1. No category

Lilla
LiV:et
Informationstidning för personal inom barnhälsovård
Nummer 3 - juni 2015
1
Ansvarig utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Isabel Lindgren
VÄRMLAND
BARNHÄLSOVÅRDEN
Innehåll:
Framsida: Klok i solen - tänk på att skydda barnen!
Restsituationen av Tetravac
s 04
Akutask Anafylaxi - BVC
s 04
Vaccination av små barn inför utlandsres
s 04
Mässling i Europa
s 05
Råd om kikhosta
s 05
Klok i solen
s 06
Björnloka
s 06
Införandet av det nya barnhälsovårdsprog
s 07
Frågeformullär vid 3- och 4-årsbesöket
s 07
Rikshandboken för jämlik och orättvis barnhälsov s 08
FN:s konvention om barnets rättigheter
s 09
Våld mot barn
s 09
Våga se, våga agera!
s 09
Frågor & Svar barnhälsovård
s 10
Folktandvården i Värmland
s 11
BHV-journalen i Cosmic
s 12
Information och nyheter från Livsmedelsverket
s 13
Syna saltet
s 13
Komjölksallergi
s 14
Matkultur
s 15
Info från Livets tråd
s 16
Fortbildning
s 17
Lästips för barn, föräldrar & personal
s 18
Info från Barn och familjehälsa
s 19
Sommarhälsning!
Språkvetaren och estradören Fredrik Lindström skrev för några år sedan en bok där
han berättade om vilket ord han tyckte var
det vackraste i det svenska språket. Valet föll på
kvällssol. Smaka på ordet- och visst ger det en lång fruktig eftersmak med doft av syren, samt en förnimmelse om ljumma
lediga sommarkvällar på verandan tillsammans med goda vänner.
Känslan är att vi har en lång väg dit då dunjackan fortfarande inte är
inhängd i garderoben och semesterschemat är olöst. Men misströsta inte
och låt er hänföras av glimten i barnaögat när berättelsen kommer om
sommarens stundande resa till kusinen i Sunne eller djurparken i Eskilstuna.
Våren inom barnhälsovården har varit fylld av tankar på våra treåringar
och hur vi ska bete oss när vi träffar dessa finurliga och rättframma personer. I höst börjar vi med det nya teambesöket och det känns både som
en utmaning och som en möjlighet att göra betydelsefulla insatser både
för det enskilda barnet och för dess familj.
//Staffan Skogar
2
Utvecklingsenheten för
mödra- och barnhälsovård
önskar alla en trevlig
sommar!
3
Aktuellt
Restsituationen av Tetra- Vaccination av små barn
vac, information till BVC inför utlandsresa
Text: Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare och
Text: Staffan Skogar
Ingemar Hallén, Smittskydd Värmland, juni 2015
Allt fler av våra barn reser utomlands i tidig
ålder. Detta beror dels på att allt fler barnfamiljer åker på semesterresor och att vi har
många invandrande familjer som tidigt åker
tillbaka till släkt i sina hemländer.
Här kommer ett underlag för hur vi hanterar den
uppkomna restsituationen av det upphandlade tetravalenta kombinationsvaccinet mot Difteri, Tetanus,
Pertussis och Polio-Tetravac. Vaccinet ges på BVC
vid fem års ålder. Alternativen används i turordning
beroende av tillgång på vaccin:
Att resa till fjärran länder med små barn ska vi på
BVC ha kritiska synpunkter på, men vi kan inte
ändra denna trend. Vaccinationer av dessa barn kan
ofta leda till huvudbry, både inom det allmänna vaccinationsprogrammet och när kompletterande vaccinationer krävs och resemedicinsk kunskap behövs.
En särskild riskgrupp är de familjer som åker till sina
hemländer och inte alltid är medvetna om att kompletterade vaccinationer behöver att ges, till exempel
hepatit A.
• Fyrvalent vaccin med annat namn men med
samma komponenter, Infanrix-polio
• Femvalent vaccin (utan att ta bort Hib delen),
infanrixpolio-Hib, Pentavac
• Infanrix hexa till de barn som förut fått infanrix
hexa
• Senarelägga vaccinationerna, sämre alternativ då
det då kan innebära att vaccinationen överförs
till skolhälsovården
Socialstyrelsen har skickat ut en remiss för att undersöka om vi kan använda femvalent vaccin, men
där Hib delen ej tas med. Innan något beslut kommit i frågan så avråds från detta. Viktigt med information till föräldrarna att även om vi avviker från
det upphandlade vaccinet och det står ett annat namn
på sprutan så är det samma vaccinkomponenter som
barnet kommer att få. Om barnet skulle få en spruta
med fler komponenter än avsett t.ex. extra Hib så ger
detta ger ingen risk för ytterligare biverkningar.
Vaccinationscentrum i Karlstad är en resurs som kan
bistå oss på BVC med denna kunskap och även vaccinera barnen inför resan. Detta gäller framförallt
barn under 2 års ålder men även äldre barn vid längre
resor där det finns ett behov resemedicinsk kunskap.
Vid korta semesterresor till Medelhavet och liknande
uppstår sällan några större oklarheter och då kan vaccinationerna skötas via BVC. De aktuella familjerna
hänvisas till Vaccinationscentrum ( ingen remiss
behövs) som både vaccinerar och ger reseråd till familjen. De vacciner som inte ingår i det nationella
programmet och om det blir fråga om extradoser får
familjerna betala själva.
