Skolans logo - Skolor
Krisplan 15-04-22 Innehåll Innehåll .................................................................................................................................. 2 Inledning ................................................................................................................................ 3 Organisation........................................................................................................................... 3 Information massmedia ........................................................................................................................ 3 Revidering av krisplanen ....................................................................................................................... 3 Kontaktlista ............................................................................................................................ 4 Fridhemsgymnasiets krisgrupp .............................................................................................................. 4 Telefonlista ........................................................................................................................................... 4 Brand ..................................................................................................................................... 6 Buss- eller trafikolycka............................................................................................................. 8 Svår olycka som drabbar en eller flera elever på skolan............................................................. 9 Våld i skolan ..........................................................................................................................10 Dödsfall bland elever .............................................................................................................11 Dödsfall hos elevs nära anhörig ..............................................................................................12 Dödsfall bland personal..........................................................................................................13 Dödsfall hos personals nära anhörig .......................................................................................13 Självmord – elev.....................................................................................................................14 Självmord personal ................................................................................................................15 Krishantering .........................................................................................................................17 Personalens uppgifter under första timmarna efter olyckan .....................................................18 Åtgärder som behöver genomföras dagen efter händelsen .....................................................19 Förslag till klassamtal i samband med kris ...............................................................................21 Katastrofsyndromet och reaktioner vid kris .............................................................................23 Att underrätta om dödsbud ...................................................................................................25 Larmet går.............................................................................................................................. 5 – rutiner Fridhemsgymnasiet ................................................................................................... 5 Upprättad 15-04-22 2 Inledning Syftet med denna krisplan är att ha en beredskap vid en eventuell krissituation. Eftersom kriser kan vara mycket olika vill vi försöka ge vägledning i några olika scenarion/fall som sedan kan översättas/tillämpas på liknande fall. Nedan finns en beskrivning av vår krisorganisation. Organisation Vid en eventuell kris ansvarar Rektor och Elevhälsoteam för att organisera krisarbetet. Den person i gruppen som först får information om det som inträffat sammankallar övriga medlemmar. Därefter samlas gruppen för att besluta vilka insatser som ska kopplas in samt för att fördela arbetsuppgifter. Representanter från skolans elevhälsa ska finnas till hands för det direkta krisarbetet. Vid behov kan även skolprästen kontaktas. Elevhälsan agerar rådgivande till rektor och har en beredskap för att organisera ett omhändertagande av människor i kris när det gäller olyckor, katastrofer m.m. Medarbetare i elevhälsan ska även