Kristinehamns kommuns Risk- och sårbarhetsanalys 2015-2018
Sida Tjänsteskrivelse Datum 2015-09-02 1(2) Ks/2015:166 001 Övergripande direktiv/policy/gemensamma frågor Kommunledningsförvaltningen Berndt Jendrny ,0550-88 006 Berndt.jendrny@kristinehamn.se Kristinehamns kommuns Risk- och sårbarhetsanalys 2015-2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta godkänna Kristinehamns kommuns Risk-och sårbarhetsanalys 2015 -2018. Sammanfattning Kristinehamns kommun ska vara en trygg och säker kommun att leva, bo och arbeta i. Arbetet med krisberedskap är en del för att nå detta mål. Den generella krisberedskapen i Kristinehamns kommun bedöms som god, precis som våra samhällsviktiga verksamheters förmåga att motstå allvarliga störningar. Vi har under arbetet noterat att det finns god kunskap och medvetenhet ute i organisationen om såväl risker som behovet av åtgärder. Vidare finns lösningar framtagna för olika händelser. Det som dock har utvecklingspotential är den ”formaliserade kunskapen”, det vill säga nedtecknad och kvalitetssäkrad kunskap och rutiner samt formerna för strukturellt lämplig aggregering av denna kunskap till högre nivåer. För att hantera kriser på bästa sätt kommer det att krävas att krisledningen och kommunen gör prioriteringar, samverkar och samordnar informationen till allmänheten såväl före en händelse som under och efter en händelse. Samhället och medborgarna kommer vid en större kris påverkas av olägenheter. Det är dock utom alla tvivel att dessa olägenheter skulle kunna bli mycket större utan kommunens krishanteringsförmåga. För att ytterligare förbättra förutsättningarna att hantera kriser inom kommunens geografiska område bör också samverkan med andra aktörer, såväl privata som andra, fortsätta utvecklas till exempel genom formaliserande av en lokal eller regional samrådsfunktion runt krishantering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2015-09-02 Risk-och sårbarhetsanalys Kristinehamns kommun 2015 - 2018 KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 1. Kommunledningskontoret 681 84 Kristinehamn E-post kommunen@kristinehamn.se Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-880 11 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868 2 Skickas till Säkerhetssamordnare Kommunchef Ärendet Syftet med risk- och sårbarhetsanalysarbetet är att lyfta fram de identifierade samhällsviktiga funktioner som vi tillhandahåller, visa på de kritiska beroenden som finns och utifrån detta underlag öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om hot, risker och sårbarheter inom det egna verksamhetsområdet samt skapa ett underlag för egen planering. Underlaget utgör dessutom en viktig källa för information till medborgare och anställda. Kristinehamns kommun vill med risk-och sårbarhetsanalysen som grund arbeta aktivt med att förebygga risker genom att utbilda, öva och ta fram handlingsplaner för att minska konsekvenser och skadeverkningar. Krisberedskaps- och riskminskande arbete bör främjas inom kommunens geografiska område genom regelbunden samverkan på intern, lokal, regional, nationell och internationell nivå. Peter Eskebrink Kanslichef Berndt Jendrny Säkerhetssamordnare Risk och sårbarhetsanalys Kristinehamns kommun 2015-2018 2 Innehåll Inledning .................................................................................................................... 4 Sammanfattning ........................................................................................................ 5 Begrepp och termer.................................................................................................. 7 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område ........................ 8 Kommunens ansvarsområde och uppgifter ..................................................... 8 Kommunens gemensamma nämnder och förbund ........................................ 9 Vilka författningar som beaktats i redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen................................................................................................ 9 Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område såsom geografi, demografi, infrastruktur och näringsliv .......................................... 10 Beskrivning av arbetsprocess och metod ................................................. 13 Kommentar om MSBs föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser ........................................................... 13 Arbetsprocess för risk- och sårbarhetsanalysarbetet .................................... 13 De metoder som använts i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen ....... 14 De interna, externa och privata aktörer som deltagit i arbetet .................... 14 Vilket material och underlag som använts för arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen.............................................................................................. 14 Gjorda avgränsningar med motiv .................................................................... 14 Sekretess och spridning av material................................................................. 14 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ...................................................................................................... 15 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ................................................................................................................. 16 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet ................................................................................................ 20 Fördjupning av kritiska beroenden ................................................................. 21 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område .................................................................................. 22 Naturolyckor och extrema väderhändelser .................................................... 22 Värmebölja 1....................................................................................................... 23 Storm 2. ............................................................................................................... 23 Snöoväder 3. ....................................................................................................... 23 Översvämning 4. ................................................................................................ 23 Skyfall 5. .............................................................................................................. 24 Ras och skred 6. ................................................................................................. 24 Skogsbrand 7. ..................................................................................................... 24 Andra olyckor 8. ............................................................................................... 24 Anläggningar som hanterar farliga ämnen 9. ................................................. 25 Farligt gods10. .................................................................................................... 25 Allvarlig händelse i publikt område 11. .......................................................... 25 3 Stor trafikolycka (tåg/båt/flyg/fordon)12. .................................................... 25 Brand i särskilda objekt 13................................................................................ 25 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem ............................................... 26 Störningar i dricksvattenförsörjningen 14. ..................................................... 26 Störningar i livsmedelsförsörjningen 15. ........................................................ 26 Störningar i finansiella system 16..................................................................... 26 Störningar i elektroniska kommunikationer 17. ............................................ 27 Störningar i elförsörjningen 18. ....................................................................... 27 Störningar i värmeförsörjningen 19. ............................................................... 27 Störningar i drivmedelsförsörjningen 20. ....................................................... 28 Antagonistiska hot och social oro ................................................................... 28 Terrorism och våldsbejakande extremism 21. ............................................... 28 Social oro 22. ...................................................................................................... 29 Sociala risker ....................................................................................................... 30 Subversiv verksamhet 23. ................................................................................. 30 Sjukdomar ........................................................................................................... 30 Pandemi/epidemi 24. ........................................................................................ 30 Epizooti och zoonos 25. ................................................................................... 31 Riskvärdering........................................................................................................... 32 Riskmatris ................................................................................................................ 32 Beskrivning av samhällsviktig verksamhet, kritiska beroenden, konsekvenser vid avbrott, acceptabel avbrottstid och de åtgärder som har gjorts/ ska vidtas för att minimera risker vid avbrott .............................. 35 Identifiering av egen samhällsviktig verksamhet ........................................... 35 Kritiska beroenden för att verksamheten ska fungera.................................. 38 Konsekvenser vid avbrott ................................................................................. 39 Acceptabel avbrottstid....................................................................................... 41 Åtgärder som vidtagits/ kommer att vidtas för att minimera risker vid avbrott ................................................................................................................. 43 Kort redogörelse för relaterade handlingsplaner som redan finns och deras aktualitet .............................................................................................................. 45 Behov av åtgärder med anledning av risk och sårbarhetsanalysens resultat ...................................................................................................... 46 Behov av utbildning ............................................................................................... 47 Behov av övning ..................................................................................................... 47 Behov av tekniska åtgärder ................................................................................... 47 Behov av planering ................................................................................................. 47 Behov av åtgärder utanför kommunens egen verksamhet ............................... 47 Pågående åtgärder ................................................................................................... 47 4 Inledning Kristinehamns kommun ska vara en trygg och säker kommun att leva, bo och arbeta i. Arbetet med krisberedskap är en del för att nå detta mål. Att arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser är en kontinuerlig process. Följande dokument utgör en nulägesbild av kommunens risk- och sårbarhetsanalysarbete med avsikt att åskådliggöra hur långt arbetet med risk- och sårbarhetsanalys kommit – det är alltså inget slutgiltigt resultat. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysarbetet är att lyfta fram de identifierade samhällsviktiga funktioner som vi tillhandahåller, visa på de kritiska beroenden som finns och utifrån detta underlag öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om hot, risker och sårbarheter inom det egna verksamhetsområdet samt skapa ett underlag för egen planering. Underlaget utgör dessutom en viktig källa för information till medborgare och anställda. Risk- och sårbarhetsanalysen ger en överskådlig bild av de allvarligaste risker och händelser som kan drabba kommunen. Analysen utgör ett viktigt underlag för kommunens krisledningsplan, verksamhetsplaner och handlingsprogram för skydd mot olyckor samt riskhantering i samhällsutvecklingen. Kristinehamns kommun vill med detta dokument som grund arbeta aktivt med att förebygga risker genom att utbilda, öva och ta fram handlingsplaner för att minska konsekvenser och skadeverkningar Krisberedskaps- och riskminskande arbete bör främjas inom kommunens geografiska område genom regelbunden samverkan på intern, lokal, regional, nationell och internationell nivå. Kristinehamn 2015-09-01 Bjarne Olsson Kommunstyrelse ordförande Anders Dahlén Kommunchef 5 Sammanfattning Samhällsutvecklingen kännetecknas bland annat av demografiska och socioekonomiska förändringar, snabb teknikutveckling, specialisering och globalisering. Dessa trender kan tillsammans leda till att hittills okända risker uppträder, men även att nya möjligheter till ökad trygghet och säkerhet öppnar sig. Den ökade komplexiteten gör det samtidigt svårare att få en bild av de hot, risker och sårbarheter som finns i vårt samhälle. Vår kunskap om samhällets sårbarheter och de hot och risker vi ställs inför påverkar inriktningen på krisberedskapsarbetet, främst hur övning och utbildning utformas men även hur medel används för att stärka vår förmåga och minska sårbarheten i samhället. Denna kunskap får vi bland annat genom att göra risk- och sårbarhetsanalyser. Under natten och morgontimmarna torsdagen den 21 augusti 2014 drabbades södra Värmland av mycket häftiga skyfall med centrum i Kristinehamnsområdet. Lokalt uppmättes under ett fåtal timmar regnmängder på cirka 160 mm. Den kraftiga nederbörden medförde att marken nordost om Kristinehamn inte kunde ta emot regnet och följden blev kraftiga översvämningar med överfyllda bäckar, åar och landområden ner mot Vänern. Områden som ur ett ekonomiskt perspektiv blev starkt drabbade var bostadsområdet Strand, stadsdelen Marieberg, Europaväg 18 och järnvägen dels med trafik Stockholm-Oslo men också Kristinehamn-norrut. Även området Broby i den västra delen av kommunen drabbades svårt med stora materiella skador för enskilda. Likaså drabbades andra delar av den norra/västra kommundelen av förstörda vägar och vatteninträngning, dock i mindre omfattning. Denna händelse fick till följd att kommunens krisorganisation och samverkan med andra aktörer prövades i ” skarpt läge” under två dygn. Det kan konstateras att aktörerna i samverkan löste uppgiften på ett mycket bra sätt. Händelsen har gett ett antal värdefulla lärdomar som är viktiga att ta med sig inför framtiden. Det gäller såväl de många åtgärder som fungerade mycket bra liksom andra som i framtiden kan göras ännu bättre. Samtidigt belyser denna händelse vikten av att kontinuerligt arbeta med risk och sårbarhetsarbete inom den kommunala verksamheten och i samverkan med andra aktörer. Den generella krisberedskapen i Kristinehamns kommun bedöms som god, precis som våra samhällsviktiga verksamheters förmåga att motstå allvarliga störningar. Vi har under arbetet noterat att det finns god kunskap och medvetenhet ute i organisationen om såväl risker som behovet av åtgärder. Vidare finns lösningar framtagna för olika händelser. Det som dock har utvecklingspotential är den ”formaliserade kunskapen”, d.v.s. nedtecknad och kvalitetssäkrad kunskap och rutiner samt formerna för strukturellt lämplig aggregering av denna kunskap till högre nivåer. För att hantera kriser på bästa sätt kommer det att krävas att krisledningen och kommunen gör prioriteringar, samverkar och samordnar informationen till allmänheten såväl före en händelse som under och efter en händelse. Samhället och medborgarna kommer vid en större kris påverkas av olägenheter. Det är dock ställt utom allt tvivel att dessa olägenheter skulle kunna bli mycket 6 större utan kommunens krishanteringsförmåga. För att ytterligare förbättra förutsättningarna att hantera kriser inom kommunens geografiska område bör också samverkan med andra aktörer, såväl privata som andra, fortsätta utvecklas t.ex. genom formaliserande av en lokal eller regional samrådsfunktion runt krishantering. De största riskerna som vid arbetet med risk och sårbarhetsanalysen tagits fram i Kristinehamn är Väderrelaterad krishändelse Elbortfall Brist på dricksvatten Kommunikationsbortfall Våld i offentlig miljö, t.ex. skolskjutning Större olycka på väg eller järnväg De mest väsentliga sårbarheterna som har framkommit vid denna risk- och sårbarhetsanalys är beroendet av el, dricksvatten, infrastruktur, kommunikationsmedel och drivmedel. Med anledning av dessa identifierade beroenden behöver åtgärder genomföras. Efter en djupare utredning där risk- och sårbarhetsreducerande förslag tas fram, tillsammans med genomförandeplanering och kostnadsförslag, bör dessa hanteras och beslutas inom kommunkoncernens normala beslutsprocesser. Vidare behöver en väl fungerande kontinuitetsplanering säkerställas för kommunens förvaltningar och bolag tillsammans med en fortsatt god utbildning och övningsverksamhet för medarbetarna, med tyngdpunkt på krisberedskapsorganisationen. 7 Begrepp och termer Samhällsviktig verksamhet - En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Risk - En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen kan leda till. Kritiska beroenden - Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Sårbarhet - De egenskaper eller förhållanden som gör ett samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse. Krisberedskap - Förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. Hot- omfattar en aktörs kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan även bestå av en händelse eller en företeelse som i sig framkallar fara mot något eller någon utan att det i sammanhanget förekommer aktörer med kapacitet och avsikt att orsaka skada. Styrel – Identifiering och prioritering av samhällsviktiga elanvändare Sociala risker – En social risk är sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i sociala förhållanden och som har negativa konsekvenser för det som bedöms vara skyddsvärt. Social oro – Olika typer av utfall eller angrepp på det som samhällets institutioner ser som en önskvärd social ordning – det skyddsvärda. 8 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område Kommunens ansvarsområde och uppgifter Genom speciallagstiftningen har kommuner och landsting fått ansvar för viktiga samhällsfunktioner som oftast är obligatoriska uppgifter. Kommuner och landsting kan även fatta beslut om att utföra olika frivilliga uppgifter. Kommunernas obligatoriska uppgifter Social omsorg (äldre- och handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg) För-, grund- och gymnasieskola Plan och byggfrågor Miljö- och hälsoskydd Renhållning och avfallshantering Vatten och avlopp Räddningstjänst Civilt försvar Biblioteksverksamhet Bostäder Väghållning Frivilliga uppgifter Fritid och kultur Energi Sysselsättning Näringslivsutveckling Sverige är indelat i 290 kommuner. I varje kommun finns en folkvald församling, kommunfullmäktige, som beslutar om kommunens egna frågor. Kommunfullmäktige utser i sin tur kommunstyrelsen, som leder kommunens verksamhet. Kommunfullmäktige fattar beslut inom ett stort antal områden, som exempelvis grund- och gymnasieskola, förskoleverksamhet, äldreomsorg, vägar, vatten- och avloppsfrågor och energifrågor. Kommunerna utfärdar också olika typer av tillstånd, till exempel bygglov och utskänkningstillstånd. Verksamheten finansieras genom kommunalskatter, statsbidrag och avgifter, och regleras främst i kommunallagen. Andra viktiga lagar för kommunerna är socialtjänstlagen, plan- och bygglagen, skollagen och miljöbalken. Kommunfullmäktige sammanträder vanligtvis en gång i månaden. Sammanträdena är offentliga liksom protokollen från mötena. Man kan överklaga kommunala beslut genom antingen laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär.1 Kommunstyrelsen är det centrala förvaltningsorganet i kommunen. Det parti som har majoritet i fullmäktige får också majoritet i styrelsen. Kommunfullmäktige tillsätter även de nämnder som behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Nämnderna ansvarar för förvaltning och verkställande av fullmäktiges beslut. Det innebär att de har ett ansvar för den löpande verksamheten och för att genomföra enskilda fullmäktigebeslut. Nämnderna sköter också beredningen av ärenden som ska avgöras av fullmäktige. Utbildningsnämnd och socialnämnd är exempel på vanligt förekommande nämnder. Till varje nämnd hör i regel också en förvaltningsorganisation: till socialnämnden hör ett socialkontor och så vidare. 9 Kommunens gemensamma nämnder och förbund Vilka författningar som beaktats i redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen Kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser; MSBFS 2015:5 Övriga: Epizootilagen (1999:657) Lagen (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Förordningen (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Lag (2006:263) om transport av farligt gods Förordning (2011:931) om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare 10 Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område såsom geografi, demografi, infrastruktur och näringsliv Geografiska förhållanden Kristinehamns kommun ligger i Värmlands län och har en befolkning på 24 114 personer (2014). Landarealen är 748 kvadratkilometer. Tätorten Kristinehamn är beläget vid Vänerns strand i Värmland, mitt i mellan Stockholm, Oslo och Göteborg. Den totala ytan för kommunen är ca 1 400 kvadratkilometer, cirka hälften av ytan utgörs av land, resten är vatten och då framför allt Vänern. Kommunen utgör tillsammans med Storfors och Filipstad de östra gränskommunerna i länet och landstingskommunen. Cirka en mil nordväst om centralorten ligger Ölme, ett samhälle med ca 1 300 invånare. Söder om Kristinehamn finns Björneborg 1 200 invånare och Bäckhammar 380 invånare. Söderut finns även Nybble, ett samhälle med 145 invånare och Rudskogabygden, som består av Rudskoga socken samt byarna Konsterud, Gjordsbol och Skottlanda. I kommunens sydligaste delar finns Visnum och Visnums kil, som sträcker sig från Medhamn och Kilsviken i söder till Revsand i norr. 11 Demografiska förhållanden Här nedan presenteras befolkningsutvecklingen i kommunen från år 1968 till 2014. Kommunen har den absoluta toppen befolkningsmässigt år 1970 med 27 851 invånare. Därefter har det varit en befolkningsminskning med en ökning 1994. 28000 27851 27811 27500 27000 26500 26061 26074 26000 25500 25000 24500 24000 23990 23963 24114 23500 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 23000 Kommunens befolkningsminskning kan till en del förklaras med nedläggning och rationaliseringar inom industri, avvecklingen av Marieberg/sjukhuset och även flytten av A9. Från år 2012 och framåt har det skett en positiv befolkningsökning. År 2014 har kommunen en befolkning på 24 114 vilket motsvarar ungefär samma befolkningssiffror som i början på 2000-talet. Det är 12 065 kvinnor och 12 049 män. Befolkningsutvecklingen för kommunen som helhet visar en positiv trend och för år 2014 har befolkningen ökat med +165 (+220)2. Födelseöverskottet d.v.s. den naturliga folkökningen är negativ -95 (-77) vilket innebär på sikt att färre ska försörja fler. Kristinehamns befolkningsökning består till övervägande delen av invandring + 320 (+187). Av den totala befolkningen är 11,7 % utrikesfödda. En befolkningspyramid illustrerar befolkningens åldersfördelning och ger också en fingervisning om den framtida befolkningsutvecklingen. Nedanstående befolkningspyramider för Kristinehamns kommun, fördelat män/kvinnor, år 1970 i jämförelse med år 2013 visar att kommunens åldersstruktur har förändrats väsentligt. 12 Infrastruktur Kristinehamn ligger längs Europaväg 18 (Stockholm-Oslo) och riksväg 26. Långdistansbussar går mellan Kristinehamn och bland annat Stockholm, Oslo, Göteborg och Jönköping. Länsbussarna i Värmland kör regionalt till Karlstad, Karlskoga, Medhamn, Björneborg, Degerfors, Rudskoga, Bjurvik, Nybble, Gullspång, Filipstad och Storfors. Det finns också fem stadsbussar som går på 10 olika busslinjer. Kristinehamn har Vänerns näst största och nordöstligaste hamn. Hamnen drivs av Vänerhamn AB. På sommaren går det turbåtar till några av skärgårdsöarna samt Karlstad och Hammarö. Kristinehamns stationshus Kristinehamn ligger vid Värmlandsbanan. Här börjar också Inlandsbanan. Det går regionala tåg till Charlottenberg/Oslo via Karlstad och Arvika samt till Örebro via Degerfors. Med Tågåkeriet i Bergslagen kan man åka till Göteborg via Skövde eller via Trollhättan. Det går även tåg till Karlstad, Torsby och Falun. SJ har trafik till Oslo och Stockholm. Näringsliv Näringslivet består av såväl stora som små företag, den dominerande näringsgrenen är tillverkning och utvinning. Största enskilda arbetsgivare är den kommunala verksamheten. Exempel på andra större arbetsgivare är: Scana Steel Björneborg AB (Sevesoklassad stålindustri) Bäckhammars pappersbruk (massaindustri) Casco Adhesives AB, Akzo Nobel (Sevesoklassad kemisk industri) Rolls-Royce AB (hydrodynamik, maskinbearbetning) Cabby Caravan AB (tillverkning av husvagnar) Räddningstjänst Vad avser räddningstjänstverksamhet ingår kommunen i kommunalförbundet Bergslagens räddningstjänst (BRT). Kommunalförbundet omfattar förutom Kristinehamn även Karlskoga, Filipstad, Degerfors, Hällefors och Storfors kommun. 