Registrera som vanligt i Svevac. Om vaccinationen
avviker från det anvisade vaccinet krävs läkarordination. Beställningen görs som vanligt via sjukhusapoteket
Vaccinationscentrum kan även kontaktas för rådgivning för er på BVC i de fall där föräldrar endast vill
ge sina barn enskilda vacciner. I dagsläget är detta
komplicerat då det oftast behövs en lokal licensansökning, vaccinationscentrum kan bistå med information hur man går tillväga.
Akutask Anafylaxi - BVC
Nu finns en ny akutask avsedd för BVC att beställa: Akutask Anafylaxi - BVC APL . Pris till apotek är 1225,00
kr. Den innehåller Aerius 2,5 mg 2 st, betapred 0,5 mg,
10st och adrenalin, Emerade , autoinjektor 0,15 mg, 2
st. Innehållet är i överensstämmelse med Akut barn i
Rikshandboken.
Information kan hämtas på APLs hemsida
Hit kan du hänvisa föräldrar - klicka här
4
Mässling i Europa
Råd om Kikhosta
Text: Ingemar Hallén Smittskydd Värmland , måndag 18 maj 2015
Informera
Mässling fortsätter att skapa utbrott i
Europa och i övriga världen. Det finns
också färska rapporter om mässlingsfall
i Sverige, senast en person som blivit
smittad i Tyskland och efter hemkomst
smittat flera i sin omgivning.
I Europa pågår utbrott på flera håll. Det senast
rapporterade utbrottet är i Alsace, Frankrike,
men det pågår även ett stort utbrott i Tyskland
samt på Balkan, bl.a. i Kroatien.
Inför sommarens semesterresor bör man se över
sitt mässlingsskydd. Många är immuna men
inte alla. För fullgott skydd mot mässling krävs
att man fått två doser mässlingsvaccin eller att
man haft mässling. Genomgången mässling infektion ger livslångt skydd. I Sverige infördes
vaccination mot mässling med en dos 1971 och
sedan 1982 erbjuds vaccination med två doser
inom det allmänna vaccinationsprogrammet
för barn. Anslutningen till vaccinationerna har
varit hög sedan 1980-talet.
Personer som är födda före 1960 har nästan alltid haft mässling som barn och är därmed immuna. De som är födda på 1960-talet, särskilt
den senare delen, och på 1970-talet kan däremot ha undgått mässling infektion och inte heller fått två doser vaccin.
Extra viktigt är det att tänka på skyddet av små
barn, som inte hunnit få sin första mässlingsvaccin dos. Denna ges vid 18 månaders ålder.
Väljer man att resa utomlands med barn under
18 månader bör barnet få en vaccindos (MPRvaccin) innan resan. Ges vaccin innan 12 månaders ålder ger man även den ordinarie dosen
vid 18 månaders ålder eftersom immunsvaret
inte är lika bra.
Text: Folkhälsomyndigheten
Kikhosta har ökat och alltfler spädbarn insjuknar. De
som drabbas allvarligast av kikhosta är framförallt
barn under sex månader som inte hunnit få de två första vaccindoserna. För att skydda dessa behövs en hög
uppmärksamhet för misstänkt kikhosta i omgivningen
under tiden strax innan barnet föds och de första sex
månaderna. Kikhosta kan uppstå även om man är
vaccinerad eller har haft sjukdomen. Det är viktigt
att vårdgivare informerar föräldrar om att kikhosta
har ökat och att spädbarn yngre än sex månader har
en större risk att få allvarlig sjukdom och därmed bör
skyddas genom att undvika nära kontakt med personer
som har besvärlig hosta.
Provtag
Vårdgivare ska ta prov på spädbarn och på personer
som vistas nära barnet, framförallt på föräldrar och
syskon, och som har symtom på långvarig hosta även
om kikningar inte förekommer. Diagnostik görs med
fördel med PCR-teknik (påvisning av bakterien i
nasopharynx) och svar fås inom ett dygn. Patienten är
PCR-positiv minst tre veckor efter insjuknandet. Vid
mer än tre veckors hosta kan serologi användas för
diagnostik.
Behandla med antibiotika
Behandling med antibiotika kan bli aktuell, och utgör
en väsentlig del av den förebyggande behandlingen
för att undvika allvarlig sjukdom hos spädbarn. Om
kikhosta misstänks hos barn eller vuxna som lever
nära ett spädbarn ska antibiotikaprofylax ges till barn
som är yngre än 6 månader. Om kikhosta konstaterats
hos ett spädbarn har antibiotikabehandling effekt på
sjukdomsdurationen även om behandling påbörjas
efter symtomdebut. Om kikhosta konstateras hos
en gravid kvinna eller i en familj där ett barn snart
ska födas ska det nyfödda barnet få behandling med
antibiotika direkt efter födseln, och särskilda åtgärder
avseende smittskydd på BB/förlossningsavdelning ska
vidtas. Läs mer om antibiotikaprofylax här
Erbjuda vaccin i tid
Spädbarnen får ett visst skydd och har en lägre risk
för allvarlig kikhosta redan efter första vaccindosen.
Därmed är det viktigt att inte fördröja administrationen av den första dosen vaccin. Den bör ges i rätt tid,
när barnet är 2,5 till 3 månader gammalt.
5
Du har väl inte glömt att boka in information om
solprevention!
Sjuksköterskorna Monica Grönqvist, Anita Skoogh och Sara Rosengren, som till vardags jobbar på hudmottagningen i Karlstad,
åker ut till länets barnavårdscentraler och familjecentraler och
informerar föräldrar och personal om solprevention.
En dag i veckan, oftast onsdagar, turas de tre trallande jäntorna om
att åka ut och berätta hur man med ökad medvetenhet kan minska
riskerna med solen.
