Rapport 2015_51 Mjöhult - Samla
RAPPORT 2015:51 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken Särskild undersökning i samband med planerad utbyggnad av Sydvästlänken Småland Jönköpings län Värnamo kommun Fryele socken Mjöhult 2:3 och 2:4 RAÄ 221 Dnr 423-04079-2012 (RAÄ) Dnr 5.1.1-00397-2015 (SHMM) Tom Carlsson RAPPORT 2015:51 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken Särskild undersökning i samband med planerad utbyggnad av Sydvästlänken Småland Jönköpings län Värnamo kommun Fryele socken Mjöhult 2:3 och 2:4 RAÄ 221 Dnr 423-04079-2012 (RAÄ) Dnr 5.1.1-00397-2015 (SHMM) Tom Carlsson Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 1 STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Roxengatan 7 582 73 Linköping Tel 010-480 80 00 Fax 010-480 81 73 e-post uvost@shmm.se e-post fornamn.efternamn@shmm.se www.arkeologiuv.se © 2015 STATENS HISTORISKA MUSEER Rapport 2015:51 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Grafisk form Britt Lundberg Kartor Tom Carlsson Foto Tom Carlsson Tryck/utskrift Arkitektkopia AB, 2015 Omslagsbild Landskap med enbuskar under Sydvästlänken. Foto Tom Carlsson. 2 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken Innehåll Sammanfattning 5 Bilaga 1. Anläggningstabell 25 Antikvarisk bakgrund 5 Bilaga 2. Fyndlista 26 Uppdragets förutsättningar 7 Bilaga 3. 14C-analyser 28 Undersökningsområde, landskapet och fornlämningsbild 7 Bilaga 4. Vedartsanalys 29 Syften, målsättningar och frågeställningar 8 Bilaga 5. Makrofossilanalys 32 Metod 9 Bilaga 6. Slitspårsanalys 33 Analyser 12 Resultat 12 Kronologi 12 Radiometriska analyser – 14C-dateringar 12 Jämförande kronologiska studier 14 Anläggningar 15 A500 15 Fyndmaterialet 18 Stenmaterialet 18 Kvarts 18 Figur 1. Karta med RAÄ 221 i Fryele socken markerad. Flinta 18 Slitspårsanalys 18 Sammanfattande tolkning 20 Tranås Miljö 20 Vikingatid och historisk tid 21 Habo Mullsjö Huskvarna Utvärdering av projektets målsättningar 22 Västervik Åtgärdsförslag 22 Referenser 23 Eksjö Nässjö Jönköping Administrativa uppgifter 24 Jönköpings län Gislaved Vetlanda Sävsjö Vimmerby Hultsfred Oskarshamn Värnamo Kronobergs län Kalmar län Växjö Ljungby Kalmar Borgholm Nybro Markaryd Älmhult Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 3 Figur 2. Karta med RAÄ 221, Fryele socken markerad. Skala 1:50 000. 4 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, är en uppdragsfinansierad del av Statens historiska museer, som i huvudsak genomför arkeologiska utredningar och undersökningar efter länsstyrelsens beslut enligt kulturmiljölagen (SFS 1988:950). Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Särskild arkeologisk undersökning Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, UV Öst utförde under våren 2013 arkeologiska arbeten vid RAÄ 221, inom fastigheten Mjöhult 2:3 och 2:4, Fryele socken, Värnamo kommun, Småland. Undersökningarna föranleddes av att Svenska Kraftnät planerade luftledning, Sydvästlänken, genom Jönköpings län. Uppdragsgivare var Svenska Kraftnät (SVK). Fornlämningen ligger i en skogbygd, karaktäriserad av stora våtmarker, grusiga och sandiga marker och uppstickande impediment. Det finns ett flertal bäckar och mindre vattendrag i trakten och strax norrut finns också en mindre sjö, Stubbasjön. Vid undersökningarna påträffades rikligt med kvarts och enstaka flintor. Fynden dateras sannolikt till jägar-samlarstenåldern, mesolitikum. Det påträffades två härdar och en ca 3x2 meter stor ränna, vilken möjligen är spår efter en huslämning. Det finns emellertid inga 14C-dater ingar från stenåldern. Åtta radiometriska analyser daterar istället verksamheter från två tidsperioder, dels vikingatid och dels 1600–1800-talet. Fornlämningsområdet tolkas under dessa tidsperioder ha använts för odling och kolning. Samtliga fornlämningar inom området har efter undersökning och dokumentation tagits bort. Fornlämningar bedöms dock finnas kvar utanför det undersökta området. Rapporten redovisar resultaten som ligger till grund för länsstyrelsens fortsatta bedöm ning enligt KML. Antikvarisk bakgrund Riksantikvarieämbetet, UV Öst tog den 13:e december 2012 emot en remiss från Länsstyrelsen i Jönköpings län (dnr: 431-7717-2012) avseende en särskild undersökning (slutundersökning) enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m (KML) inom Mjöhult 2:3 och 2:4, Fryele socken Värnamo kommun. Svenska Kraftnät planerar en ny luftledning genom Jönköpings län. UV Öst har tidigare, på uppdrag av Svenska Kraftnät, genomfört arkeologiska arbeten på ett flertal platser längs med den planerade sträckan. Under sommaren 2012 genomfördes en förundersökning (dnr 431-1182-2012) på den aktuella platsen vilken avgränsade, daterade samt bestämde fornlämnings karaktär. Platsen bedömdes i huvudsak vara en stenåldersboplats från jägarsamlar-stenåldern, mesolitikum (Ajneborn 2013). Fornlämningen benämndes tidigare ID 7768:2 men har därefter fått fornlämningsnummer RAÄ 221 i Fryele socken. Den särskilda undersökningen utfördes under maj 2013. Projektledare under fältarbetet var Tom Carlsson som även har sammanställt föreliggande rapport. Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 5 Figur 3. Fornlämningslandskapet från norr. FOTO TOM CARLSSON. 6 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken Uppdragets förutsättningar Undersökningsområde, landskapet och fornlämningsbild I samband med förundersökningen av en äldre åkeryta med flera intilliggande odlingsrösen påträffades ett tiotal kvartsavslag. Föremålen bedömdes vara bearbetade och platsen tolkades som en boplats från äldre stenåldern. Platsen låg inom Svenska Kraftnäts befintliga lednings gata och omfattade en yta av cirka 120 m2. Landskapet karaktäriseras av skogsområden genombrutna av stora våtmarker och uppstickande impediment. Det finns ett flertal bäckar och mindre vattendrag i området och någon kilometer norrut finns också en mindre sjö, Stubbasjön. Markerna består vanligtvis av morängrus och sandiga. Höjden över havet är ca 180 meter vilket är över högsta kustlinjen. Inom kraftledningsgatan växer idag rikliga bestånd av enbuskar medan tall och gran är det dominerande träslaget i skogarna. Fornlämningen låg i svag sydslutning. Strax norr om undersökningsytan fanns ett uppstickande impediment och ett femtiotal meter åt väster en våtmark. Även österut finns våtmarker. Platsen låg således nära flera våtmarker och var väl skyddad från nordvindar, vilket bör ha varit ett utmärkt läge för en förhistorisk boplats. Fornlämningarna i närområdet domineras av spår från äldre odlingsaktiviteter, fossil åkermark. Framförallt märks de många odlingsrösena men det finns även flera gräsbevuxna stenröjda ytor. I socknarna kring Mjöhult finns flera fornlämningar registrerade. De närmaste fornlämningarna är två områden med fossil åkermark, RAÄ nr 177:1 och 178:1 i Fryele sn. Fossil åkermark är emellertid komplexa fornlämningsformer som kan omfatta spår efter verksamheter av olika ålder och sammanhang. Enligt Ådel Vestbö Franzén (2004) är fossil åkermark är ett begrepp som avser mark som tidigare varit uppodlad, men nu varaktigt övergivits. Odlingen ska också ha skett med ålderdomliga metoder, vanligen hackbruk eller årder. Undersökningar av fossila åkrar med röjningsrösen längs med den aktuella kraftledningen har framförallt daterats till 1600–1800-tal (Ajneborn 2013, Lagerås 2013). Figur 4. Fornlämningslandskapet från söder. FOTO TOM CARLSSON. Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 7 Det finns också ett flertal bevarade gravfält med resta stenar och högar i socknen, exempelvis RAÄ 13 och 14. Den mest kända fornlämningen i området torde vara ”Stora Rör”, RAÄ 18, vilket är ett 25 meter stort och 2,5 meter högt röse från bronsåldern. Några kilometer nordost om Mjöhult finns Nydala kloster. Stenålderslämningarna i Fryele socken domineras av hällkistor och lösfynd. En pilspets i flinta, RAÄ 98 är funnen vid Västergården i Mjöhult, cirka en kilometer norr ut. Mindre än två kilometer söder om undersökningsplatsen finns två hällkistor, RAÄ 7 och RAÄ 16. Hällkistor dateras vanligen till senneolitikum-äldre bronsåldern och är påfallande många i trakten. Det finns inte mindre än fjorton stycken inom tio kilometer från den aktuella platsen. Från samma tidsperioder är även en skafthålsyxa av grönsten upphittad drygt en kilometer åt nordväst, RAÄ 53, i Hagshult sn. Överhuvudtaget förefaller senneolitikum vara en expansiv tidsperiod i hela södra Skandinavien och märks i synnerhet i Smålands inland. Kännedomen om äldre lämningar än senneolitikum är tyvärr betydligt sämre och meso litiska lämningar i trakten kring Fryele är mycket fåtaliga. De två trindyxorna, RAÄ 121 i Fryele sn, som är funna blott någon kilometer söder om undersökningsplatsen tyder ändå på människor uppehållit sig i området under denna tidsperiod. Trindyxorna användes även flitigt under mellanneolitikum, inom den gropkeramiska kulturen, men som i huvudsak var kustbunden. Det mest troliga är därför att yxorna är från äldre stenåldern. Avsaknaden på mesolitiska boplatser i Smålands inland beror sannolikt mest på svårigheterna att genom föremålsfynd lokalisera boplatserna i landskapet. De utbredda sjösystemen och vattenvägarna torde dock ha varit mycket gynnsamma för både kommunikation och när ingsfång. Mesolitiska boplatser är i huvudsak kända längre västerut och främst i anslutning till Fornbolmens utbredning, exempelvis vid Nennesmo i Gislaveds kommun, i Anderstorp och i Smålands stenar (Gustavsson 2008). Lämningar från stenåldern har sammanställts