Bokslut 2014
1 Årsredovisning 2014 Fastställt av kommunfullmäktige 2015-04-23 § 30 Innehållsförteckning Sida Ks-ordförande har ordet Organisationsöversikt Verksamhetsberättelse Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Redovisningsprinciper Driftredovisning Investeringsredovisning Personalredovisning Bokslut kommunala bolag Kommunernas Kvalitet i Korthet, KKiK 2 3 4 13 14 15 16 21 23 24 28 31 32 Nämndernas verksamhetsberättelser - Kommunfullmäktige - Revision - Överförmyndare - Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret - Tekniskt kontor (skattefinansierad verksamhet) - Va-verksamhet - Avfallsverksamhet - Räddningstjänst - Byggnadsnämnd - Fritid- och Kulturnämnd - Barn- och utbildningsnämnd - Socialnämnd - Miljönämnd 35 36 38 40 41 43 46 49 51 54 57 59 64 71 Revisionsberättelse 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Vid sidan av supervalåret 2014 med både EU-val och riksdags och kommunalval och landstingsval så hade vi som vanligt ett kommunalt verksamhetsår som pågick med målsättningen att skapa bra verksamheter för våra kommuninnevånare. Vi kan återigen konstatera att vi har en mycket väl fungerande kommun med engagerade och målmedvetna kommunanställda som gör sitt jobb varje dag och bidrar till kommunens utveckling i stort och smått. Resultatmässigt går inte 2014 till historien som ett kanonår men vi har också haft utmaningar framförallt inom socialtjänsten som har tagit stora resurser i anspråk. Jämfört med 2013 som visade ett mycket bra resultat så har vi 2014 ingen hjälp av pengar från AFA. Det fanns också andra finansiella poster som hjälpte upp vårt resultat som vi inte har 2014. Detta innebär att vi hamnar på ett resultat på 2.3 miljoner vilket är för lite med tanke på kommunens snabba tillväxt och de utmaningar vi står inför. På investeringssidan så kom vi som vanligt inte upp i den budgeterade volym som vi planerade. Totalt 67 miljoner klarade vi av förbruka. Detta innebär att vi bygger upp en investeringsvolym som vi bär med oss samtidigt som det tillkommer nya förslag på investeringar varje år. Vi vet att ombyggnationen av Hagabodaskolan samt nybyggnationen av Hagenskolan och Hvbhemmet måste genomföras under 2015 och en bit in i 2016. Dessa tre projekt står för en investeringsvolym som tillsammans överstiger en årsvolym. Detta måste vi bevaka i framtiden. När det gäller nybyggnationen i kommunen så är efterfrågan på tomter fortfarande stor och nya områden planeras för husproduktion. Konkreta planer finns också på flerbostadshus på flera håll i kommunen. Detta är extra glädjande med tanke på att vi länge har efterfrågat hyresbostäder. Vårt kommunala bostadsbolag har flera planer på hyreslägenheter framförallt i centrumnära lägen. Ni som läst mina tidigare kommentarer till årsresultaten har sett att detta är ett ständigt återkommande tema som nu verkar få sin lösning. Våra kommunala bolag gör ett bra resultat vilket är mycket glädjande med tanke på att detta har varit i fokus under flera år och det ger nu resultat. Till sist vill jag tacka alla medarbetare och förtroendevalda i en av landets bästa kommuner för ert engagemang och att ni bidragit till att göra kommunen till en bättre plats att bo på. ”Habo-kommunen för hela livet” Thomas Werthén Kommunstyrelsens ordförande 3 HABO KOMMUNS ORGANISATIONSÖVERSIKT 2011 -2014 KOMMUNFULLMÄKTIGE M 12 KD 6 FP C S Mp SD 2 2 11 1 1 Valberedning Revision KOMMUNSTYRELSE Kommunledningskontor Teknisk förvaltning Räddningstjänst BOLAG ÖVRIGA NÄMNDER Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Miljönämnd Fritids- och kulturnämnd Byggnadsnämnd Valnämnd Helägda Habo Energi AB Habo Kraft AB Habo Bostäder AB Delägda Jönköpings Länstrafik AB tom 2011 Kommunal Energirådgivning I Vätterbygden AB Utveckling i korthet Antal invånare 1/11 året innan Skattesats Årets resultat, mnkr Budgetavvikelse, mnkr Nettokostnadsandel, % Nettokostnad/inv. kr Nettoinvesteringar, mkr Låneskuld extern upplåning, mkr Soliditet, %, exkl ansvarsförbindelse Soliditet, %, inkl ansvarsförbindelse 2014 2013 2012 2011 2010 10 948 22:17 2,4 0,5 99,4 48 200 67,3 180,0 42 5 10 865 22:42 17,0 14,3 96,4 45 300 66,0 170,0 44 4 10 832 21:33 1,7 11,0 99,2 42 600 36,3 150,0 44 3 10 713 21:66 2,1 -0,3 98,9 42 200 41,0 150,0 46 5 10 635 21:66 17,6 11,5 95,8 39 600 68,7 130,0 48 8 4 Verksamhetsberättelse År 2014 blev det ekonomiska resultatet för Habo kommun 2,4 mnkr och för kommunkoncernen 16,0 mnkr. har en viss nedgång av arbetslösheten skett jämfört med 2013. Under året investerade kommunen för 67 mnkr. De totala investeringarna för kommunkoncernen uppgick till 98 mnkr. Habo Länet Riket Befolkning Följande utveckling har skett de senaste åren: Ovanstående uppgifter avser öppet arbetslösa. Om också sökande i program med aktivitetsstöd inräknas uppgår antalet till följande: Födda Döda Födelsenetto Flyttnetto Total förändring Folkmängd 31/12 2014 149 60 +89 +46 +135 11 110 2013 149 86 +63 +33 +96 10 975 År 2014 har folkmängden ökat med 135 invånare. Huvuddelen av denna ökning utgörs av ett positivt födelseöverskott. Flyttnettot är 46 personer. Bostadsmarknad Under år 2014 beviljades bygglov för 25 enbostadshus. Inom Habo tätort är det främst på Bränninge Ängar byggnation av enbostadshus har skett. Under 2014 har byggnation av flerbostadshus påbörjats vid Parksäter (Onkel Adams väg). Här kommer 38 lägenheter att byggas. På Bränninge har 32 lägenheter i form av parhus uppförts. Vid årets slut fanns ca 260 tomter som är detaljplanelagda för byggnation av enbostadshus. Under år 2015 förväntas byggnationen av Bränninge Ängars östra sida bli klar. Övrig detaljplanelagd mark är ännu inte förberedd för försäljning. Under våren 2015 kommer kommunen att erbjuda tio tomter på Domsand till försäljning. Arbetsmarknad Historiskt sett har kommunen låg arbetslöshet jämfört med riket. Under 2014 Habo Länet Riket Dec 2014 83 (1,5%) 6 078 (3,6%) 203 293 (4,3%) Dec 2014 183 (3,3%) 11 919 (7,0%) 385 053 (8,1%) Dec 2013 116 (2,1%) 6 737 (3,9%) 219 310 (4,6%) Dec 2013 230 (4,1%) 12 924 (7,5%) 410 924 (8,7%) Bolagen Kommunens helägda bolag utgörs av Habo Energi AB, Habo Bostäder AB samt Habo Kraft AB. Habo Energi AB utgör moderbolag. Habo Energi AB Väsentliga händelser under året Året har varit varmare än normalt vilket avspeglar sig i omsatt energivolym för såväl elhandel som fjärrvärme. Elhandelsvolymen fortsätter att minska och uppgick under året till 67,6 GWh (75,9 GWh). Den el som erbjuds kunderna är ”Ursprungsmärkt el från vattenkraft”. Antalet elhandelskunder har minskat med ca 60 st. Såld fjärrvärme uppgår till 18,7 GWh (20,2 GWh). Under året har 9 (10) nya kunder anslutits. Fjärrvärmeproduktionen har till 99% (95%) utgjorts av förnyelsebara bränslen, träbränsle och RME. Ekonomi och resultat För moderbolaget har den totala omsättningen uppgått till 45 660 tkr (55 5 588 tkr). Rörelseresultatet efter finansiella poster är 350 tkr (1 939 tkr). Habo Bostäder AB Väsentliga händelser under året Under året har förvärvats två fastigheter, Habo Bränninge 2:10 samt Habo Bränninge 2:211. Några större renoveringsarbeten har genomförts. Bland annat renovering av yttre miljö och parkbelysning på Spinnaregärdet, parkbelysning och lekutrustning på Laggets förskola samt utbyte av låssystem på Tidaholmsvägen. Fönsterbyten har gjorts på Malmgatan 27 och 29 samt Kyrkvägen 30. Ekonomi och resultat Den totala omsättningen för 2014 har uppgått till 41 327 tkr (40 677 tkr) och rörelseresultatet efter finansiella poster är 3 434 tkr (3 417 tkr). Habo Kraft AB Väsentliga händelser under året Elnät Habo växer och detta medför nyanläggning av elnät vid bland annat Bränninge Ängar och Domsand. Arbetet med att markförlägga det befintliga luftledningsnätet har fortsatt vid bland annat Österlid och Slättebråten. Ny nollpunktsutrustning har installerats i Åsens transformatorstation. En kompletterande högspänningsmatning mellan Åsen och Fagerhult Belysning har tagits i drift. Året har varit varmare än normalt och omsättningen i elnätet var 91,8 GWh (92,3 GWh). Anslutningsavgifterna i elnätet uppgick under året till 1 465 tkr (734 tkr). Bredband Styrelsen fattade i oktober beslut om en satsning på utbyggnad av bredband med målsättning att erbjuda boende i Habo tätort anslutning senast 2016. En utbyggnad av bredband på landsbygden planeras ske fram till 2020. Under året har ett antal kunder konverterats från tidigare använda KOAX-nät till optofiber. Ny fiber har förlagts i Tornstigen och Domsand. Kanalisation har förlagts i Österlid. Vattenkraft Baskarps vattenkraftstation har renoverats under hösten med utebliven produktion som följd. Årsproduktionen var 1,3 GWh (1,6 GWh). Ekonomi och resultat Den totala omsättningen var 39 119 tkr (37 409 tkr) och rörelseresultatet efter finansiella poster var 6 652 tkr (3 106 tkr) Måluppfyllelse Kommunfullmäktige antog 2011-11-24 ”Visioner och mål för Habo kommun 2012 – 2015”. En hållbar kommun Habo kommun ska vara en kommun som är hållbar över tiden. Inom ramen för en hållbar kommun preciseras målsättningar inom tio områden; ekonomi, utveckling, demokrati, boende, kommunikationer, miljö, mångfald, trygghet, internet och speciella utvecklingsområden som spänner över flera verksamheter. Ett av områdena där fullmäktige har formulerat preciserade målsättningar är ekonomi. ”Vi ska hushålla med kommunens ekonomi så att vi inte bygger upp en skuldbörda som kommande generationer får hantera. Målsättningen ska vara att finansiera investeringar med egna medel och minska vår skuldbörda så att vi på sikt blir skuldfria. Att klara våra mål utan att höja skatten är en självklar målsättning”. Visioner och mål Kommunfullmäktige har antagit sex visioner till vilka har kopplats mål, 6 strategier och uppföljning. Visionerna presenteras nedan. kulturnämnden lämnar en mer utförlig redovisning på s.56-57. I Habo kommun ska barnen få en bra start i livet. För samtliga visioner hänvisas även till den tekniska verksamhetens redogörelse på s.42-44. Målen som är kopplade till visionen har delvis uppfyllts. En utförlig redovisning finns under Barn- och utbildningsnämndens avsnitt s. 58-61. I Habo kommun ska det vara tryggt att bli äldre. I Habo kommun ska alla känna social trygghet. De aktuella målen är till stor del uppfyllda. För en mer detaljerad redogörelse hänvisas till Socialnämndens avsnitt s. 63-70. I Habo kommun ska det vara lätt att starta och driva företag Habo kommun hamnade år 2014 på plats elva i Svenskt Näringslivs ranking över kommunerna med bäst företagsklimat. Sedan 2007 har Habo kommun samtliga år hamnat bland de elva främsta i rankingen. I Habo kommun trivs alla på jobbet. Under hösten 2014 genomfördes en medarbetarundersökning riktad till alla anställda. Generellt kan sägas att andelen medarbetare som trivs på arbetet har ökat sedan den förra undersökningen från år 2011. I 2014 års undersökning var det genomsnittliga omdömet 4,03 (max 5,0) jämfört med 3,87 år 2011. I Habo kommun har vi ett rikt fritids-, natur- och kulturliv. Målen som är hänförbara till visionen har delvist uppfyllts. Det pågår en kontinuerlig utveckling av fritids-, natur- och kulturlivet. Antalet besökare på biblioteket har fortsatt att minska år 2014. Fritid- och Kommunstyrelsens mål Kommunstyrelsen har med utgångspunkt från kommunfullmäktige antagit verksamhetsmål. Följande målsättningar har formulerats avseende ekonomi; Kommunens övergripande finansiella mål skall vara att varje års resultat skall uppgå till minst 2 % av de årliga skatte- och bidragsintäkterna. En jämförelse skall också göras beträffande det genomsnittliga resultatet för den senaste 4-årsperioden. De årliga nettoinvesteringarna skall finansieras med ny långfristig upplåning till högst 40 %. En jämförelse skall också göras beträffande nettoinvesteringarna för den senaste 4-årsperioden. Med nu redovisat resultat för 2014 ser de senaste fyra årens utfall ut på följande sätt: År 2011 2012 2013 2014 Genomsnitt Resultat, tkr 2 134 1 702 16 999 2 350 5 796 Resultat, % 0,5 0,4 3,3 0,4 1,2 Resultatmålet uppfylls varken för 2014 eller för perioden. Utfallet för målet om finansiering av investeringar redovisas i tabellen nedan. År 2011 2012 2013 2014 Genomsnitt Nettoinv, tkr 40 967 36 285 65 954 67 285 52 623 Nyuppl, tkr 20 000 0 20 000 10 000 12 500 % 49 0 30 15 24 7 Målet är uppfyllt såväl för 2014 som för hela mätperioden. Årets resultat för kommunen Årets resultat uppgår till +2,4 mnkr, vilket motsvarar 0,4 % av årets skatter- och generella statsbidrag. Resultatet är 0,5 mnkr bättre än den reviderade budgeten men 5,9 mnkr sämre än budgeten som kommunfullmäktige fastställde i november 2013. Fr o m år 2014 följer Habo kommun regelverket kring komponentavskrivingar. Detta har för år 2014 inneburit att utgifter om ca 6,0 mnkr har omklassificerats från kostnad till investeringsutgift. Om hänsyn tas till detta blir årets underskott i förhållande till ursprungsbudgeten 11,9 mnkr. Nämndernas underskott är ca 0,8 mnkr i förhållande till den reviderade budgeten. Pensionskostnaderna överstiger budget med ca 2,7 mnkr medan finansnettot är 2,6 mnkr bättre än budget. Jämfört med 2013 har intäkterna, i form av skatter och generella statsbidrag, ökat med 20 mnkr (3,9 %). Ca 10,8 mnkr av ökningen beror på förändring i kostnadsutjämningen. Verksamheternas nettokostnader har ökat med 28 mnkr (5,7 %). Detta innebär att kommunens verksamhetskostnader har ökat mer än skatter och generella statsbidrag både i absoluta och relativa tal. En kommuns verksamhetskostnader bör, åtminstone inte mer än undantagsvis, öka mer än skatter och generella statsbidrag. Verksamheternas nettokostnader Nettokostnaderna, den totala kommunala verksamhetens kostnader minskat med verksamheternas taxe- och avgiftsintäkter och specialdestinerade statsbidrag, uppgick år 2014 till ca 527 mnkr. -särskilt boende (somatik) -särskilt boende (demens) -hemtjänst -placeringar (barn och unga) -personlig assistans -övrigt För särskilt boende och hemtjänst förklaras ökningarna till stor del av ökade kostnader för korttidsvikarier. Antalet hemtjänsttagare har ökat med ca åtta procent under året. Det finns även individärenden som har inneburit väsentligt högre kostnader. En annan viktig förklaring till kostnadsökningen är att driften av det nuvarande demensboendet, tidigare Carema, förändrades från entreprenad till kommunal drift. I samband med övertagandet höjdes bemanningstätheten på nämnda enhet. Jämfört med 2013 har det skett en väsentlig ökning av antalet placerade barn och unga. Under 2014 har orsakerna till de ökade kostnaderna inom hemtjänsten utretts. Under 2015 kommer ytterligare åtgärder initieras för att skapa ekonomisk balans. Kostnaderna för barn- och utbildningsnämnden har ökat med 8,4 mnkr (3 %), från 285 mnkr till 293,5 mnkr. För år 2014 är nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 99,4 %. % Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag (%) 100,0 99,0 98,0 97,0 96,0 2011 Kostnaderna för socialnämnden har ökat med 12,6 mnkr (8,7 %), från 144,6 mnkr 2013 till 157,2 mnkr 2014. Differensen kan huvudsakligen förklaras av kostnadsökningar inom: 2,4 mnkr 3,5 mnkr 1,7 mnkr 3,4 mnkr 0,8 mnkr 0,7 mnkr 2012 2013 2014 Resultatutjämningsreserv (RUR) Kommunfullmäktige beslöt 2013-09-26 §71 om riktlinjer för RUR, samt §72 om avsättning till RUR, 13 200 tkr. 8 2014 års resultat innebär att någon disposition ej behöver ske. Inte heller behöver någon ny avsättning göras, då den befintliga avsättningen, 13 200 tkr, bedöms vara tillräcklig för framtiden. Soliditeten har under perioden 2011 till 2014 sjunkit från 46 procent till 42 procent. Soliditet (%) 60 Resultatutjämningsreserv, tkr IB Disp Avs 13 200 0 0 UB 13 200 Avräkning mot balanskravet. I balanskravsresultatet ska bl a reavinster exkluderas. Årets resultat Reavinster Balanskravsresultat 2 350 tkr - 110 tkr 2 240 tkr Det finns inga tidigare underskott att täcka. Resultatfonder Sedan 2010 tillämpas resultatfonder för Barn- och utbildningsnämndens rektorsområden samt kulturskolan. Barn-och utbildningsförvaltningen uppvisar totalt ett överskott med 880 tkr. Regelverket kring resultatfonderna avser dock de enskilda rektorsområdenas årliga resultat. Därför föreslås regleringar med 2 086 tkr till 2015, vilket således är mer än nämndens totala överskott. Resultatfond Barn- och utbildningsnämnd Ingående fondbehållning 508 tkr Regleringar 2014 Utgående fondbehållning 2 086 tkr 2 594 tkr Innebörden av resultatfonden är att rektorsområdena under kommande år äger rätt att disponera totalt 2 594 tkr utöver fastställd budget. Soliditetsutvecklingen En organisations soliditet visar betalningsförmågan på lång sikt. Måttet visar hur stor andel av organisationens tillgångar som finansieras med egna medel. 