Det lilla barnet har en tunnare och känsligare hud och bränner sig
lättare, vi ska vara rädda om våra små.
Kontaktuppgifter:
monica.gronqvist@liv.se
anita.skoogh@liv.se
sara.rosengren@liv.se
Björnloka
Björnloka är en vanlig växt som växer vilt i
Sverige och som kanske inte är känd för människor inflyttade från andra länder. Eftersom
den kan ge kraftiga hudskador kan det vara extra viktigt att informera om detta enligt nedan.
Björnloka innehåller furokumariner som är irriterande på hud, särskilt om huden utsätts för
solbestrålning (fototoxisk reaktion). Förgiftningar genom förtäring av växten är inte kända
hos människa.
Brännskadeliknande symtom med
kraftig hudirritation, rodnad och blåsor, som
kan bli stora och smärtsamma. Besvären kan
komma efter 1-2 dagars fördröjning kan kvarstå i veckor, eventuellt även ärrbildning och
mörkfärgning av huden.
Symtom:
6
PM
Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård
BHV-enheten
1 (1)
2015-05-28
Införandet av det nya Barnhälsovårdsprogrammet i
Värmland
Införandet av det nya Barnhälsovårdsprogrammet pågår för närvarande enligt vägledningen från SoS och detaljerna preciseras i Rikshandboken.
Efter vårens workshops där fokus legat på treåringen, införs treårsbesöket
från den första september 2015 i Värmland. Detta innebär att de barn som
fyller tre år från september i år kommer att erbjudas detta teambesök med
både sjuksköterska och läkare. Besöket vid 18 månader kommer att fortsättningsvis vara enbart ett sjuksköterskebesök.
BHV-enheten arbetar för att införa hela det nya barnhälsovårdsprogrammet i
Värmland men detta ser vi inte möjligt innan ökade resurser till BVC kommer till stånd. Ärendet har diskuterats i hälso- och sjukvårdsledningen och
budgetarbetet pågår inför 2016 men några beslut har ännu inte tagits i frågan. Nya BHV programmet är således inte infört i sin helhet ännu men vi
måste arbeta i denna riktning tillsammans med övriga Sverige.
Hembesöket vid åtta månader kommer därför att anstå tills vidare och de
riktade besök som programmet preciserar får också göras i möjligaste mån.
Det första hembesöket till alla barn är dock en prioriterad fråga där vi fått
oroande signaler att hembesöksfrekvensen sjunker på flera platser. Om man
lokalt upplever att man inte hinner med sitt uppdrag får diskussion föras i
första hand med sin enhetschef.
Vi kommer att fokusera på hur man arbetar med programmet under höstens
rundresor och då kommer vi att efterfråga hur arbetssituationen ser ut på er
lokala BVC.
Från BHV-enheten vill vi tacka för många synpunkter under vårens möten
och vi är övertygade om att det nya besöket kommer att bli givande för både
barnet, familjen och för oss som arbetar på BVC. Rapporter från övriga landet vi tagit del av pekar i denna riktning.
Alla barn har rätt till en jämlik och rättvis barnhälsovård och även om vi
inte kommit ända fram med det nya programmet så låt oss tillsammans arbeta i denna riktning och ha barnets bästa som vår ledstjärna.
BHV-enheten i Värmland
Frågeformulär vid
3- och 4- årsbesöket
Vi vill tacka för alla kloka och intressanta synpunkter som vi fått vid nätverksträffarna gällande frågeformulären vid det nya 3 års teambesöket och 4-årsbesöket. Vi tar till oss era synpunkter, reviderar formulären
och kommer inledningsvis att lägga dem på Barnhälsovårdsenhetens hemsida för att senare lägga dem som
bilagor i Cosmic.
7
Rikshandboken för jämlik och rättvis barnhälsovård
Text: Nyheter på webben [2015-04-15], Inera
Grunden för svensk barnhälsovård är att erbjuda barnfamiljer ett universellt program på lika villkor. En jämlik barnhälsovård är förutsättningen för att kunna ge riktat stöd till dem som behöver, det vill säga,
en rättvis barnhälsovård. Det säger Johanna Tell, som forskar om det
nya barnhälsovårdsprogrammet och Rikshandboken i barnhälsovård.
År 2011 genomförde jag tillsammans med två kollegor en kartläggning som visade att det finns stora skillnader i landet avseende barnhälsovårdens utbud och
metoder. Året därpå disputerade en annan kollega vars studier visade att barnhälsovården inte heller är rättvis.
Som ett led i detta publicerade Socialstyrelsen år 2014 en vägledning för barnhälsovård och ett nytt nationellt barnhälsovårdsprogram togs fram i samverkan mellan professionen och myndigheten. Arena för det nya barnhälsovårdsprogrammet, som börjar implementeras år 2015 är www.rikshandboken-bhv.se. Målet
med vägledningen, programmet och Rikshandboken är att skapa möjlighet till en
jämlik och rättvis barnhälsovård och bidra till en evidensbaserad praktik.
Johanna Tell, Distriktssköterska och samordnare för barnhälsovården i Blekinge. Doktorand i Tillämpad hälsoteknik,
Blekinge Tekniska Högskola.
Fotograf: Håkan Linder
Djupare kunskap om användandet
En viktig förutsättning för att nå målet är att barnhälsovårdsprogrammet följs och att Rikshandboken används. Inför implementeringen av det nya barnhälsovårdsprogrammet var det därför värdefullt att få djupare
kunskap om hur Rikshandboken används av BVC-sjuksköterskor för att söka kunskapsunderlag och metodunderlag likväl hur frekvent websidan används och vilka faktorer som påverkar an-vändandet. Detta blev
syftet med min andra studie som genomfördes år 2013 och som kommer att publiceras i en vetenskaplig
tidsskrift våren 2015.
