Ansökan om bearbetning av energitorv på
BESLUT Länsstyrelsen Jämtlands län Datum 2015-05-11 1(16) Dnr (anges vid skriftväxling) 543-3941-13 Jämtkraft AB Box 394 831 25 Östersund Angående ansökan om bearbetning av energitorv på Branaflon i Östersunds kommun BESLUT Länsstyrelsen i Jämtlands län avslår Jämtkraft AB:s (org.nr. 556001-6064) ansökan om särskilt tillstånd enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter för bearbetning av energitorv på Branaflon i Östersunds kommun. Miljökonsekvensbeskrivning Länsstyrelsen finner att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven enligt 6 kap. 9 § miljöbalken (1998:808). Hur man överklagar Detta beslut kan överklagas till Regeringen, se bilaga. REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET Bakgrund Jämtkraft AB använder torv i den bränslemix som används för att producera värme och el i kraftvärmeverket i Lugnvik. Bolaget producerar torv för eget bruk men inhandlar också torv från andra producenter för att tillgodose sitt råvarubehov. Torven på Jämtkraft AB:s pågående torvtäkter håller på att ta slut. Syftet med att ansöka om bearbetningskoncession för brytning av energitorv på Branaflon är således att tillgodose det egna behovet av energitorv för att slippa bli beroende av externa leverantörer. Lokalisering Branaflon ligger ca 20 kilometer öster om Östersund. Närmsta bebyggelse ligger vid Erik-Jonsabodarna samt i Brana och Svanamyren. Samråd Ett inledande samrådsmöte hölls med Länsstyrelsen, Östersunds kommun och konsultföretaget Enbio AB den 4 april 2012. Eftersom det då framkom att en torvtäkt på Branaflon skulle komma att innebära betydande miljöpåverkan bjöds särskilt berörda, övriga Postadress 831 86 ÖSTERSUND Besöksadress Residensgränd 7 Telefon 010-225 30 00 Telefax 010-225 30 10 E-post jamtland@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Jämtlands län BESLUT 2 2015-05-11 543-3941-13 statliga myndigheter, allmänhet och de organisationer som kunde antas vara berörda in till samråd. De inbjöds att delta på ett samrådsmöte eller på annat sätt samråda fram till den 13 juli 2012. Alla fastighetsägare inom en radie av 500 meter från koncessionsytan bedömdes vara särskilt berörda. Den 14 maj 2012 hölls ett samrådsmöte i Mo bygdegård i Lit där 19 personer deltog. Enskilda samråd har hållits med Jovnevaerie sameby, Raedtievaerie sameby och Jijnjevaerie sameby. Samrådsredogörelse kom in till Länsstyrelsen den 6 september 2012 och den 8 januari 2013 fattade Länsstyrelsen beslut om att den planerade verksamheten kunde antas medföra en betydande miljöpåverkan. Ansökan Jämtkraft AB ansöker om bearbetningskoncession för täkt av energitorv på Branaflon under 25 års tid. Koncessionsområdet omfattar fastigheterna Mo 2:15, 1:6, 4:23, Smedsta 2:3, Lits-Bye 1:40, LitsBöle 1:12, 4:1, 1:21 samt Svanamyren 1:18. Ansökan avser produktion av frästorv på en produktionsyta omfattande 109 hektar. Enligt utförda undersökningar och analyser är Branaflon väl lämpad för torvbruk avseende torvmäktighet, torvkvalitet och brukbarhet ur ett produktionsmässigt perspektiv. Ansökan innehåller en rad förslag till villkor angående bl.a. vattenprovtagningar, kontrollprogram och efterbehandling. Miljökonsekvensbeskrivning Bolaget skriver i sin miljökonsekvensbeskrivning bl.a. följande; Nollalternativ och alternativa lokaliseringar Nollalternativet innebär att Branaflon fortsätter att var en torvmark som sedan tidigare är påverkad av dikning. En konsekvens av nollalternativet är därmed en successiv avgång av växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen. Fem andra myrar har redovisats som alternativa lokaliseringar, men beroende på bl.a. höga naturvärden, olämplig torvkvalitet och negativa fastighetsägare har dessa alternativ förkastats. Planförhållanden Branaflon omfattas inte av någon detaljplan eller områdesbestämmelse enligt Plan- och bygglagen (2010:900). Buller En bullerberäkning som innefattar arbetsmomenten grävning, torvproduktion, stackning, utlastning och transport har utförts. Beräkningarna har utförts för de enskilda momenten samt för ett ”värsta scenario” då samtliga arbetsmoment utförs samtidigt. Bullerpåverkan vid ”värsta scenario” är lägre än 40 dB(A) vid den närmaste bostadsbebyggelsen. Verksamheten klarar enligt beräkningarna gällande riktvärden vid samtliga driftsituationer under alla tider på dygnet. Länsstyrelsen Jämtlands län BESLUT 2015-05-11 3 543-3941-13 Beräkningarna för vägtrafik visar att den ekvivalenta ljudnivån är lägre än gällande riktvärden om transporter inte sker nattetid. Bolaget kommer därför att anpassa tiderna för transporter så att de utförs kl. 07:00-22:00 istället för kl. 06:00-22:00. Beräkningar har även gjorts för maximal ljudnivå. Resultatet visar att det finns risk för att den maximala ljudnivån kan