Framtidens Karriär – Sjuksköterska
Framtidens Karriär Sjuksköterska Undersökning kartlägger sjuksköterskors åsikter Kraftigt sänkta ledtider för sömnapnéutredningar Kompetens, kvalitet och säkerhet går hand i hand I Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning ansåg 83 procent att personalbrist och bemanning är hälso- och sjukvårdens största utmaning de kommande åren. 75 procent ansåg personalens arbetsvillkor som den största utmaningen. På Ystads sömnapnémottagning har ledtiderna efter en nattlig andningsregistrering reducerats från 6-8 veckor till under en timme. Bakom ligger ett intensivt utvecklingsarbete som lett till en betydligt effektivare verksamhet och utredningsprocess. Kompetensutveckling och specialistutbildning har mycket hög prioritet hos sjuksköterskor. – Det är inte konstigt. Vården är extremt kunskapsintensiv, säger Helle Wijk, styrelseledamot i Svensk sjuksköterskeförening. 4 Psykiatri Patientsäkerhet Chef- och ledarskap Framtidens Karriär – Sjuksköterska oktober 2015 6 Kommunal hälso- och sjukvård 10 Bemanningsföretagen Operationssjukvård Nattarbete region halland söker ” Vi har en inspirerande arbetsplats med stora utvecklingsmöjligheter” jenny örnstedt, sjuksköterska inom region halland Vi söker sjuksköterskor inför sommaren 2016! Är du intresserad av en inspirerande arbetsplats med stora utvecklingsmöjligheter? Vi söker sjuksköterskor till Hallands sjukhus, Ambulans- och medicinsk diagnostik, Psykiatrin och Närsjukvården inom Region Halland. Region Halland är en liten region med stora möjligheter och har de sista tre åren haft landets bästa sjukvård*. Vi vill att Halland ska fortsätta att vara den bästa livsplatsen, med de friskaste invånarna och erbjuda den bästa sjukvården. Hoppas du vill vara med och bidra till detta! Fördelarna med Region Halland: • Tillräckligt stort för att ge dig bredd, men tillräckligt litet för att du ska bli sedd som en värdefull medarbetare • Bra karriärvägar och utvecklingsmöjligheter • Individanpassade introduktionsprogram • Trygghet med kollegor som jobbar i team och stöttar varandra *Enligt Öppna jämförelser av hälso- och sjukvård mellan Sveriges landsting (SKL och Socialstyrelsen). Våra olika tjänster hittar du via vår webbsida www.regionhalland.se/jobb Välkommen med din ansökan! Sahlgrenska Universitetssjukhuset Just nu går 240 av våra sjuksköterskor vårt Kliniska basår Samtidigt som 87 av våra sjuksköterskor går sin Specialistutbildning Sök till oss www.sahlgrenska.se facebook.com/sahlgrenska instagram.com/sahlgrenska twitter.com/sahlgrenska Framtidens Karriär – Sjuksköterska www.sjukskoterskekarriar.se 3 Oktober 2015 Om detta kan du läsa i Framtidens Karriär – Sjuksköterska Personalbrist och bemanning största utmaningen Personalbrist, bemanning och personalens arbetsvillkor är de största utmaningarna för hälso- och sjukvården under de kommande åren. Det visar den undersökning som Framtidens Karriär – Sjuksköterska genomförde i september mot ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor. Både fackföreningar och arbetsgivare är ense om problembilden och viljan att förbättra situationen finns. Nu måste bara resurserna avsättas så att villkoren för sjuksköterskor kan förbättras och då även ge ett mer attraktivt yrke. Genom att utveckla verksamheterna inom sjukvården kan resurser sparas, ledtider kortas och patientsäkerheten höjas. I det här numret visar vi på den remarkabla förbättringen på Ystads lasarett där ledtiden för sömnapnéutredningar kortades från Framtidens Karriär – Sjuksköterska är producerad av NextMedia. 6-8 veckor till under en timme. Det finns mycket intressant att göra som leder till förbättringar inom hälso- och sjukvården där sjuksköterskor kan ha en ledande roll. Även om utmaningarna inom hälso- och sjukvården är många så får vi inte glömma det positiva som görs runt om i landet och det finns en uppsjö av möjligheter för sjuksköterskor inom både landsting, kommun, privat sjukvård och bemanningsföretagen. Välkommen till höstens nummer av Framtidens Karriär – Sjuksköterska! Trevlig Läsning! Redaktionen 4-5 Undersökning kartlägger sjuksköterskors åsikter Personalbrist, bemanning och personalens arbetsvillkor största utmaningarna. 6 Kraftigt sänkta ledtider för sömnapnéutredningar Ledtiderna har reducerats från 6-8 veckor till under en timme. 7 Specialistutbildning inom psykiatri stärker självständigheten 8 Så ska patientsäkerheten bli klart bättre Intervju med SKL, Svensk sjuksköterskeförening och Vårdförbundet. 9 Avdelningsöverskridande samverkan för patientens bästa 10 Kompetens, kvalitet och patientsäkerhet går hand i hand 12 Internationellt fältarbete Givande, utmanande och utvecklande. 13 Höjd grundlön och personcentrerad vård ökar stabiliteten 14 Många möjligheter för sjuksköterskor att bli chefer 16 Nödvändigt med övergång till personcentrerad vård 17 Kommuner får allt större ansvar för sjukvård 18 Bemanningsföretagen ger fler karriärmöjligheter 20 Introduktionsår attraherar nyutexaminerade sjuksköterskor 21 Med ögat i fokus 22 Framtidens e-hälsotjänster kräver verksamhetsförankring It-projekt betraktas allt oftare som verksamhetsutvecklingsprojekt. 23 Operationssjuksköterskor har nyckelfunktion på sjukhus 23 Vård av äldre – ett variationsrikt framtidsyrke 24 Karriär – ett användbart ord inom vården 25 Trivs med att vara nattuggla 26 Så gör du jobbet grönare Presenterade företag och organisationer 27 Landstinget i Kalmar län 37 28 Karolinska Universitetssjukhuset Region Jämtland Härjedalen 38 29 Region Örebro län Aleris Stöd och boende för vuxna 30 Dedicare Nurse 39 Lycksele lasarett 31 Södersjukhuset 39 Nurse Partner 31 S:t Eriks Ögonsjukhus 40 Qtym 32 Proffice Care 40 Luleå kommun 32 Landstinget Västernorrland 41 Region Gävleborg Region Skåne 42 Landstinget Blekinge 34-35 Landstinget Sörmland 42 Kalix sjukhus 36 43 Akademiska sjukhuset 33 Projektledare Niklas Engman Skribenter Sandra Ahlqvist, Anna-Karin Andersson, Jeanette Bergenstav, Anette Bodinger, Håkan Edvardsson, Pierre Eklund, Alice Helleday, Cristina Leifland, Annika Wihlborg Fotografer Jeanette Bergenstav, Marie Birkl, Marcus Bäckström, Peter Engström, Elisabeth Gustavsson, Gonzalo Irigoyen, Daniel Larsson, Peter