BVC-sjuksköterskor litar på Rikshandboken
Resultatet visar bland annat att BVC-sjuksköterskor i hög grad vänder sig till Rikshandboken för att inhämta
kunskapsunderlag och metodhandledning. De litar på att informationen är korrekt, anser att innehållet håller
hög kvalitet, är pedagogiskt och lätt att ta till sig. BVC-sjuksköterskorna ansåg också att det är viktigt eller
mycket viktigt med ett nationellt barnhälsovårdprogram och en gemensam rikshandbok i barnhälsovård.
Ställer krav på utveckling
Detta kan ses som en viktig framgångsfaktor för att Rikshandboken ska kunna vara arena för det nya barnhälsovårdsprogrammet och bidra till en jämlik och rättvis barnhälsovård. Samtidigt ställer det krav på att
Rikshandboken utvecklas och uppdateras efterhand som ny kunskap tillkommer. Så webbsidan inte tappar
i trovärdighet, inte accepteras och därmed inte blir använd i den utsträckning som förväntas. Implementeringen av det nya barnhälsovårdsprogrammet och användningen av Rikshandboken följer jag i mina fortsatta
doktorandstudier.
Här finner du sidan som artikeln är hämtad från
8
FN:s konvention om
barnets rättigheter
< En lättläst skrift >
Artikel 2
handlar om att reglerna gäller för alla barn.
Alla barn är lika mycket värda.
Inga barn får bli diskriminerade,
det vill säga bli sämre behandlade.
Det har ingen betydelse vilken färg barnet
och föräldrarna har på huden,
om barnet är flicka eller pojke,
vilket språk barnet talar,
vilken gud barnet tror på,
om ett barn har funktionshinder
eller om barnet är rikt eller fattigt.
Mobbing i skolan kan till exempel
vara diskriminering.
Aktuell rapport från BRIS och stiftelsen Tryggare Sverige
Våld mot barn
Få misshandelsbrott mot små barn klaras upp.
Knapp en av tio anmälningar om våld mot barn mellan 0-6 år klaras upp och det är stora skillnader mellan
polismyndigheterna. Av de sammanlagt 14137 brott som anmäldes 2009-2013 klarades endast 1319 upp i
den meningen att en gärningsperson kunde knytas till brottet. Vid polismyndigheten i Värmland var personuppklaringsprocenten under perioden 2009-2013, 20 procent, medan den i polismyndigheterna i Örebro och
Skåne endast var 6 procent. I snitt inkommer nio anmälningar om misshandel mot barn 0-6 år i Sverige varje
dag. År 2009 gjordes 2195 anmälningar till polisen, medan det 2013 gjordes sammanlagt 3261. Vilket är en
ökning på hela 49 procent under perioden.
De stor skillnaderna mellan polismyndigheterna visar att det finns goda möjligheter att klara upp betydligt
fler brott än vad som är fallet i dagsläget. Rätt mängd resurser måste avsättas för att skapa möjligheter för
socialsekreterare och åklagare att utföra ett professionellt jobb. Detta kräver ett ledarskap som prioriterar
frågan. Hela rapporten finns att läsa här
Våga se, våga agera!
Barnhuset har i samarbete med överläkare Steven Lucas och Gabriel Otterman, Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala, tagit fram en folder om tidiga tecken på att barn
och ungdomar far illa. - Läs mer på tidigatecken.nu
Foldern har skickats till alla BVC-sjuksköterskor samt informerat om rutinen
inom allmänmedicin ”Våld i nära relationer”
9
Frågor & Svar
BVC-sjuksköterska: Flicka född
i v 29. Fick vaccinationer vid 6
veckors ålder. Ska hon ändå ha vid
3 månader , mamma säger att de
vaccinationerna inte skulle ”räknas”.
Staffan Skogar: Det är rätt,
prematura barn under v 32 får en
extrados som inte ”räknas”
Staffan Skogar: Ge enligt det
svenska programmet. Familjen kan
vända sig till vaccinationscentrum
om de vill ha de vacciner som ingår
i dubai. Vi ska inte tillhandahålla
de övriga vaccinarna.Om de bosätter sig i Dubai där så kan även fortsatta vacciner ges där.
BVC-sjuksköterska: Jag har fått
frågan från en pedagog anställd vid
en förskola i kommunen om vad
som gäller vid läkemedelshantering inom förskolan. De känner att
det är lite olustigt uppgift ibland.
Hon nämnde ett exempel där de
fått penicillin som oral suspension
uppdraget i en omärkt spruta. De
efterfrågar rutiner för säker hantering och tydlig ansvarsfördelning,
dels för barnets säkerhet men också
för pedagogens trygghet i sitt yrkesutövande.
BVC-sjuksköterska: Har en 2
månader gammal pojke som ska
bo både i Sverige och Dubai.
Kommer att resa till Dubai för första gången slutet av maj månad. Vi
har planerat att vaccinera honom
med sedvanlig vaccinering + hep.
B, första dosen vid 2,5 månad.