13 Beskrivning av arbetsprocess och metod Kommentar om MSBs föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har i uppdrag från regeringen att skriva föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser. Kristinehamns kommun har som ambition att följa dessa föreskrifter och allmänna råd i sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Inför redovisningen i oktober 2015 har detta dock varit oerhört svårt att leva upp till, eftersom de nu gällande föreskrifterna och allmänna råden trädde i kraft först den 1 mars 2015. Arbetet med insamling av underlag och material till riskbedömningar inleddes under våren 2015. Detta material sammanställdes av kommunens riskhanteringsgrupp i augusti 2015 för att sedan behandlas politiskt under hösten 2015. Att hinna anpassa materialet efter föreskrifter som kom ut i mars samma år har inte varit lätt. I den utsträckning det finns avvikelser i denna rapport från MSBs föreskrifter och allmänna råd för kommuners risk- och sårbarhetsanalyser beror dessa på den snäva tidsramen snarare än en bristande ambition att följa dem. Arbetsprocess för risk- och sårbarhetsanalysarbetet Det övergripande syftet med arbetsprocessen har varit att skapa engagemang och delaktighet i arbetet med risk och sårbarhetsanalysen, samt att genom samverkan med de andra kommunerna i Bergslagens Räddningstjänst (BRT) skapa ett dokument där man kan jämföra och lära av varandra. I början på 2015 startades en process upp i arbetsgruppen för säkerhetsfrågor inom Bergslagens Räddningstjänst. Ambitionen med detta arbete har varit att så långt det är möjligt att likrikta presentation och sammanställning av risk- och sårbarhetsanalyser inom förbundet. Syftet har varit att öka jämförbarheten och skapa en gemensam grund i arbetet med kartläggningen av risker och åtgärder. Utifrån den gemensamma inriktningen på RSA:n fick förvaltningarna och bolagen inom respektive verksamhet i samverkan med säkerhetssamordnaren göra analyser och redovisa åtgärder. Samtliga verksamheter har i RSA-processen arbetat med följande frågeställningar: 1. Identifiera vilka samhällsviktiga verksamheter förvaltningen har 2. Beskriva vilka kritiska beroenden som finns för att verksamheten ska fungera 3. Redogöra vilka konsekvenser ett avbrott i denna verksamhet får 4. Redogöra för vilken acceptabel avbrottstid som finns 5. Redogöra för vilka åtgärder som vidtas för att minimera riskerna vid ett avbrott. 6. Kort redogöra för vilka relaterade handlingsplaner som redan finns och deras aktualitet Under augusti månad sammanställdes dessa svar och kommunens riskhanteringsgrupp med tjänstemän från respektive förvaltning, arbetade med att identifiera gemensam samhällsviktig verksamhet, kritiska beroenden, avbrottstider samt vilka åtgärder som kan göras för att minimera riskerna. Det gemensamma stödet för redovisning av Risk- och sårbarhetsanalyser som kommunerna som ingår i BRT tillsammans utvecklat, kommer att vara ett levande dokument som ständigt utvecklas i samverkan. Målet är att dokumentet ska vara anpassat efter rådande rekommendationer och föreskrifter från Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap (MSB) samt anpassat efter länets aktuella förutsättningar. Ambitionen är att revidering ska ske några gånger per mandatperiod samt ca ett år före kommuner och landstings återkommande redovisning av RSA till länsstyrelsen. 14 De metoder som använts i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen Metoden som använts i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen har bestått av erfarenhetsåterföring i samband med riskhanteringsgruppen (FÖRSÄK) och de olika förvaltningarnas arbete. Utifrån denna kunskap har arbetet med typhändelser genomförts av FÖRSÄK. Arbetsmötena har dokumenterats och gemensamma genomgångar av rubricerade typhändelser har gjorts. Dessa typhändelser har gemensamt värderats och klassats i en riskmatris. Både interna, externa aktörer har deltagit i arbetet. De interna, externa och privata aktörer som deltagit i arbetet I arbetet med framtagandet av Risk och sårbarhetsanalysen har samtliga kommunala förvaltningar och bolag deltagit. Bergslagens Räddningstjänst(BRT) och de kommuner som ingår i BRT har också samverkat i arbetet. Förvaltningarnas och bolagens ledningsgrupper har med säkerhetssamordnarens hjälp sammanställt ett underlag där man identifierat samhällsviktig verksamhet, kritiska beroenden, konsekvenser och acceptabla avbrottstider, vilka åtgärder man gjort redan i dagsläget, samt vilka förbättringsåtgärder som behöver göras. Kommunens Folkhälsoenhet har också tillsammans med Folkhälsorådet analyserat och kommit med förslag till åtgärder rörande Social oro. Materialet har sammanställts och processats av kommunens riskhanteringsgrupp FÖRSÄK. Det kan konstateras att kontakten med privata aktörer varit bristfällig i arbetet. Detta problem är något som Kristinehamn troligen delar med ett flertal andra kommuner. Därför har kommunerna som ingår i BRT under våren gett BRT i uppdrag att försöka skapa ett gemensamt krisråd för förbundet. Vilket material och underlag som använts för arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen Det material och underlag som använts för arbetet är i huvudsak den gemensamma mallen för deltagande kommuner i Bergslagens Räddningstjänst och dess källförteckning samt den tidigare framtagna risk och sårbarhetsanalysen för Kristinehamns kommun som gällde för perioden 2011-2015. Vid riskinventeringen har också de erfarenheter som gjordes vid det s.k. Skyfallet i augusti 2014 i Kristinehamn beaktats. Gjorda avgränsningar med motiv Utifrån de identifierade och värderade riskerna inom kommunens ansvarsområde har en avgränsning skett. Att genomföra en förmåge- och sårbarhetsbedömning av alla identifierade risker och hot är tids- och resurskrävande och är inte rimligt att göra varje år. Detta innebär att det blir viktigt att alternera analyserade risker och hot från år till år så att fler områden analyseras över tid. Sekretess och spridning av material Denna del av risk- och sårbarhetsanalys är en öppen handling. Verksamheterna har interna risk- och sårbarhetsanalyser samt åtgärdsplaner. Denna handling kommer att publiceras på Kristinehamns kommuns hemsida. 15 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Redovisningen av identifierad samhällsviktig verksamhet bör utgå från nedanstående sektorer och funktioner: Samhällssektor Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom vilka viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan identifieras. Viktig samhällsfunktion Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga verksamheter. Samhällsviktig verksamhet Med samhällsviktig verksamhet avses de verksamheter, anläggningar, noder, infrastrukturer och tjänster som är av avgörande betydelse för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner. Endast verksamhet som absolut behövs för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner vid allvarliga händelser eller kriser bör identifieras som samhällsviktig. Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal betydelse. Nationellt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller störning i verksamheten kan leda till allvarliga nationella eller internationella konsekvenser. Regionalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga regionala konsekvenser. Lokalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga lokala konsekvenser. Samhällssektor Exempel på viktiga samhällsfunktioner per Samhällssektor Energiförsörjning Produktion av el, distribution av el, produktion och distribution av fjärrvärme, produktion och distribution av bränslen och drivmedel Finansiella tjänster Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalningssystemet, värdepappershandel Handel och industri Bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel, tillverkningsindustri Hälso- och sjukvård samt omsorg Akutsjukvård, läkemedels- och materielförsörjning, omsorg om barn, funktionshindrade och äldre, primärvård, psykiatri, socialtjänst, smittskydd för djur och människor Information och Kommunikation Telefoni (mobil och fast), internet, radiokommunikation, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar, 16 webbaserad information, sociala medier Kommunalteknisk försörjning Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, väghållning Livsmedel Distribution av livsmedel, primärproduktion av livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning Offentlig förvaltning Lokal ledning, regional ledning, nationell ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk och konsulär verksamhet Skydd och säkerhet Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll, bevaknings- och säkerhetsverksamhet Socialförsäkringar Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Transporter Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport, vägtransport, kollektivtrafik Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Samhällssektor Energiförsörjning Samhällssektor Finansiella tjänster Samhällssektor Handel och industri Samhällssektor Viktig samhällsfunktion Produktion och distribution av el Samhällsviktig verksamhet Kristinehamns Elnät AB, Fortum Distribution Karlskoga Energi AB Produktion och distriVärmevärden AB bution av fjärrvärme Kristinehamns Fjärrvärme AB Distribution av drivme- Inom kommunen del verksamma drivmedelsförsäljare Viktig samhällsfunktion Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalningssystem, värdepappershandel Samhällsviktig verksamhet Inom kommunen verksamma banker och kontanthanterare Viktig samhällsfunktion Bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel, tillverknings-industri Samhällsviktig verksamhet I kommunen verksamma livsmedelsbutiker och företag enligt företagskatalogen Viktig samhällsfunktion Samhällsviktig verksamhet 17 Socialförsäkringar Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkring Samhällssek- Viktig samtor hällsfunktion Läkemedelsoch materialförsörjning Primärvård Hälso- och sjukvård samt omsorg Psykiatri Socialtjänst Smittskydd för djur och människor Samhällssek- Viktig samtor hällsfunktion Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Skattemyndigheten Samhällsviktig verksamhet Inom kommunen verksamma försäljare av läkemedel och medicinska förnödenheter Vårdcentralen Vintergatan, Vårdcentralen Kristinehamn-Nybble, Vårdcentralen Nybble Landstingets Psykiatri Biståndsbedömning skydd av barn Biståndsbedömning försörjningsstöd Flyktingmottagning Stöd till arbetslösa ungdomar Inom kommunen verksamma veterinärer Landstinget i Värmland Jordbruksverket Länsstyrelsen i Värmland, Miljöstaben Kommunens miljö o hälsoskydd Samhällsviktig verksamhet Hälso- och sjukvård samt omsorg Kristinehamns 20 kommunala Omsorg om Kommun Förskolor barn - förskolor Privata förskolor 7 privata Fritidshem och de lägsta årskurserna inom Omsorg om skolan har i viss mån samma funktion barn- grundsom förskolor i så måtto att en stängning skolor och friskulle medföra samma problematik med tidshem att förvärvsarbetare inte kan arbeta utan måste var hemma för tillsyn av barn Samhällssektor Viktig samhällsfunktion Hälso- och sjukvård samt omsorg Funktionshindrade och äldre LSS Senior- och demensboenden Samhällsviktig verksamhet ÄldreboenKorttidsLSS den hem Mariedal Regnbågen + korttidspl ServiceboSannagården ende StensSkogshyddan, taliden Björneborg Utsikten Ölmegården Kurlanda Kolgården Skäringsbol Öståsgården Vega Rudskoga serVärngatan vicehem Tullporten Tapiren Rudsnäs Broängen Seniorboenden Demensboenden Uranus (servicehus) 18 Hemtjänstgrupper Samhällssektor Visnum hemtjänstgrupp Ådalen Skogshyddan Stenstalidgruppen/Björkbacken Citygruppen (Iris/Uranus, Najaden/Vintergatan) Djurgårdsgruppen Sannagruppen Nattpatrullen Viktig samhällsfunktion Telefoni (mobil och fast) Internet Information och kommunikation Radiokommunikation Produktion av nyhetsmaterial och distribution av dagstidningar Webbaserad information, sociala medier TV Samhällssektor Viktig samhällsfunktion Offentlig förvaltning Lokal ledning, regional ledning, nationell ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk och konsulär verksamhet Samhällsviktig verksamhet Kommunal IT-verksamhet Mobilnätsföretag PTS Teracom Inom kommunen verksamma internetleverantörer RAKEL (MSB, Teracom, Racom) Sveriges Radio Kristinehamns närradio Tidningstjänst AB NKP/NWT lokalredaktion VF lokalredaktion Kommunledningsstaben, kommunens hemsida Säkerhetssamordningen KLTV Samhällsviktig verksamhet Krisledningsnämnd Kommunchefens ledningsgrupp Krisledningsstab Förvaltningarnas ledningsfunktioner Begravningsverksamheter 19 Samhällssektor Viktig samhällsfunktion Dricksvattenförsörjning Kommunalteknisk försörjning Väghållning Transporter Samhällssektor Vattentäkter/ vattenverk Produktionsanläggningar Ledningsnät Pumpstationer Reningsverk Produktionsanläggningar Ledningsnät Pumpstationer Avloppshantering Renhållning Samhällssektor Samhällsviktig verksamhet Kontor o garage Omlastning Mellanlager farligt avfall Gatukontoret Underhåll Snöröjning Entreprenörer Viktig samhällsfunktion Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport, vägtransport, kollektivtrafik Viktig samhällsfunktion Samhällsviktig verksamhet Trafikverket Kommunledningsstaben, plan- och fastighetsektionen, gatusektionen. Värmlandstrafik TÅGAB SJ Vänerhamn Samhällsviktig verksamhet Livsmedelsbutiker Livsmedel Produktionskök, omsorg Uranus Produktionskök, fsk Distribution av livsBjörkmedel dungen Dimman Tallunden Vipan Björneborg Primärproduktion av Aktuella produktionsföretag livsmedel enligt företagskatalog Kontroll av livsmedel Miljö och hälsoskydd i kommunens organisation 20 Samhällssektor Skydd och säkerhet Viktig samhällsfunktion Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll, bevaknings- och säkerhetsverksamhet Samhällsviktig verksamhet Bergslagen Räddningstjänst Polis Bevakningsföretag Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet En sammanställning av förvaltningarnas och de kommunala bolagens identifierade beroenden av fungerande funktioner från andra delar av samhället, så som drivmedel, el, och farbara vägar