Lilja, Björn Lindgren, Johan Marklund, Peter Nilsson, Erik Nygren, Lasse Persson, Jörgen Ragnarson, Nicklas Rudfell, Magnus Sandberg, Per Sandberg, Andreas Sander, Göran Strandsten, Sander Taats, Pernilla Wahlman, Viveka Österman Tidningen finns även på: www.sjukskoterskekarriar.se Grafisk form Stellan Stål Tryck BOLD Printing/DNEX Tryckeriet Hej! en nna ha varit u k t e d e ll u k Här s att vi söker m o s n o n n a inom jätteflashig medarbetare a k s ti s ta n å fa fler en vi håller p M . rg o s m o vård och s Malmö och n e d ti m a fr a att bygg ktigt med... hinner inte ri ehöver dig! Ps. Malmö b Sahlgrenska universitetssjukhuset Kardiologi Omslagsbilder Magnus Sandberg, Viveka Österman, Pernilla Wahlman, Erik Nygren Annonsförsäljning NextMedia, Media X Norr Frågor om innehållet besvaras av NextMedia Tel: 08-661 07 90, E-post: info@nextmedia.se För mer information om Framtidens Karriär – Sjuksköterska, var vänlig kontakta: Niklas Engman Telefon 08-661 07 90, Mobil 070-774 84 90 E-post: niklas.engman@nextmedia.se malmo.se/ledigajobb 4 Framtidens Karriär – Sjuksköterska Oktober 2015 www.sjukskoterskekarriar.se Undersökning kartlägger sjukskö I Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning bland slumpvis utvalda sjuksköterskor ansåg 83 procent att personalbrist och bemanning är hälso- och sjukvårdens största utmaning de kommande åren. 75 procent betraktar personalens arbetsvillkor som den största utmaningen. – Många sjuksköterskors lojalitet gentemot kollegor och patienter hindrar dem från att stanna hemma när de är sjuka. De vet att kollegorna får jobba dubbelt om de är borta från jobbet, säger Sineva Ribeiro. Arbetsmiljö och arbetsvillkor ha en lönenivå på minst 45 000 kronor, vilket 31 procent av sjuksköterskorna som deltog i undersökningen också ansåg. sjukvårdeNs utmaNiNgar TexT AnnIKA WIhlborg – Jag är inte förvånad att endast 21 procent av sjuksköterskorna anser sig få det arbetsledningsstöd de behöver. Många chefer är upptagna med att säkra bemanningen och hinner inte ägna sig åt daglig arbetsledning, säger Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet. 60 procent av sjuksköterskorna anser att 25 000 kr är en rimlig månadslön för en nyutexaminerad sjuksköterska. Sineva Ribeiro anser att 28 000 är en mer rimlig ingångslön. Hon anser också att specialistsjuksköterskor med tio års yrkeserfarenhet bör Lojalitet hindrar sjukfrånvaro – Sjuksköterskornas ingångslöner bör ligga på samma nivå som ingångslö- Sineva ribeiro, ordförande i Vårdförbundet. Foto: Ulf huett Sjuksköterskor är felavlönade i förhållande till kompetens och ansvar sköterskor är felavlönade i förhållande till kompetens och ansvar, säger Sineva Ribeiro. 75 procent av sjuksköterskorna har känt sig tvungna att gå till jobbet även när de är sjuka, ett problem både för sjuksköterskorna och patientsäkerheten. nen för andra akademiska yrken med motsvarande utbildningslängd. Sjuk- Om undersökningen Sjuksköterskorna svarar framtidens karriär – sjuksköterska har i samarbete med voc Nordic genomfört en trendundersökning hos ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma sjuksköterskor i sverige. undersökningen genomfördes 16–18 september 2015. den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,7–4,5 procentenheter. Är du specialissjuksköterska? Har du kÄNt dig tvuNgeN att gå till jobbet sjuk? 57% 75% 43% 25% ja Nej ja Nej Är du specialistsjuksköterska eller har annan specialistutbildning? Har det hänt att du som sjuksköterska känt dig tvungen att gå till jobbet även fast du varit sjuk? vad aNser du Är eN rimlig löN för eN NyutexamiNerad? vad aNser du Är eN rimlig löN utaN specialistutbildNiNg? vad anser du är en rimlig ingångslön (kr/månad) för en nyutexaminerad sjuksköterska? 20 000 kr vad anser du är en rimlig månadslön för en sjuksköterska utan specialistutbildning med 10 års erfarenhet? 20 000 kr 1% 25 000 kr 60% 30 000 kr 25 000 kr 20% 43% 40 000 kr 1% 45 000 kr 0% 45 000 kr 50 000 kr 0% 50 000 kr 0 1% 35 000 kr 4% 40 000 kr 0% 30 000 kr 34% 35 000 kr – Kompetensförsörjningsfrågan, som även inkluderar arbetsmiljö och arbetsvillkor, står högst på vår dagordning. Vi planerar en regiongemensam introduktion för nyutexaminerade sjuksköterskor. Vi har även utbildningstjänster för sjuksköterskor som vill arbeta halvtid och specialistutbilda sig på halvtid, med bibehållen heltidslön, säger Marina Olsson, personaldirektör i Västra Götalandsregionen. Sedan 2007 strävar Västra Götalandsregionen efter att höja lönerna för sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. I år inleds även introduktionen av en regiongemensam karriärutvecklingsmodell som tydliggör olika karriärsteg för sjuksköterskor genom att 10 20 30 40 50 60 26% 7% 3% 0 10 20 30 40 50 Framtidens Karriär – Sjuksköterska www.sjukskoterskekarriar.se 5 Oktober 2015 terskors åsikter och prioriteringar 25 000 kronor, ligger i nivå med våra ingångslöner. Individuell lönesättning ska dock gälla, där påverkar bland an- minskar antalet underställda medarbetare till maximalt 35 per chef. Det ger dem bättre förutsättningar för att kunna ge kontinuerlig feedback till samtliga medarbetare, säger Marina Olsson. Den framtida kompetensförsörjningen är en oerhört angelägen fråga Individuell lönesättning – Min bild av sjukvårdens största utmaningar överensstämmer med sjuksköterskornas. Den framtida kom- Fler sjuksköterskor behöver stöd från sin arbetsledning Marina Olsson, personaldirektör i Västra Götalandsregionen. Foto: Catharina Fyrberg Foto: Hans Lindén tiker och specialistsjuksköterskor utifrån devisen att utbildning ska löna sig. De erbjuder även studielön till sjuksköterskor som vill gå en specialistutbildning inom ett bristområde, exempelvis operation eller intensivvård. – Den ingångslön som störst andel sjuksköterskor betraktar som rimlig, petensförsörjningen är en oerhört angelägen fråga, inte minst i Stockholms läns landsting vars befolkning ständigt växer, säger Maria Englund, personaldirektör i Stockholms läns landsting. 