Uppföljning VFU lärarutbilding 2015
Universitetskanslersämbetets uppföljning av den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen INNEHÅLL Inledning ................................................................. 1 Del 1 ...................................................................... 2 Del 2 ...................................................................... 4 Del 3 ............................................................................11 Bilagor Universitetskanslersämbetets uppföljning av den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen Lärosäte: Örebro Universitet Examen/examina: Förskollärarexamen, Grundlärarexamen, Ämneslärarexamen Inledning I detta dokument redovisas Örebro universitets svar på de av Universitetskanslersämbetes ställda frågor inom ramen för uppföljning av den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. Från universitets sida görs några inledande förtydliganden. Örebro universitet medverkar i försöksverksamheten med övningsskolor och övningsförskolor som sker under 2014–2019. Det innebär att där det så är befogat ges lärosätets svar dels för VFU generellt, dels för VFU inom försöksverksamheten. Anledningen är att försöksverksamheten, vilken startade höstterminen 2014, innebär ett pågående utvecklings- och kvalitetsarbete av VFU inom försöksverksamheten som samtidigt bidrar till en generell utveckling av VFU:n i lärarutbildningens samtliga program. Örebro universitet har sedan 2014 examensrätt för matematik inom ämneslärarprogrammet mot gymnasieskolan. Denna inriktning startar först hösten 2015, varför matematik inte finns med i underlaget. Den redovisning av hur examensmålen återspeglas i VFU-kurserna är i vissa delar spretig. Här pågår ett kvalitetsarbete (Mål och Progression) som rör hela lärarutbildningen och dess olika program. Detta arbete slutförs under våren och innebär att även VFU-delen kommer att stärkas vad gäller såväl kvalitet som innehåll. I bilaga 3 redovisas en översikt över studiegångarna för lärarprogrammen. ÖREBRO UNIVERSITET I 1 DEL 1 Kvalitetsaspekt 1: Innehåll, organisation och genomförande Fråga: Svar: Hur många studenter var under ht 2014 inskrivna på VFU-kurser? Examen: Förskollärarexamen Grundlärarexamen Ämneslärarexamen KPU1 Antal studenter: 155 268 176 – I vilken omfattning placeras era studenter i kommunala respektive fristående skolor? Examen: Kommunala skolor Fristående skolor (Svaren anges i antal studenter.) Förskollärarexamen Grundlärarexamen Ämneslärarexamen KPU 146 257 161 – 9 11 15 – Kvalitetsaspekt 2: Examination och kvalitetssäkring Fråga: Svar: Förekommer det och i så fall i vilken ut sträckning att VFU-läraren besöker studenterna eller tar del av undervisningssituationen i annan form, t.ex. filmat material? 12 Examen: Fysiska besök Annan form Förskollärarexamen Grundlärarexamen Ämneslärarexamen23 KPU 0 0 0 – 0 0 0 – Examen: Förskollärarexamen Grundlärarexamen45 Ämneslärarexamen56 Antal studenter: 3 10 6 (Uppskatta omfattningen och beskriv eventuella andra former än fysiska besök.) Hur många studenter erhöll betyget underkänt i någon VFU-kurs ht 2014? 43 KPU planeras att starta ht 2015. I försöksverksamheten med övningsskolor/övningsförskolor har ett arbete inletts, där kontaktskapande mellan universitetslärare, VFU-handledare på skolorna och studenterna prioriteras. Gemensamma seminarier på skolorna under pågående VFU-period är en sådan nyordning som kan komma att gälla alla VFU-kurser i framtiden då LUN:s (Lärarutbildningsnämnden vid Örebro universitet) intentioner är att försöksverksamheten med övningsskolor ska permanentas de beslut som fattas av regering/riksdag. 1 beroende I den nyapå försöksverksamheten med övningsförskolor/övningsskolor har dock ett arbete inletts, där kon3 Systematiska platsbesök förekommer på Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet eller GemensamÄmnestaktskapande mellan universitetslärare,inte VFU-handledare på skolorna och studenterna prioriteras. lärarprogrammet. I enlighet med ett policybeslut ska inte VFU-handledaren examinera studenten genom ma seminarier på skolorna under pågående VFU-period är en sådan nyordning som kan komma att besök. gälla alla IVFU-kurser idrottsämneti framtiden på Ämneslärarprogrammet får varje student besök vid under VFU:n (16 st ht -14). Oftast betyder att då LUN:s (Lärarutbildningsnämnden Örebro universitet) intentioner är attdet försöksVFU-läraren får se studenten i undervisning. Dessa besök handlar dock om kvalitetssäkring, och inte om examination. verksamheten med övningsskolor ska permanentas beroende på de beslut som fattas av regering/riksdag. 4 (underkänt) sätts när inlämnad uppgiftinte intepå uppnår godkänt eller när målen i kursplanen inte påvisatseller uppnådda 2 USystematiska platsbesök förekommer Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet Ämnesi VFU. U sätts alltså inte direkt när student på grund av sjukdom eller annat inte fullgjort de dagar som VFU-kursen lärar-programmet. I enlighet med ett policybeslut ska inte VFU-handledaren examinera studenten genom besök. kräver om det finns en planerad lösning inom innevarande termin. I idrotts-ämnet på Ämneslärarprogrammet får varje student besök under VFU:n (16 st ht-14). Oftast betyder det 5 insamlade är det totalt 12 av höstterminens studenter som saknar betyg på inte den om ”praktiska delen” attEnligt VFU-läraren fåruppgifter se undervisning. Dessa besök handlar dock om kvalitetssäkring, och examination. (alltså genomförd VFU-period), medan 2 saknar betyg på den del som handlar om redovisning av uppgifter i någon 3 U/underkänt sätts när inlämnad uppgift inte uppnår godkänt eller när målen i kursplanen inte påvisats uppform. Se vidare nästa fotnot. nådda i VFU. U sätts alltså inte direkt när student p gr av sjukdom eller annat inte fullgjort de dagar som VFU 6 U sätts bara om om det det finns att bedöma. U sätts vid studentstermin. sjukdom då det redan finns en planering för hur kursen kräver finnsnågot en planerad lösning inominte innevarande den resterande VFU:n ska genomföras. 1 2 4 Enligt insamlade uppgifter är det totalt 12 av höstterminens studenter som saknar betyg på den ”praktiska delen” (alltså genomförd VFU-period), medan 2 saknar betyg på den del som handlar om redovisning av uppgifter 2 I ÖREBRO UNIVERSITET i någon form. 5 Här finns det många sätt att redovisa på. U sätts bara om det finns något att bedöma. U sätts inte vid students sjukdom då det redan finns en planering för hur den resterande VFU:n ska genomföras. Kvalitetsaspekt 3: Handledning67 Fråga: Svar: I vilken omfattning placeras era studenter individuellt? Examen: Förskollärarexamen Grundlärarexamen Ämneslärarexamen KPU Antal studenter: 155 268 176 (ca 25%)78 – I vilken utsträckning tilldelas studenterna handledare med kompetens relevant (rätt stadie, rätt ämnen) för den enskilde studentens VFU-placering? Examen: Förskollärarexamen Grundlärarexamen Ämneslärarexamen KPU Antal studenter: 155 (100%) 268 (100%) 176 (100%) – I vilken utsträckning har VFU-handledarna relevant handledarutbildning om minst 7,5 hp? 98 Examen: Antal handledare totalt Antal med handledarutbildning Förskollärarexamen Grundlärarexamen Ämneslärarexamen KPU 250 400 240 – 159 254 231 – Examen: Antal förste lärare Antal lektorer Förskollärarexamen Grundlärarexamen Ämneslärarexamen KPU 0 201 259 – 0 0 1 – (Med individuellt avses att studenten har erhållit en egen VFU-handledare och att handledningen t.ex. inte sker i grupp.) Förekommer förstelärare och lektorer bland era VFU-handledare, och i så fall i vilken 9 omfattning? 10 De antal (handledarutbildade, förstelärare och lektorer) som avses i svaren nedan är uppgifter som samlats in från kommunerna i samverkansområdet. Det betyder inte att alla handledarutbildade har VFU-student varje termin eller ens under ht -14. 8 Detta är en uppskattning eftersom den slutliga placeringen sker i verksamheten och i arbetslaget (vilket inte alltid kan överblickas av Örebro universitet). Alla studenter är individuellt placerade och har EN handledare som är känd av Örebro universitet. 9 Se ”Samverkansdokumentet för regional samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildning,” bil 1, och dess bilaga 1, ”Ramavtal för verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen – VFU”. 10 Korrelationen mellan handledarutbildade, förstelärare och lektorer i verksamheten har inte varit möjlig att få fram från skolhuvudmännen. Därför är siffrorna här en angivelse av antalet handledarutbildade, antalet förstelärare och antalet lektorer höstterminen 2014 totalt inom samverkansområdet. 7 ÖREBRO UNIVERSITET I 3 DEL 2 Kvalitetsaspekt 1: Innehåll, organisation och genomförande Innehåll, organisation och genomförande: 1) Hur har ni beaktat att lärarutbildningen är en akademisk professionsutbildning och hur märks det i er VFU? Samtliga program som leder till lärarexamen är akademiska professionsutbildningar då det praktiknära perspektivet integreras med ett teoretiskt-reflekterande perspektiv eller omvänt. I VFU-kurser får detta genomslag på olika sätt. En viktig grund är att VFU-kurserna knyts till det/de ämnen som har ansvar för kursen varför ingen VFU-kurs ligger helt fristående i programmen. VFU-kursen bygger på vad som tidigare inhämtats i ämnesteoretiska, allmändidaktiska eller ämnesdidaktiska moment. I samband med redovisningar och diskuterande seminarier knutna till respektive VFU-kurs tas konkreta undervisningserfarenheter upp som sätts i ett teoretiskt sammanhang eller diskuteras ur ett kritiskt perspektiv. Detta gäller såväl teorin som den pedagogiska verklighet som studenten erfarit på VFU-skolan. Detta återkommer ofta som frågor och reflektioner i de självständiga arbetena i en mer vetenskapligt metodiskt reflekterande form. 2) Beskriv kortfattat innehåll och progression vad gäller er VFU och hur bidrar VFU till progressionen i hela utbildningen? Progressionen inom lärarprogrammen sker i tre olika spår. Det första rör studenternas självständighet i förhållande till genomförandet av undervisning. En tydlig progression inom ämnenas VFU-kurser är t.ex. att studenterna genom utbildningen ska röra sig från auskultation på UVK I till att i ämnesstudiernas VFU-kurser ta ett ökat ansvar för att själva planera, genomföra och följa upp undervisning. Inom ämnena uttrycks progressionen mellan andra och tredje VFU-kursen i kursmålen dels genom en ökad omfattning av studentledd undervisning på VFU 3, dels i en ökad självständighet från studentens sida. Det andra progressionsstråket handlar om en utveckling av ämnesteoretisk och ämnesdidaktisk kompetens. Mellan de båda ämnesförlagda VFU-kurserna läser studenterna ytterligare kurser i ämnena. Dessa studier utgör en progression där stringensen i den självreflektion studenterna gör i samband med VFU-kurserna ökar vilket är en ämnesteoretisk och ämnesdidaktisk progression. Det tredje progressionsstråket handlar om utvecklandet av det som kan benämnas ”allmän lärarkunskap”. Den sker inom UVK-kurserna och VFU som är knuten till UVK, men även i de ämnesrelaterade kurserna. I de olika VFU-kurserna prövas dessa kunskaper mot en (många gånger) motsträvig pedagogisk vardag. VFU-kursernas mål blir en indikator på hur studenterna har tillgodogjort sig de redskap och den progression som krävs och som utbildningen bör leda till. Ett annat sätt att uttrycka detta är att progression i utbildningen handlar om erövrandet av ett alltmer specialiserat fackspråk och tankeredskap, där VFU-kurserna ställer studenterna inför situationer som tvingar dem att omsätta de egna kunskaperna i kommunikation som är anpassad till skoleleverna.11 11 VFU 4 för ämneslärarprogrammen kommer att ligga i ämne 2, och ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv kommer den att ansluta till en delkurs om bedömning, som ges inom UVK 3. Dessa kursplaner är ännu inte fullständiga då de ges första gången vt -16. 