Familjen kommer även att vara
i Sverige vid det andra vaccinationstillfället, vid ca. 5 månaders
ålder. Därefter oklart vart de kommer att befinna sig framöver, Sverige eller Dubai. Pojken är redan Hittar en övergripande vårdrutin
i samband med vård under eget
BCG vaccinerad.
ansvar – Egenvård för barn under
Mor visar idag upp vaccinations- sju år enligt SOSFS 2009:6, samt
programmet för Dubai som ser en blankett för praktiskt handhalite annorlunda ut. Tätare inter- vande av akutmedicinering. Hittar
valler mellan doserna de första dock ingen bra blankett för tillfällig
sex månaderna + en påfyllnad vid medicinering som kan klassas som
18 mån. Även Rota-vaccin från egenvård. Finns det mera material
2 månader, Varicella vaccin vid eller är detta något vi behöver ut12 mån. samt Meningokockvirus veckla i Värmland? Hittar ett exvaccin och vaccin mot Hepatit A empel från Laxå kommun som ser
ingår i programmet.
Är det rätt att förhålla vi oss till
det svenska och låter familjen få
vaccinera mot Rota och Varicella
samt övrig vaccinering , på egen
bekostnad?
Har du några andra synpunkter
gällande vaccinering av denna
pojke?
10
ganska bra ut angående överlåtelse av medicinering: Riktlinjer
för läkemedelshantering inom
förskola och grundskola
Cristina Gillå: Jag kollat med
Karlstad kommun hur de gör angående läkemedel inom skolan
och det samma gäller inom förskolan. Rektor har ansvar för att
alla barn får det stöd de behöver
under den tid de vistas i förskola/
skola. Rektorn ska också göra en
bedömning att personal finns och
är lämplig för att kunna ge detta
stöd.
Rutiner ska finnas för ansvar, förvaring och distribution av läkemedel. Vid frågor kan BVC vara ett
stöd. Karlstad kommun använder
en särskild blankett när barn ska
ha läkemedel under den tid de är i
förskolan, där föräldrarna skriver
vad som gäller. Förskolan tar över
ansvaret när föräldrarna inte finns
där. Så du kan hänvisa tiil förskolepersonalens chef i detta ärende.
Frågor & Svar
BVC-sjuksköterska: Vi har nyss
blivit kontaktade av en familj vars
dotter är född i april 2009, alltså
6 år fyllda (prematurfödd i v 26).
De flyttade strax efter 3-årsbesöket till Karlstad men har inte tagit
kontakt med något BVC förrän
nu. De har alltså inte gjort 4-årsbesöket och inte 5½-årsbesöket.
Vad ska vi göra på det besöket när
vi tar emot dem, ska vi ”ta ikapp”
4-årsbesöket? Är vårt hörsel- och
syntest anpassat för en sexåring
eller ska hon remitteras till annat
ställe för det? Tänker på att hon i förskoleklass med KM-tavlan
också är prematurfödd, då känns men det är ju bra om en ev syndet extra angeläget.
nedsättning upptäcks så tidigt
som möjligt.
Om vi använder HVOT är det 3 m
och 0,65 eller 1,0?
HVOT-testet görs på 3 m. Vi
godkänner 0,65 utan sidodiffeLena Hilmertz: Egentligen ska
rens vid 4 årskontrollen men då
hon testas med KM-tavlan (pga
hon nu är 6 år tycker jag hon bör
ålder) men tycker att ni kan göra klara 0,8.
ett sedvanlig 4-årstest och remittera vid synnedsättning.
Cristina Gillå: Hörselscreening
Man kommer ju testa henne
är samma som vid 4 år.
också inom SHV då hon börjar
Hälsningar från:
Camilla Andersson
- Folktandvården i Värmland
Nu har jag varit anställd på Hälsoodontologiska utvecklingsenheten, Folktandvården Värmland sen 1 november 2014 och jag efterträder till Agneta Engström som
gått i pension – tiden går fort när man har roligt!
Jag vill passa på att slå ett slag för erbjudandet om fluoranalyser av vatten i egen
brunn, till barnfamiljer med barn upp till 6 år. Glöm inte att erbjuda Era berörda
barnfamiljer som besöker Er!
En vädjan till Er är att var noga med att märka analyslappen med enhetstillhörighet (Ert kliniknamn) samt
förälderns- och barnets uppgifter. Dessa uppgifter är viktiga för den årliga statistiska sammanställningen ut
till samtliga Folktandvårdskliniker, gällande värden på inskickade fluoranalyser i området.
Fluoranalysmaterial, fluorstatistik och broschyren ”Dricksvattnets fluorhalt i
Värmlands län” beställer Ni via mig – ring eller maila, så skickar jag ut material så snart som möjligt till Er klinik.
Som sagt, hör nu av Er vid frågor och funderingar – kontaktuppgifter ser Ni
nedan
Vänliga hälsningar
Camilla Andersson, Munhälsostrateg/Leg. tandhygienist, Hälsoodontologiska utvecklingsenheten,054-61 94 61, camilla.andersson@liv.se
11
BHV-journalen i Cosmic
Nya BHV-mallen
Text: Isabel Lindgren
BHV-enheten har tillsammans med allmänmedicins cosmicgrupp arbetat fram ett nytt förslag på mall i BHVjournalen. Förslaget i mallen är att man slår ihop Inskrivningsmallen, besök BHV och tabellerna uppfödning
och föräldrars rökvanor till en enda mall. Den nya mallen finns inlagd i ”Cosmic utbildning” och BHV-enheten vill att så många som möjligt går in och testar och kommenterar mallen innan den läggs in i driftmiljön.
I den nya mallen har vi även försökt att minska storleken på mallen och har därför gjort flera sökord dynamiska [D], vilket innebär att du öppnar sökordet bara när du behöver komma åt fler alternativ.