redovisas i tabellen nedanför. Beroendena är uppdelade i tre olika kategorier som redogör för hur länge verksamheterna anser att de kan bedriva sin verksamhet, på ett annat men fungerande sätt, efter ett avbrott eller bortfall av funktionen. Beroende < 3timmar 24 timmar 1 vecka Drivmedel Tekniska Förvaltningen Hemtjänst Hemsjukvård Bergslagens Räddningstjänst Krisledning Elektroniska Ledning av ordinarie verksamhet Räddningstjänst Hemtjänst/ Hemsjukvård Serverhall Ordinarie Kommunal verksamhet Kostverksamhet Äldreomsorgen VA (prod+distr) Bergslagens Räddningstjänst Hemtjänst Vård och omsorgsboende Tekniska förvalt Kollektivtrafik Kostavdelning Mattransporter Ordinarie Kommunal verksamhet Kommunikationer Elförsörjning Farbara vägar Hemtjänst Hemsjukvård Räddningstjänst Personal Tekniska Hemtjänst Hemsjukvård Kommentarer Renhållning en vecka Kräver diesel Till reservkraft Beroende på årstid Kostavdelningen/ livsmedelsförsörjning Ingen av skolan 21 Vatten Kostavdelning Äldreomsorgen Värme Livsmedel Kost/äldreomsorg Hemtjänst Hemsjukvård Kostavdelning Hemtjänst Socialtjänst Kommunens lokaler Kost/ barnomsorg Mejeri ca 2 d övr ca 3 d Verksamhet kan upprätthållas utan personal Vård o omsorg Kräver personal Angående Kost Äldreomsorg 2 timmar 24 timmar Barnomsorg Beroende på årstid Fördjupning av kritiska beroenden Analys av konsekvenser av avbrott eller allvarlig störning och bedömning av tolerabel avbrottstid. En sammanställning av verksamheternas identifierade beroenden av fungerande funktioner från andra delar av samhället, så som drivmedel, el, och farbara vägar redovisas i tabellen nedanför. Beroendena är uppdelade i tre olika kategorier som redogör för hur länge verksamheterna anser att de kan bedriva sin verksamhet, på ett annat men fungerande sätt, efter ett avbrott eller bortfall av funktionen. SamIdentifierad Kritiska Konsekvenser av Tolerabel hällsviktig SamBeroenavbrott/ allvaravbrottstid Funktion hällsviktig den lig verksamhetsVerksamhet störning Väghållning Framkomlig- Personal Transportstör0-3 timmar het Drivmedel ningar Beroende Snö/Hinder Fordon/ Framkomlighet på frammaskiner borta eller begrän- komlighet sad Påverkar omedelbart utryckningstrafik o kollektivtrafik Måltider MathanteVatten Svårighet att upp- Vatten ring rätthålla 2 ’timmar -äldre Normal funktion, Farbar väg -barn Hygienproblem 2 timmar Måltider MathanteFarbara LivsmedelsförMejerivaror ring vägar sörjning max 48 t El Övrigt 72 timmar Vattenverk Vatten Elförsörjning Personal Tryggad vattenförsörjning till Leverans 4 timmar 22 Vattenverk Vatten Förorening kommuninnevånare Tryggad vattenförsörjning till kommuninnevånare Tolerabel avbrottstid 4 timmar Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Kristinehamns kommun har under mandatperioden haft en större extraordinär händelse Det s.k. Skyfallet i augusti 2014. Inga personskador rapporterades. Dricksvattenförsörjningen var hotad på grund av okontrollerat ytvattenflöde bland annat i anslutning till en dricksvattentäkt. Huvudvattenledningen till staden låg också i riskzonen. Elförsörjningen var hotad då flera knutpunkter för eldistributionen. Stambanan Stockholm-Oslo var avstängd under viss tid av torsdagen den 21 augusti på grund av enorma mängder vatten i bankroppen i hela området från Väse till Kristinehamn. Inlandsbanans bankropp spolades bort på två ställen. E18 stängdes av torsdagen den 21 augusti då den delvis var bortspolad mellan Solbackemotet och Övre Kvarnmotet. Två skolor, Strandskolan och Jakobsbergsskolan fick stänga verksamheten på grund av översvämningen. Detsamma gällde två förskolor, samtliga enheter var åter i funktion måndagen den 25 augusti. Inom äldreomsorgen förelåg risk för underbemanning och risk för att bli avskurna från mattransporter på grund av att vägarna riskerade att raseras. Hemtjänsten och omsorgen ställdes inför problemet att personalen hade svårt att ta sig till sina arbetsplatser. Hemtjänsten riskerade dessutom att inte nå ut till sina brukare på grund av avskurna vägar. Sammanfattningsvis kan konstateras att aktörerna i samverkan löste uppgiften på ett mycket bra sätt. Händelsen har gett ett antal värdefulla lärdomar som är viktiga att ta med sig inför framtiden. Det gäller såväl de många åtgärder som fungerade mycket bra liksom andra som i framtiden kan göras ännu bättre. Räddningstjänsten larmas ca 325 gånger per år, detta inkluderar även IVPA (I Väntan På Ambulans) som är ett avtalsreglerat samarbete med Landstinget i Värmland. Arbetsgruppen för RSA i Kristinehamn har gått genom följande identifierade risker med definitioner och därefter genomfört en riskvärdering av dessa. Fenomen – definition – påverkansområde - kommentar Naturolyckor och extrema väderhändelser Det finns olika sorters extrema väderhändelser och en del är våldsamma, till exempel ett häftigt ösregn eller en storm. Andra byggs upp genom att någon viss väderlek dominerar under en längre tid, till exempel en värmebölja eller att det är osedvanligt kallt väder. En längre period med torka eller ihållande regnväder kan också leda till extrema förhållanden. En av klimatförändringarnas effekter är att det kommer bli allt vanligare med extrema väderhändelser som i sin tur kan ge ökade problem för olika samhällsviktiga verksamheter. 23 Värmebölja 1. Värmebölja definieras av SMHI som en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25°C minst fem dagar i sträck. Extrema och långvariga värmeböljor medför olika stora risker för olika individer beroende på deras hälsotillstånd. Det är framförallt sårbara grupper som äldre, sjuka och barn som löper stor risk. Det kan även innebära flertalet problematiska effekter på miljö, ekonomi och infrastruktur. Sammantaget kan det innebära sårbarhet för viktiga samhällsfunktioner som tillgång och kvalité på vatten samt stora ekonomiska förluster i jord- och skogsbruket. Med ett varmare klimat ökar också problemen med skadegörare, växtsjukdomar och ogräs. Att en värmebölja inträffar sommartid innebär också minskad personalstyrka för de flesta på grund av semestertider. Historiskt sett har en värmebölja drabbat länet vartannat år och utvecklingen antas bli en höjd frekvens av värmeböljor varför sannolikheten är hög men att konsekvenserna är begränsade. Sommaren 2014 var varm och torr och SMHI använde sitt nya system med varningsmeddelanden. För Kristinehamns Kommun innebär det extra stora påfrestningar för omsorgen då extrem värme är farligt då äldre och kroniskt sjuka är särskilt utsatta grupper. En värmebölja kan innebära ett kraftigt ökat antal dödsfall och ohälsa i dessa grupper. Storm 2. Kraftiga stormar där träd knäcks eller rycks upp med rötterna blockerar vägar och elledningar som slits sönder kan få allvarliga konsekvenser för länet och samhället i form av skador på infrastruktur. I Kristinehamn kan detta innebära att infrastruktur begränsas under en viss tid, dock finns till viss del beredskap för att åtgärda denna typ av hinder som berör Tekniska förvaltningen och Socialtjänsten. Troligen kan även vissa skogsbruksarbetande kommuninvånare också kallas in vid en kris. Snöoväder 3. Snöfall i samband med kraftig vind och mycket dålig sikt. Snöoväder kan orsaka att snödrivor blockerar vägar, elavbrott och problem för kollektivtrafiken. I vissa fall kan människor bli insnöade i sina hem samt skolor och företag tvingas stänga. I Kristinehamn har detta inte inträffat under 2000-talet och den generella uppfattningen är att samhällsviktiga funktioner kan upprätthållas trots kraftigt snöfall förutom vintern 20122013 då sophämtningen ställdes in under tre dygn på landsbygden norr om Kristinehamn. Översvämning 4. I Sverige uppstår översvämningar oftast genom att sjöar och vattendrag svämmar över efter perioder med riklig nederbörd eller i samband med snösmältning och isproppar. I sådana lägen påverkar också avrinningsområden, topografi och geologi hur översvämningen utvecklas. Översvämningar kan också orsakas av brustna dammar och fördämningar eller i samband med kraftiga skyfall. Vattenansamlingarna har en förmåga att på kort tid orsaka stora skador på fastigheter, infrastruktur (framförallt vägar och banvallar) samt påverka sanitets- och hygienförutsättningar genom att störa vattenrening och skapa grogrund för smittspridning. Frekvensen på översvämningarna väntas kunna öka i ett framtida klimat. 2001 drabbades Kristinehamn av översvämningar i samband med höga vattenstånd i Vänern. Mellan november 2000 och juni 2001 låg Vänerns vattennivå över sjöns dämningsgräns i nästan 6 månader. Situationen orsakades av en utdragen period med ovanligt stora nederbördsmängder över Vänerns tillrinningsområde mellan oktober och mitten av december 2000. Sjöns nivå ökade under denna period i genomsnitt med 2 cm per dygn. Översvämningsproblemen började uppstå längs den ca 2000 km långa kusten (utan öar) från mitten av november. Närsjöns nivå kulminerade den 11 januari 2001 hade olika aktörer lyckats vidta omfattande åtgärder i de översvämningshotade områdena som skyddade samhällsviktiga funktioner såsom VA, transporter och elförsörjning, men även bostäder och industrianläggningar. Störst var problemen i centrala Kristinehamn där det finns ett låglänt område 24 nära Vänern. Kommunen kunde delvis lokalisera hotade fastigheter genom karteringar innan översvämningar blev ett faktum. Avloppssystemet ligger delvis under Vänernivå även vid normala vattennivåer. I samband med översvämningen gjordes invallningar av sammanlagt 2 km, varav 1,7 km sandsäckar och 300 m pallbarriär för att skydda vägar och infrastruktur. Fram till maj 2001 uppstod 2 miljoner i merkostnader för kommunen, innan återställningsarbeten efter invallningar hade genomförts. Kommunen och andra aktörer har genom händelsen fått många nyttiga erfarenheter av denna typ av händelse vilket resulterat i omfattande handlingsplaner Skyfall 5. Med ett förändrat klimat kommer troligen skyfallen bli kraftigare och öka i antal. Skyfall kan leda till att vägar och järnvägsbankar spolas bort vilket i sin tur kan leda till stora störningar i transporter, med stopp och långa omdirigeringar av trafiken. El-, gas- och teleavbrott på de fasta näten och de mobila tele- och datanäten kan slås ut på grund av skyfall eller åsknedslag. De kommunala ledningsnäten kan påverkas och även avloppsreningsverken. Kristinehamn drabbades av Skyfall i augusti 2014. Konsekvenserna av denna händelse redovisas ovan. Ras och skred 6. Ras har inträffat i länet i samband med höga flöden i vattendrag och sannolikheten är medelhög. Ras och skred är plötsliga och snabba processer som kan få allvarliga konsekvenser och inträffade ras har hotat bebyggelse och raserat vägar, järnvägar, broar och elledningar. Klimatanalyser har visat på en ökning av nederbörden vilket påverkar jordars stabilitet negativt, vilket i sin tur ökar faran för ras och skred. Enligt undersökningar av Statens geotekniska institut kommer säkerheten och jordslänters stabilitet försämras med 5–30 procent i och med ett förändrat klimat. De flesta ras och skred inträffar under vår och höst då trycket i markens porer är högt till följd av till exempel intensiv nederbörd och snösmältning. I Kristinehamns kommun bedöms det inte finnas några naturliga förutsättningar för ras och skred annat än i begränsad omfattning varför risken inte upplevs vara signifikant. Skogsbrand 7. En brand kan uppstå på grund av mänsklig aktivitet, till exempel oaktsamhet vid grillning, gräseldning och rökning. En brand kan också uppstå på grund av naturfenomen och felaktig teknik. Vid bränder är det ofta brandröken som är det största hotet mot människor och djur. Kristinehamns kommun har inom sitt geografiska område stora skogsarealer och en skogsbrand av den dignitet som inträffade i Västmanland sommaren 2014 kan naturligtvis ge stora konsekvenser för kommunen. Andra olyckor 8. CBRNE är ett samlingsbegrepp för kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R), nukleära medel och ämnen (N) och explosiva medel och ämnen (E). Genom avsiktlig spridning eller annan händelse kan samhället drabbas av allvarliga konsekvenser. Händelser med skadliga kemikalier, sjukdomsalstrande mikroorganismer, joniserad strålning och explosiva ämnen är alltid allvarliga och kan kräva stora sjukvårds- och räddningsinsatser. Enligt Bergslagens Räddningstjänst, har det totalt under 2010–2014 skett 55 utsläpp av farliga ämnen i Kristinehamn. Över hälften av alla räddningsinsatser till bränder i byggnader sker i bostäder. Ett problem som särskilt utmärker sig i flerbostadshus är glömda påslagna spisar, medan småhus är särskilt drabbade av soteldar. I Sverige har antalet insatser till bränder i skolor ökat under åren 2005–2008. Under 2008 noterades det högsta antalet, totalt 787. Efter 2008 har antalet insatser minskat och i den senaste statistiken för 2012 var det totala antalet räddningsinsatser till skolbränder 508. 