1. No category

Svenskt Palliativt Nätverk informerar
Om nyhetsbrevet ser konstigt ut klicka här för en webbversion »
PDF Version » | Utskriftsversion » | Skicka till en vän » | Avprenumerera »
Nyhetsbrev – september 2015 nr 132 årgång 14
Välkommen åter efter sommaren. Hör av er om ni har något att berätta eller vill ställa frågor till andra som arbetar inom
palliativ vård. I detta nyhetsbrev gäller frågan handledning. Vi hoppas att många svarar
på webenkäten för att berätta hur det ser ut där ni arbetar.
Inbjudan att delta i en undersökning om handledning i
palliativ vård Handledning, i form av person- och emotionellt stöd för personal är
något som lyfts upp i Socialstyrelsens Nationella kunskapsstöd samt i
det Nationella vårdprogrammet som viktigt för arbetet i palliativ vård. Trots att detta getts
särskilt fokus vet vi väldigt lite om hur det fungerar ute i olika verksamheter. Utifrån kontakter i olika nätverk har vi identifierat att handledning erbjuds och sker på
olika sätt i landet, vi vill därför veta mer och har sammanställt en enkät som vi nu bjuder
in dig att delta i. Deltagandet är frivilligt och sker genom att du besvarar frågorna i
enkäten. Resultatet kommer att redovisas på gruppnivå, där dina svar inte kommer att
kunna härledas till dig som individ utan syftar till att ge en mer övergripande bild av
handledning inom palliativ vård. Återkoppling kommer att ges i SPNs Nyhetsbrev. Om du väljer att delta så ger du också
ditt tillstånd till att vi sammanställer och rapporterar resultatet.
Enkäten består av 22 frågor och tar 7-8 minuter att svara på.
Vi önskar dina svar senast den 14 september!
Tack för hjälpen!
Carina Lundh Hagelin och Rose-Marie Imoni
Carina Lundh Hagelin, leg sjuksköterska, diplomerad i palliativ omvårdnad, Med dr, lektor
och programledare för specialistsjuksköterskeprogrammet – palliativ vård vid
Sophiahemmet Högskola och Klinisk lektor vid Palliativt Centrum Stockholms Sjukhem. Epost: Carina.lundhhagelin@shh.se Rose-Marie Imoni, Specialistsjuksköterska i palliativ vård, Palliativa rådgivningsteamet
Piteå, Norrbottens läns landsting.
Klicka här för att komma till enkäten
Från den 1 september kan du anmäla
dig och skicka in abstrakt till den 4:e
Nationella Konferensen i Palliativ Vård
Konferensen äger rum i Malmö den 15 - 16
mars 2016 och anordnas av Nationella rådet
för Palliativ Vård tillsammans med Palliativt
Kompetenscentrum i Lund.
Palliativ vecka.
I samband med konferensen finns det
möjlighet att göra studiebesök på flera palliativa verksamheter i Skåne. Svenska
Palliativregistret håller sin årskonferens i anslutning till den Nationella konfernsen och
flera yrkesföreningar i palliativ vård kommer att hålla sina årsmöten under veckan.
Klicka här för att komma till konferensens hemsida med information och anmälan
Palliative Care Research – A Systematic Review of foci, designs and methods of research conducted
in Sweden between 2007 and 2012
En systematisk sammanställning om forskning i den palliativa vården 2007 - 2012 är
genomförd och publicerad i Scandinavian Journal of Caring Sciences.. Det är en
uppföljning av den sammanställning som Britt-Marie Ternestedt genomförde och som då
täckte forskning i palliativ vård från 1970-talet fram till 2007. .
Klicka här för att komma till sidan med artikeln
Magisteruppsats Med fokus på det friska. Sjukgymnastens roll inom
palliativ vård av Ebba Malmberg, leg. sjukgymnast
Patienter med behov av palliativ vård vårdas i dag inom
en mängd olika vårdformer vilket innebär att de flesta
sjukgymnaster i någon utsträckning stöter på dessa
patienter och deras närstående. Men trots att palliativ vård finns med som en del av ett
specialistområde inom sjukgymnastiken och trots att sjukgymnasten är en viktig del av
det palliativa vårdteamet, saknas det både riktlinjer och vetenskaplig evidens för många
sjukgymnastiska behandlingar inom området. I mitt eget arbete som sjukgymnast har jag
i olika sammanhang mött patienter, både barn och vuxna, i behov av palliativ vård. Med
det kom insikten om vilket stort och viktigt område palliativ vård är och hur lite vi som
sjukgymnaster har att luta oss emot när vi träffar på de här patienterna i kliniken.
Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjukgymnaster som arbetar med
patienter i behov av palliativ vård resonerar kring sin yrkesroll och funktion. Metod. I denna kvalitativa studie användes Interpretive Description (ID). Nio individuella
semi-strukturerade intervjuer utfördes med sjukgymnaster som arbetade med patienter i
behov av palliativ vård. Resultat Fyra teman som rör sjukgymnastens roll inom palliativ vård identifierades. Att se
människan beskriver sjukgymnastens möte med patient, anhöriga och kollegor. Att
möjliggöra vägar fokuserar på det sjukgymnasterna upplever att de faktiskt gör när de
arbetar inom palliativ vård. Att hålla döden i handen varje dag handlar om hur det är att
arbeta med döden och döende personer. Att lära för liv och döende lyfter fram vilken
kunskap sjukgymnasterna ger uttryck för att de behöver, både klinisk och akademisk, för
att ge en god palliativ vård Sammanfattning Sjukgymnaster som arbetar inom palliativ
vård upplever att de har ett annat arbetssätt än sjukgymnaster inom andra områden. Det
är därför viktigt att utveckla definitioner och riktlinjer som tydliggör sjukgymnastens roll
inom den palliativa vården och att ta fram adekvata utvärderingsinstrument för de
insatser som görs. Studien visar att mötet är utgångspunkten för den sjukgymnastiska
insatsen som är fokuserad på att ta tillvara det friska även när inget tillfrisknande är
möjligt.
Ebba Malmberg, e-post:ebba.malmberg@gmail.com
Klicka här för att läsa eller ladda ner uppsatsen
Konferens
Vi blir också äldre - livsvillkor för
personer med utvecklingsstörning Antalet personer med utvecklingsstörning
som åldras blir allt fler. Därmed ökar
behovet av kunskap. Konferensen vänder sig
till alla som är intresserade av stöd till
personer medutvecklingsstörning som åldras. Såväl chefer som medarbetare i vård och
omsorg, anhöriga, politiker och beslutsfattare är välkomna att delta.
Onsdagen den 18 november 9:00 till 16:30 i Stockholm. Konferensen anordnas av
Riksförbundet FUB i samarbete med Svenskt demenscentrum, Stiftelsen Stockholms
Läns Äldrecentrum och Forum Carpe
Ur programmet:
Conny Bergqvist, Klippan och FUB berättar om sin egen erfarenhet av att åldras och att
ha en utvecklingsstörning.
Stina Knutsson, vårdlärare på Lärgården, "Hur talar man om döden med personer med
utvecklingsstörning?"
Britten Askestad, sjuksköterska och utvecklingsledare på Äldrecentrum, ”Palliativ vård
och rätten att dö hemma" Margareta Lunde-Martinson, fd LSS-sjuksköterska och Årets smärtsjuksköterska 2011,
”Att upptäcka smärta”
Christina Karlsen metodutvecklare och Josefin Wikner, arbetsterapeut, ”Erfarenheter av
att använda Tidiga Tecken i Kungsbacka kommun”.
Ida Kåhlin fil. dr och leg. arbetsterapeut, "Delaktighet (även) på äldre dar – så kan stödet
i vardagen förändras" Kent Thuresson, överläkare i neuropsykiatri, Sahlgrenska universitetssjukhuset,
”Åldrande för personer med utvecklingsstörning – fysiskt och psykiskt”
Katarina Lindblad, socionom och musikterapeut. Musiken är ett alternativt sätt att
kommunicera - alla kan bli berörda och berikade av musik.
Kostnad 1200:- vid anmälan före den 2 oktober och sedan 1750:Sista anmälningsdag 2 november
För anmälan samt ytterligare information klicka här
Om möten.....
Maria Borowski deltog förra året i en skrivartävlingen och skrev
om sina upplevelser och möten med patienter. Texten har tidigare i år varit publicerad i Vårdfokus.
Klicka här för att läsa Om möten....
