sv sprungsmärka man inte kan erige trots at s. avgöra t honung är et t livsmedel oc Vi tycker det h är väldigt bra att honung sk det gör att ko a märkas med nsumenten ka i vilket eller vil n göra ett med som slentrianm ka länder den vetet val och ässigt behand skördats efte välja att till ex lar sina bisam syfte. rsom empel inte kö hällen med an pa honung frå tibiotika i före Men livsmed n länder byggande sju elsverket kräv kd omsbekämpa er inte i dags i enlighet med nde läget att honu EUs direktiv, ng ska märka byta informat ”Blandning av s m ed io ur ne sp n ru EG-honung oc om ursprung ngsland utan sla h man kan, icke EG-honun nd till ”Blandn inom EU eller ing av EG-hon g” om honung i mer än ett lan ung” eller en har sitt ur d utanför EU. sprung i mer än en medlem sstat • Vad är din ås ikt om konsum entens möjlig informatione het att kunna n ”Blandning göra ett med av EG-honun vetet val utifr g och icke EG ån -honung”? Naturligtvis sk ulle alla ku nna välja att men vi har et endast köpa t underskott Svensk honu på svensk pr ng som oftast import nödvän oduktion så om är mycket no dig. vi inte kraftig ggrann märkt Man kan såkla t drar ner kons , rt välja honung umtionen i Sv som är märkt erige är det mycket ov med i vilka län anligt att man de fin r den skördats ner. Värdens stör , men sådan sta honungse information är xportör är Kina kloramfeniko . I biprodukte l, som är ett br r från Kina har edspektra an tillverkade he m an vid ett flerta tibiotika. Kine lt syntetisk ho l tillfällen hitta sisk polis har nung. I USA ha med följd att också avslöjat t r det gått så denna nu säljs en fabrik som lån gt at på t man slutat im den europeisk Vi ser dock ald portera kines a marknaden rig någon ho isk . nung som är honung konsumenten märkt med ur inte kan välja sprungsland bort dessa pr I Italien har m Kina. Detta in odukter om he an valt att ställ ne bä r i praktiken at n så önskar. a krav på att enligt komm t all honung sk issionen, inte a märkas med mot EUs regl heller arbetar ur er sp . ru Vi ng är för att märkn sland/länder undrande till ing med ursp . Detta strider, att Sverige in rungsland/lä te följt Italiens nder ska bli et exempel och t generellt krav • Varför ska ej vi i Sverig inom EU. göra medvetn a val? e ha en sämre märkning än i Italien så att konsum ente rna inte kan Som intresseo rganisation fö r bi od märkningen på lingsbransche honung så at n är vi såklart t man kan av intresserade göra var den av att se en fö har sitt urspru rändring av • Vi undrar om ng. och i så fall hu r du och ditt arbeta för att parti tänker få till stånd en förändring? FOTO: MELKER DAHLSTRAND För Biodlings företagarna Vänligen Mats Khakha r Vi fick entydiga svar från samtliga partier att de ville ha en bättre märkning av honung, även om några främst ville att detta skulle drivas som en fråga för hela EU. GADDEN NR 313 FRÅGORNA VI STÄLLDE: •Vad är din åsikt om konsumentens möjlighet att kunna göra ett medvetet val utifrån informationen ”Blandning av EG-honung och icke EG-honung”? •Varför ska vi i Sverige ha en sämre märkning än i Italien så att konsumenterna inte kan göra medvetna val? •Vi undrar om och i så fall hur du och ditt parti tänker arbeta för att få till stånd en förändring? Matilda Ernkrans (S) ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet Jag tycker i och för sig att man kan göra ett medvetet val mellan en produkt där det står ”Blandning av EG-honung” och en som det står ”Svensk honung” på. För mig är det valet inte svårt. Men självklart tycker jag att vi konsumenter ska kunna kräva att få veta ursprunget på den mat vi köper. Därför kan jag tycka att de regler som nu gäller för honung där beteckningarna ”Blandning av EG-honung” och ”Blandning av EG-honung och icke EG-honung” tillåts är ganska märklig. Jag skulle gärna se att man såg över detta i EU för att tydliggöra ursprungsmärkningen. I detta sammanhang kan ju den tolkning av EU-reglerna som man har i Italien vara rimligt att analysera för att se om Sverige kan införa samma regler. Ulf Berg (M) ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet Vi moderater arbetar för bra märkning av våra livsmedel och att mer skall ursprungsmärkas. Vi vill dock se till att det blir gemensamma regler för EU då det annars kan drabba lokala producenter som får ökade kostnader i Sverige och får det svårare att konkurrera. Nu säger en märkning som anger att det kommer från ett land utanför EU inte mycket. Jag driver gärna frågan att det skall anges vilket land livsmedel kommer ifrån. Det kan vara stor skillnad på synen hur livsmedelskontrollen ser ut i olika länder. Nu är jag biodlare och har inte märkt att det är svårt att avsätta den svenska honungen. Det behövs fler kollegor. Men dålig honung kan ju även ge svensk dåligt ryckte. Martin Kinnunen (SD) ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet 1. Sverigedemokraterna driver intensivt frågan om ursprungsmärkning av all mat – även sammansatta produkter och vi tycker givetvis att märkningen även av honung tydligt borde märkas med så väl ursprungsland som tillverkningsland. Utan denna information är det inte möjligt för konsumenterna att göra väl avvägda val. 2. Vi tycker inte att detta är tillfredställande. 3. Vi tänker fortsätta att driva frågan som delvis ligger på EU-nivå vilket gör att vi noga måste fortsätta att följa upp hur regeringen arbetar med frågan. Stina Bergström (MP) ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet Det är viktigt att värna konsumentens möjlighet att göra medvetna val och Miljöpartiet har varit pådrivande för detta både i riksdagen och i EU. Ursprungsmärkning av honung är värdefullt eftersom det gör att konsumenterna kan välja honung som inte slentrianmässigt behandlats med antibiotika och välja ett livsmedel som är mer närproducerat. Idag finns ett obligatoriskt krav på ursprungsmärkning av flera livsmedel bl a honung, vilket framgår av EUs förordning nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna. För varor som importeras till EU är det dock inte obligatoriskt att ange ursprung. Enligt EUs direktiv 2001/110/EG och Livsmedelsverkets föreskrifter framgår att honung ska märkas med ursprungsland men att det endast krävs märkning med ”Blandning av EG-honung och icke EG-honung” om honungen är från flera länder. Det strider inte mot informationsförordningen att ange ursprungsland men enligt de särskilda regler som gäller för honung är det inte ett krav i EU-lagstiftningen. Sverige kan inte ha strängare regler än EU när det gäller ursprungsmärkning. Vid en översyn av EU förordningen kan vi framföra att det skulle vara bättre med ett tydligt krav att ange ursprungsland även om det rör sig om flera länder. (Efter påtalande att kommissionen inte ansåg att Sverige var begränsad från att ha en strängare märkning.) Det var intressant. Mitt svar utgår från den information vi har fått kring vad som gäller, dvs att det inte är möjligt för Sverige att ha en strängare lagstiftning. Ni har fått ett annat besked från kommissionen. Jag tar med mig det. Nu har jag gått vidare i frågan och det verkar som att Sverige faktiskt får bestämma att all honung i Sverige ska märkas med ursprungsland. Jag kommer att ta upp detta förslag till förändring. Kristina Yngwe (C) vice ordförande i Miljöoch jordbruksutskottet Centerpartiet tycker att du som konsument ska kunna göra ett medvetet och informerat val när du köper livsmedel, detta gäller såklart också honung. Information som gör det enklare och tydligare för konsumenten att snabbt och enkelt kunna se vad det är för vara, vad den innehåller och var den kommer ifrån är något som vi i Centerpartiet vill se mer ut av. Kan man ge mer specifik och tydlig information så ser vi det som positivt. Men det handlar inte bara om märkning, det handlar också om att kommunicera ut vilka fördelar som svensk honungsproduktion och vilka mervärden som den ger det svenska landskapet. Som ovan menar Centerpartiet att vi vill se en klar och tydlig märkning av livsmedel i affären. De möjligheter som finns att göra detta tycker vi att man ska ta. Först och främst så uppmuntrar vi att branschen själva bidrar med en frivillig märkning. Men vi driver också för att vi ska kunna få till en reglering av ursprungsmärkning på EU-nivå. Vi har tagit initiativ för ursprungsmärkning av bland annat chark och mejeriprodukter och ser positivt på att kunna få än mer av ursprungsmärkning i affärerna så att du och jag som konsumenter kan göra informerade livsmedelsinköp. Detta arbete kommer att ta tid, framförallt som en förändring måste till på EU-nivå. Givetvis kommer vi driva på i denna riktning men vi kommer samtidigt att uppmuntra till frivillig märkning, något som branscherna kan ta tag i direkt. FOTO: MELKER DAHLSTRAND Jens Holm (V) ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet Problemet var nytt för mig. Vänsterpartiet anser att det är rimligt med ett generellt krav på märkning med ursprungsland/länder. Jag ser inga skäl till att Sverige ska ha sämre ursprungsmärkning än Italien, om detta enligt Kommissionen inte är i strid mot EU:s regelverk. Vi kommer att lämna in en skriftlig fråga till ansvarigt statsråd i regeringen. Lars Tysklind (FP) ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet En övergripande utgångspunkt för mig och Folkpartiet att konsumentmakten är viktig och då är det naturligtvis viktigt/avgörande med tydlig och begriplig märkning. Rimligt är då att även honung då är märkt med ursprungsland. Inte minst viktigt att märka om det finns t.ex. svenska mervärden man vill lyfta fram. Sen får det ju alltid balanseras mot att det inte får innebära påtagligt regelkrångel. Frivilliga överenskommelser är också bra. Vi uppmärksammar olika typer av märkningsfrågor kontinuerligt. Magnus Oscarsson (KD) ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet Vi vill värna den Svenska honungen. Det är en stor brist att honungen inte har det kravet att den ska ursprungsmärkas, så att konsumenter vet vad de köper. Det vill vi ändra på. SOM ETT DIREKT RESULTAT av våra frågor till ledamöterna i Miljö- och jordbruksutskottet ställde Jens Holm (V) en skriftlig fråga till ansvarig minister Sven-Erik Bucht. ”Ett antal livsmedel ska enligt reglerna ursprungsmärkas för att visa var produkterna kommer ifrån. Det gäller ett antal animalieprodukter men även till exempel honung. Det finns stora fördelar för konsumenten med en tydlig märkning av produkterna, då vissa länder mer slentrianmässigt behandlar sina bisamhällen mer generellt med antibiotika i förebyggande syfte. Det ursprungsland eller de ursprungsländer där honungen har skördats ska anges som en del av beteckningen. Men om honungen har sitt ursprung i mer än en medlemsstat inom EU eller i mer än ett land utanför EU får märkningen ersättas av märkning i form av ”Blandning av EG-honung” eller ”Blandning av EG-honung och icke EG-honung”, enligt Livsmedelsverket, som tillämpar EU:s direktiv. Enligt Biodlingsföretagarna har Italien i stället valt att ställa krav på att all honung ska märkas med ursprungsland/länder. Detta ska enligt branschföreningen ske utan att kommissionen har invändningar mot att det strider mot gällande regelverk inom EU. Med ett sådant förfarande är det till exempel möjligt för konsumenten att välja honung som inte har ett ursprungsland som hen bedömer är av osäker kvalitet. Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till statsrådet Sven-Erik Bucht: Avser statsrådet att vidta några åtgärder för förändring så att all honung i Sverige ska märkas med ursprungsland?” Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Jens Holm har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för förändring så att all honung i Sverige ska märkas med ursprungsland. Låt mig börja med att betona att jag precis som Jens Holm anser att det är viktigt att livsmedelsmärkningen är tydlig. De gemensamma EU-reglerna ställer krav på att det ursprungsland eller de ursprungsländer där honungen skördats ska anges som en del av beteckningen. Denna uppgift får i det fall honungen har sitt ursprung i mer än en medlemsstat inom EU eller i mer än ett tredjeland ersättas med ”blandning av EG-honung”, ”blandning av icke-EG-honung” eller ”blandning av EG-honung och icke-EG-honung”. Regelverket är harmoniserat inom EU. Sverige kan därför inte ha vare sig strängare eller mindre stränga regler. Däremot är det fullt möjligt att en branschorganisation i Sverige väljer att uppmana sina medlemmar att alltid ange honungens faktiska ursprungsland/-länder. Det är också möjligt för en näringsidkare att frivilligt ange honungens ursprung ännu mera detaljerat så länge informationen är korrekt och inte vilseleder konsumenten. Inga förhandlingar om honungsreglerna är aktuella inom EU. Dagens regler ger möjlighet, för den som vill, att alltid ange honungens ursprungsland/-länder. Därför ser jag ingen anledning att vidta några ytterligare åtgärder i nuläget, men följer frågans utveckling. BIODLINGSFÖRETAGARNA ANSER att Sven-Erik Buchts svar bygger på felaktig information och har meddelat detta till honom, dock utan att få något svar. Att Biodlingsföretagarna har rätt i sin uppfattning har vi efter att Sven-Erik Bucht gav sitt svar fått bekräftat från Stina Bergström (MP). Biodlingsföretagarna ser att det finns en politisk enighet om att konsumenternas möjlighet till medvetna val är viktig. Vi hoppas att regerings målsättning med konsumenternas möjlighet till medvetna val snart kommer att genomföras ”Konsumenterna ska kunna lita på att maten är säker och att informationen om de livsmedel man köper är korrekt. Det ska vara enkelt att göra medvetna val. Regeringen anser att den obligatoriska ursprungsmärkningen av livsmedel ska utvecklas så att konsumenterna kan göra medvetna val” http://tinyurl.com/of2guqd fortsätta att arbeta med frågan och hoppas att vi snart ska få se nya etiketter i våra butiker som faktiskt talar om var innehållet kommer från. VI KOMMER DÄRFÖR En ny generation biodlare Det är krig om utbildningspengar till Yrkeshögskolan. Många utbildningar som söker pengar får avslag. Orsaken är ofta ett upplägg som har för liten verklighetsförankring. Då brukar man hänvisa till Yrkesbiodlarutbildningen som skolexempel. Som alltid beror mycket på personen, det behövs eldsjälar för att det ska bli bra. Bo-Göran har betytt massor för utbildningen. TEXT OCH FOTO: ANNA-KARIN JOHANSSON I den lummiga trädgården ryms givetvis en hembigård. 16 B o-Göran Nilsson har hela sitt liv jobbat med ungdomar och människor. Det har varit i olika former, allt från scoutledare, fritidsassistent, till lärare för biodlare. Kontakten med människor har varit en bra skola, som Bo-Göran haft nytta av under resans gång. Under 15 intensiva år var Bo-Göran verksam på olika skolor i Rosengård i Malmö. Även Bo-Görans fru Anne-Christine har jobbat inom kommunen i Malmö. Familjen flyttade sen ut på landet till Västra Karaby, utanför Kävlinge. En dag landade en bisvärm i Bo-Görans staket och det blev sedermera familjens första bisamhälle. Det skulle bli fler bisamhällen, eftersom både Bo-Göran och Anne-Christine ville kunna jobba hemifrån och var på jakt efter en verksamhet att utveckla. Bägge har idag varit biodlare i drygt 25 år. Bo-Göran har även varit ordförande för yrkesbiodlarna under nio år. Han kom in i efterdyningarna av de processer som pågått när yrkesbiodlarna knoppades av från SBR. Då lades fokus på tre punkter, avelsarbete, en yrkesinriktad utbildning samt en förebyggande sjukdomsstrategi. Högsta kvalitet Bo-Göran är en av initiativtagarna till yrkesbiodlarutbildningen och har sedan GADDEN NR 3 Skåne är vackert, men har bitvis ett ensidigt drag av oljeväxter. FAKTA YRKESHÖGSKOLAN (YH) FÖR BIODLING är på väg 2006 startade en ettårig gymnasieutbildning för biodling, som året efter blev en tvåårig kvalificerande yrkesutbildning (KY). Sedan 2011 går utbildningen i Yrkeshögskolan (YH). Bo-Göran Nilsson och Pia Gerdin är huvudlärare på YH-utbildningen, som från början var förlagd till Garpenberg, men som numera är flyttad till Höör i Skåne. Utbildningen omfattar 400 yh-poäng (= 1 poäng per dag) och är fördelad på biodling 130 p, företagsekonomi 130 p, projektarbete 40 p samt praktik 100 p. Mellan februari-november ligger 9-10 obligatoriska träffar. www.yhbiodling.se 2006 varit drivande lärare på branschen. Rädsla fanns för utbildningen. Bo-Göran är en ökad inhemsk konkuromåttligt populär bland de rens. Men Bo-Göran hävdar som går yrkesbiodlarutbildbestämt att det finns utrymningen. Stort engagemang me för mer svensk honung läggs på kursinnehållet och eftersom marknadsandelen på träffarna, där diskussioär knappt 50 procent idag. nerna blir många och långa, Ju större andel man har av även in på kvällstimmarna. marknaden, desto lättare har Förutom genomgång av biman att påverka. Idag har odling, läggs stor vikt ner på de flesta förlikat sig med att företagsekonomi. Ekonomisk YH-utbildningen finns och att medvetenhet måste följa den behövs för framtiden. hand i hand med den prakDadant som yngellåda tiska biskötseln. Tempot är ”Det är knappt 50% svensk Bo-Göran har alltid haft högt och kraven stora. Tentor honung på marknaden och Buckfastbin. Från början och arbetsuppgifter avlöser den andelen bör ökas” var formatet lågnormal, det varandra hela tiden. Få andra menar Bo-Göran Nilsson. var vad som fanns till buds YH-utbildningar har en sådan helhetssyn som yrkesbiodlingen. Det förkla- då. Sen gjordes trälådor av Langstroth till yngelrummet. Såsmåningom gick förfrårar varför Myndigheten för yrkeshögskolan, gan till LP’s som startade upp produktion använder YH-biodling som gott exempel på ett bra kursupplägg. Nyligen utökades också av Dadant som plastlåda – den ultimata lösningen enligt Bo-Göran. Sedan dess har antalet platser till 20 stycken per år. Bo-Göran propagerat för en Dadantlåda som Öka marknadsandelarna yngelrum. Det går snabbare att leta drottNär det gäller yrkesbiodlarkollegor, har ning och bina tvingas lägga honungen i åsikterna varit delade om YH-biodling. Till skattlådorna. Men detta system ställer höga en början var det svårt att hitta praktikkrav både på drottningen och på biodlaren, platser, eftersom det fanns en skepsis inom eftersom yngelrummet ger mindre buffert av mat och utrymme. Det gäller att ha koll på fodret och att ha bin som inte svärmar så lätt. Dadantlådan kompletteras sen med skattlådor ofta av ¾ Langstroth. Antalet samhällen har idag minskats från 400 till 200 stycken, för att även få tid till annat. Till hjälp i företaget är Magnus som var elev på första årskursen av biodlarutbildningen. Det är svårt att hitta bra uppställningsplatser för bina i delar av Skåne. Ofta är det för ensidig fältodling och bina får inte jämn tillgång på bra föda. Proteinbrist kan bli en begränsande faktor i sådana fall. Bigårdarna är placerades runt omkring Dösjebro med en radie på 2,5 mil. Slungning görs tre gånger per säsong. Ympning sker enligt ekobi-metoden och honungen lagras i 280 kilos fat. Honungen tappas i egen regi och Anne-Christine gör en hel del smaksättningar. Även andra artiklar produceras bland annat salvor. Försäljning sker direkt till konsument samt till utvalda butiker. Nya tider gäller och en strid ström med biodlare är på väg ut i egna verksamheter. Nu senast var det 16 biodlare som fick sina gesällbrev och en ny generation är på gång. I varje nummer av Gadden framöver, kommer det regelbundet att finnas inslag med anknytning till YH-biodlingen. GADDEN NR 317 Aktuellt från Jordbruksverket P å Jordbruksverket är vi i dagsläget tre personer som arbetar med frågor som rör biodling och bitillsyn. Magnus Gröntoft har ansvar för allt som rör honungsprogrammet och har i dagarna skickat ut besluten för nästa programår. Frågor som rör bitillsyn, smittförklaring och handel sköts av Ingrid Karlsson och Anders Johansson. Nyligen höll Jordbruksverket den årliga grundutbildningen för bitillsynsmän med 35 deltagare. Så snart finns det nya friska krafter i landets alla delar som hjälp i att hålla smittorna och skadegörarna borta. Lagom till detta kom den uppdaterade smittförklaringen (se vår webbplats) och handledningen för bitillsynsmän. Några av oss har också varit på fortbildning kring honungsbiets sjukdomar och skadegörare i Maribor, Slovenien. Det var en så kallad BTSFkurs (Better Training for Safer Food) som EU arrangerar och som blandar föreläsningar och fältbesök. Så vi fick bland annat se slovensk professionell biodling, veterinär inspektion och analysarbete på laboratorium. Naturligtvis hann vi också träffa och umgås med kollegor från andra delar av Europa. Alltid aktuellt så här på försommaren är reglerna kring godkänd biodlare och handel med bin. För de av er som är godkända biodlare så gäller att bitillsynsmannen (eller -kvinnan) kan ge er tillstånd att flytta samhällen, bostäder och redskap mellan era ut- och hembigårdar. De bigårdarna ska vara anmälda till länsstyrelsen. För