25 Anläggningar som hanterar farliga ämnen 9. Till farliga anläggningar brukar räknas alla anläggningar som genom sin verksamhet kan orsaka brand, kemikalieutsläpp och explosioner, och som genom sina farliga egenskaper kan skada människor, miljö och egendom. I Kristinehamns kommun är ett antal företag klassade som farlig anläggning. Företagen hanterar miljöfarliga ämnen för sin produktion och har tagit fram riskanalyser, nödlägesplaner och andra rutiner utifall en olycka skulle inträffa. I de worst-case scenarion som tagits fram finns inget fall då en eventuell olycka på fabriksområdet får konsekvenser på samhället i stort. Farligt gods10. Miljontals ton av farligt gods transporteras varje år på vägar och järnvägar i Sverige, och även med båt och flyg. Farligt gods är ämnen och föremål som på grund av sina kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skador på liv, hälsa, miljö eller egendom vid transport. Farligt gods kan till exempel ha explosiva, brandfarliga, giftiga, radioaktiva eller frätande egenskaper. MSB har gjort en kartläggning av Farligt gods-transporter i Sverige 2006. I denna kartläggning anges hur farligt gods transporterar (väg, järnväg, båt och flyg) och ungefärliga mängder på Sveriges vägnät. I Kristinehamn kommun går järnvägen Stockholm, Oslo samt trafik mot Hällefors och Borlänge. E18 passerar kommunen och riksväg 63 och 26. Leveranser sker av farligt gods till Akzo Nobel via landsväg, järnväg och sjövägen. Leveranser av farligt gods sker också till Scana via landsväg. Allvarlig händelse i publikt område 11. En allvarlig olycka eller en katastrof i samband med ett sådant evenemang kan få stora konsekvenser för kommunen. En av svårigheterna med att samla väldigt många människor på en begränsad yta är att även en liten initial händelse kan leda till en serie av omständigheter som snabbt får allvarliga konsekvenser. Inga publika evenemang är riskfria och olyckor och katastrofer sker så gott som årligen. Kraven på den som arrangerar ett sådant evenemang är därför höga, men olyckan kan ändå vara framme. I Kristinehamn förekommer årligen större publika evenemang. Som exempel kan nämnas att Ostindienfararens besök under 2015 lockade mer än 30 000 åskådare. Kristinehamns Kommun deltar aktivt i det nätverk som Länsstyrelsen i Värmland skapat kring evenemangssäkerhet för att förebygga allvarliga olyckor. En allvarlig händelse skedde 2010 när taket på ICA MAXI rasade in, dock utan personskador. Stor trafikolycka (tåg/båt/flyg/fordon)12. En stor trafikolycka med många skadade eller döda personer eller en flygolycka är exempel på en allvarlig händelse som normalt inte får stora konsekvenser för samhällsviktig verksamhet. Beroende på olyckans natur, vilka personer som är inblandade och andra omständigheter, samt med hänsyn tagen till Kristinehamns kommuns läge som en knutpunkt för många stora vägar genom Sverige, är det ändå händelser som kräver viss beredskap av kommunen. För Kristinehamns kommun är det framför allt en bussolycka eller tågolycka som kan inträffa inom kommunens område och en planering för samverkan med räddningstjänst och Polis är nödvändig. Brand i särskilda objekt 13. De flesta bränder som inträffar kan hanteras av räddningstjänsten och får mycket begränsad påverkan på samhällsviktiga funktioner. Dock kan brand i vissa särskilda objekt få stora konsekvenser för samhällsviktiga funktioner och människors möjlighet till vardagsliv. Några exempel kan vara brand i samhällsviktiga anläggningar som värmeverk, ställverk, viktiga ledningsnät eller uppställningsgarage för bussar. Men även bränder i farliga anläggningar, vissa lagerplatser och andra knutpunkter kan få påverkan för människor i form av spridning av farlig rök eller att viktiga platser på annat sätt blir otillgängliga. Sårbara och tänkbara objekt i Kristinehamns kommun finns varför det är viktigt att de verksamheter som huserar i dessa 26 objekt arbetar förebyggande med sitt brandskydd. Enligt lagkrav ansvarar ägare eller nyttjanderättshavare för sitt brandskydd och skall arbeta systematiskt med det (Systematiskt brandskyddsarbete). Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Fungerande teknisk infrastruktur och försörjningssystem är viktiga inte bara för samhällsviktig verksamhet och samhällets krisberedskap, utan också för den enskilde individen. För att samhället ska kunna fungera behövs tillgång till el, vatten, värme och telekommunikationer. MSB har tagit fram förslag till resultatmål för samhällets krisberedskap för försörjningen av dricksvatten, livsmedel och värme. Att just dricksvatten, livsmedel och värme är grundläggande vid en kris i det moderna samhället blev skrämmande tydligt då Japan drabbades både av en tsunami och en kärnkraftsolycka våren 2011. Resultatmålen handlar bland annat om miniminivåer för tillgång till dricksvatten, planering för att upprätthålla livsmedelsförsörjningen och tillgång till uppvärmda utrymmen vid störningar i värmeförsörjningen Störningar i dricksvattenförsörjningen 14. För människors överlevnad behöver vi tillgång till vatten i tillräcklig mängd och av godtagbar kvalitet. I Sverige använder vi dagligen ungefär 70 liter vatten per person för dryck, till matlagning och personlig hygien. För disk, tvätt, städning med mera används ytterligare cirka 130 liter vatten per person och dygn. I ett krisläge tillhör dricksvatten ett av de nödvändigaste behoven för den enskilda individen och befolkningen som helhet. Vid störningar i dricksvattenförsörjningen som kan innebära risk för människors hälsa sammankallas enligt handlingsplanen för vattenförsörjning vattengruppen, bestående av representanter från Bergslagens kommunalteknik och Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning. Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning bidrar med rådgivning samt kontrollerar att tillräckliga åtgärder vidtas för att åtgärda problemet. Vad gäller störningar i dricksvattenförsörjningen finns en handlingsplan i vilken känsliga objekt är definierade, men det står även i den att kommunen genom Tekniska förvaltningen måste förse varje abonnent med minst 10 liter dricksvatten per dygn under tre dagars avbrott i dricksvattenförsörjningen. Störningar i livsmedelsförsörjningen 15. Livsmedelsförsörjningens system är komplext och livsmedelsflödet innehåller ofta många olika steg från råvara till färdig mat hos konsumenten. Livsmedelsförsörjningen består av flera verksamheter som livsmedelsproduktion, lager, dagligvaruhandel, restauranger och storkök. Beroendet av fungerande tele- och datakommunikationer har successivt ökat i och med den tekniska utvecklingen inom livsmedelssektorn. Livsmedelsförsörjningen är starkt beroende av transporter i alla verksamheter. Konceptet ”just in time” används inom livsmedelsförsörjningen och innebär att lagerhållningen är liten och sker till stor del på vägarna. Transporter behövs för att förflytta produkter i livsmedelskedjan och elförsörjningen är viktig för att hålla igång de flesta verksamheter. Störningar i finansiella system 16. Allmänhet och företag kan i huvudsak betala på fyra sätt: med kontanter, betalkort, via girering (bankgiro, postgiro och plusgiro) eller Internetbank. Mindre betalningar sker ofta med sedlar och mynt. Kontanter tas ut från bankkontor eller uttagsautomater som inte fungerar utan el. Sannolikheten för störningar i de finansiella systemen är låg men konsekvenserna skulle bli mycket allvarliga. En störning i de finansiella systemen skulle också leda till social oro i samhället. Vid ett omfattande elavbrott är det sannolikt att bankkontoren skulle stänga eftersom inte heller datorer, larm och andra viktiga system fungerar utan el. Dessutom blir betalkorten i stor utsträckning obrukbara eftersom terminalerna kräver el, och enligt Svenska bankföreningen sker 59 procent av alla betalningar med kort. Utan el är det också omöjligt att betala räkningar via girering. Kommunens förmåga till 27 kontantutbetalningar av lön eller bistånd/försörjningsstöd är starkt begränsad eftersom kommunens system är beroende av elektronisk kommunikation med post och bank. Kommunen har dock avtal med bank om utbetalningar av lön även vid avbrott i lönesystemet. Störningar i elektroniska kommunikationer 17. Det svenska samhället blir allt mer beroende av elektronisk kommunikation. Många samhällsfunktioner är beroende av att kunna utbyta information, mellan individer, organisationer och tekniska system. Om kommunikationerna slås ut kan det få allvarliga konsekvenser för samhället. Elavbrott, stormar och andra väderfenomen är allvarliga hot som kan leda till avbrott. Telekommunikationerna är ett systemområde med många beroenden som är relevanta i krissituationer som möjligheten att nå SOS Alarm, polis och räddningstjänst. Även elproduktionen och distributionen styrs av telekommunikation. Den tilltagande användningen av IPTV och webbmedier leder också till ett växande beroende av fungerande elektroniska kommunikationer hos hushållen. Luftledningar och master kan vid ett förändrat klimat komma att påverkas då risken för stormfällning ökar. Trots att telekommunikationen nu går mot radiolösningar och nedgrävda ledningar återstår fortfarande luftledningar i många delar av landet, vilket innebär en fortsatt sårbarhet inom den närmaste tiden. Kommunens internetuppkoppling levereras av Telia. Kommunens förvaltningsnät baseras på fiberförbindelser från IP-Only och WAN-förbindelser från Telia. Under 2016 kommer antalet fiberförbindelser att öka kraftigt på bekostnad av WAN-förbindelser. Tillsammans med en ny redundant internet förbindelse kommer sårbarheten att minska. Då det gäller trygghetslarm inom Vård& Omsorg ligger ansvaret på Bergslagens Räddningstjänst. Kommunens telefonitjänster levereras som en molntjänst av TDC som tillsammans med SLA-avtal minimerar störningar i kommunens telefontjänster. Om det blir störningar i datakommunikationstjänsterna påverkas givetvis kommunens verksamhet och även kommunens förmåga till krisledning. Störningar i elförsörjningen 18. Elförsörjningen innefattar produktion, distribution och slutanvändning av el som i sin tur består av tre systemnivåer med stamnät, regionnät och lokala nät. Även om det svenska elsystemet är driftsäkert är det sårbart för olyckor, sabotage, tekniska fel och extremt väder. Lokalnäten utsätts ofta för avbrott i samband med väderrelaterade händelser medan region- och stamnäten inte är lika känsliga, särskilt inte stamnäten. Ungefär 40 procent av avbrotten i elförsörjningen beror på väderrelaterade problem. Även om leverantörerna Fortum och Eon har grävt ner många elledningar under de senaste åren och därmed skapat större robusthet i näten i länet, är sannolikheten för en störning i elförsörjningen medelhög och risken för avgrävda kablar ökar istället. I dagens elberoende samhälle är vi sårbara utan el och ett el bortfall får mycket allvarliga konsekvenser även för den enskilda människan. Hur allvarliga konsekvenserna blir är bland annat beroende av hur långvarig störningen är, hur stort område som berörs, samt av årstid och väderlek. Konsekvenserna av ett omfattande elavbrott beror också på vilken reservkraft med tillgång till bränsle och andra reservåtgärder som kan användas. I vissa ledningsbyggnader finns reservkraftverk som kan klara av att leverera el till alla funktioner som finns i byggnaderna t.ex. datadrift, värme alla kontor, fastighetssystem, belysning mm. Krisledningsförmågan påverkas bara för de externa kontakter som kan behövas. På flertalet av anslutningspunkterna i förvaltningsnätet finns även reservkraft (UPS) för att klara av mindre strömavbrott < 3 tim., beroende på den installerade tekniska utrustningen i varje nod. Detta är främst tänkt för att ha en fungerande telefoni. Störningar i värmeförsörjningen 19. Uppvärmningen är inte bara en komfortfråga utan även viktig för vår hälsa och för vatten, avlopp och byggnader. I Sverige anser vi att en behaglig temperatur inomhus är 18–23 grader. Nästan alla uppvärmningsformer är beroende av en fungerande elförsörjning, framförallt fjärrvärmen. När uppvärmningen av hus och lokaler slutar fungera, behöver det inte vara ovanligt kallt för att samhället 28 snabbt ska hamna i en krissituation. Många akutsjukhus baserar sin värme på fjärrvärme och saknar egna reserver vilket gör dem sårbara. Fjärrvärmesystemen är starkt beroende av transporter för en ständig tillgång till bränsle, eftersom det är svårt att lagra så stora volymer som krävs. Detta är särskilt kritiskt för de anläggningar som drivs med bio- och avfallsbränslen med tanke på att det rör sig om stora volymer som ska fraktas. I kommunhuset finns en 80 kW elpanna för att förse kommunhuset med värme vid bortfall av fjärrvärme. Elpannan är beroende av att reservkraftaggregatet för el har tillgång till diesel. Detta är avsett för att säkerställa att krisledningen fungerar. Störningar i drivmedelsförsörjningen 20. Dagens samhälle är i mycket hög utsträckning beroende av fungerande elförsörjning, men även av fungerande bränsleförsörjning i form av drivmedel för fordon samt bränsle för uppvärmning av fastigheter och som energikälla i industriprocesser. Drivmedel behövs för att driva både fordon och reservkraftverk. Förutom transportsektorn är polis, räddningstjänst, bevakning, avfallshantering, akutsjukvård och äldreomsorg beroende av drivmedel till sina fordon. Många samhällsviktiga verksamheter är försedda med reservkraftverk och vid ett elavbrott behöver dessa drivas med huvudsakligen dieselolja men också bensin. Den totala förbrukningen för landets samtliga reservkraftverk motsvarar den mängd diesel som normalt konsumeras i landet. De flesta samhällsviktiga verksamheterna har bara diesel för några dagars drift och inga kommuner i länet