2014 och 2015 genomför Stockholms läns landsting en löneförhöjning för barnmorskor, biomedicinska analy- specificera kraven och lönenivåerna för olika karriärnivåer. Satsningen vänder sig i första hand till sjuksköterskor som vill stanna kvar i den patientnära verksamheten och samtidigt göra karriär. – Fler sjuksköterskor behöver stöd från sin arbetsledning. Vi minskar chefernas administrativa börda och att nat medarbetarens tidigare yrkeserfarenheter, säger Maria Englund. Hon anser att satsningar som ger sjuksköterskor en bra introduktion till yrket kan bidra till en bättre arbetsmiljö, exempelvis traineeår för nyutexaminerade. I Stockholms läns landsting införs även en systematisk kompetensplaneringsmodell som utgår från individen och landstingets framtida kompetensbehov. I verksamheterna utvecklas också olika former av karriär- och utvecklingsstegar för sjuksköterskor. Maria Englund, personaldirektör i Stockholms läns landsting. Tack för bidraget till Läkare utan gränser epidemier och naturkatastrofer samt till befolkningsgrupper som saknar hälsovård på grund av social eller geografisk isolering. utan gränser. läkare utan gränser ger humanitär medicinsk katastrofhjälp till människor som drabbats av väpnade konflikter, kriser, tack vare er sjuksköterskor som svarade på undersökningen har Framtidens karriär – sjuksköterska skänkt 10 000 kr till läkare Får du tillräckligt med stöd av din arbetsledning? vilka är de största utmaningarna För hälso- och sJukvården? 21% Ja, fullt ut vilka anser du är de största utmaningarna för hälso- och sjukvården under de kommande åren? 47% Ja, till viss del 100 25% nej, inte så mycket 7% nej, inte alls 83% 80 Får du tillräckligt med stöd av din arbetsledning i ditt arbete som sjuksköterska? 75% 60 57% 57% 54% 48% 44% 40 40% 38% 36% 34% 25% 25% 20 vad anser du är en rimlig lön med specialistutbildning? vad anser du är en rimlig månadslön för en specialistutbildad sjuksköterska med 10 års erfarenhet? 0 personalbrist/bemanning kompetensförsörjningen ge god vård till patienter med stora behov 20 000 kr 0% arbetsvillkoren för personalen 25 000 kr 0% patientsäkerheten 30 000 kr resursbrist 1% 35 000 kr arbetsmiljön 12% 40 000 kr ge en god vård till det ökande antalet äldre personer 41% 45 000 kr 31% 50 000 kr hälso- och sjukvårdens organisation 15% 0 10 20 30 40 50 13% 11% ledarskapet inom hälso- och sjukvården nytänkande och utveckling av vården ge jämlik vård ge en god vård till det ökade antalet nyanlända övergång till personcentrerad vård it och digitalisering 6 Framtidens Karriär – Sjuksköterska www.sjukskoterskekarriar.se Oktober 2015 Kraftigt sänkta ledtider i Ystad På Ystads sömnapnémottagning har ledtiderna efter en nattlig andningsregistrering reducerats från 6-8 veckor till under en timme. Det som ligger bakom är ett intensivt utvecklingsarbete som lett till en betydligt effektivare verksamhet och utredningsprocess. EffEktivisEring av vErksamhEtEn TexT SanDra ahlqviST Forskning och utveckling inom sömnstörningar är ett område i oupphörlig utveckling och för de sjuksköterskor som arbetar inom fältet innebär det en alltjämt varierande yrkesroll präglad av många intressanta uppgifter. Zarita Nilsson och Petra Kleman har båda arbetat som sjuksköterskor på sömnapnélaboratoriet i Ystad sedan 1994 och var delaktiga i såväl dess uppbyggnad som dess kraftiga förbättringsarbete. – Det händer mer för varje år som går och det är en oerhört stark drivkraft. Vi älskar vårt arbete och trivs med att kunna följa våra patienter, men då behovet av CPAP-hjälpmedel ökade kraftigt kring 2006 stod det snabbt klart att något behövde göras för att kunna åtgärda de långa ledtiderna. Efter att ha deltagit i en föreläsning om LEAN satte vi oss ner för att identifiera vilka moment som var tidsödande, säger Petra. Flexiblare för patienterna Det dröjde inte länge förrän medarbetarna kunde urskilja en mängd aspekter som skulle kunna effektiviseras och kort därefter kom arbetet igång. I mångt och mycket handlade det om tungrott pappersarbete och osmidiga processer samt prioriteringar som behövde ses över. Zarita nilsson och Petra Kleman, sjuksköterskor på sömnapnélaboratoriet i Ystad. – När vi fick tillgång till bättre och lättare utrustning för andningsregistreringen kunde vi låta patienterna hämta den på sin egen tid och få med sig utförliga instruktioner samt en läsplatta med en enkel instruktionsfilm för att koppla upp utrustningen hemma. Sköterskebesöket blev överflödigt. En överväldigande majoritet av patienterna tyckte att förändringen var mycket positiv, säger Zarita. Får diagnos direkt Samma morgon som patienten sedan återlämnar utrustningen har han eller hon en tid inbokad med läkare, som i samråd med sjuksköterska går igenom resultatet från andningsregistreringen. Hela processen tar 30 minuter och patienten får besked om sin diagnos direkt från läkaren. – Om bästa behandling anses vara CPAP får de direkt en tid för gruppin- Alingsås lasarett formation och efterföljande besök hos sköterskan för utprovning av CPAP-maskin. Sömnapné är ett tillstånd som sannolikt behöver behandlas livet ut och då behöver man ha tillgång till tydlig information om vad det innebär. Den tid som läkare och sköterskor tidigare an- efter att ha deltagit i en föreläsning om lean satte vi oss ner för att identifiera vilka moment som var tidsödande vände till att informera patienten individuellt har minskat rejält i och med den omfattande information som vi numera ger i grupp. Men självklart erbjuds fortfarande individuell information till de patienter som så önskar. De allra flesta uttrycker en stor uppskattning i att få känna att de inte är ensamma om sina problem, poängterar Zarita. Patienterna står i fokus Liksom tidigare har laboratoriet strikta kontroller efter en månads behandling och därefter efter ett år. Man håller kontakt med patienten genom exempelvis enkäter som utvärderar deras allmäntillstånd och upplevelse av apparaten. – På det här viset sparar vi arbete och tid både för patienterna och för oss så att vi kan lägga tid på de som har problem med sin behandling. Naturligtvis är man ändå välkommen att boka en tid med sin sköterska om man föredrar det – patienterna måste alltid vara i fokus och det är mycket viktigt att vi inte rationaliserar och effektiviserar på sätt som är missgynnsamma för dem, avslutar Petra. - framtidens akutsjukhus med närvårdsprofil ”Alingsås lasarett är ett mindre sjukhus