4 I ÖREBRO UNIVERSITET 3) Identifiera vilka examensmål ni anser vara särskilt relevanta för VFU och hur det framgår i kursplaner som inkluderar dessa VFU-mål? I bilaga 2, (Målmatriser för grundlärarprogrammet och ämneslärarprogrammet) återfinns de examensmål som särskilt relaterar till VFU1112. De mål som har röd textfärg är ”särskilt relevanta” för VFU. VFU kurserna står i kolumner och i tids-/progressionsordning. De ”X” som markeras i bilagan för ett examensmål visar att detta examensmål (i sin helhet eller delar av det) återfinns som kursmål och som examineras i kursen. Det finns naturligtvis möjlighet att tillgodose samma mål i flera olika VFU-kurser (och andra kurser) och för vissa mål gäller att målet uppnås när alla kurserna är examinerade. Nedan följer några exempel på hur examensmålens formuleringar omsätts, via kursplanemålens formuleringar, till konkret innehåll som är möjligt att examinera. – Målet om att ”självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling” motsvaras av liknande formuleringar i de tre sista VFU-kurserna. – Flera mål talar om vikten av att skapa förutsättningar för alla elevers lärande. I den VFU-kurs som ingår i UVK II motsvaras detta exempelvis av målskrivningarna ”identifiera sammanhang där barns olikheter kräver särskilda insatser” och ”granska betydelsen av specialpedagogiska insatser på organisations-, grupp- och individnivå”. Den avslutande VFU-kursen föregås av en delkurs som betonar vikten av att studenten har ”kännedom om förutsättningar för lärande i flerspråkiga miljöer”, något som naturligt kan knytas till praktiska situationer. – Studenten ska också ”visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare”. Den avslutande delen av målet har likheter med andra mål där studenten ska ”visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare”. Liknande formuleringar återfinns i kursplanerna för första, tredje och fjärde VFU-kursen. Att observera och dokumentera gränsar till bedömningsfrågor, och VFU-kurs tre har som mål att ge studenten kunskaper om ”dokumentation, bedömning, betygsättning och uppföljning i ett historiskt och samtida perspektiv”, medan den andra VFU-kursen betonar ”grundläggande kunskaper om formativ bedömning i matematik (Grundlärarprogrammet)”. – Flera mål beskriver vikten av ett ”etiskt perspektiv”, och tar bl.a. upp frågor om att ”motverka diskriminering”. I kursplanerna finns flera mål av liknande slag. I den första VFU-kursen återfinns målet att ”främja likabehandling och motverka diskriminering” och i den tredje ”likabehandling, etik, jämställdhet och inkludering i den pedagogiska praktiken”. – Slutligen kan nämnas den målformulering som pekar på att studenten ska ”visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser samt yrkesutövningen i övrigt” är komplex och ”summerande” i förhållande till många andra av examensmålen. Flera av de specifika mål som har störst relevans för VFU handlar just om att ”visa förmåga”. Ett mål i den avslutande VFU-kursen beskriver förmågan att ”motivera och vid behov ompröva de didaktiska val man gör i olika undervisningssituationer”. Att Här kan man anse att de flesta examensmål i någon mening är relevant för VFU men utsökningen avser att ta fram de mål som enbart kan examineras i VFU. Naturligtvis kan några av dessa mål eller delar av dessa mål, också examineras på andra, för akademiska utbildningar, relevanta sätt. 12 ÖREBRO UNIVERSITET I 5 ett sådant mål kommer just i den avslutande kursen är naturlig, då studenten ska ha nått en sådan nivå och fått den erfarenhet som krävs för att kunna betrakta sig själv i ett pedagogiskt sammanhang. Den kritiska reflektionen måste då också kunna riktas mot den egna praktiken. 4) Beskriv kortfattat förekomsten och omfattningen av: övningsskolor, egna initiativ/försöksverksamhet, modellskolor och så kallade partnerskolor m.m. i era VFU-avtal. Försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor bedrivs sedan ht 201413. Omfattning ht 2014: Förskollärarprogrammet: Grundlärarprogrammet: Ämneslärarprogrammet/Gy: 3 förskoleområden, 18 studenter. 3 skolor, 24 studenter. 2 7–9-skolor, 3 gymnasieskolor, 42 studenter. 5) Beskriv kortfattat hur ni planerar och organiserar VFU med hänsyn tagen till kontinuitet och variation för studenterna i deras skolplacering. Försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor. Kontinuiteten tillgodoses genom att studenterna gör sin VFU på samma övningsskola/ övningsförskola under tre av fyra VFU-perioder (om vardera 7,5 hp). Variationen tillgodoses genom att studenterna har möjlighet att under en VFU-period (7,5 hp) själva välja skola/förskola. Studenterna har möjlighet att välja stad, landsbygd och/eller skolor med olika socioekonomiska förutsättningar. Inom grundlärarprogrammet f-3 har studenterna möjlighet att under den valbara VFU-perioden förlägga en VFU-period till förskoleklass. Samarbete mellan övningsskolor/övningsförskolor ger studenterna möjlighet till ytterligare variation genom att studenterna kan besöka samarbetande skola/förskola under en VFU-period. Detta för att ge studenterna ytterligare bredd i sin VFU och kunna se mångfalden i innehåll, organisation, pedagogik och socioekonomiska förhållanden inom skola och förskola. 6) Beskriv kortfattat hur ni arbetar för att uppnå god samverkan med huvudmännen för skolorna och VFU-handledarna? Försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor. Varje övningsskola/övningsförskola samarbetar med en VFU-lärare som är kontaktperson mellan skolan/förskolan och universitet. VFU-läraren deltar i studentseminariet och leder handledarseminariet. Varje skola/förskola bildar en skolgrupp/förskolegrupp bestående av rektor/förskolechef, VFU-samordnare (på skolenheten) och VFU-handledare. De planerar och genomför gemensam introduktion för studenterna, studentseminarium, gemensamt VFU-avslut för studenterna och en utvärdering. Rektor/förskolechef och VFU-samordnare från varje skolenhet bildar tillsammans med projektledare för försöksverksamheten en verksamhetsgrupp för respektive lärarprogram (Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet respektive Ämneslärarprogrammet). Verksamhetsgruppens syfte är att delge varandra erfarenheter, vara en länk till styrgruppen och föra vidare synpunkter. Försöksverksamheten omfattar studenter som antagits ht 2014 och framåt och antalet medverkande enheter inom alla tre programmen kommer att öka succesivt. 13 6 I ÖREBRO UNIVERSITET Styrgruppen består av Lärarutbildningsnämndens ordförande, projektledare för försöksverksamheten, skolchefer för deltagande skolenheter/förskoleenheter, två studentrepresentanter, programansvariga vid universitetet och en extern ledamot. Styrgruppens funktion är att fånga upp erfarenheter och synpunkter från verksamhetsgrupperna. Styrgruppen tar övergripande beslut rörande försöksverksamheten. Lärarutbildningsnämnden är ytterst ansvarig för försöksverksamheten. Utanför försöksverksamheten med övningsskolor/övningsförskolor och i den ”ordinarie” VFU-verksamheten arbetar lärarutbildningen med nätverksträffar, VFU-samordnarträffar och lärarutbildningsdag/-dagar (se mer utförlig text i svaret på fråga 2 i Del 2, kvalitetsaspekt 3: Handledning). Lärarutbildningsnämnden har dessutom en extern representant för skolhuvudmännen i samverkansområdet. Vid behov deltar representanter från lärarutbildningen vid skolchefsgruppens möten regionalt. Kvalitetsaspekt 2: Examination och kvalitetssäkring Examination: 1) Beskriv generellt, exempelvis i en matris, hur ni genom examination säkerställer att studenterna når de krav som framgår av de nationella examensmål som ni anser vara särskilt relevanta för VFU. Redogör därutöver för hur ni säkerställer ett av dessa examensmål. I bilaga 2 (Målmatriser för Grundlärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet) framgår med rödmarkerad text de mål som är särskilt relevant för VFU (se fråga 3, Del 1 Kvalitetsaspekt 1 ovan). Ett exempel på säkerställande av ett examensmål är hämtat ur kursen Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 7,5 hp, inom Utbildningsvetenskaplig kärna I (UVK I) 30 hp, ht 2014, delkurs 2, grundlärarprogrammet 4–6: – visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen. Under den verksamhetsförlagda delen av kursen, UVK I, delkurs 2, ansvarar VFU-handledaren för att: – bereda studenten möjlighet att delta i och med ökande grad av självständighet ansvara för lärares olika arbetsuppgifter, – tillsammans med studenten ha ett planeringssamtal vid VFU-periodens början. Utgångspunkten för samtalet är kursplaner, studiehandledningar etc. för VFU-perioden, lokala förutsättningar samt studentens egna mål, – tillsammans med studenten genomföra handledningssamtal och utvärderande samtal, – i relation till målen för examen (Högskoleförordningen 1993:100), vägleda och stödja studenten samt skapa förutsättningar för reflektion och samtal i arbetslaget. (”Samverkansdokumentet för regional samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildning”). ÖREBRO UNIVERSITET I 7 Handledaren ansvar för en formativ bedömning under VFU-perioden utifrån ”Mål att uppfylla”, som finns framtagna utifrån examensmålen och konkretiserade i ”Underlag för bedömning”. Exempel på ”Mål att uppfylla” i relation till ovanstående examensmål: – ha grundläggande kunskaper om grundlärares möjligheter att skapa förutsättningar för delaktighet, meningsskapande och lärande, – förstå betydelsen av grundlärares didaktiska val och dess konsekvenser för undervisningens innehåll och utformning, – ha förmåga att utifrån etiska aspekter värdera konsekvenser av lärares olika handlingsalternativ i mötet med barn/elever. Kursen avslutas med ett examinerande seminarium (se nedan) förlagt till campus, där ovanstående examensmål är del av examinationen. Bedömning genomförs av examinerande universitetslärare. Examinationsseminarium med examinationsuppgift. Studiegruppen presenterar och gestaltar en didaktisk situation från skolan där: – situationen som framställs ska utgå från temat ”Didaktik och lärande”, – presentationen ska förankras i relevant litteratur inom ramen för delkurs 2, ”Didaktik och lärande”, – kritiska frågor ställs i relation till vald situation och vald litteratur, – presentation/gestaltning av undervisnings-/lärandesituation ska vara en estetisk gestaltning. Betygskriterier för examinationsuppgiften/presentationen. Den studerande ska i sin presentation: – föra ett resonemang utifrån temat ”Didaktik och lärande” om lärares didaktiska val utifrån uppdraget att skapa goda förutsättningar för meningsskapande och lärande. Resonemangen ska ta sin utgångspunkt i temats litteratur och erfarenheter från VFU, – värdera och diskutera lärares professionella förhållningssätt gentemot barn/elever, – använda estetisk gestaltning. Examinerande universitetslärare gör den sammanlagda bedömningen utifrån ”Underlag för bedömning” och bedömningen vid examinationsseminariet. 2) Förekommer det spärrar i form av krav på ett visst antal godkända högskolepoäng inför VFU-perioderna? Generellt för alla lärarprogrammen gäller principen att kursen där den föregående VFU-perioden ligger ska vara godkänd för att man ska vara behörig till nästa VFU-kurs. 3) Vilka rutiner finns vid underkännande av VFU? Kursplan och övriga för kursen gällande dokument är utgångspunkt för att avgöra om den verksamhetsförlagda utbildningen är uppnådda. Se även bilaga 1 ”Samverkansdokument för regional samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildning” och dess bilaga 5, ”Begränsning av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd utbildning. Riktlinjer för stödåtgärder”. 