kunna fungera som vägledare till övrig skolpersonal vid kriser. Information massmedia Vid kris utser gruppen en person som ansvarar för all information till medierna. Kommunikatören ansvarar för all webbaserad information. Elever ska under skoltid skyddas från massmedia. Revidering av krisplanen Rektorerna på Fridhemsgymnasiets ansvarar för att krisplanen utvärderas och revideras varje läsår. Upprättad 15-04-22 3 Kontaktlista Fridhemsgymnasiets krisledningsgrupp Nicklas Wallmark Cathrin Backman Löfgren Carina Claesson Söderström Benny Bergman Marie Nygren Mikael Dahlgren Mikael Åström Verksamhetschef UGS Rektor Rektor Rektor Kommunikatör Vaktmästare Skolpräst 070-616 25 16 070-779 56 88 070-686 37 07 072-717 58 50 070-235 15 50 070-331 39 12 070-319 40 85 Fridhems elevhälsa Maria Olsson (sjukskriven) Stina Segerstedt Margoth Söderback Eva Karlsson Skolsköterska Skolsköterska Skolpsykolog Kurator 070-388 65 50 070-319 40 85 070-633 82 20 072-222 29 20 IMs elevhälsa Benita Perstand Annelie Selberg StinaSegerstedt Margoth Söderback Kurator Kurator Skolsköterska Skolpsykolog 090-16 29 32 090-16 58 54 070-319 40 85 070-633 82 20 Telefonlista SOS Alarm Ambulans Brandkår Polis Barnpsykiatriska kliniken (växel) Giftinformationscentralen Kyrkans stödgrupp Norrlands Universitets Sjukhus (växel) Nummerupplysning Polis Sjuktransport taxi Sjukvårdsrådgivningen Socialtjänsten (växel) Taxi Umeå kommun (växel) 112 090-785 66 00 112 eller 08-33 12 31 090-12 44 06 090-785 00 00 118 118 114 14 077-570 00 57 1177 090-16 10 02 100 100 eller 77 00 00 090-16 10 00 Psykiskt och socialt omhändertagande vid större katastrofer Socialtjänstens POSOM-samordnare nås via 090-16 10 00 (växel) eller SOS Alarm 112. Upprättad 15-04-22 4 Larmet går – rutiner Fridhemsgymnasiet I händelse av kris Första person på plats larmar ambulans, polis, brandkår. Informerar närmaste rektor om händelsen. o Informera om: Vad som hänt Omfattning Personskador Vidtagna åtgärder Riskbedömning (hur kan krisen utvecklas?) Mottagaren bedömer situationen och sammankallar EHL-teamet. Krisgruppen samlas i ”Paris”. Krisgruppen bedömer och beslutar om aktivering av plan. Carina Claesson Söderström Rektor Mobil:070 686 37 07 Benny Bergman Rektor Mobil: 072 717 58 50 Cathrin Backman Löfgren Rektor Mobil: 070 779 56 88 Mikael Dahlgren Vaktmästare Mobil: 070 331 39 12 Marie Nygren Kommunikatör Mobil: 070 235 15 50 Mikael Åström Skolpräst Eva Karlsson Mobil: 072 222 29 20 Annelie Selberg Tel: 16 58 54 Kurator Margoth Söderback Skolpsykolog Mobil: 070 633 82 20 Stina Segerstedt Mobil: 070 274 3713 Skolsköterska Mobil: 070 319 40 85 Krisplanen kan läsas på Intranätet. Arbetsplatser > Gymnasie- och vuxenutbildningen > Fridhemsgymnasiet > Rutiner och riktlinjer > Krisplan Upprättad 15-04-22 5 Brand När brandlarmet går 1. Rädda/varna 2. Larma 3. Släck För dig som är ansvarig för en grupp studerande Utrym lokalen enligt utrymningsplanen, samlas vid återsamlingsplatsen. Läraren utrymmer sist. Om utgångarna spärras av rök eller eld ska dörrarna hållas stängda. Personer som befinner sig på bottenplanet utrymmer genom fönstret. Se till att någon med telefon stannar hos den som ej kan ta sig ut, stå vid ett fönster. Den personal som är förstu ut genom en entré stannar och ser till att ingen tar sig in i byggnaden. På återsamlingsplatsen Ta upp närvaro – rapportera till brandbefäl/skolledare För dig som inte har ansvar för någon grupp studerande Hjälp till att rädda de som är i omedelbar fara Släck branden om du bedömer att det är möjligt, utsätt inte dig själv för onödig fara Utrym enligt utrymningsplanen, ingen får lämna skolområdet utan att ha blivit avprickad vid återsamlingsplatsen Den personal som är först ut genom en entré stannar och ser till att ingen tar sig in i byggnaden Din skyldighet som lärare är att informera samtliga elever vid terminstart om vilka rutiner som gäller vid brand Poängtera att det är förbjudet att gå in i en brinnande fastighet för att hämta något Gå igenom rutiner vid brand (utrymningsplanen) Ta speciellt upp: - De olika utgångarna - Uppsamlingsplatser - Vikten av att ingen får lämna skolområdet utan att ha blivit avprickad på uppsamlingsplatsen. Upprättad 15-04-22 6 Var konkret – visa i verkligheten Anmäl omgående om det saknas utrymningsplan i något klass-/grupp-/arbetsrum Vid större brand Räddningspersonal kommer till olycksplatsen och inleder räddningsarbetet. Eleverna samlas grupp- eller klassvis på anvisad plats tillsammans med undervisande