Släkt- och bygdehistoria från Vedåsa av Elsa Nilsson Albertina med Elsa 3 år i famnen Barndomstiden Jag föddes i Brännhult, Stenbrohults församling i januari 1918 och i maj samma år flyttade hela familjen till Vedåsa. Min far Per Wilhelm Aronsson var född på Liljenäs under Marsholm. Min mor hette Albertina Svensson och kom från Bottenvik under Byvärma. Hon arbetade i ugdomen i Byvär-ma och senare i Hälsingborg och Malmö bl.a. hos Carin Cronas bror Sandström. Per och Albertina gifte sig 1911. Vi var fyra syskon, Anna-Greta (1913), Arvid (1915), jag själv (1918) och min yngsta syster Inga (1922). Min far dog 1969 och mor Albertina dog på Ljungberga ålderdomshem 1981. Mina föräldrar Per och Albertina Aronsson, samt mina syskon, från vänster Arvid, Inga, jag själv och Anna-Greta. Bilden tagen Vår första bostad i Vedåsa var på Rosenlund, ett litet hus på två rum och ett litet kök. Ett nytt hus byggdes 1934, av John Lilja på Korsbacken och Otto Nilsson, Romanäs. I Vedåsa var det nära till mina farföräldrar på Liljenäs. Aron och Ida bodde först hos hennes föräldrar, Anders Wilhelmsson och Gustafva Otillia Johansdotter på Nyatorp Romarhyltan, där deras två första barn föddes, men de dog som spädbarn, liksom ytterligare tre. Av elva barn var det bara sex, som nådde vuxen ålder och bland dessa var min farfar Aron äldst. Som barn fick man tidigt hjälpa till i hemmet. Vid sju års ålder började jag skolan i Tjurkö och gick sex dagar i veckan, det blev cirka åtta kilometer dagligen. En lördag i månaden var vi fria för skurlov, vilket betydde att städerskan hade möjlighet att göra en grundligare rengöring av lokalerna. Höstterminen varade från den 1 augusti och till dagarna före julhelgen. Vårterminen startade i mitten av februari och slutade strax före midsommar. Under vinterlovet var det fortsättningsskola för de elever som slutat skolan. Det jag tyckte var roligast i skolan var räkning, slöjd och gymnastik. fyra barn i Älmhult, och senare hos en guldsmed, både i hemmet och i butiken. Från 1936 var jag ”husa” i en advokatfamilj i Göteborg, vilket betydde alltjänstgöring. Först skulle barnen sändas till skolan, sedan fick jag snabba mig hem och servera herrskapet frukost. Vid middagen måste jag servera i svart klänning. Barnen som var betydligt yngre än jag själv, måste tilltalas med förnamn, medan de fick dua mig naturligtvis. Mannen som drev en advokatbyrå fick många besök av s.k. högreståndsper-soner. Dessa fick jag ta emot nigande, be dem sitta ner och vänta medan jag anmälde deras ankomst för advokaten. Även mina syskon Arvid och Anna-Greta kom till Göteborg och stannade kvar där, Anna-Greta arbetade t.ex. hos Erna Sollenberg och Arvid arbetade under kriget på Amerikabåtarna, han dog 1991. Sömmerskeplats Efter hemkomsten gick jag i lära en tid Arbetslivet Mina farföräldrar Aron Pettersson och Ida Andersdotter på Liljenäs Marsholm. Bakom farmor står hennes syster Emma, hemkommen från Amerika, samt min bror Arvid. Bilden tagen ett halft år före farmors död i november 1928. 