Lokalplanutredning för skola och barnomsorg
Lokalplanutredning April 2015 Utarbetad av Barn- och utbildningsförvaltningen, Vaggeryds kommun 2015 Adress: Box 43 568 21 Skillingaryd www.vaggeryd.se Utredare och kontaktperson: Johnny Johansson E-post: johnny.johansson@vaggeryd.se Telefon: 0370-67 85 03 2 1. Förord Här ger vi plats för att göra skillnad. Detta är rubriken på Vaggeryds kommuns vision som fortsätter; ”En plats för möjligheter formad med tanke och omtanke. Där lusten är vår drivkraft. Där glädjen smittar. En plats med stark tradition för gränslöst skapande. Där gemensam vilja och kunskap får livet att lyfta och idéer bli verklighet. En plats i rörelse som bygger på mångfald och hållbarhet. Där allt är nära och har betydelse”. Denna lokalplanutredning passar väl in i kommunens vision om att göra skillnad, där utredningen blir ett avstamp till en gemensam vilja och kunskap som får livet att lyfta och idéer bli verklighet. Utredningen utgår utifrån lag och förordning och att alla barn- och elever i förskola och skola ska ges bästa möjligheter att nå de mål som är uppsatta för verksamheten. För att möjliggöra detta är vårt gemensamma uppdrag att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, att erbjuda goda ändamålsenliga, likvärdiga lokaler och utrustning samt att ge alla barn och elever goda möjligheter till utveckling, lärande och delaktighet. Den generellt mest betydelsefulla insatsen för barn och unga är en väl fungerande förskola och skola. En framgångsrik förskoletid och skoltid är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn och unga i ett livsperspektiv Framtidens samhälle och arbetsliv kommer att kräva allt mer av flexibilitet och goda kunskaper av sina medborgare. Det betyder att skolan har ett viktigt uppdrag att förbereda eleverna inför vuxenlivet som goda demokratiska samhällsmedborgare med egen försörjning och ett fortsatt meningsfullt framtida liv. Skolan är en naturlig mötesplats där människor med olika bakgrund och förutsättningar möts. Vardagslivet tillsammans berikar och ger nya influenser och möjligheter. Förståelsen för att alla människor har lika värde är en grundbult. Att vara en attraktiv framtidskommun innebär att familjer ska uppleva att deras barn och ungdomar går i en väl fungerande skola som förbereder för framtiden. En skola där varje elev får det stöd hon/han behöver för goda kunskapsresultat och en stimulans att gå vidare till nästa steg. En skola där man lär sig om omvärlden och att människor och kulturer ser olika ut. En skola som bygger på forskning och beprövad erfarenhet och där våra gemensamma resurser fördelas så att varje elev får det stöd och den utmaning hon/han har rätt till. Med denna lokalplanutredning vill vi att alla elever i Vaggeryds kommun ska få likvärdiga förutsättningar för sin skolgång som en god grund i sitt livslånga lärande. Där likvärdiga lokaler, inventarier och utrustning måste ses som en självklarhet. Stefan Hagström Förvaltningschef 3 Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 9.1 9.2 9.3 9.4 9.5 9.6 9.7 9.7.1 9.7.2 9.7.3 9.8 9.9 9.10 9.11 9.11.1 9.11.2 10 11 12 12.1 12.2 12.3 12.4 12.4.1 12.4.2 12.5 13 13.1 13.2 13.3 13.4 14 15 16 Förord .................................................................................................................... 3 Sammanfattning .................................................................................................... 5 Uppdrag................................................................................................................. 6 Metod .................................................................................................................... 6 Styrning och ledning ............................................................................................. 7 Skolans förändrade uppdrag ................................................................................ 11 Upptagningsområde ............................................................................................ 17 Befolkningsutveckling ........................................................................................ 18 Genomgång av kommunens skolenheter ............................................................. 19 Bondstorps skola ................................................................................................. 19 Byarums skola ..................................................................................................... 20 Hoks skola ........................................................................................................... 21 Svenarums skola.................................................................................................. 22 Götafors skola ..................................................................................................... 23 Östra skolan......................................................................................................... 24 Hjortsjöskolan ..................................................................................................... 25 Hjortsjöskolan år F-5 ........................................................................................... 25 Hjortsjöskolan år 6-9 ........................................................................................... 27 Hjortsjöskolan Specialsalar ................................................................................. 28 Klevshults skola .................................................................................................. 29 Åkers skola .......................................................................................................... 30 Sörgårdsskolan .................................................................................................... 31 Fågelforsskolan ................................................................................................... 32 Fågelforsskolan år F-5 och särskolan .................................................................. 32 Fågelforsskolan år 6-9. ........................................................................................ 34 Visualisering av skolmiljöer................................................................................ 35 Förskolans lokalbehov ........................................................................................ 37 Förslag ................................................................................................................ 38 Byarums upptagningsområde .............................................................................. 39 Bondstorps upptagningsområde .......................................................................... 40 Hok/Svenarums upptagningsområde ................................................................... 41 Vaggeryds tätorts upptagningsområde ................................................................ 42 Förslag alternativ 1 för Vaggeryds upptagningsområde ...................................... 44 Förslag alternativ 2 för Vaggeryds upptagningsområde ...................................... 46 Norra kommunens lokalbehov 2015/16 – 2018/19 ............................................. 49 Förslag södra kommundelen ............................................................................... 50 Förslag södra kommundelen alternativ 1 ............................................................ 52 Förslag södra kommundelen alternativ 2 ............................................................ 54 Förslag södra kommundelen alternativ 3 ............................................................ 55 Förslag södra kommundelen alternativ 4 ............................................................ 56 Utemiljöer för kommunens skolor ...................................................................... 57 Sammanställning re-investeringsbehov. .............................................................. 58 Förslag på beslutsprocess. ................................................................................... 59 Bilaga 1 Personalutrymmen. Bilaga 2 Förskolor och skolors ventilationsanläggningar. Bilaga 3 Bostäder färdigställda 2003 - november 2014 i Vaggeryds kommun samt pågående byggnation. 4 2. Sammanfattning Från och med läsåret 2017/18 behöver norra kommundelen en ny skola. Elevantalet ökar markant och några skolor bör avvecklas. Utredningen visar på brister i arbetsmiljön för såväl elever som för personal. Utrednigen visar också att kommunen har ett antal skolenheter som erbjuder alltför bristfälliga lokaler och utrustning för att eleverna ska få en likvärdig skolgång och möjligheter att nå de mål som kursplaner och läroplanen föreskriver. Skolinspektionen som granskade Vaggeryds kommuns skolor 2013 uppmärksammade detta och skrev i sitt beslut: ”I Vaggeryds kommun visar tillsynen av grundskolor och fritidshem att kvaliteten i utbildningen varierar i hög grad och att eleverna i olika utsträckning når de kunskapskrav som minst ska uppnås.” ”Inspektionen visar att barn och elever inte har likvärdiga möjligheter att minst nå de mål och kunskapskrav som finns.” Vidare slår Skolinspektionen fast: ”Huvudmannen ska vidta åtgärder för att säkerställa att utbildningen är likvärdig i kommunens skolor och fritidshem oavsett var dessa verksamheter är belägna.” Utredningen visar också att lokalkostnader men framför allt skolskjutskostnader är höga i förhållande till rikssnittet. Det vore önskvärt att dessa driftsmedel kunde omfördelas till medel som är mer direkt knutna till elevernas måluppfyllelse. Kostnadsfördelningen ger upphov till frågor som kan ses som paradigmskifte i kommunen och måste processas politiskt. Fråga som vi ställer är: Har vi rätt skollokaler och ligger de på rätt plats? Att hushålla med resurser och använda dem för att nå största möjliga resultat är viktigt ur ett långsiktigt perspektiv. Det gäller både löpande driftsekonomi och investeringar. Flera alternativa förslag lämnas i utredningen. Gemensamt för flera av dem är ifrågasättandet av någon eller några skolor som har renoveringsbehov eller är svåra att använda i dagens skolsystem. Att lämna någon eller några skolor frigör både kapital och drift- och underhållsresurser. Istället skapas funktionella lokaler vid ombyggnation och nybyggnation. 5 3. Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en lokalplan för kommunens skolor. Lokalplanen ska utmynna i hur kommunen ska möta den ökade demografiska elevutvecklingen inom grundskolan med ca 225 elever fram till år 2025 samt ett minskat demografiskt underlag för gymnasieskolan med c 80 elever fram till år 2022. Planen ska dessutom innehålla en beskrivning av befintliga lokalers inre fysiska miljö likväl som den yttre skolgårdsmiljön. Vidare ska behovet av såväl reinvesteringar som investeringar tydligt framgå. Hänsyn ska tas till att nämnden har som ambition att återföra årskurs 6 till mellanstadiet från och med läsåret 2015/16. Lokalerna ska användas så effektivt som möjligt. 4. Tidsplan och process Eftersom lokalplanarbetet sammanföll med en ny mandatperiod så har tidsplanen fått anpassas till en ny nämnd där ställningstagande till lokalplanutredningen kommer att ske någon gång under våren 2015. Lokalplaneutredningen är mycket omfattande och berör samtliga grundskolor i kommunen. Under processens gång kom även en del av förskolans lokalbehov fram och har tagits med i utredningen. Den kommer att beröra flertalet kommuninvånare och därför är en bred politisk förankring nödvändig inför kommande ställningstaganden och beslut. Hela lokalplanutredningen har tagits fram i en process med information och dialog i presidiet, arbetsutskott, nämnd, samverkansgrupp/MBL, förvaltningsledning, rektorsgrupp, kommunstyrelsens arbetsutskott samt i de olika partigrupperna. Arbetet har letts av förvaltningschefen och förvaltningens utredare och där utredaren stått för själva utredningsarbetet. 6 5. Styrning och ledning Skolan och dess förutsättningar styrs utifrån lagar och förordningar samt den ansvarsfördelning som finns mellan stat och kommun. Staten styr genom lag och förordning samt statsbidrag. Kommunfullmäktige är huvudman med ytterst ansvar för verksamheten och ska skapa reella förutsättningar. (likvärdig utbildning i hela kommunen.) Två bilder som visar sambanden mellan de ansvariga parterna som ger skolan dess förutsättningar. 7 Elever och personal är arbetstagare. Arbetsmiljölagen gäller för alla i skolan, både personal och elever, och omfattas av Arbetsmiljöverkets författningssamling. Här tydliggörs arbetsmiljölagens krav på arbetsgivaren att systematiskt undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att tillförsäkra en god arbetsmiljö. Det är politiker i kommunfullmäktige och nämnd som är ytterst ansvarig för kommunen som arbetsgivare och måste se till att arbetsmiljöfrågor beaktas, inte minst i budgetprocessen. De två bilderna till höger är hämtade från Arbetsmiljöverkets skrift ”Så kan du som politiker hantera Arbetsmiljöfrågor” och visar förhållandet mellan kommunfullmäktige och nämnden. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, genomförs på skolenhetsnivå och förvaltningsnivå. Detta görs genom elev- och personalundersökningar, riskbedömningar, elevmiljöronder, skyddsronder mm. Rektorer och lärare upplever en viss uppgivenhet inför arbetsmiljöarbetet eftersom många arbetsmiljöbrister inte åtgärdats och återkommer i skyddsronderna. Orsakerna till att arbetsmiljöproblemen inte åtgärdas är troligen flera. En orsak kan vara fastighetsförvaltningens ekonomiska möjligheter att åtgärda dessa. En annan orsak kan vara att när nämnden och förvaltningen presenterar detta för kommunens budgetberedning så tolkas detta som budgetönskningar som konkurrerar med andra önskemål. Tyngden i varje separat arbetsmiljöärenden förminskas. 