lärare för att invänta ytterligare information. Läraren kontrollerar att ingen elev saknas i gruppen. Om elev saknas och det finns risk för att eleven är kvar i skolan ska räddningspersonal och krisgruppen informeras omgående. Samtliga icke-undervisande medarbetare samlas på anvisad plats – rektor eller annan i krisgruppen ansvarar för att kontrollera att ingen saknas. Personal som är först vid en utgång vaktar den för att förhindra att någon går in i den skadade byggnaden för att till exempel hämta kvarglömda saker. Elever och medarbetare uppmanas att ta kontakt med föräldrar och anhöriga. OBS! Varken elever eller personal får lämna skolans område utan att ha blivit registrerad. Elever registreras av sin lärare och personal av någon ur krisgruppen. Om elev saknas efter brand Brandpersonal informeras och ansvarar för att skolan söks igenom. Om den saknade eleven inte hittas, är skadad eller befaras vara skadad samlas elevens klass tillsammans med klasslärare och elevstödspersonal alternativt krisgrupp. Om eleven inte hittas, är skadad eller avliden tar polis eller präst ansvar för den första kontakten med föräldrarna. Om polis eller präst inte får tag på elevens föräldrar eller syskon får information om skadan inte lämnas ut till elever eller medarbetare. Krisgruppen ser till att samordning sker med räddningstjänsten och någon extern krisgrupp (POSUM, kyrkans krisgrupp med flera.) Beroende på olyckans omfattning går en krisgrupp bestående av läkare, psykologer, kuratorer och sjukhuspräst från Norrlands Universitetssjukhus in för att stötta och hjälpa de drabbade. Krisgruppen samordnar vid behov sorgearbetet. Om elev/elever avlider Se ”Dödsfall bland elever” och ”Medarbetarnas uppgifter de första timmarna efter olyckan”. Uppföljning: 2-4 dagar efter olyckan ser ansvarig rektor till att samla medarbetare som varit direkt involverade i krishanteringen för samtal. Upprättad 15-04-22 7 Buss- eller trafikolycka Polis och räddningspersonal kommer till olycksplatsen och inleder räddningsaktionen. Den som tar emot olycksmeddelandet kontaktar någon i krisgruppen och meddelar samt antecknar (om möjligt) följande: Vad har hänt? Olyckans omfattning? Hur många och om möjligt vilka är inblandade i olyckan? Den person i krisgruppen som får informationen gör en bedömning av situationen och sammankallar eventuellt krisgruppen. Krisgruppen ansvarar för hur situationen hanteras i skolan enligt av krisgruppen kända instruktioner. Ansvarig rektor meddelar elevansvarig lärare (Elevhandledare). Ansvarig rektor sammankallar följande morgon (via mejl- eller telefonkedja) samtliga av skolans medarbetare för information och genomgång. Samtliga elever får information om det inträffade vid första möjliga lektionstillfälle. Elevhandledare tar hand om den egna klassen och ansvarar för att det vid behov ges tillfälle till samtal om och bearbetning av det som hänt. Elevhälsan och krisgruppen deltar vid behov. Krisgruppen utser någon som ansvarar för kontakt med sjukvård, polis och eventuella externa krisgrupper. Krisgruppen avgör om hela skolan ska samlas i aulan för information och/eller sorgearbete. Om elev/elever avlider Se avsnittet ”Dödsfall bland elever”, ”Åtgärder dagen efter katastrofen” och ”Personalens uppgifter under de första timmarna efter olyckan”. Uppföljning: 2-4 dagar efter olyckan ser ansvarig rektor till att samla medarbetare som varit direkt involverade i krishanteringen för samtal. Upprättad 15-04-22 8 Svår olycka som drabbar en eller flera elever på skolan Första hjälpen – ABC. Ring 112. Kontakta skolsköterska. Informera rektor om vad som hänt. Någon vuxen som känner eleven följer med till sjukhuset. Elevhandledare kontaktar elevens/elevernas föräldrar. Elevhandledare samlar resten av klassen för samtal och ser till att alla är med. Vid behov kan någon ur krisgruppen eller elevhälsan bistå. Rektorer utser vem som har ansvar för eventuell kontakt med medierna. EHL håller fortlöpande kontakt med den olycksdrabbade elevens föräldrar. Om elev/elever avlider Se avsnittet ”Dödsfall bland elever”. Uppföljning: 2-4 dagar efter olyckan ser ansvarig rektor till att samla medarbetare som varit direkt involverade i krishanteringen för samtal. Se även avsnittet ”Åtgärder dagen efter katastrofen” och ”Personalens uppgifter under de första timmarna efter olyckan”. Upprättad 15-04-22 9 Våld i skolan Den som vittnar en händelse försöker ta hjälp av någon utan att själv utsätta sig för risker. Ge första akuthjälp om någon är