Seminariedag om Barnet i den palliativa vården Vi vänder oss till dig som arbetar i vården och är i behov
fördjupade kunskaper om symtomlindring av barn i palliativ
vård, men också om barnet som närstående liksom hur
teamarbete och kommunikationsinsatser anpassas för att
möta sjuka barn. Frågor om barn som närstående eller familjen runt barnet kommer
också att lyftas upp.
Under dagen får du tillsammans med Ulrika Kreicbergs och Christina Lindström
fördjupade kunskaper om palliativ vård av barn utifrån palliativ värdefilosofis fyra
hörnstenar.
Utbildningsorter:
17 september, Stockholm
19 november, Göteborg
Ur programmet kl. 08.30 - 16.00
Symtomlindring av barn i palliativ vård
Teamarbetets betydelse i mötet med barn i palliativ vård
Kommunikationens roll i mötet med barn i palliativ vård
Närståendestöd och mötet med närstående
Medverkande:
ULRIKA KREICBERGS, Leg. Sjuksköterska, Gålöstiftelsens Professur i palliativ vård av
barn och unga vid Palliativt forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta
Sjukhus
CHRISTINA LINDSTRÖM, Bitr Vårdchef vid Lilla Erstagården, barn- och
ungdomshospice/Barnsjuksköterska
Seminarieavgiften är 975 kronor exkl. moms per seminarium. I avgiften ingår
förmiddagskaffe, lunch och eftermiddagskaffe. Kursintyg utfärdas.
Senaste anmälningsdag: 1 vecka innan seminariedag.
För anmälan och ytterligare information klicka här
Unga cancerpatienter får oftare intensiv behandling
vid livets slut - även när det inte är medicinskt motiverat. En kommande studie från Karolinska institutet visar att det bland
annat beror på bristande kontinuitet och på att det kan vara
känslomässigt svårt för en läkare att diskutera med unga
personer om de vill avbryta behandlingen.
I den pågående studien undersöker nu forskare vid Karolinska institutet varför det ser ut
så här. En orsak kan vara att det väcker så svåra känslor hos läkare att avbryta
behandlingen av en ung patient.
Klicka här för att höra inslaget på Sveriges Radio
Gruppverksamhet för unga med allvarligt
sjuk förälder Hösten 2015 startar Ersta Hospiceklinik i Stockholm
en gruppverksamhet för unga mellan 13 och 19 år
som har en allvarligt sjuk förälder som vårdas på en
palliativ enhet; slutenvård eller avancerad sjukvård i
hemmet. Gruppverksamheten är öppen, vilket innebär
att unga, vars förälder vårdas på någon palliativa
enhet i Stockholmsområdet, är välkomna att delta.
Syftet med gruppen är att erbjuda stöd genom att få
träffa andra unga i samma livssituation.
Innehållet för tillfällena anpassas efter gruppdeltagarnas behov. Det kan t.ex. handla om;
Var skall jag vara när hemma är ett sjukhus? Kommunikation i familjen. Vem pratar jag
med om min förälders sjukdom? Känslor som ensamhet, ansvar, isolering eller att känna
sig annorlunda. Hur klarar jag av skolan? Hur pratar jag med mina vänner?
Medarbetare från teamet som sjukgymnast, sjuksköterska, arbetsterapeut, läkare eller
undersköterska bjuds in om det uppkommer frågor som behöver besvaras.
Vi planerar att träffa varje deltagare enskilt för att fånga upp eventuella individuella
sårbarheter eller behov, innan de börjar delta i gruppträffarna.
Vi har för närvarande ingen möjlighet att erbjuda gruppdeltagarna efterlevandestöd och
utgår från att varje enskild palliativ enhet erbjuder det.
Deltagandet i gruppen kostar inget utan bekostas av gåvor till Ersta diakoni.
Varje grupp kommer att ha 8-10 deltagare som träffas på Ersta en kväll per vecka
tillsammans med oss. Vid behov startas ytterligare grupper.
Vänliga hälsningar
Ulrica Melcher Stina Söderkvist
Start: 16 september 2015 Plats: Ersta Hospiceklinik, Stockholm
För anmälan till gruppen och för mer information, välkommen att kontakta:
Stina Söderkvist, kurator, stina.soderkvist@erstadiakoni.se teL 070 - 161 0574 e-post:Ulrica.Melcher@Erstadiakoni.se tel: 070 - 1610 590
Boklotteri Ryggen fri - en vårdroman av Susanna Hillbom heter
boken som lottas ut denna månad. Vi lottar ut 3 exemplar
vi har fått av författaren. Om boken står det:
Kristina arbetar som sjuksköterska inom hemsjukvård.