8 Underhåll och arbetsmiljöproblem. Elever, personal och rektorer påtalar ofta att det inre underhållet är eftersatt och att man får alltför lite respons för sina önskemål. Det som fastighetschefen anser vara ”enbart kosmetiskt underhåll” genomförs inte vilket innebär att vi erbjuder eleverna en bristfällig miljö. Från brukarperspektiv är det av värde att vara delaktig i planering av det inre underhållet vilket inte sker nu. Det bristande inre underhållet har nu övergått från att vara ”enbart kosmetiskt” till större arbetsmiljöproblem på flera enheter. Golv, väggar, toaletter, väggfasta bänkar mm är utslitna. Miljö- och byggnämnden har under våren 2015 kontrollerat ett urval av kommunens skolor. Inspektionen är en kontrollmetod som innebär stickprov på hur väl verksamheten lever upp till Miljöbalken, Egenkontrollförordningen och Folkhälsomyndighetens allmänna råd. Tillsynsbesöken är en del i Folkhälsomyndighetens nationells tillsynsprojekt om inomhusmiljö i skolor med avseende på städning och ventilation. Flera åläggande kommer att utfärdas till verksamheten från Miljö- och byggnämnden. Det framkom efter samtal med miljö- och byggnadsförvaltningen, 215-03-27, och dessa beslutas troligen under maj-juni 2015. Utslitna ytor som inte går att städa (Gäller exempelvis Svenarums skola, Sörgårdsskolans matsal och gymnastiksal, Fågelforsskolan F-5, Hjortsjöskolans idrottssal och Träskolan) eller möbler som inte går att torka av i alla besökta matsalar är exempel på kommande åläggande. Vidare har inspektionen synliggjort olika sätt att tänka utifrån ventilationskrav av våra lokaler. Fastighetsenheten gör OVK, obligatorisk ventilationskontroll, som ska göras regelbundet, i alla byggnader. Syftet är att visa att inomhusklimatet är bra och att ventilationssystemen fungerar. En godkänd OVK behöver enligt Miljö- och byggnämnden inte innebära att ventilationen är acceptabel för dagens verksamhet i lokalerna. Detta utifrån att OVK kontrollerar ventilationen efter de förutsättningar och regler som gällde vid nybyggnationen. Miljö- och bygginspektören utgår ifrån Folkhälsomyndighetens allmänna råd (Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen) som anger minsta värden för att ventilationen inte ska utgöra en olägenhet för människors hälsa. Detta medför att verksamheten har godkänd OKV men kommer att få åläggande om att kontrollera så att ventilationen är dimensionerad utifrån nuvarande verksamhet på ett antal enheter. Ovanstående har också medfört att Fastighetsenheten (tillsammans med verksamheten) kommer att sätta begränsningar på antalet elever i vissa klassrum. Denna kunskap hjälper rektor att planera sin verksamhet. Fastighetsenheten arbetar efter de tre målen som kommundirektören presenterat: 1. Bedriva effektiv fastighetsförvaltning med ständiga förbättringar inom ramen för de hyresersättningar som hyresgästerna betalar enligt hyresavtalen. 2. Det periodiska underhållet i hyresavtalen är 60 kr per kvm. Denna nivå ska upprätthållas, vilket innebär att övriga delar måste effektiveras med nuvarande intäktsbild. 3. Fastighetsförvaltningen ska ha som mål att 2017 ha de bästa nyckeltalen i länet enligt den statistik som rankar kommunerna i riket. En granskning av rutiner för kommunens fastighetsunderhåll har gjorts av PwC mars 2014 men finns ännu bara som utkast för granskning. Revisionen skriver i sin bedömning: ”En huvudorsak till bristerna i främst det inre underhållet är att avsatta medel för underhåll i huvudsak endast täcker behoven av yttre rent fastighetstekniskt underhåll medan merparten av behoven av inre underhåll inte ryms inom den ekonomiska ramen.” Uppfattningen delas av fastighetschefen. 9 Politiskt ansvar och politisk styrning. Ovanstående avsnitt har beskrivit vilka förbättringar och utvecklingsmöjligheter som finns gällande arbetsmiljön i skolorna. Ytterst är det kommunfullmäktiges ansvar som huvudman för verksamheten. Kommunfullmäktige har också att sörja för kommunens utveckling. I perspektivet skolfrågor innebär det vilka skolor kommunen ska ha och var ska de ligga. Här kommer befolkningsutveckling och samhällsplanering in som viktiga faktorer. Detta leder till politiska ställningstaganden om bland annat antalet skolor och var ska skolor byggas samt vilka skolor som ska bevaras och utvecklas. Barn- och utbildningsnämnden har tagit vissa beslut i samband med skolans organisation och dessa har varit styrande i utredningen. Nedanstående bild är hämtad från SKL, Sveriges kommuner och landsting. Årligen presenterar SKL resultat men även kostnader för kommuners skolor i rapporten Öppna jämförelser. Den redovisade nettokostnaden per grundskoleelev för år 2013 är den genomsnittskostnaden som varit för år 2008 till 2012. Vaggeryds kommun har totalt sett en medelkostnad för sina grundskoleelever, men kostnad innehåller betydligt högre kostnader för lokaler och framför allt skolskjutsar än andra rikets kommuner. Nedan presenteras kringliggande kommuners redovisade kostnader. Kommun Gislaved Gnosjö Jönköping Värnamo Länsmedel Nettokostnad Lokalkostn/elev Skolskjutskost/elev 89 630kr 92 498kr 84 041kr 86 675kr 85 631kr 13 427kr 10 358kr 15 533kr 19 469kr 13 349kr 4 261kr 2 406kr 2 855kr 6 404kr 5 179kr Exkl. lokal och skolskjuts 71 942kr 79 734kr 65 653kr 60 803kr 67 104kr Det är önskvärt att medel till kostnader som ger en högre måluppfyllelse, d.v.s. är mer direkt knutna till eleverna såsom undervisning, skolmåltider, läromedel och elevhälsa kan omfördelas från lokalkostnader och skolskjutsar. Kostnadsfördelningen skapar flera frågor som är politiska ställningstaganden. Har vi rätt lokaler och ligger de på rätt plats? 10 6. Skolans förändrade uppdrag För att förstå varför vi har de skollokaler som vi har behöver vi se tillbaka i vår historia och sätta in våra skolbyggnader i dess ursprungliga sammanhang. Genom Kungliga Majestäts nådiga stadga av den 18 juni 1842 infördes den lagstadgade svenska folkskolan i landet. Barn som grupp, som kategori, trädde nu fram i historien och avskildes tydligare från de vuxna och en speciell barnkultur utvecklades genom skolan. Särskilda hus för barn måste byggas, lärare utbildas och speciella läseböcker och läromedel för barn publiceras. Tids- och rumskontrollen ökade, ämnesscheman skrevs, klassrummet blev det nya rummet där barn tågade in och ut på raka led, skolklockor ringde och markerade skoltid och fritid. Ordning, förhör och betyg blev viktiga honnörsord i den nya institutionen. Barnens världsbild skulle öppnas med nya medborgarämnen som geografi, historia och gymnastik, men fortfarande stod skolan under sträng kyrklig och formell ledning. Idén om en allmän skola hörde samman med en önskan att kontrollera denna växande befolkning för att undvika uppror eller oroligheter. Samtidigt ville de styrande fostra och utbilda det uppväxande släktet i nationell och kristen anda för att bredda sitt kommunala och politiska inflytande. Skapandet av en folkskola kan alltså inte bara betraktas som ett steg i demokratiseringen och det liberala genombrottet i Sverige utan också som ett svar på en snabb befolkningstillväxt och de styrandes ängslan över bristande disciplin och okunskap. Bakom propositionen om folkskolan fanns olika utredningar och en av dem gällde fattigvården, detta visar på bredden i tänket kring införandet av folkskolan. 1858 infördes de två första skolåren i folkskolan, småskolan, där grundläggande kunskaper skulle läras ut. 1882 tillkom nya skolår i folkskolan, och folkskolan blev 6-årig. På vissa orter fanns även sjunde och åttonde klass, fortsättningsskola. Staten övertog successivt finansieringen av folkskolorna under de första årtiondena på 1900talet. Folkskolan blev obligatoriskt 7-årig. Under denna period byggdes Östra skolan, Träskolan (Hjortsjöskolan), Götafors skola och ”1914-års skola”(Fågelforsskolan) som Småskolor/Folkskolor. Ecklesiastikministern Tage Erlander tillsatte 1946 en Skolkommission som skulle dra upp riktlinjerna för en ny obligatorisk skola. Den sjuåriga kommunala skolan och de statliga realskolorna levde inte upp till de krav som det nya samhället krävde. Efter andra världskrigets slut var alla överens om att den nya skolan skulle utbilda demokratiska medborgare som bildligt talat vaccinerades mot rasism och människoförnedring vilka former de än tog sig. Eleverna skulle lära sig att leva tillsammans med andra människor oavsett social klass, ras, hudfärg eller religion skrev Skolkommissionen. Segregeringen skulle motarbetas genom att alla svenska ungdomar gick i samma skolform och därmed också fick en gemensam referensram. I detta perspektiv blev skolklassen viktig såtillvida att det var här som unga med olika bakgrund skulle mötas, lära sig lyssna till och förstå andra samt utvecklas till självständiga och kritiskt tänkande individer. Utifrån Skolkommissionen 1946 introducerades några skolor i Sverige, läsåret 1949/1950, som ett experiment med en 9-årig skolform kallad enhetsskola. Enhetsskolan hade tre stadier, lågstadium, mellanstadium och högstadium. I dessa skoldistrikt var det småskolan som blev lågstadium, den egentliga folkskolan som blev mellanstadium och realskolan som blev högstadium. 1950 beslöt Sveriges riksdag att introducera enhetsskola i Sverige. Enhetsskolan bytte namn till försöksskola 1958 och till grundskola 1962. 1972 var grundskolan genomförd i alla delar av Sverige, och parallellskolesystemet med folkskolan och det högre allmänna läroverket avskaffat. 11 I läroplanerna 1962 (Lgr 62) och 1969 (Lgr 69) fanns det möjligheter för att ha olika alternativ för att särskilja elever, t ex observationsklasser, vilka var specialklasser för barn med koncentrationssvårigheter. Syftet med dessa OBS-klasserna var att de elever som av olika anledningar inte följde med i den ordinarie undervisningen skulle undervisas i annat klassrum för att inte störa andra elever. I OBS-klasserna var det fler lärare per elev och ett lugnare tempo. Klasserna kunde delas upp i s.k. hörsel/synklass, läsklass och cp-klass. Läroplanen gav då också olika riktlinjer för dessa olika specialundervisningar som var avskild från den ordinarie undervisningen. ”Observationsklasserna är avsedda för i huvudsak normalbegåvade elever, som uppvisar sådana psykiska särdrag, att de inte lämpligen bör undervisas i vanlig klass, och som inte är i påtagligt behov av annan specialundervisning” (Lgr 62, s 65) Alla våra skolor förutom Småskolorna/Folkskolorna samt Sörgårdsskolan är byggda under denna tidsperiod. En tidsperiod då klassen skulle vara en homogen grupp som skulle undervisas i ett klassrum. Elever som inte klarade denna undervisningsform flyttades ut från klassrummet. I läroplanen från 1980 (Lgr 80) har synen på undervisningen förändrats något då man talar nu om att man ser svårigheterna i skolan. Man ser fortfarande att elever har svårigheter, men innan stödinsatser ges måste man först se om man kan anpassa undervisningen så att den passar eleven. På 1990-talet ändrade vi vårt språkbruk, från ”barn med särskilda behov” till ”barn i behov av särskilt stöd” för att markera att vi inte ska se svårigheter i första hand som ett individuellt problem.1994 ställde sig Sverige bakom UNESCO:s Salamancadeklaration där det står att ”elever bör undervisas tillsammans och att stöd skall ges inom en gemensam ram i den ordinarie skolan”. Fördelarna är att alla skolor ska hålla hög kvalitet åt alla elever, förhindra diskriminerande attityder och att utveckla ett integrerat samhälle. Budskapet är att börja se möjligheter istället för hinder för personer med funktionsnedsättning. Elever med neuropsykiatriska diagnoser är till stor del integrerade i dagens skola. Elever som inte har någon utvecklingsstörning ska gå i grundskolan och gymnasieskolan, enligt den skollag som trädde i kraft 1 juli 2011. Elever med autism, Aspergers syndrom eller annan diagnos inom autismspektrumet, ska enligt skollagen gå i vanlig grundskola och gymnasium. Särskolan tar bara emot elever med utvecklingsstörning. I till exempel Stockholms län har antalet utredningar av ADHD och autismspektrumstörningar ökat med 55 procent mellan 2008 -2010. Ungefär 80 procent av dem som utreds får en neuropsykiatrisk diagnos. En förklaring är att kunskapen om diagnoserna förbättrats under senare år men också att kraven 12 har ökat i skolan. När de målrelaterade betygen infördes på 1990-talet blev det också ett tydligare fokus på de elever som inte nådde målen. Detta ställer högre krav på grundskolans och gymnasieskolans organisation men också på dess lokaler. I Vaggeryds kommun är det enbart Fenix och Sörgårdsskolan som har lokaler som på ett ändamålsenligt sätt klarar denna anpassning. Det är inte tillåtet för kommunala skolor att bedriva resursskolor. Det får endast fristående skolor med enskild huvudman göra. Fritidshemmen. Under 1970-talet sökte sig allt fler kvinnor ut på arbetsmarknaden och behovet av fritidshem ökade. En ytterligare ökning kom på 1990-talet i samband med flytten av 6-åringar från förskola till förskoleklass, samt att sysselsättningsgraden för kvinnorna ökade. Nationellt: 1975 var 5 % av alla barn 7-9 år och 1 % av alla barn 10-12 år inskrivna på fritidshem. 2006 var 78,3 % av alla barn 6-9 år och 11,3 % av alla barn 10-12 år inskrivna på fritidshem. 2012 var 82,8 % av alla barn 6-9 år och 18,0 % av alla barn 10-12 år inskrivna på fritidshem. 2013 var 72,9 % i av alla barn 6-9 år och 15,0 % av alla barn 10-12 år inskrivna på fritidshem i Vaggeryd. Förskoleklassen. Under 1990-talet gjordes flera reformer inom förskoleområdet. År 1998 introducerades förskoleklass, en skolform för barn i 6-årsåldern. Förskoleklass är inte obligatoriskt, men kommunerna är skyldiga att bereda alla barn plats. I Vaggeryds kommun går nästan alla barn i förskoleklassen som 6-åring. I samband med dessa förändringar byggdes flera av kommunens skolor om från folkskolor till grundskolor med plats för förskoleklasserna och fritidshemmen. Detta har oftast betytt att fritidshemmen har samma lokaler som förskoleklassen med ytterligare något klassrum. D.v.s. inte utrymmen som i första hand är till för fritidshemmen. Huvudmannen och rektor ansvarar för att se till att fritidshemmets lokaler ger utrymme för olika typer av verksamhet, såväl livliga aktiviteter som lugnare och mer rofyllda, i både större och mindre grupper. Det är viktigt att det finns naturliga avgränsade platser i fritidshemmet där eleverna kan vila, sitta och prata eller läsa och där ljudnivån kan hållas låg. Specialsalar Naturvetenskapliga ämnen, slöjd, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa samt bildundervisning. Många ämnen, fler än de ovan uppräknade, behöver speciell utrustning utifrån läroplan. Exempelvis har Naturvetenskapliga studier funnits med i skolans uppdrag från 1800-talet men syftet har däremot varierat i olika skolformer och utifrån samhällets utveckling. Några av de specialsalar för ämnesstudier som finns för eleverna i årskurs (6)7-9 har inte förändrats sedan skolan byggdes eller anpassats till kursplanernas ökade krav. I princip saknas dessa för de yngre skolåren. Digitala verktyg utvecklas snabbt. Idag finns det olika digitala plattformar för olika ämnesområden och dessa stödjer modern forskning och undervisning. En kraftfull bredbandsuppkoppling är därför nödvändig. Slöjdundervisningen Vaggeryds kommun har små möjligheter att leva upp till kraven i dagens läroplan. Under många år var slöjdämnet uppdelat i textil- respektive trä- och metallslöjd och lektionssalarna 13 utformades utifrån detta. I kursplanen 1994 talades det om ”slöjdområdet” i singular och sedan Läroplan för grundskolan Lgr 80 har slöjd varit ett sammanhållet ämne med ett betyg i slöjd. Trots detta är slöjden i våra skolor fortfarande uppdelad i två separata ämnen på schemat med två slöjdlärare med olika utbildningsinriktning som undervisar. Dessutom med två salar varav en utrustad för undervisning med textila material och en utrustad för undervisning med hårda material som trä och metall. I kursplanen för slöjd står det att arbete i textil, trä och metall som syftar till att stärka elevens tilltro till den egna förmågan och utveckla kunskaper som ger beredskap för att klara uppgifter i det dagliga livet. Personalarbetsplatser Arbetsplatser för lärare fanns inte på skolorna förrän på 1990-talets början men inte ens idag är det självklart med en egen funktionell arbetsplats eller konferensutrymmen på våra skolor. Läraryrket var länge ett ensamarbete som endast reglerades av antalet lektioner som genomfördes. Läraren skulle ha lektioner i skolan för sin klass och sköta sin planering och sitt efterarbete i hemmet. Skolans förändrade uppdrag har ställt krav på samarbete mellan lärare och även med andra yrkesgrupper på skolan. Idag är i stort sett all lärararbetstid förlagd på arbetsplatsen vilket ställer krav på en egen arbetsplats och samarbetsutrymmen. Krav på en kontorsarbetsplats utformande bör utgå ifrån Arbetsmiljölagens direktiv. Flertalet kommuner har de senaste åren fått ålägande, ibland kopplat till vite, angående personalens arbetsmiljö. Stockholmsstad har via bostadsbolagen Skolfastigheter i Stockholm AB utarbetat ett referensmaterial som är ett bra rådgivande dokument för personalutrymmen. Se bilaga nr.1. Skolbibliotek I den nya skollagens kapitel om huvudmän och ansvarsfördelning har det införts en bestämmelse om elevers tillgång till skolbibliotek. Den 1 juli 2011, ersattes regleringen i bibliotekslagen med en hänvisning till skollagens nya paragraf om skolbibliotek. I 2 kap. 36 § skollagen fastslås att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Enligt regeringen ska organiseringen av skolbiblioteksverksamheten vara flexibel och tillgången till skolbibliotek kunna anordnas på olika sätt, beroende på de lokala förhållandena vid varje skola. Med skolbibliotek avses enligt Skolverket en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställts till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Även efter ändringen den 1 juli 2011 innehåller bibliotekslagen några mer preciserade krav på skolbiblioteken. De ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Utemiljö. Boverkets allmänna råd. Forskning visar att tillgång till ändamålsenliga förskole- och skolgårdar spelar en viktig roll för barns och ungas bildning och i deras sociala och fysiska utveckling. Trots denna kunskap är det inte längre självklart för barn och unga att ha tillgång till en ändamålsenlig utemiljö. Boverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram vägledning för barn och ungas utemiljö. Vägledningen ska användas vid planering, utformning, skötsel och förvaltning av förskolegårdar och skolgårdar. En remiss av förslag till Boverkets allmänna råd om friyta för fritidshem, förskolegårdar, skolor eller liknande verksamhet är nu tillgänglig. 