Välkommen! Vänligen placera er två myndigheter per bord.
Välkommen! Vänligen placera er två myndigheter per bord. Jämställdhetsintegrering av styrdokument Karin Bengtsson och Mikael Almén, projektsamordnare Information Aktivitet Datum Plats Erfarenhetsutbyte med myndighetshandläggare Jämställd kommunikation Att gå från plan till genomförande ur ett ledningsperspektiv 2 september Lokalen ”Harpan” på Jakobsgatan 24, Sthlm Scandic Hasselbacken Kungliga myntkabinettet, Flygelsalen, Slottsbacken 6 Nätverksträff, från plan till handling 15 respektive 16 oktober 24 november 26 november Mer info och inbjudningar på jamstall.nu/jim Mål för dagen Deltagarna får inspiration och idéer om hur de kan gå till väga för att jämställdhetsintegrera styrningen på sina respektive myndigheter. Praktiskt Fika 09.30 Start 10.00 Lunch 12.00-13.00 Fika 14.30 Slut 16.00 Dokumentation Nödutgångar Toaletter Internet Gertrud Åström, jämställdhetskonsult Workshop steg 1 Myndighetsvis: • Skriv din myndighets namn överst på blädderblocksbladet. • Rita upp din/er myndighets styrkedja. • Märk ut de viktigaste styrdokumenten med en *. Workshop steg 2 Myndighetsvis: • På vilka nivåer i styrkedjan finns idag formuleringar om jämställdhet? Märk ut med ett ”j”. • Är formuleringarna bra? • Saknas formuleringar om jämställdhet på någon nivå? Märk ut nivåer där det saknas med ett ”s”. Workshop steg 3 Myndighetsvis: • Rita upp årshjulet för planering och uppföljning av verksamheten. • Skriv in vilka aktörer som sitter på mandat att förändra skrivningar i dokumenten. • Skriv in tidpunkter i årscykeln då det är möjligt att få in nya formuleringar. Workshop steg 4 Myndighetsvis: • Är det känt bland medarbetarna att ett jämställdhetsperspektiv finns med i verksamhetens styrning? Skriv vad skulle krävas för att göra det mer känt. Presentation av workshopresultat Försäkringskassan • Karina Solax Stridh presenterar Försäkringskassans arbete med jämställdhetsintegrering av myndighetens styrdokument. I Försäkringskassan förekommer inga osakliga skillnader mellan könen, i handläggning, beslut eller bemötande. Detta gäller hela organisationen och alla delar av verksamheten. Vi främjar ett jämställt nyttjande av Socialförsäkringen. Vi bidrar till att motverka mäns våld mot kvinnor och dess konsekvenser. Planeringsanvisning 2014 • Chefer för en livssituation ska med utgångspunkt att skapa jämställdhetsintegrerad verksamhet analysera förekomsten av osakliga könsskillnader i bemötande, utfall och nyttjandet av Socialförsäkringen. VO Kundfrågor ger stöd i arbetet vid behov. • Avdelnings- och stabschefer ska säkerställa att verksamheten är jämställdhetsintegrerad. Detta innebär till exempel att kvalitetssäkra utbildningar, riktlinjer och övriga tjänster. Uppföljning 2014 Varje livssituation, stab och avdelning redovisar i tertialrapporterna uppföljning av mål och indikatorer samt uppföljning av aktiviteter i de egna verksamheterna. En gång per år kommer KS (VO Kundfrågor) att sammanställa en rapport över arbetet med jämställdhetsintegrering och dess effekter. Resultatet redovisas i tertial 3. Riktlinje: Att identifiera, motverka och åtgärda osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1. Komplettera information 2. Värdera och Analysera underlag 3. Fastställa och Genomföra åtgärder 4. Följa upp resultat av insats Försäkringskassans ledningsfilosofi Vi leder och styr utifrån • en människosyn som bygger på tilltro, respekt och omtanke • en helhetssyn på vår verksamhet som bygger på att vi skapar värde för de vi finns till för. Vi tillämpar ett systemsynsätt. Ledningsfilosofin riktar sig till alla medarbetare och baseras på Försäkrings-kassans uppdrag, att rättssäkert och effektivt administrera försäkrings- och bidragssystemen och ge god och likvärdig service. På det sättet når vi