har idag egna lager av bränsle utöver detta. Vatten-, avlopps- och fjärrvärmesystemen skulle drabbas vid en drivmedelsbrist på grund av de indirekta transportberoendena. Vid en drivmedelsbrist skulle avfallshanteringen drabbas hårt. Erfarenheter från stormen Gudrun visar att det är oerhört viktigt att drivmedelsstationer säkerställer att de kan leverera drivmedel ur sina tankar även vid ett elavbrott. Dieselförsörjning är nödvändig för att krisledningen ska fungera när omständigheterna är så svåra att kommunen har svårt att få tag på drivmedel och elnätet är utslaget. De flesta verksamheter som berör krisledning är då beroende av att reservaggregatet fungerar. Det är därför väldigt viktigt att säkerställa tillgången till diesel, endera med eget lager eller avtal med extern part. Vad gäller diesel för försörjning av reservaggregat till dricksvattenförsörjning har Kristinehamns Kommun avtal med en entreprenör som alltid ska kunna avvara 10 m3 diesel för krissituationer. Drivmedelsförsörjningen gällande avfallshämtning kan vid en krissituation tillgodoses från grannkommuner, vilket även gäller för väghållning. Detta fungerar endast om det är lokala störningar av försörjningen. Antagonistiska hot och social oro För att få en helhetsbild över de risker som finns i kommunen och länet är det viktigt att även ta hänsyn till de sociala riskfaktorerna och de som anknyter till regeringens övergripande mål för vår säkerhet vad gäller grundläggande värden. De gäller värden som att värna vår förmåga att upprätthålla demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Även risker som misstro mot politiska institutioner, sociala risker och antagonistiska hot behöver identifieras. I Kristinehamn har denna riskinventering skett i samverkan mellan kommunens säkerhetssamordnare och Folkhälsoenheten. Analyser av förhållandet i Kristinehamn och förslag till åtgärder har gjorts Terrorism och våldsbejakande extremism 21. Terrorismen har förändrats i och med globaliseringen. Den internationella terrorismen har berört Sverige i mindre grad än i andra länder, även om terrorhotet mot Europa har ökat de senaste åren. Mitt under julruschen i december 2010 skedde flera explosioner i centrala Stockholm och en man sprängde sig till döds. Sprängdåden rubricerades av Säpo som ett terroristbrott. I juli 2011 avled uppemot 100 människor i terrordåden i grannlandet Norge. I Sverige är det Säkerhetspolisen (Säpo) som ansvarar för terrorismbekämpningen. Den grova organiserade brottsligheten har en stor påverkan på samhället i form av allvarliga effekter 29 på fysisk och psykisk hälsa, genom mord, misshandel, hot, trakasserier och social påverkan. Det kan medföra social otrygghet i kommunen och samhället där samhällets värderingar påverkas, förtroendet för myndigheter och samhället minskar och krav på insatser från samhället ökar. Vår omvärld har under senare år drabbats av flera tragiska grova våldsdåd i form av så kallade skolskjutningar, som medför stor uppmärksamhet och oro för att något liknande skulle kunna inträffa också i Sverige. Forskning och erfarenheter visar att vi i Sverige bör börja ta problemen med pågåendedödligt våld i skolmiljöer på allvar. I Malmö 2004 stoppades en 16-årig elev från att genomföra en planerad massaker och flera fall av hot om våldsdåd mot skolor har förekommit i bl.a. Eskilstuna, Örebro och Piteå. Kristinehamn har för tillfället få organiserade grupperingar. Det har under senaste året förekommit enstaka aktiviteter inom den s.k. vit makt miljön. Kristinehamn är både strategiskt och historiskt ett viktigt upptagningsområde för vit makt miljön eftersom de är aktiva i närliggande områden. De hot som framfört i Kristinehamn har varit personbundna oftast genom sociala medier. För tillfället är bedömningen att det inte finns någon autonom vänsterrörelse eller extremistisk islamistiskt rörelse i kommunen. För att på ett framgångsrikt sätt arbeta med detta föreslås kunskapshöjande aktiviteter och att inarbeta dessa frågor i befintliga strategidokument Social oro 22. Det finns olika risker som kan orsaka instabilitet i samhället. Ökat utanförskap och segregering i samhället är exempel på sociala risker som har sitt ursprung i bristande sociala och socioekonomiska förhållanden. Även ökad främlingsfientlighet och minskad social sammanhållning är risker som kan leda till social oro och som kan leda till allvarliga konsekvenser Kristinehamn har lägre skolresultat än riksgenomsnittet och det är främst killar som utmärker sig. Kommunen har även under en längre tid haft högre ungdomsarbetslöshet samt en högre grad av ungdomsdrickande. Detta kombinerat med förhållandevist stort mottagande av nyanlända kan vara och kan bli en riskfaktor gällande social oro För att stävja denna risk arbetas det aktivt inom skolan genom att höja måluppfyllelsen för elever och ANDT arbete. 30 Sociala risker Trots ett ökat ekonomiskt välstånd finns en trend mot ökade skillnader mellan grupper i samhället varför sannolikheten för sociala risker är medelhög I Kristinehamn finns det ingen uttalad boendesegregation avseende socioekonomisk status och etnisk bakgrund. Även om det idag finns en stor medvetenhet om behovet av ökad jämställdhet och integration, finns mycket kvar att göra. Samtidigt som männen halkar allt längre efter kvinnorna när det gäller utbildningsnivå, finns det fortfarande betydande löneklyftor mellan kvinnor och män. Människor med utländsk bakgrund har generellt också en svagare anknytning till arbetsmarknaden jämfört med infödda svenskar” I Kristinehamn arbetar vi aktivt med dessa utmaningar genom Folkhälsoplanen, som har ett tydligt invånarfokus Subversiv verksamhet 23. Omstörtande subversiv verksamhet som syftar till att förändra eller störta hela eller del av samhällsordningen. Gränsen mellan handlingar som faller inom ramen för terrorism och subversiv verksamhet kan ibland vara lite oklar. Men i grunden syftar subversiv verksamhet på aktioner som underminerar den rådande samhällsordningen utan att som terrorism ha sitt ursprung i ideologisk övertygelse. Några exempel på subversiv verksamhet kan vara organiserad brottslighet, svarthandel och korruption. Det finns i dagsläget inga uttalade ”officiella” organiserade grupperingar med fäste i kommunen. Historiskt sett har det funnits och om det idag skulle komma starka ledare som vill etablera sig här så skulle det gå fort då det finns många ”ensamarbetare” idag som delar dessa värderingar. Denna fråga arbetas aktivt med genom kunskapshöjande aktiviteter och att arbete in frågan i befintliga strategidokument Följande kommunala dokument tagits fram och beslutats som stöd och riktlinjer för arbetet med riskerna 20,21,22 och 23 • Folkhälsoplan • Barn- och ungdomsplan • Integrationspolitiskt program • Handlingsplan drogförebyggande arbete i skolan • Strategiska överenskommelser med Polisen Sjukdomar Ett framtida förändrat klimat kommer att ställa högre krav på samhällets samlade förmåga att förhindra och hantera störningar. Infektionssjukdomar kan öka, då risken för ras och skred kan frilägga kemisk-toxiska deponier och sprida smittämnen som förorenar vattentäkter och badvatten. Ett varmare klimat med ökad nederbörd kan resultera i flera utbrott av vattenrelaterade sjukdomar. Klimatförändringar kan även leda till att vi får in nya arter av insekter som kan bära med sig nya typer av sjukdomar Pandemi/epidemi 24. En pandemi är en världsomfattande smittsam sjukdom som sprider sig genom befolkningsgrupper över ett stort område, till exempel en kontinent, eller i hela världen. En epidemi är en smittsam sjukdom med stor spridning inom ett mer begränsat geografiskt område på en enskild ort, i ett enskilt område, i flera områden eller i en eller flera nationer. En pandemi/epidemi kan få stor påverkan på samhället som helhet när ett stort antal människor insjuknar. Hälso- och sjukvården samt den kommunala omsorgen kan utsättas för stor belastning under en längre tid. Ett stort antal arbetsplatser kan drabbas av personalbortfall som kan 31 ge problem i många verksamheter. Stora delar av landet kan drabbas samtidigt, liksom stora delar av vår omvärld. Om nyckelpersoner som arbetar inom samhällsviktig verksamhet blir smittade kan det påverka verksamheten och samhället negativt. Det kan även bli brist på medicin och utrustning. I mars 2009 drabbades världen av en influensa, som visade sig ha orsakats av en ny typ av influensavirus A(H1N1). I lokalsamhället så finns det möjligen saker att fundera på hur man minskar smittvägar att genom till exempel se till att större folksamlingar och mötesplatser begränsas en sådan till exempel är skolan. Kan undervisning ske med hemuppgifter istället för att minska risker för smitta och om möjligt bromsa smittspridningstakten? Finns det särskilt viktig personal som skall skyddas från smitta i ett första skede för att säkerställa samhällsviktiga funktioner? En annan viktig aspekt i en eventuell pandemi är att vara förberedd hur viktig information sprids så effektivt som möjligt. Man kan räkna med att under en pandemi skall verksamheter klara av under 6-8 veckor en 15 % frånvaro och under kulmen klara av 50 % frånvaro under 2-3 veckor. Epizooti och zoonos 25. I ett förändrat klimat och med människor som reser allt mer finns en ökad risk för sjukdomar orsakade av bakterier, virus och parasiter. Allt fler transporterar och importerar sällskapsdjur som kan medföra sjukdomar som smittar mellan människor och djur och som ännu inte är etablerade i Sverige. Jordbruksverket har det övergripande ansvaret för djurhälsan och för att bekämpa smittsamma djursjukdomar. Vissa beslut i denna hantering kan delegeras till länsstyrelserna. Länsstyrelsen ansvarar för det förebyggande smittskyddet när det gäller djur i länet och samordnar bekämpningen av vissa allvarliga smittsamma sjukdomar. En del är väldigt smittsamma och får stora konsekvenser för djuren och djurhållningen, så kallade epizootier (till exempel blåtunga samt mul- och klövsjuka). Andra sjukdomar smittar mellan djur och människor och kan orsaka allvarliga sjukdomar på människor, så kallade zoonoser (till exempel salmonella, tuberkulos och rabies). Mjältbrand är en anmälningspliktig sjukdom som lyder under epizootilagen. Det innebär att djurägare och veterinärer måste rapportera misstanke om mjältbrand i en djurbesättning. 32 Riskvärdering I riskmatrisen som följer efter detta textstycke och förklaringar/definitioner av termer och begrepp har de tidigare genomgångna riskerna värderats och placerats i en ruta som av arbetsgruppen bedömts vara lämplig utifrån Kristinehamns Kommuns perspektiv. Värderingen har gjorts i ett sammanslaget perspektiv där befolkningens liv och hälsa varit mest tongivande. Sannolikhet – frekvens att en händelse kan inträffa i kommunen 5 nivåer av sannolikhet att en händelse kan inträffa i kommunen: Mycket låg sannolikhet (1 ggr per 1000 år) Låg sannolikhet (1 ggr per 100 år) Medelhög sannolikhet (1 ggr per 50 år) Hög sannolikhet (1 ggr per 10 år) Mycket hög sannolikhet (1 ggr per år) Konsekvens människa/Befolkningens liv och hälsa Katastrofala: 25-29 döda och/eller 25-99 drabbade Mycket allvarliga: 10 döda och/eller 25 drabbade Allvarliga: 5 döda och/eller 15 drabbade Betydande: 1 döda och/eller 10 drabbade Begränsade: 0 döda och/eller 5 drabbade Konsekvens Samhällets funktionalitet Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga verksamheter. (Finns ingen tydligare definition efter förfrågan till MSB om en bättre förklaring) Konsekvens politiska/sociala/grundläggande värden som rättssäkerhet och demokrati Katastrofala: anarki, statskupp, kommunkupp, terroraktioner Mycket allvarliga: civil olydnad, upplopp, grov vandalism, sabotage, organiserad brottslighet Allvarliga: gängkriminalitet, hatbrott, aktioner och konflikter med personskador, konkreta hot mot demokratin Betydande: kränkande skriverier i media, störande av politiska sammanträden Begränsade: förtal, missnöjesyttringar i medier Politiska: kommun/landsting varumärke, förtroende Sociala: psykosociala, social oro Konsekvens ekonomi/miljö/skador på egendom och miljö Katastrof >50 000 000 SEK Mycket allvarliga 10 – 50 000 000 SEK Allvarliga 1 – 10 000 000 SEK Betydande 100 000 – 1000 000 SEK Begränsade <100 000 SEK Miljö: fysisk miljö Ekonomi: ekonomi i stort Osäkerhetsbedömning MSBs förklaring, motivering till bedömningsnivåerna: Hög: Det finns ytterst lite statistik, data och erfarenhet att stödja sig på i frågan och möjligheten för fel är överhängande. Alternativt att experter är oeniga. Medel: Det finns tillgång till viss statistik och data. Experter anser att bedömningen som är gjord är den rimligaste, men det finns ett klart utrymme för att den skulle vara felaktig. 33 Låg: Stor erfarenhet, god tillgång på statistik och datakällor talar för bedömningen. Det finns ändå möjlighet att bedömningen är felaktig men det är inte troligt. Experter är eniga om att bedömningen är korrekt Riskmatris Sammanslagen konsekvensvärdering för Kristinehamn Utgångspunkten för konsekvensbedömningen är; befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet, grundläggande värden som rättssäkerhet och demokrati samt skador på egendom och miljö. 34 Översikt av de värderade riskerna i Kristinehamn kommun i fallande skala från den, enligt arbetsgruppen, utpekade allvarligaste risken och nedåt. 