att bitillsynsmannen ska kunna ge tillståndet måste samhällena besiktigas. Tillståndet gäller som längst i tolv månader, aldrig över varroazoner och inte heller för honungsramar för slungning någon annanstans. Om du planerar att ta in eller föra ut bin så är det på sin plats att kontakta oss på Jordbruksverket. Det finns en del regler att följa och den första, och kanske enklaste, är att man måste vara registrerad hos oss. I korthet måste sedan bina undersökas av en officiell veterinär som skriver ut ett hälsointyg och registrerar det i ett europeiskt datasystem som heter Traces. Inför framtiden så kan det vara bra att veta att det snart kommer nya regler om registrering för biodlare. Kravet kommer från två håll inom EU. Det första är regelverket kring det nationella honungsprogrammet och det andra är den nya djurhälsolagen som troligen blir klar under hösten. För honungsprogrammet är siffrorna viktiga för vi kan få mer pengar från EU om vi kan visa att vi har många samhällen och biodlare. De sju länsstyrelserna som samordnar bitillsynen jobbar just nu med att få igång en förstudie som belyser vad ett registers ska klara av och hur det ska vara till nytta för olika användare. Vi kommer att titta på hur man har gjort i andra länder, bland annat Storbritanniens Bee Base, och prata med BF och SBR. Tillsammans ska vi göra detta till något bra och som vi kan ha nytta av på flera olika sätt! DEBATT Skrivelse till Sveriges samtliga renserier av honungsvax Denna gångna vinter har vi, Biodlingsföretagarna, BF, blivit informerade av Statens Livsmedelsverk om förekomsten av antibiotika residuer i svensk honung. Ursprunget tros vara vaxmellanväggar. Detta har skapat oro hos våra medlemmar, i brist på vetskap, har rykten kommit att spridas, vilket är beklagligt och ledsamt för alla. En väg ut ur detta, som vi, BF, gärna ser, är en tredjepartscertifiering av ackrediterad organisation av Er vaxhantering. Detta för att bibehålla, och förstärka, viljan hos konsument, att just inhandla, svensk honung. I led att uppnå detta är vi, BF, villiga att ta på oss en samorganiserande roll. Vi skulle i detta initialskede vilja hämta in era synpunkter på detta förfarande. Sammanställning av projekt i Nationella honungsprogrammet (NHP), verksamhetsåret 2016 Det finns sex kategorier åtgärder, se nedan. Till vilken kategori projektet hör anges med en siffra. Ett projekt kan dock finansieras med medel ur mer än en kategori. Om så är fallet anges flera siffror. Kategori 1. Analyser av honung 2. Bekämpning av varroakvalster 3. Samarbeten 4. Tekniskt stöd till biodlare 5. Utökning av antalet bisamhällen 6. Rationalisering vid flyttning av bisamhällen Motiveringar 1. Några projekt söker bidrag till att utveckla olika produkter, se nedan. 1 NHP tar man specifikt upp teknikutveckling som ska underlätta flyttningar av bisamhällen, som ett viktigt område, men ingen av ansökningarna berör detta. Då medlen inte räcker till samtliga projekt har Jordbruksverket valt att under 2016 avslå samtliga dessa ansökningar, se under 'Motivering' nedan. 2. Avelsarbetet bland bin, liksom inom andra avelsarbeten, syftar till att samla de bästa genetiska egenskaperna. Detta är ett mycket viktigt arbete och intimt sammankopplat med näringens utveckling. Avelsarbetet sker i rasföreningarna, med kunskapsförmedling från bl.a. Svensk Biavel. För att på sikt skapa samma förutsättningar inom svensk biavel som för andra svenska husdjur, vill Jordbruksverket öka kraven på resultatredovisningen inom avelsarbetet. Det gäller dels att den avelsmetodik som används dokumenteras samt att resultaten av korsningarna dokumenteras och redovisas i en sådan form att det kan komma hela bi-näringen till del. Syftet är att dels öka kunskapen och kompetensen inom bi-näringen, samt dels att mer effektivt sprida de resultat som NHP bidrar till att generera. Riktlinjer för redovisningen föreslås av rasföreningarna tillsammans med Svensk Biavel, SRB och Biodlingsföretagarna. Den slutliga formen beslutas av Jordbruksverket under hösten 2015 i samband med EU's krav på rapportering inför den nya programperioden 2017-2020, se under 'Motivering' nedan. Vid en neddragnimng har projekten själv möjlighet att omdisponera summerna mellan kostnadsposterna, i enligt med beslutet ovan. 3. Några projekt tar upp förmedling av kunskap och att skapa nätverk inom bi-näringen. Detta är viktiga områden som också prioriteras i det nationella honungsprogrammet (NHP). Då näringen är relativt liten är det extra viktigt att man samordnar resurserna där det är möjligt. Jordbruksverket har därför valt att reducera vissa belopp, i syftet att denna neddragning kan kompenseras med ökat samarbete mellan aktörerna, se under 'Motivering' nedan. Vid en neddragnimng har projekten själv möjlighet att omdisponera summerna mellan kostnadsposterna, i enligt med beslutet ovan. Vänligen svara på detta mail/brev till Simon Höjeberg från BF styrelse. 18 GADDEN NR 3 NHP-medel 2016 Projekt samt sökande Sökt 2016 Beslut 2016 Diarie.nr. Kontroll av honung, ursprung och kvalité (Honungsringen) 1 Kategori Motivering I enlighet med NHP 135 000 135 000 3.2.18-5691/15 Vaxanalyser (SBR) 1 Flerårsprojekt, budget fastställs enligt tidigare beslut. 34 100 34 100 3.2.18-5038/15 Antiviral treatments for bee virus diseases (SLU) 2 I enlighet med NHP 257 000 257 000 3.2.18-5045/15 Avel för resistens mot varroakvalster genom VSHegenskapen (F:a Insem tech) 2 I enlighet med NHP 130 000 130 000 3.2.18-5797/15 Avel för Varroatolerans (Lunds biavelsklubb) 2 Se motivering 2, ovan. 205 000 100 000 3.2.18-5072/15 Bihälsokonsulent (SBR) 2+4 Enligt tidigare överenskommelse 825 000 825 000 3.2.18-4889/15 Bondprojektet (SLU) 2 I enlighet med NHP 88 000 88 000 3.2.18-4888/15 Instruktionsbigårdar (SBR) 2+4 Flerårsprojekt, budget fastställs enligt tidigare beslut. Se motivering 3, ovan. 19 250 19 250 3.2.18-5035/15 Naturlig, biologisk varroabekämpning (Kampvall AB) 2 Se motivering 1, ovan. 500 000 0 3.2.18-5073/15 Praktisk utbildning i VSH och varroadiagnostik i egna bigårdar (Svensk biavel) 2 Se motivering 2, ovan. 120 000 120 000 3.2.18-6265/15 Ramintegrerad varroabehandling. (Aarenlunds biodling) 2 Se motivering 1, ovan. 346 500 0 3.2.18-5067/15 Testbiodling (Sv. Buckfastavel) 2+4 Se motivering 2, ovan. 207 600 100 000 3.2.18-5042/15 Varroa vibration interference (SLU) 2 I enlighet med NHP 272 000 272 000 3.2.18-5034/15 Varroatoleransavel (Carnica-grp) 2 Se motivering 2, ovan. 48 500 48 500 3.2.18-5477/15 BeeCome 2016 (Biodlingsföretagarna) 3+4 Se motivering 3, ovan. 350 000 250 000 3.2.18-5245/15 Internationellt arbete (SBR) 3 Flerårsprojekt, budget fastställs enligt tidigare beslut. Se motivering 3, ovan. 56 000 56 000 3.2.18-5041/15 Pollinatören 2 (Biodlingsföretagarna / BF Service AB) 3+4 Projektet är intressant, men har finansierats under flera år med medel från Landsbygdsprogrammet. Medel ges därför för att avsluta projektet, vari ligger att hitta självfinansierande arbetsformer för det vidare arbetet. 1 052 343 200 000 3.2.18-5250/15 Biodlingskonferenser (SBR) 4 Se motivering 3, ovan. 114 000 50 000 3.2.18-4899/15 Bok om bin i Bärbo (Haga honung HB) 4 Se motivering 1, ovan. 143 400 0 3.2.18-4222/15 Drift och uppstart av lokala parningsplatser (SBR) 4 Flerårsprojekt, budget fastställs enligt tidigare beslut. Se även motivering 2, ovan. Då medel 2016 även fördelas direkt till avelsföreningarna, vill vi att delar av medlen i detta projekt ska användas för att ta fram det underlag som efterfrågas i motivering 2 ovan. 71 000 64 000 3.2.18-5037/15 Driftmetoder (Biodlingsföretagarna) 4 Se motivering 3, ovan. 50 350 35 3.2.18-5249/15 Enkel kupbotten (Hultman design) 4 Se motivering 1, ovan. 100 000 0 3.2.18-5033/15 Företagsrådgivning (Biodlingsföretagarna) 4 Flerårsprojekt, budget fastställs enligt tidigare beslut. Se motivering 3, ovan. 31 050 31 050 3.2.18-5247/15 Förstudie - Bi-brev - Veckomail/brev med råd till biodlare (Elisabeth Weidel) 4 Se motivering 1, ovan. 147 540 0 3.2.18-5070/15 Kampanj för svensk Biodling och honung - Svenska Bin (Sigill) 4 Flerårsprojekt, budget fastställs enligt tidigare beslut. 882 138 350 000 3.2.18-4958/15 Kompetensutveckling för binäringen (Länsstyr. V Götaland) 4 Flerårsprojekt, budget fastställs enligt tidigare beslut. Se motivering 370 000 370 000 3.2.18-5043/15 3, ovan. Kvalitetsarbete för en säker honung, Svenskt Sigill (SBR) 4 Flerårsprojekt, budget fastställs enligt tidigare beslut. 115 500 100 000 3.2.18-4896/15 Nationella parningsstationer, (SBR) 4 Flerårsprojekt, budget fastställs enligt tidigare beslut. Se även motivering 2, ovan. Då medel 2016 även fördelas direkt till avelsföreningarna, vill vi att delar av medlen i detta projekt ska användas för att ta fram det underlag som efterfrågas i motivering 2 ovan. 170 500 61 000 3.2.18-4891/15 Projekt yngelrum (SBR) 4 Flerårsprojekt, budget fastställs enligt tidigare beslut. 143 000 143 000 3.2.18-5039/15 Refraktometer (SBR) 4 Se motivering 1, ovan. 35 000 0 3.2.18-4900/15 Rekryteringsmaterial (SBR) 4 Flerårsprojekt, budget fastställs enligt tidigare beslut. 66 000 66 000 3.2.18-4893/15 Svenska Honungar (Biodlingsföretagarna) 4 Detta projekt bör drivas i samarbete med kampanjen Svenka bin 127 380 50 000 3.2.18-5244/15 Tillämpad screening av amerikansk yngelröta (Mellifera Veterinärtjänst) 4 NH-programmet medger inte finansiering av mer omfattande inventarier. 225 700 0 3.2.18-4960/15 Utbildningsstrategi Skattlådor, fortbildning för biodlare (SBR) 4 1 enlighet med NHP. 596 150 400 000 3.2.18-4892/15 Utlandskontakter (Biodlingsföretagarna) 4 Flerårsprojekt, budget fastställs enligt tidigare beslut. Se motivering 3, ovan. 134 050 134 050 3.2.18-5246/15 Utveckling av bokskorpioninlägg (Kampvall AB) 4 Se motivering 1, ovan. 500 000 0 3.2.185074/15 Utvecklingskonsulent (SBR) 4 Flerårsprojekt, budget fastställs enligt tidigare beslut. 393 000 300 000 3.2.18-4890/15 Yrkesbiodlarkonferensen 2015-2016 (Biodlingsföretagarna) 4 Flerårsprojekt, budget fastställs enligt tidigare beslut. Se motivering 3, ovan. 100 000 100 000 3.2.18-5248/15 Öppet hus (Biodlingsföretagarna) 4 Flerårsprojekt, budget fastställs enligt tidigare beslut. Se motivering 3, ovan. 70 050 70 050 3.2.18-5251/15 Enkätundersökning om övervintringen (SBR) 5 Flerårsprojekt, budget fastställs enligt tidigare beslut. 5 500 5 500 3.2.18-5036/15 Nationella Parningsstationer, Buckfast (Sv. Buckfastfören.) 