14 Remissförslaget hänvisar bland annat till forskning som visat att naturlika miljöer är viktiga. Barn som vistats på naturrika förskolor har både bättre motorik och koncentrationsförmåga samt är friskare än barn som går på naturfattiga förskolor. Vidare lyfter Boverket att en tillräckligt stor friyta är en förutsättning för att gården ska kunna rymma många olika kvaliteter och aktiviteter. Sol- och skuggförhållanden. Malignt melanom är idag den vanligaste cancerformen och andelen unga vuxna som drabbas har ökat de senaste decennierna. Eftersom barns hud är känsligare än vuxnas är det angeläget att det finns möjligheter att vistas i skugga under sommarhalvåret. Lekintensiva platser som t.ex. sandlådor och lekställningar bör placeras i skuggiga till halvskuggiga lägen. Det är skillnad på skolgårdarna i kommunen gällande solskydd. Det sker ingen återplantering av träd efter att gamla träd tagits bort. Sammanfattande bild av skolans utveckling och de perioder då kommunens skolor är byggda. 15 Dagens skola har öppet klockan 06:15 – 18:30 En modern skola med fritidshemslokaler har behov av många rumsfunktioner, men ett rum kan användas till olika funktioner. Det är viktigt att både inre och yttre miljöer ses som lärmiljöer och kan komplettera varandra. Entréer med utrymme för dagens klädbehov och tillgång till torkskåp Toaletter. Tillgängliga från entrén och innemiljöerna. Rum som basläger för lärandeaktiviteter. En plats för gemensam planering, idéutveckling, kommunikation och förståelse. Rum där interaktioner – arbete i grupp, samtal, diskussioner, dispyter mm kan äga rum. Rum för aktiviteter: Yngre barn har större rörelsebehov men också behov av rum där man kan laborera, konstruera, sjunga, framträda. Äldre barn behöver rum för laborativa ämnen med åldersadekvat utrustning för inlärning. Små rum där elevens egna inre tankearbete är möjligt. Rum för avkoppling. Skolbibliotek. Utemiljön ska fungera som en helhet med skolan, som en kompletterande miljö för lärande. Här ska man: Krypa, klättra, hoppa Spela boll, bandy Undersöka och experimentera Möta utmaningar Vara ifred - Vara många Vara under tak när det är stark sol eller regnar Matsal, där frukost, lunch och mellanmål serveras. Personalarbetsplatser för pedagogisk personal. Konferensrum för gemensamt arbete Personalrum Skoladministrativa utrymmen Skolhälsovårds utrymme. Sörgårdsskolan i Skillingaryd är byggd utifrån en moderns skolas krav. 16 7. Upptagningsområden i Vaggeryds kommun. Kommunen är sedan lång tid uppdelad i 8 upptagningsområden. Dessa hanteras, utifrån beslut i Barn- och utbildningsnämnden, som 6 stycken. Upptagningsområdets funktion är att elever boende i ett upptagningsområde erbjuds skolplacering i den (eller någon av de skolor som finns i upptagningsorådet) och erbjuds skolskjuts till denna skola utifrån de avståndsregler som gäller i kommunen. Hok/Svenarum respektive Åker/Klevshult betraktas som ett upptagningsområde. Den enskilda skolenheten Tofthagaskolan har naturligtvis inget kommunalt upptagningsområde. Skolan har förskoleklass samt åren 1-6. Ca 90 % barn inom markerat område går på skolan. 17 8. Befolkningsutveckling – Elevutveckling. Befolkningsutvecklingen i utredningen grundar sig på Regionsförbundets befolkningsprognos från december 2013. Den visar på en elevökning på 202 barn mellan åren 2014 och 2025. De prognostiserade födelsetalet för kommunen har inte uppnåtts år 2013 och år 2014. Detta samt den förväntade inflyttningen av barn födda dessa år medför att regionsförbundets prognos minskats med ca 25 barn till ca 175. Eleverna i skolåldern är 20 fler idag än vad prognosen visar. Dessa skillnader har beaktats i den befolkningsprognos som finns i utredningen och medför att elevökningen blir ungefär som regionsförbundet har visat men att den kommer tidigare. Elevantalet som redovisas för åren 2014 – 2018 är de nu kända barnen, utan hänsyn till in eller utflyttning. Elevantalet som redovisas för åren 2019 – 2025 bygger helt på regionsförbundets prognos. Fördelningen av födda och inflyttade barn till upptagningsområdena har gjorts utifrån den genomsnittliga bostadsbyggnationen år 2003 – 2014 samt även beviljade bygglov med hänsynstagande till de senaste årens födelsetal på resp. område. 1800 1750 1700 1650 1600 1550 1500 Lå Lå Lå Lå Lå Lå Lå Lå Lå Lå Lå Lå 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/24 24/25 25/26 Elever Kommunala Inkl inflytt 2014-18 Elevutveckling för skolåren F-9 i hela kommunen. Ökningen är kraftig läsåren 2016 – 2018. 2019 – 2020 är det stora elevkullar som slutar och något färre som börjar men efter detta förutspås en fortsatt ökning. Den streckade linjen visar utvecklingen om det flyttar in 5 elever mer än prognosen 2014 – 2018. Norra kommundelen Södra kommundelen Det är den norra kommundelen (Vaggeryd, Byarum, Bondstorp, Hok och Svenarum) som ökar medan södra delen (Skillingaryd, Åker och Klevshult) ligger relativt still. 18 9. Genomgång av kommunens skolenheter Upptagningsområde Bondstorp 9.1 Bondstorps skola. Skolan har idag 20 elever i årskurserna F-3 samt 18 barn på fritidshemmet ur årskurserna F-5. Skolan ligger i Bondstorps samhälle 20 km från Vaggeryds tätort. Skolan och fritidshemmet är i en äldre fastighet som även har en förskoleavdelning. Tidigare var skolan på bottenplanet och förskolan på andra våningen. Detta var en omöjlig situation för förskolan och för att utnyttja befintliga lokaler på bästa sätt skiftades våningarna för drygt 10 år sedan. Skolan och förskolan har sedan några år tillbaka separata ingångar. Innanför skolans entré finns utrymme för skor och kläder. Via en brant och smal trappa till andra våningen kommer man till skolan och fritidshemmet. Lokalerna har fått nya golv och är målade 2013 och upplevs fräscha. De ena större utrymmet är klassrum, det andra är förskolklassens klassrum kombinerat med fritidshemsutrymme. Klassrummet är möblerat för de 20 eleverna och är då fullt möblerat. Takhöjden är låg och ventilationen som upplevs tveksam har lyfts vid skyddsronder. En fönsterdörr står oftast öppen för att ge frisk luft. När förskoleklassen är i annat utrymme så är det 15 elever i klassrummet och det är acceptabelt. Det finns ett grupprum samt ett kombinerat grupp- och biblioteksrum. Fritidshemmet och förskoleklassrummet har ett grupprum som har lekkaraktär för de yngsta barnen. På andra våningen finns också ett bra kombinerat personalrum och arbetsrum. På denna våning finns också en pojk- och en flicktoalett. Personaltoalett och en tredje elevtoalett finns på bottenvåningen. På bottenvåningen finns även en liten skolmatsal med ca 20 platser. Kökspersonalen (som också är lokalvårdare) har 19 ett mycket litet omklädningsrum med egen toalett. Skolan är inte handikappanpassad. En elev i rullstol eller med ett gipsat ben kan inte gå här. Inte ens temporärt. Inga utrymmen för idrotts- eller slöjdundervisning finns utan denna undervisning sker i Vaggeryd. Skolan och förskolan har en gemensam skolgård vilket fungerar bra. Skolgården var tidigare mycket liten men har utökats och idag används även en del av Kyrkans mark (B). Skolbibliotek Skolbibliotek finns i mycket begränsad skala. Böcker finns i ett av grupprummen och även i matsalen. Ingen informationsteknologi finns tillgänglig i skolbiblioteket. Eleverna kan inte sitta ostört och läsa i nuvarande miljö och skolan har 2 mil till närmsta kommunala bibliotek. Upptagningsområde Byarum 9.2 Byarums skola. Skolan har idag 23 elever i klasserna F-3 samt 23 barn på fritidshemmet ur klasserna F-5. Skolan är belägen i Byarum samhälle, 5 km norr om Vaggeryds tätort. Skolan inryms i en äldre nyrenoverad fastighet (A). Skolhuset har ett kapprum, ett klassrum med grupprum och personalarbetsplatser. Enheten består också av 3 förskoleavdelningar i nyrenoverade och tillbyggda lokaler (C). Här finns också en matsal som samanvänds med förskolan. Det finns också utrymmen för förskoleklass och fritidshem på andra våning av den renoverade delen av ”Sockenstugan” (B). Idrotts- och slöjdundervisning sker i Vaggeryd. Skolbiblioteket är i ett hörn av ett klassrum. Ingen informationsteknologi finns tillgänglig i skolbiblioteket. Skolgården är stor och rymmer olika aktiviteter. 20 Upptagningsområde Hok/Svenarum 9.3 Hoks skola. Skolan har idag 57 elever i årskurserna F-2. Fritidshemmet är gemensamt för eleverna i Svenarum och Hok och består av ett 70-tal barn. Hoks skola är en skola byggd utifrån 1950-talets basmodul. Sedan dess har skoldelen utökats med fritidshem och förskoleklass i befintliga lokaler utan några större förändringar. Idag finns även 3 förskoleavdelningar (B och C) och skolgården har avdelats med staket. Enheten har den idrottssal (D) som hela upptagningsområdet använder. Skolan (A) är byggd efter principen klassrum längs med en korridor. Dessa korridorer finns i två plan med matsal och ett klassrum i bottenvåningen samt två klassrum och grupprum med avdelad korridor i första planet. Förskoleklassen har sin hemvist så de även kan nyttja fritidshemmets lokaler. Eftersom det är begränsat med utrymme i första planet och korridorerna används till grupprum måste elevernas kläder hängas i bottenvåningen. I bottenvåningen finns också skolans toaletter. Detta skapar en mycket rörig miljö och innebär exempelvis att eleverna i förskoleklassgruppen efter en rast, eller vid toalettbesök, ska hänga av sig kläderna i en korridor på annat plan för att sedan passera genom år 1:s korridor/grupprum för att komma till sitt klassrum. Personalarbetsplatserna har mycket begränsat med utrymme och rektorsexpeditionen ligger innanför personalarbetsplatserna. Rektor kan därför inte ta emot besök utan att leda dem genom personalarbetsplatserna. När förskolans två avdelningar byggdes så tillkom ett bra personalrum, ett klassrum (utan grupprum) och ett bra bibliotek. Fritidshemmet är gemensamt för eleverna i Svenarum och Hok och består av ett 70-tal barn i två åldersgrupper. Fritidshemmets miljö behöver utvecklas. Korridorer har delats av och används som grupprum. Skolan har en mycket otidsenlig utformning och det är tveksamt om den lever upp till de pedagogiska krav som ställs på skolan i enlighet med dagens kursplaner. Skolan saknar grupprum som inte behöver genomkorsas av andra elever. Skolan kan nyttja folkbiblioteket som skolbibliotek då detta finns i samma hus som skolan. 21 Upptagningsområde Hok/Svenarum 9.4 Svenarums skola. Skolan har idag 46 elever i årskurserna 3-5. Fritidshemmet är i Hoks skola. Svenarums skola (A) är byggd 1958 utifrån 1950talets basmodul. Sedan dess har skolan verksamhet förändrats utan att några större förändringar eller renoveringar har genomförts. En förskola har vidbyggts (B). Skolan är byggd efter principen korridorer i två plan och klassrum längs med denna korridor. Nedre planet har kök, matsal, elevtoaletter och en träoch metallslöjdsal. Korridoren har klinkersgolv och kakelväggar vilket ger en hög ljudvolym. Första planet har två klassrum varav det ena är kombinerat med textilslöjdsal, ett grupprum/konferensrum och personalarbetsrum. Ett tredje klassrum ligger i norra delen av fastigheten. Det begränsade utrymmet medför att korridorerna, där elevernas kläder hängs och många passerar, även används som grupprum. Exempelvis används ett rum med 3 dörrar och hissdörren som grupprum i brist på bättre yta. Inget av klassrummen är anpassat eller har utrustning för laborativ undervisning. Alla toaletterna är i källarplanet och är inte renoverade sedan skolans byggnation. De är mycket små, ingen klarar handikappkrav och dörrarna slutar 10 cm ovan golv. Slöjdsalen är en mindre sal som är i originalutförande från 1958. Matsalen är rymlig men möblerna är äldre slitna furumöbler och akustiken dålig. Matsalen används även till musikundervisning. Skolan saknar helt skolbibliotek. Det finns möjlighet att låna böcker från folkbiblioteket i Hok och från en boksnurra som är placerad i en av korridorerna. Det finns utrymme för personalarbetsplatser, två mindre rum som även ska fungera som materialrum. Personalrum delas med förskolan i den tillbyggda förskolan. Detta var inte tanken när förskolan byggdes varför det är mycket trångt. En personaltoalett finns vid personalrummet men på grund av platsbrist används toaletten även till förvaring av personalkläder mm. Ytterligare en toalett finns vid personalarbetsplatserna. Skolan har en mycket otidsenlig utformning och den lever inte upp till de pedagogiska krav som ställs på skolan i enlighet med dagens kursplaner. Utemiljön är fantastisk. Det finns tillgång till gräsytor, närliggande skog och en backe för pulka och skidor. Nästan alla elever åker skolskjuts till Svenarums skola, de flesta från Hok. 22 Upptagningsområde Vaggeryds tätort 9.5 Götafors skola På skolan går idag 87 barn i F-2 varav 76 av dem har fritidshemsplats. Skolan (1) är i grunden en småskola/folkskola som har byggts till mot öster. Till enheten hör också ett hus (2) som innehåller kök och elevmatsal. På andra våningen finns personalrum och personalarbetsplatser. Skolområdet är delat med förskolan (3). I skolhuset finns det 4 klassrum varav endast ett har grupprum i anslutning till klassrummen. Övriga klassrum saknar grupprum. Centralt i skolhuset finns ett rum som idag används till ett 5:e klassrum trotts att det saknar fönster. Detta är planerat för att vara ett skolbibliotek. Byggnaden har 2 entréer, 5 elevtoaletter och en personaltoalett. Effektivast lokalutnyttjande är 4 basgrupper om 20-25 elever. Skolan kan ha mellan 80-90 elever. Fritidshemmet har ett litet rum med köks del, i övrigt är man hänvisad till klassrummen. Skolan saknar idag fritidshemsutrymmen som har fritidshemskaraktär. Skolgården är delad mellan förskolan och skolan med staket. Skolan har större delen av ytan och förskolan önskar mer ytan. Tidigare var Jönköpingsvägen starkt trafikerad av tung trafik men har minskat när genomfartstrafik för lastbilar infördes. Detta innebär att östra delen av skolgården kan nyttjas mer. Skolbiblioteket är idag i ett grupprum. Det är litet men inbjudande. Ingen informationsteknologi finns tillgänglig i skolbiblioteket. 