där jag får möta en bredd av patienter och patientdiagnoser. Jag lär mig mycket och blir trygg i min yrkesroll på era områden.” /Sjuksköterska Följ oss på Facebook för att hålla dig uppdaterad om lediga tjänster och annat som händer på sjukhuset. facebook.com/alingsaslasarett Framtidens Karriär – Sjuksköterska www.sjukskoterskekarriar.se 7 Oktober 2015 Specialistutbildning stärker sjuksköterskors självständighet 24 procent av sjuksköterskorna kan tänka sig att specialisera sig inom psykiatri, enligt Framtidens Karriär – Sjuksköterskas undersökning bland ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma sjuksköterskor. Psykiatrisk vård TexT AnniKA Wihlborg – Jag ser det som mycket positivt att en fjärdedel av sjuksköterskorna är intresserade av och kan tänka sig att arbeta inom psykiatrin, säger Joachim Eckerström, specialistsjuksköterska inom psykiatri och vårdutvecklare på Norra Stockholms psykiatri i Stockholms läns landsting. Ett stort intresse för psykiatri och psykiatrisk omvårdnad gjorde att han själv specialistutbildade sig. – Efter specialistutbildningen öppnar arbetsmarknaden upp sig på ett helt annat sätt. Specialistutbildningen erbjuder en kunskapsfördjupning och stärker sjuksköterskan avsevärt i sitt självständiga arbete och beslutsfattande, säger Joachim Eckerström. – För att öka antalet specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård bör man tydliggöra kompetensen hos specialistsjuksköterskan i den psykiatriska vården. Det bör även finnas ett lönein- Ju fler specialister vi blir, desto tydligare kommer vår kompetens att synas kontinuerligt med att lyfta fram psykiatrisjuksköterskans unika kompetens. De har exempelvis tagit fram en kompetensbeskrivning för specialistsjuksköterskor i den psykiatriska vården. – Specialistsjuksköterskor i psykiatrin har ett ansvar att gemensamt skapa omvårdnadsprojekt som gör det möjligt att utvärdera den psykiatriska omvårdnadens positiva effekter. Stockholms läns landsting har exempelvis publicerat omvårdnadsdelar till de regionala vårdprogrammen, ett stort steg för att tydliggöra vad psykiatrisk omvårdnad kan vara, säger Joachim Eckerström. Joachim eckerström, specialistsjuksköterska inom psykiatri och vårdutvecklare på norra Stockholms psykiatri i Stockholms läns landsting. skulle du kunna tänka dig att sPecialisera dig inom Psykiatri? citament. Ju fler specialister vi blir, desto tydligare kommer vår kompetens att synas, vilket förhoppningsvis snart även korrelerar till en högre lön, säger Joachim Eckerström. Psykiatrins positiva effekter Yrkesorganisationen Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskor arbetar 24% 76% Ja nej Hej! Jag heter Erik. Jag är sjuksköterska och jobbar på Västerviks sjukhus. Jag behöver fler jobbarkompisar. Vi välkomnar sjuksköterskor och barnmorskor till vårt akutsjukhus med förlossningsvård och BB i norra Kalmar län. Västerviks sjukhus är bland de bästa i landet på tillgänglighet och våra patienter hör också till de mest nöjda. Vi vill att det ska fortsätta att vara så, för hos oss kommer alltid patienten först! Vi erbjuder jobb som innebär personlig utveckling och som gör skillnad för andra. Ett meningsfullt och utvecklande arbete. Varje dag! Vi berättar gärna mer om hur det är att jobba och bo i Västervik: Anita Lindahl, telefon 0490-867 44, e-post: anita.lindahl@ltkalmar.se eller Elin Sjöblom, telefon 0490-864 08, e-post: elin.sjoblom@ltkalmar.se Lediga jobb hittar du på Ltkalmar.se. Följ oss på Facebook! Möt medarbetare som berättar om hur det är att jobba i Landstinget i Kalmar län. Västerviks sjukhus · 593 81 Västervik · Telefon 0490-860 00 · Ltkalmar.se 8 Framtidens Karriär – Sjuksköterska www.sjukskoterskekarriar.se Oktober 2015 Så ska patientsäkerheten bli klart bättre Nästan 80 procent av landets sjuksköterskor anser att deras arbetsplats brister när det gäller patientsäkerheten. Det visar resultatet av den undersökning som Framtidens Karriär – Sjuksköterska lät göra under våren 2015 bland ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma sjuksköterskor. Färre än var fjärde tillfrågad sjuksköterska ansåg att deras arbetsplats helt kan garantera att man bedriver patientsäker vård. I det här numret följer vi upp resultatet med en enkät till de som arbetar med frågan och undrar: Vad krävs för att patientsäkerheten ska förbättras? TexT ANNA-KArIN ANDerSSoN evA estling, sAmordnAre För det nAtionellA torie pAlm ernsäter, sAkkunnig i kvAlitets- och vård- pAtientsäkerhetsArbetet på skl utveckling på svensk sJuksköterskeFörening – Det krävs ett systematiskt arbete där alla led inom vården, samstämmigt, fokuserar på att nå en säkrare vård, från högsta ledningsnivå till de kliniskt verksamma medarbetarna som varje dag möter patienter. De senaste fyra åren har vi, tillsammans med våra medlemmar, arbetat aktivt med den här frågan. Vi har en nollvision och tydliga mål och strategier för hur vi ska nå dit men det krävs uthållighet och tålmodigt kämpande för klara av det. Att sjuksköterskor upplever att inte vården är säker ska givetvis tas på allvar. Det tyder på att högsta ledningen inte alltid når ända ut i den patientnära vården med vad som görs för att förbättra säkerheten. Det här visar vikten av att vi fortsätter med det pågående arbetet. Jag är ändå hoppfull. Att frågan hamnat i fokus är positivt och visar på en Foto: SKL ökad riskmedvetenhet och ett stort engagemang för att nå en förbättring. JohAn lArsson, vice ordFörAnde För vårdFörbundet – Det är sjuksköterskorna som är nära patienterna som bäst kan bedöma om vården är säker eller inte. Det kan man inte avgöra bakom ett skrivbord. Att en så stor andel anser att deras arbetsplats inte håller måttet i det avseendet borde få högsta ledningen intresserad av att lyssna på det sjuksköterskorna har att säga, höra efter vad de ser för brister. Vi på Vårdförbundet menar också att det måste ske en kulturförändring inom vården. Det pratas för mycket om att nya lagstiftningar och omorganisationer ska lösa problemet. Vi menar att vården måste bli personcentrerad. Patienten ska vara i fokus och vara delaktig i sin vård istället för att som nu alltför ofta reduceras till att bli en piltavla som det kastas olika behandlingsmetoder