av Jenny Ameziane (2009:38) och visar en tydlig koncentration under mesolitikum kring de västra vattenlederna, Fornbolmen, Nissan och Lagan. Även Carl Perssons avhandling (2012) om stenåldern i det småländska inlandet ger denna bild. Fynden karaktäriseras här av föremål i flinta; mikroliter, kärnor och spån är vanliga. Fynd av mesolitiska trindyxor är däremot få i västra Småland, till skillnad mot t ex östra Smålands kustområden. Föremålens typ och formspråk avspeglar att riktningar på kontaktvägarna i västra Småland gick västeroch söderut mot samtidens Sandarna- och Maglemosekulturen medan i Kalmartrakten sannolikt hade kontaktvägarna mer öppna längs med den forna Östersjökusten. Även om flinta dominerar redskapsuppsättningarna förekommer kvarts i små mängder på de tidigmesolitiska boplatserna även i västra Småland (Ameziane 2009). Spånkärnor och plattformsteknik dominerar vilket intressant nog förefaller vara mycket liknande för både kvarts och flinta, något som även noterats längre norrut i Östergötland (Molin 2009). Syften, målsättningar och frågeställningar Länsstyrelsen skriver i förfrågningsunderlaget (sid 2) att den aktuella boplatsen har potential att tillföra kunskap om mesolitiska boplatser i länet och att därför undersöktes den med hög ambitionsnivå. Syftet har vidare, i enlighet med kravspecifikationen (sid 5), att koppla frågeställningar till aktuellt forskningsläge. Inför undersökningen formulerades ett flertal frågeställningar för att på bästa sätt motsvara Länsstyrelsens kravspecifikation. 8 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken • Går det att genom föremålen och/eller 14C-analyserna urskilja om platsen utgör en tillfällig vistelse, eller har platsen nyttjats under en längre tidsperiod? • Finns det en boplats inom området med hus och härdar, eller är det en slagplats med enbart avslag, kärnor, avslagsfragment och splitter? • Vilka råmaterial förekommer? • Vilka tillverkningsmetoder kan registreras? • Vilka verksamheter har företagits på platsen. Vad berättar föremålen; finns det pilspetsar och skrapor? Finns det slitspår på dessa? • Finns det ekofakter som berättar om insamling? Vad säger vedarter och eventuella makrofossiler om landskapet i området under aktuella tidsperioden? • Finns ytterligare lämningar från andra tidsepoker inom samma område? Frågorna avsåg framförallt till att undersöka vilka verksamheter som utförts på platsen och hur boplatsen organiserats rumsligt. Frågorna är basala och går att besvara genom registrering av teknologi och olika analyser men leder också vidare till tolkningar och diskussioner om mesolitiska ekonomier, bebyggelsemönster och samhällsorganisation. Betydelserna av den rumsliga organisationen på stenåldersboplatser; förhållandet mellan hus, avfallsgropar, slagplatser, gravar o s v har genom åren tolkats på många sätt (se Binford 1980; Grön 1995; Lindgren 2004; Carlsson 2007 et al). Ett grundläggande synsätt för denna studie är frågeställningar om hur människor i ett specifikt socio-historiskt sammanhang har gjort val och urval i omgivningens resurser och möjligheter. Kan man uttolka strategier i råmaterial till redskap, bränsle i härdar, jaktvilt och insamling av ätliga växter. I denna mening/problemställning ryms ett vetenskapligt förhållningssätt om att de förhistoriska samhällena och människorna själva gjorde urval bland tillgängliga resurser. De val som gjordes var inte nödvändigtvis de mest pragmatiska, ekonomiska eller resursmaximerande utan också till stor del tids- och kulturspecifika. Jämförande studier kan göras med samtida boplatser i olika områden och mellan olika tidsperioder i syfte att upptäcka geografiska skillnader, förändringar och/eller kontinuitet. Inom detta ryms ett nätverk av sociala konventioner, olika former av sociala gruppers manipulerande (maktutövning) etc. Metod Metoderna är direkt relaterade till frågeställningarna och syftet att tolka samhällets val och urval. Undersöknings- och fyndinsamlingsmetodiken utfördes på traditionellt sätt. I metodiken ingår även provtagning inför analyser. Både metodiken och analyserna har utformats för att på bästa sätt besvara frågeställningarna. •Avbaning. Arbetet inleddes med att matjorden på den berörda ytan försiktigt banas av med maskin ner till anläggnings/fyndförande nivå. Med hjälp av förundersökningsresul taten fanns kännedom om att humuslagret var mycket tunt vilket innebar att enbart mossa och förna avlägsnades. •Handrensning. I samband med avbaning handrensades ytan för att upptäcka eventuella anläggningar och för att upptäcka markanta fyndkoncentrationer. Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 9 ° ° Figur 5. Undersökningsområdet efter avbaning, från öster. FOTO TOM CARLSSON. Rutor Stenar A500 Härdar Undersökningsområde A500 Rutor Stenar A500 Härdar Undersökningsområde A555 Rutor Stenar A478 A500 Härdar Rutor Undersökningsområde Stenar A500 Härdar Undersökningsområde 0 2,5 5 10 Meter Figur 6. Karta som redovisar undersökta grävenheter (rutor) inom RAÄ 221. 0 2,5 5 10 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 10 Meter •Sållning. 1x1 m stora grävenheter (provrutor) lades ut i ett lokalt rutnät. Inledningsvis sållades sanden i grävenheter per 3:e meter för att hitta fyndkoncentrationer. Därefter förtätades rutorna till en sammanhängande yta inom området med flest föremålen och intill anläggningar. På detta sätt kunde området längst i öster uteslutas. Sållningen möjliggjordes av att markförhållandena i området bestod av morängrus och sand. Omkring 0,1–0,2 m grus/sand i varje grävenhet sållades. Några grävenheter grävdes djupare för att undersöka eventuell översandning. • Undersökning och dokumentation. Samtliga påträffade anläggningar undersöktes och dokumenterades. Jordprover för makro- och vedartsanalys togs i anläggningar. •Djupschaktning. Den planerade djupschaktning genomfördes inte. Samtliga fynd på träffades i ett skikt strax under grästorven och inga fynd eller anläggningar hittades i de rutor som grävdes djupare. Djupschaktningen bedömdes därför inte vara kostnadseffektiv och inte nödvändig för slutresultatet. Figur 7. Rutgrävning. FOTO TOM CARLSSON. Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 11 Analyser Provtagning och tvärvetenskapliga analyser är viktiga komponenter i arkeologiska undersökningar. Följande analyser genomfördes. • Vedartsanalyser. Kol sållades fram ur jordprover. Sållningen utfördes av Erik Danielsson, Vedlab inför de kommande analyserna. Syftet med vedartsanalyserna var att välja ut lämpligt kol för radiometriska dateringar och att få en inblick i vilka träslag som valts ut som bränsle under olika tidsperioder. Analysen ger delvis också en miljöbeskrivning av trädslag som sannolikt växt i närheten. I kolningsgropen syftade analysen till att under söka om man under historisk tid främst valt träslag med högt värmevärde. Den vedana tomiska analysen utfördes av Erik Danielsson, Vedlab. • Radiometriska analyser. Efter vedartsanalyser skickades kol för 14C-analys. Kol och ben samlades in i olika typer av anläggningar. Analyserna utfördes av Swedbergslabora toriet, Uppsala universitet. • Makrofossilanalys. Jordprover samlades i anläggningar. Syftet var att söka insamlade och odlade växter. Makrofossilerna är också lämpliga för 14C-dateringar eftersom de har låg egenålder. Analysen genomfördes av Håkan Ranheden, Riksantikvarieämbetet, UV. • Slitspår. En mindre slitspårsanalys genomfördes på nio kvartsföremål och ett fynd av flinta. Dels valdes avslag utan specifik karaktär och dels föremål som ur morfologisk synpunkt tolkades vara redskap. Analysen utfördes av Helena Knutsson, STONESLAB. Resultat Den avbanade ytan var ca 120 m2 och sanden i 76 st, 1x1 m stora, rutor undersöktes. Två härdar och en ränna upptäcktes. Det empiriska materialet: fynden, anläggningarna samt analysresultaten utgör grunden för de fortsatta tolkningarna. Kronologi Verksamheterna inom RAÄ 221 är daterade genom 14C-analyser och jämförande fyndstudier. Syftena med 14C-analyserna var framförallt två: 1 Att förstå den huvudsakliga kronologin på platsen. 2 Att söka efter kortvarigare besök med verksamheter som inte efterlämnat bevarade föremål. Många fornlämningar har ett stort tidsdjup som framträder vid 14C-dateringar. Det är tydligt att många platser under långa tidsperioder fortsatt att ha betydelse även när ursprungliga funktioner upphört eller ändrats. Sannolikt var det långvariga traditioner och ärvd rätt till platser för fiske, jakt, valla betande djur och odla upp nya marker som styrde. Radiometriska analyser – 14C-dateringar Radiometriska analyser kan utföras på små mängder kol i specifika fyndkontexter. Analyserna är numera förhållandevis billiga och genom att utföra många dateringar från olika arkeologiska kontexter finns goda möjligheter att påvisa både kontinuitet och förändringar i verksamheter på platsen. Åtta 14C-analyser utfördes av träkol från RAÄ 221. Vid förundersökningen daterades kol under två röjningsrösen i närområdet. Sammanlagt före ligger det alltså tio radiometriska dateringar. 