skadad. Kontakta läkare för behandling av eventuella skador. Informera ansvarig rektor (rektor informerar eventuellt Elevhälsoteam). Ta hand om förövaren. Samtal med de inblandade samt elevstödspersonal och rektor. Kontakta elevansvarig lärare och föräldrar om eleven är under 18 år. Eventuell polisanmälan. Samtal i klassen/klasserna om vad som skett. Fortsatta samtal med de inblandade av elevhälsopersonalen. Läs även: Plan mot diskriminering och kränkande behandling, finns på Fridhemsgymnasiets hemsida. Fridhem > För elever > Likabehandlingsplan Upprättad 15-04-22 10 Dödsfall bland elever Ansvarig rektor meddelar elevansvarig lärare (Elevhandledare). Ansvarig rektor sammankallar följande morgon (via mejl- eller telefonkedja) samtliga av skolans medarbetare för information och genomgång. Samtliga elever får information om det inträffade vid första möjliga lektionstillfälle. Elevhandledare tar hand om den egna klassen och ansvarar för att det vid behov ges tillfälle till samtal om och bearbetning av det som hänt. Elevhälsoteam deltar vid behov. Rektor utser någon som ansvarar för kontakt med sjukvård, polis och eventuella externa krisgrupper. Rektorerna avgör om hela skolan ska samlas i aulan för information och/eller sorgearbete. Tänk på att det kan vara fler som berörs än elevens klasskamrater. Krisgruppen vidtar följande åtgärder Informerar sig om vad som har hänt och samråder med föräldrar om hur information i skolan ska ske. Talar med vaktmästare om flaggningsceremoni. Tar reda på när begravning sker och informerar de som avser att delta. Ser till att minnesstund ordnas. Utser en person som samlar ihop den avlidnes tillhörigheter och överlämnar dessa till de anhöriga. Ser till att blommor sänds till begravningen. Kontrollerar att eleven blir struken ur klassförteckning och adresslista. Övervakar tillsammans med kurator och Elevhandledare att försäkringsåtaganden fullföljs. Elevhandledare vidtar följande åtgärder Talar med anhöriga, gärna genom personligt besök med blommor från skolan. Talar med klassen och ser till att elever får tillfälle att uttrycka sin sorg och saknad. Se även avsnitt ”Att underrätta om dödsbud”, ”Katastrofsyndromet och reaktioner vid kris” samt ”Åtgärder som behöver genomföras dagen efter händelsen”. Upprättad 15-04-22 11 Dödsfall hos elevs nära anhörig Elevhandledare vidtar följande åtgärder Informerar sig om vad som har hänt och tar i samråd med de sörjande initiativ till att föra informationen vidare till klassen. Informerar berörda lärare. Informerar berörd rektor. Informerar sig om begravningen. Elevhandledare ska erbjudas hjälp av till exempel kurator, präst och skolsköterska. Ansvarig rektor vidtar följande åtgärder Ser till att elevansvarig lärare får den hjälp som han/hon behöver. Informerar elevhälsoteam Upprättad 15-04-22 12 Dödsfall bland personal Skolledningen informeras. Oavsett vem som får vetskap om det som inträffat ska han/hon informera berörd rektor. Ge personalen och klassen tillfälle att prata om det inträffade. Krisgruppen planerar för att elever/personal får prata om det som har hänt. Berörda lärare/arbetslag ska erbjudas hjälp av skolans stödgrupp. Praktiska arrangemang måste vidtas av ansvarig skolledare så att det första samtalet kan hållas så snabbt som möjligt. Krisgruppen vidtar följande åtgärder Talar med vaktmästare om flaggningsceremoni. Informerar elever och personal om vad som har hänt. Talar med anhöriga, gärna genom personligt besök med blommor från skolan. Underrättar sig om när begravning sker och informerar de som avser delta. Ser till att minnesstund ordnas. Ser till att blommor sändes till begravningen och att tillfälle ges för personal och elever att uttrycka sin sorg och saknad. Utser en person som samlar ihop den avlidnes tillhörigheter och överlämnar dem till anhöriga. Se även avsnitten ”Katastrofsyndromet och reaktioner vid kris” samt ”Åtgärder som behöver genomföras dagen efter händelsen”. Dödsfall hos personals nära anhörig Vid dödsfall hos skolpersonals nära anhörig informerar skolledningen sig om vad som har hänt och tar i samråd med den sörjande initiativ till att föra informationen vidare till kollegor och berörda elever. Upprättad 15-04-22 13 Självmord – elev Krisgruppen Direkt efter att skolan har fått kännedom om dödsfallet sammankallar rektor skolans krisgrupp. Information i skolan Rektor tar kontakt med de anhöriga och inhämtar deras tillstånd att berätta om dödsorsaken för elevens klassföreståndare och för klasskamraterna. Om