8 I ÖREBRO UNIVERSITET Kvalitetssäkring: 1) Hur hanterar ni, inom ramen för ert kvalitetssäkringsarbete, studenternas, VFU-handledarnas och VFU-lärarnas synpunkter i samband med genomförande och utvärdering av VFU? Beskriv en specifik åtgärd ni genomfört som vidtagits med anledning av dessa. Försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor. I beskrivningen ovan (del 2, kvalitetsaspekt I: Innehåll, organisation och genomförande, punkt 6), beskrivs den formella vägen för hur synpunkter tas om hand. Synpunkter förs vidare till relevant beslutsfattare/grupp. Studenternas synpunkter framkommer i den universitetsgemensamma kursvärderingen, som sker på helkursnivå, samt dels en individuell skriftlig kursvärdering av VFU och dels ett samtal i seminariegruppen inom kursen. Det är examinerande VFU-lärare som leder seminariet och sammanställer de individuella utvärderingarna. Dessa sammanställs i sin tur av kursansvarig för att diskuteras vid ett kurslagsmöte med samtliga berörda lärare. VFU-handledarnas synpunkter framkommer vid s.k. nätverksträffar, då VFU-handledare och kursansvarig möts kring VFU-kursens innehåll och genomförande. VFU-handledarnas synpunkter framkommer också vid träffar med VFU-samordnare för respektive verksamhetsområde. VFU-lärarnas synpunkter framkommer vid kurslagsmöten inom VFU-kursen, där samtliga VFU-lärare deltar tillsammans med kursansvarig för VFU-kursen. Exempel på åtgärd: VFU-handledares synpunkter på underlag för bedömning under VFU har utvecklats kontinuerligt genom att blanketten ”Underlag för bedömning av VFU” fortsätter att vara en del av samtalet med VFU-handledare vid nätverksträffar. Ett konkret exempel där synpunkter från VFU-handledare lett till en specifik åtgärd gäller VFU-kurserna i Samhällskunskap. Handledarna har länge framfört kritik gällande studenternas språkliga förmågor, och påtalat att detta inte finns med i de bedömningsmallarna. Mot denna bakgrund har ämnet infört kunskapsmål gällande språkförmåga i bedömningsformulären, och lagt till skönlitteratur på litteraturlistorna. Dessutom finns det inom lärarutbildningen möjlighet att inom samtliga program under den första terminen ta del av en seminarieserie som tar upp olika aspekter av språkligt stöd (så kallad skrivarkurs). Medverkan är frivillig men en grupp lärare rekommenderar vissa studenter att delta. Rekommendationen görs utifrån en bedömning av studenternas första skrivna uppgift inom UVK. 2) Redogör för hur ni säkerställer likvärdig bedömning av studenternas måluppfyllelse i VFU? Övningsskolor: Förutom nätverksträffar för VFU-handledare, där också VFU-handledare från övningsskolor/övningsförskolor deltar, har övningsskolor/övningsförskolor ett handledarseminarium under varje VFU-period. Vid detta diskuteras tolkning av målen och bedömning av desamma för aktuell VFU-period. VFU-lärarna, vilka leder handledarseminariet, får internutbildning (i en seminarieserie) vid universitetet för att nå en gemensam grundsyn av tolkning och bedömning av målen. På blanketten ”Underlag för bedömning av VFU” finns, i matrisform, de mål som gäller för VFU-kursen. Dessa mål skall vara utgångspunkt för planeringssamtal, handledningssamtal och utvärderande samtal som VFU-handledaren håller med studenten. Målen be- ÖREBRO UNIVERSITET I 9 döms som uppnådda/ej uppnådda. På blanketten finns inget utrymme för kommentarer som inte är relevanta för uppnående av examensmålen. Bedömningskriterier/betygskriterier finns för varje VFU-kurs utgående från målen i respektive kursplan. Ett arbete med en systematisk översyn av dessa i syfte att klarlägga progression och kvalitetssäkra bedömningsunderlagen (inte minst som underlag vid införandet av tregradig betygsskala) kommer att påbörjas snarast på lärarutbildningens samtliga program. Kvalitetsaspekt 3: Handledning Handledning: 1) Vilka krav ställer ni på, vad högskoleförordningen avser med, relevant kompetens och hur följer ni upp att VFU-handledarna har sådan? I ”Samverkansdokumentet för regional samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildning”, bilaga 1 ”Ramavtal för Verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen – VFU”, framgår att det är skolhuvudmännen som har det yttersta ansvaret för att VFU-handledare har rätt kompetens och vad som menas med rätt kompetens. Örebro universitet tillhandahåller, på olika sätt, en handledarutbildning, (tidigare 5 p, 7,5 hp men numera 10 hp, avancerad nivå där det går att komplettera en äldre handledarutbildning med ytterligare 2,5 hp på avancerad nivå). Uppföljning sker t.ex. genom att varje skola som deltar i lärarutbildningen anger i ett web-verktyg (LUV-Lärarutbildningsverktyget) antalet utbildade VFU-handledare. I ”Samverkansdokumentet för regional samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildning”, bilaga 1, framgår det vilka krav som ställs på handledare: – – – – lärarexamen i de ämnen som handledning sker, handledarutbildning, minst tre års yrkeserfarenhet, samt, att rektor utsett läraren att vara handledare. 2) Hur arbetar ni för att tillgodose VFU-handledarnas behov av kompetensutveckling med avseende på deras specifika VFU-handledaruppdrag? Förutom den handledarutbildning som krävs14 för VFU-handledare anordnas ett antal verksamheter med syfte att stärka VFU-handledares kompetens, information och medvetenhet kring lärarutbildning och VFU. Det är: – nätverksträffar där VFU handledare deltar och får ta del av pågående forskning, utveckling av lärarutbildningen och handledning samt kursinnehåll och genomförande/ bedömning, – lärarutbildardag där VFU-handledare deltar i syfte av ta del av aktuell forskning inom skol- och förskoleområdet, – VFU-samordnarträffar där samordnare för VFU-handledarna i samverkansområdena deltar för att ta del av aktuell information om lärarutbildningen/program/kurser och utvärderingar. Se Samverkansdokumentet för regional samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildning, bilaga 1, och dess bilaga 1”Ramavtal för Verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen – VFU”. 14 10 I ÖREBRO UNIVERSITET DEL 3 SWOT-analys Relatera era svar till de tre kvalitetsaspekterna: 1) Styrkor 2) Svagheter 3) Möjligheter 4) Hot Kvalitetsaspekt 1: Innehåll, organisation och genomförande Styrkor: Lärarutbildningarna har VFU-kurser med närhet till ämnena och med tydlig koppling till kunskapsinnehåll och kursmål. Det finns också god VFU-relevant kompetens och kunskap om skolans värld hos VFU-lärare i de olika ämnena/institutionerna på lärarutbildningen. Vidare har lärarutbildningen en god överblick av behörighetsangivelser mellan VFU-kurser. Det gör att man i programmen skapar möjlighet för en progression15 mellan de olika VFU-delarna. Ett lärarutbildningskansli med en samlad placering för lärarutbildningens funktioner är en klar styrka. En erfaren och kunnig VFU-handläggning och ett väl fungerande VFU-verktyg ger en god VFU-organisation och relevant VFU-placering för studenterna. Detta i nära samarbete och med en god kontakt med skolor, kommuner och andra skolhuvudmän. Till den goda kontakten bidrar nätverks- och samordnarträffar liksom lärarutbildningsdagar samt handledarutbildning. Samverkansdokumentet är tydligt i sina rollskrivningar och borgar för en adekvat och förankrad, inom universitetet och hos skolhuvudmännen, VFU-organisation i stort. I Samverkansdokumentet, och i andra sammanhang t.ex. nätverksträffar, förtydligas att VFU-handledare är lärarutbildare. VFU-perioder (kurser) med introduktion, studentseminarium, handledarseminarium, VFU-avslut och utvärdering är inarbetat i kurser. Lärarutbildningen och andra professionsutbildningar vid Örebro universitet har erfarenhetsutbyte i olika utbildningar omkring VFU. Enheten för universitetspedagogik, IKT och lärande (PIL), och den inom lärarutbildningarna verksamma VFU-gruppen (med representation för alla ämnen och vissa funktioner inom lärarutbildningen) bidrar till en god genomlysning och olika perspektiv på innehåll, genomförande och professionsanknytning i dessa utbildningar. Studentsvar: Det finns skolor som har en väl organiserad VFU-samordning och där VFU:n är välintegrerad i verksamheten. Det tar sig uttryck i en välplanerad introduktion för VFU-studenterna och att det i arbetslaget finns en generell kunskap om vilka mål VFU-studenten ska uppnå. Ibland finns det också program för VFU-studenterna där det ingår att träffa skolhälsoteam, specialpedagoger och vara med vid olika sorters undervisningssituationer utöver VFU-verksamheten med ordinarie VFU-handledare. Ett uppdrag från LUN, Lärarutbildningsnämnden, som påbörjats under ht 2014, till VFU-gruppen angående en översyn av samtliga lärarprograms progression i VFU planeras vara färdig i mitten av mars, 2015. 15 ÖREBRO UNIVERSITET I 11 Svagheter: Svårighet att arbeta med en lärarutbildning som saknar styrmedel för VFU-verksamheten och där ersättning från lärosätet till skolverksamheten ger en bild av att ”det är en tjänst som köps” och inte åstadkoms via delaktighet och påverkan. Det finns en juridisk och organisatorisk barriär inbyggd mellan skolverksamhet (kommunal och fristående skolverksamhet) och lärosätets lärarutbildningar. Samverkansdokumentet kan då bli otydligt trots ett till synes adekvat innehåll. Exempel på detta är: – VFU-handledares ibland dåliga uppslutning på nätverksträffar, – alla VFU-handledare har inte handledarutbildning, – kommunikation inom VFU-skolor är ibland svår att påverka från lärarutbildningens sida d.v.s. mellan rektorer/förskolechefer, samordnare och VFU-handledare, – vissa VFU-handledare ser sig inte som lärarutbildare och upplever sig inte som delaktig i lärarutbildningen, d.v.s. betydelsefull för studenten och utbildningen och med ett tydligt uppdrag och ansvar för både studentens lärande i VFU och studentens examination, – förändringar i kommunernas och friskolornas skolverksamhet ger konsekvenser för lärarutbildningen med stora konsekvenser t.ex. när det gäller platstillgång i VFU. Exemplen ovan vittnar om svårigheterna att få skolhuvudmännen att nå hela vägen till de enskilda VFU-handledarna, och leva upp till samverkansavtalets intentioner. Universitetet har ingen möjlighet att styra skolhuvudmannens interna organisation och prioriteringar eller hur de skapar möjligheter för VFU-handledarna att fullgöra sitt uppdrag. Vissa ämnen ser problem med ämnesprogressionen mellan de olika VFU-kurserna särskilt i grundlärarprogrammet. Det kan också vara svårt att få till en optimal studiegång sett från VFU-progressionens perspektiv bland annat på grund av ämnenas tjänsteplanering och kursers fördelning på höst och vårterminer. VFU-lärares bristande möjligheter till närvaro på VFU-skolor/förskolor. Otydlig beslutsgång inom vissa administrativa funktioner som är kopplade till lärarutbildningen, t.ex. VFU-handläggningen, som hör till studentavdelningen med dess avdelningschef men samtidigt får uppdrag från lärarutbildningen. Lärarutbildningsverktyget16, LUV, har en god funktionalitet men en ålderstigen plattform. Det finns endast en IT-utvecklare knuten till denna. Begränsade möjligheter till utveckling och anpassning för kommande funktioner. Studenter och VFU-handledare inom samma VFU-kurs får delvis olika förutsättningar för en likvärdig handledning och bedömning när det pågår försöksverksamhet med övningsskolor parallellt med ordinarie VFU. Övningsskoleverksamheten har en utökad resurs för handledarseminarie jämfört med den övriga VFU:n. Studentsvar: Platsbrist inom vissa ämnen och åldersinriktningar. Det förekommer att VFU-platser saknas ända fram till veckan innan VFU-start. Har varit speciellt svårt att hitta platser i Örebro. Det är nödvändigt med VFU-platser utanför Örebro men inom vissa ämnen har det funnits oproportionerligt få platser i Örebro. En del studenter upplever att de studieuppgifter som ska genomföras under VFU är oklara. Om studentantalet ökar kan platserna utan VFU-handledare med handledarutbildning också öka. 16 En förstudie om hur vi uppdaterar lärarutbildningsverktyget LUV (bygga eget, uppdatera gamla köpa in befintligt etc.) har startat med en styrgrupp och en projektgrupp. Förstudien ska avslutas och rapporteras i april 2015. 