40 20 2011 2012 2013 2014 Om framtida pensioner som idag redovisas inom linjen inkluderas bland pensionsskulderna blir soliditeten 5 %. Nettoinvesteringar För år 2014 uppgår nettoinvesteringarna till 67,3 mnkr. Årets investeringsbudget var 110,2 mnkr. Nettoinvesteringar, tkr 80 000 60 000 40 000 20 000 2010 2011 2012 2013 2014 De största investeringsutgifterna under året är: - Alléskolan etapp II, 21,4 mnkr - Utbyggnad kommunhus, 8,4 mnkr - Inventarier Alléskolan, 4,4 mnkr - Kråkerydsskolan anpassning, 3,2 mnkr En mer detaljerad redovisning av årets investeringsverksamhet finns redovisad på sidorna 24-26. Kommunen har under den senaste tioårsperioden en genomsnittlig nettoinvesteringsnivå på ca 47 mnkr per år. Låneskuld/finansnetto Kommunens långfristiga låneskuld uppgick vid årsskiftet till 180 mnkr, en ökning med 10 mnkr. 9 Utöver denna långfristiga skuld har kommunen sedan 2010 också en långfristig skuld till Habo Energi AB på 15,0 mnkr. Långfristig låneskuld, tkr skuldsättning som årligen sker i form av avsättningar för pensioner. Den årliga skuldökning som sker av framtida pensionsåtaganden är kostnader som ej betalas ut. Istället ”återlånas” dessa. Totalt uppgår denna skuld i bokslutet för 2014 till 19,4 mnkr. 200 000 150 000 100 000 50 000 2010 2011 2012 2013 2014 Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella kostnader och finansiella intäkter. Finansnettot uppgår till 838 tkr enl. följande: Kostnadsräntor, lån Ränteintäkter mm Totalt finansnetto 3 194 tkr 2 356 tkr 838 tkr I den fastställda budgeten för 2014 bedömdes finansnettot uppgå till 3 530 tkr Orsaken till det bättre utfallet beror bl a på den utdelning från Kommuninvest som erhållits under 2014. Totalt har intäktsförts 1 485 tkr i utdelning att jämföra med budgeterat 500 tkr. Det låga ränteläget under året har medfört att ränteintäkten på kommunens likviditet uppvisar underskott med ca 0,1 mnkr. Den genomsnittliga räntenivån på kommunens långfristiga lån uppgick vid årets slut till ca 1,06 %. Budgeterad räntenivå var 2,25 %. Detta har medfört överskott med ca 1,8 mnkr. Kommunen har under lång tid valt rörlig ränta på lånestocken. Under 2012 bands dock 70 mkr av totala lånestocken till fast ränta på två respektive tre år. År 2014 löstes den fasta 2-årsupplåningen med nytt rörligt lån. Utöver den ovan beskrivna skuldsättningen bör också påpekas den ytterligare Pensionsåtaganden Habo kommun redovisar pensionsskuld enligt den s k blandmodellen. Detta innebär att pensionsrätter intjänade fr o m 1998 årligen redovisas som kostnad i resultaträkningen samt upptages som avsättning i balansräkningen. De redovisade och avsatta årliga pensionsrättigheterna utbetalas således inte utan återlånas. Fr o m 2009 utbetalas dock för vissa grupper nyintjänandet i form av premier som den enskilde själv placerar via kommunens pensionsadministratör. Pensionsrättigheter intjänade t o m 1997 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår 2014-12-31 till 208,7 mnkr inklusive löneskatt. Löpande utbetalningar Avsättning Löneskatt 2014 22 417 1 434 5 834 2013 22 659 1 420 5 865 Miljöåtgärder/miljöbokslut Våren 2014 antogs ett nytt gemensamt Miljöprogram av kommunfullmäktige för Habo och Mullsjö kommuner. Syftet med Miljöprogrammet är att ange riktlinjer för kommunens miljöarbete så att alla som bor och verkar i kommunerna får en god insikt i miljöfrågor och bidrar till en hållbar utveckling. Det nya Miljöprogrammet är uppbyggt av fyra miljöområden, åtta övergripande mål, arton delmål och en handlingsplan med cirka 50 åtgärder, fördelade på åren 2014-2017. Målen anknyter till Sveriges nationella miljömål och regionala mål samt lokalt anpassade. Alla förvaltningar/enheter och kommunala bolag ansvarar för åtgärder i handlingsplanen och arbetet med Miljöprogrammet blir en naturlig del av verksamheterna. 10 Tjänsten som miljöstrateg var vakant under andra halvåret 2014 och vid årsskiftet 2015 anställdes en ny miljöstrateg. Strategen har som uppdrag att stödja, driva och inspirera kommunerna i miljöarbetet och att samordna miljöarbetet mellan kommunerna. I samband med att Miljöprogrammet antogs infördes en miljömålspott i Habo kommun för att öka möjligheten och vara ett incitament för att genomföra åtgärder. Fokus för det miljöstrategiska arbetet har under år 2014 varit att förankra det nya Miljöprogrammet. Ett flertal projekt har bedrivits, bl.a. har kommunen varit delaktig i GreenCharge Sydost. Projektet är ett samverkans- och utvecklingsprojekt i syfte att öka andelen elfordon och skapa en gränsöverskridande laddinfrastruktur. I samarbete med Energicentrum A6 anordnades en roadshow med elbilar under våren 2014. Under år 2014 har ”Miljö- och hälsoåret” startats upp i samverkan med folkhälsoplaneraren och studieförbund. Föreläsningar och aktiviteter har genomförts månadsvis med olika teman för att öka kommuninvånarnas kunskap om hälsa och miljö. Habo kommun medverkar i att förstärka och utveckla det regionala miljömålsarbetet. Miljöstrategen är kommunens representant och har under år 2014 varit med i klimatrådets fokusgrupp ”Energieffektivisering, konsumtion och livsstil” samt redaktionsrådet för tidningen +E. Kommunen har även representanter i Klimatrådet. Åtgärder för att minska kommunens energiförbrukning Kommunen har under ett flertal år prioriterat åtgärder för att minska energiförbrukningen inom kommunens fastigheter och verksamheter. Fokus har legat på åtgärder som knyter an till kommunens plan för energi och klimatstrategi. De senaste årens energiåtgång uppvisar följande förbrukning. Kwh/kvm El Fjärrvärme 2014 2013 60* 68* 63 69 Förändring -3 -1 *Värdena ovan är justerade för byggel och värmeanvändning vid utbyggnaden av kommunhuset och Alléskolan som debiterats entreprenörerna. Energiförbrukningen per kvadrat har förbättrats både på el- och värmesidan i jämförelse med 2013. En inte oväsentlig del av arbetet med att minska energiförbrukningen totalt är det arbete som fastighetsenhetens drifttekniker gör med intrimning och optimering av våra fastighetssystem. Specifika åtgärder som vidtagits under perioden är bl a följande: - - Uppsättning av 5 kW solcellsanläggning på Alléskolan Belysningsarmatur har bytts ut eller kompletterats med närvarostyrning i ett flertal fastigheter Utbildningar inom värme- och ventilationsteknik Ombyggnad av ventilationsanläggningar med variabelt flöde till verksamhetslokaler framför allt i skolbyggnader. Källsortering har under åren införts på ytterligare två förskolor vilket leder till att en mindre mängd avfall förbränns. Sammanställningen för 2014 visade att kommunen minskat antal liter för de kärl som tömmer hushållsavfall med 4 % Tidigare år har vi arbetat med miljöcertifiering av byggnader. År 2014 fick vi certifieringen för två miljöbyggnader. Korttidsboendet Kråkan, nivå guld, och Alléskolan etapp 2, nivå silver. 11 Borgensram kommunala bolag Habo Bostäder AB Kommunfullmäktige beslöt i samband med bokslut för 2013 att det tillåtna borgensåtagandet gentemot Habo Bostäder AB får uppgå till högst 179 450 tkr. Under 2014 har två nya borgensbeslut fattats. Per 2014-08-28 § 28 höjdes borgensbeloppet med 10 000 tkr samt 2014-12-11 § 124 höjdes borgensbeloppet med ytterligare 20 000 tkr. Sammantaget uppgår den totala borgensramen till 209 450 tkr. Under 2014 har inga nya borgensbeslut fattats. Under 2014 har genom omskrivningar och amorteringar den aktuella låneskulden som Habo kommun borgar för minskat med 176 tkr, varför borgensramen bör reduceras i motsvarande grad till 15 412 tkr. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Kraft AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om 15 412 tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Aktuell låneskuld per 2014-12-31 uppgår till 184 150 tkr. Den outnyttjade borgen uppgår till 25 300 tkr. Sammanfattning och framåtblick Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Bostäder AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om 209 450 tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Årets ekonomiska resultat på 2,4 mnkr når inte kommunstyrelsens målsättning om ett årsresultat som minst ska uppgå till två procent av skatter och generella statsbidrag. Resultatmålet nås inte heller för den senaste fyraårsperioden. Habo Energi AB Kommunfullmäktige beslöt i samband med bokslut för 2013 att det högsta tillåtna borgensåtagandet gentemot Habo Energi AB får uppgå till högst 88 428 tkr. Under 2014 har inga nya borgensbeslut fattats avseende nyupplåning. Per 2014-12-31 uppgår aktuell låneskuld med kommunal borgen till 65 405 tkr. Således finns outnyttjad borgen på sammanlagt 22 023 tkr. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Energi AB:s låneförpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om 88 428 tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Habo Kraft AB Kommunfullmäktige beslöt i samband med bokslut för 2013 att det högsta tillåtna borgensåtagandet gentemot Habo Kraft AB får uppgå till högst 15 588 tkr. År 2014 har verksamhetens nettokostnader ökat betydligt mer (+5,7 %) än skatter och generella statsbidrag (+3,9 %) jämfört med år 2013. En stor del av intäktsökningen förklaras av minskad kostnadsutjämning. Kostnadsutjämningsavgiften har sjunkit från 1 308 kr per invånare år 2013 till 313 kr per invånare år 2014. Detta har inneburit en resultatförbättring med 10,8 mnkr. Skatteintäkterna har ökat med 2,6 procent mellan åren. Det är framförallt socialnämnden som de senaste åren har ökat kostnaderna och gjort relativt stora budgetöverskridanden. Kommunstyrelsen har under året tagit initiativ till genomlysningar av socialnämndens verksamhet och lämnat förslag till åtgärder. Under 2015 måste ytterligare initiativ tas för att få nämndens ekonomi i balans. Investeringsnivån år 2014 har i likhet med år 2013 varit fortsatt hög; ca 67 mnkr per 12 år. Nivån förväntas öka ytterligare de närmaste åren. Under 2015 prognostiseras investeringarna passera 100 mnkr med råge. Den höga investeringsnivån i kombination med svaga årsresultat är utmanande för kommunens finansiella styrka. Kommunens soliditet har sjunkit under en följd av år och är ca 42 procent vid utgången av år 2014. Antalet invånare, såväl barn och unga som äldre, förväntas fortsätta att öka i Habo kommun. Detta ställer stora krav på verksamheterna. De ska bedrivas med hög kvalitet och på ett kostnadseffektivt sätt. De kommunala bolagen har förbättrat sina resultat och bolagskoncernen redovisar ett resultat efter finansiellt netto på 10,4 mnkr jämfört med 8,5 mnkr år 2013. Habo i mars 2015 Claes-Arne Wahlin Ekonomichef 13 Resultaträkning 2014, tkr Kommunen Koncernen 2014 2013 2014 2013 101 080 101 619 199 131 205 761 Verksamhetens kostnader (not 2) Avskrivningar (not 3) -602 952 -25 340 -575 519 -25 094 -670 018 -38 767 -650 481 -38 086 Verksamhetens nettokostnader -527 212 -498 994 -509 654 -482 806 456 810 445 219 456 810 445 219 73 813 65 502 73 813 65 502 2 376 2 938 1 747 2 381 -3 437 -4 192 -9 930 -11 363 Skattekostnader - - 3 237 - 1 843 Jämförelsestörande poster (återbetalning av AFA-pengar) - 6 526 - 6 526 2 350 16 999 16 023 23 616 0,4 3,3 3,2 4,6 Verksamhetens intäkter (not 1) Skatteintäkter (not 4) Generella statsbidrag (not 5) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Resultat i % av skatter och bidrag 14 Kassaflödesanalys 2014, tkr Kommunen Koncernen Löpande verksamheten 2014 2013 2014 2013 Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar Avsättning pensioner Avsättning deponi Avsättning skatter Övrigt 2 350 16 999 16 023 23 616 25 340 1 743 1 434 - 25 095 1 764 1 597 161 38 767 1 743 1 434 3 220 835 38 086 1 764 1 597 1 801 762 Ökning(-)/ minskning(+) varulager Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder Summa löpande verksamhet 232 13 091 44 190 9 437 1 520 56 573 -3 466 4 783 13 437 70 336 -301 - 1 698 - 280 65 347 -67 285 -1 485 880 -67 890 -65 954 -1 629 127 -67 456 -98 381 -1 485 674 -99 192 -89 930 -1 630 135 -91 425 10 000 10 000 20 000 20 000 15 237 15 237 16 956 16 956 -13 700 9 117 -13 619 - 9 122 Likvida medel vid årets ingång 16 031 6 914 16 091 25 213 Likvida medel vid årets utgång 2 331 16 031 2 472 16 091 - Investeringsverksamhet Nettoinvesteringar Köp finansiella anl tillgångar Övrigt Summa investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder Summa finansieringsverksamhet Årets kassaflöde 15 Balansräkning, 2014 tkr Kommunen Tillgångar: Koncernen 2014 2013 2014 2013 448 431 31 646 21 792 27 854 529 723 392 768 23 868 20 307 50 230 487 173 740 504 37 833 6 687 40 866 825 890 675 028 29 456 5 202 56 655 766 341 35 849 2 331 38 180 36 081 16 031 52 112 64 023 2 472 66 495 65 340 16 091 81 431 567 903 539 285 892 385 847 772 237 591 2 350 239 941 220 592 16 999 237 591 266 897 16 023 282 920 243 281 22 584 1032 266 897 19 414 12 532 31 946 17 671 11 098 28 769 19 414 8 157 12 532 40 103 17 671 11417 11 098 40 186 195 000 101 016 296 016 185 000 87 925 272 925 444 740 124 622 569 362 429 504 111 185 540 689 567 903 539 285 892 385 847 772 475 927 42,2 % 5,5 % 481 143 44,1 % 3,6 % 220 532 31,3 % 8,3 % 220 532 31,4 % 5,4 % Anläggningstillgångar Mark, byggnader, anläggningar (not 6) Maskiner, inventarier (not 7) Finansiella anl. tillgångar (not 9) Pågående investeringar (not 8) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Övriga omsättningstillgångar (not 10) Kassa, bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar skulder: Eget kapital (not 11) Ingående eget kapital Periodens resultat Förändrade redovisningsprinciper Totalt eget kapital Avsättningar (not 12) Pensioner Skatter Deponi Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder (not 13) Kortfristiga skulder (not 14) Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelser (not 15) Soliditet, exkl ansvarsf pensioner Soliditet, inkl ansvarsf pensioner 16 Noter Kommunen 2014 2013 Koncernen 2014 2013 Not 1, Verksamhetens intäkter Försäljning Taxor och avgifter Hyror Bidrag frän stat och myndigheter El- och fjärrvärmedistribution Realisationsvinster Övrigt Summa verksamhetens intäkter 8 016 39 134 10 425 38 366 191 4 948 101 080 8 312 39 343 9 786 35 560 2 523 6 095 101 619 7 702 37 197 50 351 38 366 62 874 238 2 403 199 131 8 301 37 359 45 821 35 560 71 269 1 923 5 528 205 761 Not 2, Verksamhetens kostnader Personalkostnader Pensioner Övrigt Summa verksamhetens kostnader 334 361 29 641 238 950 602 952 304 511 29 715 241 293 575 519 349 940 31 031 289 047 670 018 321 581 29 715 299 185 650 481 Not 3, Avskrivningar Byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa avskrivningar 19 890 5 450 25 340 18 465 6 629 25 094 32 309 6 458 38 767 30 798 7 288 38 086 Not 4, Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter Slutavräkning Preliminär slutavräkning Mellankommunal utjämning Summa skatteintäkter 457 483 -1 185 76 436 456 810 448 271 259 - 2 651 - 660 445 219 457 483 -1 185 76 436 456 810 448 271 259 - 2 651 -660 445 219 Not 5, Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Regleringsavgift LSS-utjämning Fastighetsavgift Summa generella statsbidrag och utjämning 78 924 -3 427 1 138 2 540 -26 480 21 118 73 813 81 401 -14 211 4 951 -26 999 20 360 65 502 78 924 -3 427 1 138 2 540 -26 480 21 118 73 813 81 401 -14 211 4 951 -26 999 20 360 65 502 15 026 15 026 15 026 15 026 15 026 15 026 15 026 15 026 Verksamhetsfastigheter Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar/nedskrivning. Redovisat värde vid årets slut Avskrivningstider 497 544 -199 216 298 328 20 - 50 år 445 434 -185 038 260 396 20 - 50 år 1 021 081 -430 680 590 401 20 - 50 år 959 070 -416 414 542 656 20 - 50 år Fastigheter för affärsverksamhet Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Avskrivningstider 77 676 -29 003 48 673 10 - 50 år 71 278 -26 853 44 425 10 - 50 år 77 676 -29 003 48 673 10 - 50 år 71 278 -26 853 44 425 10 - 50 år Not 6, Mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Anskaffningsvärde Redovisat värde vid årets slut Avskrivningstider – markreserven skrivs ej av 17 Publika fastigheter Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Avskrivningstider Fastigheter för annan verksamhet Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Avskrivningstider Summa mark, byggnader och anläggningar Markreserv Redovisat värde vid årets början Investeringar Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar Redovisat värde vid årets slut Verksamhetsfastigheter Redovisat värde vid årets början Investeringar Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar Avskrivningar/nedskrivningar Omklassificeringar och ny redovisningsprincip Redovisat värde vid årets slut Fastigheter för affärsverksamhet Redovisat värde vid årets början Investeringar Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Publika fastigheter Redovisat värde vid årets början Investeringar Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Fastigheter för annan verksamhet Redovisat värde vid årets början Investeringar Avskrivningar Förändrade redovisningsprinciper Redovisat värde vid årets slut Summa mark, byggnader och anläggningar Kommunen 2014 2013 Koncernen 2014 2013 124 788 -38 463 86 325 10 - 33 år 108 636 -35 803 72 833 10 - 33 år 124 788 -38 463 86 325 10 - 33 år 108 636 -35 803 72 833 10 - 33 år 323 -244 79 33 år 448 431 323 -235 88 33 år 392 768 323 -244 79 33 år 740 504 323 -235 88 33 år 675 028 15 026 - 13 684 1 504 15 026 - 13 684 1 504 15 026 -162 15 026 15 026 15 026 260 396 52 110 247 083 26 312 541 334 71 753 525 154 41 742 -600 -14 178 298 328 -12 999 260 396 -26 879 4 193 590 401 -24 962 1 322 542 656 44 425 6 398 -2 150 48 673 44 705 1 786 -2 066 44 425 44 425 6 398 -2 150 48 673 44 705 1 786 -2 065 44 425 72 833 17 784 73 601 2 624 72 833 17 784 73 601 2 624 -739 -3 553 -3 392 -740 -3 552 -3 392 86 325 72 833 86 325 72 833 88 -9 79 448 431 97 -9 88 392 768 88 -9 79 740 504 97 -9 88 675 028 9 639 -4 513 5 126 5 - 20 år 9 190 - 3 540 5 650 9 639 - 4 512 5 127 9 190 - 3 540 5 650 Not 7, Maskiner och inventarier Fordon och maskiner Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Avskrivningstider 18 Kommunen 2014 2013 Koncernen 2014 2013 52 199 -25 679 26 520 5 – 10 år 31 646 39 421 -21 203 18 218 69 028 -36 323 32 705 55 216 -31 410 23 806 23 868 37 833 29 456 5 650 449 -973 5 126 4 642 1 781 -773 5 650 5 650 449 -971 5 128 4 642 1 781 -773 5 650 18 218 12 779 -4 477 26 520 31 646 21 593 2 481 -1 011 -4 845 18 218 23 868 23 806 14 387 -5 488 32 705 37 833 22 908 7 413 -1 011 -5 504 23 806 29 456 50 230 27 853 -50 088 -141 27 854 27 854 20 891 39 958 -10 491 -128 50 230 50 230 56 655 37 615 -53 263 -141 40 866 40 866 25 395 44 239 -12 851 -128 56 655 56 655 6 150 15 000 3 20 151 6 150 15 000 3 20 151 15 330 15 330 6 3 20 151 45 225 6 3 20 151 45 225 Andelar i Kommuninvest 4 432 2 947 4 432 2 947 Lånefordringar -Kommunal Energirådgivning -Kommuninvest Summa 30 2 000 2 030 30 2 000 2 030 30 2 000 2 030 30 2 000 2 030 21 792 20 307 6 687 5 202 Inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Avskrivningstider Summa maskiner och inventarier Fordon och maskiner Redovisat värde vid årets början Investeringar Avskrivningar Förändrade redovisningsprinciper Redovisat värde vid årets slut Inventarier Redovisat värde vid årets början Investeringar Nedskrivningar Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Summa maskiner och inventarier Not 8, Pågående investeringar Redovisat värde vid årets början Investeringar Överfört till färdigställda anläggningar Kostnadsfört Redovisat värde vid årets slut Summa pågående anläggningar Not 9, Finansiella anläggningstillgångar Aktier -Smålands Turistråd -Habo Energi AB -Villkorat aktieägartillskott, Habo Energi -Naturgaskonsortiet -Kommunal Energirådgivning -Kreditgarantiförening -Övrigt Summa Summa finansiella anläggningstillgångar 19 Kommunen 2014 2013 Koncernen 2014 2013 10 941 (195) 11 485 6 842 6 581 0 35 849 9 263 (181) 21 182 5 636 0 0 36 081 13 106 13 723 25 080 16 176 6 584 5 549 66 495 36 493 13 041 0 2 083 65 340 237 591 2 350 239 941 220 592 16 999 237 591 266 897 16 023 282 920 243 281 22 584 1 032 266 897 Avsatt för återställning av deponi Redovisat värde vid årets början Nya avsättningar Utgående