23 Upptagningsområde Vaggeryds tätort 9.6 Östra skolan I Östra skolan går idag 86 barn i klasserna F-2 varav 72 av dem har fritidshemsplats. Skolan är i grunden en småskola/folkskola som har fyra klassrum och ett fåtal grupprum. Under hand har skolan moderniserats med en tillbyggnad åt söder i alla tre planen. I denna del finns mottagningskök, personalutrymme samt två källarrum för fritidshemmet. Skolan saknar en funktionell entré med kapprum. Idag får barnen ta av sig skor innanför dörren och ta med dem till kapprummet som ligger placerat mellan klassrumen på varje plan. Handikappentré sker via sidoingång till hiss. Varje basutrymme består av ett klassrum och antingen ett grupprum eller ett vinkelrum till klassrummet. Till basutrymmet hör endast en toalett. Skolan saknar matsal och barnen äter i klassrummen. Innan matserveringen ska alla barnen tvätta händerna i den enda toalett som finns till basutrymmet, samtidigt som den också ska fungera som toalett. Vilorum saknas och alla skrubbar som finns används för skolmaterial vilket gör det hela svårarbetat. Personalarbetsplatserna får anses som bra till ytan även om de behöver nya inventarier och solskydd mot söder. Personalrummet är bra. Källarplanet kan inte användas. Tyvärr har man de senaste åren inte kunnat använda källarplanet pga. fuktproblem. Här finns fritidshemmets delvis egna lokaler och även ett mindre skolbibliotek. Skolbiblioteket, som saknar informationsteknologi och andra medier, är en nödlösning eftersom det hamnar avsides och är svårt att använda i undervisningssyfte. Skolan var stängd under höstterminen 2014. Inför januari 2015 har skolan fuktsanerats och i samband med detta även underhållsmålats inne samt nya golvytor. I mars 2015 stängdes skolan återigen efter att elever och personal uppvisat allergiska reaktioner. Skolgården är oerhört torftig. Den består till största delen av en grusad fotbollsplan och asfalt, gräsytan är försumbar. Det finns två ytor med lekutrustning. Den ena innehåller en gungställning med 4 gungor och en mindre klätterställning, den andra en klätterställning. Skolgården har haft träd som gett lite skugga men de flesta är nertagna då de blivit dåliga. Ingen återplantering har skett. På eftermiddagar, kvällar och skollov används skolgården frekvent av kringboende då skolan ligger centralt och det är mycket barn boende i kringliggande lägenheter. 24 Upptagningsområde Vaggeryds tätort 9.7.1 Hjortsjöskolan, år F-5 Hjortsjöskolan F-5 har idag drygt 300 elever som är fördelade på klasser i storlek 25-28 elever. 124 elever är inskrivna i fritidshemmet. Skolan är byggd utifrån 1950-talets basmodul. Elever från Östra skolan och Götafors skola fortsätter sin skolgång från och med år 3 på denna enhet och eleverna från Byarum och Bondstorp tillkommer i år 4. Detta innebär att eleverna i årskurserna F-2 är i minoritet. Lokaler i flera byggnader används och klassrummen finns i 3 olika byggnader. Paviljongen (I) har 3 klassrum med klasserna F-2 och ett fritidshemsutrymme i mitten. Det finns också personalrum och några personalarbetsplatser. Vinkelbyggnaden (J), mot Ödestuguvägen har en grundplanlösning byggd för grundskolans första era och är tillbyggnad med grupprum. Här går klasser i åldern år 3-5 och här finns en mindre expedition. Det finns entréer till respektive klassrum men kapprummen är små i vinkeln mot Ödestuguvägen. Det är skillnad på planlösningen på de olika vinklarna. Elevtoaletterna är små vilket eleverna påtalar i arbetsmiljö-undersökningar. Vinkeln mot matsalen har några grupprum som kan användas ostört medan vinkeln mot Ödestuguvägen har grupprum som fungerar som grupprum/korridor och man ska passera via ett grupprum för att nå ett annat, vilket är mycket störande. Ostörda grupprummen är få till antalet. Personalrummet är renoverat och upplevs trevligt. Det saknas samtalsrum och konferensrum varför halva personalrummet har reserverats för detta ändamål. Byggnaden har idag för många elever och skolan känns därför trång och tungarbetad. Personalarbetsplatserna är för få och för små. De uppfyller inte de krav som bör ställas på en personalarbetsplats. Tidigare har ett klassrum kunnat användas till personalarbetsplats men det går inte nu när elevantalet är högt. Övningsbyggnadens 2:a våning (D) har en grundplanlösning från 1950-talets basmodul. Här finns endast 3 klassrum på rad med korridor utanför. Till grupprum, förråd mm används det 25 mellersta klassrummet samt korridoren. Även överbyggnaden mellan Övningsbyggnaden och angränsande hus har använts till grupprum, trots att den inte är isolerad. Det finns endast 2 elevtoaletter till våningarna vilket är för lite. Personaltoalett saknas. Personalrummet som ligger i korridorens ände är litet och det saknas personalarbetsplatser. De två elevgrupperna som har sina klassrum här upplevs till viss del som en egen enhet vilket försvårar samarbete och gemenskap med Vinkelbyggnadens elever. Detta gäller både undervisningsorganisationen och rast gemenskapen. Skolbibliotek. Enheten saknar helt skolbibliotek och hänvisas därför till högstadiet. Eleverna går dit tillsammans med läraren och lånar böcker. Ett skolbibliotek ska stödja eleven och läraren i undervisningen och bör finnas med bättre tillgänglighet. Fritidshemmen är integrerade i skolans lokaler men har också delvis egna lokaler i skolan. Det är ca 40st i åldrarna 6-8 år och ca 85st i åldrarna 9-11 år. För den äldre gruppen saknas plats i kapprum då de elever som kommer från Övningsbyggnaden ska vara på fritids. De utrymmen som fritidshemmet har klarar inte av elevantalet. Det finns inre underhållsbehov i de olika byggnaderna. Skolan slits hårt och måste ha tätare underhåll än vad som sker nu. 26 Upptagningsområde Vaggeryds tätort 9.7.2 Hjortsjöskolan, år 6-9 Hjortsjöskolan 6-9 har idag drygt 325 elever. Skolan är byggd utifrån 1950-talets basmodul som är om- och tillbyggd i flera omgångar. Vid den senaste (2003) omdisponerades ytorna (A) till 3 delar med klassrum och kapprum och en 4:e enhet byggdes till (B) med kapprum, lektionssalar samt rast utrymme för eleverna. Ett bra personalrum finns intill expeditionsdelen i södra delen av (A). Personalarbetsplatserna finns i huvudsak uppdelade för skolans 4 arbetslag. Delar av tidigare expeditionen används idag av skolans resursenhet som har uppdrag att arbeta med nyanlända elever samt elever i behov av extra stöd. Södra delens andra våning av (A) innehåller specialsalar för No-undervisning vilka är renoverade under den senaste 10årsperioden. Hjortsjöskolan 6-9 har undervisning i idrott och hälsa i kommunens sporthall, slöjdsalar tillsammans med övriga skolor i norra kommundelen i Träskolan (C) och Övningsbyggnaden (D), bild- och hem och konsumentkunskap i hus (E) och nytt för i år är att musikundervisningen sker på kulturskolan/Fenix i stället för i musiksalen i Träskolan som har kritiserats i skyddsronder. Matsal finns i hus (F) och skolhälsovården är i hus (G). Vid senaste till- och ombyggnationen dimensionerades de nya klassrummen för 2023 elever. Övriga äldre klassrum är större. Dimensioneringen av klassrummen gjordes utifrån byggets budgetram samt då rådande personalbudget och organisation, men medför begränsningar idag. Det finns för få grupprum. Elevernas skåp placerades i de 4 hemvisterna. Det har visat sig att det inte fungerar att ha så många elevskåp på en så liten yta varför dessa har flyttats ut till bl.a. korridorer. Klädhängare för elevernas ytterkläder saknas och eleverna hänvisas idag till att ”rulla ihop” ytterkläder och ha i sitt skåp. Elevrådet har flera gånger påtalat att värmen är mycket ojämn samt att ventilationen låter mycket i vissa delar av fastigheten. Fastighetsenheten har svårigheter att åtgärda detta. 27 Upptagningsområde Vaggeryds tätort 9.7.3 Hjortsjöskolan, Specialsalar Bild, hemkunskap, slöjd, naturorintering, idrott, skolbibliotek, skolhälsan, skolexpedition. Träskolan (C). Barn- och utbildningsnämnden bör lämna fastigheten omgående. Huset kan inte användas till undervisning utan att en helrenovering görs. Vad fastigheten sedan ska användas till är avgörande för vilka insatser som eventuellt ska göras. Huset är närmre 100 år, d.v.s. från folkskolans era och är i princip orenoverad. Användningsområdet har dock förändrats och idag finns trä- och metallslöjdsal i bottenvåningen samt textilslöjsal och musiksal på övervåningen. Musiksalen är för liten och klarar inte de krav som finns för musikundervisning i årskurserna 6-9. Dessa elevers musikundervisning är numera förlagd på Fenix kulturskola. Musiksalen används till eleverna på Hjortsjöskolan årskurs F-5. Slöjdsalarna är i samma skick som när de skapades på 1970-talet, där endast golvet är bytt eller slipat. Fastigheten saknar i princip ventilation, har endast självdrag. Fastigheten har många fönster, alla utan solskydd, vilket gör att det är stundtals mycket varmt men även svårt att inreda rummen. Det finns endast en elevtoalett som är belägen under trappan. Golvet i textilsalen ”hänger ner” ca 10 cm. Slöjdsalens spånsugsanläggningen fungerar inte tillfredställande. Övningsbyggnaden (D). Bottenvåningen används nu till en trä- och metallsal samt en textilsal. Båda är rymliga men mycket lite underhåll är gjort de senaste 30 åren. Trä- och metallslöjsalen är tungarbetad då förråd finns i källaren. Övervåningen används till undervisning, se Hjortsjöskolan F-5 Utifrån nu nuvarande skolor har slöjdlärarna ett förslag: Använd hela huset till ett ”Slöjdens hus”. Alla slöjdsalarna på Hjortsjöskolan är i stort behov av renovering och idag kan inte undervisningen bedrivas i enlighet med läroplanens krav. Hela undervåningen används till träoch metalslöjdsalar och övervåningen till textilslöjdsalar. Ett förråd för trä- och metallslöjden byggs mot norr. Här kan verksamheten samlas när Träskolan lämnas. Idrottssalen är i samma byggnad som Skolhälsovården (G). Idrottssalen används av eleverna i år F-2. (Elever i år 3-9 har idrottsundervisning i sporthallen.) Här finns akustikproblem samt duschrum som har en obehaglig lukt samt inte klarar de krav som beskrivs i Arbetsmiljöverkets skrift ”Personalutrymme för elever”. Skolhälsovården är i en före detta vaktmästarbostad. Disponeringen av lokalytan är bra. Fastigheten har en 55 år gammal ventilation och finns med i fastighetsenhetens planer för byte. Undervisning i Bild och Hem- och konsumentkunskap. Byggnad (E). Salarna renoverades 2003 med ny ventilation. Keramikverkstaden gjordes dock inget åt. Inredningen i Hem- och konsumentkunskapssalarna slits och måste troligen bytas om 5-7år. Matsal Byggnad (F) Används av hela Hjortsjöskolan. Idag finns 238 sittplatser för Hjortsjöskolans ca 620 elever samt personal och elevernas lunchservering sträcker sig från 10.30 – 12.10. Frukost och mellanmål serveras till fritidshemmets elever. Elevtalet ökar med ca 30 elever redan ht-15 och dessa elever får inte plats inom tidsramarna. De elever som äter senare än 12.10 bör erbjudas mellanmål på förmiddagen. Från år 2017 är matsalen för liten under bestående organisation. Fastigheten har nyinstallerad ventilation och nya fönster. 28 Upptagningsområde Åker/Klevshult 9.8 Klevshults skola F-2. Skolan är en av kommunens minsta och nyaste, byggd 2005. Skolenheten är tillbyggd och sammanbygd med förskolan. Skolan har idag 25 elever varav 17 är inskrivna på fritidshemmet. En elevökning är att vänta. Skolbyggnaden består av 2 medelstora klassrum och 3 varierande stora grupprum samt ett mindre rum för 4 personalarbetsplatser. Entrén har ett rymligt kapprum och delar av den kan användas till undervisning. Fritidshemmet har ett eget mindre rum men använder också kapprum och klassrummen. Matsal saknas och eleverna äter lunch i klassrummen. Det finns 3 elevtoaletter varav en är handikappanpassad. Personalen har tillsammans med personal på förskolan ett gemensamt personalrum. Skolbibliotek. Kommunbiblioteket har en filial mellan förskolan och skolan, som endast är öppet 2 timmar per vecka för allmänheten. Skolan använder även biblioteket som skolbibliotek. Denna yta borde kunna samanvändas bättre. Skolgård Utemiljön har goda förutsättningar att bli bra men ett ökat underhåll är nödvändigt. 29 Upptagningsområde Åker/Klevshult 9.9 Åkers skola, år 3-5. Elevantalet är 26 st. varav 8 är inskrivna på fritidshemmet. Skolan är byggd 1962, och mycket få förändringar har gjorts för att klara dagens krav. Skolan (A), som är sammanbygd med en förskola (B), har en relativt stor yta men är disponerad enligt 1960-talets skolorganisation. Det finns 2 stora klassrum och ett grupprum samt en liten, mycket lite använd, idrottssal (C). Mellan skoldelen och idrottssalen finns förskoleavdelningen. Pentry och personalrum är integrerat och mycket litet. Här finns också skolans kopiator. Personaltoalett finns inte vid personalrummet utan är i anslutning till grupprummet som är en bit bort i korridoren. Matsal saknas och eleverna äter i klassrummen. Elevtoaletterna är tillbyggda. Det finns 3 elevtoaletter varav en är handikappanpassad men med begränsad tillgänglighet. Laborativa ämnen och skolbiliotek Det saknas förutsättningar för en modern undervisning i laborativa ämnen som No/tk, bild och musik. För att få en fungerande verksamhet används korridorerna. De används till kapprum, korridor att förflytta sig i, men också till dataarbetsplatser, grupprum, skolbibliotek/mediatek och lunchservering. Det medför att skolan saknas ett bra skolbibliotek/mediatek samt de lugna miljöer som eleverna bör ha. Undervisning i Idrott och hälsa samt slöjd är förlagd på Fågelforsskolan i Skillingaryd. Fritidshem Fritidshemmet har tillgång till egna lokaler (D) med en pentrydel i angränsande hus. Barnantalet varierar kraftigt och idag är det endast 8 barn inskrivna mot tidigare 12. Barnen är kringboende i åldern F-3. Skolgård Utemiljön har mycket goda förutsättningar men ett ökat underhåll är nödvändigt. Nästan alla elever åker skolskjuts till Åkers skola. 