de anhöriga ger sitt medgivande till detta beslutas vem som skall meddela klassen. Självmord väcker djupa existentiella frågor om liv och död, om livets mening, om skuld och skam. Det är viktigt att tänka igenom hur budskapet om dödsorsaken skall framföras. Kommunens präst kan vid detta tillfälle vara en viktig person att ta med i klassen. Man bör vid detta samtal med klassen tänka på att: Tala öppet och konkret om vad som har hänt Låt eleverna tala om sina tankar och känslor Om de anhöriga inte ger sitt tillstånd till att meddela klasskamrater och lärare orsaken till dödsfallet, är det naturligtvis självklart att man respekterar detta. Klassföreståndaren samlar då klassen och berättar för dem att en av deras klasskamrater avlidit. Läraren säger att kamratens föräldrar inte vill att man talar så mycket om detta i skolan, men att det är viktigt att kamraterna får tillfälle att berätta hur man minns sin vän. Det är vid detta tillfälle lämpligt att ha en kort minnesstund i klassen. Minnesstunden i klassrummet kan innehålla följande: Minnesord av klassföreståndaren Någon läser en dikt Man spelar någon stilla musik Information till personalen Rektor samlar personalen för att informera om dödsfallet och diskutera hur respektive lärare skall hantera budskapet. Flaggning När samtliga klasser underrättats hissas flaggan på halv stång. Information till föräldrar Rektor ansvarar för att samtliga föräldrar/vårdnadshavare i den drabbade klassen underrättas. Det är lämpligt att ett bre skickas hem med post till samtliga föräldrar. Förslag på innehåll finns i boken ”När det krisar i skolan” (Karin Nordblom) Minnesstund Minnesstund bör äga rum i elevens klass/skola helst dagen efter meddelandet om dödsfallet. Upprättad 15-04-22 14 Inför begravningen Rektor tillfrågar de anhöriga om de önskar låta elevens kamrater delta i begravningen. Rektor ser till att en skriftlig inbjudan formuleras och går ut till eleverna. Rektor beslutar om blommor till begravningen. På begravningsdagen hissas flaggan på halv stång. Om eleverna skall delta i begravningen bör man ingående diskutera i klassen vad som kommer att ske. Detta kan vara viktigt även om barnen inte skall delta. Begravningsdagen håller klassföreståndaren klassen samlad. Barn som känner behov av att vara tillsammans med sina föräldrar bör om så är möjligt få lov även till detta. Uppföljning Samtal i klassen där man sätter ord på tankar och känslor i relation till det som har hänt. Detta kommer även framöver att vara av stor betydelse. Det kan vara betydelsefullt för klassen att elevens plats får stå tom en tid. Det kan också finnas konkreta ting som påminner om eleven som kan tas tillvara. Skolans krisgrupp är viktiga i uppföljningsarbetet. Självmord personal Direkt efter att skolan har fått kännedom om dödsfallen sammankallar rektorn skolans krisgrupp. Kontakt anhöriga Rektor tar kontakt med de anhöriga och inhämtar deras tillstånd till att berätta om dödsorsaken för kollegor och berörda elever. Information till personalen Därefter sammankallar rektor skolans personal för information om dödsfallet, om de anhöriga har givit tillstånd. Information till eleverna Krisgruppen beslutar vem eller vilka som ska meddela eleverna det inträffade. Självmord väcker djupa existentiella frågor om liv och död, om livets mening, om skuld och skam. Det är viktigt att tänka igenom hur budskapet om dödsorsaken skall framföras. Krisgruppens präst kan vid detta tillfälle vara en viktig person att ta med i klassen. Man bör vid detta samtal med klassen tänka på att: Tala öppet och konkret om vad som har hänt Låt eleverna tala om sina tankar och känslor Flaggning När samtliga klasser underrättats hissas flaggan på halv stång. Information till föräldrarna Rektor ansvarar för att föräldrar/vårdnadshavare i de berörda klasserna underrättas. Eleverna i den berörda klassen/klasserna får med sig en kortfattad skriftlig information hem. Förslag på innehåll finns i boken ”När det krisar i skolan” (Karin Nordblom) Upprättad 15-04-22 15 Inför begravningen Rektor tillfrågar de anhöriga om de önskar att arbetskamrater och elever skall delta i begravningen. Klassföreståndare eller en lärare som är känd för eleverna i klassen, informerar om begravningen och förmedlar en skriftlig inbjudan. På begravningsdagen hissas flaggan på halv stång. Uppföljning Det är viktigt med kollegialt stöd och hjälp. Skolans krisgrupp och elevvårdspersonal är viktiga personer i uppföljningsarbetet. Vid behov tillkallas en psykolog