överskridas vid två fastigheter väster om Brana beroende på eventuella uteplatsers placering och fasadisolering. Antalet gånger den maximala ljudnivån riskerar att överskridas är dock färre än vad Trafikverkets råd anger. Kulturmiljö Bolaget har låtit utföra en kulturhistorisk landskapsanalys som visar att det inte finns några kända fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar inom koncessionsområdet och därmed inga lämningar som berörs av kulturmiljölagen. I området runt Branaflon finns lämningar i form av bl.a. fångstgropar, fäbodar och kolmilor. Dessa lämningar kan skyddas från direkt påverkan. Friluftsliv Branaflon används för jakt och hjortronplockning. Rennäring Branaflon ligger inom riksintresseområde för rennäring. Den sameby som i dagsläget bedriver renskötsel i området är Jovnevaerie sameby, men Sametingets kartor visar att även Raedtievaerie sameby och Jijnjevaerie sameby har s.k. årstidsland i området. Branaflon används främst för bete och en torvtäktsverksamhet skulle innebära att betet försvinner. Detta skulle främst försvåra renskötseln för den vinterbetesgrupp från Jovnevaerie sameby som har renar i området. Jämtkraft AB bedömer att det inte finns några skyddsåtgärder att vidta för att mildra förlusten av betesmark. Bolaget har exempelvis inte möjlighet att erbjuda annan betesmark som kompensation. Jovnevaerie sameby ser inte utfodring som något alternativ till naturligt bete. Om en torvtäkt ändå kommer till stånd och det på grund av denna blir nödvändigt att utfodra renarna vill samebyn kompenseras för detta. Det finns heller inga åtgärder som kan vidtas för att underlätta flytt förbi Branaflon. Torvtäkt på Branaflon kan tillsammans med andra faktorer bidra till brist på bete vilket i sin tur kan leda till minskad renskötsel och därmed ha påverkan på den samiska kulturen. Jämtkraft AB kan inte vidta några skyddsåtgärder för att skydda samebyn mot andra etableringar, exempelvis vindkraftsetableringar, som sedan tidigare bidragit till samernas situation. Minskade betesarealer för en av samebyns vinterbetesgrupper kan leda till spridning och sammanblandning av renar vilket innebär merarbete för renskötarna. Om den minskade betestillgången leder till att vinterbetesgruppen i området väljer att flytta renarna med lastbil skulle detta innebära merarbete, ändrade arbetsrutiner och merkostnader. Jovnevaerie sameby har under hela Länsstyrelsen Jämtlands län BESLUT 4 2015-05-11 543-3941-13 processen motsatt sig torvtäkt på Branaflon och samebyns inställning är att eventuell torvbrytning inte går att kompensera. Naturvärden Branaflon tilldelades naturvärdesklass 3 i den nationella våtmarksinventeringen (VMI), vilket innebär att den bedömdes ha vissa naturvärden. Myren är sedan tidigare delvis påverkad av dikning och torvbruk. Enligt utförda naturvärdesinventeringar uppvisar Branaflons öppna ytor ingen uppseendeväckande artrikedom. Myren är påverkad av tidigare dikning och har en ganska homogen flora. Området är trivialt ur ett jämtländskt perspektiv då det i länet finns många myrar med fler arter. Däremot har skogen inom det planerade koncessionsområdet värdefulla miljöer med död ved och orkidéarterna tvåblad, grönkulla, spindelblomster, Jungfru Marie nycklar, knärot, korallrot, nattviol och ängsnycklar. Alla orkidéer är fridlysta. I skogspartierna hittades även den fridlysta revlummern. Inga rödlistade arter av kärlväxter eller mossor hittades. Inga fridlysta mossor hittades. På myrens norra del finns ställen med stora bestånd av hjortron. Inom inventeringsområdet hittades ett flertal arter som finns med på Skogsstyrelsens lista över signalarter. Med signalarter menas en typ av indikatorarter som är användbara för att lokalisera och urskilja skogar med höga naturvärden. De signalarter som hittades var bollvitmossa, norrlandslav, garnlav, fjällskråp, Jungfru Marie nycklar, gräsull, grönkulla, knärot, kärrfibbla, korallrot, ormbär, spindelblomster, tvåblad och ögonpyrola. De skyddsåtgärder som kan vara aktuella är att hänsyn tas till myrens omgivningar så att större delen av skogen och de miljöer som finns där bevaras. Vid den häckfågelinventering som utfördes sommaren 2014 påträffades 26 fågelarter som visade tecken på möjlig häckning i eller i anslutning till området. Två av dessa arter, ljungpipare och trana, är markerade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen. Ljungpipare fanns relativt talrikt på myrens öppna ytor i nordväst där 2-3 par visade tecken på häckning. Tranan som observerades landade endast en kort stund och drog sedan vidare söderut. Möjligen häckar den utanför området. Vid torvbrytning skulle de våtmarksanknutna arterna ljungpipare, skogssnäppa, gluttsnäppa och gulärla missgynnas starkt eftersom deras livsmiljöer helt skulle försvinna. För våtmarksfåglarna