emot. Att involvera patienten i högre utsträckning ökar egenvårdsförmågan, spar resurser och ökar samtidigt kvaliteten och säkerheten i vården. Ytterligare en förbättringsåtgärd är ar- – Sjuksköterskor är ofta medvetna om riskerna för vårdskador och ledning och politiker måste lyssna till vad de har att säga. Oftast beror vårdskador på systemfel som brister i vårdrutiner, arbetsmiljö, bemanning, ledarskap eller organisation. Förutom fysiska vårdskador är dåligt bemötande en av de vanligaste anmälda skadorna. Sjuksköterskor måste våga välja patientperspektivet, lyssna till patienten och förändra så att patient och närstående blir delaktiga i vården och därmed gör den mer säker. Svensk sjuksköterskeförening lyfter även fram betydelsen av utbildning och omvårdnadsforskning för en säker vård. Med aktuell kunskap får sjuksköterskor argument för att reagera på fel och brister och kan agera för att patienter inte ska skadas eller dö av vård. I flera år har Svensk sjuksköterskeförening pekat på behovet av fler specialistutbildade sjuksköterskor. Trots att vården kräver hög kompetens anställs grundutbildade sjuksköterskor till högspecialiserad vård. I stället för att ge sjuksköterskor tjänstledigt för att läsa en specialistutbildning, och därmed få rätt kompetens för uppdraget, hittar arbetsgivaren på egna lösningar. Bristen på nationell planering äventyrar patientsäkerheten. Anser du Att din ArbetsplAts bedriver en pAtientsäker vård? 23% Ja, fullt ut 47% Ja, till viss del 28% nej, inte helt 2% nej, inte alls Foto: Ulf Huett betsmiljön. Forskningen visar nu det vi inom Vårdförbundet länge hävdat, att en dålig arbetsmiljö för sjuksköterskor ger negativa konsekvenser för patienterna. Vi måste skapa förutsättningar för en hälsosam arbetsmiljö. resultatet av den undersökning som Framtidens karriär – sjuksköterska lät göra under våren 2015. Framtidens Karriär – Sjuksköterska www.sjukskoterskekarriar.se 9 Oktober 2015 Avdelningsöverskridande sam verkan för patientens bästa Att arbeta enhetsöverskridande och standardiserat med fokus på patientens bästa är ett vinnande koncept på anestesiklini ken vid Centrallasarettet i Växjö och Lasarettet i Ljungby. Här bedrivs banbrytande verksamhetsutveckling inom CRM, Crew Resource Management. Sedan 2013 arbetar hon som avdelningschef inom anestesikliniken inom Region Kronoberg. VerksamhetsutVeckling TexT AnniKA WiHLboRg Stärker patientsäkerheten – Traditionellt utgör varje enhet på ett sjukhus en separat verksamhet, vårdpersonalen reflekterar sällan över att patienten ingår i ett större sammanhang, en vårdkedja där den vård de erbjuds på olika enheter får kort- och långsiktiga konsekvenser. Även om en patient vårdas på flera olika enheter så Vi måste jobba för patientens bästa och då gäller det att samar beta i olika processer ska det inte medföra några skillnad för individen. Vi måste jobba för patientens bästa och då gäller det att samarbeta i olika processer, säger Charlotte Dalenius, specialistsjuksköterska och avdelningschef på anestesikliniken på centrallasarettet i Växjö. Efter sjuksköterskeexamen 1997 har Charlotte Dalenius genomgått två specialistsjuksköterskeutbildningar inom IVA och anestesi. Hon har även tagit en magisterexamen i vårdvetenskap och pedagogik och arbetat som vårdlärare på gymnasienivå och på Linnéuniversitetets sjuksköterskeutbildning. 2014 introducerade klinikledningen ett verksamhetsutvecklingsprojekt på anestesikliniken. Projektmetodiken baseras på CRM, Crew Resource Management, en metodik med ursprung i flygindustrin. CRM baseras på ett standardiserat arbetssätt och inarbetade rutiner som stärker patientsäkerheten, minskar risken för vårdskador och stärker beredskapen vid akutsituationer och hög arbetsbelastning. Projektet inleddes med att samtlig vårdpersonal utbildades enligt CRM-metodiken. På anestesikliniken arbetar numera den steriltekniska avdelningen, intensiven och operationsavdelningen enligt samma metodik och rutiner och man samarbetar i avdelningsöverskridande projekt. – CRM innebär att medarbetarna har ett helt annat säkerhetstänk och dessutom upplever ett större helhetsansvar för verksamheten. Vi har numera alltid både en plan A och en plan B för olika risksituationer som kan uppstå i den dagliga verksamheten. Vi jobbar både smartare och säkrare och när hög belastning uppstår känner sig personalen rustad för det, säger Charlotte Dalenius. Utmana gamla arbetssätt En gång per dag har till exempel medarbetarna på steriltekniska enheterna Charlotte Dalenius, avdel ningschef inom anestesi kliniken inom Region Kronoberg. patientsäkerhetsavstämningar där de går igenom de dagsaktuella patientsäkerhetsrisker som kan uppstå. För medarbetare sitter det numera i ryggmärgen att stanna upp flera gånger per dag för att reflektera över hur patientsäkerhetsrisker kan förebyggas. CRM-metodiken bedrivs som flera pilotprojekt på anestesikliniken. Om det faller väl ut är tanken att metodiken förhoppningsvis efterhand kan rullas ut som ett permanent arbetssätt i hela Region Kronoberg. Charlotte Dalenius råd till andra vårdenheter som vill komma igång med verksamhetsutvecklingsprojekt är att ta omsorGsFÖrVALTNINGEN del av andras erfarenheter och ta hjälp av de som redan kommit en bit i arbetet med att utmana gamla arbetssätt och hierarkier. – Det krävs mod för att initiera den här typen av verksamhetsutvecklingsprojekt. Initialt mötte vi förstås en del motstånd från verksamheterna. Efter ett tag upptäckte medarbetarna dock fördelarna med att arbeta enligt CRM, då ökade deras engagemang. Många vittnar om att det är roligare, mer utvecklande och mer stimulerande med ett arbetssätt som stärker självförtroendet och individens eget ansvar, säger hon. www.avesta.se Ingå i ett stöttande och lojalt team med tillgång till kollegor dygnet runt! Välj Avesta kommun. Vi söker: Sjuksköterskor och Distriktsköterskor Vi erbjuder dig inte bara konkurrenskraftiga löner utan också ett fritt och stimulerande arbete med såväl omvårdnad som medicintekniskt avancerade arbetsuppgifter. Hos oss har du möjlighet att självständigt planera din dag och ditt arbete. Låter det intressant? Läs mer och ansök på vår webplats: www.avesta.se/jobb Något fantastiskt kommer att hända Avesta kommun är mitt inne i ett utvecklingsarbete där alla medarbetare är med och bidrar med kompetens och engagemang. År 2020 är vi 25 000 invånare, har ett ännu kraftfullare näringsliv som grund för en ännu bättre välfärd, och vi vet att vi gjorde det tillsammans! 