utanför personalgruppen. Upprättad 15-04-22 16 Krishantering Krisledningsgruppen kan använda den här instruktionen som stöd i sitt arbete Larmet går: Krisgruppen sammankallas. Rektor sammankallar Elevhälsoteamet. Första mötet: Gå igenom nuläget Finns all ordinarie personal i gruppen med? Måste ställföreträdare utses? Vem kontaktar dem? Utse en huvudansvarig, exempelvis den rektor som först hanterat händelsen. Krisens omfattning så långt ni vet. Personskador. Vidtagna åtgärder hittills. Gör riskbedömning – Hur kan krisen utvecklas på kort respektive lång sikt? Besluta vilket telefonnummer som ska användas vid externa kontakter. Gå igenom vilket behov av utrustning som krisgruppen behöver och meddela huvudansvarig, exempelvis dator- och internetuppkoppling, kanon eller TV. Dokumentera och lämna information till huvudansvarig så att krisgruppen kan börja planera sitt arbete. Gör en roll- och ansvarsfördelning inom krisgruppen. Fokusera i första hand på att: Utse en sekreterare inom gruppen som dokumenterar allt som händer och beslutas i gruppen. Definiera vilka instanser/myndigheter/parter som är viktiga att hålla informerade löpande. Ge någon i gruppen uppdrag att informera dessa. Det kan vara presidiet, kommunens krisledningsgrupp, räddningstjänst/räddningsledare, gymnasie- och enhetschefer med flera. Utse en person, exempelvis kommunikatören, som ansvarar för att information till medierna och allmänheten fungerar. Den rektor som leder krisgruppens arbete blir talesperson. Kommunicera roll- och ansvarsfördelningen till skolledning vid behov. Inventera behov av experthjälp. Planera för personalens uthållighet, måste man planera för skiftgång? Meddela Verksamhetschef UGS. Ge Verksamhetschef i uppdrag att kontakta den interna eller externa expertis som krävs eller som ska underrättas, exempelvis psykosocialt stöd, lokaler/fastigheter, IT-stöd, transporter. Informera löpande Lämna löpande information till nämnden och kommunens krisledningsgrupp. Kontakta gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden vid omfördelning av ekonomiska resurser. Vid behov av personella eller ekonomiska resurser utöver förvaltningens ramar ska ärendet lyftas till Umeå kommuns krisledningsgrupp. Upprättad 15-04-22 17 Personalens uppgifter under första timmarna efter olyckan På skadeplatsen Ge första hjälpen i väntan på att räddningspersonal ska komma till platsen. Vid brand, ras av byggnad eller liknande: Se till att det finns fungerande vakter vid entréer som förhindrar att folk i panik rusar in för att hämta kvarglömda saker och dylikt. På uppsamlingsplatsen Ge ”första psykiska hjälpen”. Ge vila, värme och dryck. Sök aktivt kontakt med den drabbade: - Hur har du det? - Hur känns det? - Hur mår du? - Hålla om. Lyssna, visa medkänsla och empati (utan att bli inställsam). Acceptera den drabbades symptom. Var och en blir ledsen på sitt sätt. En del gråter, andra skriker eller blir stumma. Blockering, förnekande, förvirring, projektion och introjektion (att skuldbelägga sig själv eller andra) är inte ovanligt. Stöd fungerande sidor hos den drabbade. Underlätta realitetsanpassning. Uppmuntra inte introjektion eller projektion (att skuldbelägga sig själv eller andra). Ge inga orealistiska förväntningar. Trösta inte med en osanning. Det leder ofta till fel konsekvenser. Var saklig. Håll dig informerad i den mån det går. Säg hellre att du inte vet, om du är osäker på en uppgift. Tänk på att det är polisens uppgift att underrätta anhöriga om någon har dött i en olycka. Ge aldrig ett dödsbud per telefon. Möt föräldrar och anhöriga på uppsamlingsplatsen. Ge dem tid att prata. Var saklig. Hänvisa medierna till rektor. Du har ingen skyldighet att uttala dig. Upprättad 15-04-22 18 Åtgärder som behöver genomföras dagen efter händelsen Samla medarbetarna via telefonkedja. Krisgruppen som förutsätts ha fått information från polis och räddningspersonal samlar skolans medarbetare för en första genomgång av händelsen. Varm dryck, exempelvis kaffe och te, serveras. Symbolhandling: Levande ljus, blommor och eventuell flaggningsceremoni (information ska ha gått ut till samtliga på skolan innan flaggning). Stödgrupper Grupper bildas för kamratstödssamtal där medarbetarna som var med vid olyckan får tillfälle att tala med varandra om vad som har hänt (ingenting annat). Stödgruppssamtalen måste komma igång inom 48 timmar. (Om en kris inträffar under fredag eftermiddag/kväll eller på lov upprättar och bistår kyrkan med stödgruppssamtal. Återsamling