bedöms det inte finnas några meningsfulla skyddsåtgärder att vidta vid torvbrytning. Störningen på skogslevande fåglar kan minskas genom att förlägga anläggningsarbete och avverkningar utanför häckningstid, förslagsvis från september till mars. Vatten Under sommaren 2014 utfördes vattenkemiprovtagningar, elfisken och bottenfaunaundersökningar i fyra diken/bäckar som avvattnar Branaflon. En av dessa utgjorde referenspunkt. Vattenkemiprovtagningarna visade på höga till mycket höga pH-värden, mycket hög alkalinitet samt måttliga till mycket höga färgtal. De Länsstyrelsen Jämtlands län BESLUT 5 2015-05-11 543-3941-13 höga pH-värdena och den höga alkaliniteten förklaras med den stora förekomsten av kalk i jordtäcke och berggrund. De höga färgtalen beror i första hand på dikning, rätningar, skogsbruk och tidigare täktverksamhet. Bottenfaunaundersökningen visade att alla fyra sträckor har hög eller god ekologisk kvalitetskvot samt att vattendragen hyser djur med hög känslighet för förändringar i vattendragens kemi. Som exempel kan nämnas dagsländearterna Ephemera danica (åsandslända) och Metretopus alter. Inga rödlistade arter påträffades. Utförda elfisken visar att alla fyra elfiskelokaler har låga naturvärden ur fisksynpunkt och att deras betydelse som reproduktions- och uppväxtområden för fisk är helt obetydlig. Att inga fiskar infångades vid de utförda elfiskena är förväntat med tanke på vattendragens storlek, påverkan från tillrinningsområdet samt bottensubstrat. Vid högre vattenföring skulle eventuellt någon äldre födosökande öring kunna påträffas. Några yngel av öring kommer med all säkerhet, oavsett vattenföring, inte att påträffas i dessa bäckar. De skyddsåtgärder som planeras är att torvtäkten anläggs med slamgropar, vändtegrör, flödesbegränsare samt lämpligt dimensionerade sedimenteringsdammar med efterföljande översilningsytor. Grundvattenavsänkning Enligt utförda beräkningar kring grundvattenavsänkning blir torvbrytningens påverkan på grundvattnet i täktens närområde mycket lokal. Med förväntad vattengenomsläpplighet av 10-8 m/s kommer grundvattnet i jordlagren inte att påverkas längre bort från täktområdet än ca 5-10 meter. ÄRENDETS HANDLÄGGNING Ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning inkom till Länsstyrelsen den 8 maj 2013. Den 18 december 2013 begärde Länsstyrelsen kompletteringar, bl.a. begärdes en ny naturvärdesinventering, en bullerberäkning samt elfisken och bottenfaunaundersökningar. Kompletteringar inkom den 1 september 2014. Ansökan kungjordes den 4 december 2014 i Post- och Inrikes Tidningar, Länstidningen och Östersunds Posten. Ansökan har remitterats till Miljö- och samhällsnämnden i Östersunds kommun, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Bergsstaten, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Havs- och Vattenmyndigheten, Försvarsmakten, Jovnevaerie sameby, Raedtievaerie sameby, Jinjevaerie sameby samt berörda markägare. Yttranden SGU anser att Branaflon kan vara lämplig för utvinning av energitorv. Torven i Branaflon har en kvalitet som gör den lämplig som energitorv. Branaflon är delvis hydrologiskt påverkad av några di- Länsstyrelsen Jämtlands län BESLUT 6 2015-05-11 543-3941-13 ken som korsar myren. Dessa diken har dock sannolikt endast en lokal påverkan och stora delar av myren är i det närmaste hydrologiskt opåverkad. SGU anser att nya torvtäkter ska lokaliseras till torvmarker eller delar av torvmarker som är väsentligt påverkade av dikning eller av tidigare täktverksamhet. Sådana torvmarker fungerar ofta som källor för koldioxid till atmosfären samt har dessutom ofta låga naturvärden. Opåverkade torvmarker utgör däremot ofta en långsiktig sänka för kol från atmosfären. SGU har studerat flygbilder och lantmäteriets höjdmodell för att fastställa i vilken utsträckning Branaflon är påverkad av diken. Underlagen indikerar att endast områdena närmast dikena är hydrologiskt påverkade. Mellan dikena finns relativt stora områden där myren med största sannolikhet är hydrologiskt opåverkad. Av höjdmodellen framgår att torven sjunkit ihop närmast dikena som en följd av att grundvattenytan sänkts av. En bit från dikena är dock grundvattenytans läge och därmed torvens överyta opåverkad. Av flygfoton framgår att det förekommer träd i direkt anslutning till dikena men en bit från dessa saknas träd vilket indikerar att vegetationen där är opåverkad. SGU bedömer att det i den aktuella regionen är relativt svårt att hitta torvmarker som är kraftigt påverkade av diken eller tidigare täktverksamhet. Trots att Branaflon endast delvis är påverkad anser SGU därför att denna torvmark kan vara lämplig för utvinning av torv. Miljö- och samhällsnämnden i Östersunds kommun föreslår att ansökan avslås med hänvisning till bl.a. damning, rennäringen och