30 Upptagningsområde Skillingaryds tätort 9.10 Sörgårdsskolan, F-4 Detta är en av kommunens senast byggda skola (2004). Elevantalet är 143 och 100 är inskrivna på fritidshemmet. Byggnaden (A) är planerad utifrån 6 klasser med var sitt basutrymme. Skolan har utrymmen och en lokaldisponering som fungerar utifrån dagens krav. Ett basutrymme innehåller: Klassrum, grupprum, loft och glasat grupprum samt utgång till trädäck. Trädäcket löper längs med baksidan av klassrummen och leder till två uteklassrum (C) som alla klasser kan använda. De allmänna ytorna är mycket bra och har gemensamma utrymmen som även går att använda som grupprum. Skolan har 6 entréer, en per klass. Dessa entréer har kapphängare, torkskåp och 2 toaletter. I hjärtat av skolan finns två torg i olika storlekar. Dessa är tänkta att vara gemensamma utrymmen för de 6 klasserna. De ska vara för större samlingar, experimentell undervisning, skolbibliotek(mediatek) mm samt även att fungera som fritidshem. Lagom antal elever, men en elevgrupp för mycket. Idag används dessa torg till en sjunde klass, förskoleklassen samt som fritidshem. Skolan har därför inte något skolbibliotek och svårt att använda de laborativa utrymmena. Om skolan haft ca 150 elever och enbart de 6 klasserna som skolan är ämnad för hade den varit en helt ändamålsenlig skola. Skolan används inte optimalt. Personalarbetsplatserna är i mindre arbetsrum avsedda för 4 pedagoger i varje rum. En mindre expeditionsdel finns som används av specialpedagog, samtalsrum och kopiering. Utöver detta finns ett bra personalrum. Matsalen. Matsalen (B) är i en äldre separat byggnad som är mycket sliten. Den har plats för ca 75 personer men har inte renoverats eller underhållits på mycket länge. Golv och väggar är slitna och exempel vis går inte väggen vid diskinlämningen att torka av varför personalen sätter plast (typ gladpack) på väggen. Inventarierna är utslitna, minst 30 år gamla. Idag äter eleverna lunch i 3 omgångar samt frukost och mellanmål för fritidshemsbarnen. Rektorsexpedition samt specialpedagog har sina expeditioner i denna separata byggnad. Idrottsalen. Undervisning i Idrott och hälsa sker i den äldre idrottssalen (E) som är vidbyggd till ”gamla Sörgårdsskolan”(F). Den är helt utsliten. Salen, omklädningsrum och duschar måste renoveras omgående. Slöjdundervisning sker på Fågelforsskolan. 31 Upptagningsområde Skillingaryds tätort 9.11.1 Fågelforsskolan F-5 och särskolenheterna Enheten har idag 182 elever i 8 varierande stora klasser, F-5 varav 3 st. är år 5. Fritidshemmet har två avdelningar med totalt 75 barn. Fågelforsskolan F-5 består av 3 delar. En del (markerad med A) i en 100-årig byggnad i 3 plan vara översta planet är expedition, skolhälsa och personalutrymme. Till detta finns en 50-talsbyggnad (markerad med B) med klassrum, särskolelokaler för de yngre barnen och fritidshem. Där finns också slöjdsalar som används av alla skolorna i södra kommundelen. Mellan dessa byggnader finns en innergård (markerad med C) som dels fungerar som entré till några klassrum men även kompletterar fritidshemmets lokaler. Denna innergård gör att enheten hänger ihop. Byggnad (C) och norra delen av (B) har byggår 1997. Fågelforsskolans lokaler är i grunden en folkskola samt en skola som är byggd utifrån 1950-talets basmodul som byggts ihop. Lokalerna har omdisponerats så mycket det går för att klara grundskolans krav. Detta medför inte att funktionen är optimal. Exempelvis så är många rum genomgångsrum och grupprum finns inte till alla klassrum. De 4 klassrummen i hus A är rymliga, har tillgång till grupprum men kapprummen har begränsad yta och många dörrar varför det i bästa fall finns möjlighet till 24 klädhängare till varje klassrum. Antalet elevtoaletter är för få och placeringen är funktionellt fel. Exempelvis om eleverna i ett av klassrummen ska använda någon toalett ska de passera det grupprum som andra klasser använder. Klassrummen i hus (B) har mycket varierande storlek. Här finns dock grupprum och personalarbetsplatser men yta för kapprum saknas och några elever har sina ytterkläder vid fritidshemmet. Personalrummet ligger på 3:e våningen i hus A och all personal använder det. Många pedagoger har sina ytterkläder i klassrummen eftersom de inte har möjlighet att hämta dessa i personalrummet på plan 3 innan de ska gå ut med barnen på rast eller följa dem till lunch. Personalarbetsplatser finns bara för personal som arbetar i hus B. Personal i hus A har detta i sina klassrum vilket inte är acceptabelt. 32 Fritidshemmet har många barn och är uppdelat i två åldersgrupper och använder olika delar av enheten. Den yngre gruppen är ca 35 barn och använder ett av klassrummen i byggnad (A) (förskoleklassen) och det stora grupprum som är i anslutning. De äldre barnen har ett eget utrymme i byggnad (B) samt byggnad C. Det senare fungerar mycket bra. Laborativ undervisning Enheten har inga särskilda lokaler för No/Tk/Bd-undervisning och de saknar möjligheter att arbeta enligt läroplanen. Musikundervisningen har de äldre eleverna i högstadiets lokaler. Modersmålsundervisningen har idag ett utrymme. Skolbibliotek Skolbiblioteket är i byggnad (C). Eleverna har bra tillgång till böcker men rummet fungerar också som ett genomgångsrum varför det kan bli störigt. Det finns inte tillgång till informationsteknologi eller annan media i skolbiblioteket. Fastigheten har inte underhållsmålats invändigt på flera år. Kring fönster släpper färg, väggar är smutsiga och golven är utslitna. I korridorer och kapprum är golven i flera fall helt utslitna och går troligen inte få rena. Särskolan har ett varierat antal elever och har 2 olika bas-utrymmen. De yngre barnen är idag i väl anpassade lokaler. De äldre särskolebarnens undervisning är förlagd i högstadiets lokaler. De har bra egna utrymmen och använder även ett av skolans större grupprum. Tyvärr inte i anslutning till sina egna lokaler. Träningsskolan har mycket funktionella lokaler norr om högstadiebyggnaden. Skolgården består av asfaltsytor (fotboll och bandy) och lekyta med lekredskap samt några få gräsytor. En gräsyta ligger lite avsides. Skolgården upplevs som liten. Rasterna förläggs så att alla elever inte har rast samtidigt. På skolgården passerar vaktmästarbilen till sitt garage (markerad med D) och detta inbjuder även hantverkare att köra in på skolgården. Garageporten till garaget bör flyttas till motsatta sidan så minskas trafiken på skolgården avsevärt. 33 Upptagningsområde Skillingaryds tätort 9.11.2 Fågelforsskolan år 6-9 Fågelforsskolan har idag 260 elever varav ca 200 är i år 7-9. Alla elever från kommunens södra upptagningsområden i år 6-9 går på skolan och till år 7 tillkommer elever från den fristående skolan Tofthaga. Fågelforsskolan 6-9 består av flera delar. Huvudbyggnaden (A) är en byggnad från 60-talet som har en mindre tillbyggnad av entré och bibliotek mot öster. Norr om huvudbyggnaden (B) finns hem- och konsumentkunskapssalarna samt även särskolans träningsskoleutrymmen. Södra kommundelens slöjdsalar tillhör 6-9-års-organisationen men är i byggnaden som tillhör F-5-enheten. Simhall och sporthallar finns på området (C och D) och tillhör Kultur och Fritidsnämnden. Eleverna i år 6 har sina hemklassrum och skåp på övervåningen och här finns också skolans bildsal. I bottenvåningen har eleverna i år 7-9 sina flesta lektioner och elevskåp samt ett pausutrymme. Här finns också en musiksal, expeditionsdel och särskolans lokaler för de äldre eleverna. Skolhälsovården är i F-5:s byggnad och matsalen är gemensam med F-5. Ett bra personalrum finns intill expeditionsdelen. Personalarbetsplatserna finns utspridda i skolans tidigare grupprum. Några grupprum används till specialundervisning för smågrupper och även till undervisning för elever med speciella behov. Detta medför att skolan har stor brist på grupprum. Två av de tre No-salarna är inte förändrade sedan skolan byggdes. Inventarierna är fasta bänkar/bänkrader utformade för föreläsningar och inte ett elevaktivt arbetssätt. En normalstor klass får inte plats. Undervisningen kan inte bedrivas i enlighet med läroplanens krav. Alla slöjdsalarna och bildsalen på Fågelforsskolan är i mycket stort behov av renovering. Undervisningen kan inte bedrivas i enlighet med läroplanens krav. Elevtoaletterna är mycket små och får ständigt kritik i elevernas trivselenkät. Elevrådet och skyddsombud har påtalat att ventilationen är mycket ojämn samt sprider dålig lukt i vissa delar av fastigheten. Fastighetsenheten har svårigheter att åtgärda detta. Inventarierna är slitna. Bland annat så är elevstolarna helt utslitna. Några enstaka klassrum har underhållsmålats de senaste åren. Skolgården består av asfaltsytor (basket och bandy) och samt några få sittgrupper. 34 10. Visualisering av skolmiljöer. Arbetsmiljö. Flera kapprum är gjorda efter de lokaler som finns tillgängliga och blir trånga. Idag har elever med sig kläder för ett helt dagsbehov. Personalarbetsplatser för pedagogisk personal är inte funktionella. För lite utrymme för personalens kläder. Elevtoalett i Svenarums skola. Byggår 1958. Det återstår bara 5 träd som ger skugga på Östra skolan. Ingen återplantering har skett. 35 Anpassningar till skolas läroplaner. No-sal på Fågelforsskolan årskurs 6-9 Del av fritidshemmet i Hok. Även mindre lämpliga delar av skolan används. Kommunens 5 slöjdsalar är nerslitna och otidsenliga. Slöjd är ett ämne, inte två. Skolgårdsbelysning har förbättrats på ett antal skolgårdar, men inte alla. Skoldagen börjar och slutar i mörker för många barn. Korridoren på många skolor används till allt som inte får plats i klassrummet. Åkers skola har korridoren till mediarum, matsal, grupprum, genomgångsrum för att komma till toalett mm Andra skolor har även del av fritidshemmet i korridoren. Ämnessalar saknas för elever i årskurs 4-6. 36 Likvärdighet. Skillnaden är stor och förutsättningarna olika beroende på vilken skola eleven går i. Undervisningslokalen för elever som är i behov av särskilt stöd skiljer sig mycket åt. Grupprum på Sörgårdsskolan Grupprum i Svenarums skola. (Genomgångsrum med 3 dörrar och hiss. 11. Förskolans lokalbehov Fenix Fenix har de senaste åren haft ett ökande sökantal till gymnasiet. Detta tillsammans med ökande antal ensamkommande flyktingbarn, som ofta är i gymnasieåldern, medför att Fenix behöver de lokaler som idag används till 2 förskoleavdelningar tidigare än beräknat. Gymnasieskolan behöver ha denna yta från höstterminen 2016, absolut senast 2017. Vårdnadsbidrag Regeringen, tillsammans med Folkpartiet, har aviserat att Vårdnadsbidraget kommer att tas bort. I år (2015) betalade Vaggeryds kommun ut 38 vårdnadsbidrag i januari och 43 i mars. Dessa är ganska proportionellt geografiskt fördelade i kommunen. Även om enbart en del av dessa ansöker om barnomsorg så kommer platsbehovet att öka med 1-2 avdelningar. Förskolans lokalbehov Vaggeryds tätort behöver de 2 förskoleavdelningar som finns på Fenix samt eventuellt en till utifrån beslut om vårdnadsbidraget. Tre avdelningar måste tillskapas 2017. 37 12. Förslag utifrån följande utgångspunkter: Skollagen och läroplanen. Förändrade krav på lokaliteter. Arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen ska följas och en bra arbetsmiljö erbjudas. Likvärdighet. Samma goda förutsättningar för kommunens alla elever Fenix. Ökat behov av lokaler på grund av fler elever som söker kommunens gymnasieutbildningar samt ett ökat antal ensamkommande flyktingbarn. Barnomsorg. Troligen 2-3 avdelningar från 2017. Barn- och utbildningsnämndens tagna beslut och aktuella motioner. Fem-klöverns programförklaring o Bevarande av landsbygdsskolorna. o Undervisning i en god lärmiljö i klassrum och på skolgård. Skolorna i Vaggeryds kommun har över tid haft olika organisatorer. Utgångspunkten har varit de lokaler som funnits disponibla samt de pedagogiska styrningarna i läroplanerna. Lokaltillgängligheten har varit mer styrande vilket medfört att pedagogiska hänsyn inte alltid kunnat göras. Bilden nedan visar dagens splittrade organisation. Idag är styrdokumenten utformade så att avstämningar av elevernas kunskaper sker i årskurserna 3, 6 respektive 9 i så kallade nationella prov varför det är naturligt att rektor och lärarlag följer eleverna till dessa årskurser. Även lärarutbildningarna har ändrats till denna uppdelning. Med detta som bakgrund har Barn- och utbildningsnämnden beslutat att ”återföra årskurs 6 till mellanstadiet” och detta ligger väl i linje med tidigare inlämnade motion ”årskurs 3 organisatoriskt ska tillhöra lågstadiet”. Läroplanen med kursplaner ställer idag andra krav än tidigare på ämneskunskaper för årskurserna 4-6. Detta medför bland annat att laborativa salar för No-, musik och bildundervisning behövs. Under pågående utredningsprocess har Barn- och utbildningsnämnden utifrån ovanstående uttryckt att: En organisationen F-3-, 4-6- respektive 7-9-enheter ska eftersträvas i tätorterna Vaggeryd och Skillingaryd. Skolor på landsbyggden ska ha skolor som klarar F-3. 38 Norra kommundelen - Förslag Byarum, Bondstorp, Hok, Svenarum och Vaggeryds tätort. 12.1 Byarums upptagningsområde. En F-3-skola Idag finns Byarums skola, F-3. Förslag: Enheten har goda förutsättningar och inga förändringar behövs. Skolbyggnaden klarar bara drygt 25-talet elever men det finns disponibla lokalytor i ”Sockenstugan” som kan användas till ytterligare en elevgrupp. Tillsammans med dessa nyrenoverade fritidshemslokaler kommer enheten att fungera bra inom överskådlig tid. Demografisk utveckling. Byarums skola Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26 År F 6 12 13 11 15 9 14 12,4 12,5 12,7 12,7 12,7 År 1 11 6 12 13 11 15 10 14 12,4 12,5 12,7 12,7 År 2 6 11 6 12 13 11 15 10 14 12,4 12,5 12,7 År 3 0 6 11 6 12 13 11 15 10 14 12,4 12,5 Summa 23 35 42 42 51 48 50 51 49 52 50 51 Gul bakgrund: Elevutveckling utifrån befolkningsprognos samt bebyggelse åren 2003-2014. Elevantalet ökar snabbt och kommer att vara ca 50 om 3-4 år. 39 12.2 Bondstorps upptagningsområde. En F-3-skola Idag finns Bondstorps skola. F-3. Det ökade elevtalet medför att en förändring måste göras dels inför läsåret 16/17, men framför allt från läsåret 2017/18. Nuvarande skolbyggnad klarar bara ca 20 elever. Skolan måste också handikappanpassas. Utifrån organisationen F-3-enhet blir elevantalet för högt för en klass innehållande flera årskurser. Detta medför att en delning måste göras i två klasser, exempelvis F-1 och 2-3. Enheten blir då för liten. Elevtalet beräknas gå ner kring läsåret 2020/21. Prognosen efter detta bygger helt på kommande födelsetal och inflyttning. Förslag Alternativ 1. Bygg till en mindre vinkel mot väster i två plan. Detta ökar ytan på klassrummet på plan 2 och ge högre i tak samt möjligheter till en ny trappa och en hiss. Matsalen kan utökas och personalutrymmet för kökspersonal och lokalvård blir funktionellt. Gamla trapphuset skapar mer yta för kapprummet. Disponering av övervåningen klarar då två klasser. Ett av klassrummen blir större så alla elever får plats vid behov. Fritidshemmet integreras som idag i förskoleklassens lokal. Förslag Alternativ 2. Från läsåret 16/17 går årskurs 3 i Vaggeryd och läsåren 17/18 och 18/19 även årskurs 2. En handikappanpassning måste dock ske. Demografisk utveckling. Bondstorps skola Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26 År F 5 6 9 12 5 6 2 8,6 8,7 8,8 9,9 8,9 År 1 5 5 6 9 12 5 6 3 8,6 8,7 8,8 9,9 År 2 5 5 5 6 9 12 5 6 3 8,6 8,7 8,8 