statsmakternas mål om ekonomisk trygghet för kvinnor, män och hushåll i olika livssituationer (---) Ledningsfilosofin riktar sig till alla medarbetare och baseras på Försäkringskassans uppdrag, att rättssäkert och effektivt administrera försäkrings- och bidragssystemen och ge god service. På det sättet når vi statsmakternas mål om ekonomisk trygghet för enskilda och hushåll i olika livssituationer. Ur riktlinjen för kvalitetsutveckling: Kundansvariga (---) Ta fram och utveckla kvalitetsindikatorer utifrån livsituationens uppdrag. Detta sker tillsammans med AP. När det gäller mål och indikatorer för jämställdhetsintegrering ska dialog även ske med GK. Stöd i verksamhets planeringen och uppföljning en Kvalitetsindikatorer Insatser för chefer Fördjupade studier och könsuppdela d statistik Jämställdhetsintegre rad kärnverksamhet Metodstöd för att fråga om våld Riktlinje Jämställdhe ts-krav i upphandling Utbildninga r Handläggarstöd Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor • Helena Lundgren presenterar myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors arbete med jämställdhetsintegrering av myndighetens styrdokument. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv, kommuner och internationellt samarbete. Foto: Colourbox Bildpolicy Tänk på: Var kvinnors och mäns blickar är vända? Och vad signalerar blicken? Hur upplevs maktbalansen i bilden? Vilket kön skildras som passivt eller aktivt? Tips: Tänk tvärt om ibland Om du ska välja en bild som porträtterar en kille hade du valt samma typ av bild om det varit en tjej och tvärtom? Likadant kan du tänka när det gäller hbtq-personer eller personer med funktionsnedsättningar. Arbets- och delegationsordning Ekonomiska och administrativa regler Avdelningscheferna Utveckla verksamhetens innehåll och kvalitet, bland annat se till att ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar all verksamhet. Stabschefen Har det övergripande ansvaret för myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering. Bilder Val av bilder i tryckt eller elektroniskt material ska styras av att läsarna ska känna sig inkluderade – oavsett klass, etnicitet, religion, funktionsförmåga, kön och sexuell läggning. Beslut om trycklov omfattar även att ta ställning till om detta krav uppfylls. Instruktion ÅR 13 § Myndigheten ska inom sitt verksamhetsområde redovisa statistik, uppföljningar och analyser med kön som övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta. Redovisningarna ska också vara uppdelade på ålder och andra indelningsgrunder som är relevanta för redovisningen. Presentation av workshopresultat Brottsoffermyndigheten • Hanna Netzell presenterar Brottsoffermyndigheten arbete med jämställdhetsintegrering av myndighetens styrdokument. En generisk styrkedja Lagar, nationella mål, statsbudgeten, regleringsbrev, instruktioner, samt särskilda beslut om uppdrag Verksamhetsplan, budgetunderlag, övergripande policys, strategidokument, arbetsordning, vision Planeringsanvisningar, riskanalyser, projekt-arbetsverktyg, Verksamhetsplan och budget Vägledningar, riktlinjer, checklistor, rutiner Års- och delårsredovisning, budgetuppföljning, myndighetsdialoger, intern resultatdialog Skolverkets styrkedjor för olika processer Projekt Remisser Föreskrifter/ AR Kommunikat. Myndighetsstyrning Projektmodell (Direktiv, projektplan, metodstöd) Kvalitetssäkring (Stabens riktlinjer) GD-beslut (Föredragnings-PM) Remissyttrande (Riktlinjer) Kvalitetssäkring (Stabens riktlinjer) GD-beslut (Föredragings-PM) Föreskrifter/AR (Riktlinjer, konskevensutr.) Kvalitetssäkring Rätts. GD-beslut (Föredragnings-PM) Skriva för webb (Riktlinjer) Verksamhetsplan (VP-direktiv) Skriva för publikationer (Riktlinjer) Bilder/foton (Riktlinjer) Verksamhetsuppföljning (Riktlinjer + indik.) Årsredovisning (Riktlinjer + indik.) Musikverket • Anna Hedar presenterar musikverkets arbete med jämställdhetsintegrering av myndighetens styrdokument. Musikverkets uppdrag • Främja ett varierat musikliv med konstnärlig förnyelse och hög kvalitet • Fördela ekonomiskt stöd till samarbets/utvecklingsprojekt i musiklivet. Konstnärligt råd beslutar om stödet. • Bevara och levandegöra kulturarv inom teater, dans och musik. Myndighetens organisation • Musikplattformen • Arkiv och bibliotek – Svenskt visarkiv – Musik- och teaterbiblioteket – Caprice records • EMS Elektronmusikstudion • Scenkonstmuseet • Stödfunktioner, administration och kommunikation Styrdokument Statens musikverk Vad är ett styrdokument? En snårskog på Musikverket • Strategier • Policydokument • Riktlinjer • Rutiner, handböcker, checklistor • Regler Saknades samstämmighet om vad som var vad och hur de olika dokumenten kopplade till varandra. Musikverkets barn- och ungdomsstrategi (före) • Statens musikverk tillsätter ett barn- och ungdomsråd för att göra barn och unga delaktiga i vår utveckling av verksamhet och metoder. Syftet är att göra Statens musikverk mer inspirerande, tillgängligt och intressant för barn och unga och hjälpa dem att ta vara på sina rättigheter inom myndighetens område. För att bedöma graden av delaktighet ska R. A. Harts delaktighetsstege användas (”Ladder of participation”), se beskrivning sist i detta dokument. Nu jämställdhetsintegrerad: • Det finns på myndigheten ett barnråd och ett ungdomsråd där barn och unga ska ha möjlighet att påverka verksamheterna. I råden strävar vi efter en jämn könsfördelning, och ett mångfaldsperspektiv. Arbetssättet är inkluderande och demokratiskt, t ex genom att vi håller koll på taltiden och vem som får genomslag för sina idéer. Barn och unga tar därmed vara på sina rättigheter till delaktighet och inflytande i kulturlivet. För att bedöma graden av delaktighet ska R. A. Harts delaktighetsstege användas (”Ladder of participation”), se beskrivning sist i detta dokument. Barn och unga syftar i denna strategi på flickor och pojkar, unga kvinnor och män, samt de unga som inte definierar sig som vare sig det ena eller andra, under 26 år. Barn och ungdomsperspektivet ska finnas med i den årliga verksamhetsplanen för varje avdelning på Musikverket. Beslut om barn- och ungdomsverksamhet föregås av en könskonsekvensanalys för att säkerställa en jämställd tillgång till Musikverkets resurser. Aktivt nätverksarbete (före) Statens musikverk ska vara en aktiv samarbetspart i relevanta nätverk som rör barn och unga inom musik, teater och dans. Aktivt nätverksarbete (efter) Musikverket ska vara en aktiv samarbetspart i relevanta nätverk som rör barn och unga inom musik, teater och dans. Musikverket ser som ett särskilt uppdrag att lyfta fram jämställdhetsperspektivet i dessa nätverk. • Aktivt nätverksarbete Elektronmusikstudion • Återrapportering till departementet sker dels i löpande text i Statens musikverks verksamhetsberättelse, dels i form av statistik enligt tabellverk. Statistiken ska om det inte är uppenbart irrelevant registreras och redovisas könsuppdelad samt innehålla en analys och bedömning av eventuella skillnader mellan kvinnor och män. Svenskt visarkiv eftersträvar en jämn könsfördelning i samlingarna, och könskonsekvensanalys genomförs inför varje utgallring av material Försvarsmakten • Valter Vilkko presenterar Försvarsmakten arbete med jämställdhetsintegrering av myndighetens styrdokument. WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Jämställdhetsintegrering av styrdokument Valter Vilkko Försvarsmakten WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Agenda Målbild för JiM-styrdokument i Försvarsmakten Två genomförda granskningar Exempel på integrerade skrivningar Hur säkrar vi uppföljningen & långsiktigheten? Valter