Arbetsgrupper organiseras och ges direktiv för planering av: Elevernas fortsatta skolgång: Med provisoriskt schema, fasta tider, skolluncher och lokaler. Skolgången för eleverna måste komma igång så snabbt som möjligt på grund av att människor i kris är känsliga för organisatorisk oreda. I avvaktan på att ordinarie undervisning ska komma igång kan elever och lärare ägna sig åt temastudier av själva händelsen och närliggande ämnen. Låt eleverna skriva uppsatser, poesi, studera massmedias sätt att hantera händelsen, studera samhällsinsatser och myndigheternas agerande. Uttrycka sig i bild och musik, planera insatser för drabbade kamrater etcetera. Minnesstunder och ceremonier: Minnesstunder, ceremonier, elever och lärares deltagande i begravningar bör samplaneras tillsammans med kyrkan och anhöriga. Markering i skolan: Flaggningsceremoni, tyst minut, levande ljus och blommor. Markering på lång sikt: Markera minnet av de omkomna vid kommande skolavslutning. Minnesstund Konkret plan innehållande ”liten bank” för minnesstunder med en uppsättning minnesord, formuleringar, lämpliga dikter, sång och musikstycken vilka snabbt kan tas fram och framföras av skolledning, klassföreståndare, elever, musiklärare och präst. Föräldrainformation Information om själva händelsen samt skolans planer för elevernas fortsatta skolgång den närmaste tiden. Upprättad 15-04-22 19 Lunch Gemensam samling för elever och medarbetare. Telefonkedja för eleverna ordnas av elevansvarig lärare tidigare under dagen. Skolledning, polis och räddningspersonal bör då kunna ge en samlad information om vad som har hänt. Information om vissa dödsfall kan ges i detta sammanhang för att bearbetas i en klassamling direkt efteråt. Klassamling Se avsnittet ”Förslag till klassamtal i samband med kris”. Dödsbud Se avsnittet ”Att underrätta om dödsfall”. Upprättad 15-04-22 20 Förslag till klassamtal i samband med kris Vid dödsfall och andra krishändelser som berör många elever är det av stort värde att bearbeta det som hänt i ett klassrumssamtal. Det kan också vara en fördel att samarbeta med en kollega (lärare eller elevstödspersonal) vid ett sådant samtal. Om samtalet rör en enskild elevs död eller allvarliga sjukdom bör man först ha tagit kontakt med anhöriga. Samtalets inledning Eleverna förbereds på att man under denna lektion ska sitta och prata om vad som hänt och varför det är viktigt att göra så. I samband med en katastrof eller när någon dör fylls vi med tankar och känslor som gör oss ledsna, rädda och arga. Genom att få prata om det som inträffat kan vi lättare förstå hur andra har det och även klara ut missförstånd. Regler för samtalet Ingen får berätta vad som sagts av klasskamrater till någon utanför klassen. Ingen får i efterhand kritiseras för det som sagts. Var och en talar för sig. Ingen är tvingad att säga något annat än hur de fick veta vad som hänt. Faktafasen Eleverna berättar hur de fått veta vad som hänt (var, när och av vem). Eleverna ges tillfälle att ge sin version av händelsen. Lärare ges möjlighet att rätta till missförstånd, förvirrade uppfattningar, rykten och mytbildning vilket annars kan skapa ångest och ängslan hos eleverna. Reaktionsfasen Eleverna berättar om sina tankar och reaktioner. Genom att eleverna får sätta ord på sina intryck bli känslor och reaktioner mindre skrämmande. Eleverna förstår att det är normalt att reagera starkt på allvarliga situationer, till exempel med skakningar, illamående, andnöd etcetera. Eleverna kan också uppmanas att skriva ner sina tankar eller fullborda ofullständiga meningar som: Det första jag tänkte på när jag hörde om olyckan var… Det värsta med det som hänt är att… Jag önskar att jag kunde ha gjort… Det som gör mig mest ledsen är… Informationsfasen Under denna del av samtalet bör man försöka sammanfatta vad eleverna berättat och betona likheten i deras tankar och reaktioner. Det normaliserar situationen. Informera om normala reaktioner som rädsla, ångest, vrede, hämndkänslor, skuldkänslor, självförebråelser, sorg och koncentrationssvårigheter. Upprättad 15-04-22 21 Uppmana eleverna att: Tala med vänner om vad som har hänt. Tala med föräldrar. Skriva dagbok. Skaffa mer information om händelsen. Vid behov ta kontakt med elevvården på skolan (skolkurator, skolsköterska). Avslutningsfasen Gå igenom de som tagits upp i samtalet och gör upp planer för den närmaste tiden. Diskutera eventuellt klassens roll vid begravningen. Uppmana eleverna att ta kontakt med lärare eller elevhälsa