År 3 5 5 5 5 6 9 12 5 6 3 8,6 8,7 Summa 20 21 25 32 32 32 25 23 26 29 36 36 Gul bakgrund: Elevutveckling utifrån befolkningsprognos samt bebyggelse åren 2003-2014. Läsåret 2016-17 ökar elevantalet och kommer att vara högt under 5 år. Barn födda åren 2010 och 2011 var betydligt fler än tidigare år. 40 12.3 Hok/Svenarums upptagningsområde. Idag finns Hoks skola, F-2, och Svenarums skola år 3-5. Om upptagningsområdet ska ha en F-3 och en år 4-6-skola behöver stora investeringar göras. En årskurs till ska ha plats och undervisning i årskurserna 4-6 kräver undervisningslokaler för laborativ undervisning såsom musik, bild, No-undervisning. Utredningen visar att det behövs stora förändringar och även lokalökningar för att detta ska uppnås. Elevantalet för mellanstadieeleverna är lågt och stimulans genom jämnåriga kamrater blir begränsade. De flesta eleverna åker skolskjuts till Svenarums skola. Båda skolorna behöver grupprum och bättre personalarbetsplatser och skolorna har ett eftersatt inre underhåll. Förskolan har lokaler i samma byggnad i både Hok och Svenarum. Båda förskolorna har behov av mer lokaler. Förslag alternativ 1: Hoks skola har årskurserna F-1 (33-37 elever) och Svenarums skola har årskurserna 2-3 (3340 elever). Eleverna i årskurs 4-6 går i Vaggeryds tätort. Elevantalet på båda skolorna minskar och i samband med en renovering görs en omdisponering av nuvarande lokalyta så att skolorna får mera anpassade lokaler. Fritidshemmet för upptagningsområdet är kvar i Hoks skola. Både Hoks skola och Svenarums skola har ett klassrum mellan skoldelen och förskolan. Fördelen är att detta klassrum kan användas flexibelt till förskola eller fritidshem/skola beroende på barnantal. Enheterna blir flexiblare. Behoven av renovering och inre upprustning av arbetsmiljön är stora. Elevtoaletterna i Svenarum är i akut renoveringsbehov. Demografisk utveckling F-1. Hoks skola (Hok/Svenarums upptagningsområde) Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26 År F 19 16 17 19 16 20 12,0 11,1 12,2 12,3 12,3 År 1 17 19 16 17 19 17 20 12,0 11,1 12,2 12,3 Summa 36 35 33 36 35 37 32,0 23,1 23,4 24,6 24,6 Demografisk utveckling 2-3. Svenarums skola (Hok/Svenarums upptagningsområde) Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26 År 2 25 17 19 16 17 19 17 20 12,0 11,1 12,2 År 3 15 25 17 19 16 17 19 17 20 12,0 11,1 Summa 40 42 36 35 33 36 36 37 32,0 23,1 23,4 Förslag alternativ 2. Renoveringsbehovet är stort i Hok men framför allt Svenarum, både invändigt och utvändigt (Fastighetsenheten planerar bland annat att byta alla fönster). Renovera och bygg ut Hoks skola till en ändamålsenlig F-3 skola (68 – 77 elever) för Hok/Svenarums upptagningsområde. Eleverna i årskurs 4-6 går i Vaggeryds tätort. Svenarums skola läggs ner och delar av den används (entré och klassrummet närmast skolan) till förskolan. 41 12.4 Vaggeryds tätorts upptagningsområde. F-3-skola, 4-6-skola och 7-9-skola. Idag finns Östra skolan (F-2), Götafors skola (F-2) och Hjortsjöskolan (F-5 respektive år 6-9) Elevantalet som redovisas för åren 2014 – 2018 är de nu kända barnen, utan hänsyn till in eller utflytt vilket är i linje med regionsförbundets prognos. Demografisk utveckling utifrån nuvarande organisation. (Enbart årskurs 6 från Hok/Svenarum går på Hjortsjöskolan) Demografisk utveckling utifrån F-3 har upptagningsområdet Vaggeryds tätort. Årskurs 4-6 samt årskurs 7-9 har norra kommunen som upptagningsområde. Vaggeryds tätort År F År 1 År 2 År 3 Summa Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26 56 64 77 77 46 57 83,6 83,5 85,5 86,0 86,0 80 56 64 77 77 48 59 84,6 85,5 87,5 88,0 75 80 56 64 77 79 49 60 86,6 87,5 88,5 69 75 80 56 64 79 80 50 61 88,6 87,5 280 275 277 274 264 263 272 278 319 350 350 Vaggeryds tätort inkl Hok/Svenarum år 6 fortsatt i Vaggeryd och år 4 och 5 från 17/18 År 4 År 5 År 6 Summa Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26 77 80 116 108 93 103 120 120 83 99 121,6 97 77 95 116 108 94 104 120 120 83 99 99 117 90 95 116 109 94 104 120 120 83 273 274 301 319 317 306 318 344 323 302 304 År 7 År 8 År 9 Summa Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26 95 99 117 90 95 117 109 94 104 120 120 87 95 99 117 90 95 117 109 94 104 120 63 87 95 99 117 90 95 117 109 94 104 245 281 311 306 302 302 321 320 307 318 344 Antalet elever i årskurserna F-3 har haft en ökning och är oförändrat de kommande 7 åren enligt prognosen. Från år 2015 till 2022 ökar elevantalet med ca 150 elever i årskurserna 4-6 och 7-9. Efter år 2022 kommer, enligt prognosen, en ökning av F-3 med 50-talet elever. 42 Götafors skola. Skolan används nu för 80-90 elever i klasserna F-2. Fritidshemmet saknar bra utrymmen för det stora antalet barn som är inskrivna i fritidshemmet och grupprum i direkt anslutning till lektionssalar saknas. Skolgården behöver utvecklas. Personalutrymmen och matsal i intilliggande byggnad gör enheten tungarbetad. Om skolan ska blir en F-3-skola måste fritidshemmets bristande förutsättningar förbättras. Detta kan inte göras genom omdisponering av ett klassrum till fritidshem, alla fyra klassrummen behövs till respektive undervisningsgrupp. Om en förbättring ska ske inom nuvarande byggnad får fritidshemmet och förskoleklassen helt och på jämlika villkor dela på en lokal. Detta är inte optimalt. Östra skolan. Skolan är mycket otidsenlig. Ytor för entré och kapprum, ett antal elevtoaletter, skolmatsal och skolbibliotek saknas. Utöver detta behöver fritidshemmets lokalbehov tillgodoses. Skolgården är mycket bristfällig. Hjortsjöskolan. Träskolan. Huset kan inte användas till undervisning utan att en helrenovering görs. Övningsbyggnaden. Bottenplan har slöjdsalar med mycket stora renoveringsbehov och plan 2 är lektionssalar med ett tredje klassrum som gemensamt grupprum. Idrottssalen. Används till F-3-undervisning. Arbetsmiljöproblem med duschar och omklädningsrum. Ventilation förbättras och renovering nödvändig. Nuvarande Hjortsjöskolan F-5 är för liten i förhållande till antal elever. Detta medför att det är svårorganiserat och att elever saknar det lugn som kan förväntas i en skola. För dessa årskurser behövs också klassrum som har laborativ miljö för No/Bild/musikundervisning, vilket saknas. Personalarbetsplatserna behöver mer lokalyta. Nuvarande Hjortsjöskolan år 6-9 saknar grupprum. Enheten kommer vara fullbelagd läsåret 2015/16 och läsåret 2016/17 kommer inte alla år 6 att få plats. Byggnaden behövs till enbart år 7-9 från läsåret 2017/18. Demografisk utveckling för eleverna år 7-9 i norra kommundelen. En liten årgång slutar 9:an och en mycket stor börjar år 6 läsåret 2016/17. Detta medför att nuvarande 6-9-organisationen inte fungerar. Elevantalet skulle öka med 54 elever till ca 400 elever vilket högstadiebyggnaden inte klarar. Elevtal Vaggeryd åk 7-9 450 400 350 300 250 200 150 100 Fritidshem år 4-6. I nedan presenterade alternativ har fritidshemmet samma lösning för år 4-6. Fritidshemmet behöver inga egna ytor eftersom en samverkans kan ske med Kultur och fritid i Elverksbyggnaden. Elever i dessa åldrar har oftast ett behov av fritidshemmets stöd på morgonen och eftermiddagen, men har en tendens att inte locka eleverna eftersom det oftast integreras tillsammans med något yngre elever. Fritidshemsverksamheten kan nu anpassas till denna åldersgrupp fullt ut 43 12.4.1 Förslag alternativ 1 för Vaggeryds tätort. Nybyggnation F-3-skola och Hjortsjöskolan blir 4-9-skola. Behovet av en ny skola uppstår av elevökningen, men också av att lokaler fungerar dåligt som skola med fritidshem utifrån läroplanen och arbetsmiljölagens krav. Likvärdighet, anpassning av lokaler för respektive åldersgrupper men också arbetsmiljöproblem och personalens arbetsförhållanden är svåra att åtgärda. Nybyggnation F-3-skola. En nybyggnation av en F-3-skola norr om Fenix. Skolan kan vara likt Sörgårdsskolan med dess flexibla möjligheter och fritidshem. Delar av den förskole gård som nu finns norr om Fenix kan utnyttjas. Eleverna har undervisning i Idrott- och hälsa i Hjortsjöskolans idrottssal men någon grupp kan samverka med Fenix och använda multihallen. Alternativ A: Alla elever i Vaggeryds tätort går på denna nybyggda skola. Götafors skola byggs om till förskola. Nya skolan dimensioneras för klasstolek 18-23 elever och 13-14 klasser. 15 klasser från år 2023. Detta alternativ innebär att den nya skolan blir dubbelt så stor som Sörgårdsskolan. Alternativ B: Vaggeryds tätort har två F-3-skolor. Götafors skola och den nybyggda skolan. Ny förskola med 3 avdelningar byggs. Nya skolan dimensioneras för klasstolek 18-23 elever och 9-10 klasser. 11 klasser från år 2023. Detta alternativ innebär att den nya skolan blir 1,5 gånger så stor som Sörgårdsskolan. Götafors skolas fritidshem har idag för få fritidshemsutrymmen som har fritidshemskaraktär. Detta måste åtgärdas. Åk 4-6 på Hjortsjöskolan. (Klasstorlek 22-27 elever och 13-14 klasser) Det finns ett behov av grupprum, bättre personalarbetsplatser, bättre laborativa salar (musik, Bild och No) för år 4-6. Idag upplevs även enheten som trång i kapprumen. Slöjdundervisningen lämnar Träskolan och förläggs till ”Övningsbyggnaden”. De lokaler som finns att disponera för år 4-6 är grönmarkerade på bilden. Dessa kan hantera 11 klasser, men då saknas laborativa salar, plats för 2-3 klasser och personalarbetsplatser. Det saknas även konferensutrymmen för hela enheten. Lokaler saknas på 4-6. Detta innebär att en helrenovering av Träskolan måste övervägas. Gör 2 (eventuellt går det att göra 3) klassrum i Träskolan och gör om skolans tekniksal till laborativa salar för år 4-6. Alternativt blir Träskolan salar för laborativa ämnen och personalarbetsplatser. Då måste tre basutrymmen byggas till. Exempelvis på ”Nya-F-3-skolan” och den blir även 1-parallelligt för år 4-6. Fritidshemmet behöver inga egna ytor eftersom en samverkans kan ske med Kultur och fritid i Elverksbyggnaden. 44 Åk 7-9 på Hjortsjöskolan. (Klasstorlek 24-31 elever och 13 klasser) Byggnaden är uppdelad för fyra arbetslag och har 12 klasser. Under kommande år kan enheten organiseras i 12 klasser vilket innebär att läsåren 2017-2022 kommer 4 klasser att vara i storleken 29-30 elever. Från 2024 måste flera klasser organiseras. Vid senaste till- och ombyggnationen dimensionerades de nya klassrummen för 20-23 elever vilket medför begränsningar idag. Övriga äldre klassrum är större. Det finns för få grupprum och detta medför att en viss omdisponering av utrymmena måste ske. Förslag finns på att återskapa klassrum på övervåningen för att få grupprum i anslutning till varje klassrum. Elevernas skåp tar mycket plats och någon tillfredsställande lösning saknas. Hjortsjöskolan 6-9 har fortsatt undervisning i idrott och hälsa i kommunens sporthall, slöjdsalar tillsammans med övriga skolor i norra kommundelen i Övningsbyggnaden, bildoch hem och konsumentkunskap i nuvarande lokaler. Musikundervisningen sker på kulturskolan/Fenix i stället för i musiksalen i Träskolan som har kritiserats i skyddsronder. 45 12.4.2 Förslag alternativ 2 för Vaggeryds tätort. Lågstadiet använder mellanstadiets lokaler, mellanstadiet använder högstadiets lokaler och en nybyggnation görs för högstadiet. Behovet av en ny skola uppstår av elevökningen, men också av att lokaler fungerar dåligt som skola med fritidshem utifrån läroplanen och arbetsmiljölagens krav. Likvärdighet, anpassning av lokaler för respektive åldersgrupper men också arbetsmiljöproblem och personalens arbetsförhållanden är svåra att åtgärda. Utifrån en överblick av de brister och behov som de olika stadierna har, föreslås här en rokad som i princip betyder att lågstadiet använder mellanstadiets lokaler, mellanstadiet använder högstadiets lokaler och en nybyggnation för högstadiet genomförs. En nybyggnation för år 79 medför att deras nuvarande lokaler ger goda förutsättningar för år 4-6 och lokaler som år 46 lämnar ger goda förutsättningar för F-3. Hjortsjöskolans elevantal minskas med ca 50 elever. Disponering av Hjortsjöskolan Hjortsjöskolan blir F-3-enhet för tätorten. Eget fritidshem med 2 avd. Hjortsjöskolan blir 4-6-enhet för norra kommundelen. Fritidshem i samverkan med kultur och fritidsnämnden i ”Elverksbyggnaden” Ny högstadieskola byggs norr om Fenix. Bun lämnar Östra skolan. Götafors skola görs till en förskola med 3 avdelningar och nytt kök. Träskolan rivs och ger plats för skolgård. Organisation för norra kommundelen 46 Klasstorlekar är avgörande för hur lokaler kan disponeras. Klassrummen rymmer ett antal elever men begränsningen är i många fall kapprum, grupprum mm. Klasstorleken ger också hur många klasser enheten kan inrymma. F-3 på Hjortsjöskolan. (Klasstolek 18-23 elever och 13-14 klasser. 15 klasser från år 2023) Förskoleklasserna (oftast 3 st.) är i en och samma byggnad, avsedd för 3 klasser. Byggnaden är gjord för denna åldersgrupp och har även goda förutsättningar att ha fritidshem för dessa förskoleklasselever. Personalarbetsplatser och personalrum finns. Årskurserna 1-3 använder två byggnader, vinkelbyggnaden (8-9 klasser) och andra våningen av den så kallade Övningsbyggnaden (2 klasser). Båda används idag av mellanstadiet som har större klasser och därför mycket trångt i kapprummen. Detta problem minskas när det blir F-3 med mindre klasser. I vinkelbyggnaden får varje klass en egen ingång till ett kapprum. Korridorerna delas av och varje klassrum får tillgång till minst ett ostört grupprum. Huvudentrén finns kvar och leder till ett skolbibliotek (nuvarande personalarbetsrum), rum för skoladministration, rektorsexpedition, personalrum och ett samtalsrum för exempel vis besökande föräldrar. Här finns också det klassrum som används till personalarbetsplatser. Toaletterna är små och för få. Övningsbyggnadens andra våning har 3 klassrum efter varandra. Det mellersta klassrummet delas av och blir ostörda grupprum till respektive klass. Toaletterna är små och för få även här. Fritidshemmet för årskurserna 1-3 förläggs i egna anpassade lokaler i nuvarande bildsalen som i princip är hela bottenvåningen av huset. Här finns en stor ljus lokal och även mindre rum. Toaletterna är för få. Elevtoaletterna renoveras och antalet utökas. Åk 4-6 på Hjortsjöskolan. (Klasstorlek 22-27 elever och 13-14 klasser) Elever från Hok och Svenarum börjar samtidigt som tätortens elever i denna organisation. Årskurs 4-6 använder de lokaler som årskurserna 6-9 har idag. Eleverna i denna åldersgrupp får då bättre utrustade salar än vad de har idag. Det finns skolbibliotek, samlingssal, innergård och personalarbetsplatser. De salar som idag är språksalar kan göras om till musik respektive bildsal. Viss omdisponering av utrymmena måste ske eftersom eleverna i dessa årskurser har hemsalar medan högstadieeleverna har skåp i kapprummen. En av nuvarande No-salarna görs om till vanlig hemklassrum och två av bottenvåningens salar görs till grupprum. På övervåningen återskapas ett klassrum. Skolbibliotek förläggs centralt i nuvarande elevcaféet och nuvarande bibliotek görs till kapprum för två klassrum och västra delen blir personalarbetsplatser alternativt grupprum. Plats för specialpedagogisk undervisning och personalarbetsplatser samt konferensutrymmen finns i nuvarande skolexpeditionen. Fritidshemmet behöver