avsättningar 11 098 1 434 12 532 9 501 1 597 11 098 11 098 1 434 12 532 9 501 1 597 11 098 Avsatt till pensioner Särskild avtals/ålderspension Förmånsbestämd/kompl pension Ålderspension Pension till efterlevande Summa pensioner Löneskatt Summa avsatt till pensioner 164 12 223 2 735 502 15 624 3 790 19 414 475 10 864 2 244 639 14 222 3 449 17 671 164 12 223 2 735 502 15 624 3 790 19 414 475 10 864 2 244 639 14 222 3 449 17 671 Not 10, Omsättningstillgångar Kundfordringar Varav koncerninterna Diverse fordringar Upplupna intäkter/förutbetalda kostnader Fordran mervärdesskatt Varulager Summa omsättningstillgångar Not 11, Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Förändrade redovisningsprinciper Summa Eget kapital Not 12, Avsättningar Ingående avsättning Nya förpliktelser under året Varav Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Pension till efterlevande Övrig post Årets utbetalningar Förändring av löneskatt Summa utgående pensionsavsättning 17 671 1 402 15 907 1 420 17 671 1 402 15 907 1 420 (2 304) (196) (-) (-252) (-846) 341 19 414 (1 054) (1 580) (141) (-198) (-1 157) 344 17 671 (2 304) (196) (-) (-252) (-846) 341 19 414 (1 054) (1 580) (141) (-198) (-1 157) 344 17 671 Uppskjuten skatt Summa avsättningar 31 946 28 769 8 157 40 103 11 418 40 187 180 000 15 000 195 000 170 000 15 000 185 000 180 000 264 251 490 444 741 170 000 259 035 469 429 504 Not 13, Långfristiga skulder Kommuninvest Habo Energi AB Övriga skulder till kreditinstitut Övriga skulder Summa långfristiga skulder 20 Kommunen 2014 2013 Koncernen 2014 2013 34 827 (1 597) 19 391 1 529 8 104 12 058 5 398 6 304 13 405 101 016 31 828 (1 446) 18 953 1 430 7 900 11 050 5 228 6 056 5 480 87 925 39 345 34 390 21 064 1 687 8 874 12 058 5 663 6 583 29 348 124 622 20 476 1 560 8 472 11 050 5 513 6 335 23 389 111 185 184 150 65 405 15 412 264 967 179 450 65 573 15 588 260 611 - - 59 213 59 213 2 220 2 220 2 220 2 220 Pensionsförmåner inarbetade före 1998, inkl löneskatt 208 681 218 099 208 681 218 099 Summa Ansvarsförbindelser 475 927 481 143 220 532 220 532 (595 062) (611 959) (569 838) (559 997) (568 469) (564 527) (568 469) (564 527) Not 14, kortfristiga skulder Leverantörsskulder Varav koncerninterna Semesterlöneskuld inkl arb giv avg Upplupna löner inkl arb giv avg Upplupen särskild löneskatt Upplupen pension (individuell del) Personalens källskatter Arbetsgivaravgifter (december) Övrigt Summa kortfristiga skulder Not 15, Ansvarsförbindelser Koncernföretag Habo Bostäder Habo Energi Habo kraft Summa koncernföretag Statliga bostadslån/kreditgarantier Övriga borgensåtaganden Kommuninvest**** Andel av tillgångar Andel av skulder **** Habo kommun har i augusti 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Habo kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångarna till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 611 959 011 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 595 061 686 kronor. 21 Upplysningar om redovisningsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl a innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Justerade avskrivningstider De kommunala bolagen har upprättat årsredovisning i enlighet med Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Med anledning av K3-regelverket som tillämpas fr om 2014 års räkenskapsår har företagen tillämpat K3 retroaktivt. Anläggningstillgångarnas värde har ökat med 1 322 tkr. Det ingående egna kapitalet i koncernen har justerats upp med 1 032 tkr och uppskjuten skatt har räknats upp med 290 tkr. Justeringen överensstämmer med kommunens redovisningsprinciper. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Den sammanställda redovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med rekommendation 8.2. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår på sidan tre. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster har särredovisats på egen rad i resultaträkningen. För att en post ska behandlas som jämförelsestörande ska den vara sällan förekommande och överstiga tre mnkr. Kommunens realisationsvinster i samband med anläggningsförsäljningar redovisas i not till verksamhetens intäkter. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett utfall som avviker negativt från tidigare prognos med ca -438 tkr. Övriga intäkter Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar periodiseras i enlighet med motsvarande tillgångs ekonomiska livslängd. Under 2014 har Kommuninvest Ekonomisk Förening delat ut överskott på 1 485 tkr avseende 2013 i enlighet med det vinstdelningssystem som fastslogs på föreningsstämman den 18 april 2013. Under året har också ny medlemsinsats betalats med 1 485 tkr. Vinstutdelningarna har redovisats som en finansiell intäkt. Enligt Rådet för Kommunal 22 Redovisning:s yttrande från december 2012 bör utdelningen hanteras som en kortfristig skuld. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. 9 Avskrivningstider Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 30, 50 år. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Tillgångstypen skrivs sedan av på den närmast lägre avskrivningstiden. Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (t.ex. verksamhetsförändringar, teknikskiften, organisationsförändringar). Normalt omprövas dock inte tillgångars nyttjandeperiod om avskrivningstiden är 10 år eller lägre och det bokförda restvärdet understiger 500 000 kr. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. 10 Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett prisbasbelopp, vilket för 2014 motsvarar 44 400 kr. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Allmänt Avskrivning ska ske från och med den tidpunkt då tillgången är färdig att tas i bruk. I Habo kommun tillämpas komponentavskrivning fr o m räkenskapsåret 2014. Det har inte genomförts någon omräkning av investeringar genomförda före 2014-01-01. Anskaffningsvärde Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. 11 Avsättningar Det görs årliga avsättningar för återställande av deponi. Per 2014-12-31 uppgår avsättningen till12 532 tkr. Det totala beloppet för återställande är mycket svårt att beräkna bland annat beroende på teknikskiften. En tidigare beräkning visade på en återställningskostnad på mellan 20 och 25 mnkr. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. 23 Driftredovisning, tkr Budget 2014 Utfall 2014 Kommunfullmäktige Revision Överförmyndare Kommunstyrelse Räddningstjänsten Kommunledningskontoret Tekniska förvaltningen* Byggnadsnämnden Fritids- & Kulturförvaltningen Barn & Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Affärsverksamhet Miljöförvaltningen Summa Centrala enheter Totalt Specifikation - centrala enheter Pensioner Finansnetto Skatt/bidrag Övrigt Summa B14-U14 - 971 680 523 4 252 5 679 26 968 29 078 1 885 15 340 294 411 147 408 - 3 805 531 000 532 880 1 880 - 858 700 708 4 457 5 222 26 053 24 338 1 535 15 241 293 531 157 249 1 179 3 132 531 843 534 193 2 350 - 9 504 3 530 530 335 15 579 532 880 - 12 222 838 530 623 16 630 534 193 - - - Utfall 2013 113 20 185 205 457 915 4 740 350 99 880 9 841 1 179 673 843 1 313 533 - 2 718 2 692 288 1 051 1 313 - * Resultatförbättring, ca 4,7 mnkr p g a förändrade principer kring underhåll U14-U13 794 667 603 4 780 5 037 23 947 21 745 566 14 753 285 119 144 634 2 937 2 977 502 684 519 682 16 998 64 33 105 323 185 2 106 2 593 969 488 8 412 12 615 1 758 155 29 159 14 511 14 648 14 250 877 510 721 -24 088 519 682 - 2 028 39 19 902 - 38 599 24 Investeringsredovisning, tkr Projekt Text Kommunledningskontor 10005 Direktinv Central förv 5 års avskr tid 11020 E-myndighet 11023 IT Virtuella klienter i administrationen 11033 IT Lagring 11034 IT Utredning växel 11035 Systemverktyg 11037 Heldesksystem 11038 IT-utrustning Alléskolan II 11039 Backup RTJ 11040 Systemcenter 11041 IT-system kommunhuset 11042 Kommunhuset inventarier Utveckling Agresso Decapus Nytt serverrum Hagenskolan IT Hagabodaskolan IT Familjecentral IT HVB-hem IT Sharepoint Totalt kommunledningskontor Räddningstjänst 13000 Inventarier räddningstjänst 13001 Radiomateriel Terräng MC Totalt räddningstjänst 21002 21009 21025 21036 21042 21050 21052 21062 21068 21069 21071 21072 21081 21088 21089 21091 21098 21099 21106 Tekniskt kontor, skattefinansierat Brandskyddsåtgärder Servicelägenheter, ombyggnad Toppbeläggningar, ej underhåll Div trafiksäkerhetsåtgärder Habo tätort, bussfickor/väderskydd Bränninge II, gata Alléskolan Bränningevägen, GC-väg Kyla serverrum Väganslutning Sjogarpsleden-bostadsomr Trafiksäkerhetsåtgärder + GC-väg Kråkerydsvägen Gatubelysning reinvesteringar Hissar, ombyggnation (lagkrav 2012) Lilla Bränninge, gata Omläggn gata, Parkg/Långg Omb hiss Habo Station Kameraövervakning Familjecentral Renov, säkerhetsanpassning lekplatser Över/ Budget Utfall Återstår Reserv Förskott underskott 300 0 250 0 886 278 800 1 305 714 743 300 250 400 0 200 200 60 0 450 179 200 199 100 165 4 660 3 319 200 100 300 0 0 0 400 281 632 270 700 543 172 98 100 412 830 0 3 189 -277 1 860 1 802 600 0 260 0 240 0 500 911 493 404 750 0 551 959 500 534 200 0 8 191 1 860 200 0 300 250 608 -505 -29 50 400 0 60 271 1 -65 300 0 205 -505 -29 0 0 0 0 0 1 -65 250 403 50 400 60 271 1 341 1 434 0 200 100 300 -93 200 100 0 119 362 362 157 157 74 74 -312 830 830 3 466 1 476 59 58 600 600 260 240 -411 89 750 750 -408 -34 200 200 6 332 6 332 200 200 0 300 119 0 0 0 -312 0 1 990 1 0 260 240 -411 89 0 -408 -34 0 -1 0 Budget 2015 300 350 1 280 300 256 100 160 50 420 130 200 20 20 200 3 786 100 200 300 600 300 500 700 Reviderad budget 2015 300 600 1 683 0 0 50 400 0 60 571 256 100 160 50 420 130 200 20 20 200 5 220 100 0 200 300 600 362 157 74 0 1 130 1 476 58 600 0 0 500 0 750 0 0 200 7 032 200 25 21109 21115 21118 21120 21121 21122 21124 21125 21126 21128 21130 21131 21990 22000 22001 22002 22005 22006 22007 22008 22009 22010 22011 22012 24000 24001 24002 24003 24004 24005 24006 24007 24008 21022 21076 21076 21102 21111 22013 22014 22015 22016 22017 22018 24009 24010 24011 24012 24013 Tekniskt kontor, skattefinansierat Trafikskyltar, hastighetsöversyn Fagerhults skola Hus 2 Alléskolan etapp II Plotter och GPS Ny ventilation Räddningstjänsten Ombyggnad NO-salar Hagabodaskolan Rivning Munkvillan Utbyggnad kommunhus Gatubelysning utbyte styrsystem xxx Tillgänglighet busshållplats stationsområdet Digitalisering ritningar Uppgradering INCIT Ospecificerat Inventarier städ och vaktmästeri Ombyggnad Kärrsgården Ankaret Kulturskoledelen Hagenskolan tillbyggnad åk 6 Bränningeskolan anpassning åk 6 Kråkerydsskolan anpasning åk 6 Utbyte takbeläggning vårdcentrum Enkelt avhjälpta hinder Renovering Hagabodaskolan hus 3 och 5 Investering Fastighet 2014, fd periodiskt uh EFB, Ringvägen Inventarier gata park Industrigatan tillfartsväg Domsand Fiskebäckstomt belysning Domsand Fiskebäckstomt stnadardhöjning gator Toaletter rastplats Västgöte GIS-modul gata park Tumbäck industriområde Gatumarknadsersättning Investering Gata/park 2014, fd periodiskt uh Vårdcentrum utemiljö, trädgård Trafiksäkerhetsåtgärder Kärrsvägen Trafiksäkerhetsåtgärder Kärrsvägen, stb Tillb räddningstjänst Skyttevägen, gata/gc-väg OK-gränsen Investering fastighet fd underhåll Utbyte invusion Tillbyggnad GC kommunförråd Fuktåtgärder källargrund VC Byte av värmecentraler VC Utbyte av utomhusarmatur, Hg Investering Gata/park 2015, fd periodiskt uh Parkering Malmgatan/Kärrsgården Domsand/Fiskebäck, tomtförsäljning Habo centrum, Skolgatan Gästgivaregatan Totalt tekniskt kontor, skattefinansierat Budget Utfall Återstår 300 185 115 150 0 150 21 149 21 369 -220 150 126 25 400 71 329 3 653 38 3 615 196 -4 200 8 370 8 423 -53 200 0 200 -900 -900 0 100 0 100 150 144 6 910 69 841 200 69 131 5 200 954 4 246 0 27 -27 12 984 788 12 196 1 000 596 404 2 484 3 250 -766 2 000 1 774 226 70 165 -95 900 900 0 0 1 933 -1 933 0 227 -227 400 449 -49 500 322 178 300 0 300 500 998 -498 300 0 300 200 220 -20 1 100 0 1 100 0 -820 820 0 4 123 -4 123 Över/ Reserv Förskott underskott 115 150 -220 25 329 0 3 615 200 -53 200 0 0 100 6 841 131 4 246 0 -27 12 196 0 404 -766 226 0 -95 0 -1 933 227 0 -49 178 300 0 498 0 300 -20 1 100 0 820 -4 123 83 334 53 290 30 044 29 636 725 1 133 Budget 2015 1 570 13 000 3 500 37 700 14 100 1 500 300 1 700 1 000 2 500 -1 250 2 200 1 200 3 415 300 800 400 500 300 2 695 500 -4 000 1 600 1 600 89 230 Reviderad budget 2015 0 0 0 0 329 0 0 0 200 0 0 0 1 570 0 4 246 0 25 196 0 0 3 726 0 37 700 0 13 873 1 500 0 600 1 202 0 0 1 100 0 0 1 000 2 500 -1 250 2 200 1 200 3 415 300 800 400 500 300 2 695 500 -4 000 1 600 1 600 118 141 26 Tekniskt kontor, exploateringsverksamhet 60001 Exploatering Lilla Bränninge 60002 Exploatering Domsand Totalt tekniskt kontor, exploateringsverksamhet 71002 71009 71010 71011 71012 71013 71014 71016 71017 71018 71019 71025 71026 71027 71028 71029 71031 71031 71034 71032 71033 71035 71036 71037 71038 71039 Tekniskt kontor, Va-verksamhet Projektering VA Ekebacken, va Anslutningsavgifter Utrustning, vattenverk Förnyelse, vattenledningar Utrustning, avloppsverk Förnyelse, avloppsledningar Bränninge Grantorpet VA Dagvattenavledning Västerkärr VA-anslutning Västerkärr Avlopp Mullsjö Styr/övervakning mätstation överordn system Habo centrum, va, Parkg/Långgatan xxx Ombyggnad reningsverk Ventilation Habo avl reningsv (ARV) Plan för ledningsnätet VA-anslutning Mölekullen VA-anslutning Mölekullen Fiskebäckstomt anslutningsavgifter Fiskebäckstomt kommunal VA-anläggning Reinvestering Va Habo centrum, Skolgatan Va Eket, Ebbarp m fl, kommunalt Va Gästgivaregatan, Va Furusjö väster, Va enl Va-plan Västra Solhöjden Va, etapp 1 Totalt tekniskt kontor, Va-verksamhet Tekniskt kontor, avfallshantering 76002 Övervakningskamera 76003 Väderskydd elavfall Totalt tekniskt kontor, avfallshantering Fritid- och kulturnämnd 31023 Renovering omklädningspaviljong Slätten Gräsklippare Inventarier/utrustning bibliotek Inventarier/utrustning fritidsgård Totalt fritid- och kulturnämnd Över/under Budget Utfall Återstår Reserv Förskott skott 173 222 -49 -49 0 886 -886 -886 173 1 108 -935 0 0 -935 250 527 -800 200 500 200 500 450 494 0 731 1 083 83 0 3 800 250 0 159 0 3 484 61 78 -1 967 58 636 255 88 -47 210 150 0 29 1 165 -3 511 0 -263 1 039 -2 809 4 163 189 189 449 449 1 167 142 -136 -55 412 497 200 285 284 -150 731 1 054 1 054 -1 082 3 3 289 1 500 250 263 -880 2 809 2 809 -679 679 0 0 1 167 142 -136 -55 412 297 1 -150 731 0 -1 082 3 1 789 250 263 -880 0 0 11 911 3 353 8 558 6 485 679 2 752 0 200 200 400 200 200 400 0 0 0 200 200 400 0 600 432 168 167 600 432 168 167 Reviderad budget 2015 0 0 0 0 Budget 2015 -3 600 4 000 1 400 1 600 500 1 600 500 2 000 7 760 189 449 -800 0 0 0 0 200 284 0 0 1 614 0 0 1 500 0 0 0 -791 3 321 1 400 1 600 500 1 600 500 2 000 13 566 0 0 0 0 250 100 45 395 167 250 100 45 562 -800 560 1 0 1 27 40010 41005 41006 41007 41008 51004 51016 51017 51018 51019 51020 51021 51022 51023 51024 51025 Barn- och utbildningsnämnd Direktinv BUN 10 års avskr tid Inventarier Alléskolan etapp II Inventarier Kråkeryd Inventarier Bränninge Inventarier familjecentral Inventarier Hagaboda F-6 Inventarier Hagaboda 7-9 efter ombyggnad Totalt barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Inventarier ungdomsfritids/korttids Medicinsk apparatur Inventarier dagverksamhet Rehab takskena träningsredskap m.m. Möbler Sörgården Komplettering Säbo Nyckelskåp Tvättstuga inom hemtjänst Stolar, gardiner personalrum ÄFO Möbler inventarier bostad m särskild service Inventarier och möbler demenscentrum Övergripande Sf Gemensamt ÄOH Särskilt boende Psykiskt funktionshinder LSS insatser Gemensamt IFO Utrustning HVB-hem Totalt socialnämnd Totalt Över/ Budget Utfall Återstår Reserv Förskott underskott 0 451 -451 -451 5 964 4 437 1 527 1 476 51 200 0 200 200 200 0 200 200 150 0 150 150 0 6 514 4 888 50 150 500 200 100 50 250 400 50 100 500 10 0 0 0 0 0 0 341 0 52 492 1 626 1 626 40 150 500 200 100 50 250 59 50 48 8 0 40 150 500 200 100 50 250 59 50 48 8 2 350 895 1 455 1 455 110 242 67 286 42 956 40 803 0 Reviderad budget 2015 0 1 476 0 0 150 3 500 3 500 6 500 6 500 10 000 11 626 Budget 2015 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 404 0 3 557 200 34 254 50 110 70 500 1 218 112 689 40 150 500 200 100 50 250 59 50 48 8 200 34 254 50 110 70 500 2 673 152 088 28 Personalredovisning 2014 Diverse nyckeltal Urvalet är gjort på tillsvidareanställda och månadsvikarier. Medelålder Medelålder förtroendevalda Medellön Genomsnittlig syssels. grad Andel kvinnor Andel män 2014 2013 2012 44 år 56 år 26 705 kr 91,7 % 83 % 17 % 45 år 56 år 25 961 kr 91,2 % 82 % 18 % 44 år 54 år 25 640 kr 93,1 % 81 % 19 % Antal personer och årsarbetare. Urvalet är gjort på tillsvidareanställda samt deltidsbrandmän. Förvaltning Antal Personer 2014 Årsarb dec 2014 Antal Personer 2013 Årsarb dec 2013 Antal personer 2012 Årsarb dec 2012 Kommunledning Teknisk förvaltning Räddningstjänst Fritid & Kultur Barn- och utbildning Socialförvaltning Miljöförvaltning 34 102 17 14 353 271 9 32 94 1,5 13 340 230 8,5 30 100 18 15 342 249 10 29 92 1,5 13 330 214 9,5 18 101 19 16 339 196 10 17 92 1 14 325 174 9 Totalt 800 719 764 689 699 632 Åldersstruktur. Urvalet är gjort på tillsvidareanställda samt deltidsbrandmän. Förvaltning Kommunledningskontor Teknisk förvaltning Räddningstjänst Fritid & Kultur Barn- och utbildning Socialförvaltning Miljöförvaltning 0-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60- Summa 0 0 0 0 0 0 0 0 3 5 4 0 19 30 1 62 7 26 1 2 99 62 4 201 7 31 5 3 120 68 2 236 6 24 5 8 77 87 1 208 11 16 2 1 38 24 1 93 34 102 17 14 353 271 9 800 Totalt Totalt antal avlönade i Habo kommun Heltid Deltid Timanställda Totalt Tillsvidare Vikarier Timavlönade Förtroendevalda Uppdragst.mm Totalt 514 271 45 51 15 0 284 120 171 590 800 96 284 120 171 1 471 559 322 29 Övertid och mertid, antal timmar. Urvalet är gjort på tillsvidareanställda, månadsvikarier samt deltidsbrandmän. Förvaltning Kommunledningskontor Teknisk förvaltning Räddningstjänst Fritid & Kultur Barn- och utbildning Socialförvaltning Miljöförvaltning Totalt 2014 Mertid Övertid 2013 Mertid Övertid 2012 Mertid Övertid 399 1315 415 14 1498 6953 3 247 1970 41 556 779 2788 66 49 1390 0 68 1822 4457 3 560 2242 21 511 679 2898 56 275 1225 0 45 2072 4219 13 313 1747 31 351 836 2920 36 10597 6447 7789 6967 7849 6234 Antal årsarbetare / timvikarier inringning vid behov Förvaltning 2014 2013 2012 Kommunledningskontor Teknisk förvaltning Räddningstjänst Fritid & Kultur Barn- och utbildning Socialförvaltning