Vilkko, Verksamhetsutvecklare WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Målbild Genom att integrera jämställdhetsperspektivet i ordinarie styr- och uppföljningsmekanismer uppfattas FM som trovärdig, av både kvinnor och män, i sitt yrkesutövande. Kärnverksamheten, insats nationellt och internationellt, kan genomföras med ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsintegreringen stärker FM:s attraktion/rekryteringsförmåga, FM:s arbete för att behålla medarbetare och myndighetens varumärke. [Logiskt antagande:] Jämställdhetsintegrerad styrning är en förutsättning för att en organisation ska bygga en jämställd basorganisation och värdegrund. Det är också en förutsättning för att stärka FM:s attraktion/rekryteringsförmåga, arbete för att behålla medarbetare och myndighetens varumärke. Styrdokument som slår fast jämställda arbetsformer ger också en grund för nya initiativ inom jämställdhetsintegrering och implementerandet av resolution 1325 i verksamheten. Valter Vilkko, Verksamhetsutvecklare WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Två genomförda granskningar När genomfördes granskningarna? • 2014, i samband med ordinarie revidering av styrdokument. Sker i Försvarsmakten oftast 1 gång per år per dokument. • I de två fallen kom JiM:s granskning in i olika skeden av arbetet med styrdokumentet ⇒ Lärdom: Viktigt att komma in i arbetet i tid = innan ett enda ord är skrivet Metod • Pejling mot Diskrimineringslagen, de Jämställdhetspolitiska målen och regeringens Handlingsplan för genomförandet av resolution 1325 • Medvetet försök att skapa koherens mellan regeringens styrningar (Regleringsbrevet, HP för 1325) och Försvarsmaktens interna styrningar på jämställdhetsområdet • ”Genomläsning med kritiska ögon” Integrerade skrivningar Valter Vilkko, Verksamhetsutvecklare WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Två genomförda granskningar • FM Utvecklingsplan (FMUP) 15 – 10 år framåt, strategiskt, centralt styrdokument – God samverkan med upprättades med Ledningsstabens (LEDS) arbetsgrupp i remissfasen => gott genomslag - Resultat: ca 30 integrerade styrningar på jämställdhetsområdet • FM Strategisk Inriktning (FMSI) 14 – Målbildsinriktat, upp till 25 år framåt, strategiskt, centralt styrdokument – Dialog öppnades redan innan skrivfasen med arbetsgruppen – Resultat: handläggarna integrerade en del skrivningar redan i remissen. Ett stort antal skrivningar fastslogs, 13 st i de öppna delarna, och processen inkluderade en diskussion kring jämställdhetsperspektiv. => organisationen har tagit ett första steg i att tillämpa ett jämställdhetsperspektiv i utformningen av styrningen Valter Vilkko, Verksamhetsutvecklare WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Arbetsgång FMUP Genomläsning av allmän remiss, ändringsförslag och samverkan med LEDS LEDS kommunicerar ändringsförslag till ansvariga staber Samverkan med LEDS kring skrivningar som väckt diskussion LEDS skickat underlag till FML Valter Vilkko, Verksamhetsutvecklare Beslutsunderlag från JiM till chefer i FML WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Arbetsgång FMSI Samverkan med arbetsgrupp på LEDS, orientering jämst. integr. Genomläsning av internremiss, ändringsförslag och samverkan med LEDS LEDS kommunicerar ändringsförslag till ansvariga staber Samverkan med LEDS kring skrivningar som väckt diskussion Genomläsning av allmän remiss, ändringsförslag, samverkan med LEDS Valter Vilkko, Verksamhetsutvecklare LEDS skickat underlag till FML för beslut Beslutsunderlag från JiM till chefer i FML WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Exempel på integrerade skrivningar: Övningar 3.2 Övningsverksamhet Internationell beredskap förutsätter att krigsförbanden genomgått evaluering för att kontrollera interoperabilitet