inga egna ytor eftersom en samverkans kan ske med Kultur och fritid i Elverksbyggnaden. Skolgården på Hjortsjöskolan behöver anpassas för den förändrade åldersgruppen. Det finns tillräcklig med yta för att skapa en utemiljö som är ger olika möjligheter till olika rastaktiviteter. Matsal. Idag äter ca 630 elever plus pedagogisk personal (samt 2 klasser från Östra skolan) och nästa år ökar det med ytterligare en klass. Serveringen är mellan kl. 10.30 – 12.20. I föreslagna organisationen minskar elevantalet till ca 580 plus pedagogisk personal. Eftersom eleverna är yngre måste serveringen ske under kortare tidsintervall. Belastningen under denna kortare tid blir den samma som idag och bör ses över. 47 Elevökningen 2023. Enligt prognosen ökar elevantalet i Vaggeryds tätort ytterligare 2023. Inför denna ökning finns beredskapen på Hjortsjöskolan utifrån nedanstående: Hem- och konsumentkunskapssalarna finns idag på Hjortsjöskolan och används till år 4-6 för elevens val samt ämnesundervisning för årskurserna 7-9. Dessa är i bra skick och används till läsåret 2023. Inför 2023 tas ställning om en eller bägge salarna ska görs till klassrum och nya hem- och konsumentkunskapssalar byggs vid nya högstadiet. Tekniksal. Idag finns en 2-delad tekniksal med teori- och praktisk del. Denna används både av år 4-6 och år 7-9 men har låg beläggningsgrad. Salen används också till elever som behöver specialanpassad undervisning. Inför 2023 tas ställning om salen ska görs till klassrum eller utökning av matsal. Hjortsjöskolan 7-9 blir Fenix 7-9 (Klasstorlek 24-31 elever och 13 klasser) Ny skola byggs norr om Fenix gymnasium och viss lokalsamverkan kan ske. Den nya skolan behöver 13 klassrum med tillhörande grupprum, No-salar och språksalar. Högstadieskolan ska ha egna paus- och rastutrymmen och personalarbetsplatser och skolexpedition. Ny slöjdsal(ar) byggs utifrån att slöjd är ett ämne som både hanterar mjuka och hårda material. Träskolans omoderna salar lämnas. Lokalsamverkan med Fenix sker genom att musikundervisningen och bildundervisningen förläggs i nya Fenix kultur- och kunskapscentrum. Som skolbibliotek används kommunbiblioteket och samanvändning av befintliga aulor/samlingssalar sker. Mottagningsköket på Fenix utökas så det kan hantera större volym. Till den nya skolan byggs en flexibel matsal. Denna ska på för- och eftermiddag kunna användas till undervisning eller annan samling av både grundskolan och gymnasiet. Hem- och konsumentkunskapssalarna finns idag på Hjortsjöskolan. Dessa planeras att används till läsåret 2023 och nytt ställningstagande om byggnation vid nya högstadiet tas då. Detta utifrån eventuell elevökning i årskurserna F-6 på Hjortsjöskolan. Idrott- och hälsa undervisningen sker även fortsättningsvis i sporthallen. Samverkan mellan högstadiet och gymnasiet gynnas. Personal kan ha delade tjänster och ett pedagogiskt utbyte blir naturligt. Förenklad princip för förändringen. Vaggeryds F-3-klasser använder nuvarande Hjortsjöskolans mellanstadielokaler Hjortsjöskolans- och Svenarums mellanstadie använder Hjortsjöskolans högstadielokaler. Hjortsjöskolans högstadium. Nya lokaler. Skolan lämnar de lokalerna som är minst lämpliga till skollokaler. Östra och Götafors skola. Östra skolan Götafors skola Hjortsjöskolan F-2 Organisation: F-3 Grupprum Bättre fritidshem Behov: Arbetsmiljö Personalarbetplats Nuvarande skola: Hjortsjöskolan M (Svenarums skola) Hjortsjöskolan H Åk 4-6 Laborativa salar Bättre utrymmen för specialpedagog. Personalarbetsplats Åk 7-9 48 Ny skola Fler grupprum Bättre kapprum 12.5 Norra kommundelens lokalbehov 2015/16 – 2018/19 Hösten 2017 saknas skollokaler för ca 150 elever utifrån elevökning. Östra skolan lämnas. Ca 90 elever. Träskolan lämnas. Övningsbyggnadens andra våning på Hjortsjöskolan används, 50 elever flyttar ut. (Alternativt nybyggda slöjdsalar) 2-3 förskoleavdelningar alternativt Götafors skola blir förskola. Ca 90 elever. Bondstorps skola räcker inte till 2017-2020 Översikt lokalbehov Ökning av elevantal Östra skolan Hj. Träskolan Lå 2015/16 Trångt! Utflyttade. Lå 2016/17 Åk 7-9 använder enbart ¾ av högstadielokalerna. ¼ används av åk 4-6. En, eventuellt två elevgrupper har inte plats. Se föregående Götafors skola/Förskola Bondstorp Lå 2017/18 Åk 7-9 behöver hela högstadiebyggnaden. 6 elevgrupper (F-6) saknar lokaler. Lå 2018/19 Se föregående Se föregående 2 slöjdsalar flyttar ut till annan sal på Hjortsjöskolan eller nybyggnation 2 förskoleavdelningar flyttar ut från Fenix till Götafors skola eller nybyggnation. Elevtopp. Se föregående Se föregående En avdelning till. Eventuellt tidigare. Elevtopp Kostnader för hyra av baracker om inte byggnation eller annan lösning sker. Kostnaden beräknade utifrån aktuell hyra för baracklösning för Östra skolan. Lå 2015/16 Ökning av elevantal Östra skolan Hj. Träskolan Götafors skola/Förskola Bondstorp 792 000kr Lå 2016/17 Lå 2017/18 Lå 2018/19 200 000kr 1 742 000kr 1 742 000kr 792 000kr 792 000kr 400 000kr 792 000kr 400 000kr 550 000kr 800 000kr 200 000kr 200 000kr Utöver ovanstående hyreskostnader tillkommer ca 1 500 000kr i frakt och etableringskostnader. VA ej inräknat. Sammanställningen visar på en ca kostnad på 11 000 000kr. 49 13. Södra kommundelen -Förslag Åker, Klevshult och Skillingaryds tätort. Problembilden i korthet. Elevantalet är oförändrat över tid men prognosen visar att området kring Sörgårdsskolan kommer att ha en minskat antal skolbarn och centrala och norra delen av tätorten har en ökning. En mindre, men betydelsefull, ökning sker också i Åker/Klevshult. Klasstorlekarna är avgörande för hur lokalerna disponeras och lokalerna är avgörande för hur stora klasserna kan vara. Demografisk utveckling utifrån nuvarande organisation. (Till år 7 tillkommer elever från Tofthagaskolan. Dessa är inkluderade.) Södra kommundelen Kommunala skolorna Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26 År F 63 60 62 65 55 71 55 52,2 51,8 54,4 54,7 52,7 År 1 67 63 60 62 65 55 73 56 52,2 53,8 55,4 54,7 År 2 55 67 63 60 62 65 56 74 57 53,2 54,8 56,4 År 3 60 55 67 63 60 62 66 57 74 57 53,2 54,8 År 4 72 60 55 67 63 60 63 66 57 74 57 53,2 År 5 61 72 60 55 67 63 61 63 66 57 74 57 År 6 51 61 72 60 55 67 63 61 63 66 57 74 År 7 71 60 66 79 67 60 77 72 73 70 78 67 År 8 67 71 60 66 79 67 60 77 72 73 70 78 År 9 77 67 71 60 66 79 67 60 77 72 73 70 Summa 644 636 636 637 639 649 641 638 643 630 627 618 Åkers skola har en fantastisk utemiljö men är otidsenlig inomhus. En ändrad skolorganisation till 4-6 skola istället för 3-5 skola skulle inte påverkas elevantalet, men skolan klarar inte de krav som ställas. Skolan skulle i så fall behöva en modernisering. Bl.a. undervisningslokaler för laborativ undervisning såsom musik, bild, No-undervisning, skolbibliotek samt fungerande grupprum saknas idag. Elevantalet är också så lågt att mellanstadieelevernas stimulans genom jämnåriga kamrater blir för begränsade. Idag åker i stort sett alla elever skolskjuts till Åkers skola och under vissa skoldagar vidare till Skillingaryd för undervisning i Idrott och hälsa samt Slöjd. Klevshults skola har två bra klassrum med tillhörande utrymmen. Elevantalet i upptagningsområdet ökar kommande år och Klevhults skola kan inte utan förändringar eller tillbyggnation vara en F-3-skola från läsåret 17/18 eller en F-2-skola från läsåret 2018/19. Fågelforsskolan F-5 har för många elever och lokalerna är svårdisponibla. Klassrumsytorna medger fler elever än vad övriga ytor medger. Felplacerade toaletter, små kapprum, genomgångsrum gör att enheten är svårorganiserad. Enheten skulle må bra av ett minskat elevantal och att några klasser måste maximeras till 24 elever. Fler toaletter med bättre åtkomlighet i ”1914-års skola” kan byggas i norra trapphusets bottenvåning. Detta minskar elevrörelsen i huset under lektionstid. Minst en laborativ lektionssal för No/Bd undervisning som är bokningsbar eller schemaläggs för klasserna. En genomlysning av lokaldisponeringen bör göras så att personalarbetsplatser tillgodoses. Sörgårdsskolan, kommunens bästa skola, har små klasser och är inte optimalt använd. Byggnaden är planerad utifrån 6 klasser med var sitt basutrymme, grupprum, entréer och toaletter. Centralt placerat finns laborativa lokaler med fritidshemmet som under dagtid används för en 7:e elevgrupp som hindrar tillgången till de laborativa salarna. 50 Båda skolorna ingår i samma upptagningsområde men elevfördelningen mellan skolorna är av gammal hävd öster respektive väster om järnvägen. Detta har medfört att Sörgårdsskolan inte används optimalt men också att integrationen i samhället försämras. Årskurs 6 (3 klasser) får inte plats i nuvarande Sörgårdsskolan och/eller Fågelforsskolan F-5. Skolorna, som finns i samma upptagningsområde, ska användas optimalt. Detta medför att en ny tänkt flytande gräns mellan skolorna görs. Se bilden nedan. Denna gräns varierar lite från år till år beroende på barnantal. Samma princip har Vaggeryds tätort använt mellan de tre F-2skolorna som finns idag. Nuvarande Fågelforsskolan år 6-9 saknar grupprum och behöver omgående bättre No-, slöjd och bildsalar. Slöjdsalarna på Fågelforsskolan måste totalrenoveras. Om endast nuvarande lokaler ska användas visar utredningsalternativen att en F-3, 4-6 och 7-9-organisation inte kan skapas. Grundsärskolan. Grundsärskolan har idag en tredelad organisation. En för de yngre eleverna i F-5-lokalen, en för träningsskolan (som har en egen lokal) och en för de äldre eleverna i 6-9-byggnaden. Inriktningen för verksamheten har en tydlig inkludering av alla elever på hela skolan. I grundsärskolan kan bara elever med utvecklingsstörning skrivas in. Antalet elever varierar lite över tid och på kort sikt minskar antalet särskoleinskrivna elever i de högre åldrarna. 51 Skillingaryds tätorts upptagningsområde. Idag finns Klevshults skola, F-2, Åkers skola År 3-5, Sörgårdsskolan (år 1-4) och Fågelforsskolan (F-5 respektive år 6-9) 13.1 Förslag alternativ 1 Åkers skola läggs ner. F-3-eleverna från norra Åkers upptagningsområde går på Sörgårdsskolan. Klevshults skola blir en F-3-skola för södra Åkers- och Klevshults upptagningsområde. Åker/Klevshults eleverna går i Skillingaryd från årskurs 4. Sörgårdsskolan och Fågelforsskolan blir låg- och mellanstadieskolor, F-6. Högstadiet, år 7-9, är kvar i sina lokaler och får även tillgång till klassrummen där nuvarande åk 6 är. Förändring av upptagningsområdena Åker/Klevshult och Skillingaryds tätort. Den norra delen av Åkers upptagningsområde ingår i Skillingaryds upptagningsområde. Kvar blir ett mindre upptagningsområde i söder som förs över till Klevshults upptagningsområde. Detta södra område, tillsammans med Klevhults upptagningsområde, har en F-3skola i Klevshult. F-3 elever i den norra delen av Åkers upptagningsområde går i Sörgårdsskolan. Kartbilden visar barn födda 2007-2015 från Åkers upptagningsområde. Från Åkers norra till Skillingaryds tätort utifrån GIS. Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26 År F 7 1 9 7 4 9 4 4 4 4 4 År 1 4 7 1 9 7 4 9 4 4 4 4 År 2 5 4 7 1 9 7 4 9 4 4 4 År 3 4 5 4 7 1 9 7 4 9 4 4 Summa 20 17 21 24 21 29 24 21 21 16 16 Åkers skola (Åker/Klevhults upptagningsområde) Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26 År 4 10 7 10 8 13 12 17 17 11 9 7,0 År 5 12 10 7 10 8 13 12 17 17 11 9 Summa 0 22 17 17 18 21 25 29 34 28 20 16,01 52 Nya upptagningsområdet: Skillingaryds tätort och Åkers norra del Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26 År F 54 51 57 45 64 54 48,2 48,7 50,2 50,5 49,5 År 1 59 54 51 57 45 66 56 49,2 50,7 52,2 51,5 År 2 62 59 54 51 57 46 67 57 50,2 51,7 53,2 År 3 52 62 59 54 51 58 47 67 57 50,2 51,7 År 4 60 55 67 63 60 63 66 57 74 57 53,20133 År 5 72 60 55 67 63 61 63 66 57 74 57 År 6 61 72 60 55 67 63 61 63 66 57 74 År 7 60 66 79 67 60 77 72 73 70 78 67 År 8 71 60 66 79 67 60 77 72 73 70 78 År 9 67 71 60 66 79 67 60 77 72 73 70 Summa 618 610 608 604 613 615 617,2 629,9 620,1 613,5 605,0 G:a tätort 576 576 570 562 571 561 564 575 571 578 573 Fr Åker 42 34 38 42 42 54 53 55 49 36 32 Nya Klevs 18 26 29 35 36 26 21 13 10 13 13 Sö Kommun 636 636 637 639 649 641 638 643 630 627 618 F-3 Klevshults skola. (31-39 elever.) F-6 på Sörgårdsskolan och Fågelforsskolan (Klasstorlek 18-27 elever och 18 klasser) Eleverna kommer att vara 18 klasser under i princip hela utredningsperioden vilket innebär att eleverna inte får plats i tätortens bägge skolor utan ett tillskott av lokaler. Förslag på lösning som utgår ifrån att Sörgårdsskolan och Fågelforsskolan är lika stora organisationer med 9 klasser vardera. Fågelforsskolans slöjdsalar är otidsenliga och måste anpassas till dagens ämneskrav. Idag finns två textilslöjdsalarna på andra våningen och på bottenvåningen finns två trä-och metallslöjdsalar. Textilsalarna kan omdisponeras till två lektionssalar som då motsvara det behov som Fågelforsskolan F-6 har. Slöjdsalarna på bottenvåningen görs till en ny modern slöjdsal för Fågelforsskolan. Detta medför ett behov av nybyggnation av en slöjdsal. Denna byggs antingen i anslutning till högstadiet eller till Sörgårdsskolan. Sörgårdsskolan behöver en tillbyggnad av 3 klassrum för att klara elevantalet. Fågelforsskolan år 7-9. Enheten behöver flera grupprum samt renovering och anpassning av No-salar och Bildsal. Personalarbetsplatserna är inte optimalt placerade. En utflytt av år 6 möjliggör att grupprum kan skapas i direkt anslutning till de ämnessalar som finns. 53 13.2 Förslag alternativ 2 Klevshults skola blir F-1-skola Åkers skola blir år 2-3-skola Åker/Klevshults eleverna går i Skillingaryd från årskurs 4. Sörgårdsskolan och Fågelforsskolan blir bägge låg- och mellanstadieskolor, F-6. Högstadiet, år 7-9, är kvar i sina lokaler och får även tillgång till klassrummen där nuvarande åk 6 är. Förändring av upptagningsområdena Åker/Klevshult och Skillingaryds tätort. (se röd markering på bilden) Skillingaryds tätorts upptagningsområde för F-3 har tätortens elever samt att de som bor närmst Skillingaryd (fram till Häradsköp). De elever som bor i Åker/Klevshults upptagningsområde går år F-1 i Klevshults skola och år 2-3 i Åkers skola. Klevhults skola får ett elevantal mellan 2134 elever. Åkers skola får ett elevantal mellan 18-34. Enligt prognosen sjunker elevantalet läsåren 2022/23. Om prognosen stämmer tas ny ställning till eventuell annan organisation. Kartbilden visar barn födda 2007-2015 från Åkers upptagningsområde. F-6 på Sörgårdsskolan och Fågelforsskolan (Klasstorlek 18-28 elever och 16-17 klasser) Eleverna kommer att vara 16-17 klasser under i princip hela utredningsperioden vilket innebär att eleverna inte får plats i tätortens bägge skolor utan ett tillskott av lokaler. Förslag på lösning är samma som i förslag alternativ 1, men med en tillbyggnad av endast 2 klassrum på Sörgårdsskolan. Eleverna från Åker/Klevhult som börjar årskurs 4 i tätorten kan placeras på olika sätt. - Vartannat år börjar de på Sörgårdsskolan respektive Fågelforsskolan. - De börjar alltid på en av skolorna. Fågelforsskolan årskurs 7-9. Samma som i förslag alternativ 1. 54 14. 