Miljöförvaltning 0,6 3,2 0,0 0,7 14,6 41,8 0,0 0,3 2,7 0,0 0,6 16,8 31,7 0,0 0,2 3,0 0,0 0,5 20,7 27,8 0,1 Totalt 60,9 52,1 52,3 Antal som slutat inkl. pensionsavgångar. Urvalet är gjort på tillsvidareanställda. Förvaltning Avgångar 2014 Procent Avgångar 2013 Procent Kommunledningskontor Teknisk förvaltning Räddningstjänst Fritid & Kultur Barn- och utbildning Socialförvaltning Miljöförvaltning 1 7 0 1 28 21 2 3% 7% 0% 7% 8% 9% 20 % 0 7 1 1 16 32 2 0% 7% 6% 7% 5% 16 % 20 % Totalt 60 8% 59 8% Pensionsavgångar 2015-2020, (avser 65 års ålder) Urvalet är gjort på tillsvidareanställda samt deltidsbrandmän. Förvaltning Kommunledningskontor Teknisk förvaltning Räddningstjänst Fritid & Kultur Barn- och utbildning Socialförvaltning Miljöförvaltning Totalt 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2 1 0 0 6 1 0 0 1 0 0 5 1 0 2 4 0 0 6 4 1 1 1 1 1 5 5 0 1 6 0 0 8 4 0 3 2 1 0 6 7 0 10 7 17 14 19 19 30 Sjukfrånvaro. Sjukdagar per anställd. Urvalet är gjort på tillsvidareanställda och månadsvikarier. Förvaltning 2014 2013 2012 Kommunledningskontor Teknisk förvaltning Räddningstjänst Fritid & Kultur Barn- och utbildning Socialförvaltning Miljöförvaltning 4,9 27,0 0,0 2,8 13,6 23,3 17,4 3,6 26,2 0,0 12,4 17,0 25,5 17,9 8,2 15,6 0,0 11,7 16,4 19,4 14,1 Totalt 18,1 20,3 16,7 Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro. Urvalet är gjort på SKL´s rekommendationer; tillsvidareanställda, månadsvikarier samt timavlönade. Antal timmar 2014 Nyckeltal i procent Antal timmar 2013 Nyckeltal i procent Total sjukfrånvarotid Totalt tillgänglig tid 85 262 1 656 528 5,2 87 379 1 528 927 5,7 Långtidssjukfrånvaro Total sjukfrånvarotid 18 762 85 262 22,0 24 743 87 379 28,3 76 073 1 352 777 5,6 76 190 1 215 417 6,3 Sjukfrånvaro, män Total tillgänglig tid, män 9 189 303 751 3,0 11 190 313 510 3,6 Sjukfrånvaro, – 29 år Total tillgänglig tid, - 29 år 12 535 217 437 5,8 7 869 172 591 4,6 Sjukfrånvaro, 30-49år Total tillgänglig tid, 30 – 49 år 37 480 836 646 4,5 37 685 772 276 4,9 Sjukfrånvaro, 50 Total tillgänglig tid, 50 - 35 247 602 446 5,9 41 825 584 060 7,2 Sjukfrånvaro, kvinnor Totalt tillgänglig tid, kvinnor 31 Bokslut kommunala bolag Resultaträkning, tkr HABO ENERGI AB HABO KRAFT AB HABO BOSTÄDER AB 2014 2013 2014 2013 2014 2013 45 660 -40 668 -3 142 55 588 -49 441 -2 694 39 119 -26 694 -5 432 37 409 -28 339 -5 612 41 327 -27 759 -4 853 40 667 -26 712 -4 686 1 850 3 453 6 993 3 458 8 715 9 279 Finansnetto Bokslutsdispositioner Skattekostnader -1 500 8 700 3 490 -1 514 - 1 500 -61 -341 - 6 582 -25 -352 -2 954 -42 -5 281 -694 -5 862 -760 Årets resultat 12 540 378 45 110 2 740 2 657 Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Avskrivningar Rörelseresultat Balansräkning, tkr Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital/Skulder Eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital/skulder HABO ENERGI AB HABO KRAFT AB HABO BOSTÄDER AB 2014 2013 2014 2013 2014 2013 85 008 17 047 82 337 14 891 49 156 12 886 47 701 15 526 218 729 2 050 202 426 7 635 102 055 97 228 62 042 63 227 220 779 210 061 23 015 5 000 0 65 165 8 875 10 475 5 000 61 65 333 16 359 6 257 32 801 15 726 7 258 6 212 34 918 0 15 881 6 216 17 004 7 070 1 714 183 850 11 141 14 264 7 070 1 020 178 290 9 417 102 055 97 228 62 042 63 227 220 779 210 061 Finansiella nyckeltal, bolagen HABO ENERGI AB 2014 2013 HABO KRAFT AB 2014 2013 HABO BOSTÄDER AB 2014 2013 Soliditet % 24,6 14,8 51,3 52,9 10,2 9,4 Avkastning eget Kapital % 1,3 13,5 20,9 10,2 15,1 17,3 32 Kommunens kvalitet i korthet – KKiK Allmänt Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) är en modell där viktiga mått inom kommunernas verksamhetsområden presenteras och jämförs. Det är Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som driver KKiK. Den första undersökningen genomfördes 2007 med 41 deltagande kommuner. Under 2014 har drygt 220 kommuner deltagit. Kommunernas kvalitet mäts inom fem huvudområden: - Din kommuns tillgänglighet Trygghetsaspekter i din kommun Din delaktighet och kommunens information Din kommuns effektivitet Din kommun som samhällsutvecklare I avsnitten nedan presenteras Habo kommuns resultat i förhållande till övriga kommuner som deltagit i undersökningen. Kommunerna har i detta sammanhang delats in i fem grupper: Bästa gruppen (20 % med bäst resultat) Näst bästa gruppen (20 % med näst bäst resultat) Genomsnittsgruppen (20 % med genomsnittliga resultat) Näst sämsta gruppen (20 % med näst sämst resultat) Sämsta gruppen (20 % med sämst resultat) Habo kommun har inte deltagit i alla mätningar som ingår i KKiK. I de fall där uppgifter saknas är det markerat med e.t (ej tillgängligt). Tillgänglighet Inom området ”Tillgänglighet” mäts hur tillgängliga kommunens tjänster är för medborgarna. Habo kommun är en av de kommuner i landet som har de absolut kortaste väntetiderna för platser inom såväl förskoleverksamhet som äldreboende. Kommunen har även en av landets kortaste handläggningstider för ekonomiskt bistånd i samband med nybesök. Mått Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Hur många timmar per vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden 0817 på vardagar? Hur många timmar per vecka har återvinningsstationen i kommunen öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? 2014 e.t 2013 5 e.t 2 e.t 3 3 3 2 2 5 5 5 5 3 5 e.t 5 Trygghetsaspekter I Habo kommun är det genomsnittliga antalet vårdare som besöker en hemtjänsttagare under en 14-dagarsperiod högre än för genomsnittskommunen som deltagit i KKiK. Antalet barn per personal i kommunens förskolor är något lägre än i genomsnittskommunen. 33 Mått Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagars period? Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? Både planerad och faktiskt? Delaktighet och information Inom området ”Delaktighet och information” har Habo kommun relativt låga uppmätta värden. Låga värden inom området behöver inte betyda att medborgarnas upplevelser kring delaktighet och information är lägre än i 2013 1 3 3 andra kommuner. Det kan vara så att kommunens mindre storlek gör det enklare för kommunmedborgarna att via andra kanaler än de undersökta känna delaktighet och få information. Mått Hur mång av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? Hur god är kommunens webinformation till medborgarna? Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Delaktighetsindex – procent av max Effektivitet Habo kommun har för de allra flesta mått inom området ”Effektivitet” värden som är bättre än för genomsnittskommunen. T ex 2014 e.t 2014 5 3 1 2013 e.t 2 1 är andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom fyra år en av de absolut högsta i Sverige. Mått Kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven i sv, ma, och eng (andel som uppnått Skolverkets kravnivå)? Vilket resultat når eleverna i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven i sv och ma (andel som uppnått Skolverkets kravnivå)? Andel elever i år 9 som är behöriga att söka något nationellt program på gymnasiet Elevernas syn på skolan och undervisningen i år 8 (andel positiva svar) Kostnad per betygspoäng Andelen elever som fullföljer gymnasie-utbildningen inom 4 år Kostnad för elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare* Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen (andel av maxpoäng)? Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen?* Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst 2014 3 3 2013 3 3 3 5 5 3 5 5 5 3 1 2 3 4 5 5 4 3 1 5 3 4 *Uppgiften redovisas inte för 2013 p g a att underlaget är osäkert När det gäller serviceutbudet inom vård- och omsorg hänvisas till separat redovisning på www.kolada.se. 34 Samhällsutvecklare Bland de kommuner som deltar i KKiK har Habo kommun högst andel förvärvsarbetande. Andelen invånare i Habo kommun som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd är väsentligt lägre än för genomsnittskommunen. Mått Andelen förvärvsarbetande i kommunen Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd Antal nya företag första halvåret per 1 000 invånare i kommunen Sjukpenningtalet Andel hushållsavfall som återvinns genom återvinning, inklusive biologisk behandling Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antalet bilar? Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? 2014 5 5 3 3 2 3 3 2013 5 5 3 3 3 3 3 35 Nämnd: Ordförande: Förvaltningschef: Kommunfullmäktige Rolf Westmar Jan-Åke Johansson Årets ekonomiska resultat Budget 2014 - Bokslut 2014 370 370 Avvikelse* 370 370 Bokslut 2013 - Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader Summa kostnader 249 712 10 971 592 533 103 1 228 -343 179 -93 -257 275 501 18 794 Nettokostnad 971 858 113 794 Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter *Budget 2014 – Bokslut 2014 Både intäkter och kostnader överskrids jämfört med budgeterade belopp. Detta orsakas av kostnader för EU-val och riksdagsval nettobudgeterades. Totalt beräknades valen kosta 200 tkr. Utfallet blev dock endast 114 tkr. Parti Utfall Socialdemokraterna Kristdemokraterna Centerpartiet Miljöpartiet de Gröna 11(11) 5(6) 2(2) 2(1) Årets verksamhet Under året har två val genomförts. I maj genomfördes EU-val och i september genomfördes val till riksdag, landsting och kommuner. Kommunalvalet resulterade i följande utfall för Habo kommun. Inom parantes föregående mandatperiod Utfall Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Sverigedemokraterna 8(12) 2(2) 5(1) Totalt 35 Nyckeltal Nyckeltal % och kronor 2014 2013 2012 Nettokostnad/inv kr Verksamhetens andel av total nettokostnad, % Nya motioner under året Besvarade motioner under året Obesvarade motioner 31/12 Kostnad politisk verksamhet, tkr¹ Politisk verksamhet, kr/inv¹ 78 0,2 12 9 6 6 843 625 73 0,2 4 7 3 7 202 663 63 0,2 7 10 6 6 277 579 ¹ kostnaden avser totala kostnaden för all politisk verksamhet 36 Nämnd: Ordförande: Revisionen Stellan Carlström Årets ekonomiska resultat Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse* Bokslut 2013 - Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader Summa kostnader 221 453 6 680 135 562 3 700 86 -109 3 -20 175 488 4 667 Nettokostnad 680 700 -20 667 *Budget 2014 – Bokslut 2014 Årets ekonomiska resultat Kommunrevisionens verksamhet visar på ett litet underskott för 2014. Årets verksamhet Revisorerna har utifrån vad som följer av god revisionssed granskat all verksamhet inom styrelsens och nämndernas verksamhetsområden. Genom löpande granskning och uppföljning av ekonomikontorets arbete avseende ekonomisk redovisning har verksamheten prövats. Prövningen har avsett att ekonomin har skötts på ett tillfredsställande sätt, att räkenskaperna är rättvisande och att den interna kontrollen är tillräcklig. Kommunrevisionen har även följt den kommunala verksamheten genom bl. a. protokollsläsning. Utöver sedvanlig granskning av årsbokslut och avlämnande av delårsrapport, har under året olika verksamhetsgranskningar genomförts. Djupgranskningar som är genomförda under 2014 Granskning avseende momshantering Revisionsfråga: Har kommunen en ändamålsenlig momsredovisning? Granskning av upphandlingsprocessen i Habo kommun Revisionsfråga: Har Habo kommun en ändamålsenlig organisation för genomförande av upphandlingar? Granskning av underhåll av fastigheter Revisionsfråga: Har kommunstyrelsen en ändamålsenlig organisation för att säkerställa att kommunens fastigheter underhålls på ett tillfredsställande sätt? Granskning av Visioner och Mål Revisionsfråga: Säkerställer kommunstyrelsen genomförandet av Visioner och Mål? Granskning av utvecklingssamtal, medarbetarsamtal och kompetensutveckling Revisionsfråga: Har nämnderna en ändamålsenlig organisation gällande utvecklingssamtal, medarbetarsamtal och kompetensutveckling? Granskning av offentlig medfinansiering Revisionsfråga: Har Habo kommun en strategi, rutiner och ändamålenlig organisation för att hantera offentlig medfinansiering? ”Denna granskning har även omfattat de kommunala bolagen, om offentlig medfinansiering” 37 Kommunala bolagen De kommunala bolagen granskas av de av kommunfullmäktige utsedda två revisorerna som tagits ur gruppen revisorskollegiet. De redovisar i tillämpliga delar resultatet av sina granskningar till det övriga revisorkollegiet. Kurser och Konferenser Under året har revisorerna deltagit i kurser och konferenser som behandlat utveckling av revisionen. Revisorerna har också deltagit i överläggning mellan Landstingsrevisorernas presidium och kommunrevisorernas presidier i länet. Nyckeltal % och kronor Nettokostnad/inv kr Verksamhetens andel av total nettokostnad, % Sakkunnigt biträde Från Deloitte har sakkunniga biträden bistått oss i granskningsarbetet. Framtiden En ny mandatperiod har nu börjat, och där fyra av fem revisorer är nya. Den nya kommunrevisionen får nu ta fram en risk och väsentlighetsanalys som får ligga till grund för den nya mandatperioden. Analysen syfta till att ge revisionen underlag för att kunna rikta granskningsinsatser mot väsentliga och riskfyllda verksamheter i kommunen. 2014 2013 2012 64 0,1 61 0,1 56 0,1 38 Nämnd: Ordförande: Överförmyndare Ragnwald Ahlnér Årets ekonomiska resultat Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse* Bokslut 2013 - Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader Summa kostnader 436 84 3 523 483 222 3 708 -47 -138 0 -185 545 55 3 603 Nettokostnad 523 708 -185 603 *Budget 2014 – Bokslut 2014 Personalkostnader har ökat på grund av att flera ställföreträdare får ersättning från kommunen. Ett registreringsprogram, Wärna, har inskaffats för att behandla överförmyndarens ärenden. Licensavgiften uppgick till 36 tkr. 105 tkr är interimskostnader – enligt samarbetsavtalet - för den nya samarbetsorganisationen med Jönköping. Årets verksamhet Vid årets slut fanns 73 huvudmän/ärenden. Av dessa hade 44 god man enligt föräldrabalken (FB) 11:2, 11:3 och 11:4 och 7 hade förvaltare. 14 huvudmän hade förmyndare, 2 hade särskilt förordnad vårdnadshavare och 1 hade särskilt förordnad förmyndare. Förändringar sker hela tiden när det gäller antalet ärenden. Ärenden överflyttas till Habokommun när huvudmän flyttar till kommunen och huvudmän flyttar från kommunen och ärenden överförs då till den nya hemkommunen. Några huvudmän avled. Andra arbetsuppgifter som förekommit är godkännande av arvskifte och fastighetsförsäljningar, utfärdande av förvaltarfrihetsbevis och yttranden till tingsrätten. Alla kommunens ställföreträdare (gode män/förvaltare/förmyndare) är anslutna till Södra Vätterbygdens godmanförening, vilket innebär att ställföreträdarna har tillgång till information, rådgivning och fortbildning via föreningen. I medlemsavgiften ingår en olycksfallsförsäkring. Via föreningen har också tecknats en försäkring för rättsskydd och skydd vid förmögenhetsskada. Under året har några personer anmält intresse för att bli god man. Inget förvaltarföretag har anlitats under 2014. Nya ärenden har aktualiserats av socialtjänsten, hälso- och sjukvården, anhöriga och genom enskilda personers egna ansökningar. Framtiden Under hösten 2013 upptogs förhandlingar med Överförmyndarnämnden i Jönköpings kommun om möjligheten att samverka i en gemensam organisation. Flera ärenden är komplexa och då finns juridisk kompetens i Överförmyndarnämnden i Jönköping. Efter beslut i kommunfullmäktige 2014 inleder överförmyndaren ett samarbete med överförmyndarnämnden i Jönköpings kommun fr o m 1 januari 2015. Ny lag träder också i kraft 1 januari 2015 vilken innebär att överförmyndaren får utökat 39 ansvar för bl a utredningar (uppdrag från tingsrätten). Varje nettotillskott av ställföreträdare, där kommunen ska stå för arvodet, innebär med nuvarande nivåer en kostnadsökning med drygt 13 tkr inkl PO. Då behovet av ställföreträdare ökar, liksom deras arbetsinsatser, bedöms kostnaderna öka. Under 2015 kommer kommunen, efter byggande av ett HVB-hem, att ta emot ensamkommande barn till kommunen. Det innebär att överförmyndaren måste rekrytera gode män för dessa ungdomar. Nyckeltal Nettokostnad/inv kr Verksamhetens andel av total nettokostnad, % Antal ställföreträdare i relation till antal ärenden 2014 64 0,1 1,6 2013 55 0,1 2,2 2012 56 0,1 2,6 40 Nämnd: Ordförande: Förvaltningschef: Kommunstyrelsen Thomas Werthén Jan-Åke Johansson Årets ekonomiska resultat Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse* Bokslut 2013 188 188 254 188 188 254 Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader Summa kostnader 1 901 2 118 28 205 4 252 1 961 2 427 28 229 4 645 -60 -309 -24 -393 1 902 2 870 29 233 5 034 Nettokostnad 4 252 4 457 -205 4 780 *Budget 2014 – Bokslut 2014 Kommunstyrelsen uppvisar underskott med 205 tkr. Orsaken härtill är framförallt högre kostnader för turism- och näringslivsverksamheten än budgeterat. Kostnaderna för både arrangemang och marknadsföring har ökat. Exempelvis har marknadsföringsbidrag till Smålands Turism och Fagerhult IBK ökat med ca 35 tkr. Vision och måluppfyllelse De ekonomiska målen om 2 % resultat och maximalt 40 % nyupplåning kommenteras i verksamhetsberättelsen Årets verksamhet Ett av kommunstyrelsens mål är att vara en företagsvänlig kommun. I Svenskt Näringslivs undersökning om bäst företagsklimat kom Habo på 11:e plats bland landets 290 kommuner. Ett annat mål är att kommunen ska vara en trygg och säker kommun. I undersökningen ”Trygghet och säkerhet 2014 – öppna Nyckeltal % och kronor Nettokostnad/inv kr Verksamhetens andel av total nettokostnad % jämförelser” kom Habo på 6:e plats i landet. Intern kontroll Utöver intern kontroll avseende de verksamheter som lyder under kommunstyrelsen har i april också behandlats övriga nämnders uppföljning av kontrollplaner för 2013 samt tagit del av deras internkontrollplaner för 2014. Framtiden Kommunstyrelsens övergripande ansvar för kommunens samlade ekonomi kommer de närmaste åren att innebära svåra ställningstaganden. Skall de ekonomiska målsättningarna om minst 2 % resultat samt maximalt 40 % nyupplåning för investeringar gälla, måste frågor kring verksamhetens ambitions- och investeringsnivåer och finansiering noga övervägas. 