5 Se motivering 2, ovan. 69 000 69 000 3.2.18-5044/15 Nyfiken på bin? Introduktionsfilm (SBR) 5 Se motivering 3, ovan. 15 840 15 840 3.2.18-4902/15 Plastramstvätt (Aarenlunds biodling) 5 Se motivering 1, ovan. 100 000 0 3.2.18-5069/15 Projekt NordBi (Projekt NordBi) 5 Se motivering 2, ovan. 163 000 90 000 3.2.18-4844/15 Sommarskola och Biodlarkollo (SBR) 5 Når en liten målgrupp. 152 100 0 3.2.18-4898/15 Studie angående typ av foder för övervintring (SBR) 5 Flerårsprojekt, budget fastställs enligt tidigare beslut. 24 410 24 410 3.2.18-5040/15 Vallens bi-effekter (JTI) 5 Ett intressant område som dock ligger något perifert inom NHP. Vi vill dock stödja ett igångsättande av projektet, men hänvisar till andra finansiärer, däribland Landsbygdsprogrammet. 397 000 100 000 3.2.18-5243/15 10 158 951 5 263 750 GADDEN NR 319 Svenska Bin har ökat intresset för biodling och honung i Sverige Satsning på målmedveten marknadsföring och PR har de senaste åren gett den svenska biodlingen mer uppmärksamhet i media. Genom organisationen Svenska Bin har vi skapat grunden för en tydlig gemensam kommunikation om vikten av pollinering och värdet av den svenska honungen. TEXT OCH FOTO: ANNA LIND LEWIN U nder 2013 togs de första stegen mot att skapa en plattform för samtliga svenska biodlingsorganisationer, honungsproducenter och tappare. Med medel från det nationella honungsprogrammet startades ett gemensamt projekt som döptes till Svenska Bin. Förebild var andra framgångsrika föreningar och organisationer som till exempel Svenskt Kött som med idogt arbete lyckats visa vilka mervärden det svenska köttet har och varför det kostar mer än importerat. MÅLET FÖR SVENSKA BIN var att lyfta värdet av binas pollineringstjänster och visa hur den svenska honungen bidrar till att finansiera det arbetet. För att bygga lojaliteten för den inhemska honungen tog vi fram en bismaskot som gemensamt varumärke för Svenska Bin och en slogan: Pollinera mera!, som ska visa hur köpet av en burk svensk honung bidrar till att svenska växter och odlingar blir pollinerade. Navet i kommunikationen utgörs av hemsidan svenskabin.se med tillhörande sociala media. Facebooksidan uppdateras löpande och har en aktiv följarskara. Vi speglar biodlarnas egna initiativ och framgångar, binyheter från världen, budskap om miljöhot och innovationer. En del budskap har nått runt 20.000 personer. Lanseringen bestod av en Bifadder-kampanj på crowdfundingsajten Fundebyme Äppelblom på Kivikås. Svenska Bin är en plattform för svensk honung och biodling. Målet är att lyfta binas livsviktiga pollineringsarbete och att få konsumnenterna att välja svensk honung i butik. Idag är 50 procent av honungen i en genomsnittlig svensk butik importerad. 20 GADDEN NR 3 Paul Svenssons päroncarpaccio med ädelost och honung. Lotta Fabricius Kristiansen har donerat två kupor med 40 000 bin till Paul Svenssons odling på Älgö. En bidrottning lägger ett par tusen ägg om dagen, så snart kommer det att vara betydligt fler. Honungsbar på Kalf&Hansen. Jessica Reslow guidar på Äppelblomssafari på Kiviks musteri. och en animerad film som visar hur sommarens alla blommor och växter ger smak till den svensk honung. Filmen spreds via olika sociala media. FÖR ATT INTRODUCERA Svenska Bin för media bjöd vi våren 2014 på ”En söt kväll om honung” med inbjudna journalisten och bloggare på hälsomedvetna butiken 8T8 i Stockholm. Det största genomslaget där nåddes av artikeln ”En bisyssla det surras om” som köptes av TT och publicerad som ett uppslag i många svenska landsortstidningar. Vi har också lyft konkreta exempel på pollineringssamarbeten genom att intervjua odlare av omtyckta svenska råvaror som bär och äpplen tillsammans med de biodlare vars bin utför pollineringstjänsterna. Först ut var Hallongården på Söderslätt och Viktoria Bassani på Bidrottningen sommaren 2014, och Kiviks Musteri på Österlen som samarbetar med Martin Svensson på Binära GADDEN NR 321 Biodlare Martin Svensson utför pollinerinsgtjänster för Kiviks musteri. Förutom honung producerar bina propolis, pollen, vax och bidrottninggelé. Alla med olika hälsofördelar också för oss. ANNA LIND LEWIN – Mina bin pollinerar också vitklöver hos lantbrukaren Bo Emanuelson i Räng. På Idala gård utanför Trelleborg pollinerar mina bin trädgårdsodlingen, vars grönsaker och örter sedan tillreds och serveras på lokala krogar på Söderslätt. Sedan har jag två olika samarbeten med kolonilottsägare, som har bett mig etablera bigård på deras koloniområden i Vellinge och Malmö, berättar Viktoria Bassani. Marknadsförare och kommunikatör specialiserad på mat och råvaror. Har varit med och startat upp Svenska Bin tillsammans med Lotta Fabricius Kristiansen. Sköter löpande Svenska Bins sociala media och kampanjer och driver mediabearbetning i samarbete med PR-konsult Ulla Tillgren. Skriver om hållbar, jämlik och rättvis mat på egna bloggen mrsfood.se våren 2015. Kampanjerna kallades ”Svenska Bin älskar svenska bär” och ”Svenska Bin älskar svenska äpplen”. I juni 2015 lyfte Uplandshonung sitt samarbete med Sju Gårdars mejeri i Uppland. i Skövde i februari 2015 bjöd vi in och bearbetade de lokala medierna och fick ett stort genomslag och publicering i runt 15 svenska dagstidningar, tv och magasin. Fokus låg där på ökningen av kvinnliga biodlare i Sverige. Under senvintern och våren 2015 spred Svenska Bin information om honungens hälsosamma egenskaper. Vi anordnade en hälsofrukost kallad ”Bi-Boost” där olika specialister berättade om hur honung, propolis, pollen, vax och drottninggelé motverkar förkylningar och bidrar till hälsa. Inbjudna var vetenskapsjournalister, hälsobloggare och frilansskribenter. Frukosten resulterade bland annat i en 6-sidig artikel om honung och hälsa i tidningen Hälsa. PÅ YRKESBIODLARKONFERENSEN inledde vi också ett samarbete där Svenska Bin hjälper till att sammanföra kockar och konditorer som är intresserade av att öka sin kunskap kring UNDER VÅREN 2015 22 Fler kvinnor väljer biodling. Marita Delvert, Sveriges biodlares riksförbund, Keiko Schönberg, Gårdshonung, Lotta Fabricius Kristiansen, Svenska Bin, Kristina Sandberg Västgötahonung, Anna Hansson biodlare i Höör, Sofia Pettersson på Svensk honungsförmedling, Lina Norsell på Linas och Binas på Österlen framför kupan som under biodlarkonferensen 6–8 februari donerades av Svenska Bin till Skövde stad. biodling, svensk honung i allmänhet och olika sorter i synnerhet, med engagerade lokala biodlare. Kocken Paul Svensson, som medverkar i programmet Gomorron Sverige och driver Fotografiska museets belönade restaurang, ville själv bli biodlare. Under våren har han och hans familj fått utrustning och grundutbildning av Svenska Bins Lotta Fabricius Kristiansen. Utvecklingen i hans två kupor på Älgö dokumenteras löpande och publiceras i Svenska Bins olika kanaler i form av film, foto och pressmaterial. Vi har även bjudit in matjournalister till studiebesök och biskola vid Pauls kupor. I augusti GADDEN NR 3 När Paul Svenssons bin flyttade ut till Älgö fanns kockar och serveringspersonal från Fotografiskas restaurang på plats för att välkomna. Rune Kalf Hansen och Maria Sundin. LÄS MER OM SVENSKA BIN PÅ: Hemsidan: www.svenskabin.se Facebook: www.facebook.com/svenskabin Newsdesk: www.mynewsdesk.com/se/svenska-bin anordnar vi tillsammans en avsmakning av primörhonung och Svenska Bin kommer att delta på Fotografiska museets skördemarknad. Projektet med familjen Svensson har fått stor uppmärksamhet och skapat ökat intresse kring honung i olika matmedia. En annan kock som nappade var Rune Kalf Hansen i Stockholm som nu börjat samar- beta med koloniområdet Tantos biodlare knappt några kilometer från hans ekologiska snabbmatsrestaurang Kalf&Hansen vid Mariatorget på Södermalm. av initiativ, kunskap och inspiration har förutom hemsidan svenskabin.se varit Svenska Bins Newsdesk där material om kockar, recept, pollinering, VERKTYG FÖR SPRIDNING svärmande bin och bifadderskap läggs ut till media. Under hösten utvecklas samarbetet med kockar, bönder och biodlare samtidigt som Svenska Bin sprider kunskap om bin och honung till de svenska grossisterna och butikskedjorna och arbetar för en riksomfattande kampanj om pollinering som kan nå ända ut i butikshyllorna. Hör med oss för kvantitetspriser! Kupor och tillbehör Trä- och plastkupor Redskap och skyddskläder oda-kläder Våra egna Töreb iff original err och även BJ Sh Bivaxkakor Cellstorl. 4.9, 5.1, 5.3 KRAV-godkänt renseri Öppettider Mån-tors 9-17, fre 9-16 Lunchstängt 12.30-13.30 Stängt alla fredagar i juli och 7/8 KÖPES! VAX moms per kg 57 kr exkl. Honungshantering Slungare, kärl, silar, glas Allt för biodlaren Stor som liten Töreboda-kupa i EPS Yttermått 462x462 mm MS Biredskapsfabriken AB Töreboda info@biredskapsfabriken.se Sedan 1941 www.biredskapsfabriken.se BEE COURSE I fält studerades vilda bin och humlor. på Ultuna Biodlarkurser finns via SBR's lokalavdelningar och på Yrkeshögskolan i Höör. Dessutom finns kortkurser och öppet hus. Men få vet att även Sveriges Lantbruksuniversitet anordnar bikurs under maj månad varje år. Kursen är ett mycket gott renommé och genomförs på engelska. TEXT OCH FOTO: ANNA-KARIN JOHANSSON S veriges Lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala anordnar kurs i biodling. Kursen heter ”Bees, Apiculture and Pollination” och pågår under maj månad. Kursen svarar till 7,5 högskolepoäng (hp), där 1,5 hp motsvarar heltidsstudier under en arbetsvecka. Det är en intensivkurs som spänner över alla moment inom biodling, men tar även upp vilda bin och pollination. Många utbytesstudenter passar på att gå denna Bee Course och utav de 14 kursdeltagarna, var merparten från Frankrike och Tyskland, men även Spanien och Iran. Inte alla lantbruksuniversitet har en motsvarande kurs och i Tyskland är det svårt att få en plats eftersom konkurrensen är så stor. gande och dessutom har en inriktning på sjukdomar och skadedjur. Därför föll valet på SLU:s Bee Course, med lagom pendlingsavstånd från Vendel. Passion för bin Barbara Locke är kursanvarig och huvudlärare på kursen. Barbara är en passionerad pedagog som jobbat med bin i massor av år. Lära för livet Den praktiska biodlingen fick Barbara lära Det var 30 år sen jag läste på SLU och redan sig redan på hemmaplan i Kanada. Det var då fanns det en bikurs man kunde välja kärlek vid första ögonkastet. Genom god under studierna på Ultuna. Den gången kommunikation, kan man uppfatta binas fanns det inte tid att stanna kvar och gå behov och humör, vilket underlättar när den, eftersom min trädgårdsman jobbar inne i samhällena. utbildning fortsatte på Alnarp. Med gott handlag och praktisk Efter att 2010 ha gått en utmärkt erfarenhet lotsade Barbara rutigrundkurs som vår lokala nerat klassen genom biodlingens biodlarförening anordnade och mysterier. Barbara har doktoresen haft egna bin under fem rat om samspelet mellan bin, säsonger, ville jag veta mer. Även varroakvalster och virus. Hennes om man passat på att gå många arbete har varit förlagt till bland lokala kortkurser och besökt annat Gotland och Frankrike. öppet hus, finns alltid nya saker Vid sidan om arbetet som forsatt lära. YH-utbildningen kändes Forskare Barbara kare, driver Barbara tillsammans Locke är en passioonödig att gå, när man redan har nerad biodlare och en med sin make, Grandérs Bigårutmärkt lärare. 