10 18 20 14 24 11 19 21 2 22 23 17 Farligt Gods Störning i elförsörjning Störning i Livsmedelsförsörjning. Störning i dricksvattenförsörjning Pandemi Allvarlig händelse i publikt område Störning i värmeförsörjning Terrorism och våldsbejakande extremism Storm Social oro Subversiv verksamhet Störning i elektroniska kommunikationer 4 5 12 Översvämning Skyfall Stor Trafikolycka 13 Brand i särskilda objekt 8 Andra Olyckor 1 17 Värmebölja Störning i finansiella system 25 3 6 Epizooti och zoonos Snöoväder Ras och skred 35 Beskrivning av samhällsviktig verksamhet, kritiska beroenden, konsekvenser vid avbrott, acceptabel avbrottstid och de åtgärder som har gjorts/ ska vidtas för att minimera risker vid avbrott De identifierade sårbarheterna och bristerna i krisberedskap redovisas utifrån nedan nämnda frågeställningar. Dessa frågeställningar har de kommunala förvaltningarna och bolags ledningsgrupper processat fram under våren 2015 med bistånd av den kommunala riskhanteringsgruppen och kommunens säkerhetssamordnare. Identifiera vilka samhällsviktiga verksamheter förvaltningen har Beskriva vilka kritiska beroenden som finns för att verksamheten ska fungera Redogöra vilka konsekvenser ett avbrott i denna verksamhet får Redogöra för vilken acceptabel avbrottstid som finns Redogöra för vilka åtgärder som vidtas för att minimera riskerna vid ett avbrott. 6. Kort redogöra för vilka relaterade handlingsplaner som redan finns och deras aktualitet 1. 2. 3. 4. 5. Identifiering av egen samhällsviktig verksamhet Tekniska förvaltningen Kostverksamhet riktad till omsorg om såväl äldre som barn Tillhandahållande av fastigheter/lokaler för ledning, krisledning, räddningstjänst samt omsorg om såväl äldre som barn Tillhandahållande av gatu-/vägnät för räddningstjänst, kollektivtrafik, leveransvägar för samhällsnödvändiga transporter Omhändertagande av avfall (hushållsavfall, återvinningsmaterial, slam från enskilda anläggningar, farligt avfall) Tillhandahållande av dricksvatten för tätorterna i kommunen Omhändertagande av spillvatten i motsvarande områden Ledning av kommunalteknisk försörjning enligt ovan Tillhandahållande av evakueringslokaler i samband med inträffade händelser där evakuering är nödvändig Övergripande ledning och prioritering av den tekniska tjänsten Skolförvaltningen Skolförvaltningen ansvarar för kommunens skolverksamhet, skolbarnomsorg och barnomsorg. Verksamheterna omfattar ca 6000 personer och är lokaliserad på 40 st. skilda enheter inom kommunen. Skolförvaltningen bedömer att hela verksamheten är samhällsviktig på både kort och lång sikt. Sannolikheten att hela verksamheten skulle drabbas av bortfall, eller svår störning, samtidigt är mycket liten, då den är spridd inom kommunens område. På kort sikt skulle skolförvaltningen kunna drabbas av att enskilda enheter helt blir utslagna på grund av extremt våld t.ex. ”skolskjutning”. 36 Socialförvaltningen SÄBO Hemtjänst Gruppbostad Socialpsykiatriboenden Myndighetsutövning – äldreomsorg och LSS, ekonomiskt bistånd, barn och ungdomsvård, familjerätt, vuxenstöd, missbruksvård HVB hem Bostöd/ ANL Daglig verksamhet, dagvård Kulturförvaltningen Kulturförvaltningen har ingen direkt samhällsviktig verksamhet som kan leda till en allvarlig kris vid bortfall eller störning. Biblioteket har en viktig funktion för dem som inte har tillgång till egen dator eller internet i hemmet genom internetuppkopplade datorer tillgängliga för allmänheten. I Bibliotekets samling finns viss litteratur, såsom den lokala samlingen, som är av kulturellt värde. Vid en större kris deltar personal från biblioteket i krisgruppens upplysningscentral på plats i bibliotekslokalen. I Konstmuseets samling och temporära utställningar finns verk som är av kulturellt och historisk värde. Vissa verk har även ett stort ekonomiskt värde. Miljö och Stadsbyggnadsförvaltningen Förvaltningen är tillsynsmyndighet enl. MB, livsmedelslagstiftningen m.fl. lagar. Bedriver ingen ”egen” verksamhet, är m.a.o. inte verksamhetsutövare. Snabb handläggning i tillsyns- och tillståndsfrågor är viktigt när det gäller akuta händelser, (främst inom miljö- och hälsoskydd) Också viktigt att förvaltningen kommer in i ett tidigt skede. Viktigt att påpeka är att tillsyn innebär även rådgivning. (inte bara nödvändiga tillsyns-/tillståndsbeslut) Bygglov: Förebyggande verksamhet så som höjd på färdigt golv 46,7 möh (RH2000) vid byggnation vid områden med översvämningsrisk. Tillsyn av byggnader för att förebygga ras, skred i naturen, fria utrymningsvägar, brandskydd, tillgänglighet till lokaler och byggnader, ventilation, radon, trafiksäkerhet bland annat häckar, säkra balkonger och lekplatser etc. Kart Mät och GIS: Kart-Mät och GIS har ingen direkt samhällsviktig verksamhet som kan beröras vid en eventuell kris. Däremot kan GIS vara ett bra hjälpmedel för kommunens verksamheter att ta fram geografisk information och analyser/analysunderlag angående berörda områden. Denna tas numera främst fram som digital information. Miljö och hälsa: ansvarar för att säkerställa bl.a. dricksvattenkvalitet mm genom såväl tillsyn som rådgivning. Gränssättande är tillgången till kompetenta medarbetare. 37 Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen har definierat sin samhällsviktiga verksamhet utifrån två kriterier. Dels extern verksamhet som påverkar medborgarna direkt och intern verksamhet som påverkar den kommunala verksamheten. När det gäller externa verksamheten ser förvaltningen att IT-systemen är viktiga för att informera medborgana vid en extraordinär händelse, samt att datakommunikationen är viktig vid ledning av en extraordinär händelse. Den interna viktiga verksamheten är viktig eftersom It och datakommunikation innehåller många verksamhetssystem bl.a. lönesystem som är viktiga för verksamheten och medarbetarna. När det gäller lönesystemet och ett eventuellt frånfall av detta påverkas även andra kommuner. Telefonsystemet är också viktigt vid en extraordinär händelse. Vid en brand på Uroxen säkerställa att BRT känner till vårt arkiv, samt utforma rutiner för låsning. Planavdelningen Ingen verksamhet som involverar akut kris. Däremot planerar de för att förebygga risk och då måste dessa vara kända och ingå som underlag i vår planläggning. Buller, brand, farligt gods, utryckningsvägar, lokalisering av samhällsviktig verksamhet mm Vänerhamn Kristinehamns hamn hanterar gods av olika slag, en del kommer sjövägen och fortsätter landvägen, en del går motsatt väg. Annat lastas om från järnväg till lastbil, en del lagras en tid innan det lastas ut. Exempel på gods är: Järn, stål, pappersmassa, papper, metanol, salt, sågat virke och skrot. Slutsatsen är att Vänerhamn bedömer att verksamheten inte är samhällsviktig på så sätt att en svår störning eller bortfall av verksamheten leder till en allvarlig kris i samhället. Kristinehamns Elnät Bedömer att hela Elnäts verksamhet är av samhällsviktig karaktär Kristinehamnsbostäder Kristinehamnsbostäder är ett kommunalt bolag som äger och förvaltar ca 1300 bostäder. Bolaget skall tillhandahålla trygga och trivsamma bostäder och utemiljöer för hyresgästerna. Bolaget äger och förvaltar ett mindre antal lokaler samt en kontorsbyggnad innehållande ett småföretagarcentrum. Bolaget ansvarar för förvaltningen av 3 serviceboenden; Uranus, Regnbågen och Skogshyddan. Bortfall eller svår störning i KRBOs verksamhet kan leda till en allvarlig kris i samhället då det kan innebära att många människor drabbas samtidigt vid ett akut läge. Vi kan även till viss del vara en viktig part vid annan kris som inträffar i samhället och bör vara en part i ett krisarbete som drabbar infrastrukturen i kommunen. 38 Kritiska beroenden för att verksamheten ska fungera Tekniska Förvaltningen Kritiska beroenden varierar stort för olika verksamheter. Interna åtgärdsplaner finns. Beroenden som förekommer vid huvuddelen av verksamheterna Elkraft Bränsle Vägnät Informationskanaler/kommunikationsmöjligheter Egen specialistkompetens Skolförvaltningen Skolförvaltningen är beroende av utbildningsmiljöer, personal, skolskjutsar, skolmåltider, farbara vägar, vatten, avlopp, elförsörjning och data- och telekommunikation för att kunna utföra ordinarie uppdrag. Skolförvaltningens kritiska beroende är störst inom områdena personal och utbildningsmiljöer. Socialförvaltningen Vägar, vatten, avlopp, elförsörjning data o tele Matleveranser Bankomater Bränsle Kulturförvaltningen Biblioteket, Konstmuseet och Bildarkivet är beroende av elförsörjning och dataoch telekommunikation och personal med rätt kompetens i första hand. Därefter kommer farbara vägar. Miljö och stadsbyggnadsförvaltningen För att verksamten skall fungera bra är vi beroende av att nå interna och externa servrar, vårt ärendehanteringssystem (inkl. register miljöfarliga verksamheter, digitala kartor mm). För detta krävs el- data, och telekom. Personalförsörjning med rätt kompetens Kommunledningsförvaltningen Datakommunikation och elförsörjning samt personal Vänerhamn Hamnen är beroende av farbara lands- och vattenvägar, vatten, avlopp, försörjning av el och bränsle samt data- och telekommunikation. Kristinehamns Elnät Personal Överliggande nät (Fortum) 39 Kristinehamns Bostads AB KRBO´s fastigheter är beroende av el, vatten, avlopp och värme(under den kalla årstiden) till sina bostäder. KRBO är även beroende av data och telekommunikation. Konsekvenser vid avbrott Tekniska förvaltningen I huvudsak drabbas andra samhällsviktiga funktioner. Kraven på offentlighet och tillgänglighet uppfylls inte Skolförvaltningen Ett bortfall eller svår störning i verksamheterna skolbarnomsorg och barnomsorg kan i det korta perspektivet få konsekvenser för tredje part då föräldrar inte kan få omsorg inom skolförvaltningen och därigenom inte upprätthålla samhällets funktionalitet genom sitt förvärvsarbete. Ett bortfall av en enhet där extremt våld har förekommit ”skolskjutning” kan inte överblickas och måste utredas vidare. På lång sikt är det inte sannolikt att skolförvaltningen får ett helhetsavbrott. Om en enhet får ett avbrott i sin verksamhet så kommer Skolförvaltningen långsiktigt att omprioritera resurser och verksamheter. Socialförvaltningen Sjukdom/dödsfall, svält, inte få ut pengar, svårigheter med barn som far illa, inställda besök pga. problem med rekrytering av personal (prio-ordning + minimibemanning i ledningssystemet), brist på materiel ex omläggning medicin etc., transporter. Kulturförvaltningen Biblioteket kan inte tillhandahålla internetuppkopplade datorer vid långvarigt el-bortfall. Vid översvämning riskerar kulturella värden gå förlorade om lokalsamlingen berörs. Konstmuseets klimatanläggning slås ut vid el-bortfall vilket påverkar samlingen och temporära utställningar negativt när det gäller fukt, värme och kyla. Flera verk är mycket känsliga för starka temperaturändringar och kan i värsta fall förstöras. Vid längre el-bortfall kan även Konstmuseets säkerhetssystem påverkas. Bildarkivets klimatanläggning i kvadraten slås ut vid el bortfall vilket påverkar samlingen negativt när det gäller fukt, värme och kyla. Bildarkivets klimatanläggning är beroende av vatten. Inne i rummet måste det vara rätt klimat. 40 Miljö och stadsbyggnadsförvaltningen Vi får svårt att klara vår uppgift snabbt och bra. Längre handläggningstid för tillstånds- och tillsynsbeslut. Bygglov: Påverkan: Ekonomiska och tidsmässiga förluster för byggen som väntar på beslut. Kart Mät och GIS: Kart-mät GIS kan få svårt att tillhandahålla den digitala geografiska informationen som behövs för egen och annan förvaltnings behov vid en krissituation. Kommunledningsförvaltningen Om IT systemet slås ut försvinner alla verksamhetssystem. Detta kommer att få omfattande konsekvenser för den kommunala verksamheten. De olika Förvaltningars operativa system försvinner. Medarbetarna kommer inte få ut sina löner vilket på sikt medför samhällsstörningar. Vänerhamn Ett bortfall eller svår störning i verksamheten får konsekvenser för en del industriverksamheter som är beroende av hamnverksamheten för att skicka, ta emot eller lagra gods. Inget av detta kommer att leda till att en allvarlig kris inträffar, vissa verksamheter kommer att påverkas negativt men konsekvenserna är främst ekonomiska som att man får avbrott i leveranser av råvaror eller att man inte kan leverera produkter. Arbetstillfällen skulle kunna gå förlorade. Om avbrottet skulle vara över en längre tid kan transporterna i de flesta fall gå via annan hamn eller med lastbil eller tåg. Beroende på vilken typ av störning det är kan det vara svårt att komma åt gods som är lagrat i hamnen. På lång sikt kan verksamheten bedömas som samhällsviktig men befolkningens liv och hälsa påverkas knappast. Kristinehamns Elnät Ett bortfall eller svår störning av verksamheten kommer att få stora konsekvenser i många samhällssektorer Kristinehamns Bostads AB Vatten och avlopp viktigt. Skulle vattnet försvinna får vi stora problem med avlopp och bakterieproblematik som en följd. Om vattnet blir förorenat får det även svåra konsekvenser. Strömavbrott under längre tid innebär en risk för de som t ex har trygghetslarm, boende som vårdas i sin bostad med teknik utrustning, samt boende som bor på vårdboendet Regnbågen, Skogshyddan, Uranus. Det är även troligt att människor blir instängda i hissar i bolagets fastigheter och måste evakueras. En tänkbar konsekvens är också att levande ljus tänds med ökad brandrisk som en följd. För KRBOs verksamhet blir läget allvarligt eftersom våra system som vi jobbar i kräver el. Telefoner slutar att fungera, och även våra verksamhetssystem. Man kan inte som hg komma i kontakt med oss. Stopp i fjärvärmedistributionen kan få svåra konsekvenser vintertid. Skulle inte fjärrvärmen fungera under en längre tid, kan följden bli sönderfrusna ledningssystem. De boende blir direkt påverkade. 