12 I ÖREBRO UNIVERSITET Möjligheter: Övningsskoleverksamheten kan utveckla hela VFU-organisationen och bilda modell för framtida VFU-verksamhet som kan skapa en ökad ”vi-känsla”, i form av ett gemensamt kollegialt samarbete mellan den campusförlagda och den verksamhetsförlagda utbildningen. På ämnesnivå blir detta märkbart på kort sikt genom den kompetensutveckling som sker hos de VFU-lärare som deltar i projektet, men även specifika arbetsformer/inslag kan komma att användas för alla VFU-studenter på lite längre sikt. Kontakten mellan övningsskolor och universitet kan skapa verksamhetsnära och relevanta ämnesinnehåll i studenternas självständiga arbeten. Införande av VFU i ämne två17 och framför allt den diskussion som initierats mellan ämnena och UVK angående detta kan på sikt leda till tydligare progression emellan de olika VFU-kurserna över ämnesgränser. Nätverksträffarna och kontakten mellan VFU-handledare och VFU-lärare kan utvecklas ytterligare i syfte att VFU-handledare känner en större delaktighet och motivation till att arbeta med VFU inom lärarprogrammen. Lärarutbildningskansliet har stora möjligheter att utvecklas till en verkningsfull enhet om det bara ges kontinuitet och möjligheter att hitta adekvata arbetssätt. Det kommer att, på ett systematiskt sätt, kunna jobbas med utvecklingen av lärarutbildningen, och förankringen på universitetet, av lärarutbildningen som helhet och i synnerhet VFU. En utökad tidsresurs, förändrad organisation av undervisning och arbetssätt, samt en utvecklad organisation för VFU (i linje med övningsskoleprojektetet beroende av försökets utfall) för universitetets lärare skulle ge utökad möjlighet till medverkan i verksamheten ute på skolorna. Väl upparbetade kontakter med verksamheten. Bra webb-verktyg (LUV) ger överblickbarhet och ger förutsättningar för god information till både studenter och skolhuvudmän, VFU-samordnare, VFU-handledare och inte minst som redskap för VFU-handläggarna. Eftersom det ligger en VFU-kurs i första terminen (i de flesta programmen) kan man se det som en möjlighet att snabbt fånga upp de studenter som inte når upp till målen i den här VFU-kursen. Och det innebär att de studenter som upptäcker att de inte vill bli lärare, kan avbryta sina studier innan de kommit för långt i sin utbildning. Studentsvar: Från studenthåll är man förväntansfull på övningsskoleprojektets utveckling, eftersom de studenter som haft sin VFU-placering på övningsskolorna upplevt det positiva som beskrivs under rubriken styrkor ovan (välplanerad introduktion, generell kunskap om vilka mål VFU-studenten ska uppnå, program för VFU-studenterna med träffar med skolhälsoteam, specialpedagoger och olika sorters undervisningssituationer utöver VFU-verksamheten med ordinarie VFU-handledare). En planerad revision av utbildningsplan gällande fr o m antagning 2016 innebär att VFU kommer att knytas även till ämne 2 i samtliga lärarprogram. 17 ÖREBRO UNIVERSITET I 13 Hot: Kontakten mellan VFU-lärare och VFU-handledare försvagas ytterligare på grund av svårigheter med att parterna befinner sig i en statlig organisation (lärarutbildning/universitet) och kommunal/fristående verksamhet (skola). Fortsatt dålig närvaro på nätverksträffar. Få anställda, och i vissa fall ej tillsvidareanställd personal, i vissa ämnen gör att bibehållen god kompetens hos VFU-lärare är sårbar. Ekonomiska förutsättningar kan komma att förändras både i skolverksamheten och inom universitetet. Utökat antal platser från statsmakterna inom Ämneslärarutbildningen kan resultera i akut brist på VFU-platser särskilt på gymnasieskolan. Att VFU-perioderna inte är jämnt fördelade ht/vt (övervikt ht) gör att platsbrist även inom övriga lärarprogram ibland uppstår. Detta befaras öka vid utökad antagning. Bristande förutsättningar på skolenheter/förskolor att ta emot studenter för VFU t.ex. stor personalomsättning. Brist på VFU-lärare som har möjlighet att delta som VFU-handledare i skol-/förskoleverksamheten. Studentsvar: Om antalet studenter ökar så kommer tillgången på VFU-platser i Örebro procentuellt att minska ännu mer. Kvalitetsaspekt 2: Examination och kvalitetssäkring Styrkor: Övningsskolor/övningsförskolor har ett handledarseminarium varje VFU-period. Vid detta seminarium diskuteras tolkning av målen och bedömning av desamma för aktuell VFUperiod. VFU-lärarna, vilka leder handledarseminariet, får internutbildning vid universitetet för att nå en gemensam grundsyn av tolkning och bedömning av målen. Nätverksträffar för VFU-handledare, där också VFU-handledare från övningsskolor/ övningsförskolor deltar. Många erfarna VFU-handledare med bred kompetens. Examinationsformer som är verksamhets- och professionsnära används i VFU-kurserna och ger generellt en god bild av studentens måluppfyllelse. Lärarutbildningen har en god strategi18 när det gäller tveksamheter i bedömningen av student i VFU. VFU-frågorna diskuteras i olika organ och VFU-lärare är medvetna om deras komplexitet. Det finns en särskild VFU-grupp som bevakar och utvecklar VFU-frågorna. Samarbete i lärarlagen kring VFU och angränsande kurser är stark i de flesta ämnen inom lärarutbildningen. VFU är alltid innehållsligt relaterad till angränsande kurser. VFU bedöms mot en blankett ”Underlag för bedömning av VFU” som i sin tur bygger på målen i kurserna. Målen i kurser bygger i sin tur på examensmålen, men blir mer konkretiserade ju närmare verksamheten de kommer. Se”Samverkansdokumentet för regional samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildning, och dess bilaga 5, ”Begränsning av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd utbildning. Riktlinjer för stödåtgärder”. 18 14 I ÖREBRO UNIVERSITET Studentsvar: Inga studentsvar. Svagheter: Kvalitetssäkring – uppföljning av kurserna och deras resultat – görs inte alltid tillsammans med VFU-handledare. Bristfällig återkoppling av kursvärderingar till VFU-handledare. Här saknas former för återkoppling. Progression i VFU kvalitetssäkras inte i hela lärarprogrammen. Den pågående översynen är ännu inte avslutad. Likvärdigheten i bedömningen är svår att garantera. Blanketten ”Underlag för bedömning av VFU19” bör utvecklas och bedömningskriterier förtydligas. Bedömningen bör även stärkas genom ökade kontakter med VFU-handledare på VFU-skolorna under pågående VFU-period så att rättssäkerhet och likvärdighet kan uppnås i högre grad. Studentsvar: Det förekommer VFU-handledare som inte har gått handledarutbildning. VFU-handledare som inte hinner gå på VFU-handledarträffarna som universitetet ordnar. VFU-handledare har utryckt att de tycker examinationsmålen är oklara. Möjligheter: Försöksverksamheten med övningsskolor/övningsförskolor ger nya möjligheter till kontaktskapande och ökad samverkan. Lärarutbildningen kan stärka kontakten mellan VFU-handledare och VFU-lärare för att det ska leda till ett ännu säkrare underlag för att bedöma måluppfyllelse och även vara en grund för kvalitetssäkring. Det skapar möjligheter till samtal mellan VFU-handledare och student kring utveckling av yrkesprofessionen, och att mer strategiskt arbeta med utvecklingen av VFU. En förstärkt kontakt skapar också möjlighet till gemensamt språk för inblandade i lärarutbildningen för att t.ex. bedöma praktiska kunskaper och stärka den reflekterande delen i handledarsamtalet. Studentsvar: I och med övningsskoleprojektet kommer skolornas kontakt med universitetet att öka vilket i sin tur kan verka positivt för en ökad kvalité. När fler skolor blir övningsskolor kommer deras rutiner med VFU:n förhoppningsvis att bli mer likartad och därmed att bidra till en jämbördigare utbildning. Hot: Svag kontakt med VFU-skolor och VFU-handledare och oerfarna VFU-handledare kan leda till bristfälliga underlag för bedömning och skapa rättsosäkerhet i bedömningen. Även avsaknad av kontinuitet av deltagande VFU-handledare kan bidra till detta. Det finns en risk att examensmål/måluppfyllelse ges ett instrumentellt drag och att synen på lärarutbildare, särskilt VFU-handledare, inte är professionella. En ojämn progression i lärarprogrammens ämnesinnehåll och de utbildningsvetenskapliga och didaktiska kunskapsdelarna i relation till progression i VFU kan skapa problem för studenterna att få tillgång till en samlad och synkron kunskapsbild. 19 En översyn översyn av blanketten ”Underlag för bedömning” har påbörjats. Beräknas färdig under vt 2015 för att kunna gälla ht 2015 och framåt. ÖREBRO UNIVERSITET I 15 Studentsvar: Om det är en skillnad i kvalitén på de olika skolornas VFU-samordning finns en risk att vissa studenter får göra merparten av sin VFU på de ”sämre” skolorna. Detta kan resultera i en mindre jämbördig utbildning. Kvalitetsaspekt 3: Handledning20 Styrkor: Övningsskola/övningsförskola genererar fortbildning för VFU-handledare efter önskemål från skolenhet/förskola. VFU-handledare träffas i handledarseminarier tillsammans med VFU-lärare. För de skolenheter/förskolor där inte kompetens finns ska det finnas en plan för utbildning av VFU-handledare. Kravet för att vara VFU-handledare inom övningsskola/ övningsförskola är att ha handledarutbildning (den kurs som nu ges är på 10 hp avancerad nivå). Denna handledarutbildning är förlagd till både campus och skolverksamheten (och delvis nätbaserad), och har mötts av stort intresse, liksom försöksverksamheten med övningsskolor/övningsförskolor. Nätverksträffar ger möjlighet till information om VFU-kursens innehåll, mål, betygs- och bedömningskriterier och upplägg samt samtal mellan VFU-lärare och VFU-handledare om dessa frågor. Studentsvar: Inga studentsvar. Svagheter: VFU-handledare får inte möjlighet att delta i handledarutbildning/nätverksträffar av huvudman. Nätverksträffarna har låg närvaro. Alla VFU-handledare har inte handledarutbildning. Otydlighet i bedömningskriterier och tillämpningen av dessa. En starkare relation mellan VFU-handledare och lärarutbildning krävs. VFU-lärare besöker i liten utsträckning studenterna under deras VFU och har bristande insikt i hur handledningen fungerar i praktiken. Studentsvar: Vissa förskolelärarstudenter uppger att VFU-handledaren inte har arbetat på samma avdelning, d.v.s. inte ”sett”/träffat studenten i arbetet under VFU-perioden. Flera studenter har upplevt att handledningstiden på fyra timmar per vecka ofta eller helt uteblivit. Detta medför svårigheter att få en rättvis och korrekt bedömning. 20 Studenterna har i en kommentar påtalat att deras möjlighet att bedöma sin egen VFU är subjektiv eftersom det endast är de egna erfarenheterna som de kan jämföra med. En VFU som upplevs av student att vara bra kanske endast är det då ”personkemin” mellan student och VFU-handledare stämmer. En VFU-lärare som besöker verksamheten skulle ha lättare att upptäcka kvalitétsbrister. 16 I ÖREBRO UNIVERSITET Möjligheter: Försöksverksamheten med övningskolor/övningsförskolor och de återkommande träffarna/ aktiviteterna i samband med denna, bidrar till att lärarutbildningen får bättre kontaktytor med VFU-handledarna. Detta möjliggör också för lärarutbildningen att i större utsträckning stötta VFU-handledarna när behov finns. Om nätverksträffarna får högre närvaro kan det stärka och utveckla kontakten mellan VFU-lärare och VFU-handledare och därmed ge VFU-handledarna bättre förutsättningar att genomföra sitt uppdrag på ett bra sätt. Ett Regionalt utvecklingscenter, RUC har möjlighet att samordna21 ett större utbud av kortare fortbildningstillfällen och genomföra och utveckla fler former för samarbete inom lärarutbildningen/VFU. Ett växande antal VFU-handledare har handledarutbildning. Studentsvar: Att öka kontakten mellan skolorna och universitetet skulle få en positiv effekt. Hot: Om lärarutbildningen och skolhuvudmännen inte kan ta tillvara de positiva erfarenheter som redan idag syns för övningsskoleverksamheten, kan detta ytterligare vidga den klyfta som idag finns mellan universitetet och verksamheten ute i skolorna. Dålig kontakt mellan VFU-handledare och VFU-lärare (skolverksamhet och lärarutbildning) kan leda till informationsbrist och till problem dels för VFU-studenten under VFU-perioden och dels när det gäller bedömningsunderlagets kvalitet och relevans. Bristande resurser (i både skolverksamheten och på universitetet) kan leda till sämre förutsättningar för samverkan, handledarutbildning, andra kompetenshöjande insatser, och motverka en ökad närvaro av VFU-lärare i verksamheten liksom VFU-handledares närvaro vid universitetet/lärarutbildningen. Studentsvar: Inga studentsvar. 