Vad hindrar respektive möjliggör tät och blandad stad? Utgångspunkter Barcelona | biltvätt • Allmänt begrepp • CMB-‐enkät • Krav på lokaler i svåra lägen • Olika syn hos både aktörer och förvaltningar • Viljestyrd policy, sällan baserad på kunskap Vad säger forskningen om ”blandstad” respektive ”tätare stad” ? Blandstad i betydelse ”nära till m atbutiken och hållplatsen” är inte ett verktyg, utan en funktion av täthet: • Hög befolkningstäthet = högt exploateringstal (bostadsyta/verksamhetsyta per capita) • Hög blandning av bostäder och arbetsplatser ger (natt + dagbefolkning) • God tillgänglighet till service av olika slag p g a efterfrågan stor del av dygnet • Potential för trivsamma, levande och trygga offentliga rum Andra viktiga egenskaper är: • Hög korsningstäthet i gatunätet (områdesnivå) • Centralitet (stad/region) • Koncentration av arbetsplatser till en eller få platser • Koncentration av bostäder kring arbetsplatskoncentrationen ( -‐erna) Hur vi reser beror mest av var i staden/stadsregionen vi bor: Färdmedelsfördelning, inköpsresor 100% 80% 60% Till fots Kollektivtrafik Bil 40% 20% se e gg el ge ls M kt g le s sm åh us be by eb yg åh us b s sm G le m t s Tä ög ö el h M ed åh pp en us b be b eb yg yg ge ge l ls se e se gg el eb y n b pp e ög ö H ög s el h M ed H ög s lu lu te n te n be b be by g yg ge ge ls ls e e 0% UN Habitat – färdsätt och täthet: Kort historik Drottninggatan Gävle ca 1850 Skifte på 1860-‐talet Storgatan Kalmar ca 1900 1874 års byggnadsstadga Stora regleringsplaner med enkla regler: • Byggnadshöjd max gatans bredd • Gatubredd 18 meter, alt 12 eller 15 • Gårdsytan minst hälften av byggnadsytan • Byggnad i gatulinjen • Lokaler och bottenvåning ej reglerad dvs byggherren avgjorde själv A, B eller C-‐läge… Skifte på 1860-‐talet …utifrån god information om omkringliggande utveckling. Skifte på 1860-‐talet Stadsplanering = Planmonopol Projektplanering Detaljplanens funktions-‐ uppdelning: B, K, H, P, C… Radburn, NJ 1928 Le Corbusier 1900-‐talet – mot ökad funktionsuppdelning. Och ökad biltrafik. Jämförelse Sverige – Norge Jämförelse Sverige – Norge • • Privat initieringsrätt Lägen klargörs tidigt Studie fyra områden i Gbg Metod • • Enkel kartläggning baserad på mätbarhet • Dag-‐ och nattbefolkning • Exploatering • Blandning på fastighetsnivå • Fördelning av lokaler / aktiva bottenvåningar Identifiering av tydliga hinder och möjligheter Barcelona | biltvätt Utgångspunkt i strategin för utbyggnadsplanering Urval: K V A R TE RS S TA D Linnéstaden Gamlestaden 1 9 4 0 -‐ / 5 0 -‐ T A L Guldheden Axel Dahlströms torg M I L J O NP RO GR A M Landala Opaltorget 1 9 8 0 -‐ / 9 0 -‐ / 0 0 -‐ T A L Öster om Heden Sannegården Linnéstaden | Linnégatan Linnéstaden Linnéstaden | Linnégatan ”Oäkta bostadsrättsföreningar” Stockholm | Hammarby Sjöstad Stockholm | Hammarby Sjöstad Stockholm | Hammarby Sjöstad Norra Älvstranden | Eriksberg Norra Älvstranden | Sannegården Norra Älvstranden | Sannegården Sannegården Gamlestaden Gamlestaden | Holländareplatsen Gamlestaden | Holländareplatsen Opaltorget Gatumönster Gatumönster Nya Hovås Möjligheter Växande städer Efterfrågan Urban livsstil Transportminskning Handeln 3D-‐fastigheter Hinder Odefinierat begrepp Kunskapsbrist Faktabrist Gleshet Separerad samhällsstruktur ’Frimärksplanering’ Specialiserad byggindustri Ej ekonomiskt gångbar Lagtolkningen Planmonopol Handeln Köpladorna rationella Småhus attraktivt