20 års erfarenhet av eget företadar utanför Uppsala. 24 ”KURSEN GÅR IGENOM ALLT MAN BEHÖVER VETA OM BIODLING, FRÅN AX TILL LIMPA” God kommunikation och mycket rökpust gör att ingen skyddsutrustning behövs. GADDEN NR 3 och olika solitärbin. Samtliga har stor betydelse vid pollinering av vilda och odlade växter. Humlor och solitärbin har påverkats mer negativt av neonikotinoider än vad honungsbina gjort. En av de tyska studenterna på kursen, jobbar vidare under sommaren med ett av projekten med neonikotinoider i oljeväxter. Han skulle bland annat undersöka de humlor som skadats i fält. Under kursen får man lära sig att artbestämma humlor och olika bin. Även insamling i fält ingår. Eva Forsgren berättade om yngelröta och andra sjukdomar. Biodling Kursen går igenom allt man behöver veta om biodling, från ax till limpa. SLU har nyligen uppfört ett nytt bihus mitt på centrala campus, där redskapslager, verkstad och slungrum finns. I anslutning finns även egna samhällen där målsättningen inte är stor honungsproduktion, utan att ha bin som passar in i försök med varroakvalster och andra sjukdomar. Kursen får prova på alla moment från drottningodling till slungning. Varje vecka sker genomgång av samhällen. Även biodlingens ekonomiska betydelse tas upp, med pollinering och vad som krävs vid en investering när man gör sin bidragskalkyl. Artbestämning Inte bara honungsbin ingår i kursen, utan även vilda bin. Omkring 20 000 olika biarter finns i världen, varav knappt 300 i Sverige. Det är bland annat ett 40-tal olika humlor Diagnos-kit för yngelröta ingår vid provtagning. Sjukdomar och parasiter Förutom Barbara, medverkar även Eva Forsgren och Joachim de Miranda inom deras specialområden som är sjukdomar och skadedjur. Också Joachim har egen biodling vid sidan om jobbet på SLU och en av bigårdarna ligger hemma hos Eva, dvs samtliga forskare är mycket hängivna biodlingen. En av de största framtida utmaningarna är att kunna klara biodlingen trots förekomsten av varroakvalster som sprider bisjukdomar. Genom att förstå hur sjukdomar och skadedjur sprids samt deras livsvillkor, är det lättare att åtgärda på rätt sätt. Ny skadegörare förväntas komma in i Sverige på sikt. SLU har nyligen utsetts som referenslaboratorium för amerikansk yngelröta. Forskargruppen på Ultuna är unik och har byggts upp av Ingemar Fries, som är deras viktiga mentor. Mjölksyrebakterier Mjölksyrebakterierna som finns i binas honungsmage kan bli framtidens antibiotika, både för djur och för människor. Mycket forskning pågår på området, sedan Lundaforskarna gjorde sitt unika genombrott där man påvisade förekomsten av dessa nyttiga bakterier. En av kursdeltagarna med en bakgrund från Iran, Sepideh Lamei, arbetar med mjölksyrebakterier mot amerikansk yngelröta på bin och det är ett samprojekt mellan Lund och Uppsala. Studiebesök Under kursen gjordes studiebesök hos yrkesbiodlaren Göran Sundström på Upplands Honung. Familjeföretaget sysselsätter åtta personer på deltid och de 700 samhällena är fördelade på 60 bigårdar. Driften sker ekologiskt och honungen är KRAV-certifierad. Även legotappning av inköpt honung sker. Dottern Emmy som är veterinär, gjorde 2012 sitt examensarbete om trakékvalster i bin och är ansvarig för bihälsa inom företaget. På sikt planeras ett Till sist blev det slungning, trots en rekordsen säsong. laboratorium där prover kan analyseras för uppföljning av bisamhällenas sjukdomsstatus. Vid vårt besök var man i full gång med byggnation av nytt slungrum inhyst i den gamla ladugården. Gå kursen på Ultuna! Hur var nu kursen på SLU? Och vad gav den? Kursen var givande och varje dag dök nya guldkorn och aha-upplevelser upp. Största skillnaden mot den lokala bikursen är att man mer går igenom varför, inte bara att man ska göra en det ena eller det andra. Får man orsaken förklarad, är det mycket lättare att göra egna slutsatser och utvecklas vidare. Det är allt från små detaljer till stora sammanhang. Dessutom är kursen på engelska så man får möjlighet att lära alla fackuttryck bättre. Flera biodlare har en annan yrkesbakgrund från början med bland annat högskolestudier och skulle säkerligen ha utbyte av att gå denna Bee Course på Ultuna. Förkunskapskravet är 30 hp biologi eller motsvarande. Den kan varmt rekommenderas! LÄS MER OCH ANMÄL DIG PÅ: http://www.slu.se/sv/utbildning/kurser/ ?anmkod=40016.1516 GADDEN NR 325 Text om artikelns ursprung Såtid avgjorde jordloppornas påverkan 2014 År 2014 blev en tuff match för vårraps i norra Mälardalen i kampen mot jordlopporna. Nya försök visade att såtiden fällde avgörandet för angreppen 2014. Försöken fortsätter 2015–2016 för att hitta strategier som inte bara förlitar sig på kemisk betning. TEXT: OLA LUNDIN OCH RICCARDO BOMMARCO, SLU UPPSALA FOTO: JENS BLOMQUIST O ljeväxter är en viktig avbrottsgröda i spannmålsdominerade växtföljder. I stora delar av Svealand, inte minst i Uppland, är vårraps alternativet eftersom odlingssäsongen inte alltid räcker till för höstraps i växtföljden. Jordloppor av släktet Phyllotreta är välkända som allvarliga skadegörare i våroljeväxter. I området mellan Stockholm, Uppsala och Västerås beskrivs angreppen ofta som extrema. Behoven att utveckla skydd under uppkomst och etablering är därför stora mot bakgrund av bl.a. EU:s stopp för användning av Elado i t.ex. vårraps (se faktaruta). Fältförsök 2014–2016 I ett projekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning studerar vi under 26 2014–2016 alternativa kontrollmetoder för integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps. Vi vill testa om en ökad utsädesmängd kan minska skördebortfallet orsakat av jordloppor. En ökad utsädesmängd har förmodligen inte någon direkt effekt på jordlopporna. Däremot kan skadan spridas över fler plantor. Ökad utsädesmängd kan därmed ge ett större antal väl etablerade och mindre angripna plantor. Utsädesmängder i stege Under 2014 genomförde vi 6 utsädesmängdsförsök i Uppsala-Enköpingstrakten. I försöken jämförde vi den rekommenderade utsädesmängden för hybridvårraps, 150 grobara frön per kvadratmeter, mot 300 och 450 frön per kvadratmeter. Dessa höga utsädesmängder är inte tänkta att omsät- tas i praktisk odling, utan valdes för att få tydliga skillnader mellan försöksleden och för att kunna utvärdera effekten av utsädesmängd på jordloppeangrepp och skörd. Varje utsädesmängd s åddes med antingen betat eller obetat utsäde. I försöken fanns dessutom en naturlig variation i såtidpunkter, där det första försöket såddes den 24 april och det sista den 6 maj. Reducerat kan sänka angrepp Ett annat huvudspår i projektet är att undersöka vilken effekt reducerad markbearbetning har på angrepp av jordloppor. Kanadensiska försök har visat att reducerad markbearbetning kan ge lägre angrepp av jordloppor. Detta tros bero på förekomsten av skörderester, som antingen försvårar för jordlopporna att hitta och flytta sig mellan plantor, eller ger ett något kyligare och fuktigare mikroklimat som sänker jordloppornas aktivitet. Under 2014 testade vi i samarbete med Johan Arvidsson vid SLU hur olika varianter av reducerad bearbetning utförda med tallriksredskap påverkade jordlopporna i jämförelse med konventionell markbearbetning med höstplöjning GADDEN NR 3 Koordinerad attack 20 maj Artbestämningar av jordloppor från fallfällorna visar preliminärt att de vanligaste arterna som fångades var kornjordloppa, vågrandig jordloppa och svart jordlop- 25 25 260 260 240 240 220 220 200 200 180 180 160 160 140 140 120 120 100 100 80 80 60 60 40 40 20 20 00 Hjärtbladytan mättes I varje försök satte vi upp fallfällor för fångst av jordloppor direkt efter sådden, som tömdes med två eller tre dagars mellanrum fram till att grödan hade två fulla örtblad. Vid uppkomsten mätte vi också planttätheten och andel hjärtbladyta angripen av jordloppor i samtliga försöksrutor. Dessa registreringar utfördes också med täta mellanrum i alla försök, var annan eller var tredje dag fram till att grödan hade två fullbildade örtblad. 20 20 15 15 10 10 55 00 25115 april 120 5125 maj 130 15135 maj 140 25145 maj 150 4155 juni 160 14165 juni Dagnummer Figur 1. Medelfångster av jordloppor per fallfälla och dag i åtta olika fält i Uppsala-Enköpingsområdet (heldragna linjer och vänster axel) samt dygnsmedeltemperatur i området under perioden (streckad linje och höger axel). pa. Mängden jordloppor som fångades i fallfällorna i de olika försöken verkade påverkas starkt av vädret. Fångsterna visar att jordlopporna var aktiva samtidigt i hela försöksområdet (figur 1). Omkring den 28 april noterades en mindre aktivitetstopp för jordlopporna i samband med lite varmare väder. Den 16 maj inled- Sådatum och betning avgjorde angrepp FOTO: OLA LUNDIN OCH RICCARDO BOMMARCO / SLU UPPSALA Sådd 24/4, obetat Sådd 6/5, obetat 2015年 2月 6日 金曜日 10時 Dygnsmedeltemperatur Dagsmedeltemperatur och harvning i två markbearbetningsförsök. De olika markbearbetningarna var dessutom korsade med led med betat eller obetat utsäde och tidig eller sen sådd. Loppor toppade med värmen 2014 Antal jordloppor ”MÄNGDEN JORDLOPPOR SOM FÅNGADES I FALLFÄLLORNA I DE OLIKA FÖRSÖKEN VERKADE PÅVERKAS STARKT AV VÄDRET” Sådd 24/4, betat Sådd 6/5, betat Figur 2. Övre raden visar etablering av vårraps vid 150 grobara frön per m2 i ett försök sått den 24 april i obetat (t.v.) och betat led (t.h.). Nedre raden visar etableringen vid samma utsädesmängd i ett försök som såddes den 6 maj i obetat (t.v.) och betat led (t.h.). des en varmare period och ett par dagar in i denna period, från runt den 20 maj noterades en aktivitetstopp i fångsten av jordloppor på alla försöksplatser. När