Hennes mål är en god lindrande vård för människor med
kroniska sjukdomar. Ibland uppstår situationer där
kostnadseffektiviteten och dokumentationsivern, präglade
av NPM (New Public Management), sätter käppar i hjulet
för henne och bokens andra aktörer. Dessa aktörer är
bland andra Jonas som arbetar i hemtjänsten, hans
flickvän Tova som studerar till undersköterksa samt Frans
som är närstående till sin cancersjuke pappa.
Ryggen fri är en vårdroman som vill synliggöra arbetsvillkor, visa på effekter av politiska
beslut för patienter och närstående samt vara ett bidrag i debatten om NPM. Tillit ocu
lojalitet ställs på sin spets i en vårdvärd med avföringslukter, stressiga beslut i dödens
närhet och även ett och annat stråk av romantik.
Vill du vara med på utlottningen av böckerna så skicka epost till
infospn@stockholmssjukhem.se senast den 25 september 2015 och glöm inte skriva
namn och adress dit boken ska skickas om du vinner.
Förra månadens böcker vanns av:Anette Ahlin, Ljungby, Gunilla Flodin, Stockholm, Lotta
Hylén, Malmö, Marie Nilsson, Säter, Birgitta Quittenbaum, Växjö
”Advanced home care - Nurses’ everyday
practice” heter licenciatavhandlingen som
Agneta Öhlén försvarade vid Karolinska
Institutet i våras. Sammanfattning:
Hemsjukvården växer både i Sverige och i övriga delar av
västvärlden. I Sverige utvecklas på många orter dessutom den avancerade
hemsjukvården, ASIH, där man ger vård som på 1900-talet krävt sjukhusvård. Samtidigt
som hemsjukvården ökar, minskar också vårdplatser på sjukhus. Detta förändrar i sin tur
hur vi bör tänka när vi utbildar sjuksköterskor. Många människor vill stanna i hemmet också med svår sjukdom, men denna önskan kan
dock ändras och försvagas mot slutet av livet. Familjesituationen kan också vara sådan
att hemmet inte alltid är idealisk. När vården blir avancerad ingår ofta teknik i hemmet
relaterad till sjukdomen och den vård som ska utföras, vilket ställer höga krav på både
patient och familj. I licentiatavhandlingen undersöktes sjuksköterskors uppfattningar och dokumentation av
arbetet inom ASIH. Den avancerade hemsjukvården består av både planerad och akut
verksamhet. Många kontakter med teamet, patienterna och deras familjer sker via
telefon. Sjuksköterskan är oftast ensam under sina besök. Sjuksköterskorna inom ASIH
är dedikerade sitt arbete, känner stort ansvar och anser att teamarbetet är mycket
viktigt. Sjuksköterskorna beskriver att det är lättare att se ”människan” när man vårdar
patienten i hemmet. Men sjuksköterskor möts också av stora utmaningar i arbetet.
Utmaningarna består av väldigt avancerad teknik och att patienterna har mycket
varierande diagnoser. Kvaliteten på sjuksköterkornas dokumentation varierade kraftigt
och informationen var ofta svår att finna, vilket innebär en potentiell risk för
patientsäkerheten. Avancerade vårdbehov fanns beskrivna, men det fattades ofta
utvärderingar av utförda åtgärder. De flesta sjuksköterskor som intervjuades saknade
specialistutbildning. Vi måste fundera på samt diskutera de nya förutsättningarna i vården samt hur vi på
bästa sätt ska utbilda dagens och morgondagens sjuksköterskor. Sjuksköterskor som
arbetar inom ASIH behöver kunskap på avancerad nivå avseende personcentrerad vård,
familjecentrerad vård, patofysiologi, medicinsk teknik, psykologi, kommunikation samt
smärta och smärtlindring. Att göra korrekta bedömningar på telefon är ett annat
angeläget område. Sjuksköterskor behöver dessutom mer kunskap i sökning av
vetenskaplig litteratur och evidensbaserad vård. Vi bör titta på om vissa
dokumentationssystem som används är för komplexa och komplicerade för att
säkerställa säker informationsöverföring.