41 Acceptabel avbrottstid Tekniska förvaltningen I huvudsak drabbas andra samhällsviktiga funktioner där vi inte känner till redundansen i detalj. Tidsförhållanden redovisas i intern åtgärdsplan I vissa fall har värderats den tid vi kan vara utan något som vi angett som ett kritiskt beroende. Det är inte säkert att den verksamhet som i sin tur drabbas av vårt avbrott har samma tidsaspekter Skolförvaltningen Skolförvaltningen ser inte att hela verksamheten samtidigt drabbas av ett avbrott och kommer vid behov att omfördela resurser och verksamheter. Acceptabla avbrottstider innan skolförvaltningen genomfört omfördelning av resurser och verksamheter bedöms till: Skolbarnomsorg och barnomsorg. 2-3 dagar. Skola. 2- 5 dagar. Kortsiktigt bortfall eller svår störning i verksamheterna skolbarnomsorg och barnomsorg kan få konsekvenser för tredje part då föräldrar inte kan få omsorg inom skolförvaltningen och därigenom inte upprätthålla samhällets funktionalitet genom sitt förvärvsarbete. Socialförvaltningen Matris, verksamhet – problematik Prio-ordning beskriver vilken verksamhet som behöver prioriteras först Tidsperspektiv är svårt. Här har tid på året betydelse. Allt kopplas till ledningssystemet visst material ligger redan där Problematik Boende Myndighetsutövning Hemtjänst/Bostöd Vatten Prio 1 Prio 1 Prio 1 El Prio 2 Prio 2 Prio 1 Bränsle Prio 3 Prio 2 Prio 1 Vägar Prio 3 Prio 2 Prio 1 Datakommunikation Prio 3 ganska länge Prio 1 Prio 3 Avlopp Ganska länge Prio 3 Prio 3 Telekommunikation Prio 1 Prio 1 Prio 1 Matleverans Prio 1 - Prio 1 bankomater - 1 dygn - 42 Kulturförvaltningen För Biblioteket är 2-3 dagars avbrott acceptabelt. Max 24 timmars avbrott är acceptabelt i Konstmuseets lokal panncentralen vid el-bortfall. Vid utställningar med känsliga och värdefulla utställningar är det av största vikt att åtgärda el-bortfall så snart som möjligt för att inte verken ska skadas. För Bildarkivet är någon timmes el-bortfall acceptabelt. Vid längre avbrott blir det för varmt i lokalen och det kan bildas kondens. Miljö och stadsbyggnadsförvaltningen Svårt att ange en tid men sannolikt inte lika akut som för operativa verksamheter Bygglov: 1-2 veckor Kart, Mät och GIS: Från dag ett får Kart-mät-GIS svårt att leverera digital geografisk data till övriga förvaltningar och täcka upp deras behov av kartor. Svårt att säga hur länge olika delar av organisationen kan vara utan digital information under en krissituation. Kommunledningsförvaltningen En vecka till fjorton dagar Vänerhamn Kortsiktigt är inte Vänerhamns verksamhet samhällsviktig men andras verksamheter kan påverkas snabbt t.ex. transportörer av gods kan påverkas omedelbart. Kristinehamns Elnät Frånfall av eldistribution kommer att få stora konsekvenser inom några timmar upp till dagar beroende på årstid och verksamhet Kristinehamns Bostadsbolag AB Avbrott i fjärrvärmen under kalla delen av året, kortare avbrott under 2 timmar. Inomhustemperaturen sjunker väldigt snabbt. Avbrott i elförsörjningen 2 timmar. Beroende på om det finns backupsystem för de utsatta grupperna som är i behov av vård. Gäller de som vårdas i hemmet, eller på de särskilda boendena Regnbågen och Skogshyddan och till viss del Uranus. För KRBOs egen verksamhet kan mycket av arbetet vänta till dess att situationen återgår till det normala, däremot bör felanmälanfunktionen inte vara ur funktion mer än två timmar Avbrott i vattendistributionen 4 timmar. Blir stopp i toaletter, vilket blir ett sanitärt problem. 43 Åtgärder som vidtagits/ kommer att vidtas för att minimera risker vid avbrott Tekniska förvaltningen Till stor del handlar detta om förtänksamhet för att skapa redundans, utbildning av egen personal samt information Det varierar stort mellan olika verksamheter Åtgärdsförslag. Finns i intern åtgärdsplan Skolförvaltningen Skolförvaltningen har i dagsläget ingen plan för extraordinära händelser. På sikt kommer skolförvaltningen att ta fram scenarion och planer för: Omprioritering av resurser och verksamheter inom skolbarnomsorgen vid extraordinära händelser. Omprioritering av resurser och verksamheter inom barnomsorgen vid extraordinära händelser. Omprioritering av resurser och verksamheter inom skolan vid extraordinära händelser. Hantering av situation med extremt våld ”skolskjutning”. Socialförvaltningen När det händer pärmar på alla enheter (nyligen uppdaterad) Lokala handlingsplaner för brand (som ovan) Pandemiplan 2015 Minimibemanningsplan Prioriteringsordning Hemtjänst Evakueringsplan Plan för värmebölja 2014 Vi behöver uppdatera rutiner vid storm och rutiner vid el bortfall Allt ska kopplas till kvalitetsledningssystemet, viss ligger där redan. Kulturförvaltningen Då Biblioteket ligger i nämndhuset går ett reservaggregat igång vid elavbrott vilket betyder att data-och telekommunikationerna upprätthålls. På Konstmuseet har vi flyttat upp värdefulla verk och teknik från marknivå vid ev. översvämning. Byggnadens klimatsystem ska reglera innetemperaturen vid värmebölja. Att olika instanser i kommunen känner till att de inte får stänga av el eller vatten utan Bildarkivets vetskap. 44 Miljö och stadsbyggnadsförvaltningen Handlingsplan för att hjälpligt klara verksamheten utan el- tele datakom. Vi bör också kunna få tillgång till lokal som har säkrad reservdrift av dessa funktioner. Bygglov: Klara ärenden scannas in i verksamhetssystemet Meridian Kart Mät och GIS: Analoga kartor över Kristinehamns kommun ska finnas utskrivna samt lagrade på externa hårddisken (som finns att hämta hos GIS-samordnaren). En bärbar dator med ArcGIS finns med stor sannolikhet laddad så att det finns möjlighet att ta fram digitala kartor trots avsaknad av elförsörjning och/eller tillgång till den geografiska databasen. Kristinehamns kommuns geografiska databaser (inte geopipe) finns nedtankade på externa hårddisken som uppdateras varje kvartal vilken kan användas för återställning av data vid eventuella serverhaverier. Fastighetskartan finns lagrad som en filbaserad databas, gdb, inklusive tillhörande Lyr-fil samt kartan i PDF-format på ett USB som finns att hämta hos GIS-samordnaren. Kommunledningsförvaltningen Bättre upphandling för driftsäkerhet av verksamhetssystem i framtiden Kravställning vid upphandling av system. Genomföra Sekundärlagring av IT system under mandatperioden. Göra en prioritering av de viktigaste verksamhetssystem inom kommunal verksamhet. Medvetengöra för förvaltningarna om vikten av informationssäkerhet och lagring av information. Skapa en informationssäkerhetsplan för kommunen. Göra en informationsklassificering av kommungemensamma verksamhetssystem utifrån informationens känslighet avseende säkerhet och integritet. Vänerhamn Utredning och plan finns avseende hamn- och sjöfartsskydd som specifikt handlar om skydd mot terrorism. I övrigt inga handlingsplaner för att bemöta extraordinära händelser. Kristinehamns Elnät AB Handlingsplaner finns framtagna Kristinehamns Bostads AB I de flesta fall är vi beroende av att de som levererar verksamhetskritisk media som el, vatten och värme sköter sitt åtagande, vi har liten eller ingen möjlighet att påverka detta. Däremot skall bolagets egen infrastruktur för den här typen av media, vara väl dokumenterad, välunderhållen och en plan för hur man ska hantera en akut situation, som exempelvis ett värmehaveri under vinterperioden. 45 Kort redogörelse för relaterade handlingsplaner som redan finns och deras aktualitet Tekniska förvaltningen Utredning över behov av inrättande av reservkraft till prioriterade verksamheter // 2013-04-02 Tillsynsplaner för dagvatten från gatu-/parkmark // 2014 Tillsynsplan för broar och trummor // 2014-2015 Personallistor/larmlistor (vissa verksamheter) //? Åtgärder vid pandemi // 2009 Plan för åtgärder vid fågelinfluensa // 2006 Nödvattenplan (rudiment) //? Hantering av föroreningar i dricksvatten // 2014-02-28 Skolförvaltningen Laglighetsprövning enligt personuppgiftslagen (1998:204) samt risk och sårbarhetsanalys. Maj 2015 Socialförvaltningen Se punkt 5 Kulturförvaltningen Handlingsplan Brandskydd – Biblioteket Handlingsplan Hot och våld – Biblioteket Handlingsplan Brandskydd – Konstmuseet Handlingsplan Hot och våld – Konstmuseet Handlingsplan Brandskydd - Bildarkivet Miljö och stadsbyggnadsförvaltningen Handlingsplan för kris/akut läge Tillsynsplan med aktuell kompetensförsörjning Bygglov: Bygglov har inga handlingsplaner Kart Mät och GIS: Kart Mät och GIS har inga handlingsplaner klara i dagsläget för hantering av geografisk information i krissituationer. Kommunledningsförvaltningen Handlingsplan för IT utveckling Brandpolicy för Kristinehamns Kommun Vänerhamn Hamnskyddsplan Sjöfartsskyddsplan Uppdaterad nov 2014 nov 2014 Giltig till 2016-11-30 2016-11-30 46 Kristinehamns Elnät AB Handlingsplaner finns framtagna Kristinehamns Bostads AB Under de senaste åren har två allvarliga händelser inträffat, dels ett haveri på fjärrvärmenätet i de centrala delarna i Kristinehamn, mitt i vintern när termometern stod på ca – 15, samt en större översvämning som drabbade framför allt Strand och Marieberg. Vid värmehaveriet kunde vi konstatera att inblandade parter, Kristinehamns Energi (KEAB), Kristinehamnsbostäder (KRBO) och kommunen jobbade på bra, kommunikation mellan KEAB och KRBO fungerade bra. Kommunen kallade även till ett återkopplingsmöte, men vad man drog för slutsatser från detta känner inte vi till. När det gäller översvämningarna i augusti 2015 så drabbades KRBOs fastigheter på Marieberg, med följden att drygt 40 hushåll blev utan ström. Dagen kan sammanfattas med ett ord, kaos. Det var en extrem situation för alla inblandade och där ledningsstaben gjorde ett fantastisk bra arbete. Det vi saknade var ett informationsmöte i början av dagen. Min åsikt är att man borde ha kallat till sig hela krisledningsgruppen och stämt av läget. I vårt fall drabbades alltså ett 40-tal hushåll med stora kostnader som följd. Behov av åtgärder med anledning av risk och sårbarhetsanalysens resultat Att arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser är en kontinuerlig process. Den ger en nulägesbild av kommunens risk- och sårbarhetsanalysarbete med avsikt att åskådliggöra hur långt arbetet med risk- och sårbarhetsanalys kommit – det är alltså inget slutgiltigt resultat. För att skapa ett strukturerat och kontinuerligt arbete med dessa frågor föreslås att kommunens riskhanteringsgrupp FÖRSÄK får i uppdrag att arbeta fram ett förslag till gemensam arbetsmetod för Kristinehamns kommun, samt utarbeta förslag till hur verksamheterna skulle kunna arbeta med målformuleringar i sitt riskhanteringsarbete Förslaget kring mål kommer att utgå från MSBs förlaga om arbete inom kommunal riskhantering. Målarbetet behöver utvecklas under programperioden. Detta bör ske genom att mål inom de mest prioriterade områdena, enligt gjord risk- o sårbarhetsanalys, konkretiseras och beskrivs och följs upp kontinuerligt. 47 Kommunens behov av ytterligare åtgärder redovisas samlat under rubrikerna. Behov av utbildning All personal inom kommunens verksamheter bör med 4-5 års intervall genomgå grundläggande brandutbildningar och personal i arbetsledande funktioner bör dessutom genomgå en kurs i systematiskt brandskyddsarbete. Utbildning i WIS av berörd personal Hantering av reservförfaranden (tekniska) Utbildning skyddsutrustning (tekniska) Genomgång av RSA:n med respektive förvaltnings ledningsgrupp Behov av övning Övning av Krisledningsgrupp Sambandsövningar RAKEL Deltagande i SAMÖ 2016 Övning/genomgångar med resp. förvaltnings ledning och ”funktionsgrupper” Behov av tekniska åtgärder Katastrofsäkring av IT – miljön Att utveckla kommunen arbete med informationssäkerhet är ett viktigt fokusområde i IT-policyn och Handlingsplanen för IT utveckling under 2016-2018 En aktivitetsplan tas fram under 2016 för säkerställa att verksamheterna ges tillgång till kommunens verksamhetssystem och datakommunikation för att minimera störningar vid incidenter av olika slag Genomföra föreslagna åtgärder kring Social oro Utveckla nödvattenhanteringen Utveckla reservkraftkapaciteten Anskaffa yttäckande informationssystem för SMS-utskick Reservvägar för kommunikation, t.ex. RAKEL Behov av planering Ny Krislednings- och informationsplan för Kristinehamns kommun Handlingsplan i skolan för beredskap och hindrandet av extremvåld Behov av åtgärder utanför kommunens egen verksamhet Delta i pilotprojekt rörandes Nationella riktlinjer för hantering av skyfall i Structors regi Utveckla samverkan med externa privata aktörer inom kommunens geografiska områdesansvar Genomföra information/utbildning av ”samhällsviktiga” entreprenörer Pågående åtgärder Upprättandet av en Informationssäkerhetsplan Framtagande och genomförande av intern åtgärdsplan för tekniska förvaltningen 48
© Copyright 2024