temperaturerna sedan sjönk hastigt i samband med ett väderomslag den 26 maj, sjönk även jordloppornas aktivitet kraftigt för att sedan öka igen när försommarvärmen återkom i början av juni. Såtidpunkt utslagsgivande 2014 Angreppen verkade alltså samvariera på stor skala i hela försöksområdet och var relativt oberoende av grödans utvecklingsstadium. Försök som såddes tidigt var väletablerade med plantor som hade börjat bilda örtblad när de stora angreppen kom runt den 20 maj. Försök som däremot såddes sent var fortfarande på väg upp vid detta tillfälle. Detta fick ett stort genomslag på grödans etablering (figur 2) som i sin tur kraftigt påverkade skördarna, både generellt och vad det gäller skillnader i skörd mellan försöksled (figur 3). Tidig sådd – högst skörd I de två tidigaste försöken, som såddes 24 respektive 26 april, fick vi de högsta skördarna, med små eller obefintliga skillnader i skörd mellan betade och obetade led eller vid olika utsädesmängder. I två försök som såddes något senare, 29 och 30 april var skörden överlag lägre med merskörd i betade led och led med högre utsädesmängder. Av de två försök som såddes den 6 maj GADDEN NR 327 Rensad skörd VH 9% Rensad skörd kg/ha VH 9% Sådatum gav utslag på skörden 08:28 Wednesday, January 28, 2015 1 BAKGRUND 2400 2400 2200 2200 2000 2000 1800 1800 1600 1600 1400 1400 1200 1200 1000 1000 800 800 600 600 400 400 200 200 00 Jordloppor & bekämpningsstrategier Jordlopporna övervintrar under halmrester i rapsfält, eller i skogskanter, bladhögar eller liknande miljöer utanför fälten. Både via mark och luftrum Det är inte helt klarlagt hur de kommer in i fälten på våren, men förmodligen förekommer både förflyttning längs marken och att de flyger in vid högre temperaturer. Jordlopporna kan allvarligt skada groddplantor och hjärtblad vilket kan döda plantan och ibland skada hela bestånd. Varmt och torrt väder vid grödans uppkomst ökar risken för stora skador. 150 obetat 300 obetat 450 obetat 150 betat 300 betat 450 betat 24114 april 26116 april 28118 april 30120 april 2122 maj 4124 maj 6126 maj Sådatum Sådagnummer Figur 3. Skörd i 5 utsädesmängdsförsök i förhållande till försökens sådatum. Varje försök hade tre utsädesmängder: 150, 300 och 450 grobara frön per kvadratmeter samt led med obetat och betat utsäde. Obetade led i två försök sådda den 6 maj 2014 utgick p.g.a. höga jordloppeangrepp och i det ena av dessa försök skördades inte heller de betade leden. kunde endast betade led i ett av försöken skördas på grund av de kraftiga jordloppeangreppen. Effekten av utsädesmängd på skadorna har vi ännu inte utvärderat statistiskt, men vi observerade att de högre utsädes mängderna gav ett högre antal etablerade plantor per kvadratmeter som också var aningen mindre angripna. Jordbearbetning under b earbetning Observationerna av angreppen i markbearbetningsförsöken är också fortfarande under bearbetning, men vi observerade inga stora skillnader i angrepp mellan mark bearbetningsleden. En anledning kan vara att skillnaderna i dessa försök 2014 var små i mängd skörderester mellan konventionell och reducerad markbearbetning. Fortsatta försök 2015 Under 2015 planerar vi att upprepa utsädesmängdsförsöken med minst lika många försöksplatser. Det kommer att bli intressant att följa upp om en tidig sådd står sig som en utslagsgivande faktor sett över flera säsonger, eller om den optimala såtiden snarare varierar från år till år. Vi planerar också för ett nytt försök på markbearbetning som innehåller ett led med direktsådd, så att vi kan studera effekter på jordloppeangrepp vid högsta möjliga mängd skörderester. KYLAGGREGAT Elado ute i EU Växtskyddet mot jordloppor har till nyligen grundats på betning med Elado. Användning av Elado är dock från den 1 december 2013 inte tillåten inom EU i grödor som är attraktiva för bin. Anledningen till denna restriktion är indikationer om att användningen av vissa neonikotinoider kan skada bin. I vårraps hamnar låga halter av neonikotinoider i växtens nektar och pollen. De dödar inte bina direkt, men studier har visat att de kan vara skadliga för honungsbin och andra pollinerande insekter även vid dessa halter. Nya strategier nödvändiga Det är värt att påminna sig om att redan innan förbudet kom observerades i svenska försök en otillräcklig bekämpningseffekt av Chinook mot jordloppor som verkade bero på resistensutveckling hos jordlopporna. Substanserna i Chinook och Elado har samma verkningsmekanism, och det finns en risk för resistensutveckling även mot Elado. Det finns alltså ett mycket stort behov, både på kort och på lång sikt, att utveckla bekämpningsstrategier mot jordloppor i vårraps som inte enbart förlitar sig på betning med neonikotinoider. Med hjälp av Frigoaggregatet bygger du lätt dit eget kylrum. Nassenheider honungstappmaskiner Nu även frysaggregat och uthyrning av kyloch fryscontainer. Hjulslungan stor kapacitet på litet utrymme BBwear skyddskläder i proffskvalité! Sundance pollenfälla Tel 0157-601 46 28 www.refrigman.se www.freddyduwe.com www.alltombiodling.se GADDEN NR 3 YRKESHÖGSKOLAN Ergonomi, Drottningodling och Avel TEXT: FABIAN LINDHE’ FOTO: MONICA LEDEL BF på Borgeby fältdagar S om en del av vårt samarbete med SFO, Sveriges frö och oljeväxtodlare, deltog vi veckan efter midsommar i SFOs monter på Borgeby fältdagar utanför Lund. Borgeby fältdagar är Sveriges största lantbruksmässa, 369 utställare och 21.500 besökare, där lantbrukare från hela norden samlas för att lära senaste nytt i växtodlingen, se nyaste tekniken och inte minst träffas. Det är en fantastisk mässa där allt från enorma traktorer visas till seminarier och försöksodlingar etc. Vi från BF pratade pollinering och hur man som markägare kan anpassa sina marker för att kunna erbjuda fasta bigårdsplatser och bygga upp ett samarbete med lokala yrkesbiodlare. Genom att finnas där har vi väckt många tankar både hos odlare och rådgivare som förhoppningsvis skall leda till nya kontakter för våra medlemmar runt om i Sverige. Under första veckan i Juli står vi med SFO under Brunnby-dagarna utanför Västerås, en mindre lantbruksmässa, med samma tema. D et var de tre planerade ämnena för oss i Yh 8 vid senaste träffen. Ett fjärde oplanerat uppkom mitt under workshopen i drottningodling. En av oss fick en mycket kraftig allergisk reaktion på ett bistick. Ha alltid adrenalinpenna med. Frågorna blir många, hur kan det komma så plötsligt! Vad händer sen. Vi skulle vila se positiva exempel på biodlare som fortsatt efter en allergisk reaktion. Avel känns väldigt svårt. När man väl har sitt fungerande avelsmaterial så finns det såklart vägar och sätt att bevara och utveckla. Men hur kommer man dit. Många av oss utökar ju antal samhällen väldigt snabbt, jag själv har inget annat av- elsarbete än att avla på de bra och slå ut de med oönskade beteenden. Det skulle vara intressant och till stor hjälp om det fanns ett register över professionella drottningodlare i Sverige. I registret skulle det kunna finnas information om ras, ram-mått och vilka egenskaper just den drottning odlaren prioriterar i sitt arbete. I förlängningen skulle det vara intressant med information om hur bina sköts t.ex. besök/år m.m. Då kanske det skulle vara lättare att börja i rätt ände, med bra bin. Ergonomidelen var bra men känns överflödig just i år eftersom i alla fall mina skattlådor fortfarande är så gott som tomma nu i slutet på juni. YNGVE KIHLBERG Förutom Martin Svensson på bilden deltog även Mats Khakhar, Håkan Albrektsson och Yngve Kihlberg på fältdagarna. Säljes Avläggare/samhällen från KRAV-godkänd biodling. Leverans efter besikting i mitten av augusti. Pris: 1500 kr + moms (minst 3 st. / köp) Verksamheten finns utanför Kristianstad i Skåne Fredrik: 0705 632 517 eller fredrik.sahlin@tele2.se GADDEN NR 329 BIHÄLSA TEXT OCH FOTO: PREBEN KRISTIANSEN Hur gick det med övervintringen? DATA KRING VARROABEKÄMPNING har ännu inte bearbetats, men svaren på frågan om missbildade vingar visar att varroa har stor betydelse, vilket inte är särskilt överraskande (missbildade vingar indikerar virusinfektion som är associerat med varroakvalstret). De biodlare som svarade att de i en viss eller stor omfattning sett bin med missbildade vingar (247 biodlare med total 5 756 samhällen) hade i genomsnitt 26,4 % förluster. De 1 336 biodlare med totalt 14 201 samhällen, som enligt svaren inte alls såg missbildade bin i fjol, förlorade i genomsnitt endast 14,7 %. Fjolårets enkät visade att problem med drottningen i ett bisamhälle och mängd vinterfoder är faktorer som har betydelse för förlusternas storlek. Samma sak visar resultatet av enkäten i år. De 148 biodlare (representerande 2 203 samhällen) som 30 Biodlingens storlek Biodlare, antal Samhällen, antal Totala förluster, procent (95 % CI) Genomsnittliga förluster, procent (95 % CI) 1-50 1 715 12 853 15,1 (14,5-15,7) 16,9 (15,2-18,5) 51-150 51 4 455 10,8 (9,9-11,7) 11,0 (7,6-14,3) 151 och fler 14 3 906 11,2 (10,2-12,2) 10,9 (6,2-15,5) Alla 1 780 21 214 13,5 (13,0-13,9) 16,7 (15,1-18,2) angav att de hade fler drottningproblem än normalt förlorade i genomsnitt 27,3 % av sina samhällen. Detta jämfört med 15,6 % för de 1 071 biodlare (16 534 samhällen), som på frågan om problem med drottningen svarade att dessa var som normalt eller färre. Relationen mellan mängd vinterfoder och förluster visas i figur 1. SEDAN NÅGRA ÅR TILLBAKA har undersökning om övervintringen genomförts i ett tätare samarbete mellan biodlingskonsulenterna i de nordiska länderna samt i Estland och Lettland. Förlusterna i de sex länderna visas i figur 2. Frågeformuläret som används i enkäten har tagits fram av en arbetsgrupp Förluster, % Tabell 1. De totala och genomsnittliga förlusterna vintern 2014-2015 hos alla biodlare och hos biodlare med 1-50, 51-150 och 151+ samhällen enligt enkäten gjort med hjälp av frågeformulär som tagits fram inom COLOSS. Mindre än 15 kg (n=566) 15 kg eller mer (n=1 102) Figur 1. Vinterförlusterna i relation till mängd foder (kg torrsubstans) som getts inför vintern. N anger antal biodlare i respektive grupp. De vertikala linjerna anger 95% konfidensintervall. Om konfidensintervallen överlappar varandra är skillnaden inte statistisk signifikant. Vinterörluster, % U nder maj månad genomfördes för sjunde året i följd en webbaserad enkät om övervintringen. Det kom in 1 780 svar, vilket är 176 fler än i fjol. Tack till alla som besvarat enkäten och som visat intresse för den. Av de totalt 21 214 invintrade