12 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.5 Bronk Ramsey (2000); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Ua-31340_A555_Härd 111±35BP Ua-31341_A478_Härd 119±32BP Ua-31339_A500_Ränna 175±35BP Ua-31336_A500_Ränna 180±35BP Ua-31342_A572_kolningsgrop 198±32BP Ua-31337_A500_Ränna 280±35BP Ua-31335_A500_Ränna 1105±35BP Ua-31338_A500_Ränna 1105±35BP 500CalBC CalBC/CalAD 500CalAD 1000CalAD Calibrated date 1500CalAD 2000CalAD Figur 8. De åtta 14C-analyserna inom RAÄ 221. Det identifierade träkolet domineras av tall (Pinus) men även ek (Quercus), en (Juniperus) men även gran (Picea) påträffades. Både tall och enbuskar var pionjärväxter som växte i rikliga mängder så snart landet torkat upp efter istiden. Eken spreds norrut när klimatet långsamt blev varmare och förekom i norra Skåne omkring 7800 cal BC (Björkman 2007:72) medan granen invandrade först under järnåldern. Syftet med 14C-analyserna var att i första hand fånga den mesolitiska fasen genom att vedartsbestämma träkolet och där igenom undvika dateringar av ”yngre trädslag”. Till de sju 14C-dateringar valdes träkol från tall medan den åttonde utfördes på kol från enbuske. Kolet i förundersökningen bestämdes uteslutande till tall (muntl medd Britt Ajneborn). Resultatet från 14C-dateringarna inom RAÄ 221 i Mjöhult visar att både avbränning och odling utförts i omgångar på platsen. Verksamheterna har sannolikt utförts återkommande och under långa tidsperioder. En kommentar till 14C-analyser är att dateringarna omfattar flera sannolika dateringar. Ett exempel är Ua-31339 som med 2 sigmas kalibrering ger tre sannolikhetsberäkningar för åldersbestämningen: 1650 AD (18,4%) 1710 AD, 1720 AD (60,5%) 1890 AD och 1910 AD (16,5%) 1960 AD. Kolet kan alltså betyda avbränning någon gång under 1650-tal likväl som någon gång fram till 1960, vilket naturligtvis medför odling inom två helt skilda sammanhang. I texten används det dateringsinter vall (2 sigma) som har störst sannolikhet. För Ua-31339 betyder det att svedjan på platsen skedde någon gång mellan 1720–1890 e Kr. De äldsta 14C-dateringarna på platsen är från vikingatiden: 1105±35BP (880 AD (95,4%) 1020 AD, Ua-31335) respektive 1105±35 BP (880 AD (95,4%) 1020 AD, Ua31338). Båda dateringarna utfördes på tallkol som sållats fram från kulturlagret i rännan, A500. Det förefaller vidare finnas en fas i området som inleddes under 1500-talet men den mest framträdande tidsperioden är ytterligare några hundra år yngre, 1700–1800. Att det denna tidsperiod är tydligast representerad kan bero på nyupptagning av åkrar i området under denna tid men också att i en öppen miljö med återkommande svedjebränning fångar man det yngsta kolet. De som talar för denna tolkning är de två äldsta dateringarna som sållades fram djupt ner i A500. Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 13 Jämförande kronologiska studier Trots ett förhållandevis stort fyndmaterial av slagen kvarts finns det inga 14C-dateringar från stenåldern i Mjöhult. Detta är naturligvis beklagligt men inte uppseendeväckande när man betraktar de föreliggande 14C-dateringarna. Högst troligen tändes härdar på platsen även under stenåldern men som århundranden av återkommande svedjebränning och odlingen har förstört. Dateringen av stenåldersfasen bygger därför uteslutande på resonemang och jämförande studier, Avsaknaden av härdar, och därmed av daterbart träkol, var länge ett ”bekymmer” på mesolitiska boplatser i östra Mellansveriges kustområden och i skärgården (Lindgren 2004; Åkerlund 1996:11ff ). Fornlämningarna i forna skärgårdsmiljöer karaktäriseras av enbart kvarts i små eller stora mängder. Platserna tolkas som läger för återkommande men kortvariga besök där man jagade säl, fågel och fiskade. Dessa verksamheter lämnade få eller inga organiska spår efter sig utan dateringarna byggde uteslutande på beräknade nivåkurvor i förhållande till landhöjningen. Numera finns det även platser med 14C-dateringar som kompletterar strandlinjedateringarna (Petersson & Wikell 2013). En strandlinjedatering är möjlig i Mjöhult, men sannolikt inte trovärdig att argumentera för. Carl Persson påpekar (2012) det rumsliga sambandet mellan mesolitiska stenålderboplatser och havs-och sjöars stränder samt intill vattendrag sin avhandling. I västra Småland har nivåerna på Fornbolmen hjälpt till att både lokalisera och datera boplatser och fynd. Kring Mjöhult finns inga försvunna sjöar eller stränder, liknande Fornbolmen. Om boplatsen vid RAÄ 221 varit strandbunden innebär detta, med nivåer på 180 m ö h, enligt SGU kartdatabas havskust under senpaleolitikum för 12000–11000 cal BC (http://maps2.sgu.se/kartgenerator) eller på stränderna av något sammanhängande sjösystem. Mycket lite är känt om de senpaleolitiska bosättningarna utanför Skåne och Västsverige. Utan understöd av 14C-analyser är det sanno likt vågat att påstå en så tidig datering för boplatsen i Mjöhult. Det är emellertid troligt att platsvalet gjorts efter andra premisser. Ur strikt funktionellt hänseende var våtmarken väster om boplatsen säkert en bra jaktplats, exempelvis jakt på betande älgar. Tillgången på kvarts kan också ha spelat in. En inventering av bergen intill visade att det finns många tillgängliga kvartsådror. Det är därför mer troligt att tänka sig en inlandsboplats, utan rumslig anknytning till hav. Avsaknaden av 14C-dateringar gör att stenåldersfasen i Mjöhult endast kan dateras genom förmålen, fynden. Fyndmaterialet i Mjöhult består, i stor sett, uteslutande av bearbetad kvarts. På de hittills kända fornlämningarna från stenåldern i Småland har redskapen nästan uteslutande tillverkats av flinta och åldern hos de kvartsföremål som påträffats har ifrågasatts. Persson menar (2012: 220ff ) att de mer troligt är neolitiska. På grund av bristen på jämförelsematerial i Småland bygger tidsbestämningen av föremålen i Mjöhult på analogier med områden där kvarts är det vanligaste fyndmaterialet, östra Mellansverige och platser i norra Skåne med kvartsfynd. Tyvärr har kvarts, jämfört med flinta, tydliga begränsningar vad det gäller närmare tidbestämning. Tidsbestämningen måste därför bygga på jämförelser och en diskussion av det mest troliga scenariot. Kvarts är ett hårt men sprött material (ett mineral) varur det är svårare att tillverka specifika föremål, än i den mer elastiska flintan. I Väst- och Östergötland, som är gränsområden till områden med naturlig förekomst av flinta, kan man ändå märka att bearbetning av kvarts i stora drag följer väst- och sydsvenska kronologier och teknologier (Carlsson 2007). Sannolikt ska man inte tolka detta som att man utanför Skåne och Västsverige ansträngt sig för att kopiera flintföremål utan att man i hela södra Skandinavien ingått i en större mesolitisk kultursfär där teknologier delvis haft gemensam betydelse men där redskapen utformats på olika sätt. Ett exempel på detta är spåntekniken som anammades 14 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken långt upp Mellansverige. I Småland har stenåldersstudier främst utförts i kustområdena och vid Fornbolmen försvunna stränder. Skogsbygderna i inlandsområdena öster om Vättern och norra Finnveden är tyvärr sämre belysta. Riksantikvarieämbetets underökningar kring Markaryd (Knarrström et al 2007; Småland Museum arbeten i Kronobergs län; Persson 2012) får även tjäna som jämförelsematerial men eftersom fynden på dessa platser nästan uteslutande består av flinta är möjligheterna till jämförelser med Mjöhult begränsade. I materialet från Mjöhult saknas tydlig spånteknik. I Östergötland präglas framförallt mellanmesolitikum av en förfining av tillverkningen av spån (Molin et al 2011; Carlsson 2012), en teknik som synbart förändras omkring 5500–5000 cal BC till fördel för en förenklad spånteknik (Carlsson 2007; Carlsson & Hagberg 2014). I de studier som finns från Östergötland och östra Mellansverige förekommer den bipolära tekniken under hela mesolitikum men den accentueras särskilt under senmesolitikum då färre plattformskärnor och avslag påträffas (Lindgren 2004; Carlsson 2007). Bearbetningen av både kvarts och flinta i norra Skåne har samma tendens av stora andelar bipolär teknik under senmesolitikum (Knarrström et al 2007). Längre norrut finns en märkbar skillnad i teknologin efter 4500 cal BC (Lindgren 2004:233ff ). Det verkar inte ske några teknologiska förändringar i och med neolitiseringen utan kvartsredskapen ser därefter lika ut under lång tid, ofta stora bitar utan tydliga teknologiska särtecken. I fyndmaterialet från Mjöhult finns kärnor som bearbetats med bipolär- och (sannolikt) plattformsteknik. Det ger ett allmänt mesolitiskt intryck; mycket splitter, små avslag som i huvudsak har bearbetats bipolärt och mycket få formella redskap. De fyra små avslagen i flinta från Mjöhult har samma mesolitiska uttryck som kvartsen; små tunna avslag men saknar tydliga särdrag som kronologiskt kan tidsfästa verksamheterna på platsen. Med referenser till östra Mellansverige och norra Skåne tyder sammanfattningsvis fyndmaterialet på en datering till senmesolitikum, omkring 5500–4000 cal BC, även om betydligt äldre dateringar inte kan uteslutas. Förhoppningsvis hittas det i framtiden flera stenåldersboplatser i Jönköpings läns östliga och nordliga delar med både 14C-dateringar och fyndmaterial av kvarts. Anläggningar Sammanlagt påträffades, undersöktes och dokumenterades 12 anläggningar. De fyra kolningsgroparna är inte undersökta. I en kolningsgrop, A572, grävdes en mindre grop och kol samlades in för 14C-analys. Stolphålen/groparna var koncentrerade till området närmast rännan, A500 medan härdarna låg längre österut. Typ Antal Stolphål/grop 5 Ränna 1 Härd 2 Kolningsgrop 4 Summa 12 Tabell 1. Anläggningstyper och antal. A500 Den mest framträdande anläggningen inom undersökningsytan var en 4,8x3,2 m stor ränna, A500, i västra delen av undersökningsområdet. Rännan hade en rundoval form och inom begränsningarna för rännan påträffades fyra stolphålsliknande gropar. En av dessa, A1023, var 0,3 m i diameter och 0,18 m djup samt synbart stenskott med kantställda ”flisor”. Hela A500 tolkas utgöra en ca 6,0x3,2 oval lämning. Rännor har varit föremål för stor diskussion de senaste 15 åren. Dels har de tolkats som väggrännor efter mindre hus/hyddor (Carlsson 2003; Knabe 2003; Andersson 2003) och dels har de förkastats som spår efter mänskliga aktiviteter och istället ansetts som rotvältor (Groop 2005; Persson 2012). Det går att starkt argumentera för båda antaganden. En möjlig tredje väg till förståelsen av rännorna är att flera företeelser kan skapa likartade spår – både rotvältor och bebyggelselämningar. Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 15 ° Stolphål A500 Undersökningsområde 0 1,25 2,5 Figur 9. Plan över A500. Det gjordes fynd av kvarts i rännan, inom begränsningarna av den ovala konstruktionen liksom strax söder utanför den. De fyra flintorna påträffades alla i närheten av konstruktionen. Den totala fyndbilden är koncentrerad till den västliga delen medan den östra, i stort sett, var fyndtom. Även åt väster och i söder avtog fyndmängden märkbart. Nästan alla fynd gjordes inom en ca 55 m2 stor yta närmast rännan, A500. Det är sålunda en rumslig koppling mellan rännan och fynden. 16 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 5 Meter För att datera konstruktionen samlades flera jordprover in. Ur proverna sållades kol fram vilket vedartsbestämdes innan kolet 14C-daterades. Vedarterna för de olika tidsperioderna redovisas längre ner. Ua-31335: 1105±35 BP Ua-31336: 180±35 BP Ua-31337: 280±35 BP Ua-31338: 1105±35 BP Ua-31339: 175±35 BP Ingen av de fem analyserna gav den förväntade åldern som antogs vara stenålder. Två analyser gav vikingatida dateringar medan de tre övriga var från historisk tid. I ytterligare ett stolphål hittades träkol från gran, vilket uppenbarligen också är yngre än från stenålder. Sammantaget illustrerar dateringarna att turbolens skett i marken som blandat om lager och träkol. Om A500 är rester efter en huskonstruktion är det möjligen inte källkritiskt hållbart att hävda en stenåldersdatering. Rännan har inte heller det utseende som tillskrivs rotvältor (Darkmark 2005:73ff ). Möjligen är det en vikingatida konstruktion, dock inte nödvändigtvis ett hus/hydda. Svårigheterna med att närmare fastställa funktionen för A500 gör att inga vidare tolkningarna görs. Figur 10 (t v). Stolphål, A1033. FOTO TOM CARLSSON. Figur 11 (nedan). A500. Tolkningsförslag med snedställda käppar i stolphålen. FOTO TOM CARLSSON. Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 17 Fyndmaterialet Sammanlagt hittades 200 föremål. Samtliga artefakter utgjordes av stenredskap rester eller bearbetning/tillverkning av redskap. Hela 98% stenmaterialet utgörs av kvarts och de res terande 2% (fyra föremål) är flinta. Det bör påpekas att det under fältarbetet samlades in betydligt större kvartsmaterial. Vid registreringen kasserades stora delar av de insamlade stenarna då det inte tolkades som bearbetat. Kvartsen var kantig men utan synliga slagmärken. Materialet fanns utspritt över nästan hela undersökningsytan, med undantag för ett fyndtomt område i öster. En möjlig tolkning är att materialet avsatts naturligt på platsen och att det är därför människorna besökt platsen. En annan möjlighet är att materialet förts till platsen som råmaterial. Vid en inventering av de mest närliggande hällarna iakttogs flera synliga kvartsådror varför tillgången på råmaterial bör ha varit god. På samma sätt inventerades synliga rotvältor efter kvarts. Enstaka kvarts påträffades i rotvältorna men som inte på något sätt motsvarade förklaringarna om en naturlig och allmän kvartsförekomst i området. Stenmaterialet Råmaterial Antal Vikt g Kvarts 196 867 Flinta 4 4 Summa 200 871 Tabell 2. Uppdelningen av det litiska materialet i olika råmaterial. Kvarts Sammanlagt påträffades 196 föremål i kvarts med en sammanlag vikt av ca 880 g. En notering är att råmaterialet är av synnerligen god kvalité, mycket tätt och utan sprickbildningar. Kvarts Antal Vikt (g) Avslag 7 7 Avslagsfragment 119 596 Kärna 20 220 Splitter 46 37 Mikrospån 1 1 Skrapor 3 19 Summa 195 880 Tabell 3. Kvarts uppdelat i registrerade variabler. Figur 12. Kvarts in situ. FOTO TOM CARLSSON. Flinta Fyra, tunna och små avslag av flinta påträffades. Alla är sydskandinavisk flinta. Inga retuscher eller vidare bearbetning kunde upptäckas. Materialet tolkas tillhöra stenåldersfasen men kan naturligtvis även vara rester efter eldslagningsflinta från yngre tidsperioder. Slitspårsanalys Tio fynd valdes ut för slitspårsanalys. Syftet med analysen var i första hand att undersöka i vilken mån det fanns använda stenredskap på platsen samt vad dessa, i så fall, vilka verksamheter slitspåren tyder på. Valet av föremål till analysen gjordes efter både vad som bedömdes vara skrapor och efter lämpligt stora avslag som kan ha använts som redskap. Tre föremål, alla av kvarts, hade slitspår. På de övriga sju fanns inga spår (se bilaga 6). 18 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken ! ° ! ! !! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! !! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! !! ! !!!!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! -14 9 4 ! 2 0 ningsområde ! ! ! ! ° Kvarts 10-14 Kvarts 5-9 ! Kvarts 3-4 ! Kvarts 1-2 A500 ! ! Undersökningsområde ! ! !! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Kvarts 10-14 2,5 ! Kvarts 5-9 ! Kvarts 3-4 ! Kvarts 1-2 ! Flinta 1 ! ! Flinta 1 1,25 ! Stolphål ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 5 Meter Figur 13. Utbredningen av kvarts och flinta inom undersökningsområdet. Beräknat på antal fynd/grävenhet. Stolphål 0 1,25 2,5 5 MeterTolkning Fynd A500Typ Material Slitspår 5 Kvarts Undersökningsområde Avslagsfragment Repor, sprickor, plastiska deformationer, krossade Åsar retuscher på en trubbig egg. Mjukare material skrapning. 12 Kvarts Avslagsfragment Otydliga skador på den konkava eggen ytliga repor i olika riktningar, dominans av gropar men det finns även parter med krossad egg och sprickor på den trubbiga eggen. Möjligen kontakt med både hårdare (den trubbiga eggen) och mjukare material, kan ha varit del av eller använt som slaktverktyg. 50 Kvarts Bearbetad På ytor bakom eggen finns avskavda partier som tyder på en viss grad av erosion, dessa uppträder utan tydlig linjäritet. Det finns en tydlighet på de regelbundet uppträdanden slitspåren som tyder på kemisk erosion. Använd som såg på hårt material, typ trä. Frametsad under kemisk påverkan under depositionen. Tabell 4. Tabell med de tre föremål som uppvisade slitspår. Slitspåren visar sannolikt att kvartsredskap både använts och tillverkats på platsen samt att dessa efterhand bearbetats vidare till nya föremål. Det är en väl känd iakttagelse på många stenåldersboplatser att antalet redskap förefaller vara få i förhållande till avslag, splitter och kärnor. Eftersom det är svårt att avgöra vilka artefakter som är redskap är mörkertalet för använda föremål stort och det verkliga antalet redskap på platsen bör därför vara betydligt mer omfattande än vad vi med dagens metoder kan upptäcka. Varje avslag som är stort nog att hålla i handen, skafta eller på annat sätt fästa i ett annat redskap går att använda. Frågan kanske skall ställa om varför bara vissa objekt utformades på ett, morfologiskt, specifikt sätt och om dessa föremål hade speciella betydelser. Slitspåren inom RAÄ 221 är varierade och kan tolkas som att flera verksamheter utförts på platsen; slakt, bearbetning av hudar såväl som skrapning/hyvling på hårda material. Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 19 0 Sammanfattande tolkning Sammanfattningsvis tolkas platsen ha utgjort en boplats av, sannolikt, säsongsmässig karaktär under senmesolitikum. Flera komponenter samverkade vid valet av just denna plats. I mikro topografin var platsen vindskyddad från norrvindarna av uppstickande impediment. I landskapet finns flera våtmarker som bör ha utgjort lämpliga jaktmiljöer, inte minst på älg. Tillgången på råmaterial för redskap var dessutom god och förenklades genom naturlig och riklig förekomst av kvarts i åder. Slitspåren ger sammantaget en bild som tyder på en boplats och inte en plats för enbart stenbearbetning. Platsen tolkas vara en plats med betydelse i det senmesolitiska ekonomiska systemet och troligen finns det flera liknande platser i trakten. Miljö En frågeställning var om ekofakter och vedarter kunde berätta om insamling och om miljön på platsen. Ett jordprov i rännan, A500, analyserades efter makrofossiler. Provet visade sig innehålla flera arter: • Mjölon (Arctostaphyllos uva-ursi) 8 stenfrukter. • En (Juniperus communis) 5 stenfrukter. • Gräs (Poaceae sp. ospec): ½ frö. Alla fröerna var brända vilket än en gång illustrerar att marken utsatts för återkommande avbränning/svedjor. De tre identifierade arterna, Mjölon, gräs och enbuske, är alla typiska för ett öppet landskap motsvarande odling och/eller hagmarker. Håkan Ranheden, som analyserat jordprovet, skriver att ”Mjölon växer naturligt på magra sandiga marker och kan då breda ut sig ganska rejält och dominera vegetationen. Växten är väldigt lik lingon men mer utbredande i växtsättet” (se bilaga). Med tanke på dateringarna till historisk tid bör detta spegla ett landskap under 1600–1800-tal. Vedarterna från motsvarande tidperiod speglar, liksom makrofossilerna, närmiljön; en öppen miljö med stort ljusinsläpp. Ek (quercus) Tall (pinus) ek (quercus) Gran (picea) tall (pinus) En (juniperus) Ek (quercus) Tall (pinus) Ek (quercus) Gran (picea) Ek (quercus) Tall (pinus) En (juniperus) Tall (pinus) Gran (picea) Figur 14. Vedarter under historisk tid. En (juniperus) 20 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken Gran (picea) Figur 15. Vedarter från vikingatid. En (juniperus) Utifrån sammansättningen av träslag från vedartsanalysen kan man se att skogarna i trakten av Mjöhult hade liknande sammansättning under vikingatid som 500–600 år senare och som fortfarande möter oss i skogarna idag. Tallskogarna dominerar stort på de torra och näringsfattiga markerna. Ekarna är numera så gott som helt försvunna och granplanter ingar förekommer i stora områden. Men det är intressant att notera att granarna ännu under 1600–1800-talet växte i ett relativt litet antal. Enbuskar växer i rikliga bestånd, framförallt på ledningsgatan under kraftledningen. Vikingatid och historisk tid Genom bl a nya ortsnamn, ofta med ändelsen -hult (Myrdal 1999; Hansson 2008) och gravfälten från yngre järnåldern kan man anta att detta var en expansiv tidsperiod då nya skogsområden togs i anspråk. Nya gårdar anlades och dessa krävde uppodlingar för att kunna försörja befolkningen. De lätta sandiga jordarna i Fryele socken bör ha varit förhållandevis enkla att bruka. Att man även försökte odla upp stenrika marker, likt vid RAÄ 221, tyder på ett ökat befolkningstryck i förhållande till tillgängliga jordbruksmarker. Tydligt är också att denna fas var förhållandevis kortvarig. En andra expansionsfas inträder under 1600–1800-talet då de flesta daterade röjningsrösena synes ha anlagts (Ajneborn 2013) vilket återigen talar för ett ökat befolkningstryck. De två härdarna, A478 och A555, daterades båda, med störst kalibrerad sannolikhet till 1800–1900-tal. Kolningsgropen, A572, erhöll en likartad datering, liksom två analyser från rännan, A500. 1800-talet kännetecknas av en ökande befolkning, åren mellan 1800– 1890 anses allmänt vara en tidsperiod med stor ökning av Sveriges befolkning. Figur 16. Provtagning i kolningsgrop, A572, från historisk tid. Sannolikt någon gång mellan 1720–1820 AD. FOTO TOM CARLSSON. Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 21 Utvärdering av projektets målsättningar Inledningsvis formulerades projektets övergripande målsättningar och syften vilka i huvudsak har besvarats. • Genom föremålen och 14C-analyserna har både tillfälliga vistelser och verksamheter under längre tidsperiod belagt. Vistelserna är troligen förvisso kortare men återkommande. Framförallt kan man tolka den historiska markanvändningen som tidsmässigt långvarig. • Någon boplats med hus och härdar har inte belagt inom området. Möjligen har detta funnits men senare tiders markanvändning har, i så fall utplånat alla spår. Markarbetena har även förstört möjligheterna att upptäcka slagplatsernas rumsliga utbredning. • Kvarts utgör det huvudsakliga råmaterialet. Flinta förekommer, men illustrerar framförallt lokalgruppens kontakter med andra sociala grupper och i förlängningen kontakter med andra regioner. • Framförallt bipolär tillverkningsmetod har registreras men plattformsteknik förekommer. Detta kan troligen tolkas som en kronologisk markör. • Slitspåren visar sannolikt att kvartsredskapen att använts på platsen. Slitspåren är varierade och kan tolkas som att flera verksamheter utförts; slakt, bearbetning av hudar såväl som skrapning/hyvling på hårda material. Sammantaget tyder detta på någon form av boplats och inte en plats för enbart stenbearbetning. • Ekofakter illusterar att landskapet i området varit relativt öppet under vikingatid och historisk tid. Inga ekofakter tillhörande stenålder har urskilts. •14C-analyserna visar att det finns omfattande spår efter markarbeten/odling från andra tidsepoker än stenåldern inom området. Undersökningen bedöms slutligen ha gett ny och meningsfull kunskap med relevans för fortsatt forskning, både i ett lokalt såväl som i ett regionalt perspektiv. Framförallt genom det signifikativa användandet av ett naturligt förekommande råmaterial, kvarts, i Smålands inland är av intresse. Två expansiva skeden i Skandinavien, med nyupptagning av jordbruksmark har belagts. Framförallt visar metoden med många 14C-dateringar kombinerat med makrofossiler samt vedartsanalys hur samma platser återkommande har använts och återavänts för nya behov. Åtgärdsförslag Fornlämningar är undersökta och borttagna i sin helhet inom undersökningsområdet. Stenåldersboplatsen är inte avgränsad väster- och söderut utan tolkas fortsätta utanför undersökningsområdet. I närområdet finns även kolningsgropar och röjningsrösen. Om exploatering planeras i dessa områden bör dessa föranleda ytterligare arkeologiska förundersökningar. Linköping i april 2015 Tom Carlsson 22 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken Referenser Ajneborn, B. 2013. Sydvästlänken. Delsträckan Barkeryd-Värnamo. Arkeologiska förundersökningar inför utbyggnad av kraftledning Sydvästlänken genom Jönköpings län. Småland Nässjö, Vaggeryd och Värnamo kommuner Barkeryd, Nässjö, Malmbäck, Svenarum och Fryele socknar. Riksantikvarieämbetet, UV Rapport 2013:54. Ameziane, J. 2009. Mesolitiska och Neolitiska landskapsrum. Arkeologiska undersökningar av stenålderns boplatser i Jönköpings län. Jönköpings Läns Museum. Arkeologisk rapport 2009:38. Andersson, M. 2003. Skapa plats i Landskapet. Acta archaeologica Lundensia. Series prima in 80, NO 42. Lund. Binford, L-R. 1980. Willow smoke and dogs´ tails: hunters and gatherer settlement systems and archaeological site formation. American Antiquity. 45. Björkman, L. 2007. Från tundra till skog. Miljöförändringar i norra Skåne under jägarstenåldern. Riksantikvarieämbetet 1:1. Carlsson, T. 2007. Mesolitiska möten. Strandvägen en senmesolitisk boplats vid Motala ström. Acta archaeologica Lundensia. Series prima in 80, No 54. Lund. Carlsson, T. 2012. Mesolitikum och bronsålder i Stora Sjögestad. Arkeologisk förundersökning och särskild undersökning inom RAÄ 232 i samband med planerad ombyggnad av väg till Vreta naturbruksgymnasium. Vreta kloster socken, Linköpings kommun, Östergötland. Carlsson, T. & Hagberg, L. 2014. Kungs Norrby. RAÄ 139. Brunneby socken, Motala kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet, UV Rapport. Linköping. Carlsson, T. 2004. Stenålder utan sten. Variationer inom det tidigneolitiska bosättningsmönstret. I: Neolitiska nedslag Arkeologiska uppslag. Holm, J. (red). Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar. Skrifter no 59. Örebro. Groop, N. 2005. Metod. I: Darmark, K. & Sundsström, L. (red) Postboda 3. En senmesolitisk lägerplats i Uppland. SAU. Skrifter 9. Uppsala. Grön, O. 1995. The Maglemose Culture. The reconstruction of the social organization of a mesolithic culture in Northern Europe. BAR International Series 616. TEMPVS REPARATIVM. Oxford. Hansson, M. 2008. Det medeltida Småland. Knabe, E. 2003a. Avslöjande avtryck. Tidigneolitiska boplatsstrukturer söder om Örebro. I: Mittens Rike. Arkeologiska berättelser från Närke. Riksantikvarieämbetet, UV. Örebro. Knarrström, B. (red). 2007. Stenåldersjägarna. Riksantikvarieämbetet. Lund. Lagerås, P. 2013. Agrara fluktuationer och befolkningsutveckling på sydsvenska höglandet tolkade utifrån röjningsrösen. I: Fornvännen 2013. Lindgren, C. 2004. Människor och kvarts. Stockholm Studies in Archaeology 29. Riksantik varieämbetets Arkeologiska undersökningar, Skrifter no. 54. Coast to coast books no. 11. Stockholm. Molin, F. 2009. Along the shore of the Ancylus Lake. Trädgårdstorp and the other coastal Mesolithic settlement sites during the Late Ancylus period in Western Östergötland. I: Mesolithic Horizons. Red. Sinhead, B., McCartan, Rick Schulting, Graeme Warren and Peter Woodman. Papers presented at the Seventh International Conferece on the Mesolithic Europe, Belfast 2005. Oxbow, Oxford. Molin, F., Pettersson, M. & Wikell, R. 2011. Mesolithic quartz knapping in Eastern Middle Sweden. I: Lithic Technology. Volyme 26, number 2. Myrdal, J. 1999. Jordbruket under feodalismen. 1000–1700. Natur och Kultur. Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 23 Persson, C. 2012. Den hemliga sjön – en resa till det småländska inlandet för 9000 år sedan. Avhandling för filosofie doktorsexamen i arkeologi. Göteborgs universitet. Inst. För Historiska Studier. Smålands Museum rapporter 2012:9. Växjö. Petersson, M. & Wikell, R. 2013. Tidigmesolitiska säljägare i Tyresta för 10 000 år sedan. Späckbetong, gråsäl och tomtning på en kobbe i Ancylussjön 120 km från fastlandet. I: Fornvännen 2013. Vestbö Franzén, Å. 2004. Råg och rön – om mat, människor och landskapsförändringar i norra Småland, ca 1550–1700. Avhandling, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet. Jönköpings läns museum. Åkerlund, A. 1996. Human Responses to Shore Displacement. Living by the Sea in Eastern Middle Sweden during the Stone Age. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar. Skrifter nr 16. Stockholm. http://www.sgu.se/produkter/kartor/kartgeneratorn/ Muntl medd. Britt Ajneborn, Riksantikvarieämbetet, UV Öst. Administrativa uppgifter Län: Jönköping Landskap: Småland Kommun: Värnamo Socken: Fryele Fornlämningsnummer: RAÄ 221 Koordinatsystem: Sweref. tm Höjdsystem: RH00 Riksantikvarieämbetet dnr: 423-04079-2012 Statens historiska museer dnr: 5.1.1-00397-2015 Länsstyrelsen dnr: 431-7717-2012 Länsstyrelsen beslutsdatum: 2013-01-17 Projektnummer: A12405 Intrasisprojekt: UV2012_224 Rapportnummer: 2015:51 Projektledare: Tom Carlsson (särskild undersökning) Personal: Tom Carlsson, Katarina Sköld och Karin Lindeblad Beställare: Svenska Kraftnät Kostnadsansvarig: Svenska Kraftnät Undersökningstid: Juni 2013 Undersökningsområdets yta: 120 m2 Fynd: Kvarts, flinta 24 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken Bilaga 1. Anläggningstabell Anr Typ Storlek, m Djup, m Z Beskrivning Datering 478 Härd 1,46x1,1 0,05 176,07 Sotig sand med kolbitar, skärviga stenar. Ua-31341: 119±32 BP 500 Ränna 4,80x3,2 0,1–0,25 175,97 0,3 m bred ränna med fyllning av brun sand och grus. Kantiga stenar i framförallt östra delen, Ua-31339: 175±35 BP Ua-31336: 180±35 BP Ua-31337: 280±35 BP Ua-31335: 1105±35 BP Ua-31338: 1105±35 BP 555 Härd 0,75x0,62 0,06 176,25 Sotig sand med kolbitar, skärviga stenar. Ua-31340: 111±35 BP 568 Kolningsgrop 2,75x2,05 Ej undersökt 176,05 Ej undersökt. 