sumpskogsområdet på Branaflon. Enligt Jämtkraft AB:s ägardirektiv ska bolaget vara en föregångare på marknanden i att introducera ny teknik som stimulerar låg energiförbrukning och öka produktionen av förnybar energi. Östersunds kommun har också ett mål om att vara fossilbränslefritt år 2030. Att minska beroendet av torv är då ett sätt att uppnå ägardirektivet och Östersunds kommuns miljömål. Jovneaverie sameby skriver i sitt yttrande att Branaflon ligger centralt inom samebyns vinterbetesmarker. Enligt kartor fastställda av Lantbruksnämnden i Jämtlands län år 1991 ligger flon inte inom några andra samebyars vinterbetesmark. Branaflon ligger mellan riksväg 87 och 365 och utgör att sammanhängande område utan störningar och med få gårdsbildningar. Flon utgör ett gott betesområde och är ett s.k. trivselområde där renarna stannar för att vila och återhämta sig. Branaflons betydelse i samband med flyttning är särskilt viktig eftersom samebyns flyttled över riksväg 87 innebär en svår passage. Under vinterperioden är samebyns renar uppdelade i olika vinterbetesgrupper. En av samebyns vinterbetesgrupper befinner sig under längre del av vintern i det aktuella området söder om Indalsälven. Det är utifrån alla dessa aspekter som Branaflon är klassat som ett område av riksintresse för rennäringen enligt 3 kap. 5 § miljöbalken. Syftet med bestämmelsen är att bevara särskilt viktiga områden för rennäringens framtida överlevnad i Sverige. I prop. 1985/6:3 ges exempel på vad som kan känneteckna sådana områden. De exempel lagstiftaren nämner i sammanhanget sam- Länsstyrelsen Jämtlands län BESLUT 7 2015-05-11 543-3941-13 manfaller exakt med de särskilda kvaliteter som Branaflon har för renskötseln i Jovnevaerie sameby. Samebyn menar att torvtäkt på Branaflon innebär att området inte kan nyttjas för renskötsel i överskådlig tid. Bearbetningskoncession skulle vara en åtgärd som kan påtagligt försvåra rennäringens bedrivande. Åtgärden står därmed i strid med bestämmelserna i 3 kap. 5 § miljöbalken.Vidare anser samebyn att koncession inte kan meddelas då beslutsunderlaget är ofullständigt. Ett eventuellt beslut om tillstånd skulle därför även vara i strid med bestämmelserna i 6 kap. miljöbaken. Energimyndigheten skriver i sitt yttrande att myndigheten arbetar för utvecklingen av ett hållbart energisystem. Torv kan lokalt och regionalt vara en viktig bränsletillgång samtidigt som den ger förbränningstekniska fördelar i samverkan med biobränslen. Energimyndigheten anser att utvinningen av torvbränslen ska ske på ett miljömässigt skonsamt sätt och med rimlig hänsyn till andra intressen som berörs. I de fall delar av området innehåller höga naturvärden eller är relativt opåverkade av dikning rekommenderar Energimyndigheten att extra hänsyn tas till dessa områden. Vidare anser myndigheten att det är viktigt att man väljer former för torvutvinning som har så låg klimatpåverkan som möjligt, så som gäller för redan dikade torvmarker. Givet att aspekterna ovan tillgodoses har Energimyndigheten inget att erinra mot att bearbetningskoncessions beviljas. Bergsstaten har i sitt yttrande konstaterat att det inte finns några gällande rättigheter enligt minerallagen som berör det aktuella området. Försvarsmakten har meddelat att de inte har något att erinra. Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten har meddelat att de avstår från att yttra sig. Skogsstyrelsen har inte inkommit med något yttrande. Inga markägare, närboende eller andra berörda har yttrat sig skriftligen. Bolagets bemötande av yttranden Jämtkraft AB har bemött Jovnevaerie samebys yttrande. Bolagets mening har under hela processen varit att föra en dialog med berörda samebyar för att utforma den planerade verksamheten på bästa möjliga sätt och med minsta möjliga påverkan på samebyarnas intressen. Bolaget anser att det bästa sättet att ta reda på vilka effekterna blir för samebyn är att vara i direktkontakt med den berörda samebyn istället för att utreda saken på egen hand. Inför inlämningen av ansökningshandlingarna för Branaflon har Jämtkraft AB varit i kontakt med Jovnevaerie sameby där man under möte diskuterat igenom den planerade verksamhetens påverkan på samebyns intressen och eventuella skyddsåtgärder. Texterna som skrevs till ansökningshandlingarna utifrån detta möte har Jovnevaerie haft Länsstyrelsen Jämtlands län BESLUT 8 2015-05-11 543-3941-13 möjlighet att läsa igenom och korrigera innan handlingarna insändes till Länsstyrelsen. AKTUELLA BESTÄMMELSER Bearbetningskoncessioner prövas enligt lag (1985:620) om vissa torvfyndigheter, nedan kallad torvlagen. Enligt 7 § torvlagen får koncession meddelas endast om det från allmän synpunkt är lämpligt att verksamheten kommer till stånd och sökanden från sådan synpunkt är lämplig att bedriva