Ett nytt sökord där läkaren ordinerar vaccinationer som avviker från basprogrammet ska också läggas in i
nya BHV-mallen, mer information om detta kommer.
Föräldrars rökvanor
Här kommer du först att väjla vilket tidpunkt det gäller och sedan pilar
man över om det är ingen, modern, fadern eller annan rökare i barnets
hemmiljö. Man kommer att kunna lägga in flera värden vid ett och
samma tillfälle.
Uppfödning
Här kommer du först att väjla vilket tidpunkt det gäller och sedan pilar
man över hur uppfödningen sett ut vid de olika tidpunkterna. Man
kommer att kunna lägga in flera värden vid ett och samma tillfälle.
12
Dietist mödra- och barnhälsovård
Information och nyheter från Livsmedelverket
Livsmedelsverket har reviderats kostråden
Kostråden bygger på de nordiska näringsrekommendationer 2012 och har reviderats i en ny broschyr som
heter ”Hitta ditt sätt”.
Kostråden i broschyren är enkla och skrivna på ett sätt som öppnar upp för variation och anpassning efter
individuella skillnader och förutsättningar. Broschyren tar även upp vikten av regelbunden motion.
Kostråden passar för de flesta och handlar om att må bra på lång sikt. I de nya råden integreras hälsa och
miljö på ett tydligare sätt än tidigare.
Hitta ditt sätt - fem enkla tips
1. Låt grönsakerna ta plats – utgå från grönsakerna när du planerar middagen, och
lägg sedan till fisk, kyckling, ägg eller lite kött.
2. Ät mindre socker – fundera på var det är enklast att skära ner. Även små förbättringar räknas!
3. Minska på saltet, inte på smaken – använd färska och torkade örter, citron,
vitlök, chili, curry och andra kryddor istället, så smakar maten ändå mycket
och gott.
4. Ät långsamt, var närvarande och njut av alla smaker! Går det för fort hinner
man inte njuta av maten och det är lätt att äta för mycket.
5. Sitt inte stilla för länge, utan ta många aktiva mikropauser – lägg in en påminnelse i mobilen!
För att läsa broschyren klicka här
Ny kampanj från Livsmedelsverket
Syna saltet!
I Sverige äter vi nästan dubbelt så mycket salt som rekommenderas.
Hälften vore nog!
Det är lätt att äta för mycket salt. Det kan räcka med två smörgåsar och en tallrik flingor till frukost och en
portion färdiga köttbullar med pulversås till lunch för att komma upp till ohälsosamma saltnivåer.
Läs mer om salt på Livsmedelsverkets hemsida
Barn med fetma klarar skolan sämre
Text: www.dn.se/nyheter/sverige/barn-med-fetma-klarar-skolan-samre-1/
Det är svårare för feta barn att klara skolan, v­ isar en ny studie. Samtidigt kommer positiva resultat från pågående forskning – det tycks vara möjligt att förebygga problemen.
13
Ny tydligare flödesschema vid misstanke av komjölksprotein allergi
Dokumenttyp
Ansvarig verksamhet
Rutin
Version
Division allmänmedicin
1
Antal sidor
1
Vi har nu en tydligare flödeschema vid Fastställare
misstanke komjölksprotein allergi. Flödeschemat
innebär
bland annat
Giltig fr.o.m.
Giltig t.o.m.
snabbare
remiss till barndietisten för kostråd
om komjölksfrikost.
Flödeschemat2015-06-01
ligger ute på våra
lokala
Staffan
Skogar,
Karin Malmqvist,
divisionschef
2018-05-31
anvisningar där du finner även en bilaga med information om komjölksfri kost.
barnhälsovårdsöverläkare
Dokumentägare
Komjölksproteinallergi
Gäller för: BVC i Värmland
Flödesschema för BVC vid misstänkt reaktion på komjölksprotein
Kolik
Komjölksproteinfri kost vid amning eller
användande av komjölksfri modersmjölkersättning
kan prövas (Bilaga)Ordination via BVC-läkare/SSK.
Förälder får köpa själv via apotek
BVC följer upp efter 5 - 7 dagar
Ingen förbättring
Återintroduktion mjölk
Vid misstanke om
komjölksproteinallergi och
symtom som:
•
•
•
•
•
•
•
Eksem
Diarré
Kräkningar
Förstoppning
Dålig viktuppgång
Sömnstörningar
Luftvägssymtom
Vid en klar förbättring
Fortsatt mjölkfrikost
Remiss till BUM för
barnläkarbedömning
Remiss till BUM dietist för kostråd
och förskrivning av Hydrolysat
Återintroduktion av mjölk kan
övervägas vid ca 4 mån ålder
Remiss till BUM för uppföljning
/provtagning om försatt
problematik av mjölk
Remiss till BUM dietist för
kostrådgivning mjölkfrikost
Utarbetad av: Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare och Jannette Grahn Vera,
dietist för mödra- och barnhälsovården i Värmland
Titel
Komjölksproteinallergi
14
Version
1
Giltig t.o.m.
2018-05-31
Matkultur
Ett slag för min supermat
SVT har visat första delen av ett dokumentär kal�lad ”Världens bästa diet” där de programledarna
åker runt i världen och rangordnar länderna utifrån deras matvanor och påverkan på folkhälsan.
I första programmet kunde man se hur maten
i fattiga Eritrea var bland de nyttigaste. Maten
bland annat dels av den mycket järnrika injera
bröd gjort på teffmjöl som jag också har tidigare
nämnt i denna ruta. Fyllningen i injera bröd innehåller alltid någon eller några sort bönor, linser
och kikärter.