2014 2013 2012 407 0,8 440 1,0 363 0,9 41 Nämnd: Ordförande: Förvaltningschef: Kommunstyrelsen/Kommunledningskontor Thomas Werthén Jan-Åke Johansson Årets ekonomiska resultat Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse* Bokslut 2013 1 293 2 198 905 1 900 1 343 1 541 198 1 270 2 636 3 739 1 103 3 170 Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader Summa kostnader 15 773 10 446 2 606 779 29 604 16 005 10 137 2 619 1 031 29 792 -232 309 -13 -252 -188 14 744 8 926 2 260 1 187 27 117 Nettokostnad 26 968 26 053 915 23 947 *Budget 2014 – Bokslut 2014 Kommunledningskontoret uppvisar totalt ett överskott med 915 tkr. Huvuddelen av detta avser centrala EU-projekt, +336 tkr, samt verksamheten arbetslöshetsåtgärder som visar överskott med 330 tkr. De fyra enheterna, kansli, ekonomi, personal och IS/IT uppvisar överskott med 30 tkr. Under våren var arbetsbelastningen på IS/IT- enheten mycket hög varför tillfällig personalförstärkning krävdes. Denna kostnadsökning kompenserades dock av överskott på övriga enheter. Budgeterade kostnader för kompetensutveckling och hälso- och friskvård uppvisar överskott med ca 180 tkr. Vision och måluppfyllelse Resultat Kommentar/Åtgärder för att nå målen Öka andelen nöjda medarbetare inom Habo kommuns förvaltningar nås En medarbetarundersökning genomfördes under senhösten. Inför en kompetensutvecklingsplan för alla medarbetare i Habo kommun Nås inte Medarbetarundersökningen visade framförallt på brister i denna del. Arbetet med detta intensifieras under 2015. Vision/mål Vision V, I Habo kommun trivs alla på jobbet Årets verksamhet Under våren togs ny modern växel i bruk. Totalt har under 2013 och 2014 detta inneburit investeringsutgifter med ca 2,3 mkr. Ekonomienheten har under året undersökt och beskrivit förhållanden inom socialförvaltningens äldre- och handikappomsorg. Under året togs den nya tillbyggnaden av kommunhuset i bruk. Intern kontroll Kontroll av attestbehörigheter sker kontinuerligt. 42 Framtiden Ett flertal pensionsavgångar kommer att ske under åren framöver. Detta tillsammans med annan rörlighet inom vissa personalgrupper kommer att ställa stora krav på nyrekrytering. Nyckeltal Nyckeltal % och kronor 2014 2013 2012 Nettokostnad/inv kr Verksamhetens andel av total nettokostnad 2 380 4,9 2 204 4,8 1 745 4,3 43 Nämnd: Ordförande: Förvaltning Förvaltningschef: Kommunstyrelsen/skattefinansierad verksamhet Thomas Werthén Tekniska förvaltningen Svante Modén Årets ekonomiska resultat Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse* Bokslut 2013 12 532 13 263 731 13 839 77 163 78 900 1 737 77 525 89 695 92 163 2 468 91 364 Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader Summa kostnader Nettokostnad 35 418 42 099 27 187 14 069 118 773 35 345 39 248 27 585 14 323 116 501 73 2 851 -398 -254 2 272 35 113 38 294 26 142 13 560 113 109 29 078 24 338 4 740 21 745 *Budget 2014 – Bokslut 2014 Avvikelsen beror till stor del på att kostnader för större underhållsåtgärder för kommunens gator och fastigheter har bokförts som investeringskostnad i stället för driftskostnad enligt nya redovisningsregler. Totalt har 6056 tkr flyttats från driftskostnad till investering. I redovisningen saknas intäkter från Habo kost på 1030 tkr eftersom vi från och med 2014 bryter Habo kosts räkenskapsår i november på grund av tidsmässiga fördelar avseende faktureringsrutinerna. Vision och måluppfyllelse Vision/mål Resultat Kommentar/Åtgärder för att nå målen I Habo kommun ska barnen få en bra start i livet Nås 4/4 Alla åtgärderna har genomförts med någon enstaka avvikelse från planerat tillvägagångssätt I Habo ska det vara tryggt att bli Delvis äldre & alla ska känna social 6/9 trygghet Handläggningstider för bostadsanpassningarmåluppfyllse 50% Planering för trygghetsboende ej längre aktuellt Plan för tillgänglighetsarbete, offentliga miljöer ej klar. I Habo ska det vara lätt att starta och bedriva företag I Habo kommun trivs alla på jobbet I Habo kommun har vi ett rikt fritids- natur- och kulturliv Utbildningsinsats i service/kundvänlighet genomförd Nås 1/1 Delvis 1/2 Delvis 0/1 Ingen konkret kompetensutvecklingsplan upprättad p.g.a att inga centrala riktlinjer tagits fram Policy för tätortsnära skog färdig men ej antagen. Inget naturvårdsavtal tecknat Utöver de redovisade måluppfyllelserna som är kopplade till ”Visioner och Mål 2012 -2015” har tekniska förvaltningen ett antal ”fokusmål” som kommer att redovisas i Kommunstyrelsen. 44 Årets verksamhet Beläggningsunderhåll av gator och gång/cykelvägar har utförts i en betydligt större omfattning än normalt eftersom endast en liten del av det planerade underhållet genomfördes 2013 på grund överprövning av upphandling av anläggningsentreprenör. Stora insatser har genomförts på Hagabodaskolan för att hyra in och etablera tillfälliga lokaler för högstadiet. Omfattande utredningsarbeten har genomförts avseende hus 5 för planering av renovering och ombyggnader. Byggnation av en familjecentral har påbörjats. Tillbyggnad av kommunhuset har slutförts och miljöförvaltningen har flyttat in från externa lokaler. Tillbyggnad av Alléskolan har slutförts. Bränningeskolan och Kråkerydsskolan har anpassats för att kunna behålla årskurs sex på skolorna. Planering och framtagande av förfrågningsunderlag för tillbyggnad av Hagenskolan och byggnation av HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn har skett under året. Habo Kost har levererat mat till barnomsorg, skolor, äldreomsorg, hemtjänst, pensionärer samt övriga interna och externa gäster.2014 ökade antalet dagsportioner med 22% jämfört med 2013. Ökningen beror på att Habo kost levererat mat till fler avdelningar på Säbo och övertagande av enheter från Sodexo. Habo kost har även tillfälligt sålt skolluncher till Mullsjö kommun. Antalet gäster i Restaurang Kärrsliljan har ökat under året. Habo kost ansvarade för maten till Habo Honda Cup och serverade på mellan 500650 hungriga barn frukost, lunch och middag under två dagar. Sveriges pensionärs förbund SPF utsåg 2014 Habo till ”Sveriges pensionärsvänligaste kommun vad beträffar maten” vilket är väldigt bra betyg till verksamheten. Intern kontroll Tekniska förvaltningen har gjort uppföljning av fastighetsunderhåll, beläggningsunderhåll och investeringar. Framtiden Genom det historiskt låga anslaget för fastighetsunderhåll så är en utmaning att planera in åtgärder för det eftersatta underhållet för delar av fastighetsbeståndet. Tekniska förvaltningen har i möjligaste mån försökt prioritera åtgärder som inte medför allt för stora konsekvenser på lång sikt, men ytterligare minskade insatser ökar risken för fukt- och vattenskador i våra byggnader då även vissa underhållsåtgärder som berör klimatskalen, såsom tak och fönsterbyten tvingas skjutas på framtiden. Kommunens expansion och stora verksamhetsförändringar medför att omfattningen fortsätter att ökar kraftigt vad gäller lokalutrednings- och lokalplaneringsuppdragen. Intresset från privata exploatörer har varit stort under året och det ser inte ut att minska i framtiden. Detta ställer stora krav på kommunen när det gäller planering av infrastruktur och markberedskap för skolor och förskolor. An slaget för underhållsbeläggning på kommunens gator räcker inte till så att den nödvändiga underhållstakten kan genomföras. Konsekvenserna blir, förutom missnöjda kommuninvånare, ökade kostnader på lång sikt eftersom det krävs större insatser på gatornas överbyggnad vid bristfälligt underhåll av beläggningen. Beläggningsstandarden inventerades under år 2011 och resultatet från den visar att anslagen behöver höjas med 2,5 Mkr per år för att under en tioårsperiod komma ikapp med underhållet. För att utnyttja befintliga resurser på bästa sätt prioriteras underhållet på gator som nästan har nått sin fulla livslängd. Det betyder att gator som redan har passerat sin fulla livslängd och därför har sämst funktion inte åtgärdas vilket kan 45 vara svårt att motivera för kommuninnevånarna. Ytterligare en ny förskola kommer att starta (Gullvivan) som Habo Kost kommer att leverera mat till. Då verksamheten tidigare åter börjat leverera till fler enheter inom äldreomsorgen har nu köket fler leveransställen än innan Alléskolan byggdes med det nya köket. Då logistiken i centralköket inte är dimensionerad för så många (små) leverensställen kan det bli nödvändigt att bygga ut den del av centralköket som används för utlastning till barnomsorg och skola. Den yta som tidigare användes som vagnsuppställning för skolor och förskolor har nu värmevagnarna till äldreboendet tagit i anspråk. Det kan bli nödvändigt att bygga ut den del av centralköket som används till utlastning till barnomsorg och skola. De senaste åren har inneburit en hel del ny personal till förvaltningen mest beroende på pensionsavgångar men även en del nya tjänster. Förvaltningen har hittills lyckats väldigt bra med rekryteringarna vilket bidragit till att kompetensen höjts och att man ser verksamheterna med nya ögon. Detta leder till utveckling av verksamheterna och man skapar bra förutsättningar för att kunna effektivisera processerna. Det är därför viktigt att Habo kommun fokuserar på att vara bra och attraktiv som arbetsgivare för att behålla kompetensen. Man ser tydligt att yngre medarbetare generellt har större förväntningar på utveckling inom sitt arbetsområde men även utveckling karriärsmässigt. Då Tekniska förvaltningen är en relativt liten organisation så är det en utmaning att kunna möta dessa krav i framtiden. Investeringar Investeringsbudget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse 83 507 54 226 29 281 Större avvikelser Familjecentral, fördröjd byggstart Hagenskolan, fördröjd byggstart Alléskolan etapp 1, överskott Ombyggnad NO-salar, senarelagt Ombyggnad Kärrsgården, senarelagt Egna nyckeltal Beläggningsunderhåll, m2 Vägyta inkl GC-vägar, m2 Antal lagade dagsportioner Antal dagsportioner/årsanställda i centralköket Skolmåltidskostnad/elev 6 332 tkr 12 196 tkr 2 976 tkr 3 615 tkr 4 246 tkr 2014 2013 2012 30 000 626 000 149 869 13 637 33,99 2 000 623 000 104 946 10 169 35,70 18 000 623 000 91 212 9 279 39,01 46 Nämnd: Ordförande: Förvaltning Förvaltningschef: Kommunstyrelsen/VA-verksamhet Thomas Werthén Tekniska förvaltningen Svante Modén Årets ekonomiska resultat Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader Summa kostnader Nettokostnad Budget 2014 14 891 800 15 691 Bokslut 2014 15 179 812 15 991 Avvikelse* 288 12 300 Bokslut 2013 14 773 743 15 516 3 052 7 020 3 636 1 983 15 691 3 134 7 058 3 194 1 426 14 812 -82 -38 442 557 879 2 163 6 077 2 986 1 353 12 579 0 -1 179 1 179 -2 937 *Budget 2014 – Bokslut 2014 Balansräkning - Vatten och avlopp (mnkr) 2014-12-31 2013-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar -Mark, byggnader och anläggningar 50 702 40 143 -Maskiner och inventarier - 102 -Finansiella anläggningstillgångar - - 1 743 10 865 52 445 51 110 -Övriga omsättningstillgångar 1 168 2 225 - Kortfristiga fordringar, kommunen 6 662 2 809 Summa omsättningstillgångar 7 830 5 034 60 275 56 144 -Pågående investeringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Balanserade vinster/förluster 1 982 Periodens resultat 1 179 2 937 Totalt eget kapital 3 161 1 982 175 92 - - 55 282 52 969 1 657 1 101 60 275 56 144 Avsättningar pensioner Övriga avsättningar Långfristiga skulder, kommunen - 955 Kortfristiga skulder, kommunen Kortfristiga skulder Summa EK, avsättningar och skulder 47 VA-verksamheten redovisar i år ett överskott på 1 179 tkr. Överskottet innebär att ett tidigare ackumulerade underskott för verksamheten vänts till ett överskott på 3161 tkr som sätts av i en taxeregleringsfond. Årets överskott kan till stor del (740 tkr) hänföras till ökade intäkter och lägre kapitalkostnader än budgeterat. De relativt få antal vattenläckor under året har även det bidragit till det positiva resultatet. Årets verksamhet Under huvudelen av året har fyra drifttekniker och en drifttekniker/arbetsledare svarat för drift och underhåll av kommunens vattenverk, avloppsreningsverk, pumpstationer, tryckstegringsstationer, pumpstationer och ledningsnät. Sedan mitten av november är en driftteknikertjänst vakant, rekrytering pågår. Utbyggnaden av VA-nätet har fortsatt även under 2014. Domsands fritidsområde (Fiskebäckstomt) som finns med i kommunens VA-plan har anslutits till kommunalt vatten- avlopp. På dricksvattensidan det genomförts externa besiktningar på alla kommunens vattenreservoarer. Merparten av besiktningsanmärkningarna är åtgärdade. Åtta vattenläckor har inträffat under året som inneburit att abonnenter har fått avbrott i vattenleveransen. Vid ett tillfälle under sommaren var det nödvändigt att gå ut med kokningsrekommendationer till boende i Brandstorp eftersom ett vattenprov uppvisade för höga bakteriehalter. Både vattenavstängningar och kokningsrekommendationer förmedlas till abonnenterna via en av abonnenterna väldigt uppskattad telefon- och SMS tjänst. Alla avloppsreningsverk tar emot en viss mängd ovidkommande vatten. Mängden ovidkommande vatten bör vara så låg som möjligt. Därför har röktester genomförts på ledningsnätet i delar av Habo tätort för att upptäcka eventuella felkopplingar där dagvatten leds till spillvattennätet. Resultatet på det undersökta området visade på ovanligt få felkopplingar. Arbets-miljön på Habo ARV har förbättrats genom att bassängerna har täckts vilket medfört en minskning av den dålig lukten och mängden aerosoler i luften. Det befintliga styr- och övervakningssystemet som används inom VAverksamheten är gammalt och saknar många nödvändiga funktioner. Ett projekt har nu påbörjats för att ta fram underlag till ett moderniserat styr- och övervakningssystem. Projekt är omfattande och kommer att kräva relativt stora investeringar. Genomförandet kommer att sträcka sig över flera år. Efter att inventering- och utredningsfasen genomförts kommer en budgetkalkyl att upprättas. Intern kontroll VA-verksamheten följs upp genom olika egenkontrollprogram för våra vatten- och avloppsverk. Habo avloppsreningsverk är en tillståndspliktig verksamhet vilket innebär att verksamheten har ett antal villkor att uppfylla. Uppföljningen som görs kontinuerligt visar att villkoren följs och vi uppfyller våra utsläppskrav Framtiden Även under 2014 har vissa problem med bakterier i dricksvattnet uppstått. Inom branschen och från Livsmedelsverket och andra myndigheters sida diskuteras mycket kring hur säkerheten för dricksvatten ska säkerställas, inte minst i förhållande till ett ändrat klimat. Diskussionen rör både krav på barriärer för råvatten och dricksvattnets innehåll, här kan man förvänta sig skärpta krav i framtiden. Även ledningsnätens status och kapacitet vid ett förändrat klimat är uppe för diskussion och troligtvis kommer det nya riktlinjer för dimensionering inom kort. Kommunens arbete med att ansluta så kallade omvandlingsområden till kommunalt vatten och avlopp fortgår. 2016 ska ett område i Furusjö anslutas vilket innebär att planeringen bör komma 48 igång 2015. Därefter sker anslutningar under ett antal år enligt den fastställda VAplanen. Arbetet med att förbättra ventilationen vid Habo avloppsreningsverk och att modernisera styr & övervakningsanläggningen för alla reningsverk, pumpstationer och tryckstegringsstationer kommer fortgå under 2015. Reinvesteringstakten för utbyte av VAledningar bör på sikt ökas, även om Habo kommun har ett relativt ungt ledningsnät då stora delar av kommunen byggts ut på 70-talet eller senare. Investeringar Investeringsbudget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse 11 911 3 353 8 558 Ventilation Habo reningsverk: Etapp 1 genomfört 2013, etapp 2 ej genomfört 2014 Fiskebäckstomt, kommunal VA-anslutning, överprövad upphandling = försening Högre intäkter för VA-anslutningar än budgeterat Styr & övervakning, överordnat system. Projektering påbörjad 2014 ej upparbetat. Ekebacken VA. Genomförs i samband med VA Fiskebäckstomt Bränninge Grantorpet VA, ej förbrukat Västerkärr, överföringsledning till Mullsjö. Ej förbrukat Förnyelseplan för VA-ledningar, konsultkostnad. Genomförs i egen regi Habo centrum, VA Parkg. Långg. Tillkommande kostnader 3289 tkr 2130 tkr 1167 tkr 1054 tkr 449 tkr 497 tkr 581 tkr 250 tkr - 1082 tkr Egna nyckeltal Nyckeltal % och kronor 2014 2013 2012 Nettokostnad/inv kr VA-verksamhetens andel av total nettokostnad, % Vatten/avlopp/täckningsgrad -108 -0,22 108 -270 -0,58 123 -43 -0,1 103 8 6 12 Fakta Antal åtgärder-vattenläckor 49 Nämnd: Ordförande: Förvaltning Förvaltningschef: Kommunstyrelsen/Avfallsverksamhet Thomas Werthén Tekniska förvaltningen Svante Modén Årets ekonomiska resultat Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader Summa kostnader Budget 2014 9 218 380 9 598 Bokslut 2014 9 324 284 9 608 Avvikelse* 106 -96 10 Bokslut 2013 9 049 355 9 404 810 6 750 615 1 423 9 598 894 7 549 593 572 9 608 -84 -799 22 851 -10 752 7 362 606 684 9 404 0 0 0 0 Nettokostnad *Budget 2014 – Bokslut 2014 Balansräkning - Avfall (mnkr) 2014-12-31 2013-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar -Mark, byggnader och anläggningar -Maskiner och inventarier Summa anläggningstillgångar 3 977 - 4 367 85 3 977 4 452 12 532 11 097 702 1 133 Omsättningstillgångar -Fordran, kommunen -Övriga omsättningstillgångar -Kassa och bank -Övrig fordran kommunen 1 065 - Summa omsättningstillgångar 14 299 12 230 Summa tillgångar 18 276 16 682 Skulder och eget kapital Avsättningar pensioner Avsättning deponi Långfristiga skulder, kommunen 57 12 532 11 097 4 922 4 922 Kortfristiga skulder, kommunen Kortfristiga skulder Summa EK, avsättningar och skulder 192 765 471 18 276 16 682 50 Avfallsverksamheten redovisar nollresultat efter att 1434 tkr har avsatts till en fond för sluttäckning av deponin. Fonderade medel uppgår till sammanlagt till 12 532 tkr efter årets avsättning. Årets verksamhet Avfall I avfallsverksamheten ingår insamling av kärlavfall och farligt avfall, tömning av enskilda slambrunnar, återvinningscentralen på Sibbabo samt information till kommuninvånarna. Habo kommun ingår i en utredning om att bilda en gemensam avfallsverksamhet för sju olika kommuner. Utredningen påbörjades under år 2013 och beslut förväntas under år 2015. I avvaktan på resultatet från utredningen har verksamheten bedrivits löpande utan att några större förändringar har genomförts. En händelse under året värda att nämna är den årliga kampanjen vi anordnar kring olika avfallsfrågor. Årets tema var minskning av avfallsmängderna, vilket vi uppmärksammade med olika informationsinsatser och en träff på Sibbabo återvinningscentral. Under 2014 installerades kameraövervakning på Sibbabo och bevakningstjänst upphandlades. Detta har resulterat i betydligt färre inbrott och minskad skadegörelse på anläggningarna. Konsult upphandlases i slutet av 2014 för planering och projektering av sluttäckning av deponin. Intern kontroll Att verksamheten lever upp till ställda krav säkerställs genom ett antal åtgärder. För Sibbabo avfallsanläggning finns ett egenkontrollprogram som omfattar allt ifrån städning av området till analyser av vattenkvalitén i recipienten. Det finns en avfallsplan i kommunen som fullmäktige har antagit. Planen pekar ut riktningen för avfallsarbetet i kommunen. Minimering av avfallsmängder, återanvändning och återvinning är centrala begrepp i planen. Den årliga uppföljningen visar att vi ligger bra till i måluppfyllelse. Framtiden Den i närtid stora utmaningen för Habo kommun är att införa en avfallshantering där avfallsabonnenterna sorterar ut sitt matavfall som sedan hämtas och behandlas separat. På nationell nivå utreds bland annat om ansvaret för förpackningsavfall ska flyttas över från producentbolagen till kommunerna. Blir detta verklighet ska vår avfallshantering omformas så att vi även kan samla in abonnenternas tidningar och förpackningar. Habo kommun medverkar i en process om att bilda en gemensam avfallsverksamhet för sju olika kommuner. Utredningen påbörjades under år 2013 och beslut förväntas under år 2015. I avvaktan på resultatet från utredningen bedrivis verksamheten löpande utan att några större förändringar. Insamling och behandling av avfallet i fler fraktioner kommer medföra högre kostnader och en höjning av avfallstaxan kommer att behövas uppskattat till 15-25% Det kommer även att krävas stora resurser för att sluttäcka deponin både vad gäller planering och genomförande. Det är i nuläget inte möjligt att presentera någon budgetkalkyl eller tidplan för åtgärderna eftersom tillgången till massor, och kostnaden för dessa är avgörande parametrar vilket i dagsläget inte är klarlagt. 