verksamheten. Koncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Vid koncessionsprövning ska bestämmelserna i 2–4 kap. och 5 kap. 3 § miljöbalken (1998:808) tillämpas. Vid prövning av bearbetningskoncession ska man därutöver tillämpa bestämmelserna i 6 kap., 9 kap. 6 g och 6 h §§ och 16 kap. 12 § första stycket 1 och 13 § miljöbalken, bestämmelserna i 1–3 kap. och 7 kap. 21–27 och 29 §§ lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet samt föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser. Bearbetningskoncession får meddelas endast om det görs sannolikt att fyndigheten kan tillgodogöras ekonomiskt. Lag (2013:759). För en verksamhet ska enligt 2 kap. 6 § andra stycket miljöbalken en sådan plats väljas att ändamålet uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Enligt 3 kap. 1 § miljöbalken ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Enligt 3 kap. 5 § miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. Enligt 3 kap. 9 § miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen. I 5 kap. miljöbalken finns bl.a. bestämmelser om miljökvalitetsnormer. Utgångspunkten för en miljökvalitetsnorm är att den tar sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada. Av 5 kap. 3 § miljöbalken framgår att myndigheter och kommuner ska ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. Tillstånd får inte meddelas för en verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. För vatten följer av 4 kap. 2 § vattenförvaltningsförordningen (2004:660) att miljökvalitetsnormer ska meddelas enligt vilka statusen för en vattenförekomst inte får försämras. Detta medför att Länsstyrelsen Jämtlands län BESLUT 9 2015-05-11 543-3941-13 alla ytvattenförekomster, utom de som förklarats som konstgjorda eller kraftigt modifierade, ska uppnå god ytvattenstatus. En miljökonsekvensbeskrivning ska identifiera och i tillräcklig utsträckning beskriva de direkta och indirekta effekterna av den planerade verksamheten i de avseenden som framgår av 6 kap. 3 och 7 §§ miljöbalken. Beskrivningen ska även möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Enligt 9 kap. 6 g § miljöbalken får en täkt av torv inte komma till stånd i en våtmark som utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö. LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNING Miljökonsekvensbeskrivning Länsstyrelsen bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen är tillräcklig i förhållande till de krav som ställs i 6 kap. miljöbalken och därmed kan ligga till grund för prövning. Samråd enligt 6 kap. 5 § miljöbalken har genomförts på ett tillfredställande sätt. Planförhållanden Planer Östersunds kommuns översiktsplan från 2014 ger ingen vägledning vad gäller utvinning av energitorv. Området omfattas inte av någon detaljplan. Länsstyrelsen konstaterar att planerad bearbetningskoncession inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Riksintressen Branaflon ligger inom riksintresseområde för totalförsvaret genom samråds- och stoppområde för väderradar samt inom riksintresseområde för rennäringen. Lokalisering För en verksamhet ska enligt 2 kap. 6 § andra stycket miljöbalken en sådan plats väljas att ändamålet uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Rennäring Området kring Branaflon anses så viktigt för renskötseln att det är utpekat som riksintresse för rennäringen enligt 3 kap. 5 § miljöbalken. Detta innebär att området så långt som möjligt ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande. Vid torvbrytning i enlighet med inlämnad ansökan skulle myrens ytskikt fräsas upp och renarnas bete samt viloplatser skulle helt försvinna. Rennäringens bedrivande påverkas idag bland annat av vattenkraft, skogsbruk, vindkraft, rovdjur, turism, täkter, ledningsgator, vägar och annan fragmentering av landskapet. På grund av den ökade exploateringen inom både sommarbetesland och vinterbetesland är Länsstyrelsens uppfattning att områden av riksintresse för rennäringen idag har fått större betydelse och kommer att få ännu Länsstyrelsen Jämtlands län BESLUT 10 2015-05-11 543-3941-13 större betydelse i framtiden. Länsstyrelsen bedömer att ett beviljande av bearbetningskoncession på Branaflon påtagligt skulle försvåra rennäringens bedrivande och att lokaliseringen därför inte är lämplig. Artskydd Mark- och miljööverdomstolen har i flera domar funnit att artskyddsförordningen ska ses som en precisering av de allmänna hänsynsreglerna vad gäller skydd av arter. Detta innebär att relevanta fridlysningsbestämmelser i artskyddsförordningen ska tilllämpas vid prövning och att det i prövningen ska bedömas hur de skyddade arterna påverkas av den planerade verksamheten. Om det genom exempelvis skyddsåtgärder, försiktighetsmått eller föreskrivna villkor går att bedriva den planerade verksamheten utan att den kommer i konflikt