10 Framtidens Karriär – Sjuksköterska www.sjukskoterskekarriar.se Oktober 2015 Kompetens, kvalitet och säkerhet går hand i hand Kompetensutveckling och specialistutbildning har mycket hög prioritet hos sjuksköterskor. – Det är inte konstigt. Vården är en extremt kunskapsintensiv verksamhet och svenska sjuksköterskor är väl medvetna om sitt ansvar. Fortbildning TexT CriSTina LeiFLanD Det säger Helle Wijk, forskare och docent vid Göteborgs universitet samt klinisk lektor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Kvalitetsstrategiska avdelningen där hon arbetar med kvalitetsfrågor. Hon är även styrelseledamot i Svensk sjuksköterskeförening. Helle Wijk framhåller att svenska sjuksköterskor har en hög utbildningsnivå som motsvarar de mycket komplexa omvårdnadsuppgifter som vården omfattar idag. Kompetensutveckling är en förutsättning för att sjuksköterskor ska kunna hålla sig à jour med utvecklingen – Sjuksköterskor förbereds för, och är mycket medvetna om, kopplingen mellan kompetens, kvalitetsutveckling och patientsäkerhet. Detta ligger i linje med de allt högre kraven på sjuksköterskor i form av mer tekniskt avancerad och specialiserad vård, både inom slutenvård, öppenvård samt kommunal vård och omsorg. Specialistutbildning och kompetensutveckling är en förutsättning för att sjuksköterskor ska kunna hålla sig à jour med utvecklingen och ansvara för en säker och högkvalitativ omvårdnad, samtidigt som de driver utvecklingsarbete inom vården. grundutbildningsstudenter ser det oftast fler specialistsjuksköterskor till gagn för Vidare krävs tydliga mandat och karrisom ett självklart steg i karriären att vårdens kvalitet. Det är väl känt att det ärvägar där sjuksköterskors specialistutbilda sig till specialistsjuksköterska. råder stor brist på specialistsjuksköterutbildning tillvaratas och värderas. Detta är en möjlighet för arbetsgivaren skor vilket leder till inställda operatioHelle Wijk framhåller att att säkra vårdens kvalitet och patienterner och stängda vårdplatser, brist på kompetensutvecknas säkerhet som inte får missas! konstaterar Helle Wijk. ling och specialistbildning Ett sätt att skynda på slår mot den viktiga handbättre villkor för specialistHar du möjligHet att Fortbilda ledningen av blivande sjukutbildning vore att instifta dig i den omFattning du önskar? sköterskor på grund- och fler tjänster som formellt specialistnivå. kräver specialistsjuksköHar du möjlighet att terskekompetens. Idag – Yrkesspecifik, akafortbilda dig eller gäller sådana krav inom demiskt förankrad högkompetensutveckla dig exempelvis anestesi-, intenkompetent handledning är i den omfattningen som Helle Wijk, sjuksköterska, sivvårds- och operationsavgörande för att blivande du önskar? forskare och docent vid verksamheten, men Helle sjuksköterskor ska utvecklas Göteborgs universitet. Wijk menar att alla områoch vilja stanna kvar i yrket den behöver specialistkompetens. efter examen. Det handlar både om kom39% ja petensnivån hos handledare och om att – Att bedriva kirurgisk, medicinsk 61% nej det måste finnas ett tillräckligt stort antal och barnsjukvård utan specialistutbilhandledare med tid för sitt uppdrag. Det dade sjuksköterskor är oansvarigt och finns goda skäl att lyfta handledarrollen helt oacceptabelt för patientsäkerheten. Framtidens Karriär – Sjuksköterska och låta den bli en tydlig karriärväg. Det är också viktigt att arbetsgivare har genomfört en trendundersökning tydliggör karriärvägar och lönenivåer hos ett slumpmässigt urval av yrkesför specialistutbildade sjuksköterskor, Betald utbildning verksamma sjuksköterskor i sverige. det måste finnas ett mervärde. Dagens Svensk sjuksköterskeförening och Vårdförbundet har länge drivit frågan om nödvändiga förutsättningar för Hur viktigt är det med Fortbildning ocH kompetensutveckling? specialistutbildning exempelvis i form av betald utbildning. Helle Wijk ser att det börjar få effekter i form av att allt 93% mycket viktigt fler arbetsgivare ger förutsättningar för 7% ganska viktigt sjuksköterskor att studera till specia0% inte så viktigt listsjuksköterska. 0% inte viktigt alls – Vi ser fler former av kombinationstjänster, där man arbetar deltid och studerar deltid med bibehållen lön. OpHur viktigt anser du som sjukskötertimalt vore förstås att ge sjuksköterskor ska att det är med fortbildning och kompetensutveckling i ditt yrke? möjlighet att studera på heltid med bibehållen lön. Det skulle även gagna arbetsgivarna, som på kortare tid skulle få Till dig som jobbar inom psykiatri idag, eller vill byta inriktning: Allmänpsykiatrin i Dalarna har vårdenheter i Falun och i Säter. Vi bedriver psykiatrisk sjukvård med flera inriktningar, och vi har även en ätstörningsenhet samt en beroendeenhet. I Säter ligger enheterna naturskönt vid sjön Ljustern, och i Falun ligger enheterna centralt i stan i direkt anslutning till lasarettet. Vi erbjuder konkurrenskraftiga löner, och vi har bra avtal för arbete på obekväm arbetstid. Till divisionen hör även en utvecklingsenhet som bedriver utbildning och mindre forskningsprojekt. Vi prioriterar att utbilda och fördjupa kunskapsnivån för vår personal för att kunna bedriva så kvalificerad vård som möjligt och ge stimulans i arbetet. Välkommen med din ansökan och önskar du ytterligare information om oss så mailar eller ringer du till: Kontaktperson Mats Carlsson Verksamhetschef Allmänpsykiatri Falun & Säter E-post: mats.carlsson@ltdalarna.se Tel: 072-550 53 10 VI MÅR BRA NÄR VI UTVECKLAS. Vården är ett kunskapsintensivt område under ständig utveckling, och vi ska självklart utvecklas med den. Därför driver Vårdförbundet en modell för akademisk specialisttjänstgöring (AST) där specialistutbildningen sker inom ramen för en anställning och studierna integreras med jobbet. Tack vare vårt kraftfulla påverkansarbete har de flesta riksdagspartier frågan på sin agenda och flera arbetsgivare har redan infört modellen. Ju fler vi är desto mer kan