och förmåga. Detta medför krav på att övningsplaneringen tar hänsyn till tidpunkter för evaluering samt att överordnade ledningsnivåer och stödfunktioner samövas för att uppnå givna målsättningar. Ett genderperspektiv ska tillämpas i planeringen, genomförandet och utvärderandet av nationella övningar. Försvarsmakten ska verka för att detta sker även i internationella övningar som man deltar i. […] I syfte att säkerställa en ensad utbildningsståndpunkt inför gemensam övningsverksamhet så ska konceptet för träning och utbildning fortsatt utvecklas under perioden. För att kvalitetssäkra att övningar förbereds och utvärderas med ett genderperspektiv ska Checklista GENUS SMART övning/insats användas vid planeringen av övningar. Betjäningsförbandens deltagande i övningsverksamheten inriktas i perioden till att kunna stödja FHQ respektive brigadstaber. (FMVP 15) Valter Vilkko, Verksamhetsutvecklare WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Exempel på integrerade skrivningar: Informationstjänst Före: 3.10.1.1 Informationstjänst […] ”Informationstjänsten vilar på Försvarsmaktens värdegrund, vision, verksamhetsidé, strategier och mål, såväl som på fakta om organisationens kompetens, tillgångar, erbjudande och resultat.” (FMUP 14, antogs 2013) Efter: ”Informationstjänsten vilar på Försvarsmaktens värdegrund, vision, verksamhetsidé, strategier och mål, såväl som på fakta om organisationens kompetens, tillgångar, erbjudande och resultat. All informationsverksamhet ska utgå från ett jämställdhetsperspektiv, där den information som förmedlas skall behandla kvinnor och män som likvärdiga och ta i beaktande att målgruppen för kommunikationen kan bestå av såväl kvinnor som män. Både kvinnor och män ska fungera som talespersoner för Försvarsmakten.” (FMVP 15) Valter Vilkko, Verksamhetsutvecklare WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Exempel på integrerade skrivningar: Materielförsörjning Före: 3.7.1.3 Materielförsörjning […] Materielförsörjningen av Försvarsmakten ska säkerställa att levererad materiel i ett livscykelperspektiv uppfyller insatsorganisationens efterfrågade krav på prestanda, ekonomi, leveranstid samt leveranssäkerhet. (remissförslag för FMUP 15) Efter: Materielförsörjningen av Försvarsmakten ska säkerställa att levererad materiel i ett livscykelperspektiv uppfyller insatsorganisationens efterfrågade krav på prestanda, ekonomi, leveranstid samt leveranssäkerhet. Materielförsörjningen ska säkerställa användar- och arbetsmiljöperspektivet och då även ta hänsyn till användarnas fysiska attribut och förutsättningar, så som skillnader mellan män och kvinnor. (FMUP 15, antogs 2014) Valter Vilkko, Verksamhetsutvecklare WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Exempel på integrerade skrivningar: Materielförsörjning Före: 3.7.1.3 Materielförsörjning […] Materielförsörjningen av Försvarsmakten ska säkerställa att levererad materiel i ett livscykelperspektiv uppfyller insatsorganisationens efterfrågade krav på prestanda, ekonomi, leveranstid samt leveranssäkerhet. (remissförslag för FMUP 15) Efter: 3.7. Försvarslogistik 3.7.1. Inledning Materielsystems och enskilda objekts tillgänglighet behöver ökas och ska utvecklas och vidmakthållas med användaren i fokus och integrering av Human Factors genom hela livcykel-modellen (ISO-15288). Befintlig materiel ska prioriteras före materiell förnyelse. 