med fridlysningsbestämmelserna behövs ingen dispens från artskyddsförordningen. Det är enligt 4 § artskyddsförordningen (2007:845) förbjudet att störa vilda fåglar och att skada eller förstöra fortplantningsområden eller viloplatser. Gemensamt för åtgärder rörande djurens olika uppehållsplatser är att dessa inte får påverkas av mänskliga aktiviteter på ett sådant sätt att platserna i fråga förlorar sin kontinuerliga ekologiska funktion. Med detta avses att ingreppet inte får vara så omfattande att området tappar de egenskaper som gör det betydelsefullt för arten ifråga. Platserna behöver skyddas även när de inte används så att funktionen finns kvar när arten återvänder för att lägga ägg eller föda ungar. Detta gäller sådana områden som används regelbundet, men inte nödvändigtvis varje år. Om fortplantningsområdena och viloplatsernas kontinuerliga ekologiska funktion kan skadas, försämras eller förstöras av en åtgärd, även om det bara sker tillfälligt, krävs en dispens. Med vilda fåglar avses alla i Sverige naturligt förekommande fågelarter. Även om alla fågelarter omfattas bör arter markerade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen, rödlistade arter samt sådana arter som uppvisar en negativ trend prioriteras i skyddsarbetet. Den prioriterade arten ljungpipare häckar på de öppna ytorna på norra Branaflon. Ljungpipare har även noterats i det södra området men där har endast hannar noterats utan förmodad häckning. I ansökan har angivits att det för ljungpipare inte bedöms finnas några meningsfulla skyddsåtgärder att vidta. Länsstyrelsen anser att torvtäkt skulle förstöra ljungpiparens fortplantningsområde och viloplatser på Branaflon och att det därför krävs en dispens från artskyddsförordningen. För att få en dispens krävs särskilda skäl, utöver att upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus inte försvåras och att det inte finns någon annan lämplig lösning. De särskilda skäl som kan beaktas i dispensprövningen är specificerade i 14 § 3 pkt artskyddsförordningen. Länsstyrelsen bedömer att torvtäkt inte faller in under något av de särskilda skälen. Länsstyrelsen anser således att torvbrytning på Branaflons norra del inte är förenlig med bestämmelserna i artskyddsförordningen och att lokaliseringen därför inte kan tillåtas. Länsstyrelsen Jämtlands län BESLUT 2015-05-11 11 543-3941-13 I områdets södra delar växer orkidéer som omfattas av artskyddsförordningen. Av inventeringen att döma växer dessa i skogen som avses sparas som skyddsområde. Om man kan se till att de hydrologiska förhållandena inom skyddsområdena inte påverkas skulle det utifrån artskyddet kunna vara möjligt med torvbrytning i den södra delen av Branaflon. Buller Enligt utförd bullerberäkning skulle den planerade verksamheten klara Naturvårdsverkets riktvärden för ljudnivå från industri/verksamhet (Naturvårdsverkets rapport 6538) vid samtliga driftsituationer under alla tider på dygnet. Utifrån beräknad bullersituation vid närliggande bostäder skulle således lokaliseringen vara godtagbar. Kulturmiljö Enligt den utförda kulturhistoriska landskapsanalysen finns det inte några kända fornlämningar inom det planerade koncessionsområdet och därmed inga lämningar som berörs av kulturmiljölagen. Den historiska torvtäkten på norra Branaflon är en s.k. övrig kulturhistorisk lämning. För sådana lämningar gäller att hänsyn ska tas vid exploatering vilket innebär att man i möjligaste mån ska undvika att förstöra dem. Branaflon är en känd flyttningsled för både älg och ren. Utredningen konstaterar att det finns en förhöjd risk för att härdar från rastplatser för jägare och renskötande samer kan förekomma på torrbackar inom flon. Skulle sådana påträffas är de fornlämningar som omfattas av kulturmiljölagen. Utifrån den förhöjda risken att ej kända fornlämningar påträffas på myren samt att det finns kända fornlämningar samt indikationer på fornlämningar i myrens närhet är lokaliseringen tveksam utifrån ett kulturmiljöperspektiv. Vatten Länsstyrelsen anser att de diken och små bäckar som avvattnar Branaflon inte har några skyddsvärden ur vattensynpunkt. Bolaget har föreslagit en rad skyddsåtgärder för att förhindra påverkan på recipienterna. Med föreslagna skyddsåtgärder skulle lokaliseringen kunna vara godtagbar ur ett vattenperspektiv. Miljökvalitetsnormer Tillstånd får inte meddelas för en verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Miljökvalitetsnormer som kan beröras vid brytning av torv är miljökvalitetsnormerna för vatten, utomhusluft, buller samt fisk- och musselvatten. Branaflon avvattnas genom ett flertal diken och bäckar till vattenförekomsten Storflobäcken & Bullerbäcken (SE700946-145968) som sedan rinner ut i vattenförekomsten Nästsjön (SE700821146186). Miljökvalitetsnormen för båda vattenförekomsterna är