vi påverka. Bli medlem i Vårdförbundet! När vi mår bra mår alla bättre. vardforbundet.se/medlem BLI MEDLEM VIA SMS 717 00 12 Framtidens Karriär – Sjuksköterska www.sjukskoterskekarriar.se Oktober 2015 Internationellt fältarbete – givande, utmanande och utvecklande Att som sjuksköterska arbeta i fält i samband med internationella krissituationer är utvecklande såväl personligt som professionellt. Fältarbetet stärker sjuksköterskors ledarskapsförmåga och innovativa förmågor. Det är även en erfarenhet som ger mycket tillbaka på flera plan. InternatIonellt fältarbete Katrin Kisswani under uppdrag på en mobil klinik i Filippinerna 2009. Foto: läkare utan gränser Te x T A n n I K A W Ih lbor g – Jag hade tidigt en dröm om att vara med och ”rädda världen” genom att arbeta som sjuksköterska vid internationella krissituationer. Efter min specialistutbildning arbetade jag i fyra år på bland annat Helsingborgs lasarett och Akademiska sjukhuset i Uppsala innan jag förverkligade min dröm och åkte ut på mitt första fältuppdrag, säger Katrin Kisswani, anestesisjuksköterska på Karolinska universitetssjukhuset och ordförande i Läkare utan gränser Sverige. Innan hon åkte utomlands och blev en del av Läkare utan gränsers akutteam gick Katrin Kisswani en kurs i internationell hälsa vid Uppsala universitet. Kursen är obligatorisk för sjuksköterskor som vill arbeta i fält för Läkare utan gränser och gav henne grundläggande kunskaper kring humanitära insatser, internationell politik och sjukvård i utvecklingsländer. Sedan det första uppdraget i Darfur i Sudan har Katrin Kisswani genomfört ytterligare tjugotvå uppdrag i bland annat Filippinerna, Jemen, Somalia, Afghanistan och Irak samt i det jordbävningsdrabbade Nepal. Varje uppdrag har sina unika förutsättningar, men rutinerna för en god patientsäkerhet är desamma. Vara trygg i yrkesrollen – Att arbeta i fält har verkligen stärkt min självkännedom och trygghet i rollen som sjuksköterska. Hemma i Sverige har man som sjuksköterska ofta tillgång till många kompetenta kollegor och all den sjukvårdsutrustning som behövs. På exempelvis en vårdcentral som inryms i ett tält i ett katastrof- Man tvingas lita till sin egen kompetens, våga fatta självständiga beslut och ständigt ligga steget före område tvingas man lita till sin egen kompetens, våga fatta självständiga beslut och ständigt ligga steget före. Det är ett extremt lärorikt arbetssätt. allmänhet och det land du vill åka till i Sjuksköterskor har ofta stor nytta av synnerhet. Det är också viktigt att ha en fälterfarenheterna när de återvänder till tydlig arbetsbeskrivning och vara klar den svenska sjukvården, säger Katrin över sin egen roll i fältarbetet Kisswani. samt att veta vilken backup – Sjuksköterskor i fält man har i form av resurser har ett betydligt större och kollegor på plats. Arbeansvar, både medicinskt, tet som fältsjuksköterska är administrativt och arbetsverkligen givande, man får ledningsmässigt än hemma i ofta enormt mycket tacksamSverige. Sjuksköterskor som het tillbaks från patienterna, funderar på att ge sig ut i säger Katrin Kisswani. fält bör därför vara ordentligt trygga i sin yrkesroll Sjuksköterskor i fält Katrin Kisswani, anestesioch gärna ha erfarenhet av har i allmänhet personalsjuksköterska och ordföranarbetsledning. Stresståligansvar och ägnar ofta en de i läkare utan gränser. Foto: läkare utan gränser het, flexibilitet, förmåga relativt stor del av din tid att agera innovativt och att åt arbetsledning, exempelorganisera sitt eget arbete är exempel vis att skapa arbetsscheman, upprätta på andra värdefulla egenskaper i fält, arbetsbeskrivningar och att operativt säger Katrin Kisswani. leda den dagliga verksamheten. Katrin Kisswani betraktar därför fältarbete som en nyttig erfarenhet och en god Tacksamhet från patienterna grund för sjuksköterskor som vill ut– Mitt tips till sjuksköterskor som vecklas som ledare. Den som vill ägna överväger att åka ut på internationelsig åt mer övergripande ledarskap kan la fältuppdrag är att fundera på dina även bli koordinator eller internationell drivkrafter och hur dina förväntningar medicinsk koordinator. ser ut. Läs på mycket om fältarbete i Vi söker sjuksköterskor. Börja din karriär hos oss! Vi söker dig som har erfarenhet, specialistutbildning eller är nyutexaminerad till något av våra sjukhus; Nyköpings lasarett, Mälarsjukhuset i Eskilstuna, Kullbergska sjukhuset och Karsuddens sjukhus i Katrineholm. Vi satsar på att vara Sveriges friskaste län 2025. Anta vår utmaning – kom och utvecklas med oss! Kontakta Ulrika Hedsand, samordnare sjuksköterskerekrytering, mobil 070-245 83 13, ulrika.hedsand@dll.se, Marie Persson, PA-konsult, marie.persson@dll.se eller Sofia Andersson, HR-konsult Karsudden, sofia.a.andersson@dll.se. Läs mer på www.landstingetsormland.se/jobbahososs Välkommen att utveckla och utvecklas hos en av Sörmlands största arbetsgivare. Tillsammans skapar vi Sveriges friskaste län 2025! Framtidens Karriär – Sjuksköterska www.sjukskoterskekarriar.se 13 Oktober 2015 Höjd grundlön och personcentrerad vård ökar stabiliteten Många sjuksköterskor har en stressig vardag och vittnar om att patientsäkerheten kommer i kläm när de ständigt tvingas prioritera mellan arbetsuppgifterna, vilket kan leda till felbedömningar. Ett av de största problemen är ett lågt löneläge som leder till hög omsättning på arbetsmarknaden. Vårdsituationen TExT AnniKA WiHlborg – På senare år har problematiken till följd av sjuksköterskornas arbetssituation och dåliga löneutveckling eskalerat. Uppskattningsvis 45 000 svenska om grundlönerna höjdes skulle behovet av nyanställningar minska sjuksköterskor har redan lämnat yrket. Andra varvar kortare anställningar på bemanningsföretag med perioder i Norge. Ytterligare en grupp arbetar kortare perioder på olika avdelningar, säger Lotta Dickman, som är specialistutbildad inom intensivvård och har tjugofyra års yrkeserfarenhet som sjuksköterska. Hon har vidareutbildat sig inom dialys och har bland annat arbetat på Al Ain Hospitals i Förenade Arabemiraten, Universitetssjukhuset i Nordnorges och Karolinska sjukhusets dialysavdelningar. Lägre introduktionskostnader Den höga omsättningen på sjuksköterskornas arbetsmarknad