om de har behov av att prata mer. Upprättad 15-04-22 22 Katastrofsyndromet och reaktioner vid kris Gruppbeteendet i samband med en katastrof kan beskrivas på liknande sätt som vid beskrivandet av det individuella beteendet i den så kallade ”traumatiska krisen”. Individuellt beteende Chockfasen (varar från ett kort ögonblick till några dygn) Chocken fungerar som ett skydd. Man sluter sig inom sig själv. Man märker på en person i chock att den inte ”lyssnar”, man kan få upprepa det sagda flera gånger. Om dessa reaktioner kvarstår länge kanske man behöver hjälp med att bearbeta dem. Reaktionsfasen (bör inte vara mer än högst några månader) Den drabbade börjar öppna ögonen för det skedda. Nu kan de reaktioner som tidigare hållits tillbaka komma fram: skratt, gråt, håglöshet, trötthet, skrik, vrede, apati. Det är viktigt att den drabbade hjälps över från chockfasen till reaktionsfasen så snart som möjligt genom att få uttrycka dessa känslor. Bearbetningsfasen Pågår en längre tid, från 6 mån upp till kanske ett och ett halvt år efter traumat. I och med denna fas har det akuta skedet lämnats. Det börjar ske en anpassning till en förändrad livssituation. Nyorienterigsfasen Den här fasen har ingen avslutning utan innebär återhämtning. Den drabbade lever visserligen med ett ärr som alltid kommer att finnas där, men det behöver inte hindra kontakt med livet och utvecklingen. Gruppbeteende I samband med ett katastrofförlopp talar man om katastrofsyndromets fyra stadier: Chockstadium Påverkansstadium Euforistadium Ambivalensstadium Katastrofförlopp Gruppbeteenden (stadier) Varning/hot: Gruppen ägnar sig åt skyddsaktiviteter eller panik. Attackfas/katastrof: Gruppen ägnar sig åt primär överlevnad (räddar sig själv). Rekyl/återhämtningsfas. Chockstadium: Det som inte kunde hända har hänt. Gruppen har svårighet att ta in det skedda och bearbeta det. Tystanden i gruppen är ofta kompakt. Ingen säger något. Orienterings/inventeringsfas Påverkansstadium. Gruppen tar in det skedda och tvingas öppna ögonen. Upprättad 15-04-22 23 Räddningsfas Euforistadium: Gruppen jobbar i ett ”hjälterus- liknande” tillstånd med räddningsarbete, vilket fungerar som ett försvar mot att ta in smärtan. Räddningsaktionen avslutas. Ambivalensstadium: Gruppen har en tendens att söka hjältar och syndabockar. Risken för myt- och ryktesspridning är stor. Vill du läsa mer om krishantering kan du vända dig till rektor eller kurator. Upprättad 15-04-22 24 Att underrätta om dödsbud I samband med en olycka är det polisens ansvar att underrätta anhöriga om någon omkommit. Det här kan delegeras till andra, vanligtvis prästen i den församling familjen tillhör. Ibland uppstår dock situationer då skolpersonal måste förmedla budskapet. Eleven bör känna tillit och ha god relation till den person som får uppgiften att berätta vad som hänt (ofta läraren.) Skolan måste skaffa utförlig och tillförlitlig information om när, var och hur dödsfallet skedde för att kunna besvara frågor från eleven. Samtalet bör äga rum på en lugn och ostörd plats. Budskapet ska framföras tydligt och rakt på sak, men med tid för mental förberedelse, till exempel: ”Jag vill att du förbereder dig på något mycket tråkigt. Det har hänt en trafikolycka och din mamma skadades mycket svårt. Skadorna var så svåra att din mamma dog omedelbart. Ambulans och läkare var snabbt på olycksplatsen men hennes liv gick inte att rädda”. Det är olämpligt att vänta till skoldagens slut. Det kan leda till starka reaktioner senare, om eleven får reda på att tid gick innan eleven informerade. Risk finns också att budskapet når eleven på annat och olämpligt sätt. Efter att budskapet förmedlats är det viktigt att ta sig tid och sitta ner med eleven och ta emot reaktionerna. Var beredd på att upprepa budskapet. Det kan ta tid för eleven at ta in innebörden av vad som sagts. Undvik fraser som ”tiden läker alla sår” eller ”allting kommer nog att ordna sig”. Lämna inte eleven ensam. Visa deltagande på ett sätt som är naturligt för dig. Fysisk kontakt kan ha en lugnande inverkan men respektera om eleven inte vill ha kroppskontakt. Det viktiga är inte förklaringar och tröstande ord utan att du vågar vara nära och ta emot de reaktioner som kommer. Elevansvarig lärare bör följa eleven hem, till den plats där familjen finns eller ordna så att någon i familjen hämtar eleven. Klassen informeras om dödsfallet så snart som möjligt efter samråd med eleven/familjen. Ge utrymme för samtal. Upprättad 15-04-22 25
© Copyright 2024