3 Förslag alternativ 3. Klevshults skola blir F-1 skola Åkers skola blir år 2-3 skola Från årskurs 4 går Åker/Klevshults eleverna i Skillingaryd Sörgårdsskolan och Fågelforsskolan blir bägge låg- och mellanstadieskolor, F-5. Årskurs 6 blir kvar i Fågelforsskolans högstadielokaler. Högstadiet, årskurs 7-9, är kvar i sina lokaler. Klevhults skola och Åkers skola samma som i Förslag alternativ 2. Sörgårdsskolan. 4:or från Åker börjar på Sörgårdsskolan från lå 16/17 (Fetstil) Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26 År F 29 24 25 27 19 30 22 22 23 24 23 23 År 1 30 29 24 25 27 19 31 23 22 23 24 23 År 2 22 30 29 24 25 27 19 30 23 22 23 24 År 3 27 22 30 29 24 25 27 19 30 24 23 23 År 4 35 27 29 30 36 24 37 27 36 30 33 23 År 5 27 29 30 36 24 37 27 36 30 33 Summa 143 132 164 164 161 161 160 158 161 159 156 149 Ba s grupper: 6 6 7 7 7 7 7 7 7 7 Fågelforsskolan F-5. År 4 från Åker/Klevshult börjar på Ffs vart annat år fr.o.m ht 18 Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 Lå 20/21 Lå 21/22 Lå 22/23 Lå 23/24 Lå 24/25 Lå 25/26 År F 27 25 25 26 19 30 23 22 23 23 23 23 År 1 27 27 25 25 26 19 31 23 23 23 24 23 År 2 25 27 27 25 25 26 20 31 24 23 24 24 År 3 25 25 27 27 25 25 26 21 31 24 23 24 År 4 24 25 25 37 27 38 25 43 21 43 24 30 År 5 59 59 35 25 37 27 38 25 43 21 43 24 År 6 72 60 55 67 63 61 63 66 57 74 Summa 187 188 236 225 214 232 226 226 228 223 218 222 Ba s grupper F-5: 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 Både Sörgårdsskolan och Fågelforsskolan blir 1-parallelliga år F-3. När 4:orna från Åker/Klevshult tillkommer, vartannat år till Sörgårdsskolan respektive Fågelforsskolan som då blir 2-parallellig i år 4 eller år 5. Detta medför att det kommer gå 7 elevgrupper på Sörgårdsskolan respektive Fågelforsskolan F-5. Vissa år kommer dessa att bli ganska stora (se bild ovan). Sörgårdsskolan har bättre lokalmöjligheter att organisera detta än Fågelforsskolan. Eventuellt kan Sörgårdsskolan också kortsiktigt samarbeta med Bullerbyns förskola och förlägga den 7:e gruppen där (förskoleklassen). På längre sikt kommer säkerligen elevantalet att öka på bostadsområden kring Sörgårdsskolan (generationsskifte) och det medför att Sörgårdsskolan inte kommer att räcka till. Sörgårdsskolan och Fågelforsskolan kan bägge organiseras som F-6-enheter men med sina 6:or förlagda till Fågelforsskolans högstadium (som idag). Lärarna flyttar med sina respektive 6:or till högstadiebyggnaden. Detta läsår måste anses bli ett mellanår för eleverna. Fågelforsskolan år 7-9. En renovering och anpassning av No-salar och Bildsal genomförs. Personalarbetsplatserna och nuvarande grupprum omdisponeras i samband med inre underhåll. 55 13.4 Förslag alternativ 4 Samma principiella tänk som i förslag altenativ 2 för Vaggeryds tätort. Åkers skola Fågelforsskolan M Fågelforsskolan H Nuvarande Klevshult skola (Åkers skola) Ny skola skola: Fågelfors F-2 Organisation: F-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Grupprum Laborativa salar Fler grupprum Bättre fritidshem Bättre utrymmen för Behov: No- och bild-salar Arbetsmiljö specialped. Bättre kapprum Personalarbetplats Personalarbetsplats Skolan lämnar Åkers och Klevshults skolor. Klevhults skola blir utökad förskola. Södra kommundelens alla F-3-klasser använder Sörgårdsskolan och nuvarande Fågelforsskolans F-5-lokaler. Fågelforsskolans- och Åkers mellanstadier använder Fågelforsskolans högstadielokaler. Fågelforsskolans högstadie Nya lokaler tillsammans med Hjortsjöskolans högstadium, norr om Fenix. Alternativet innebär en rokad som i praktiken betyder att F-3 kan ha små klasser och mycket goda förutsättningar. En nybyggnation för år 7-9 medför att deras nuvarande lokaler ger goda förutsättningar för år 4-6. Klevshults förskola kan öppna en avdelning till i de lokaler som skolan lämnar. Ett medborgarförslag om ytterligare en förskoleavdelning har lämnats hösten 2014. Sörgårdsskolan F-3. (Klasstorlek 18-22 elever och 6 klasser.120-130 elever) Sörgårdsskolan får de 6 klasserna som skolan är byggd för, men mindre antal elever än vad den klarar. Detta innebär att klasserna alltid får tillgång till de laborativa salarna. Inga åtgärder behövs. Fågelforsskolan F-3. (Klasstorlek 18-22 elever och 6 klasser. 120-130 elever) Nuvarande Fågelforsskolan F-5 har sina begränsningar i antal toaletter och trånga kapprum. Med föreslagna klasstorlekar så löses problemet med kapprummen men en toalett behöver byggas i norra trapphuset. Laborativa salar kan tillgodoses och fritidshemmet får mycket bra förutsättningar. Fågelforsskolan år 4-6. (Klasstorlek 20-27 elever och 8-9 klasser. 180-190 elever) Eleverna i denna åldersgrupp får bättre utrustade salar än vad de har idag. Det finns skolbibliotek, en bra No-sal, musiksal och möjligheter till bättre personalarbetsplatser. Bildsalen måste renoveras men de två sämre No-salarna behöver renoveras till NO-salar utan görs till vanliga klassrum. Viss omdisponering av utrymmena måste ske eftersom eleverna i dessa årskurser har hemsalar medan högstadieeleverna har skåp i kapprummen. Plats för specialpedagogisk undervisning och personalarbetsplatser samt konferensutrymmen kommer att finnas eftersom elevantalet minskas. Fritidshemsverksamheten kan nu anpassas till denna åldersgrupp fullt ut. Elever i dessa åldrar har oftast ett behov av fritidshemmets stöd på morgonen och eftermiddagen, men har en 56 tendens att inte locka eleverna eftersom det oftast integreras tillsammans med något yngre elever. Fågelforsskolan 7-9 blir Fenix 7-9 tillsammans med Hjortsjöskolan 7-9. Ny skola byggs norr om Fenix gymnasium och viss lokalsamverkan kan ske. Beskrivning finns under tidigare förslag. Detta förslag utökas för 8-10 klasser till. En utökning av utredningen bör ske utifrån det ökade elevantalet och frågeställningarna: Räcker ytan att bygga så stor skola på? Fungerar samordningen gällande musik- och bildundervisningen med Fenix lokaler? Finns lokaler tillgängliga för undervisning i Idrott- och hälsa? (Sim- och sporthallen samt multihallen) Matsal? 14. Utemiljön för kommunens skolor Utredningen visar på skiftande kvalitet av skolgårdarna. Några saknar solskydd medan andra har ett naturligt solskydd av lövträd. Lekställningarna och liknande är av skiftande kvalitet samt ytorna som hänvisas till är mycket olika i storlek. Nu delas ansvaret av flera aktörer. Tekniska har ansvaret för lekutrustning och genomför besiktningar och säkerställer dess kvalitet. Fastighetsenheten har ansvar för gården, staket och skötsel. Bun (rektor) har det övergripande arbetsmiljöansvaret och över eventuella pedagogiska uteleksaker. Det finns risker med denna uppdelning och att ansvar kan hamna ”mellan stolarna”. Ett exempel är att ingen återplanterat träd som tas bort. En arbetsgrupp bör tillsättas som analyserar våra skolgårdar utifrån Boverkets allmänna råd och Länsstyrelsens regionala åtgärdsprogram ”Hälsans miljömål 2016-2020”. Denna arbetsgrupp kartlägger nuläget och kommer med förslag på åtgärder och framtida organisation. 57 15. Kort sammansfattning av re-investeringsbehov för fritidshem, förskoleklass och skolor. Bondstorp Byarum Hok Svenarum Hjortsjöskolan F-9 Götafors skola Östra skolan Klevshults skola Åkers skola Sörgårdsskolan Fågelforsskolan F-9 Skolmatsalar Inventarierna inköptes år 1994 och är mycket slitna. Allt behöver bytas. Nya inventarier. Inventarierna är mycket slitna och allt behöver bytas. Inventarierna är mycket slitna och allt utom bänkar behöver bytas. Klassrumsmöbler är mycket slitna och är i vissa fall över 20 år. Många möbler är i akut behov av utbyte. Inventarierna är överlag gamla. Personalarbetsplasterna har nyare möbler. Elevborden har fått nya skivor men i övrig behöver allt på skolan förnyas. Nya inventarier. Personalarbetsplatser behöver förbättras. Inventarierna är 10 år. Inventarierna är av blandade åldrar och skick. Inventarierna är 10 år. Klassrumsmöbler är mycket slitna och är i vissa fall över 20 år. Många möbler är i akut behov av utbyte. Alla skolmatsalens möbler är slitna. De flesta enheterna har äldre trämöbler med sliten yta. Allt behöver bytas inom ett par år. 58 16. Förslag på beslutsprocess. Beslutsprocessen kan delas upp i två delar. Den ena delen är lokalpolitik och samhällsutveckling. Vilka skolor ska vi ha och var ska de placeras. Den andra delen är att kommunfullmäktige har arbetsmiljöansvaret och ansvaret för att skolan har lokaler anpassade till läroplanerna. Båda delarna måste beaktas i beslutsprocessen. Nedanstående är ett förslag på en beslutsordning. 59 60 61 Fastighetsenheten har till denna utredning gjort en sammanställning av förskolor och skolors status på ventilationsanläggningar samt korta kommentarer. Södra kommundelens förskolor och skolor. ID 1620 1623 1624 1625 1626 1627 1628 Vent. Anläggning Fågelforsomr. Hemkunskap Särskola vid HK Högstadiet Äldsta delen Inst. Status Kommentar 1998 2010 1968 1991 Mindre bra Bra Dåligt Saknar värmeåtervinning. Ej bra sug i spiskåpor Högstadiet Tillbyggd del Lågstadiet 1914-års skola Mellanstadiet 2001 Bra 2013 Bra 1999 Skapligt bra A-huset Sy-/Träslöjd mm 1997 Mindre bra Särskola E-spåret 2007 Centralkök/mat Gamla Sörgårdsskolan. Endast gympa Nya Sörgårdsskolan Sörg.skolan matsal Bullerbyn 1994 ? Skapligt bra Bra Dåligt 2004 2004 1992 Bra Bra Dåligt 1992 2001 1995 1991 Dåligt Bra Bra Dåligt 1987 1995 Dåligt Mindre bra Åker 1995 Klevshult Skola 2010 2010 2007 2005 Skapligt bra Bra Bra Bra Bra Fågelfors förskola Dålig energieffektivitet. Kanalsystemet från 1968 behölls vid ombyggnad 1991. Skapar höga lufthastigheter och högt ljud. Svårt att få ut erforderliga luftflöden i rummen trots att projekterat totalluftflöde erhålls. Vid ev. ombyggnad bör även belysningen ses över Ursprungliga tygkanaler har ersatts med s.k. dyskanaler El-eftervärmningsbatteri. Remdrivna fläktar. Kanalsyst/don anpassas till ny rumsindelning 2015 Gemensamt frånluftssystem utan värmeåtervinning kompletterad med s.k. rumsaggregat Högt ljud men går att fixa. Endast frånluft, tilluftsaggregat defekt. Ej OVK-at då byggnaden ska rivas? Avdelning 4 Aggregat på yttertak - svår servat, elbatteri, platt VVX-dålig energieffektivitet, dålig filterklass Avdelning 3, lika avdelning 4 Avdelning 1 Avdelning 2 Södra avdelningen, platt VVX, dålig filterklass, låga luftflöden Mellan avdelningen, låga luftflöden, elbatteri Östra avdelningen, bra luftflöden men för få don. Skoldelen Gympasal Omklädningsrum/Dusch/WC Fritids (gårdshus) 62 ID 1642 1647 Klevshults förskola Vent. Anläggning Gullbäckens förskola Tallbackens förskola 2005 Inst. 2008 Bra Status Bra 2010 Bra Kommentar Norra kommundelens förskolor och skolor ID 1661 1662 1663 1664 1665 1666 Vent. Anläggning Hok Gymnastikhall Hok förskola (gymnastikbyggnad) Byarum skola Inst. 2013 2008 Status Bra Bra Kommentar 1994 Remdrivna fläktar, F-hjul, gammal styrutrustning Byarum förskola 2015 Skapligt bra Bra Bondstorp Fritids Plan 1 Bondstorp Skola Plan 2 Fenix I Mittdel 1994 Bra Projekterat för skola, höga luftflöden 1988 Dåligt 1995 Skapligt bra Projekterat för fritids, dålig energieffektivitet, låga luftflöden, dåliga filter, F-hjul Ursprungliga mittdelen. Styrutrustning utbytt 2014 Remdrivna fläktar, platt VVX, dålig energieffektivitet. System LA1 System LA2, LA3 System LA4, LA5 med avseende på verksamheten Rumsaggregat installerad då det var musikskola. Kök matsal aula Fenix I, flyglar Ungdomscafé före detta musikskola Hjortsjöskolan Aulan HGST personal HGST tillbygget HGST källare 1999 ? 1992 2004 2004 1990 HGST vissa klassrum 1990 1960? HGST andra klassrum Mellanstadiet 1990 Lågstadiet Hemkunskap Bildundervisning Övningsbyggnad Trähuset Bra Bra Skapligt bra Bra Bra Bra Skapligt bra Dåligt Korta driftstider Svår servat tilluftsaggregat i källare. Dålig värmeåtervinning. Remdrivna fläktar. Tilluftsfläktar i källare installerades på 60-talet. Dålig värmeåtervinning, remdrivna ineffektiva fläktar, svår servat, dålig filterklass Aggregat på vinden. Remdrivna fläktar med Fhjul Aggregat på vinden. Remdrivna fläktar med Fhjul Aggregat på vinden. Remdrivna fläktar med Bhjul Skapligt bra 1996 Skapligt bra 1996 Skapligt bra 2003 Bra 2014 Bra 1990? Dåligt 1960? 1990? Dåligt 1914? Gammalt till-/frånluftssystem utan återvinning kompletterad med 3 st. klassrumsaggregat. Träslöjd plan 1 saknar mekanisk ventilation. Syslöjd plan 2 kompletterad med klassrums63 aggregat OVK ej godkänd OVK ej godkänd. Endast F-luft. Ej anpassat för kontorsutrymmen. Kommentar Remdrivna fläktar med F-hjul. Tyvärr andra bekymmer, ej relaterade till ventilationen, på Östra skolan. Gymnastikbyggnad 1950? Dåligt ID 1667 Vent. Anläggning Östra skolan Inst. 1995 Status Skapligt bra 1668 Götafors skola + förskola Matsal, Kök Östra del av skolan 1995 1992 Bra Mindre bra Västra del av skolan Förskola avdelningen 2 Förskola avdelning 1 Nyckelpigan Tillbyggda delen Avdelning 3 1996 1991 Bra Mindre bra 1996 Bra 1995 Skapligt bra Äldsta delen Avdelning 1 + 2 Ursprunglig ventilation Lekrum avdelning 1 1987 Dåligt 2004 Lekrum avdelning 2 2004 Södra Parks förskola Fritidens förskola 2007 Skapligt bra Skapligt bra Bra Slättens förskola Hoks skola + Förskola Matsal kök 2003 1669 1670 1671 1672 1673 1674 1689 1994 Dålig energieffektivitet, svår servat, remdrivna fläktar, gammal styrutrustning Dålig energieffektivitet, svår servat, remdrivna fläktar, gammal styrutrustning Svår servat, ventilations aggregat inklämt i fläktrum. El-eftervärmningsbatteri Luftflöden räcker ej till. Har kompletterats med 2 st. s.k. villa-ventilationsaggregat i båda avd. Men dålig lösning att komplettera befintlig ventilation med nytt litet villa-aggregat Men dålig lösning att komplettera befintlig ventilation med nytt litet villa-aggregat Men styrutrustning ska modifieras våren 2015. Har ej fungerat tillfredsställande. Remdrivna fläktar, gammalmodig styrutrustning Skapligt bra Bra ? Skapligt bra Skola, 4 st. klassrum 1995? Mindre bra Äldsta delen Personal + 3 st. WC 2000 Skapligt bra Förskola + Bibliotek 2007 Bra Svenarums skola + förskola Skola 1995 Skapligt bra Förskola 2004 Bra Fenix 2 2010 Bra 64 Saknar värmeåtervinning 4 st. s.k. klassrumsaggregat som fungerar rätt bra men korridorer saknar ventilation. Svår servat. Aggregatet placerad på högkant i städskrubb. Remdrivna fläktar, gammalmodig styrutrustning Bilaga 3 Bostäder färdigställda 2003 - november 2014 i Vaggeryds kommun samt pågående byggnation. Bostäderna är uppförda som hyreslägenheter, bostadsrätter samt småhus. Nedan fördelade utifrån Barn- och utbildningsnämndens upptagningsområde. År 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014(-nov) Pågående Vgd 4 14 16 52 15 16 7 21 6 2 3 5 59 S-ryd 6 1 1 11 4 6 25 6 28 2 7 3 2 Hok/Sve 2 220 51% 102 23,6% 22 5,1% 2 2 4 1 4 2 1 1 1 2 Bo By 1 1 4 4 2 1 3 1 5 4 3 1 2 3 3 1 3 3 2 1 2 3 Åk/Kl Tofth Totalt 2 15 2 2 23 2 26 2 73 2 1 31 4 28 1 43 1 32 1 44 2 4 18 2 15 2 11 5 73 Har bygglov(-nov) Total Andel 24 29 5,5% 6,7% 13 3,0% 22 5,1% 432 Av totalen byggdes drygt 25% på landsbyggden inkl småsamhällen, nästan 25% i Skillingaryds samhälle samt drygt 50% i Vaggeryds samhälle. Enligt kommunledningskontoret (nov 2014) större planerade byggnationer i Vaggeryds tätort inom 1- 5 år: Kv Tor VSBo (Etapp 1 av 4) 40 lght Kvarndammen, 10 par/småhus Jonstorpudden, småhus (ev tillkommer 64 lght) 14 småhus Konsum Gärahovs bygg AB 20? lght Summa 84 boende Småhus tillkommer. 65 66
© Copyright 2024