Agneta Öhlén, e-post:Agneta.Ohlen@ki.se
Klicka här för att läsa avhandlingens ramberättelse
Krav på utredning om dödshjälp
Vården i livets slutskede bör få en egen utredning som inkluderar frågan
om dödshjälp anser flera medlemmar i Smer inklusive debattören och
författaren PC Jersild
I Almedalen diskuterade Statens medicinsk-etiska råd - Smer om dödshjälp bör tillåtas i Sverige. PC Jersild och jesuitprästen och professorn i medicinsk etik, Erwin Bischofberger, försökte få med
eutanasifrågan i en större utredning om livets slutskede på 90-talet, men frågan lyftes ut ur den
utredningen.
Smer skrev till socialministern Göran Hägglund (KD) för sju, åtta år sedanom denna fråga och har
ännu inte fått svar. Enligt P C Jersild kan Socialstyrelsen inleda en intern utredning utan beslut i
riksdagen i frågor som tangerar dödshjälp, som exempelvis läkarassisterat självmord.
– Det är bara för eutanasi det krävs svar från riksdagen, hävdade PC Jersild.
Barbro Westerholm vill se en bred utredning som också inkluderar frågan om äldres rädsla för att inte
få tillgång till palliativ vård och den utbredda livsledan.
Doktorandkurs - Fenomen i palliativ vård, 7,5 hp Kursen behandlar relevanta fenomen inom palliativ vård samt tänkbara betydelser av
dessa för patient, närstående, familj och vårdpersonal. Doktoranden väljer själv ett eller
flera relevanta fenomen. Målet med kursen är att analysera och reflektera över innebörder av dessa fenomen
samt att problematisera den palliativa vårdfilosofin i relation till de valda fenomenen.
Under kursen deltar kursdeltagarna i föreläsningar och seminarier förlagda till campus
samt via webbaserad lärplattform.
Kursen hålls vid Linnéuniversitetet i Växjö.
Kursstart: Hösten 2015.
Kurstillfälle: 28-29 oktober 2015, 2 december 2015 (via nätet), 13 januari 2016.
Undervisningsspråk: Kursen kan ges på engelska om det efterfrågas, annars på svenska
Kursansvarig: Lektor Carina Werkander Harstäde. Tfn 0739-86 81 58. E-post: carina.harstade@lnu.se
.
Anmälan: Skickas till forskningssekreterare Catarina Gaunitz senast 1 oktober 2015 epost:catarina.gaunitz@lnu.se
Kursplan: Lämnas av Catarina Gaunitz eller Kristina Julin Nyquist e-post:
kristina.julin@lnu.se
Nationellt kompetenscentrum anhöriga blir
permanent Sedan starten 2008 av Nationellt kompetenscentrum
anhöriga, Nka, har centrumet fått beviljat medel ett år i
taget.
Grunduppdraget har bestått i att samla in och sprida information om anhöriga till äldre
personer.
Verksamheten är utvärderad och medel för en långsiktig verksamhet är beviljade och ska
vara i drift senast den 1 januari 2016. Verksamhetsområdet ska innefatta alla anhöriga oberoende av den närståendes ålder,
sjukdom, diagnos eller funktionsnedsättning. Särskilda villkor som ska uppfyllas
i och med en permanent verksamhet: Nka ska särskilt uppmärksamma: könsrelaterade
skillnader och konsekvenser i anhörigstödet, anhörigstöd i ett interkulturellt perspektiv,
stödja och utveckla hälso- och
sjukvårdens roll, underlätta förutsättningen för att kombinera arbete med anhörigomsorg
samt, vid barn som är anhöriga, bidra till sådant stöd att anhörigas svårigheter inte
inkräktar
på barnets hälsa, utveckling och skolgång. Nka ska ge kunskapsstöd direkt till föräldrar
och anhöriga till, företrädesvis barn och unga, med flera omfattande
funktionsnedsättningar och med omfattande medicinska behov.
Läs mer om Nka
Vänliga hälsningar
Sylvia Sauter Carl Johan Fürst Palliativt Centrum
Stockholms Sjukhem
Palliativt utvecklingscentrum Lund
Detta nyhetsbrev har gått ut till alla som anmält intresse för att delta i nätverket. Har du bytt e-postadress, vänligen hör av dig till infospn@stockholmssjukhem.se
PDF Version » | Utskriftsversion » | Skicka till en vän » | Avprenumerera »