samhällen som undersökningen omfattar dog 2 204 och 655 hade problem med drottningen (viselösa eller puckelyngel) som inte gick att åtgärda. Det innebär att de totala vinterförlusterna denna vinter var 13,5 %. Förlusterna är således högre än i fjol då övervintringen var bättre än på ett antal år (9,5 % förluster), men lägre än sex av de senaste 10 vintrarna. I tabell 1 redovisas såväl de totala förlusterna som de genomsnittliga förlusterna (dvs. medelvärdet av förlustprocenten hos varje biodlare som ingått i undersökningen), dels för alla biodlare som besvarat enkäten och dels för olika storlekskategorin på biodlingen. Som framgår av tabellen var förlusterna högst hos biodlare med 1-50 samhällen. Men till skillnad från förra vintern, då förlusterna var klart lägst hos biodlare med fler än 150 samhällen, är förlusterna hos dessa på samma nivå denna vinter som hos biodlare med 51-150 samhällen. Som nämnts tidigare kom det in fler svar i år än i fjol, detta är dock inte fallet för biodlare med fler än 150 samhällen. Även andelen svar från biodlare med 51-150 samhällen är tyvärr lite lägre i år. Danmark (n=13 755) Norge (n=11 878) Sverige (n=21 214) Finland (n=6 433) Estland (n=3 107) Lettland (n=18 930) Figur 2. Vinterförlusterna 2014-2015 i de nordiska och baltiska länderna. De vertikala linjerna anger 95% konfidensintervall. Om konfidensintervall överlappar varandra finns det ingen statistisk skillnad mellan förlusterna. Uppgifterna har samlats in genom det nordisk-baltiska COLOSS-samarbete. Datainsamling: Danmark: Flemming Vejsnæs och Ole Kilpinen; Norge: Flemming Vejsnæs och Bjørn Dahle; Sverige: Preben Kristiansen; Finland: Ari Seppälä; Estland: Aivar Raudmets och Lettland: Valters Brusbardis. Datainsamling i Litauen pågår fortfarande. Tack till Ole Kilpinen för de statistiska beräkningarna. GADDEN NR 3 Temperatur °C Temperatur °C Figur 3. Min- och maxtemperaturen i en bigård i Gislavedtrakten under perioden 1-22 juni 2013, 2014 och 2015. www.varroa.dk Juni Vårutvecklingen och honungsskörden Förutom att 13,5 % av de invintrade samhällen gick förlorade var drygt 9 % svaga efter vintern. Maj månad var blöt och solfattig, och temperaturavvikelsen var under det normala i stora delar av landet, samma sak gäller juni. Detta har inte varit gynnsamt för de svaga samhällena. Men även starka samhällen har på många ställen haft det knapert de senaste månaderna, och det har från flera håll kommit in rapporter om att samhällen har svultit ihjäl eller höll på att göra det. Många biodlare har såväl i maj som i juni gett foder till sina samhällen för att de skulle överleva. Figur 3 visar min- och maxtemperaturen under perioden 1-22 juni 2013, 2014 och 2015 i en bigård i Gislavedstrakten, där det finns en kupvåg under en av kuporna. Det framgår tydligt att temperaturen under juni i år har varit lägre än de två föregående åren. Detta har också resulterat i lägre viktökning av samhällena i bigården. Under de första tre veckorna av juni i år ökade kupan som står på vågen endast knappt ett kg. I fjol var ökningen ca 26 kg under samma period, och 2013 var den ca 10 kg. Den signifikant större ökningen 2014 kan, förutom vädret, bero på att det då fanns en klövervall bredvid bigården. Denna klövervall har sedan dess plöjts, och nu odlas det spannmål på åkern. Den låga viktminskning i år beror dock knappast på detta, utan med största sannolikhet beror den på vädret. Under maj månad i år minskade vikten av vågkupan (till följd av foderförbrukning) med drygt 6 kg, i maj i fjol låg viktminskningen strax under ett kg. Länk till data från kupvågar i Sverige, Danmark, Norge och Lettland är följande: www.tiny.cc/pukszx N=1 697 Källa: Tidsskrift for biavl, nr 5/2015 Andel svar, % inom COLOSS, och pressmeddelande om förlusterna i alla de länder som har genomfört enkäten kommer ut någon gång i juli månad. Danmarks biavlerforening har tagit fram en hemsida, www.varroa.dk som ger information om varroakvalster och hur bekämpning kan göras. Här finns många olika uppgifter samlade om varroakvalster. Det går också att ta examen i varroakunskap genom att svara på frågor. Tillsammans med meteorologer kan man få hjälp med att välja rätt behandlingstidpunkt för varroabekämpning med myrsyra och Thymol. Ett liknande hjälpmedel finns sedan tidigare i Tyskland. Man kan också få hjälp med bekämpningen av en lokal instruktör. Hemsidan är finansierad av EU-pengar. Normal Bättre än normal Sämre än normal Vet ej Figur 4. Andel svar som angetts på de olika svarsalternativen på frågan om hur honungsskörden var 2014 jämfört med en normal honungsskörd. N anger antal biodlare som besvarat frågan. EN AV FRÅGORNA I ENKÄTEN om övervintringen handlar om hur honungsskörden var 2014 jämfört med en normal honungsskörd. Svaren redovisas i figur 4, och av den framgår det att drygt 75 % av de som besvarat frågan hade en skörd som var normal eller bättre än normalt. Om inte sommaren blir bättre än den hittills varit, kommer det förmodligen inte vara samma sak i år. Den lägre honungsskörden kan tyvärr även få betydelse för övervintringsresultatet kommande vinter, eftersom det finns en tendens att biodlare, som svarat att de haft en sämre honungsskörd än vad de normalt brukar ha, har högre förluster än de biodlare som haft en normal eller bättre skörd. I år är det på många ställen extra viktigt att drivfodra samhällena efter slutskattningen så att det kan bildas många vinterbin. RÄDDA VINTERBINA – FÖREBYGG FÖRLUSTER! yySlutskatta när draget är slut för säsongen– och stimulera vid behov till yngelsättning genom drivfodring. yyBekämpa varroa i tid – säkra friska vinterbin. yyGe tillräckligt med vinterfoder. yyInvintra endast välfungerande starka samhäll- en - minst hälften av ramarna i lådan/lådorna, som samhället ska övervintras i, ska i början av augusti innehålla yngel. BF bjuder in till Öppet Hus Dessa ”öppet hus” är en aktivitet som BF bjuder in alla biodlare till. Förutom att värden har ett program så är vår hälsovårdskonsulent och vår representant från styrelsen en liten del i programmet. Vi betraktar dessa möten som lokala biodlingsföretagarmöten. Mycket välkomna till dessa möten. Freddy Duwe Freddy Duwe, 0705-107054, freddy.duwe@telia.com Datum: 4 aug Preben: Ja Styrelsen: Staffan Blentarp Binära Martin Svensson, 0701-544599, svensson273@hotmail.com Datum: 15 aug Preben: Ja Styrelsen: Mats För mer info se hemsidan: www.biodlingsforetagarna.nu GADDEN NR 331 Kriminalvårdsanstalten Asptuna i Botkyrka erbjuder sedan tre år tillbaka biodling som sysselsättning för de intagna. Fler fängelser följer nu Asptunas exempel. Produktionsledaren Bengt Sundbaum, som driver satsningen på Asptuna, talar om stora utvecklingsmöjligheter för biodlare och Kriminalvården. TEXT OCH FOTO: KRISTINA LAITINEN B engt Sundbaums telefon går varm på Asptuna kriminalvårdsanstalt i Botkyrka. Många biodlare har frågor om dess vaxsmältningstjänster och många vill komma på studiebesök. Nyligen besökte en skara utländska diplomater anstalten, vilket i sin tur ledde till att ett afrikanskt lands ambassad köpte Asptunas egendesignade bikupor för att visa upp dem i sitt hemland. Kriminalvårdsanstalten Asptuna ligger naturskönt vid en sjö, omringad av skog, ängar och åkrar. Det har gått snart tre år sedan anstalten drog i gång sin biodlingsverksamhet i dess nuvarande form. – Vi hade tidigare här några bikupor som sköttes av långtidsdömda intagna. Men när den sista av dem skulle härifrån uppstod frågan vad vi skulle göra med bina, berättar Bengt Sundbaum. Det landade i att Bengt Sundbaum tog över ansvaret för fängelsets biodling. – Jag visste inget om bin, och fick därför gå en kvällskurs om biodling. Redan under första kvällen blev jag helt såld, och det tog inte lång tid förrän jag förstod att det här är något som vi kan utveckla, berättar han. PÅ ASPTUNA FINNS NU tre bigårdar med sammanlagt 21 bisamhällen. I dess vaxrenseri smältes i vintras - och lika mycket vintern innan - drygt 400 kilo vax åt biodlare i Storstockholm med omnejd. Vaxrenseriet drogs i gång med hjälp av yrkesbiodlarna Freddy Duwe och Kjell Andersson. Arbetet sköts av de intagna. 32 Fängelser satsar på biodling – Vi har en vinn-vinn-situation; det här är bra för Kriminalvårdens verksamhet, samtidigt som biodling utgör en samhällsnytta tack vare sina ekosystemtjänster, säger Bengt Sundbaum. – Inom svensk kriminalvård finns en sysselsättningsplikt från måndag till fredag i alla anstalter, förklarar han. – Att ha sysselsättning om dagarna ska likna tillvaron på utsidan, för när man kommer ut ska man kunna gå upp på morgonen, sköta sin hygien och gå till ett arbete. Problemet är bara att hitta en sysselsättning som passar alla. Här på Asptuna har vi därför industri, skola, kocktjänster, städning och trädgårdsarbete utomhus, och där har bigården blivit ett komplement. med biodlingen och dess kringsysslor. Några av intagna har blivit hobbybiodlare efter att ha avtjänat sitt straff. Kriminalvården har inga uppgifter om någon av dem har blivit yrkesbiodlare. Bengt Sundbaum ser en möjlighet att ge långtidsstraffade en chans att få gedigna kunskaper om biodling medan de vistas på Asptuna, något som man skulle kunna ta fasta på, när anstalten samarbetar med Arbetsförmedlingen. – Vi skulle kunna koppla sådana killar JUST NU JOBBAR ÅTTA INTAGNA Anstalten gör många beställningsarbeten som varierar allt ifrån ramar till kupor. FAKTA ASPTUNA Biodling är en av de sysselsättningar som erbjuds de intagna på kriminalvårdsanstalten Asptuna i Botkyrka. På anstalten finns 90 platser för intagna vars strafftider varierar från kortare straff till livstidsstraff. Anstalten Asptuna utför vaxrensningstjänster åt biodlare. Prissättningen är marknadsmässig enligt konkurrenslagarnas krav. Anstalten är även grossist för ramtillverkning. Dess egendesignade bikupa, Asptuna-kupan, är tänkt att säljas till biodlare via en eller två större återförsäljare. 