572 Kolningsgrop 1,95x1,15 Ej undersökt 176,34 Ej undersökt. 576 Kolningsgrop 3,05x1,9 Ej undersökt 176,34 Ej undersökt. 580 Kolningsgrop 2,8x1,9 Ej undersökt 176,4 Ej undersökt. 894 Stolphål/grop 0,3x0,3 0,25 176,01 Fyllning av brun sand, grus och 0,05–0,15 m stora kantiga stenar. 1000 Stolphål/grop 0,26x0,2 0,1 176,09 Fyllning av brun sand, grus och 0,10 m stora stenar. 1023 Stolphål/grop 0,3x0,18 0,25 176 Fyllning av brun sand, grus och 0,05–0,15 m stora kantiga ”flisiga” stenar. Några stenar var kantställda. 1067 Stolphål/grop 0,3x0,2 0,1 176,06 Fyllning av brun sand, grus. 1078 Stolphål/grop 0,10x0,12 0,15 176,03 Fyllning av brun sand, grus Ua-31342: 198±32 BP Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 25 Bilaga 2. Fyndlista Ö-koordinat N-koordinat Råmaterial Antal Vikt Typ 453074,31 6351060,71 Kvarts 6 44 Avslagsfragment 453074,59 6351059,4 Kvarts 2 20 Avslagsfragment 453075,59 6351057,32 Kvarts 2 4 Avslagsfragment 453076,19 6351058,27 Kvarts 1 6 Avslagsfragment 453076,24 6351061,86 Kvarts 4 1 Avslagsfragment 453076,46 6351060,41 Kvarts 12 28 Avslagsfragment 453077,12 6351057,82 Kvarts 5 84 Avslagsfragment 453077,16 6351061,28 Kvarts 3 3 Avslagsfragment 453077,33 6351063,46 Kvarts 2 1 Avslagsfragment 453077,34 6351059,95 Kvarts 1 2 Avslagsfragment 453077,72 6351062,16 Kvarts 3 5 Avslagsfragment 453077,96 6351057,24 Kvarts 1 2 Avslagsfragment 453078,37 6351058 Kvarts 1 1 Avslagsfragment 453078,49 6351061,5 Kvarts 4 8 Avslagsfragment 453078,49 6351062,85 Kvarts 2 68 Avslagsfragment 453078,58 6351060,2 Kvarts 2 4 Avslagsfragment 453079,07 6351058,8 Kvarts 2 18 Avslagsfragment 453079,21 6351062,34 Kvarts 5 27 Avslagsfragment 453079,42 6351061,15 Kvarts 3 22 Avslagsfragment 453079,62 6351059,66 Kvarts 1 1 Avslagsfragment 453079,99 6351058,28 Kvarts 3 6 Avslagsfragment 453080 6351056,26 Kvarts 12 14 Avslagsfragment 453080,29 6351056,93 Kvarts 1 2 Avslagsfragment 453080,41 6351059,15 Kvarts 2 6 Avslagsfragment 453080,82 6351057,81 Kvarts 2 3 Avslagsfragment 453080,84 6351061,28 Kvarts 2 2 Avslagsfragment 453081,48 6351055,07 Kvarts 5 8 Avslagsfragment 453081,63 6351057,24 Kvarts 4 12 Avslagsfragment 453081,91 6351055,86 Kvarts 6 14 Avslagsfragment 453082,61 6351056,66 Kvarts 1 2 Avslagsfragment 453082,77 6351055,43 Kvarts 3 5 Avslagsfragment 453083,01 6351059,51 Kvarts 1 6 Avslagsfragment 453083,4 6351058,27 Kvarts 1 2 Avslagsfragment 453083,65 6351057,12 Kvarts 1 2 Avslagsfragment 453083,85 6351058,96 Kvarts 5 10 Avslagsfragment 453084,21 6351057,64 Kvarts 1 8 Avslagsfragment 453084,74 6351056,45 Kvarts 3 24 Avslagsfragment 453085,12 6351055,05 Kvarts 2 106 Avslagsfragment 453087,54 6351053,49 Kvarts 1 2 Avslagsfragment 453089,19 6351056,05 Kvarts 2 1 Avslagsfragment 453089,42 6351054,7 Kvarts 1 2 Avslagsfragment 453074,31 6351060,71 Kvarts 1 2 Kärna 453075,59 6351057,32 Kvarts 1 4 Kärna 453076,19 6351058,27 Kvarts 1 34 Kärna 26 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken Ö-koordinat N-koordinat Råmaterial Antal Vikt Typ 453076,46 6351060,41 Kvarts 2 16 Kärna 453076,85 6351062,75 Kvarts 1 14 Kärna 453077,12 6351057,82 Kvarts 1 4 Kärna 453077,72 6351062,16 Kvarts 1 8 Kärna 453079,21 6351062,34 Kvarts 2 18 Kärna 453079,99 6351058,28 Kvarts 1 40 Kärna 453080 6351056,26 Kvarts 1 20 Kärna 453080,82 6351057,81 Kvarts 1 6 Kärna 453080,84 6351061,28 Kvarts 1 14 Kärna 453081,3 6351062,11 Kvarts 1 2 Kärna 453081,48 6351055,07 Kvarts 2 14 Kärna 453081,63 6351057,24 Kvarts 1 10 Kärna 453083,65 6351057,12 Kvarts 1 2 Kärna 453086,72 6351057,56 Kvarts 1 12 Kärna 453074,31 6351060,71 Kvarts 2 2 Splitter 453075,27 6351062,4 Kvarts 1 1 Splitter 453075,39 6351058,82 Kvarts 1 1 Splitter 453075,59 6351057,32 Kvarts 1 1 Splitter 453075,62 6351060,93 Kvarts 2 1 Splitter 453076,52 6351064,02 Kvarts 1 1 Splitter 453076,85 6351062,75 Kvarts 2 1 Splitter 453077,12 6351057,82 Kvarts 3 3 Splitter 453077,34 6351059,95 Kvarts 6 2 Splitter 453078,13 6351059,37 Kvarts 1 1 Splitter 453078,49 6351062,85 Kvarts 1 1 Splitter 453079,04 6351056,66 Kvarts 2 2 Splitter 453079,21 6351062,34 Kvarts 2 7 Splitter 453080,41 6351059,15 Kvarts 3 3 Splitter 453080,82 6351057,81 Kvarts 4 2 Splitter 453081,48 6351055,07 Kvarts 1 1 Splitter 453081,63 6351057,24 Kvarts 6 2 Splitter 453081,91 6351055,86 Kvarts 3 2 Splitter 453082,61 6351056,66 Kvarts 2 1 Splitter 453082,86 6351057,52 Kvarts 1 1 Splitter 453086,72 6351057,56 Kvarts 1 1 Splitter 453074,95 6351060,23 Flinta 1 2 Splitter 453077,85 6351060,77 Flinta 1 1 Splitter 453078,1 6351064,38 Flinta 1 10 Splitter Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 27 Bilaga 3. 14C-analyser Ua-31340_A555_Härd : 111±35BP 68.2% probability Ua-31342_A572_Kolningsgrop : 198±32BP 68.2% probability 1680AD (21.0%) 1730AD 1650AD (17.2%) 1680AD 1810AD (41.0%) 1890AD 1740AD (42.0%) 1810AD 1910AD ( 6.1%) 1930AD 1930AD ( 9.0%) 1950AD 95.4% probability 95.4% probability 1670AD (31.4%) 1770AD 1640AD (24.9%) 1700AD 1800AD (64.0%) 1960AD 1720AD (55.8%) 1820AD 1920AD (14.7%) 1960AD Ua-31341_A478_Härd : 119±32BP 68.2% probability 1680AD (20.3%) 1740AD Ua-31337_A500_Ränna : 280±35BP 68.2% probability 1800AD (40.5%) 1890AD 1520AD (38.3%) 1580AD 1910AD ( 7.4%) 1930AD 1620AD (29.9%) 1660AD 95.4% probability 95.4% probability 1670AD (33.0%) 1780AD 1490AD (92.7%) 1670AD 1800AD (62.4%) 1960AD 1780AD ( 2.7%) 1800AD Ua-31339_A500_Ränna : 175±35BP 68.2% probability Ua-31335_A500_Ränna : 1105±35BP 68.2% probability 1660AD (11.8%) 1690AD 895AD (27.2%) 925AD 1730AD (44.0%) 1810AD 935AD (41.0%) 985AD 1920AD (12.4%) 1950AD 95.4% probability 95.4% probability 880AD (95.4%) 1020AD 1650AD (18.4%) 1710AD 1720AD (60.5%) 1890AD 1910AD (16.5%) 1960AD Ua-31338_A500_Ränna : 1105±35BP 68.2% probability 895AD (27.2%) 925AD Ua-31336_A500_Ränna : 180±35BP 68.2% probability 1660AD (12.1%) 1690AD 1730AD (45.0%) 1810AD 1920AD (11.1%) 1950AD 95.4% probability 1650AD (19.1%) 1700AD 1720AD (52.4%) 1820AD 1830AD ( 7.6%) 1890AD 1910AD (16.3%) 1960AD 28 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 935AD (41.0%) 985AD 95.4% probability 880AD (95.4%) 1020AD Vedanatomilabbet VEDLAB Vedanatomilabbet Bilaga 4. Vedartsanalys VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1333 Vedartsanalyser på material från Småland, Fryele sn. Mjöhult 2:3 och 2:4. Vedlab rapport 1333 Vedartsanalyser på material från Småland, Fryele sn. Mjöhult 2:3 och 2:4. Vedlab rapport 1333 Vedartsanalyser på material från Småland, Fryele sn. Mjöhult 2:3 och 2:4. ____________________________________________________________ on: /420 29 t: vedlab@telia.com Bankgiro: 5713-0460 www.vedlab.se Organisationsnr: 650613-6255 _________________________________________________________________________________________ Adress: Kattås 670 20 GLAVA Telefon: 0570/420 29 E-post: vedlab@telia.com Bankgiro: 5713-0460 www.vedlab.se Organisationsnr: 650613-6255 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 29 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1333 2013-07-07 Vedartsanalyser på material från Småland, Fryele sn. Mjöhult 2:3 och 2:4. Uppdragsgivare: Tom Carlsson/RAÄ UV Öst Arbetet omfattar sju jordprover och ett kolprov från utgrävningar av boplatslämningar i Värnamo. Jordproverna floterades för att få fram analyserbart kol. Proverna innehåller kol från ek, en gran och tall. Dessutom förekommer förkolnad bark och kottefjäll i flera prover. Materialet i husrännan är blandat så det är svårt att säga om kolet representerar konstruktionsvirke eller om det är bränslerester som hamnat i rännan. Både ek, gran och tall har bra rötbeständighet och kan tänkas ha använts till syllstockar och liknande. För datering har jag ur några av proverna plockat ut både sådant material som skulle kunna komma från konstruktioner och material som kan förväntas ha en låg egenålder. Proverna genomsöktes översiktligt i stereolupp efter makrofossil men det enda som framkom var kottefjäll. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp ProvMängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 14C-dat. 500 PM 893 Husränna 4,0g 0,1g 18 bitar 500 PM 902 Husränna 16,0g 1,5g 14 bitar Tall 15mg Kottefjäll 6mg Tall 149mg En 17mg 500 PM 100001 PK 903 Husränna 10,3g <0,1g 3 bitar Husränna 2,3g 2,2g 14 bitar 500 PM 100003 Husränna 13,1g 0,5g 47 bitar 555 PM 100002 PK 567 PM 584 Härdbotten 28,0g 0,2g 10 bitar Tall 6 bitar Bark 7 bitar Kottefjäll 5 bitar Gran 2 bitar En 1 bit Tall 11 bitar Tall 2 bitar Bark 1 bit Ek 1 bit Tall 13 bitar Ek 3 bitar Gran 18 bitar Tall 21 bitar Kottefjäll 2 bitar Tall 10 bitar Härdbotten Kolningsgrop 0,2g 45,9g 0,2g 6 bitar 13,9g 30 bitar Tall 6 bitar Tall 28 bitar Bark 2 bitar Tall 10mg Tall 142mg 500 478 572 Erik Danielsson/VEDLAB Kattås 670 20 GLAVA Tfn: 0570/420 29 E-post: vedlab@telia.com 30 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken www.vedlab.se Tall 14mg Tall 29mg Gran 9mg Kottefjäll 15mg Tall 11mg Övrigt De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max ålder 5001000 år Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt Ek Quercus robur Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel. Anspråkslös, gärna soliga växtplatser Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat. Energirik ved ger mycket glöd. Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år. En Juniperus communis 2000 år Veden seg och motståndskraftig mot röta. Stängselstolpar, kärl Den aromatiska veden har använts till rökning av kött och fisk. Den höga åldern uppnås bara i undantagsfall. Bark till taktäckning. Granbarr till kreatursfoder Gran Picea abies 350 år Trivs på näringsrika jordar. Tål beskuggning bra och konkurrerar därför lätt ut andra arter Tall Pinus silvestris 400 år Anspråkslös men trivs på näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom Lätt och lös men ganska seg ved. Ofta rakvuxen. Ganska motståndskraftig mot röta. Stolpar golvbrädor störar lieskaft, korgar Stark och hållbar. Konstruktionsvirke, stolpar, pålar, båtbygge, kärl (ej för mat) takspån, tjärbloss, träkol, tjärbränning Underbarken till nödmjöl, årsskott kokades för Cvitaminerna. Även som kreatursfoder Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 31 Bilaga 5. Makrofossilanalys RAÄ 221, Fryele socken, kommun. Jag har tittat på ditt prov från Mjöhult och det är ju ganska lustigt att platsen heter just Mjöhult................för det mest frekventa fyndet i ditt prov var just stenfrukter av Mjölon (Arctostaphyllos uva-ursi). Kanske inget direkt samband men lite lustigt är det ändå! Mjölon växer naturligt på magra sandiga marker och kan då breda ut sig ganska rejält och dominera vegetationen. Växten är väldigt lik lingon men mer utbredande i växtsättet. Främst bladen har i långa tider använts mot olika typer av urinvägsbesvär (de innehåller antiseptiska och sammandragande ämnen). Det här jordprovet var främst finmoigt och det tycks av detta som om det kan ha varit lämplig jordmån för naturlig förekomst av mjölon. Vid sidan av dessa stenfrukter fanns även sådana av En (Juniperus communis) vilket verkar tämligen relevant vad beträffar antaget ståndortsförhållande. Resultatet blev mer formellt (alla fynd var brända): Arctostaphyllos uva-ursi (mjölon): 8 stenfrukter. Juniperus communis (en): 5 stenfrukter. Poaceae sp. (ospec. gräs): ½ frö 32 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken Bilaga 6. Slitspårsanalys Slitspårsanalys av utvalt material från RAÄ 221 Mjölhult , Fryele sn, Jönköpings län, Småland Helena Knutsson, Stoneslab, Uppsala Inledning Under hösten 2014 har Stoneslab fått uppdrag att undersöka 10 föremål från fyndplatsen RAÄ 221 i Mjölhult, Fryele socken, Jönköpings län. Småland. Utgrävarna var osäkra om platsen kan betraktas som en ”boplats” med flera verksamheter, eller en plats för kvartsbrytning/reducering av kvartskärnor som sedan avlägsnats från platsen? Slitspårsanalysen valdes för att belysa problemet och ge hjälp till fortsatta tolkningar av platsen. Nedan finns en sammanställning av resultaten från slitspåranalysen och korta redovisningar för varje undersökt föremål. Alla föremålen var tillverkade av kvarts utom ett som är gjort av finkornig flinta. Alla föremålen har kunna klassificeras med utifrån teknologiska kriterier och faller väl in i de kategorier som utgör slagen sten och fragmentering av sådan utifrån kända mönster. Utifrån tekniska kriterier kan plasten ses som mänsklig lämning. Metod Mjölhultmaterialet är mycket litet men frågeställningen från utgrävarna förutsätter att analysen genomförs enligt en generaliserad plan där slitspåren förstås som del i en helhet omfattande ett paket av tankar från urval genom tillverkning och sortering till användning. Normal arbetsprocess omfattar förljande steg, så också denna analys. Som första steget i analysen bestäms föremålen, råmaterialet de tillverkats av och deras användbara partier registreras. Därefter fotas och avritas föremålen med tonvikt på att registrera detaljer i den operativa kedjan i samband med tillverkningen. Det generaliserade schemat utvecklat av Callahan m.fl. 1991; Rankama 2002 och Knutsson & Lindgren 2004 ligger som grund för klassificeringen. Till detta kommer en registrering av eventuella makroskador (ursplittringar, svallningsskador och kross). Här skapas en arbetshypotes och en första tolkning av materialet. En mikroskopisk analys av bruksskador vidtar nu. En nödvändig rengöring görs, för att frilägga mikroskopiska bruksskador som göms under pålagringar från depositionen. Rengöringsprocedurerna har utarbetats och testats av den grupp forskare som sysslat med bruksskadeanalys under 1980-90-talen. Rengöringen görs i flera steg. Artefakterna lakas i svagt sur lösning (HCL och vatten) i minst 24 timmar, för att lösgöra rester av fasthäftade oorganiska ämnen som fastnat på ytorna under deponeringen. Efter lakningen sköljs föremålen och vibreras i ultraljudsbad i destillerat vatten. Därefter tar jag bort även organiska ämnen som fastnat på föremålen under lagringen i jorden. Det görs genom lakning i svagt basisk lösning (NaOH och vatten) under ca 5 minuter. Därefter vibreras artefakterna ännu en gång i destillerat vatten och torkas. Lakningstiderna har anpassats efter att man upptäckt att de basiska lösningarna har en viss inverkan på bruksskadornas utseende, samtidigt som de är nödvändiga för att man skall ha möjlighet att upptäcka dem. För vidare fördjupning kring problemen med hanteringen analysobjekten se t ex Plison & Mauger 1983; Knutsson 1988a&b ; Rodon Borras 1990; Sala 1996. Under analyserna behövs bara avtorkning med aceton lite då och då eller en upprepning av proceduren med tvätt i NaOH och ultraljudsvibrering för att hålla artefakterna rena. Till slitspårsanalyserna används ett inverterat optiskt mikroskop av märket Nikon Epiphot med förstoringar mellan 50x och 400x. Dokumentationen görs med hjälp av DS-U2 digital kamerautrustning och programmet Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 33 NIS-Elements 3.22 från Nikon. Programmet möjliggör sammanfogningar av flera skiktfoton, så att skärpedjupet förbättras avsevärt. Det gör det möjligt att dokumentera även skador på mycket ojämna ytor, vilket är ofta fallet med kvarts. Fn r 1 G Typ G 323 G 411 Avslag Avslagsfragme nt B2 Kvarts 12 G 102 3 Avslagsfragme nt A1 Kvarts 15 G 397 G 413 Avslagsfragme nt C1 Avslagsfragme nt A1 Kvarts G 371 Avslag plf Kvarts 5 19 25 Råmateri al Flinta Kvarts Användbara eggar Två skarpa böjda Två trubbiga En lång användbar naturlig konvex skrap/skäreg g och en trubbig rak egg Två trubbiga, en rak-konvex, en konkav Två trubbiga, en rak-konvex, en konkav 34 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken Slitspår Erosion Tolkning - - Oanvänt Repor sprickor plastiska deformatione r, krossade åsar retuscher på en trubbig egg Otydliga skador på den konkava eggen ytliga repor i olika riktningar, dominans av gropar men det finns även parter med krossad egg och sprickor på den trubbiga eggen Sten mot sten skador vid annan egg Mjukare material skrapning - - - På den rakakonvexa trubbiga eggen finns det några platsen med systematiska skador från upprepad kontakt med hårt material Kraftigt skadade ytor på hela avslaget tyder på kontakt med sten ? möjligen kontakt med både hårdare (den trubbiga eggen) och mjukare material, kan ha varit del av eller använt som slaktverktyg 40 G 447 Kristallfragmen t Kvarts En trubbig spets - 50 G 457 Bearbetat stycke Kvarts 2 trubbiga En av de trubbiga ändarna har mängder med grova repor liggande parallellt med eggranden på några ställen även koncentriska sprickor 66 A50 0 Bipolärt kärnfragment Kvarts 2 eggar med varierande eggvinklar (över 60°), en trubbig egg 95 G 339 Bearbetat stycke Kvarts - - Kraftigt skadade ytor på två av kristallfacettern a en är helt fri från skador På ytor bakom eggen finns avskavda partier som tyder på en viss grad av erosion, dessa uppträder utan tydlig linjäritet. Det finns en tydlighet på de regelbundet uppträdanden slitspåren som tyder på kemisk erosion - - - - Använd som såg på hårt material typ trä frametsadund er kemisk påverkan under depositionen - Tabell 1. Sammanfattning av analysen. Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 35 Detaljer från analysen F1 G323 Figur 1a-b. F1 avslag med två skarpa eggar. Möjligen kan man tolka det som uppskärpnings eller prepareringsavslag. Av finkornig sydskandinavisk flinta, även kallad senonflinta. Inga spår av användning eller annat slitage har upptäckts. F 5 G323 Figur 2a-c. F5 avslagsfragment B2. Den använda eggen markerad. Kvarts med inslag av fältspat. Skador förekommer på sidan på den skarpare trubbiga eggen som gränsar till A-sidan med rekristallisationsskikt på. De finns efter hela eggen: olika typer av repor vid eggen och lite längre bakom den följs av en ganska ren yta. Tunna plastiska depressioner, pärlformade repor, raka avgräsade repor och grövre oregelbundna repro. Ursplittringar, vissa kanter av kristallytor är skadade och det finns tillfälligt sprickor (F1). Reporna ligger i vinkel mot eggen likaså sprickorna och skador på kristallytekanter tyder på framförallt skrapande rörelse. Kontaktmaterialet tycks vara av mjukare typ. På den andra eggen finns fläckvis ganska mycket krossade ytor som täcker så stora ytor så att jag tror att det rör sig om sten-mot-sten-skador. Det är svårt att på den här eggen hitta avgränsade linjära strukturer. 