51 Investeringar Investeringsbudget 2014 Bokslut 2014 400 0 Avvikelse 400 Väderskydd elavfall. Ej aktuellt Övervakningskameror. Leasing i stället för inköp 200 200 Egna nyckeltal Nyckeltal % och kronor Nettokostnad/inv kr Mängd avfall till förbränning kg/inv Mängd avfall till deponi kg/inv Fakta Mängd avfall till förbränning, ton (hushåll och verksamhet) 2014 - 2013 - 2012 - 211 10 233 10 i.u i.u 2 316 2 538 2 667 52 Nämnd: Ordförande: Förvaltningschef: Kommunstyrelsen/Räddningstjänsten Thomas Werthén Bengt Martinsson Årets ekonomiska resultat Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse* Bokslut 2013 557 442 -115 580 15 91 76 69 572 533 -39 649 Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader Summa kostnader 3 581 1 638 249 783 6 251 3 316 1 398 251 790 5 755 265 240 -2 -7 496 3 201 1 440 256 789 5 686 Nettokostnad 5 679 5 222 457 5 037 *Budget 2014 – Bokslut 2014 Verksamheten har under 2014 bedrivits enligt plan och redovisar ett överskott på 457 tkr. Avvikelsen beror främst på lägre personalkostnader med anledning av få omfattande insatser samt lägre driftskostnader. Nettokostnaden för räddningstjänstens verksamhet inklusive krishantering och kommunens alarmeringsverksamhet under 2014 är 476 kr (464 kr) per invånare och år. Årets verksamhet Under 2014 har det inte inträffat några stora och omfattande händelser i Habo kommun som krävt operativa insatser. Räddningstjänsten larmades till 123 (130) händelser under året. Av dessa gjordes 13 (15) insatser i annan kommun. Antalet trafikolyckor har minskat under året och totalt gjordes 22 (29) insatser vid trafikolyckor. Antalet brand i byggnad var 11 (11) och är fortsatt mycket lågt. Ingen person har omkommit vid bränder. Däremot har det inträffat många väderrelaterade händelser i kommunen och i landet. Det har varit kraftiga stormar, stora regnmängder med flera översvämningar, omfattande snöoväder och nu senast den omfattande skogsbranden i Västmanland där även Habo kommun med hjälp. Arbetet med att utveckla den operativa samverkan i Jönköpings län har fortsatt under året. Det innebär bl a att räddningstjänsten arbetar med gränslös räddningstjänst i hela länet. Detta samarbete inom länet utvecklas kontinuerligt. I samband med SKL:s årliga redovisning av Öppna Jämförelser för Trygghet och Säkerhet som nu genomförts för 7:e gången placerades Habo kommun åter i topp som varande en av de kommuner i Sveriges där det inträffar minst brott, bränder och olyckor per invånare. Dessa mätningar är viktiga för kommunens arbete i samhällsplanering, trafikplanering m.m. och resultaten är viktiga underlag inför kommande handlingsprogram. Arbetet i nätverket för att förebygga skadegörelse inom kommunen har fortsatt och antalet skador och skadekostnader är låga. Räddningstjänstens mål för såväl den operativa verksamheten som det förebyggandet arbetet avseende bland annat tillsyn, utbildning och information har i stort uppnåtts under år 2014. 53 Framtiden Habo kommun har en positiv utveckling. Kommunens befolkning ökar och infrastrukturen byggs ut. Detta påverkar kommunens riskbild och verksamhet för trygghet och säkerhet. För framtiden bedöms att klimatförändringarna sannolikt kommer att påverka samhället i stor omfattning. Med anledning av detta pågår på många håll arbeten med att planera för de förändrade förutsättningarna samhället har till följd av klimatförändringarna. Även på lokal nivå är detta viktiga frågor. Under de senaste åren har samhället drabbats av ett flertal väderrelaterade händelser med omfattande skador till följd. Förändringar i klimatet gör det nödvändigt att fortsätta arbetet med förbyggande och förberedande insatser mot ras och skred, översvämningar, störningar i infrastrukturen m.m. Omfattande nationella förändringar avseende bland annat Polismyndigheten och översyn av samhällets alarmeringsverksamhet får påverkan på kommunen och kommunens olika verksamheter inom trygghet och säkerhet. Kommunens Handlingsprogram för skydd mot olyckor och Handlingsplan för krisberedskap med tillhörande delprogram skall antas av kommunen varje mandatperiod och under 2015 skall ett nytt handlingsprogram antas av kommunfullmäktige. Räddningstjänstens organisation utgörs i huvudsak av deltidsanställd personal där idag många kommuner har svårt med rekrytering. Det är angeläget att verka för att kunna bibehålla denna del av organisationen för en effektiv operativ organisation. Samarbetet mellan räddningstjänsterna i länets kommuner främst avseende operativ räddningstjänst och ledning samt förebyggande arbete kommer att fortsätta att utvecklas under de kommande åren. Detta ger förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av samhällets resurser vid olyckor och kriser. Under senare år har samarbetet mellan kommunerna utökats genom att ett virtuellt kontor bildades i syfte att ytterligare effektivisera samverkan i länet. Investeringar Investeringsbudget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse 300 - 300 Under 2014 har inga investeringar genomförts Egna nyckeltal Nyckeltal % och kronor Nettokostnad/inv kr Verksamhetens andel av total nettokostnad, % Antal anställda heltid Antal anställda deltid Beredskapsstyrka Antal tillsynsobjekt Antal tillsyner enl Lag om skydd mot olyckor Antal tillsyner enl. Lag om brandf och expl varor Antal utbildade i brandskydds/sjukvårdsutbildn. Antal räddningstjänstinsatser -varav brand i byggnader -varav trafikolyckor -varav i annan kommun Totalt antal mantimmar vid insatser 2014 476 1,0 1,5 17 1+4 70 18 4 726 123 11 22 13 909 2013 464 1,0 1,5 17 1+4 70 23 3 494 130 11 29 15 1 167 2012 377 0,9 1,5 17 1+4 70 22 8 473 127 10 45 20 785 54 Nämnd: Ordförande: Förvaltning Förvaltningschef: Byggnadsnämnden Zaine Andersson Tekniska förvaltningen Svante Modén Årets ekonomiska resultat Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse* Bokslut 2013 2 065 1 655 -410 2 414 90 253 163 167 2 155 1 908 247 2 581 Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader Summa kostnader 2 978 673 389 4 040 2 536 515 392 3 443 439 161 -3 597 2 255 888 4 3 147 Nettokostnad 1 885 1 535 350 566 *Budget 2014 – Bokslut 2014 Intäkterna för bygglov, anmälan etc. ligger under budgeterat bland annat på grund av att antalet bygglov har varit färre än 2013 och 2012. Under 2014 har dessutom återbetalning skett av en överklagad faktura på ca 100 000 kronor, vilken var intäktsförd 2013. Även kostnaderna ligger under budgeterat. Personalkostnaderna har varit lägre än förväntat framförallt på grund av tjänstemans övergång till annan enhet och större andel föräldraledighet än förväntat. Övriga kostnader är lägre än budgeterat bland annat på grund av att förberedelser för ny översiktsplan inte påbörjats under året och att trafiksäkerhetsprogram tas fram internt inom kommunen. Vision och måluppfyllelse Byggnadsnämnden har utifrån kommunens ”Visioner och mål 2012-2015”, antagna av kommunfullmäktige, tagit fram 15 stycken mål. Dessa mål uppnås förutom tre undantag: Nås inte Formulera lämpliga arbetsuppgifter för personer med funktionsnedsättning. Senast årsskiftet 2012 ska lämpliga arbetsuppgifter för personer med funktionsnedsättning formuleras. Dessa ska ajourhållas varje årsskifte. ”Funktionshinder” är ett brett begrepp (synskadad, hörselskadad, psykiskt funktionshindrad, rörelsehindrad m.m.) En lista med den bredden anses omöjlig att göra. Digitalt arkiv Senast april 2013 ska offerter för digitalt arkiv ha tagits in och senast december 2013 ska digitalt arkiv vara infört. En fråga som drivs centralt för hela kommunen. Habo kommun är delaktiga i det länsövergripande E-utvecklingsrådet som arbetar med frågan. Byggnadsnämnden avvaktar rådets arbete 55 Nås delvis Ajourhållning/utveckling av kartmaterial, övriga tätorter. Primärkartan ska uppdateras för två av de mindre tätorterna 2014 och två stycken 2015. Åtgärderna har skjutits på ett år framåt. Primärkartan kommer att uppdateras för två av de mindre tätorterna 2015 och två stycken 2016. Årets verksamhet Byggnationen i kommunen har varit fortsatt hög och under 2014 har 25 nya småhus beviljats bygglov. Till större beviljade bygglov hör bland annat boende för ensamkommande flyktingbarn på Ringvägen, 38 lägenheter i flerbostadshus på Parksäter och 32 lägenheter i parhus på Bränninge. Enhetens antal bygglovshandläggare har minskats under året. Under våren 2014 minskades tjänsterna från 2,0 till 1,5 heltidstjänster för att sedan minskas till 1,0 tjänster från oktober 2014. Anledningen har varit övergång till annan enhet inom tekniska förvaltningen. Arbetsbelastningen har varit stor på befintlig handläggare och en ytterligare handläggare kommer att rekryteras under våren 2015. Antalet beviljade bygglov ligger ca 13 procent lägre än 2013 och ca 19 procent lägre än 2012. Ett tillsynsprojekt inom obligatorisk ventilationskontroll har startats upp under året. En inventering av samtliga fastigheter som ska ha gjort ventilationskontroll är gjord och uppföljningar har påbörjats. Projektet kommer att fortsätta in i 2015 och kommer sedan att övergå till systematisk löpande tillsyn inom obligatorisk ventilationskontroll. Inom tillsynen för enkelt avhjälpta hinder har inventeringen för allmänna platser uppdaterats och åtgärdsbehov har påtalats för tekniska kontoret. Inom planering har det jobbats med olika detaljplaner under året. Tre stycken detaljplaner har antagits: En ny detaljplan för området Domsand, som i stora drag innebär planläggning av tio stycken nya bostadstomter som kommer att säljas av kommunen. En ny detaljplan för Kämparp (Tumbäcks industriområde) vilken innebär en modernisering av den gamla planen för att få bättre möjligheter att erbjuda bra, bygg-bar mark till sökande av industrimark. Den tredje detaljplanen är en mindre ändring av en plan på Bränninge. Kommunen har dessutom gett positivt planbesked för fem stycken planförfrågningar. En av förfrågningarna innebär exploatering av Kärnekulla gård med handel, lättare industri och bostäder. Planprogram för området har påbörjats 2014. Verksamheten när det gäller att ajourhålla primärkartor i kommunen har varit lägre än normalt. Detta på grund av att de anlitade konsulterna har haft problem med att arbeta i den tekniska lösningen för ajourhållning av kartsystemet som kommunen haft. Kommunen kommer från årsskiftet 2014/2015 att själva ajourhålla kartorna. Intern kontroll Den interna kontrollen för byggnadsnämnden 2014 har följt den internkontrollplan som inför året godkändes. Internkontrollplanen berör beslut, ekonomi, ärendehantering och uppföljning. Framtiden Habo bostäder har sökt sammanlagt fyra planbesked inom Habo tätort. Samtliga fyra innebär byggnation av centrumnära lägenheter. Byggandet av dessa lägenheter innebär för framtiden ett välbehövligt och välkommet tillskott av lägenheter i Habo 56 centralort. Skulle inte dessa byggnationer bli av måste kommunen se till att det finns möjligheter för nya lägenheter på andra ställen i tätorten. Utebliven byggnation av lägenheter leder bland annat till stor risk att framförallt ungdomar och äldre människor tvingas att flytta från kommunen när man vill bosätta sig i lägenhet. Planberedskapen för småhus är god och innebär möjligheter för kommunen att bibehålla sin positiva befolkningsutveckling. Byggnadsnämnden och plan- och byggenheten har en hög ambition när det gäller service och drivandet av verksamheten. En ökning av enhetens antal bygglovshandläggare innebär för framtiden möjligheter att på ett ännu bättre sätt driva verksamheten och att få möjlighet att bedriva den tillsyn som ligger på byggnadsnämnden på ett systematiskt sätt. Ett framtida hot vid för låg bemanning är att man inte har möjlighet att driva frågor inom alla nämndens ansvarsområden. Det skulle också kunna innebära stressade medarbetare och att risken för att göra misstag och felbedömningar blir större. Kommunen tar från årsskiftet 2014/2015 själva fram primärkartor. Detta innebär möjligheter att ha bättre kontroll över kartan och att alltid se till att nya uppdateringar finns med i kartan, vilket alltid ger ett aktuellt och pålitligt beslutsunderlag. Egna nyckeltal Ekonomiska nyckeltal Nettokostnad/inv, kr Förvaltningens andel av tot. Nettokostnad, % Avgiftstäckningsgrad, % 2014 2013 2012 140 0,3 55 52 0,1 82 66 0,2 77 Bygglov etc. 2014 2013 2012 Beviljade bygg- och rivningslov Anmälan Slutbesked Beviljade strandskyddsdispenser Positiva förhandsbesked Disponibel detaljplanerad mark, bostäder ha Disponibel detaljplanerad mark, industrier ha 142 67 353 4 2 ca 37 ca 14 163 55 257 1 3 ca 38 ca 14 174 81 275 5 4 ca 39 ca 14,5 57 Nämnd: Ordförande: Förvaltningschef: Fritids-och-kulturnämnden Åke Lundgren Thomas Lund Årets ekonomiska resultat Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse* Bokslut 2013 919 1 219 300 1 097 966 1 148 182 1 045 1 885 2 367 482 2 142 Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader Summa kostnader 7 515 4 310 1 234 4 166 17 255 7 400 4 824 1 251 4 133 17 608 115 -514 -17 33 -383 6 895 5 033 710 4 257 16 895 Nettokostnad 15 340 15 241 99 14 753 *Budget 2014 – Bokslut 2014 Vision och måluppfyllelse Vision/mål I Habo kommun har vi ett rikt fritids-, natur- och kulturliv Resultat Kommentar/Åtgärder för att nå målen Mål 1 Den upplevda folkhälsan ska öka genom ökade kultur- och naturlivsinsatser Nås delvis Stöd beviljas med 40 000 kronor per år för projekt inom barnkulturverksamhet. Kontinuerlig utveckling av friluftsanläggningar pågår. Förslag om iordningställande av besökscentrum för Vättern och Vätterbäckarna samt lokal- och industrihistoriskt museum har överlämnats till kommunstyrelsen. När det gäller nya lokaler för idrotts- och kulturaktiviteter har inget hänt. Mål 2 Antalet besökare på biblioteket ska öka jämfört med 2011 år nivå. Nås inte Årets verksamhet Ombyggnad av friidrottspaviljongen på Slätten har påbörjats. Projekt med skyltning av historiska platser har påbörjats. Pluspolarekort har införts. Föreningarnas dag och sporthallens 30-årsjubileum har genomförts med stort deltagarantal. Intern kontroll Redovisas i den interna kontrollplanen. Framtiden I Spinnets lokaler finns en unik möjlighet att bevara och levandegöra ett stycke svensk kulturhistoria i centrala Habo och skapa ett kultur- och besökscentrum för såväl kommunens innevånare som besökare 58 Investeringar Investeringsbudget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse 600 432 168 Takomläggning på friidrottspaviljongen har inte kunnat slutföras på grund av vädret. Egna nyckeltal Fritids-och kulturverksamhet Nettokostnad/invånare, kr Förvaltningens andel av total nettokostnad, % Administration, antal anställda Antal årsarbetare 2014 1 392 2,9 3 3 2013 1 358 2,9 2,5 2,5 2012 1 044 2,6 2,5 2,5 1 133 000 2 520 6 067 1 159 000 2 550 5 997 1 207 000 2 385 5 810 2 2 2 64 000 23 64 000 22 64 000 21 Aktivitetstimmar 5 100 4 310 4 200 Antal sporthallar Öppethållandetimmar Kostnad/öppethållandetimme Aktivitetstimmar Kostnadstäckningsgrad, % Antal anställda Antal årsarbetare 3 4 896 331 4 896 35 3 3 3 4 896 338 4 896 33 3 3 3 4 896 109 4 896 61 3 3 1 643/1 364 1 643/1 364 1 643/1188 1 55/125 81 5 4,8 1 55/125 70 5 4,8 1 50/120 80 5 4,8 2 4 3,3 67 014 3 090 6 1 789 280 2 721 1 077 42 80 964 9 384 000 2 5 4,2 68 181 2 639 6,2 1 658 292 2 783 1 703 41 70 000 9 398 000 2 5 4,2 72 158 2 754 6,7 1 696 291 2 528 1 205 41 77 357 9 398 000 Kontant föreningsstöd Antal medlemmar i ungdomsorganisationer Antal aktiviteter (lok.akt.stöd) Antal idrottsplatser Banyta kvm Kostnad/kvm/banyta Alléhallen ÖT/NT Antal fritidsgårdar Antal besök fritidsgård/dag/Gunnarsbo/dag Simkunnighet i åk 2% Antal anställda Antal årsarbetare Antal bibliotek samt filialer Antal anställda Antal årsarbetare Antal lån Antal aktiva låntagare Antal lån/invånare Antal datorbokningar Nettokostnad/invånare Antal nya media Därav barnmedia Öppethållandetim/vecka Antal besök Antal utställningar Bidrag till studieförbund 59 Nämnd: Ordförande: Förvaltningschef: Barn- och utbildningsnämnd Niklas Fungbrandt Katarina Ståhlkrantz Årets ekonomiska resultat Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse* Bokslut 2013 17 932 22 401 4 469 20 582 50 50 62 17 932 22 451 4 519 20 644 Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader Summa kostnader 154 047 114 889 1 679 41 728 312 343 154 792 114 142 1 362 45 686 315 982 -745 747 317 -3 958 -3 639 147 461 108 256 3 833 46 213 305 763 Nettokostnad 294 411 293 531 880 285 119 *Budget 2014 – Bokslut 2014 Barn- och utbildningsnämndens bokslut innebär en avvikelse mot budget på 0,3 %. På grund av bokföringstekniska skäl är matkostnader för december månad inte med i bokslutet för 2014. Detta medför att avvikelsen mot budget