Detta fick mig att tänka på maten jag är uppväxt med och som jag gärna vill kalla supermat, min supermat.
Bönor, linser och kikärter i olika former och färger.
Dessa livsmedel är inte bara fulladdade med nyttigheter som bland annat fibrer, järn och kalcium utan är riktigt billig mat!
Därför vill jag slå ett slag för det jag kallar min supermat. Bönor, linser och kikärter passar alldeles utmärkt
till sommarens sallader, kan blandas med grönsaker, i pastasallader eller varför inte ha de som dipp (som
exempelvis hummus =kikärtsröra från medelhavsländerna)till grönsaker eller att bre på gott grovt bröd.
Även livsmedelverket i sina kostråd rekommenderar att öka intaget av bönor, linser och kikärter .
Så… ät gärna mer av supermaten!!
Till dokumentär ”Världens bästa diet”
Livsmedelsverket ger rådet att koka frysta
importerade hallon i en minut innan de äts
Livsmedelsverket har hittat norovirus i det
parti hallon som misstänktes ha orsakat matförgiftningar i Ljungby.
Koka därför alltid importerade frysta hallon i
en minut då dör viruset.
15
Info från Livets tråd - Aktuellt om amning
Frågor och svar om amning
Livets tråd är en arbetsgrupp
Vi önskar få till ett forum för amningsfrågor i Lilla LiV:et och Tratten till detta behöver vi er hjälp. Skicka intressanta fallbeskrivningar,
frågor och synpunkter, som efter behandling i Livets tråd publiceras i
respektive tidning.
Amningsutbildning
Uppdragsutbildning i amning på avancerad nivå 7,5hp startar vid Karlstad universitet vecka 40. Det är begränsat antal platser som fördelas
inom verksamheterna i vårdkedjan.
Intressanta artiklar:
BB-ronden kan med små medel stärka mammor som vill amma
”Tillägg på BB kan vara en orsak till att amningen sjunker i Sverige”
Inbjudan från Livets tråd
Amning och bröstmjölk
- Ny kunskap om fysiologi och praktik
Tid
Torsdag
27 augusti 2015
Kl. 09:00 – 12:00
Plats
Samlingssalen
Centralsjukhuset
Karlstad
Målgrupp
Öppen föreläsning om amning och bröstmjölk
Vårdkedjegruppen Livets tråd bjuder in till öppen föreläsning med
Jenny Ericson, barnsjuksköterska och doktorand från landstinget i
Dalarna.
Program
09:00 – 10:00 Livet tråd informerar
10:00 – 12:00 Jenny Ericson föreläser
All personal i vårdkedjan som
möter blivande föräldrar och
föräldrar
Anmälan till
Ingen anmälan krävs
Välkommen!
Livets tråds arbetsgrupp
med representanter från hela
vårdkedjan. Gruppen arbetar med omvårdnadsfrågor
för att underlätta samarbetat
mellan olika vårdgivare som
möter den blivande och nyblivna familjen.
Arbetsgruppen ska bland
annat verka för metodutveckling, utbildning och utvärdering i framförallt amningsfrågor för all personal
i hela vårdkedjan och verka
för att en gemensam amningspolicy hålls aktuell.
Arbetsgruppen ska också
verka för ett bra fungerande
samarbete och kommunikation mellan olika vårdgivare, i samråd med berörda
chefer.
Medlemmar i Livets tråd
2015:
Anette Andersson,
Anita Arn Dahl
Ann-Sofie Skog
Anna Brundin
Cristina Gillå
Eva Nilsson
Eva Norberg
Inger Johansson
Margareta Billebo
Towe Magnusson Ward
Frågor och synpunkter:
Information och närmare
upplysning
cristina.gilla@liv.se
Cristina Gillå
054-61 66 76
cristina.gilla@liv.se
eva.hagman.nilsson@liv.se
Eva Nilsson
054-61 67 08
eva.hagman.nilsson@liv.se
16
Inbjudan
Fortbildningsdagar för all
BVC-personal
15 – 16 oktober 2015 på Selma Spa
Tid
Torsdag - fredag
2015-10-15/16
Dag 1: Kl. 09:00 – 17:00
(fika från kl 08:30)
Dag 2: 08:00 – 16:00
Plats
Selma Spa
Sunne
Målgrupp
BVC-sjuksköterskor
BVC-läkare
Psykolog MBHV
Enhetschefer
Sista anmälningsdag
1 oktober 2015
Länk till anmälan
https://www.webropolsurveys.
Klicka här
com/S/FC3097583B749845.p
ar
Kostnad
Ingen avgift för LiV-anställd
personal inom BVC
Enkelrum: 2140 kr (ex moms)
Dubbelrum: 1940 kr (ex moms)
Information och närmare
upplysning
Cristina Gillå
054-61 66 76
Cristina.gilla@liv.se
Staffan Skogar
054-61 66 78
Staffan.skogar@liv.se
Isabel Lindgren
054-61 66 77
Isabel.lindgren@liv.se
Lars Kullenberg
054-61 40 41
Lars.kullenberg@liv.se
Jannette Grahn Vera
054-61 86 68
Jannette.VeraGajardo@liv.se
Anna Bodin
054-61 67 91
anna.bodin@liv.se
Barnhälsovårdsenheten i Värmland bjuder in till fortbildningsdagar
på Selma Spa med aktuella ämnen för all BVC-personal.
Eftersom fler än vanligt kommer att delta vid dessa fortbildningsdagar, gäller din bokning i första hand att bo i dubbelrum.