36 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken Figur 3a-b. F5. Repor, enstaka sprickor och något avrundade ytor är komplexa skador som tolkas här som skador från kontakt med mjukt och hårt material samtidigt. De höga eggvinklarna tyder på arbete med färska ben som man t ex försökt att skrapa rent frånköttrester. F12 G1023 Figur 4a-b. F12 avslagsfragment A1. Skrap/skäreggen med repro och den trubbiga eggen med krossade partier och sprickor markerade. Svagt genomskinlig kvarts med tydliga kristallplan av stora kristaller. Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 37 På A sidan finns olika typer av skador de ligger både vid eggen och bakom den. Det finns krossade partier på den raka delen av eggen. Även lite skador på kristallplanens avslutningar. Tunna ytliga repor i olika riktningar finns här och där efter eggen. Mycket gropar finns också i områdena med repor. Skadorna är så pass otydliga att det är svårt att både bestämma riktning och kontaktmaterial. De förekommer också långt bakom eggen och där på samma sätt. Skadorna kan komma av förvaring? Figur 5a-b. F 12. På den konkava skrapeggen förekommer repor i olika riktningar och marginella askavskador på eggranden (a). Krossade eggpartier och tunna ytliga repor förekommer längs den trubbiga egg men också bakom eggen (b). 38 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken F 15 G 1023 Figur 6a-b. F15 avslagsfragment A1 Svagt genomskinlig kvarts med få inslag av fältspat. Ytorna på båda sidorna är täckta med rekristallisationsskikt bestående av ett sammanhängande lager av mikroskopiska kristaller. Dessa ytor verkar helt rena från skador och kan ha spruckit upp under tillverkningen. Detta tyder på att avslagsfragmentet inte använts. Figur 7. F 15. Helt nedskavd yta med kraftigt nätverk av sprickor är ett exempel på skador från erosion på en del av föremålen från Mjölhult. F19 G397 Figur 8a-b. F 19 avslagsfragment C1 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 39 Svagt genomskinlig kvarts med inslag av fältspat. Två trubbiga sidoeggar, en svagt konkav, en rak konvex något skadad, med en stor ursplittring intill den trubbiga spetsen som samtidigt är del av slagområdet. Inga användningsspår hittades på ytorna, inte heller några erosionsskador. F25 G371 Figur 9a-b. F25 plattformsavslag Svagt genomskinlig kvarts med inslag av fältspat. Två trubbiga användbara eggar, en rak-konvex, en konkav avslutas med ett utstickande parti användbar som sprättkniv/ritsare. Kraftigt skadade ytor på hela avslaget tyder på kontakt med sten. Dock vid vissa delar finns skador som kan tyda på viss systematisk kontakt med Det är något osäkert att avskilja eventuella slitspår från användning från mekaniska erosionsskador. 40 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken Figur 10a-b. F25. Flera olika skadetyper som större avskavda partier (a) koncentriska sprickor, uppbrutna eggar mm (a och b) är andra exempel på skador från mekanisk erosion som finns på detta föremål . F 40 G 447 Figur 11a-b. F40 kristallfragment Svagt genomskinlig kvarts med inslag av fältspat. Kristallen kan ha växt i pegmatit. En möjligen användbar trubbig spets. Oanvänd. Ytorna på kristallen är helt upplösta och de kristallytor som är någorlunda intakta har massa etsade rännor och gropar mm. Spetsen är det enda användbara och den verkar inte vara använd. Längre bak på kristallfragmentet är det oanvända plana ytor. På ena sidan och två av kristallens facetter är ytorna kraftigt skadade av erosion, medan den tredje facetten är helt fri från skador. Inga spår av mänsklig användning av kristallfragmentet har kunnat upptäckas. Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 41 F 50 G 457 Figur 12a-c. F50 bearbetat stycke. Den använda eggen markerad. Kan vara fragment av kärna. Svagt genomskinlig kvarts med synliga kristallplan. Två trubbiga användbara eggar. En av dem använd som såg på hårt material typ trä. En av de trubbiga ändarna har mängder med grova repor liggande parallellt med eggranden på några ställen även koncentriska sprickor. Det finns en tydlighet på de regelbundet uppträdanden slitspåren som tyder på kemisk erosion. På ytor bakom eggen finns avskavda partier som tyder på en viss grad av erosion, dessa uppträder utan tydlig linjäritet. 42 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken Figur 13a-c. F 50. Skador på den sidoegg som syns på figur 12c på den raka nedre kanten. Ymniga tätt liggande repor som följer eggranden. Skador av denna typ har experimentellt åstadkommits i kontakt med trä i sågande rörelse (se Knutsson 1988b: 70). F 66 A 500 Figur 14a-b. F66 bipolärt kärnfragment. Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 43 Svagt genomskinlig kvarts med synliga kristallplan på ryggsidan (a) och rekristallisationsskikt på avspaltningssidan (b). Det finns en (1) trubbig egg som är möjlig att använda. Längs denna finns en mängd ytor med rekristallisationsskikt och fläckvis uppbrutna, kraftigt skadade ytor som möjligen kan kopplas samman med kontakt med sten. Längs en sidoegg finns några djupa ursplittringar men i anslutning till dessa finns inga skador. F 95 G 339 Figur 15a-b. F 95 Bearbetat stycke. Krossade kanter runt sidorna möjligen också lite spår av svallning. Svagt genomskinlig kvarts med synliga rekristallisationsskikt på avspaltningssidan (de plana ytorna på Fig. 15 a och b). Två naturliga konvexa skrapeggar på var sin sida av den i rekristallisationsskikten spräckta skivan. Inga spår av användning har hittats på eggarna. En skiva av kvarts avgränsad av rekristallisationsskikt och slagen på några ställen så att ursplittringar formas. Till dessa finns inga slitspår knutna utom fläckvis kross. Krossen sammanhänger med det som med blotta ögat uppfattas som svallning. Sammanfattning Råmaterialet är av hög kvalité och väl lämpat för redskap, både vassa och hårda/sega. Det gäller både flintan och kvartsen. Flintan representeras av ett avslag och det är svårt att dra några slutsatser om det, möjligen kan man tolka det som uppskärpnings eller prepareringsavslag. Kvartsmaterialet från Mjölhult förefaller vara rest från ett medvetet urval av råmaterial och tillslagning. Få spår av sekundär bearbetning är synliga, men det går att känna igen kärnor och fragment som uppstår vid systematisk bearbetniong av kvarts Några av föremålen bär också tydliga spår av användning. De kan vara resultat av tillfälligt bruk som F 5 och F12, eller av mera intensivt arbete som F 50. Det lilla urvalet omfattar ”redskap” från arbete vid slakt och arbete med trä. Sammafattningsvis kan platsen utifrån slitspårsanalysen betraktas som en plats där man uppehållit sig under en tid och då hunnit i alla fall såga till ett stycke trä och slakta/bearbeta något djur. 44 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken Referenser Callahan E. 1987. An evaluation of the lithic technology in middle Sweden during the Mesolithic and Neolithic. Aun 8. Uppsala Callahan, E., Forsberg, L., Knutsson, K & C. Lindgren. 1991(1992). Frakturbilder. Kulturhistoriska kommentarer till kvarts säregna sönderfall vid bearbetning. Tor 24. Uppsala Knutsson H., 2014. Slitspåranalyser av utvalda föremål från Stackbo ställverk Fastighet Valbo-Ön 21:5. Stoneslab rapporter 2014. Uppsala Knutsson, K., 1988a. Pattern of tool use. Scanning electron microscopy of experimental quartz tools. Aun 10. Uppsala. Knutsson, K., 1988b. Making and using stone tools. The lithic assemblages from Middle neolithic sites with flint in Västerbotten, northern Sweden. Aun 11. Uppsala. Knutsson, K. & Lindgren, C. 2004. Att ge kvarts mening. I: Lindgren C. 2004. Människor och kvarts. Sociala och teknologiska strategier under mesolitikum i östra Mellansverige. Coast to Coast-books No. 11. Uppsala. Plissson H. & Mauger, M. 1988. Chemical and mechanical alteration of microwear polishes: an experimental approach. Helinium 28:1, 3-16. Rodon Borras, Teresa 1990. Chemical process of cleaning in microwear studies: conditions and limits of attac. Application to archaeological sites. I Gräslund B. Knutsson, H., Knutsson K., Taffinder, J. (eds). The interpretative possibilitiesof microwear studies. Proceedings of the international conference on lithic usewear analysis, 15th-17th February 1989 in Uppsala, Sweden. Aun 14. Rankama, T. 2002. Analyses of the Quartz Assemblages of Houses 34 and 35 at Kauvonkangas in tervola. In Helena Ranta (ed.) Huts and Houses. Stone Age and Early Metal Age buildings in Finland. Helsinki. Pp. 79108. Levi Sala, Irene, 1996. A study of microscopic polish on flint implements. Oxford: Tempus Reparatum, 1996. British archaeological reports. International series, 0143-3067 ; 629 Stoneslab Helena & Kjel Knutsson Säves väg 40 752 63 Uppsala 004618461003 0046702606334 www.stoneslab.se stonesslab@gmail.com Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken 45 Bilaga - klassificeringsschema för bruten kvarts använt för klassificeringen av fragmenten i Knapen (efter Rankama 2002). 46 Odling, kolning och stenåldersboplats i Mjöhult, Fryele socken I samband med att Svenska Kraftnät planerade utbyggnad av Sydvästlänken undersökte Riksantikvarieämbetet, UV Öst, under våren 2013 en stenåldersboplats nära Mjöhult i Fryele socken. På platsen påträffades ett hundratals fynd av kvarts och flinta. Boplatsen tolkas vara från mesolitikum. I området finns ett stort antal odlingsrösen och vid den arkeologiska undersökningen påträffades gropar, härdar och kolningsgropar med 14C-dateringar från vikingatid fram till 1700–1800-tal. Sammantaget visar resultaten från undersökningen på hur området återkommande använts under mycket lång tid.
© Copyright 2024