God ekologisk status 2015 och God kemisk ytvattenstatus 2015. Föreslagna skyddsåtgärder med bl.a. vändtegrör, sedimenterings- Länsstyrelsen Jämtlands län BESLUT 12 2015-05-11 543-3941-13 dammar och översilningsytor är bra. Fortlöpande kontroll och underhåll av diken och anläggningar skulle kunna vara tillräckligt för att möjligheten att uppnå eller bibehålla miljökvalitetsnormerna inte försvåras. Länsstyrelsens bedömning är att lokaliseringen av en torvtäkt på Branaflon skulle kunna vara lämplig ur ett vattenperspektiv. Miljökvalitetsnormerna för buller, utomhusluft samt fisk- och musselvatten bedöms inte påverkas av den planerade verksamheten. Miljökvalitetsmål Sveriges riksdag har fastställt ett generationsmål samt 16 nationella miljökvalitetsmål. Generationsmålet ska vara vägledande i det svenska miljöarbetet och miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i miljön som ska uppnås. Miljökvalitetsmålen med preciseringar ska ge en långsiktig målbild för miljöarbetet och ska fungera som vägledning för såväl länsstyrelser, andra myndigheter, kommuner, näringslivets och andra aktörer. Torvbrytning på Branaflon skulle framförallt beröra nedanstående fyra miljökvalitetsmål. Myllrande våtmarker Enligt Myllrande våtmarker ska våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Detta innebär bl.a. att brytning av torv ska ske på lämpliga platser med hänsyn till natur- och kulturmiljö och den biologiska mångfalden. Enligt Länsstyrelsens miljömålsuppföljning från år 2014 (Rapport 2014:29) är det på regional nivå inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade styrmedel. Trenden för måluppfyllelse till år 2020 är att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Länsstyrelsen bedömer att brytning av torv på Branaflon står i strid med miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker. Ett rikt växt- och djurliv Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv innebär att den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer ska värnas. Detta innebär bl.a. att torvbrytning inte får ske på platser där bevarandestatusen för naturligt förekommande naturtyper och arter riskerar att missgynnas eller att statusen för hotade arter riskerar att försämras. Enligt Länsstyrelsens miljömålsuppföljning är det på regional nivå inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade styrmedel. Trenden för måluppfyllelse till år 2020 är negativ liksom utvecklingen i miljön. Länsstyrelsen bedömer att brytning av torv på Branaflon står i strid Länsstyrelsen Jämtlands län BESLUT 2015-05-11 med miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. 13 543-3941-13 Levande sjöar och vattendrag Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag innebär att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Detta innebär bl.a. att torvbrytning inte kan ske på platser där torvbrytningen hotar naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion. Även förutsättningar för friluftsliv som t.ex. fiske ska värnas. Enligt Länsstyrelsens miljömålsuppföljning är det på regional nivå inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade styrmedel. Trenden för måluppfyllelse till år 2020 är att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Länsstyrelsen bedömer att med föreslagna skyddsåtgärder skulle verksamheten kunna bedrivas utan att riskera negativ regional påverkan på miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Begränsad klimatpåverkan Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär att halten av växthusgaser i atmosfären i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk och torvbruk inkluderas för närvarande inte i de nationella målen för utsläpp av växthusgaser. Torvförbränning är en del av energisektorn och räknas som ett fossilt bränsle enligt klimatkonventionen och i det Europeiska systemet för handel med utsläppsrätter. I IPCC:s vägledning från 2006 klassas torv som en egen kategori. Enligt EU:s förordning om utsläppsrätter från 2012 anges att torv inte ska klassificeras som ett biobränsle. Enligt Länsstyrelsens miljömålsuppföljning är förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan i huvudsak beroende av internationella insatser. Bedömning av målet görs därför på nationell nivå. Trenden för måluppfyllelse är negativ. Vilken roll torvmarker spelar i klimatfrågan beror på sambanden mellan olika faktorer som till exempel våtmarkstyp, näringsinnehåll, trädtäckningsgrad och omfattning av dikespåverkan. Det innebär att torvbruk på vissa dikade torvmarker skulle kunna minska utsläppen av växthusgaser och därmed bidra till att uppnå målet för begränsad klimatpåverkan. Torvbruk på orörda myrar leder däremot till ökade utsläpp av växthusgaser. Naturvårdsverket bedömer att torvbrytning motverkar möjligheten att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Eftersom Branaflon är relativt opåverkad av dikning så finns en risk att torvbrytning kommer att leda till att myrområdet i ett livscykelperspektiv blir en producent av växthusgaser. Torv- Länsstyrelsen Jämtlands län BESLUT 14 2015-05-11 543-3941-13 brytning skulle således kunna försvåra möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Hushållningsbestämmelserna I 3 kap. 1 § miljöbalken finns en grundläggande bestämmelse till stöd för de bedömningar som Länsstyrelsen ska göra. Enligt bestämmelsen ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt de behov som finns. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Utgångspunkt för bedömningen ska vara miljöbalkens övergripande mål i 1 kap. 1 § första stycket om att främja en hållbar utveckling. Så som redan redovisats anser Länsstyrelsen att torvbrytning inte ska få bedrivas på Branaflon eftersom myren ligger inom riksintresseområde för rennäringen. Renskötsel utgör en långsiktig hushållning eftersom bete kan pågå utan störning på omgivningen. Torvbrytning skulle på kort sikt kunna främja framställningen av el och fjärrvärme, skapa arbetstillfällen och till viss del främja samhällsekonomin. Torvbrytning skulle å andra sidan leda till stor negativ påverkan på riksintresset för rennäring både på kort och på lång sikt. Länsstyrelsen konstaterar att Branaflon delvis är hydrologiskt påverkad av de diken som korsar myren. Dikena har dock sannolikt endast en lokal påverkan och stora delar av myren är i det närmaste hydrologiskt opåverkad. Den planerade brytningsarealen på Branaflon är 109 hektar. Den historiska torvtäkten omfattar ca 0,4 hektar vilket utgör mindre än en halv procent av den totala ytan. Länsstyrelsen anser att nya torvtäkter ska lokaliseras till myrar som är starkt påverkade av dikning eller av tidigare torvbrytning. Opåverkade torvmarker bidrar med viktiga ekosystemtjänster såsom lagring av kol, natur- och kulturupplevelser, habitat för arter m.m. Länsstyrelsen bedömer sammanfattningsvis att brytning av energitorv i detta fall inte medför en från allmän synpunkt god hushållning med naturresurser. Länsstyrelsens sammanfattande bedömning Koncession får enligt 7 § torvlagen endast meddelas om det från allmän synpunkt är lämpligt att verksamheten kommer till stånd. Nyttan från energipolitisk synpunkt ska vägas mot de negativa effekter som verksamheten kan få på andra samhällsintressen såsom naturvårdsintressen, den fysiska planeringen, försvarets intressen, näringspolitiska intressen, arbetsmarknadspolitiska intressen, regionalpolitiska intressen och rennäringens intressen. I förarbetena betonas att naturvårdsintressena måste vägas tungt vid prövningen (prop. 1984/85:120). Naturvårdsverket har i sin prövningsvägledning för torvtäkter (Naturvårdsverkets rapport 6605) som publicerades i februari 2014 betonat att bedömningen om koncession är Länsstyrelsen Jämtlands län BESLUT 15 2015-05-11 543-3941-13 lämplig från allmän synpunkt ska göras utifrån dagens energipolitik. Samhällets syn på torvbrytning idag framgår bl.a. av propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi (prop. 2008/09:163). I den framhålls att torv är en inhemsk energikälla med betydelse för Sveriges försörjningstrygghet. Torvbrytning ska dock ske med stor hänsyn till natur- och kulturvärden. Eftersom Länsstyrelsen gör bedömningen att lokaliseringen är olämplig bl.a. utifrån rennäringens intressen samt ur ett artskyddsperspektiv kan brytning av torv på Branaflon inte tillåtas. Det är från allmän synpunkt inte lämpligt att verksamheten kommer till stånd och därför avslår Länsstyrelsen ansökan om bearbetningskoncession. Beslut i detta ärende har fattats av landshövding Jöran Hägglund efter föredragning av miljöskyddshandläggare Malin Fuchs. I den slutliga handläggningen deltog även länsråd Susanna Löfgren, biträdande länsråd Bengt-Åke Strömquist och enhetschef Marina Wallén Mattsson. Jöran Hägglund Landshövding Malin Fuchs Miljöskyddshandläggare Rek.mb. Bilaga: Hur man överklagar, Formulär F1. Kopia av beslut till: Östersunds kommun, 831 32 Östersund Skogsstyrelsen, Infanterigatan 18, 831 32 Östersund Försvarsmakten, Högkvarteret, Att: Emily Larsson, 107 85 Stockholm Jovnevaerie sameby, Att: Kjell-Ove Klemensson, Olden 4119 830 51 Offerdal Jijnjevaerie sameby, Att: Marianne Persson, Valsjöbyn 4720 A 830 67 Valsjöbyn Raedtievaerie sameby, Att: Thorbjörn Åhrén, Härbergsdalen 830 86 Lidsjöberg Länsstyrelsen Jämtlands län BESLUT 2015-05-11 16 543-3941-13 Kopia av beslut (e-post) till: Sveriges Geologiska Undersökning¸ sgu@sgu.se Bergsstaten, mineinspect@bergsstaten.se Energimyndigheten, registrator@energimyndigheten.se Naturvårdsverket, registrator@naturvardsverket.se Havs- och Vattenmyndigheten, havochvatten@havochvatten.se
© Copyright 2024