4 Vid 14 års ålder var det dags att tjäna sitt uppehälle och min första plats hade jag som piga hos Lydia Sollenberg på Älvanäs, där jag stannade nästan två år. Där- Per och Albertinas hus byggdes 1934 av John Lilja och Otto Nilsson. Det efter arbetade jag hos en lärarfamilj med och brann ner 1988, men byggdes senare upp antändes av åskväder Familjen Axel Nilsson, min make föddes på Sundratorp under Rönnäs. Han var yngst av sex syskon, föräldrarna var Johannes Nilsson och Kristina Salomonsdotter. Axels syskon var Oskar, Ida, Erik, Anny och Gerda, de flesta stannade kvar i Agunnaryd. Elsa Nilsson bor nu på Västanå i På vintern 1938-39 följde jag med makarna Madsen till Danmark och gick en tillskärarkurs, samt hjälpte dem lite i hushållet på fritiden. När jag kom hem började jag ta emot beställningar och sydde kläder, ibland var jag boende i hemmen i flera dagar medan jag sydde åt familjerna. När Axel och jag gift oss 1942, bodde vi på Marins. Axel hade köpt en tomt av Karl-Oskar Petersson i Myrarås och hans hustru Greta, min kusin. Axel byggde själv huset som vi kallade Lidhem och här bodde vi till 1951. Axel arbetade bland annat vid sågen hos Bröderna Danielsson. På fritiden spelade han ofta dragspel på fester och logdanser. På Lidhem föddes våra fem pojkar Rolf, Yngve, Kjell, Torsten och Rune. När de var små behövdes jag i hemmet, men 1966 utbildade jag mig till hemsamarit, varefter jag delvis arbetade med detta. Hem till Vedåsa igen Gården i Vedåsa köpte vi 1951 av syskonen Nils och Sofia Nilsson. Nils hade hönseri och det lilla huset som syns i bakgrunden till vänster använde han för kläckning. Vi flyttade först in i det gamla huset, sedan byggde vi nytt 1953. Det gamla huset i Vedåsa som vi flyttade in i 1951. Nils och Sofias föräldrar som ägt det tidigare, var Kristina Johannesdotter och Anders Johan Vårt första hem Lidhem vid Marins, som Axel byggde. Det är senare om- och tillbyggt. Samtidigt som det äldre huset revs, blev också Aron Peterssons hus längre söder ut rivet. Virket till båda husen hämtades av en uppköpare, men fönstren behöll vi och satte in i kycklinghuset, som senare byggdes om till sommarbostad. Vårt hus ägs nu av familjen Hyleborg från Malmö, medan gården ägs av vår son Torsten och hans hustru Eva. Barndomshemmet i Vedåsa har för mig betytt mycket även sedan vi lämnade platsen 1986 och bosatte oss i Bråna, där vi hyrde övervåningen i lärarbostaden. När Sven Gustavssons hus blev till salu köpte vi den fastigheten. Axel gick bort 1990 och i år har jag flyttat till Västanå i Ryssby. Min sonson Erik har övertagit vår bostad, i Bråna vilket jag är mycket glad över. Elsa Nilsson Ett husförhör Jag minns ett husförhör 1931, hos Amelie och Erik Johansson i Grythult, när jag gick och läste för prästen. Då skulle alla konfirmanderna gå med på husförhören och vi blev grundligt förhörda. Husförhöret på bilden är dock från 1966 i Hulegården. Från vänster; Elsa Nilsson, värdinnan Hildur Gustafsson, Rut Jonasson, Vera Johansson, Karin Salomonsson samt Berta Olsson. Kyrkoherde Gunnar Förander med ryggen mot kameran. ”Åka-Karin” Lärdomarna från arbetet som husa sitter i och här serverar Elsa fru Karin Madsen på festmåltid vid deras Guldbröllop 1973 En person som jag minns särskilt väl i Vedåsa var Åka-Karin, som bodde och arbetade på Sorgenfri. Hennes namn var Carolina Isaksdotter och hon var född 1855 på Sjötorpet under Rönnäs. Hon hade varit piga på flera ställen, bl.a. i Elmtåsa Norregård och i Getaboda innan hon anställdes som hushållerska hos Åke Heurlin. Namnet Åka-Karin fick hon nog från arbetsgivarens namn. Hon kunde inte läsa och när hon fick post, brev och kort så brukade jag gå till henne och läsa dem, säger Elsa. Carolina Isaksdotter dog 1931, hos en syster i Lammakulla. 5
© Copyright 2024