istället borde varit ca -700 tkr. I tertial 2 beräknades ett underskott om ca 3 miljoner. Skillnaden mot utfallet beror främst på minskade kostnader inom särskolan. Där har skolskjutskostnaderna mer än halverats samt att en elev med mycket stora behov har flyttat från kommunen. Totalt ger detta ett överskott om 1 200 tkr. Dessutom har nämndens skol- och förskoleområden samt kulturskolan gjort ett positivt resultat på ca 3 000 tkr. Resultatfonder Område (belopp i tkr) Bränninge skolområde Bränninge förskoleområde Hagaboda skolområde F-6 Hagaboda skolområde 7-9 Kråkeryds förskoleområde Kråkeryds skolområde Slättens förskoleområde Slättens skolområde Kulturskolan Totalt 166 379 299 -208 210 238 -367 -272 63 Förslag – årets resultatfond 114 28 22 534 0 131 773 482 2 Total resultatfond 280 407 321 326 210 369 406 210 65 508 2 086 2 594 Årets resultat 161 172 229 534 128 313 976 482 48 Resultatfond 2013 3 043 60 Vision och måluppfyllelse Vision/mål Resultat Kommentar/Åtgärder för att nå målen I Habo kommun ska barnen få en bra start i livet/Valfrihet för individen att välja pedagogisk inriktning skall öka till 2015 Nås inte Inom förskolan finns pedagogisk inriktning att välja men inom skolan finns i dagsläget ingen särskild inriktning Alla elever som slutar grundskolan ska vara godkända i alla ämnen Nås delvis Andelen elever som når målen 2014 har ökat från 84,7 (2011) till 85,4 (2014) Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling Alla förskolor/skolor ska ha lokala styrelser senast 2014 Nås inte Arbetet för att förhindra diskriminering eller kränkande behandling pågår på flera plan Nås Årets verksamhet Lokaler Under året som gått har lokalfrågan varit i fokus. I samband med höstterminens start flyttade Hagabodaskolans verksamhet ut i inhyrda moduler, på grund av att fuktskador upptäckts i väggar och tak. Fram till hösten 2016 ska Hagabodaskolans lokaler renoveras. Ett stort antal barnfamiljer väljer att bosätta sig i Habo och många föräldrar önskar förskoleplats till sina barn i någon av kommunens förskolor. Under hösten blev bristen på förskoleplatser akut och planeringen av en ny förskola på Gullvivan, intill Habo vårdcentral startade. Gullvivans förskola, med två nya avdelningar, beräknar starta i februari 2015. Under hösten påbörjades byggnationen av Habos nya familjecentral. Verksamhetsstart är planerad till augusti 2015. Kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen har genomfört en tillsyn av de fristående förskolorna under året. 16 förstelärare har tillsatts för att öka kvaliteten i undervisningen och förbättra elevernas resultat. NTA-lådor (Naturvetenskap och Teknik för Alla) har köpts in till verksamheten och börjat användas. De är uppskattade av både elever och lärare. Kompetensutveckling En stor utbildningssatsning för alla personal har genomförts inom området neuropsykiatriska funktionshinder, NPF. Samverkan barn och unga Beslut har fattats om en ny ledningsorganisation för samverkan kring barn och unga. Ett projekt har startat i syfte att öka elevernas närvaro i skolan. Målet är att en ökad skolnärvaro ska leda till bättre måluppfyllelse. Kulturskolan Lärarförbundet har utsett Kulturskolan i Habo till den bästa i länet. Nationellt rankas Habo Kulturskola på sjätte plats. Särskilda aktiviteter har genomförts under året, bland annat en ”JOBB-ig konsert” och den traditionsenliga luciakonserten. Många elever står i kö till verksamheten, framför allt till undervisning i gitarr, sång och trummor. 61 Övrigt Från och med höstterminen 2014 går alla elever i årskurs 6 kvar på respektive F-6skola, vilket innebär att Hagabodaskolan har blivit en skola för årskurs 7-9. Under året har en skolskjutsupphandling för de kommande sju åren genomförts. Från augusti har en ny barn- och utbildningschef anställts. Arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har genomfört en tillsyn på grundskolorna i Habo. Flera förskoleoch skolenheter har deltagit i personal- enhetens projekt för ökad psykisk hälsa. En medarbetarundersökning har genomförts i hela kommunen. Intern kontroll Under året har barn- och utbildningsnämnden vid sina sammanträden fått ta del av en regelbunden uppföljning av verksamheten. Bland annat har förskolechefer och rektorer berättat om sina verksamheter, en ekonomisk uppföljning, barn- och elevprognoser och aktuell förskolekö har regelbundet presenterats. Den mer ingående interna kontrollen har visat att: delegationsordningen är aktuell och att delegationsbeslut har presenterats för nämnden varje månad fakturorna är rätt attesterade åtgärdsprogram har upprättats efter beslut av rektor alla skolor har uppdaterade planer mot kränkande behandling det finns elever som utsätts för kränkande behandling barn placeras i förskola inom stipulerad tid regelverket följs vid kö till förskola alla elever når inte målen i åk 6-9 en tillsyn av de fristående förskolorna har genomförts alla beslutade skyddsfrågor är inte åtgärdade Framtiden Inför de kommande åren ser vi en fortsatt stor inflyttning till Habo, vilket innebär ett fortsatt stort behov av förskoleplatser. Förskoleverksamheten är svårplanerad, med stora svängningar avseende platsbehov över året. I Habo och i hela landet ser vi stora svårigheter att rekrytera legitimerade förskollärare. Detta kommer att bli en stor utmaning de kommande åren. Flera förskolor behöver rustas upp och underhållas, både inomhusmiljön och utomhusmiljön. Kulturskolan behöver inom en snar framtid nya och förbättrade lokaler. Den fysiska arbetsmiljön på Kulturskolan är undermålig. I undersökningen ”Folkhälsoenkät ung” ser vi att den upplevda psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Habo, vilket är ett angeäget förbättringsområde. Det finns ett uttalat behov av föräldrastöd, både från föräldrar till barn och till ungdomar. Ett framtida bra samarbete mellan Barn- och utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen och Fritid och Kultur kommer att vara en avgörande framgångsfaktor för att uppnå en förbättrad psykisk hälsa för kommunens barn och ungdomar. Att vara närvarande i skolan är en förutsättning för att klara skolan och bli behörig till ett nationellt gymnasieprogram. Rutiner har upprättats och skolnärvaron följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att följa dessa rutiner kommer elevernas måluppfyllelse att förbättras. 62 Tillgången till digitala verktyg är eftersatt i Habo kommuns förskolor och skolor. En ökad tillgång till sådana verktyg kombinerat med kompetensutveckling för pedagogerna inom området är en viktig strategisk framtidsfråga. Ett inkluderande förhållningssätt kräver större kunskaper hos all personal avseende hur undervisningen kan anpassas och hur ett särskilt stöd kan utformas, för att möta elever med neuropsykiatriska funktionshinder. Förskolechefer och rektorer upplever att allt fler elever behöver särskilt stöd, utöver de extra anpassningar som görs inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 har förbättrats sedan 2013 och ligger nu över rikssnittet. Flickorna når generellt bättre resultat än pojkarna. Andelen elever som är behöriga till nationellt gymnasieprogram och andel elever som nått målen i alla ämnen har också ökat. I SKL:s årliga elevenkät ”Elevernas syn på skolan”, når Habo kommun låga resultat. Flickorna är generellt mer nöjda än pojkarna. Eftersom undersökningen handlar om faktorer som har en avgörande betydelse för elevernas måluppfyllelse är dessa nödvändiga förbättringsområden. Habo kommuns förskolor och skolor har goda förutsättningar att nå ännu högre resultat, både vad gäller värdegrunds- och kunskapsmålen. Investeringar Investeringsbudget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse 6 514 5 173 1 341 Under året har Kråkerydsskolan och Bränningeskolan utrustats med No-salar och därtill hörande utrustning. Alléskolans etapp II har färdigställts och tagits i bruk. 63 Nyckeltal Nyckeltal % och kronor 2014 2013 2012 Förskola, kommunal e.t 5,9 5,2 Förskola, enskild i Habo e.t 6,0 5,5 Kommungrupp e.t 5,5 5,5 Samtliga kommuner Årsarbetare med förskollärarutbildning (%) e.t 5,4 5,4 Förskola, kommunal e.t 85 81 Förskola, enskild i Habo e.t 51 55 Kommungrupp e.t 58 58 Samtliga kommuner GRUNDSKOLA e.t 56 56 Grundskola, kommunal e.t 11,2 11,5 Kommungrupp e.t 11,8 11,6 Samtliga kommuner Lärare med pedagogisk högskoleutbildning e.t 12,1 12,1 Grundskola, kommunal e.t 96 94 Kommungrupp e.t 90 89 Samtliga kommuner Meritvärde åk 9 e.t 86 86 Samtliga 217,7 206,9 214,2 Kommungrupp 207,5 205,8 204,9 Samtliga kommuner Andel behöriga till gymnasieskolan 214,8 213,1 211,4 Samtliga i Habo 92,3 86,0 91,6 Kommungrupp 87,8 89,2 88,7 Samtliga kommuner Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen 86,9 86,5 86,6 Samtliga i Habo 85,4 81,6 88,5 Kommungruppen 76,5 77,8 77,5 Samtliga kommuner Öppna jämförelser (Elevernas syn på skolan) 77,4 75,6 76,2 86 90 86,6 126(193) 63(160) 62(117) FÖRSKOLA Barn per årsarbetare Antal elever per lärare (heltidstjänst) Sammanvägt elevresultat – Andel som stämmer bra Habo åk 5 Ranking (antal deltagande kommuner) Habo åk 8 Ranking (antal deltagande kommuner) Förvaltningens andel av total nettokostnad, % e.t - ej tillgängligt 73 77 80,7 138(193) 72(156) 36(114) 55,2 56,7 56,5 64 Nämnd: Ordförande: Förvaltningschef: Socialnämnden Hans Jarstig Peter Olofsson Årets ekonomiska resultat tkr Externa intäkter Interna intäkter * Summa intäkter Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse* Bokslut 2013 19 103 29 553 10 450 31 241 926 15 552 14 626 10 934 20 029 45 105 25 076 42 175 Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader * Summa kostnader 113 984 38 392 399 14 662 167 437 124 028 48 929 400 28 997 202 354 -10 044 -10 537 -1 -14 335 -34 917 104 470 59 255 477 22 607 186 809 Nettokostnad 147 408 157 249 -9 841 144 634 *Budget 2014 – Bokslut 2014 * I budgeten för 2014 är inte köp/säljförhållandet mellan hemtjänst dag och hemtjänst LOV med, utan hela budgeten för hemtjänst dag ligger på ID hemtjänst LOV. När hemtjänst dag får ersättning för Verksamhet Nämnd, central adm, kommunrehab, färdtjänst Äldreomsorg Handikappomsorg, psykiskt funktionshindrade LSS, handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Totalt utförd tid får de då en intern intäkt som inte är budgeterad och hemtjänst LOV får en intern kostnad som inte är budgeterat. Detta förklarar också den stora differensen på ”Övriga interna kostnader”. Budget 2014 Bokslut 2014 Bokslut 2013 15 188 14 679 16 946 88 092 7 198 94 161 8 753 83 478 7 339 16 208 20 723 147 408 18 104 21 552 157 249 15 522 21 350 144 634 Nyckeltal 2014 2013 2012 Nettokostnad/inv kr 14 159 13 292 10 778 Förvaltningens andel av kommunens totala nettokostnad, % 30 29 25 65 Årets ekonomiska resultat Socialnämnden uppvisar för 2014 ett resultat på – 9 841 tkr. Några av de största minusposterna är: Placeringar inom barn- och ungdomsvården ca - 2 800 tkr. Särskilt boende somatik ca - 3 200 tkr, vilket beror dels på extrapersonal kring en boende, dels höga kostnader för vikarier pga frånvaro i ordinarie personal samt extrapersonal för att täcka tomma schemarader. Särskilt boende demens ca - 1 300 tkr, vilket beror på dels på att vi köpt extern plats åt en boende, dels höga kostnader för vikarier under tiden ordinarie personal rekryterats samt frånvaro vad gäller den ordinarie personalen. Hemtjänsten dag/kväll ca – 1 800 tkr, vilket beror på höga kostnader för vikarier och extrapersonal för att täcka tomma schemarader. Personlig assistans ca – 1 800 tkr, vilket beror på fler ärenden än budgeterat i kombination med minskade intäkter från Försäkringskassan. Placeringar psykiatri ca – 2 200 tkr, vilket beror på att ett par placeringar inte varit budgeterade, vilket i sin tur beror på att planeringen för dessa personer ändrats under året så placeringarna behövde kvarstå. Korttidsenheten ca – 1 000 tkr, vilket beror på höga kostnader för vikarier, dels i samband med omflyttning mellan avdelningar, dels pga av högre beläggning än budgeterat, vilket krävt extrapersonal. Några verksamheter visar plusresultat. Exempel på detta är: Försörjningsstöd + 575 tkr. Flyktingverksamhet + 512, varav ensamkommande barn + 224 tkr. Placeringar öppenvård IFO + 401 tkr. IFO centralt + 255 tkr, vilket dock beror på långtidssjukskrivning och vikariat som inte tillsatts fullt ut. Personalpoolen + 299 tkr, vilket beror på svårigheter att rekrytera personal samt högre utdebiteringsgrad till övriga verksamheter än budgeterat. Placeringar psykiatri (stödboende) + 503 tkr, vilket beror på att en placering medfinansierats av Landstinget. Sjuksköterskor + 464 tkr, vilket till största delen beror på att några i personalen arbetat på en lägre tjänstgöringsgrader än budgeterat. Biståndsenheten + 304 tkr, vilket beror på att en i personalen arbetat på en lägre tjänstgöringsgrad än budgeterat samt att en varit tjänstledig för studier och inte ersatts fullt ut. Gemensamt för socialförvaltningen + 593 tkr, vilket beror på en lägre semesterlöneskuld än beräknat. 66 Vision och måluppfyllelse Vision/mål I Habo ska det vara tryggt att bli äldre. Resultat Kommentar/Åtgärder för att nå målen Senarelägga inträdet i äldreomsorgen utifrån 2011 års nivå Nås Andelen personer mellan 65 och 79 år som är beviljade hemtjänst var år 2012, 2,1 procent. År 2013 minskade andelen till 1,8 procent. För 2014 finns inga uppgifter publicerade ännu. Andelen personer mellan 65 och 79 år som är beviljade särskilt boende minskade från 0,9 procent 2012 till 0,8 procent år 2013. För 2014 finns inga uppgifter. Äldres upplevda nöjdhet ska öka utifrån 2011 års nivå. Nås delvis Brukarundersökning inom hemtjänst visar att 96 % av de tillfrågade brukarna är nöjda, vilket är en ökning från 94 % för 2013. Brukarundersökning inom särskilt boende visar att 71 % av de tillfrågade brukarna är nöjda, vilket är en minskning från 87 % för 2013. Snabb hjälp och stöd för människor i utsatta situationer. Nås Väntetiden för brukare som ansöker om ekonomiskt bistånd är 1-7 dagar år 2014. Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd är 0 dagar för 2014 (medianvärdet). Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSS-insatser är 12 dagar år 2013 (medianvärdet) för år 2014 finns ingen uppgift ännu. Väntetiden från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende är 53 dagar för 2014 (medianvärdet). Skapa bättre förutsättningar för personer med funktionsnedsättning. Nås Habo kommun utökade år 2014 daglig verksamhet, Kaffehörnan. I Habo kommun ska alla känna social trygghet. 67 Årets verksamhet Ekonomiskt gick Socialnämnden med ett nettounderskott i förhållande till budget med 9,8 miljoner. Kostnadsbudgeten uppgick till 167,4 miljoner kronor och intäktsbudgeten låg på 20,0 miljoner. För att få proportion på beloppen kan sägas att en enskild barn- och ungdomsplacering i HVB hem kan kosta 1-1,5 miljoner/år och den nya restriktivare bedömningen av personlig assistans hos försäkringskassan ger sänkta intäkterna med flera miljoner/år samtidigt som det flyttar över kostnader till kommunen. Av hela budgeten står personalkostnaderna för 124, 0 miljoner. Den allra största delen återfinns inom vård och omsorg. Äldreomsorgen har under året granskats och kommenteras av arbetsmiljöverket, fackliga organisationer och av kommunens egen interkontroll. ”För dyrt”, ”för lite personal” och ”satsa på äldreomsorgen” är åsikter som förs fram. Socialnämnden följer frågan kontinuerligt och bedömer att de åtgärder som vidtas ger god äldreomsorg och arbetsmiljö. Personalen inom funktionshinderomsorgen är enligt höstens medarbetarundersökning mest nöjda. Den goda arbetsmarknaden, med länets lägsta arbetslöshet, ger låg kostnad för försörjningsstöd men gör det också svårt att rekrytera personal inom flera verksamheter. Inom vården är det svårt att hitta undersköterskor till korttidsanställningar något som påverkar kontinuiteten och arbetsmiljön för personalen på ett negativt sätt. Några chefsposter har växlat inne havare under året (befordran, föräldraledighet och privata skäl). Kontinuitet är viktig på flera områden. Flyktingfrågor har hamnat högt på agendan för nämnden sedan riksdagen ändrade reglerna för mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Ett nytt HVB – hem projekteras för att stå klart efter sommaren 2015 och möjliga utslussningsbostäder diskuteras. Inom IFO har en ny enhet för dessa frågor formerats. Flera frågor som varit utestående under några år är nu på väg eller har färdigställts under året. Avtal om socialjour tillsammans med Jönköping gör att vi kan erbjuda professionell akuthjälp dygnet runt. Familjecentral, med barn och föräldrafokus, har diskuterats i flera år. Nu byggs enheten tillsammans med regionen för att stå klar under hösten 2015. Flera brukare/kunder inom psykiatri och funktionshinderomsorg har kunnat erbjudas boende, stöd och sysselsättning i hemkommunen, något som bedöms öka kvaliteten. En dagcentral för äldre planeras med centralt läge och bedöms fylla en viktig funktion för att stödja kvarboende. När det gäller utsatta barn och unga har trenden sedan några år tillbaka med ett, för Habo, relativt högt antal placeringar i HVB hem och familjehem hållit i sig. Anmälningsbenägenheten i samhället har ökat – kanske påverkade av några uppmärksammade händelser i landet. Alkohol-/serveringstillstånd Under 2014 har två nya serveringsställen beviljats stadigvarande tillstånd att servera alkohol till allmänheten. Ett av dessa har bytt ägare och därmed har det gamla serveringstillståndet återkallats. Totalt har nio stadigvarande serveringstillstånd varit igång under 2014. Sju tillfälliga serveringstillstånd har beviljats, varav fem till allmänheten och två till slutet sällskap. Inga ansökningar har avslagits. Socialnämnden har inte utfärdat några sanktioner mot någon verksamhetsutövare 2014. Samordnad tillsyn av försäljningsställen av tobak, folköl och receptfria läkemedel har genomförts med ett besök hos var och en. Restaurang-tillsynen och tobaks-, folköls-, och läke-medelstillsynen har under året skett i sam-arbete med alkoholhandläggare från Mullsjö kommun. 