Program för dagarna
Dag ett
o Barns behov i centrum (BBIC)
o Föräldragruppsarbetet – presentation och hur går vi vidare?
o Vad händer i en grupp - några tankar om föräldragruppens utveckling
o Cosmic och statistik - hur dokumenterar vi för att få ut rätt statistiken
o Information och nyheter från nutritionsföretagen
o Nationella barnhälsovårdsprogrammet
Dag två
o Förstoppning & enures – information och föreläsning från barnoch ungdomsmedicin
o Barnets motoriska utveckling under förskoleåldern – information och föreläsning av sjukgymnaster barn- och ungdomshabiliteringen
o Att prata om övervikt och fetma
o Vaccinationsnytt
o Nationella barnhälsovårdsprogrammet
o Information och nyheter från nutritionsföretagen
Tema för kvällen
Visa dina okända/kända förmågor – anmäl dig till kvällens BVCtalangjakt!
Selma Spa erbjuder under eftermiddagen bad och träning. Du kan
också boka behandlingar, salongsbokning tel. 0565-166 10 eller
reservation@selmaspa.se och uppge boknings nummer: 100225
Välkommen!
Barnhälsovårdsenheten
17
I samarbete med Ulrika Sortelius, sjukhusbiblioteket
Lästips för barn, föräldrar & personal
Svea bygger
Av Linda Palm
Linda Palm är förskolelärare och har skrivit boken för att ge småbarnsföräldrar och barn en mysig stund genom läsningen. I slutet av boken finns en
sk. storyline så att boken kan sammanfattas tillsammans med barnet efteråt.
Boken handlar om Svea som är ett och ett halvt år och som genom att busa
upptäcker världen. 0-3 år.
Skrattar bäst som skrattar sist
Av Mati Lepp
Nils har en kompis som heter Sollan och en dag är han så rolig på samlingen
att Nils skrattar så mycket att han råkar kissa på sig. Retstickan Bertil kan
inte hålla tyst och retar Nils för det. Men allt får ett oväntat slut och det blir
som i ordspråket ”Skrattar bäst som skrattar sist.” 3-6 år.
Märta och sagohästarna
Av Erika Eklund Wilson
Det här är en perfekt läsa-lätt-bok med korta meningar och många uttrycksfulla och humoristiska färg-illustrationer. Det finns en serie om Märta - hästälskaren som börjat på ridskola men samtidigt är rädd för hästar. Underhållande läsning som beskriver kärleken till hästar, livet i stallet, känslor och
vänskap. Nybörjarläsaren får också en del fakta på köpet. 6-9 år.
Brandkårsmysteriet
Av Martin Widmark och Helena Willis
Martin Widmark kan konsten att berätta en historia som är ”lättläst, men
inte lättlöst!” Det betyder ett enkelt och rakt språk, med en välplanerad och
klurig intrig. Detta, parat med det vitala samspelet med Helena Willis skruvade bilder, gör varje bok till ett oemotståndligt läsäventyr. Inte undra på att
nästintill varje barn i Sverige har full koll på Lasse och Maja! 6-9 år.
Skriv gärna ut och tipsa föräldrar!
18
Barn och familjehälsa
Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård är stängd vecka 31. Rådgivningstelefonen för småbarnsföräldrar är öppen hela sommaren, under v 28, 29, 30, 32 med begränsning.
Psykologer som nås för konsultation under sommaren är:
Vecka 26
Lars Kullenberg 054-614041
Caroline Runstrand 054-614004
Lisa Bodland-Fielding 054-614150
Eva Nahnfeldt 054-64017
Maria Gybrant 054-614050
Vecka 32
Anna Lindgren 054-16146, tisdag och onsdag
Vecka 33
Anna Lindgren 054-616146
Lena Granath 054-614114
Lisa Bodland-Fielding 054-614150
Sandra Hernfridsson 054-614101
Eva Nahnfeldt 054-614004
Maria Gybrant 054-614050
Vecka 27
Caroline Runstrand 054-614004
Lena Granath 054-614114
Lisa Bodland-Fielding 054-614150
Maria Gybrant 054-614050
Sandra Hernfridsson 054-614101
Föräldrastödsmottagningen är stängd vecka 29-31
Förskoleteam Tummen är stängt vecka 28-31
Vecka 28
Caroline Runstrand 054-614004
Lena Granath 054-614114
Vårdadministratörer
Marita Nilsson 054-614393
Yvonne Karlsson 054-616066
Vecka 29
Lars Kullenberg 054-614041
Caroline Runstrand 054-614004
Vi tackar för gott samarbete
och önskar er en ledig och
solig sommar!
Vecka 30
Lars Kullenberg 054-614041
Caroline Runstrand 054-614004
Vecka 31
Mottagningen är stängd
Lilla Liv:et är utgiven av
Barnhälsovårdsenheten Värmland
Kontaktuppgifter till BHV-enheten
Staffan Skogar, BHV-öl staffan.skogar@liv.se
Cristina Gillå, verksamhetsutv cristina.gilla@liv.se
Lars Kullenberg, psykolog MBHV, lars.kullenberg@liv.se
Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist,
jannette.veragarjardo@liv.se
Anna Bodin, versamhetsutv FC anna.bodin@liv.se
Isabel Lindgren, assistent, isabel.lindgren@liv.se
Besöksadress:
Landstingshuset
Barnhälsovårdsenheten
651 82 Karlstad
054-61 66 77
e-post: barnhalsovardsenheten@liv.se
Adress till:
Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård Föräldrastödsmottagningen
Centralsjukhuset
651 85 Karlstad
Besöksadress: Bryggargatan 7
19