99 procent av kupans material är trä och den finns i ramformaten LN, HLS, Dadant och ¾ Langstroth. Dess botten är gjord som universalbotten och nätbotten i en och samma botten. Asptuna-anstaltens honungsproduktion understiger ett ton. Honungen säljs till de intagna och till Kriminalvårdens personal i Storstockholm. GADDEN NR 3 Anstalten med sina bigårdar ligger vackert nära en sjö, vid ängar och skog. ”Bra initiativ” Anstaltens honung säljs till de intagna och Kriminalvårdens anställda. Anstaltens egendesignade kupa, som är döpt efter anstalten, är av trä. Produktionsledaren Bengt Sundbaum leder biodlingsarbetet på Asptuna anstalten i Botkyrka. Han ser stora utvecklingsmöjligheter för verksamheten. till lönebidragsanställning så att de kan bli yrkesskicklig arbetskraft för yrkesbiodlare och på sikt kanske hitta en anställning på utsidan, säger han. En bärande tanke med anstaltens biodlingsverksamhet har varit att pröva och visa på de positiva möjligheter som biodling kan erbjuda Kriminalvården, berättar Bengt Sundbaum. Till exempel ramtillverkningen har skapat sysselsättning för de intagna, efter att Asptuna i höstas tecknade ett avtal om att producera 30 000 ramar till ett stort svenskt biredskapsföretag. Produktionen sker på anstalterna i Täby och Österåker. De spärrgaller som Asptuna tillverkar för samma företag produceras på anstalterna Beateberg. som anstalten rensar åt biodlare, till externa företag för valsning av mellanväggar. Vaxhantering är dock tidskrävande och föga lönsamt för företagen, säger Bengt Sundbaum. Skulle Kriminalvården bestämma sig för att satsa på ett större vaxrenseri och valseri i Storstockholmsområdet eller på ostkusten skulle biodlingsverksamheten kunna skapa ännu fler sysselsättningstillfällen för de intagna, funderar han. – Här ser jag åter en vinn-vinn-situation: återförsäljarna skulle slippa de här bitarna och Kriminalvården skulle kunna skapa sysselsättning på anstalten samtidigt som de intagna kan utföra arbete som andra vill betala för. Den fjärde vinnande parten skulle bli den lokala biodlaren som kan dra nytta av detta och dessutom skulle kunna få tillbaka sitt eget vax valsat. Men där är vi inte ännu. Vi får se var Kriminalvårdens framtida beslut landar, säger Bengt Sundbaum. Exemplet på Asptuna har gett ringar på vattnet och inspirerat fler anstalter att pröva biodling. Under den här våren har även Skogome-anstalten i Borås och anstalten Gruvberget i Dalarna startat egna biodlingar. I DAG SKICKAS DET VAX, – Det är ett bra initiativ av Kriminalvården, säger Erik, en av de intagna, om biodlingsverksamheten på Asptuna. Tillsammans med en handfull andra intagna har Erik, som är i 25-årsåldern, arbetat med biodling och dess kringsysslor i Asptuna sedan i höstas. Några har tröttnat och hoppat av och några har tillkommit under året. – Men jag fastnade för det. Det är stimulerande. Man får ta ansvar och det är utvecklande. Genom det har man också lärt sig annat, som binas biologi och ekologi, säger Erik. Skälet till att Erik ville jobba med biodling på anstalten var att han gillar att vara utomhus, något som arbetet på anstaltens vaxrenseri gav en möjlighet till i vintras. Det var roligt att hantera renseriets gamla militära lågtryckspannor, tycker han. Under vintern har gruppen haft teoretiska studier om biodling. Man har också behandlat bisamhällena mot varroa, invintrat dem och tillverkat ramar och kupor. Det praktiska arbetet på bigårdarna började i våras. Snart ska gruppen också börja nosa på drottningodling. Erik har avtjänat sitt straff i juni. Han tror inte att han ska börja med biodling under de närmaste åren då han ska studera. – Men jag kan tänka mig att ha en bigård som äldre. Det vore trevligt att få konsumera egen honung som man själv har tagit fram, säger han. En annan intagen, Pelle, träffar Gaddens reporter i ramsnickeriet. Det mest intressanta har varit att arbeta vid bikuporna och se hur samhällena byggs upp, tycker Pelle. – Det har också varit väldigt kul att skapa honung. Kommer du att börja med biodling, när du kommer ut? – Kanske när jag blir äldre - som bisyssla, svarar han. Hans svar får en kille att stöna vid ramhögen. – Där fick du in din vits. Nej, håll er inom ramarna! säger han och gruppen i ramsnickeriet drar på smilbanden. (Erik och Pelle heter i verkligheten något annat.) Biodling, materieltillverkning och vaxrensning ingår i Asptuna anstaltens biodlingsarbeten. GADDEN NR 333 Redaktör Thomas Dahl gadden@biodlingsforetagarna.nu Ansvarig utgivare Monica Ragnar monica.ragnar@biodlingsforetagarna.nu Redaktionsråd Håkan Nilsson; Martin Lindell; Kristina Laitinen; Preben Kristiansen, sakkunnig Bihälsa; Fabian Lindhe, kontaktperson Yrkeshögskolan Redaktionellt material sändes till gadden@biodlingsforetagarna.nu MEDLEMSINFORMATION MATERIALDAGAR OCH UTGIVNING 2015 Annonstyp sida Format (mm) Pris Helsida Hel utfallande 200 x 264 225 x 290 3.190 3.190 Baksida Bak utfallande 200 x 244 225 x 265 3.690 3.690 Halvsida liggande Halvsida stående 200 x 130 100 x 264 2.190 2.190 Kvartssida liggande Kvartssida stående 200 x 60 95 x 130 1.200 1.200 Åttondelssida 95 x 60 600 Mini 60 x 25 300 Banner på webbplats 500 x 200 (px) 1.000 (2 mån) 2015 Nr Namn 2 Gadden nr 2 3 e-gadden nr 1 4 Gadden nr 3 5 e-gadden nr 2 6 Gadden nr 4 7 e-gadden nr 3 Grafisk form/layout: Mickey Grundström www.mcky.se Materialdag - 150506 150624 150805 150923 151104 Utgivningsdag 150416 150520 150708 150819 151007 151118 151230 160113 2016 1 Gadden nr 1 Viktigt när du skickar material yyAnnonser mailas som tryckoptimerad pdf. yyAnnonsbanners mailas som jpg, gif eller png. Annonser i e-Gadden 50% av ovan angivna priser. yyArtiklar mailas i word-, rtf-format eller Medlemmar annonserar gratis med radannonser yyAnge tydligt vad som är rubrik, Välkommen med din annons! Skicka e-post till gadden@biodlingsforetagarna.nu (max 100 tecken). Du kan även annonsera gratis under köp/sälj på www.biodlingsforetagarna.nu/forum. yyNumrera bildtexter och tillhörande bilder. Behöver du hjälp med annonsutformning kontakta gadden@mcky.se text i mail. mellanrubriker och brödtext. yyBilder skickas som jpg 300 dpi. Omslagsfoto: Thomas Dahl Tryck: Danagårds Litho, Ödeshög, 2015 ISSN: 1100-6951 Artiklar och framförda åsikter representerar inte nödvändigtvis föreningens officiella ståndpunkt. För icke signerat material och bilder svarar redaktören. Gadden får gärna citeras om källan anges. Copyright © Biodlingsföretagarna / BF Service AB Biodlingsföretagarna är en ideell branschförening vars syfte är att utveckla svensk yrkesbiodling. Vi utbildar, påverkar myndigheter, ordnar konferenser och studieresor. Välkommen att bli medlem. Hos oss kan din biodling utvecklas. yyAnvänd www.sprend.se eller liknande gratistjänst om du skickar stora filer över 10 mb. YC TR Var med och skriv i Gadden Gadden ska spegla verksamheten hos våra medlemmar. Honorar är 500 SEK + moms per publicerad sida. Biodlingsföretagarna förbehåller sig rätten till publicerat material om ej annat överenskommits. ANNONSBOKNING OCH ANNONSMATERIAL Kassör, Ekonomi, Medlemsärenden Kurt Oldeskog kurt.oldeskog@biodlingsforetagarna.nu Livsmedel Calle Regnell calle.regnell@swipnet.se Revisorsuppleant Lars Stensson lasse@solbacka-bigard.se Ledamot, Öppet hus, Profilkläder John Bergström john.bergstrom@biodlingsforegarna.nu Bihälsa Preben Kristiansen preben.kristiansen@biodlarna.se Forum/inloggning Martin Svensson forum@biodlingsforetagarna.nu Ledamot Simon Höjeberg simon.hojeberg@biodlingsforetagarna.nu Honung Alf Andersson blaklintens.bigardar@telia.com Valberedning Torbjörn Jacobson torbjorn@skogshonung.se Ledamot. Utlandskontakter Martin Lindell martin.lindell@biodlingsforetagarna.nu Svensk Biavel Bert Trybom, Torbjörn Jacobson www.svenskbiavel.se Lars Petterson lars@lpsbiodling.se Ordförande Thomas Dahl thomas.dahl@biodlingsforetagarna.nu Suppleant Staffan Tegebäck staffan.tegeback@biodlingsforetagarna.nu Studieresor Freddy Duwe freddy.duwe@biodlingsforetagarna.nu Vice ordförande, Yrkesbiodlarkonferens Yngve Kihlberg yngve.kihlberg@biodlingsforetagarna.nu Suppleant Mats Khakhar mats.khakhar@biodlingsforetagarna.nu Revisor Monica Ragnar monica.ragnar@biodlingsforetagarna.nu Rådgivning, Märkning av honung Björn Jacobson bjorn@skogshonung.se Revisor Staffan Odenhall staffan.odenhall@jazznbluesacademy.org Bli medlem i Biodlingsföretagarna Medlemsavgiften i Biodlingsföretagarna 2015 utgörs av två delar, varav 50 kr är momsfri medlemsavgift och 1.063 kr inkl. moms är serviceavgift. Medlems/serviceavgift, totalt 1.113 kr, insättes på PG enligt nedan. Ange namn, adress samt ”Medlemskap” Plusgirokonto: 382785-4, BF Service AB IBAN: SE61 9500 0099 6034 0382 7854 BIC: NDEASESS Bank: Nordea Bank AB, SE-105 71 Stockholm Sekreterare Nationella Programmet Håkan Nilsson hakan.nilsson@biodlingsforetagarna.nu 34 KSA 19 6 Gadden utges av Biodlingsföretagarna och utkommer fyra gånger per år i pappersform samt fyra gånger som e-postutskick. Samtliga publiceras på vår hemsida digitalt. Biodlingsföretagarnas medlemmar erhåller Gadden som medlemsförmån. 1 K 3 04 0 Kjell Ritzén kjell@granlunda.eu GADDEN NR 3 Vi har laddat upp inför säsongen! Du är välkommen med Din förfrågan / order. Biredskap 2014/15 Joel Svenssons Vaxfabrik Tel: 0431-43 00 55 • www.joelvax.se Katalog 2014 Med många nyheter. Skälderhusjackan - med avtagbar huva - olika modeller - Oliv / Vit / Design. Tappmaskin med bord & Vaxskruv Veterinärmedicinerna Apiguard och Apistan är framtagna för att få en långsiktligt hållbar och frisk biodling, Men Du måste ha en rotation i Din medicinering! Då minskar riskerna för resistens. I rotationen bör Apiguard användas två år efter varandra för att Effektivt minska resistensriskerna. Apistan och Apiguard har nu fullt ut blivit registrerade som veterinärmedicin. Vi får ej sälja direkt till biodlare utan försäljningen måste ske via apotek. Dessbättre behöver du inte gå till veterinär och få recept, utan det går att beställa / köpa direkt på ett apotek. Dock kan det löna sig att fråga på olika apotek då marknaden är fri för konkurrens och de olika apoteken sätter sina priser själv. Självvändande slungare, finns i olika storlekar. Glasburkar i maskinpackade plastpaket 350, 500 samt 700gr. Pall- samt bulkpriser. Joel Svenssons Vaxfabrik, Skälderhus, 266 94 Munka-Ljungby Tel: 0431 - 43 00 55, Fax: 0431 - 43 18 55, Hemsida: www.joelvax.se, E-mail: info@joelvax.se Semesterstängt: Lördagar i Juli samt v.30 o 31. Frakt o exp. avgift tillkommer Bitidningen Helsidor .indd 46 2015-06-26 16:59:47 Av Biodlare För Biodlare LP:s Biodling AB Bifor och socker! Beställ i tid så du har foder till invintringen! Skonsam varroakontroll i dina kupor. Artnr: 115880 Varroatestare Vi köper gärna ditt vax och din honung! Även legotappning av din egen honung, med din egen etikett! Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på www.lpsbiodling.se för att ta del av nyheter och erbjudanden! shop@lpsbiodling.se 0533-631 11 www.lpsbiodling.se
© Copyright 2024