3.7.2.2 Materielförsörjning • Utveckla och samordna integrering av konceptet Human Factors, det vill säga ett systems användbarhet, effekt och effektivitet samt påverkan på arbetsmiljön, över hela livscykeln för materielsystem. (FM VP 15) Valter Vilkko, Verksamhetsutvecklare WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Hur säkrar vi uppföljningen & långsiktigheten? Fördelar • Slår fast resultatmålen • Skapar mätbarhet • Anknyter aktiviteter till resultat inom projektet • Anknyter aktiviteter och delmål inom jämställdhet till övergripande verksamhetsmål • Förtydligar skillnaden mellan aktivitet, indikator och resultat • Skapar transparens och spårbarhet i arbetet • Skapar en uppföljningsmekanism och förvarnar om uppföljningsbehov Granska styrdokument • Står jämställdhet utskrivet någonstans i texten? • Står det något om kvinnor, män, kön eller genus? • Står det att verksamheten ska fungera likvärdigt för alla som verksamheten finns till för, oavsett deras kön? • Står det att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra hela verksamheten? Granska styrdokument • Är kön utskrivet på målgrupper (medborgare, unga, klienter m.m.) när det är relevant? • Redovisas statistik och resultat könsuppdelat? • Är den könsuppdelade statistiken beskriven i text och analyserad? • Framgår att resultat och indikatorer ska följas upp på kön? • Framgår att måluppfyllelse ska redovisas utifrån kön? • Finns särskilda mål för jämställdhet? Utgå från de jämställdhetspolitiska målen Delmål 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. • Påverkar verksamheten kvinnors och mäns möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare? På vilket sätt? • Har det gjorts verksamhetsprioriteringar som syftar till att uppfylla verksamhetsmål och samtidigt bidrar till det jämställdhetspolitiska målet? Behöver det göras omprioriteringar i verksamheten utifrån jämställdhetspolitisk hänsyn? Utgå från de jämställdhetspolitiska målen Delmål 2. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. • Påverkar verksamheten kvinnors och mäns ekonomi? På vilket sätt? • Har det gjorts verksamhetsprioriteringar som syftar till att uppfylla verksamhetsmål och samtidigt bidrar till det jämställdhetspolitiska målet? Behöver det göras omprioriteringar i verksamheten utifrån jämställdhetspolitisk hänsyn? Utgå från de jämställdhetspolitiska målen Delmål 3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. • Påverkar verksamheten möjligheten för kvinnor och män att dela det obetalda hemarbetet? På vilket sätt? • Har det gjorts verksamhetsprioriteringar som syftar till att uppfylla verksamhetsmål och samtidigt bidrar till det jämställdhetspolitiska målet? Behöver det göras omprioriteringar i verksamheten utifrån jämställdhetspolitisk hänsyn? Utgå från de jämställdhetspolitiska målen Delmål 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. • Påverkar verksamheten mäns våld mot kvinnor eller kvinnors och mäns, flickors och pojkars rätt till kroppslig integritet? På vilket sätt? • Har det gjorts verksamhetsprioriteringar som syftar till att uppfylla verksamhetsmål och samtidigt bidrar till det jämställdhetspolitiska målet? Behöver det göras omprioriteringar i verksamheten utifrån jämställdhetspolitisk hänsyn? Jämställd språk- och bildanvändning • Milles, Karin. (2008) Jämställt språk : en handbok i att skriva och tala jämställt. • Nationella sekretariatet för genusforsning. (2014) Jämställd kommunikation. • Sveriges kommuner och landsting. (2013) Guide till jämställd kommunikation. Erfarenhetsutbyte – granskning av styrdokument o Finns det någon som vill dela med sig av exempel? Hur såg formuleringarna ut förut och hur ser de ut nu? o Vad har gått bra när ni jämställdhetsintegrerat styrdokument? o Hur har ni gjort för att få till dom bra formuleringarna? o Har ni använt något granskningsverktyg? o Vilka var ni i gruppen som arbetade med förändringarna? Avslutning Kontakt Karin Bengtsson Projektsamordnare Nationella sekretariatet för genusforskning Göteborgs universitet karin.bengtsson@genus.gu.se 031 786 93 44 Mikael Almén Projektsamordnare Nationella sekretariatet för genusforskning Göteborgs universitet mikael.almen@genus.gu.se 0708 76 94 21
© Copyright 2024