21 Våren 2015 är verksamheten reducerad i RUC. ÖREBRO UNIVERSITET I 17 Samverkansdokument för regional samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildning 1/1 Ramavtal för verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen – VFU 1/2 Ansvariga inom lärarutbildningen 1/3 Administrativt ansvariga för VFU och ansvariga för Lärarutbildningsverktyget, LUV Planeringssamtalet – mål och förväntningar 1/4 1/5 Begränsning av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd utbildning. Riktlinjer för stödåtgärder 1/6. Information om utvidgad registerkontroll inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg 2Målmatriser 3 Aktuell studiegång – lärarprogrammen Örebro universitet BILAGOR 1 BILAGA 1 Samverkansdokument för regional samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildning SAMVERKANSDOKUMENT för regional samverkan kring VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING inom lärarutbildning Vt 2015 dnr ORU 4.3.2–04504/2014 INNEHÅLL 1. Inledning 5 2. Lärarutbildningsverktyget - LUV 5 3. Ansvarsfördelning för samverkan 6 3.1 Universitetets VFU-samordnare 6 3.2 Skolhuvudmännens VFU-samordnare 6 3.3 Arbetslaget och VFU-lärarna 6 3.4 Studenten 7 4. Examination 8 5. Utveckling och forskning 8 5.1 Utbildning för VFU-lärare 8 5.2 Forsknings- och utvecklingsarbete 8 5.3 Försöksverksamhet med Övningsskolor och Övningsförskolor 8 6. Adresser och länkar 9 7. Definitioner BILAGOR Bilaga 1. Ramavtal för verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen – VFU Bilaga 2. Ansvariga inom lärarutbildningen Bilaga 3. Administrativt ansvariga för VFU och ansvariga för Lärarutbildningsverktyget, LUV Bilaga 4. Planeringssamtalet – mål och förväntningar Bilaga 5. Begränsning av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd utbildning. Riktlinjer för stödåtgärder Bilaga 6. Information om utvidgad registerkontroll inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg 10 Samverkansdokument kring verksamhetsförlagd utbildning, VFU, Örebro universitet och skolhuvudmän i regionen1 1. Inledning Hösten 2011 infördes en ny lärarutbildning vid landets universitet och högskolor. Detta samverkansdokument liksom det ramavtal som finns upprättat avseende den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom lärarutbildningen, lyfter fram det gemensamma ansvaret och uppdraget mellan universitetet och skolhuvudmän vad gäller VFU2. En central tanke är att bejaka och lyfta fram de förslag kring fältskolor som fanns i utredningen ”En hållbar lärarutbildning” (SOU2008:109). Förslaget blev inte förverkligat i riksdagsbeslutet, men Örebro universitet och skolhuvudmän inom regionen har ställt sig bakom de tankar som fanns i utredningen. Den verksamhetsförlagda utbildningens omfattning och innehåll regleras i examensordning, utbildningsplan och kursplaner. Samverkansdokumentet beskriver planering och genomförande av vårt gemensamma lärarutbildningsuppdrag. Dokumentet och Ramavtal för Verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen togs fram på uppdrag av Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskap, inom ramen för Regionalt Utvecklingscentrum (RUC). Samverkan om lärarutbildning, som är en gemensam angelägenhet för universitet och skolhuvudmän, syftar till att skapa goda förutsättningar att tillsammans utbilda lärare för samtliga skolformer. En väl utvecklad samverkan och samförstånd mellan lärosätet och skolhuvudmän i regionen är av avgörande betydelse för kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen. VFU-skolorna och VFU-lärarnas betydelse för de blivande lärarnas möjlighet att utveckla sin lärarprofession kan inte nog understrykas. Förändringar i ramavtalet eller andra förändringar av övergripande karaktär skall meddelas varje skolhuvudman och skolchefskonferensen samt Lärarutbildningsnämnden, LUN. 2. Lärarutbildningsverktyget – LUV Lärarutbildningsverktyget, LUV (vfu.oru.se/lp), administreras av universitetets VFUhand-läggning. Systemet ägs av Örebro universitet, som också ansvarar för drift och utveckling. I LUV publiceras inför kommande terminer information om de kurser som innehåller VFU. Samverkande skolor ansvarar för att presentera sina verksamheter och lägger ut de VFU-platser som är tillgängliga inför kommande terminer. Den studerande söker VFU-plats under en i förväg angiven sökperiod. Utifrån studenternas val kopplar placeringsfunktionen i verktyget samman student och skola/arbetslag. VFU-placeringarna publiceras i LUV så alla parter kan ta del av resultatet. I LUV publiceras även de faktureringsunderlag för VFU-ersättning, som ligger till grund för skolhuvudmännens upprättande av faktura. Ersättningen utbetalas terminsvis i efterhand enligt Ramavtal § 3. 1 Örebro län samt skolhuvudmän med avtal utanför länet 2 Samverkansdokumentet gäller även studenter antagna till Lärarutbildning 2001. ÖREBRO UNIVERSITET I 5 3. Ansvarsfördelning för samverkan Punkterna 3.1 till och med 3.3 utvecklar § 2 i ramavtalet, Parternas åtaganden. 3.1 Universitetets VFU-samordnare Universitetets VFU-samordnare utses av universitetet och ansvarar för att – informera skolhuvudmännens VFU-samordnare om vad VFU innebär och hur den är organiserad – informera om vilka personer på universitetet som arbetslag och VFU-lärare kan kontakta för att vid behov föra en dialog om t.ex. innehåll i VFU och bedömningsfrågor – utveckla samverkan med berörda skolhuvudmän – anordna informationsträffar och utbildningsstillfällen rörande VFU-frågor. 3.2 Skolhuvudmännens VFU-samordnare VFU-samordnaren utses av skolhuvudmannen. Samordnarens uppgift är att samordna VFU-verksamheten hos skolhuvudmannen samt vara en länk mellan skolhuvudmannen och universitetets VFU-samordnare och VFU-handläggare. VFU-samordnaren ansvarar för att – lägga ut VFU-platser i LUV inom annonserad tid – bistå skolledare vid rekrytering av arbetslag/VFU-lärare utifrån de aktuella och kommande VFU-kurserna, samt utifrån uppdraget som VFU-lärare, såsom det är formulerat i ramavtalet – ansvara för att studenterna placeras i den skolform, åldersgrupp och ämne som motsvarar den utbildningsplan för det program studenten läser – studenten tar del av sekretess i förskola och skola – vid behov omplacera student inom samverkansområdet om så är möjligt – vid tveksamhet om en student kommer att uppnå målen för fullgjord VFU-period följa instruktion ”Riktlinjer för stödåtgärder”(bilaga 5) – delta i gemensamma träffar på universitetet som behandlar VFU-frågor. 3.3 Arbetslaget och VFU-lärarna Arbetslaget/VFU-läraren ska skapa förutsättningar för att studenten kan sätta sig in i sitt uppdrag som lärare och skapa en god lärmiljö för studenten. Studenten ska ges möjlighet att ta del av olika lärares kompetenser. Arbetslaget ansvarar för att – bereda studenten/studenterna möjlighet att delta i och med ökande grad av självständighet ansvara för lärares olika arbetsuppgifter. VFU-läraren i arbetslaget ansvarar för att – tillsammans med studenten/studenterna ha ett planeringssamtal vid VFU-periodens början Utgångspunkten för samtalet är kursplaner, studiehandledningar etc för VFU-perioden, lokala förutsättningar samt studentens/studenternas egna mål – i relation till målen för examen (Högskoleförordningen 1993:100), vägleda och stödja studenten/studenterna samt skapa förutsättningar för reflektion och samtal i arbetslaget – i viss mån dokumentera studentens/studenternas arbete som ett underlag vid utvärderingssamtalet med studenten 6 I ÖREBRO UNIVERSITET – tillsammans med studenten ha ett utvärderande samtal vid VFU-perioden slut – använda den för kursen utarbetade blanketten ”Underlag för bedömning av VFU” – vid tveksamhet om en student kommer att uppnå målen för fullgjord VFU-period följa instruktionen ”Riktlinjer för stödåtgärder”(bilaga 5) – delta i gemensam träff på universitetet som behandlar frågor om VFU, exempelvis nätverksträffar. 3.4 Studenten Under sin utbildningstid skall studenten med ökande grad av ansvar och självstädighet aktivt delta i lärares samtliga arbetsuppgifter som t.ex. – – – – – ansvara för att planera, genomföra, leda och följa upp arbete med barn/elever att stödja enskilda barn-/elever eller barn-/elevgrupper gemensamt arbetslags- och skolutvecklingsarbete konferenser arbete med föräldrar t.ex. föräldramöten och utvecklingssamtal. Studenten skall inför starten av sin VFU – rekvirera ett registerutdrag hos polismyndigheten som lämnas till rektor eller motsvarande för den verksamhet där VFU ska genomföras (bilaga 6) – söka VFU-plats i LUV under annonserad sökperiod – söka plats så att jäv ej kan uppstå i samband med VFU. Exempel på jävssituation kan vara att den studerande arbetar/har arbetat på skolan eller har anhörig som arbetar där, att VFU görs på skola där den studerande har egna barn och/eller de senaste 6 åren varit elev – kontakta VFU-läraren inom två dagar efter att VFU-placeringarna meddelats – skriftligt förbereda planeringssamtalet (bilaga 4). Studenten skall med utgångspunkt i kursplaner, studiehandledningar etc och egna mål för VFU-perioden – tillsammans med VFU-läraren ha ett planeringssamtal i vilket VFU-periodens innehåll planeras – under VFU-perioden delta i vägledande samtal samt i ett utvärderande samtal vid VFU-periodens slut – sätta sig in i skolorganisation, styrdokument och lokala planer samt reflektera över den pedagogiska verksamhetens lokala villkor – leda olika pedagogiska verksamheter samt reflektera över sina didaktiska val – kontinuerligt dokumentera sina erfarenheter från VFU:n och knyta dessa till kursinnehåll – använda dokumentationen som utgångspunkt vid samtal i arbetslaget och vid seminarier på universitetet – ansvara för att blanketten ”Underlag för bedömning av VFU” inlämnas till berörd lärare/examinator på Örebro universitet. Under de dagar verksamhetsförlagd utbildning genomförs är det ej tillåtet för studenter att vikariera. ÖREBRO UNIVERSITET I 7 4. Examination VFU är organiserad inom kurser med kursplaner som reglerar innehåll, examination och betygsättning. VFU-läraren ska i samband med att VFU-kurs avslutas avgöra, dels utifrån kursplan, dels utifrån underlag för bedömning av VFU, om studenten fullgjort VFU:n. Betyg på delkurs och kurs sätts av examinator, som är utsedd av ansvarig institution på universitetet. 5. Utveckling och forskning Lärarutbildning är en för universitet och skolhuvudmän gemensam angelägenhet. Syftet med en samverkan är ett gemensamt ansvar för skolans utveckling och för utbildning av lärare för samtliga skolformer. Det kan innebära att både inom skola och universitet främja forsknings- och utvecklingsarbeten samt att stödja kompetensutveckling av skolans och universitetets personal. Strävan är att VFU-organisationen ska vara en del i denna samverkan. 5.1 Utbildning för VFU-lärare Universitetet ansvarar för att utbildning för VFU-lärare/handledare finns. Skolhuvudmännen redovisar behov av kompetensutveckling och uppdragsutbildning. Innehåll i och organisation av utbildningen utvecklas i samverkan mellan universitetets och skolhuvudmännens VFU-samordnare. 5.2 Forsknings- och utvecklingsarbete Universitet och skolhuvudmän ska verka för att förbättra och utveckla förutsättningar för en verksamhetsnära forskning och ökat erfarenhetsutbyte. Det innebär utveckling av gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt, där såväl studenter som universitetets lärare och skolhuvudmännens VFU-lärare deltar. Universitetet är en viktig partner i frågor som rör kompetensutveckling för lärare. Studentens examensarbete är en viktig resurs för att få skolornas verksamhet belyst och beforskad. Såväl universitetet som kommuner och enskilda skolor skall arbeta för att förutsättningar skapas för att studenternas examensarbeten kan knytas till skolans dagliga arbete eller till projekt- och utvecklingsarbeten i kommunerna. 