68 Intern kontroll Internkontrollen 2014 granskade att verksamheten följer gällande lagar och förordningar och att beslut fattas i enlighet med delegationsordningen samt att socialnämndens riktlinjer för biståndshandläggning tillämpas. Internkontrollen för 2014 omfattar totalt 40 ärenden inom äldreomsorg, funktionshinderomsorg samt individ- och familjeomsorg. Resultatet för äldre- och funktionshinderomsorgen visar att det av utredningen på ett tydligare sätt bör framgå vilka egna förmågor den enskilde har. Detta för att motivera varför det sökta biståndet beviljas eller avslås. Inom individ- och familjeomsorgen framgick inte (tre av ärendena) av besluten hur ofta och under hur lång tid biståndet ska ges. Beslutet blir därmed svårt att både verkställa och överklaga. Vidare anges i ett av besluten en namngiven person som kontaktperson. I beslutet ska endast framgå att kontaktperson beviljas och hur ofta den enskilde ska ha kontakt med sin kontaktperson. Enhetschef ansvarar för att åtgärda bristerna. Framtiden Det finns områden som är viktiga för socialtjänsten att arbeta med och kommer att kräva engagemang och resurser men ger också utrymme för nytänkande. Här är några; Bostäder och lokaler: många grupper i Habo efterfrågar bostäder. Socialtjänsten ser många dem utifrån ansvar i sociallagstiftningen men också som arbetsgivare. Det gäller ungdomar, flyktingar, nyseparerade, äldre som sålt villor och singlar som jobbar och vill bo här utan att köpa hus. Få lediga lokaler finns för verksamheter att hyra så nybyggnation behövs. Personal: låga arbetslöshetstal och bra regional arbetsmarknad. Många i 40talistgenerationen pensionerar sig och lämnar luckor som ibland är svårt att fylla. Fler behöver läsa gymnasieprogram med inriktning mot vård och omsorg för att vi ska klara framtida behov. Habo växer: fler innevånare, nya innevånargrupper, fler äldre och funktionsnedsatta ger ökande behov av socialtjänstens insatser. Om några år behövs troligen en gruppbostad för några i LSS-gruppen. Höga förväntningar: många i Habo har det bra. Låg arbetslöshet, bra bostäder och hög livskvalitet. Förväntningarna på samhällets och socialtjänstens insatser och kvalitet är höga. Dokumentation och jämförelse: ”Allt” skall dokumenteras, planer krävs inom allt fler områden av myndigheterna och ”allt” jämförs med rikets medeltal. Detta dämpar lokala initiativ att pröva nytt och vänder fokus mot det som efterfrågas. ”Medeltalet” grundas på verksamhet som man inte känner till fullt ut, ingår t ex städ i vårdpersonalens uppgift på särskilt boende i alla kommuner. En omvärdering bör göras när upp till hälften av personalens tid läggs på dessa uppgifter (i stället för vård, omsorg eller klientarbete) Flyktingfrågan: Hur kommer framtiden att te sig för gruppen. Ökande antal nyanlända och ensamkommande flyktingbarn ställer nya krav på samhället och socialtjänsten. Språk, kulturkompetens, bostäder behövs men flera nyanlända kan bli nya medarbetare och grannar. 69 Investeringar tkr Investeringsbudget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse 2 350 895 1 455 Flera av förvaltningens investeringsprojekt har försenats eller inte genomförts av olika anledningar. Som exempel på ett försenat projekt är dagverksamheten ”Gnistan”. Där var planen att verksamheten skulle flytta till f.d. Gullvivans lokaler under året. Så har det inte blivit utan man håller på att göra om de befintliga lokalerna istället *, vilket försenat investeringsbehovet i inventarier. Behovet kvarstår dock. Som exempel på ett icke genomfört projekt är utrustning till rehablokalen. Planen var att rehabverksamheten skulle flytta till dagverksamhetens lokaler när denna flyttat till f.d. Gullvivans lokaler. Eftersom dagverksamheten inte flyttat har inte heller rehabverksamheten gjort det och därmed fanns inte behovet av nya inventarier under 2014. Det ökade lokalbehovet för *Gullvivans lokaler görs om till förskola rehabverksamheten löstes med ytterligare ytor i anslutning till deras befintliga lokaler inom Kärrsgården. Några av projekten har genomförts men blivit billigare än beräknat och hamnat under gränsen för investering, som är ca 45 tkr. Dessa har därför bokförts på driften. De 1 455 tkr som inte utnyttjats av 2014 års investeringsbudget önskar nämnden överföra till 2015 års investeringsbudget. Av dessa avser 500 tkr inventarier till dagverksamheten ”Gnistan” och den nya dagcentralen. 955 tkr avser andra ändamål, varav 600 tkr avser möbler/utrustning till HVB-hem etapp 2, 255 tkr avser möbler/utrustning av ny hemtjänstlokal, 100 tkr avser möbler/utrustning för omsorgschef, personal i familjecentralen och IFO. När investeringsbudget för 2015 äskades var dessa behov inte kända. 70 Nyckeltal 2014 2013 2012 147 135 130 Hemsjukvård Inskrivna hos sjuksköterska, ordinärt boende, genomsnitt Inskrivna hos sjuksköterska, korttid/växelvård, genomsnitt Inskrivna hos sjuksköterska, särskilt boende, genomsnitt 89 16 73 89 18 76 Inskrivna hos sjukgymnast, ordinärt boende/korttid, genomsnitt Inskrivna hos arbetsterapeut, ordinärt boende/korttid, genomsnitt 27 48 15 29 - Inskrivna hos sjukgymnast, särskilt boende, genomsnitt Inskrivna hos arbetsterapeut, särskilt boende, genomsnitt Antal timmar utförda av hemtjänst 49 44 8 243 23 33 4 666 - Biståndsbeslut ÄO inkl. färdtjänst FHO endast SoL LSS Totalt 864 117 83 1 064 941 84 62 1 087 958 67 73 1 098 167 - 173 - 171 - - 2 927 1 999 1 514 3 091 2 536 1 390 2014 2013 2012 - 20 211 11 17 91 5 55 4 14 44 57 3 16 40 55 3 20 40 2296 1841 2944 568 2 317 888 2 362 865 1 941 1 155 1 959 413 123 31 22 22 140 27 21 24 146 34 10 80 Äldreomsorg Antal personer med hemtjänstbeslut årsgenomsnitt Trygghetslarm Antal personer (31 dec) Antal utringda larm per år Färdtjänst1 Fritidsresor Arbetsresor Dagverksamhetsresor Riksfärdtjänst Antal personer Antal resor Antal resor per person i genomsnitt Funktionshinderomsorg Antal LSS-berättigade personer Antal personer med assistans enligt LSS Antal personer med assistans enligt SFB § 51 (fd LASS) Antal personer med boendestöd Individ- och familjeomsorg Antal dygn i familjehem för barn/ungdom Antal dygn barn/unga i institutionsvård Antal dygn barn/unga i institutionsvård, ensamkommande Antal dygn vuxna missbrukare institutionsvård Försörjningsstöd Antal hushåll med försörjningsstöd Nettokostnad per hushåll (tkr) Antal flyktinghushåll med försörjningsstöd* Nettokostnad per flyktinghushåll (tkr) * Inklusive ensamkommande flyktingbarn 1 Från årsskiftet 2013/2014 övergick ansvaret för Färdtjänst och Riksfärdtjänst till Jönköpings Länstrafik. 71 Nämnd: Ordförande: Förvaltningschef: Miljönämnden Bertil Engström Annica Malmer Årets ekonomiska resultat Externa intäkter Interna intäkter Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse* Bokslut 2013 7 677 4 770 -2 907 5 571 170 360 190 342 Summa intäkter 7 847 5 130 -2 717 5 913 Personalkostnader Övriga externa kostnader Kapitalkostnader Övriga interna kostnader 5 899 4 964 0 789 5 256 2 157 0 849 643 2 807 0 -60 5 135 3 018 0 737 11 652 8 262 3 390 8 890 3 805 3 132 673 2 977 Summa kostnader Nettokostnad Årets verksamhet ger ett totalt överskott på 673 tkr. Den gemensamma verksamheten med Mullsjö visar ett överskott på 631 tkr. Verksamheten med biologisk återställning och kalkning, vilken finansieras av Habo kommun visar ett överskott på 42 tkr. Det totala överskottet beror bl.a. minskade personalkostnader p.g.a. vakanta tjänster och ej åtgjorda pengar inom den biologiska återställningen med 85 % statliga bidrag. Årets verksamhet Nämnd: Miljönämnden består av nio ledamöter från Habo och Mullsjö kommuner. Nämnden har haft 9 sammanträden under året. Ett sammanträde har ställts in p.g.a. få ärenden. Personal: Under 2014 har personalen bestått av 9,5 tillsvidareanställda. Två vakanser i samband med att personer slutat och en längre tids sjukskrivning har påverkat verksamheten. Miljöstrategen som arbetar åt Habo och Mullsjö kommuner ingår i miljönämndens budget men strategen arbetar åt kommunstyrelserna. Verksamheten: Den av miljönämnden antagna verksamhetsplanen med mål och aktiviteter styr verksamheten. Aktiviteterna är prioriterade 1-3 och målet är att hinna med de mest prioriterade aktiviteterna (12:or) och övriga (3:or) i mån av tid. Verksamhetsplanen följs upp mot nämnden tertialvis och i bokslutet. Arbetet med preciseringar av mål och aktiviteter, effektiviseringar och kvalitetssäkringar fortsätter. Behovsutredningen som görs årligen visar inför 2015 att 1,2 tjänster krävs för att klara tillsynen och kontrollen enligt lagstiftningen med kringverksamhet. All personal tidsredovisar dagligen utifrån behovsutredningen. Syftet är att bättre kunna följa upp och effektivisera verksamheten och omfördela tid till arbete med kärnverksamheten. Trots vakanser har arbetet löpt på och de flesta aktiviteterna i verksamhetsplanen har genomförts. Miljöskydd Tillsyn: Två ärenden om vindkraft har behandlats av miljönämnden. Föreläggande om MIFO fas 1 undersökning har ställts till 11 pågående verksamheter. Inom den del som är händelsestyrd har 5 företag anmält ny verksamhet eller förändring av befintlig verksamhet. Tillsyn av enskilda avlopp med syfte att åtgärda undermåliga enskilda avloppsanläggningar har fortsatt. Under 72 året har 28 tillståndsansökningar för enskilda avlopp handlagts och 48 avlopp har anslutits kommunalt. 4 beslut om förbud mot utsläpp av avloppsvatten har utfärdats. 58 anmälningar om installation av värmepumpar har handlagts under året. Tillsynsprojekt: Projektet med syfte att skapa bättre egenkontroll hos verksamhetsutövare av miljöfarliga verksamheter har avslutas. Ett projekt med tillsyn och information om av farligt avfall har genomförts. 37 verksamheter har fått tillsyn med bra resultat. Hälsoskydd Tillsyn: Tillsyn har skett av solarieverksamheter. Hårfrisörer har informerats om nya regler för märkning av hårfärgningsprodukter. Tillsynsprojekt: Ett nationellt projekt om metallinnehåll i smycken inom detaljhandeln har genomförts. Ett projekt med tillsyn av städning och ventilation i skolor har påbörjats. Klagomål: Utöver de planerade kontrollerna har många klagomålsärenden hanterats. Klagomålen har bl.a. handlat om nedskräpning, fåglar, grävlingar, eldning, buller och lukt. Livsmedel Kontroll: Under året har 143 kontroller utförts och 34 registreringar handlagts. Erfarenhetsklassningen resulterade i att 22 verksamheter fick klassningen A, 145 B och ingen verksamhet fick klassningen C. Tillsynsprojekt: Ett länsprojekt med kontroll av salladsbarer har genomförts med bra resultat. Naturvård Kalkning: Kalkning med uppföljande provtagningar har skett enligt plan. En upphandling av ny kalkentreprenör för åren 2015-2018 har utförts ihop med några andra kommuner i länet. Biologisk återställning: Arbetet med restaurering av Vätterbäckarna för att förbättra öringreproduktionen och främja den biologiska återställningen har under fortsatt med bl.a. följande arbete: Hökesån: Pågår arbete med ansökningsmål till mark- och miljödomstolen för bevattningsmålet i Hökesån samt ändrad reglering och fiskväg vid Hökesjön. Knipån: Markägarmöte för biotopvårdsprojektet vid Kivarp i Knipån har genomförts. Rödån: Justeringsarbeten vid Västra kvarn utförda. Svedån: Pågår arbete med ansökan om fiskvägar vid Fjällbölsdammen samt vid kraftverket. Öringens dag genomfördes på Spinnet den 27 oktober med många besökare och mycket öring i Hökesån. Uppdragsverksamhet Uppmaning till fastighetsägare (speciellt ägare av flerfamiljshus) om att mäta radon sker ständigt. Under mätsäsongen 20132014 har ytterligare 49 mätningar förmedlats, varav 39 lägenheter i flerfamiljshus. Provtagning på badvatten har genomförts och resultatet visar att badvattenkvaliteten vid kommunernas strandbad är fortsatt bra. 32 vattenprover från enskilda vattentäkter har hanterats. Intern kontroll Under året har 3 kontrollmoment genomförts enligt den av miljönämnden antagna internkontrollplanen för åren 2013-2014: Att delegationsordningen är aktuell och följs, att rutinen för registrering av ärenden och klagomålsärenden följs och att handlingsplanen för det systematiska arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet följs. Granskningen visar att delegationsordningen och handlingsplanen följs, men att hanteringen av klagomålsärenden inte fullt ut följer rutinen, utan behöver (och har nu) förbättrats. Redovisning av internkontrollen behandlades av miljönämnden i november 2014. 73 Framtiden Mål/prioriteringar: Tillsyns- och kontrolluppdraget utifrån lagstiftningen är omfattande. Det är därför viktigt att i verksamhetsplanen precisera vad som ska göras och vilka mål som ska uppnås. Inte bara för att uppnå miljöresultat, utan också i syfte att den psykosociala arbetsmiljön ska vara god. Det som prioriteras ska genomföras på ett systematiskt och projektinriktat arbetssätt. Behovsutredningen och tidsredovisningen är bra hjälpmedel vid prioriteringar. Miljönytta, kvalitetssäkring och effektivitet är nyckelord. Projektinriktad tillsyn/kontroll: Tillsyn och kontroll i projektform utgör en möjlighet genom att man fokuserar på ett tillsynsområde i taget. Härmed ökar förståelsen för projektet hos verksamhetsutövarna och fler objekt kan gås igenom på en kortare tid, vilket ger en ökad miljö- och folkhälsonytta. En styrka är att jobba ihop i länet och nationellt kring detta. Händelsestyrd-planerad tillsyn/kontroll: Händelsestyrd verksamhet (ex klagomål, ansökningar, anmälningar, registreringar) läggs in i verksamhetsplanen för att ingå i den långsiktiga planeringen. På så sätt undviks ”konflikten” mellan den planerade och den händelsestyrda tillsynen, som annars lätt upplevs som ”störande”. Ökade resurser skulle givetvis skapa bättre utrymme för att genomföra mer planerad tillsyn och kontroll. Egenkontroll: Krav på egenkontroll har funnits länge inom livsmedelslagstiftningen och inom miljöbalkens område. Syftet med egenkontroll är att verksamhetsutövaren ska ha rutinmässig kontroll på risker i sin verksamhet och systematiskt undanröja dem. Ofta är kunskapsnivån och tillämpningen bristfällig. Förvaltningen prioriterar tillsyn för ökad kunskap av egenkontroll hos verksamhetsutövarna. Kompetens/sårbarhet: Det ställs höga krav på kompetens hos medarbetare på miljöförvaltningen. Lagstiftningen ändras ofta och nya tillsynsuppgifter kommer till. En liten förvaltning är sårbar och det är svårt att hinna specialisera sig med ett så brett arbetsområde och en handläggare är ofta ensam att bevaka ett område. Mycket tid behöver läggas på kompetensutveckling för att hålla kunskapsnivån uppe. Rekrytering/jämställdhet: Det är viktigt att kommunerna i framtiden kan vara attraktiva, jämställda arbetsplatser för att kunna rekrytera kompetent personal och få personal att stanna kvar i kommunal verksamhet. Akademiker måste kunna erbjudas en bra löneutveckling. Miljöprogrammet: Miljöprogrammet som antagits under året är en möjlighet för kommunerna att arbeta för ett hållbart samhälle och visa att man ”städar framför egen dörr”. Det är viktigt att alla förvaltningar och bolag bidrar i arbetet och integrerar miljöfrågorna i den dagliga verksamheten. Vätterbäckarna: Biologisk återställning av Vätterbäckarna pågår och här finns stora möjligheter att återskapa miljöer som ökar naturvärdena och öringreproduktionen. Enligt den antagna politiska visionen för mandatperioden ska den biologiska mångfalden öka. Vätterbäckarna är ett långsiktigt strategiskt utvecklingsområde för Habo kommun som bidrar till en god livsmiljö för flora och fauna men också för att attrahera invånare och turister. Ett Besökscentrum för Vätterbäckarna och Vätterns omgivningar i Habo skulle öka denna attraktionskraft. Ett av de större och mer betydelsefulla projekten inom biologisk återställning är att bygga en fiskväg i Svedån vid Fjällböls kraftstation. En avsiktsförklaring finns mellan Länsstyrelsen, miljönämnden och Habo kraft som möjliggör att både fisk-, natur- och kraftintressen kan tillgodoses. Miljösamverkan f: Miljönämnderna i länet, Länsstyrelsen och Region Jönköpings län bidrar till verksamheten. Samverkan sker genom gemensamma projekt, utbildningsdagar och nätverk. En heltidsanställd person finns för arbetet och är placerad på inom Regionen. Under 2015 kommer fler tillsynsprojekt genomföras i miljösamverkan f:s regi. 74 Samverkan i länet/nationellt: Samverkan i länet genom miljösamverkan f och även nationellt, med ex. gemensamma tillsynsprojekt är en möjlighet, speciellt för mindre kommuner som Habo och Mullsjö. I projekten erhålls hjälp med projektupplägg, utbildning och sammanställningar. Projekten får också större genomslagskraft och uppmärksamhet när flera kommuner samverkar. Lagstiftningen är komplicerad och samsyn krävs vid regeltolkning för en enhetlig och rättvis tillsyn och kontroll. Luftsamverkan: Kommunerna i länet samordnar återkommande luftmätningar enligt gällande EU-direktiv, vilket blivit betydligt billigare än att varje kommun själva skulle uppfylla kraven. Dessutom är det svårt att upprätthålla kompetensen i mindre kommuner. Nyckeltal 2014 Nettokostnad/invånare (kr) 286 Nettokostnad av total kommunbudget (%) 0,59 Taxor/avgifter av bruttokostnad (%) 23 Antal registrerade ärenden 868 Antal delegationsärenden 287 Antal planremisser 5 Antal hanterade klagomål 50 Miljöskydd Antal inspektioner (egeninitierade*) 46 Antal anmälningar (nya/ändringar) av 5 miljöfarlig verksamhet Antal anmälningar om värmepump 58 (delegationsbeslut) Antal anmälningar om att cistern tagits ur bruk 12 Antal tillstånd om enskilda avlopp 28+48 (delegationsbeslut) Antal avfalls-/slamtömningsdispenser 31 Antal olyckor med miljöpåverkan 5 Antal ärenden med nedgrävning av häst 5 Hälsoskydd Antal inspektioner (egeninitierade*) 17 Livsmedel Antal kontroller (egeninitierade*) 147 Antal registreringar (livsmedel) 34 Uppdragsverksamhet Antal fastigheter som analyserat sitt dricksvatten 32 (enskilda vattentäkter), varav ”barnprover” inom (19) parantes. Antal fastigheter som analyserat sitt dricksvatten 16 med avseende på radon (enskilda vattentäkter) Antal radonmätningar i enskilda bostadshus 10 (mätsäsong höst-vår) Antal radonmätningar i lägenheter (mätsäsong 39 höst-vår) Antal skjutna fåglar 1 108 2013 274 0,59 24 683 294 9 30 2012 274 0,67 22 1 259 320 10 13 2011 257 0,64 25 1 109 405 19 45 2010 278 0,7 22 802 341 8 55 43 7 20 7 65 6 17 6 45 57 106 86 17 34+77 23 96 20 79 3 57 11 2 6 17 4 2 18 3 12 10 6 8 24 45 42 38 123 14 87 16 56 25 103 25 36 (15) 44 (16) 49 (13) 42 (19) 18 19 11 15 15 32 61 70 4 33 316 12 1 066 1 084 1 234 945 *I egeninitierade inspektioner ingår inte inspektioner med anledningar av anmälningar och klagomål. **Antal omgodkända verksamheter. Kontroller (ibland flera på samma ställe) har gjorts i samband med dessa omgodkännande. 75 76
© Copyright 2025