5.3 Försöksverksamhet med Övningsskolor och Övningsförskolor Örebro universitet inleder hösten 2014 försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor. Detta innebär att samverkan med skolor och förskolor stärks kring den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Målet är höjd kvalitet i Lärarutbildningen. Örebro universitet har fått i uppdrag av Utbildningsdepartementet att genomföra en 5-årig försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor. Denna försöksverksamhet genomförs i nära samarbete med skolor och förskolor i regionen. Hösten 2014 går 10 förskoleområden och skolor in i försöksverksamheten. På sikt ökar samverkan med alla skolor och förskolor kring VFU, i linje med försöksverksamheten. Syftet med försöksverksamheten är att stärka blivande lärares professionsutveckling och att höja kvaliteten i lärarutbildningen. Detta görs genom att öka samarbetet mellan campus- och verksamhetsförlagd utbildning. Det utökade samarbetet innebär bland annat att lärarstudenter återkommer till samma skola eller förskoleområde i större utsträckning, att universitetets VFU-lärare finns i skol- och förskoleverksamheten kring VFU genom seminarier och träffar och att utvärdering och uppföljning kring VFU ökar. 8 I ÖREBRO UNIVERSITET Genom försöksverksamheten ges också möjlighet för universitet och skolhuvudmän att mötas i forsknings- och utvecklingsarbete för att skapa en framstående skolmiljö. Samverkansdokumentet med Ramavtalet omfattar all VFU i lärarutbildningen, även den som genomförs inom försöksverksamheten med övningsskola och övningsförskola. För de skolhuvudmän/enheter som ingår i försöksverksamheten skrivs ett särskilt tillläggsavtal. 6. Adresser och länkar Lärarutbildningsverktyget – LUV: https://vfu.oru.se/lp Bilagorna 2 och 3 anger förteckning över och adress till lärarutbildningsansvariga och kontakt-personer på universitetet. Uppdaterade uppgifter finns i vänstermenyn i LUV. ÖREBRO UNIVERSITET I 9 7. Definitioner Arbetslag: Ett arbetslag består av personer med olika kompetens, vilka har ansvaret för en grupp barn/elever eller ett ämne/ämnesområde. Behörighetsgivande examen: Den som har svensk lärarexamen, respektive barn- och ungdomspedagogisk examen som regeringen med stöd av 1 kap. § 11 högskolelagen (1992:1434) har meddelat föreskrifter om, eller motsvarande äldre utbildning, med huvudsaklig inriktning på den undervisning anställningen avser, eller den som av Högskoleverket har fått ett behörighets¬bevis enligt vad som föreskrivs i Skollagen kap. 2, 4 a och 4 b §§. Examinator: Särskilt utsedd universitetslärare som bedömer studenten och sätter betyg på kurs (6 kap. 10 & Högskoleförordningen, HF). Lärarutbildningsverktyget – LUV: Webbverktyg för VFU-placering. LUV nås via VFU-torget, vfu.oru.se/lp, Lärarprogrammet. Programansvarig: Personer på universitetet med övergripande ansvar för respektive lärarprogram. Skolledare: Ansvarig chef för en förskola eller skola. Skola: Med skola avses förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola, Komvux samt kultur- och musikskola. VFU-lärare: Lärare som handleder student under VFU, är utsedd av rektor/ skolledare och har behörighetsgivande examen eller motsvarande. VFU-samordnare hos Utses av skolhuvudmännen. Samordnar VFU-verksamheten skolhuvudmännen: och är en länk mellan skolhuvudmännen och universitetets VFU-samordnare och VFU-handläggare. Universitetets VFU-samordnare: De personer på universitetet som ansvarar för kontakterna med skolhuvudmännen och dess VFU-samordnare. Ansvarar för utveckling och samordning av VFU-frågor inom universitetet. Universitetets VFU-handläggare: Administrativt ansvariga för VFU och ansvariga för Lärarutbildningsverktyget, LUV. 10 I ÖREBRO UNIVERSITET BILAGA 1/1 Ramavtal för verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen – VFU BILAGA 1 1(4) Ramavtal för Verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen – VFU Örebro universitet och Lärarutbildning är en för universitet och skolhuvudmän gemensam angelägenhet. Utgångspunkt för detta ramavtal är den ansvarsfördelning som följer av statsmakternas regleringar och uppdrag. Syftet med den samverkan som regleras i detta avtal är att för, Örebro universitet och berörda skolhuvudmän, ta ett gemensamt ansvar för skolans utveckling och skapa goda förutsättningar att tillsammans utbilda lärare för samtliga skolformer. Det kan vara att både inom skola och universitet främja forsknings- och utvecklingsarbeten samt att stödja kompetensutveckling av skolans och universitetets personal. Detta gemensamma ansvar är ekonomiskt, organisatoriskt och pedagogiskt och ett led i att kvalitetssäkra den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom lärarutbildningen. De verksamhetsförlagda studiernas omfattning och innehåll regleras i respektive kursplan, utbildningsplan och examensordning. Med utgångspunkt i dessa regleringar och föreliggande avtal har Örebro universitet och regionens skolhuvudmän gemensamt tagit fram ett dokument, ”Samverkansdokument för regional samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen”, (se bilaga 1) för som underlag för planering och genomförande av den verksamhetsförlagda utbildningen. § 1 Avtalsparter Avtalsparter är Örebro universitet och § 2 Parternas åtaganden Örebro universitet och berörd skolhuvudman ansvarar gemensamt för att 1. 2. samverka för att utveckla det gemensamma lärarutbildningsuppdraget och regelbundet följa arbetet och revidera samverkansdokumentet i befintliga forum med huvudmännen som likvärdig part Regionalt Utvecklingscentrum (RUC) utgör ett gemensamt organ där dessa frågor behandlas och skall fungera som ett organ för skolutveckling och kvalitetsarbete inom skola och utbildning. Örebro universitet ansvarar för att 1. 2. 3. utse VFU-samordnare på universitetet för samverkan med berörda skolhuvudmän tillhandahålla ett webbaserat verktyg, Lärarutbildningsverktyget – LUV, för administration av studenternas VFU-placeringar samt presentation av de skolor som erbjuder VFU-platser inom ramen för reguljär utbildning och/eller uppdragsutbildning i enlighet med gällande antagningsordning, eller på sätt som Örebro universitet och berörda skolhuvudmän i särskild ordning kommer överens om, bistå de skolhuvudmän som omfattas av avtalet i frågor som rör kompetensutveckling för lärare BILAGA 1 2(4) 4. 5. 6. 7. 8. inom ramen för detta samarbete erbjuda utbildning för VFU-lärare och mentorer till berörda skolhuvudmän. Kurserna ges inom ramen för universitetets reguljära kursutbud som campus- eller distansutbildning. De kan också, efter särskild överenskommelse, platsförläggas till skolor med beaktande av gällande antagningsordning VFU-samordnare är väl förtrogna med lärarutbildnings¬programmen, LUV, vet sina uppgifter och känner till kursansvarig och VFU-ansvarig på universitetet att studenterna är förtrogna med den inriktning/examen inom lärarutbildningen som de studerar på beslut om VFU-perioder, VFU-innehåll, krav på VFU-lärare finns skolhuvudmännen tillhanda senast 1 april resp. 1 november det stöd som universitetet erbjuder för skolutveckling och praktiknära forskning ska också ses som en ersättning till skolhuvudmannen för dess uppdrag inom lärarutbildningen. Detta ger också skolhuvudmannen förutsättningar att uppfylla detta avtal. De insatser för kompetensutveckling och kunskapsöverföring som sker till skolhuvudmannen inom ramen för detta avtal, prioriteras i första hand till de skolor som tillhandahåller VFU-platser. Skolhuvudmannen ansvarar på central nivå för att 1. 2. 3. 4. 5. 6. skolorna är organiserade i arbetslag som studenten och VFU-läraren är en del av under studentens VFU lägga ut erbjudna platser i LUV under fastställda perioder senast en vecka före öppnandet av studenternas sökperiod i LUV, samt kontinuerligt uppdatera namnen på skolans kontaktpersoner svara för att det finns en fungerande intern organisation och att ersättningen kommer VFU-skolan till del, utse VFU-samordnare som skall vara förtrogna med lärarutbildningsprogrammen, LUV, veta sina uppgifter och känna till sina förskolor och skolor ny samordnare introduceras i skolans/områdets VFU-verksamhet ge samordnaren utrymme och stöd i sitt uppdrag att verka som intern mentor för VFU-lärarna, kunskapsöverföring, bevaka att hålltiderna följs för anmälan av VFU-platser och korrigeringar av presentationer etc., introducera ny samordnare vid byte, förmedla information från VFU-lärarna till universitetet och omvänt, samt i övrigt stödja VFU-lärarna i deras uppdrag. Skolhuvudmannen ansvarar på skolnivå för att 7. 8. 9. VFU-lärare med behörighetsgivande examen utses av rektor/motsvarande inom resp. skola VFU-lärarna har genomförd handledarutbildning, minst tre års yrkeserfarenhet i aktuellt ämne eller motsvarande, är väl förtrogna med LUV, vet sina uppgifter som VFU-lärare och känner till sin VFU-samordnare. Detta för att garantera kvaliteten i VFU-uppdraget och för att öka rättsäkerhet i bedömningen av studenten VFU-lärare ges förutsättningar att kunna fullgöra sitt VFU-uppdrag i enlighet med detta avtal samt ”Samverkansdokument för regional samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen”. Detta innebär bl.a. minst 4 timmar/vecka för samtal med VFU-studenten om planering, uppföljning och utvärdering av studentens VFU på skolan, möjlighet att delta i utbildning för BILAGA 1 3(4) VFU-lärare samt att delta i de träffar och lärarutbildardagar som universitetet anordnar under terminerna 10. ger VFU-studenter möjlighet att under motsvarande två veckor per termin, utöver VFU-perioderna, samla in underlag och genomföra studier på skolan för t.ex. examensarbeten. Detta inkluderas i ersättningen till skolhuvudmannen för handledaruppdraget. Detta är också en del i den kompetens- och kunskapsöverföring från universitetet till skolorna, som ryms inom detta avtal. Denna kompetens- och kunskapsöverföring kan också ske genom studenternas återkoppling av sina examensarbeten eller motsvarande, till berörd VFU-skola 11. under de dagar verksamhetsförlagd utbildning genomförs får VFU-studenten inte vikariera som lärare på skolan 12. att i det fall det saknas VFU-platser i förhållande till det antal platser som lagts ut inom en examen/ämne i LUV, i samråd med universitetets VFU-samordning om möjligt bereda studenter VFU-platser inom skolan. § 3 Ersättning 1. 2. 3. 4. Ersättningens omfattning per termin är 3151 kr (2011 års värde) per VFU-student vid en VFU-period om 4–5 veckor. I det fall VFU-perioden är 8–10 veckor utgår dubbel ersättning. Vid kortare VFU-period än 4–5 veckor minskas ersättningen procentuellt. Ersättningen omräknas varje år efter den pris- och löneomräkning som statsmakterna fastställer för högskoleområdet, med utgångspunkt från värdet 2011-01-01. Ersättningen utbetalas terminsvis av Örebro universitet i efterskott till skolhuvudmannen. Faktureringsförfarande tillämpas. Skolhuvudmännen hämtar faktureringsunderlag ur VFU-databasen i slutet av varje termin inför upprättandet av faktura. Ersättning för VFU-samordnare utgår om minst tre studenter mottagits under terminen inom VFU-samordnarens ansvarsområde. Ersättningens storlek uppgår till 4 % på slutsumman av den ersättning som beräknats för studenternas VFU-placering för terminen. Om särskilda skäl föreligger kan annan ersättning utgå. Beloppet specificeras av skolhuvudmannen på insänd faktura. Om studenten avbryter sina studier eller tar ett studieuppehåll före 1/4 respektive 1/11 utgår ersättning procentuellt endast för den tid studenten haft VFU under aktuella terminen. Sker avbrottet/uppehållet senare än angivna datum utgår ersättningen i sin helhet. Ersättningen omfattar även studenter som gör VFU inom närliggande pedagogiska kurser/program t.ex. specialpedagogiskt program, utbytesstudenter eller liknande. § 4 Avtalstid och uppsägning Detta avtal träder i kraft den 1 juli 2011 och förlängs därefter automatiskt ett år i sänder såvida inte någon av parterna skriftligen säger upp avtalet sex månader före avtalstidens utgång. I det fall förändringar sker genom förändringar i förordning eller liknande, som påverkar den verksamhetsförlagda utbildningen, regleras detta genom tillägg till detta avtal. BILAGA 1 4(4) § 5 Tvist Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal prövas av en skiljenämnd bestående av 3 ledamöter, av vilka en utses av vardera samarbetspartnern och en utses av dessa ledamöter gemensamt. Kostnaderna för skiljeförfarandet skall delas lika mellan parterna. Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt. Örebro den……………………… Ort………………….. den…………….. Jens Schollin Rektor, Örebro universitet Skolhuvudman (namnförtydligande) BILAGA 1/2 Ansvariga inom lärarutbildningen BILAGA 2 Ansvariga inom lärarutbildningen Kontaktuppgifter till programansvariga samt beskrivning av lärarutbildningens organisation finns på lärarutbildningens hemsida: http://www.oru.se/Utbildning/Lararutbildning/Organisation Kontaktuppgifter till kursansvariga anges i det infoblad som hör till respektive kurs. Dessa personer kan svara på frågor om innehåll och examination i den verksamhetsförlagda utbildningen. Infoblad för aktuell termin publiceras i LUV under rubriken ”INFO VFU-KURSER”. BILAGA 1/3 Administrativt ansvariga för VFU och ansvariga för Lärarutbildningsverktyget, LUV BILAGA 3 Administrativt ansvar för VFU samt ansvariga för Lärarutbildningsverktyget – LUV Marie Modin och Monica Skagerstrand VFU-handläggningen E-post: vfu.lararprogram@oru.se Telefon (vx): 019-30 30 00 Adress till Lärarutbildningsverktyget – LUV: https://vfu.oru.se/lp BILAGA 1/4 Planeringssamtalet – mål och förväntningar BILAGA 4 1(2) Lärarutbildningsnämnden, LUN Information inför planeringssamtal mellan student och VFU-lärare Gäller fr.o.m. vårterminen 2008 Reviderad höstterminen 2011 Till Studerande på lärarprogrammen vid Örebro universitet VFU-lärare VFU-samordnare, för kännedom Den här informationen vänder sig till studerande i lärarprogrammen som läser kurser som innehåller VFU. Informationen beskriver hur den studerande förbereder det planeringssamtal som han/hon har med VFU-läraren i början av VFU-perioden (se sidan 2 i Samverkansdokument för regional samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen). Planeringssamtalet – mål och förväntningar En övergripande avsikt med lärarutbildning är att utbilda lärare med en kompetens som svarar mot de utmaningar som lärare ställs inför idag. De teoretiska studierna knyts till yrkesverksamheten, så att såväl beprövad erfarenhet som vetenskapligt grundad kunskap utvecklar tänkandet kring och handlandet i yrkesverksamheten. Det betyder att den blivande läraren ska förstå betydelsen av att själv kunna lära om det egna arbetet i det egna arbetet d.v.s. få förståelse för ett livslångt lärande inom yrket. Att kunna genomföra kritiska analyser av yrkets villkor, ansvar och innehåll är ett krav. Ett annat är att vara medveten om sina egna tolkningsramar; vara medveten om varför man tänker som man tänker och varför man handlar som man gör. Även förmågan att vara ”uppmärksam i handling” ska utvecklas. Det innebär att kunna pröva sig fram och hålla flera alternativ öppna, samtidigt som han/hon både har överblick över aktiviteter, undervisning och samspelet mellan barnen/eleverna. I början av VFU-perioden planerar den studerande och VFU-läraren den verksamhetsförlagda utbildningen i ett planeringssamtal. För att skapa goda förutsättningar för samtalet sänder den studerande ett skriftligt underlag till VFU-läraren. Detta sänds till VFU-läraren via e-post före planeringssamtalet. Det skriftliga underlaget innehåller tre delar: • – – – – Informationomdenstuderandesstudierivilketföljandeframgår vilket program och vilken kurs den studerande läser var han/hon befinner sig i sina studier d.v.s. vilken termin han/hon läser vad han/hon läst tidigare i programmet var han/hon genomfört VFU i tidigare kurser • DenstuderandesegnamålförochförväntningarpåVFU-perioden. Kursmål beskrivs i respektive kursplan. VFU-innehåll och genomförande beskrivs i infoblad/studiehandledning för respektive kurs. Se https://vfu.oru.se, Info VFU-kurser. BILAGA 4 2(2) • Denstuderandebeskriverkunskaperocherfarenheterfråneventuellatidigare VFU-perioder och reflekterar över ett antal situationer och ett antal arbetsuppgifter som fungerat bra. Även sådant som han/hon vill pröva och behöver utveckla tas upp. Lärarutbildningsrådet 2010-02-25 Lärarprogrammet 210-330 hp Lärarprogrammet 90 hp Lärarutbildningsnämnden, LUN 2011-03-17 Förskolärarprogrammet, 210 hp Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolas årskurs 1–3, 240 hp Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6, 240 hp Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300 hp BILAGA 1/5 Begränsning av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd utbildning. Riktlinjer för stödåtgärder BILAGA 5 1(2) Begränsning av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd utbildning och riktlinjer för stödåtgärder Utbildningsplanerna 2006-03-20 anger under punkt 5. Betyg och examination: ”För kurser inom lärarprogrammet som innehåller verksamhetsförlagd utbildning begränsas antalet tillfällen för den verksamhetsförlagda utbildningen till två. Om särskilda skäl föreligger kan dispens begäras, denna prövas av Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskap. Begränsningen anges i kursplanen.” Enligt beslut i Lärarutbildningsnämnden, LUN 2011-03-17 gäller ovanstående även för lärarprogrammen inrättade enligt utbildningsplaner fastställda 2011-03-17. Dispens kan begäras och prövas av Lärarutbildningsnämnden, LUN. 1. Riktlinjer vid tveksamhet om fullgjord verksamhetsförlagd utbildning Kursplanen och övriga för kursen gällande dokument är utgångspunkt för att avgöra om den verksamhetsförlagda utbildningen är fullgjord. 1. Vid tveksamhet om den studerande kommer att fullgöra den verksamhetsförlagda utbildningen skall ansvarig VFU-lärare ta upp detta med den studerande i ett särskilt samtal. Sakförhållandena skall dokumenteras i form av tjänsteanteckning. Den studerande skall ta del av denna dokumentation. Planering för den fortsatta VFU-perioden utarbetas i samråd mellan den studerande och ansvarig VFU-lärare med syfte att stödja studenten. 2. Kvarstår fortfarande tveksamhet under pågående verksamhetsförlagd utbildning eller vid dess slut skall samverkansområdets VFU-samordnare informeras och kursansvarig på universitet meddelas. Kursansvarig ansvarar för att den studerande, ansvarig VFU-lärare och kursens examinator kallas till ett samtal på universitetet där sakförhållandena utreds och dokumenteras. Studievägledningen vid universitetet informeras och deltar i samtalet om behov finns. Kursansvarig gör tjänsteanteckning. 3. Efter avslutad VFU meddelar ansvarig VFU-lärare om den verksamhetsförlagda utbildningen är fullgjord eller ej. Meddelandet sker via blanketten Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning. På blanketten anges vart den skall sändas. 2. Riktlinjer för stödåtgärder vid förnyad prövning av verksamhetsförlagd utbildning Plan för stödåtgärder inför förnyad VFU-period upprättas av enhetschef vid universitetet i samråd med berörda. I planen skall följande framgå: 1. Den studerande ges möjlighet att välja antingen den tidigare samverkansskolan eller ny samverkansskola för förnyad prövning av den verksamhetsförlagda utbildningen. 2. Utifrån tidigare tjänsteanteckningar upprättar kursansvarig tillsammans med den studerande och ansvarig VFU-lärare en skriftlig planering av den verksamhetsförlagda utbildningen. 3. Den studerande, ansvarig VFU-lärare, kursens examinator och kursansvarig har vid mitten av den verksamhetsförlagda utbildningen ett uppföljande samtal. Studievägledningen vid universitetet informeras och deltar i samtalet om behov finns. Kursansvarig gör tjänsteanteckning. BILAGA 5 1(2) 4. Förnyat samtal mellan den studerande, ansvarig VFU-lärare, kursens examinator och kursansvarig hålls då den verksamhetsförlagda utbildningen är avslutad. Den studerande skall informeras om huruvida den verksamhetsförlagda utbildningen är fullgjord eller ej. Meddelandet sker via blanketten Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning. BILAGA 1/6 Information om utvidgad registerkontroll inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg BILAGA 6 Information om utvidgad registerkontroll inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg Riksdagen har beslutat (SFS 2008:53) att från och med 1 april 2008 ska lärarstudenter och deltagare i kommunal vuxenundervisning, som inom utbildningen genomför verksamhetsförlagd utbildning (VFU), genomgå en registerkontroll. Denna kontroll ska göras för att öka barns och ungdomars skydd och minimera riskerna för att de utsätts för kränkningar av personer som arbetar inom förskoleverksamhet, grundskola och skolbarnomsorg. Dessa regler gäller för dig som antas till lärarutbildningen efter 1 april 2008, det vill säga för dig som påbörjar din lärarutbildning hösten 2008. Du som har antagits före 1 april 2008 omfattas inte av beslutet. Beslutet innebär att du måste ordna ett registerutdrag hos polismyndigheten innan du ska göra din verksamhetsförlagda utbildning. Ansökan om utdrag lämnas i pappersform underskriven av studenten till polismyndigheten i god tid före VFU-placeringens början. Ansökningsblankett finns på Polisens webbplats (http://www.polisen.se). Blanketten heter Begäran om utdrag ur Rikspolisstyrelsens belastningsregister vid ansökan om arbete inom barnomsorg/förskola/skola i Sverige (RPS 442.5 05-10). Utdraget ska överlämnas till rektor (eller motsvarande) för den verksamhet där du ska genomföra din VFU. Lämnar du inte in ett registerutdrag så kan du inte erbjudas att göra din VFU. Det är rektor (eller motsvarande) på den verksamhetsförlagda utbildningsplatsen som avgör om du kan tas emot, inte lärarutbildningen på universitetet/högskolan. Om du inte kan fullgöra din verksamhetsförlagda utbildning kan det innebära att du inte kan ta ut en lärarexamen, eftersom fullgjord VFU är ett krav för lärarexamen. Det är du själv som har ansvar för att ett giltigt registerutdrag, högst ett år gammalt, fås ut från polisregistret och överlämnas till rektor (eller motsvarande) i samband med att VFU-plats tilldelas. Du bör begära ett utdrag i god tid före placeringens början för att vara säker på att hinna få utdraget i tid. Normalt tar handläggningen hos polismyndigheten minst två veckor. BILAGA 2 Målmatriser Mål för förskollärarexamen Verksamhetsförlagd utbildning 2, Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Rödmarkerade mål är särskilt relevanta för VFU Kurser i den Kunskap och förståelse – visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt x forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, – visa sådana kunskaper i förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt – visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling, – visa kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning, – visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, x x x x – visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, x x – visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, x x – visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och x x visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv x x x x – samt visa kännedom om skolväsendets historia. Färdighet och förmåga – visa förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt – visa fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och att skapa förutsättningar, inbegripet genom lek och skapande verksamhet, för alla barn att lära och utvecklas, – visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, – visa förmåga att ta tillvara barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje barns lärande och utveckling, – visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling, – visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, – visa förmåga att observera, dokumentera och analysera barns allsidiga lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med vårdnadshavare, – visa förmåga att kommunicera och förankra förskolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, x x x x x – visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn x x – visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, x x – visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, x x – visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och – visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. x x x x x Värderingsförmåga och förhållningssätt – visa självkännedom och empatisk förmåga, – visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och deras vårdnadshavare, x – visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska x – aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. x x de inom det x etenskaplig Verksamhetsförlagd utbildning 4, avancerad nivå, 7,5 hp x Verksamhetsförlagd utbildning 3, 7,5 hp m aktuellt Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Kurser i den ordning som de läses x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x ka perspektiv x x x x ch lärande n i övrigt x x x x x x x x x x x x x x x r samt relevanta rkesområdet, x g och den verksamheten, x x x x x x x x x x x x x x x x x x elsen ka x x x x x x x x x x x x x x x onen, x x x x Verksamhetsförlagd utbildning 2, Rödmarkerade mål är särskilt relevanta för VFU Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Mål för grundlärarexamen F-3 Kunskap och förståelse – visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, x – visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt x – visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling, – visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, x – visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och x – visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling. – visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen x – visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och x – visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. x Färdighet och förmåga – visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, och – visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt. – visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas x x x x x – visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling – visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling, – visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, – visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, – visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna x – visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn x – visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, x – visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, x – visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och – visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. x x x x Värderingsförmåga och förhållningssätt – visa självkännedom och empatisk förmåga, x – visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och deras vårdnadshavare, x – visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och x – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. x x x x det eller de x x åkutveckling, enskaplig ka perspektiv x x x x x x x x x x x x x x x farenheter cklingen inom de inom det eller Verksamhetsförlagd utbildning 4, avancerad nivå, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 3, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp ningen, x x x x x x x x x x g och den x x x x x ksamhetens x x x dläggande verksamheten, x x x x x x x x x x x x x elsen av olika ka aspekter med hållbar utveckling, och x x x x x x x x x x x x x x x x x Mål för grundlärarexamen 4–6 Verksamhetsförlagd utbildning 2, Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Rödmarkerade mål är särskilt relevanta för VFU Kunskap och förståelse – visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen, x – visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt x x – visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och matematikutveckling – visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, x – visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i bedömning och betygssättning x – visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen – visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och x – visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia. x Färdighet och förmåga – visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, och x – visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt. x – visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad, x x – visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, – visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, x – visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, x x – visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, – visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, – visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna x x – visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever – visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, x – visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, x x – visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och – visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. x Värderingsförmåga och förhållningssätt – visa självkännedom och empatisk förmåga, x – visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och deras vårdnadshavare, x – visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och x – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. x x x det eller de ämnen x Verksamhetsförlagd utbildning 4, avancerad nivå, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 3, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp ningen, x x x x x x nskaplig grund sättning x x x x a perspektiv x arenheter klingen inom e inom det x x x x x x x x x x x x x x x x och den x x x x x samhetens mål x x x läggande erksamheten, x x x x x x x x x x sen av olika a aspekter med ållbar utveckling, och x x x x x x x x x x x x x x x x Mål för examen inriktning gymnasiet (1) Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 3, Musik ämne Verksamhetsförlagd utbildning 4, avancerad nivå, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 3, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Eng ämne 1 x x x x x x x x x x x x x x x x Kunskap och förståelse x – visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. – visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedomom vuxnas lärande. x x x x – visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, – visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, x – visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, x x – visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, x x x x x – visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Verksamhetsförlagd utbildning 4, avancerad nivå, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 3, 7,5 hp Historia ämne 1 Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 4, avancerad nivå, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 3, 7,5 hp Musik ämne 1 Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 4, avancerad nivå, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 3, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 4, avancerad nivå, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 3, 7,5 hp e1 Idrott ämne 1 x x x x x x x x Mål för examen inriktning gymnasiet (2) Rödmarkerade mål är särskilt relevanta för VFU x – visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, x x x x Verksamhetsförlagd utbildning 3, x Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp x Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp x Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp – visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 4, avancerad nivå, 7,5 hp Musik ämne Verksamhetsförlagd utbildning 3, 7,5 hp Eng ämne 1 Färdighet och förmåga – visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, x x – visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser x x x – visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x – visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, x – visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, – visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, x – visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, x – visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, x – visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, x x x x x x – visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna – visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen x x x x x x Verksamhetsförlagd utbildning 4, avancerad nivå, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 3, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 4, avancerad nivå, 7,5 hp x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Verksamhetsförlagd utbildning 4, avancerad nivå, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 3, 7,5 hp Historia ämne 1 Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 4, avancerad nivå, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 3, 7,5 hp Musik ämne 1 Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 3, 7,5 hp e1 Idrott ämne 1 x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Mål för examen inriktning gymnasiet (3) Rödmarkerade mål är särskilt relevanta för VFU Värderingsförmåga och förhållningssätt – visa självkännedom och empatisk förmåga, x – visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, x x x x x x x x – visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och x x x x – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. x x x x x x x Verksamhetsförlagd utbildning 3, Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Musik ämne Verksamhetsförlagd utbildning 4, avancerad nivå, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 3, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Eng ämne 1 x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Verksamhetsförlagd utbildning 4, avancerad nivå, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 3, 7,5 hp Historia ämne 1 Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 4, avancerad nivå, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 3, 7,5 hp Musik ämne 1 Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 4, avancerad nivå, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 3, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 4, avancerad nivå, 7,5 hp Verksamhetsförlagd utbildning 3, 7,5 hp e1 Idrott ämne 1 BILAGA 3 Aktuell studiegång – lärarprogrammen Örebro universitet Ämne 1 30 Termin: 1 Studiegång Ämneslärarprogrammet, Studiegång Ämneslärarprogrammet, musik-‐musik, musik-musik, inriktning gymnasieskolan, inriktning gymnasieskolan, 300 hp 300 hp UK 3x7,5 VFU 7,5 Termin: 1 UK 3x7,5 VFU 7,5 Termin: 1 UK 3x7,5 VFU 7,5 Termin: 1 Studiegång Ämneslärarprogrammet, Studiegång Ämneslärarprogrammet, inriktning inriktning gymnasieskolan, gymnasieskolan, 300 hp 300 hp Studiegång GL 4–6, Studiegång GL 4-‐6, 240 hp 240 hp Studiegång GL F-‐3 Studiegång GL F-3 UK 3x7,5 VFU 7,5 Termin: 1 Ämne 1 22,5 VFU 7,5 2 Ämne 1 22,5 VFU 7,5 2 No-‐te/ 30 So/Pr est 30 2 No-‐te 15 So 15 2 Förskoleped 30 2 Aktuell studiegång -‐ lärarprogrammen, Örebro universitet Studiegång Förskollärarprogrammet, Studiegång Förskollärarprogrammet, 210 hp 210 hp 4 5 6 UK 3x7,5 VFU 7,5 3 Ämne 1 30 3 Sv 15 Eng 15 3 Sv 15 Eng 15 3 Ämne 2 30 4 Ämne 2 30 4 Ma 15 VFU 7,5 Eng 7,5 4 Ma 15 VFU 7,5 Eng 7,5 4 Ämne 1 22,5 VFU 7,5 5 Ämne 1 22,5 VFU 7,5 5 UK 3x7,5 VFU 7,5 5 UK 3x7,5 VFU 7,5 5 Ämne 1 15 Ämne 2 15 6 Ämne 1 15 Ämne 2 15 6 UK 2 x7,5 Självs arb 15 6 UK 2 x7,5 Självs arb 15 6 Förskoleped 22,5 Förskoleped 22,5 UK 3x7,5 UK 2x 7,5 VFU 7,5 VFU 7,5 Förskoleped 7,5Självs arb 15 3 Aktuell studiegång – lärarprogrammen, Örebro universitet Ämne 2 30 7 Ämne 2 30 UK 2x7,5 Självs arb 15 (ä2) 8 UK 2x7,5 Självs arb 15 (ä2) 8 Ma 15 Självs arb 15 7 8 Eng 7,5 Sv 15 VFU 7,5 Ma 15 Självs arb 15 Teknik 7,5 Sv 15 VFU 7,5 7 8 7 VFU 7,5 Förskoleped 22,5 7 10 UK 3x7,5 VFU 7,5 Ämne 1 15 Självs arb ämne 1 15 UK 3x7,5 VFU 7,5 Ämne 1 15 Självs arb ämne 1 15 9 10 9
© Copyright 2024