leder, enligt Lotta Dickman, till att den avdelningsspecifika erfarenheten och kompetensen går förlorad. Detsamma gäller teamfunktionen som uppstår i ett väl sammansvetsat arbetslag och som forskning har visat sig höja produktivitet och kvalitet. LANDSTINGET BLEKINGE SÖKER – När den mest erfarna sjuksköterskan på en avdelning tog examen för mindre än två år sedan inser man att värdefull verksamhetskompetens saknas på många håll. Det försämrar patientsäkerheten. Att nyanställa en sjuksköterska kostar uppskattningsvis 175 000 kronor. Om grundlönerna istället höjdes skulle behovet av nyanställningar minska. Kostnaderna för bemanningssjuksköterskor, sjukskrivningar och övertid skulle minska om löneläget höjs. Det skulle också leda till en ökad stabilitet och mer sammansvetsade vårdteam, säger Lotta Dickman. Personcentrerad vård Ytterligare en åtgärd som, enligt Lotta Dickman, skulle innebära ett lyft för hela sjuksköterskekåren är AST, akademisk specialisttjänstgöring, alltså betald specialistutbildning. Även sjuksköterskor som inte vill gå en specialistutbildning bör erbjudas en genomtänkt yrkesintroduktion samt regelbunden kompetensutveckling. Lotta Dickman menar att personcentrerad lotta Dickman har tjugofyra års yrkeserfarenhet som sjuksköterska. vård på sikt kan minska behovet av nyrekryteringar. – Introduktionen av personcentrerad vård är en förändring som skulle göra ett stort avtryck, både för patientsäkerheten och vårdkvaliteten, men även ekonomiskt. Undersökningar visar att personcentrerad vård ofta är betydligt mer kostnadseffektiv än traditionell vård. Enligt en studie vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet medförde personcentrerad vård en halvering av antalet vårddagar, en signifikant minskning av antalet trycksår samt en fyrtioprocentig minskning av vårdkostnaderna, säger hon. HOPPas du vill komma till oss! Det lilla landstinget med de stora möjligheterna Vi söker legitimerade sjuksköterskor som sätter patienten i fokus och ger rätt vård i rätt tid. Vill du arbeta i ett landsting där du har möjlighet att påverka, utvecklas och ta ansvar är vi landstinget för dig. Vi erbjuder tillsvidareanställning för såväl grundutbildade som specialistutbildade sjuksköterskor med olika inriktningar. Vill du vara med och göra skillnad för Blekinges 153 000 invånare? Se våra lediga tjänster på: www.ltblekinge.se Vi är några av Kungälvs sjukhus glada chefer, som gärna ser DIG som vår framtida medarbetare! Kungälvs sjukhus söker sjuksköterskor. Vill du veta mer? Kontakta en av våra HR-specialister, tfn 0303-980 00. Läs mer om tjänsterna på: www.vgregion.se/Jobbportalen 14 Framtidens Karriär – Sjuksköterska www.sjukskoterskekarriar.se Oktober 2015 Många möjligheter för sjuksköterskor att bli chefer Mod och grundläggande värderingar som bygger på att alla gör sitt bästa. Det är två egenskaper som kännetecknar en bra chef. – Våga tacka ja när tillfälle ges, tipsar barnmorskan Lena Adolfsson, sjukhusdirektör på Karlskoga lasarett. gar sjuksköterskor som ledare är inom it-sektorn. – Att utveckla it-stöd för vården kräver förståelse för verksamheten, säger Lena Adolfsson. Det goda ledarskapet Chef- oCh ledarskap TexT ALice HeLLeDAy Den som vill skriva ut Lena Adolfssons CV får räkna med att det går åt mycket papper. För det var en lång och snirklig väg som tog henne från en tjänst som sjukvårdsbiträde i början på 80-talet till den som sjukhusdirektör för Karlskoga lasarett. Medfödd nyfikenhet, ett kritiskt tänkande och viljan att göra gott är några av drivkrafterna, men att avancera till chef kräver framför allt mod enligt Lena Adolfsson. – Du blir utsatt för kritik och det är omöjligt att bli omtyckt av alla. Att anta ett ledarskap handlar även om tajming. För Lena Adolfsson innebar ädelreformen i början av 90-talet ett avgörande tillfälle. När kommunen tog över ansvaret för äldrevården fick Lena Adolfsson sitt första erbjudande om en chefstjänst, då som föreståndare inom äldrevården. Ett beslut som inte var helt enkelt att ta för en nyutexaminerad barnmorska. – Att våga tacka ja när tillfälle ges är mitt främsta råd till alla sjuksköterskor med ledarskapsambitioner. Olika karriärvägar Lena Adolfsson har aldrig ångrat sitt Lena Adolfsson, barnmorska och sjukhusdirektör på Karlskoga lasarett. Foto: Magnus Westerborn beslut. Att skapa en bra, konkurrenskraftig offentlig vård är något av en hjärtefråga och ledarskapet innebär en Att våga tacka ja när tillfälle ges är mitt främsta råd till alla sjuksköterskor med ledarskapsambitioner större möjlighet för henne att påverka och forma verksamheten. Det väger upp för avsaknaden av kontakt med patienterna. Arbetet som sjukhusdirek- tör berör främst organisationsfrågor, men Lena Adolfsson påpekar att det finns många andra områden där sjuksköterskor är efterfrågade som chefer. – Det bästa är att utgå från sina intressen och personliga egenskaper. Att specialisera sig inom ett område kan vara ett första steg mot ett tyngre ansvar. En specialistutbildning öppnar upp för nya möjligheter inom den kliniska verksamheten och akademien. Antalet specialistutbildningar för sjuksköterskor har aldrig varit större och sannolikt väntar fler i takt med att sjukvården blir mer avancerad. Ett relativt nytt område där man efterfrå- En sjuksköterska som är nöjd och engagerad får mer uträttat! Behov av sköterskor med rätt kompetens och utbildning ökar hela tiden. Vår uppgift är att lägga pusslet – Hör av dig med ditt CV idag! - bemanning sedan 2007! Grev Turegatan 40, 114 38 Stockholm • www.ambiohelse.se Som ledare inom sjukvården är det en självklarhet att allt, bemötande, medicinska resultat och etik, ska hålla hög kvalitet. Lena Adolfsson menar att etik är ett område där vanliga företag har mycket att lära av sjukvården. Men när det kommer till att leda medarbetare finns egentligen inga skillnader. En bra chef förlitar sig på att alla strävar efter att göra sitt bästa. I Lena Adolfssons fall handlar det om att utgå från sina grundläggande värderingar. – Medarbetare som trivs och växer i sina roller är ett kvitto på ditt chefskap. Själv tackar Lena Adolfsson en tidigare chef för den befattning hon har idag. – Hans förtroende betydde oändligt mycket för mig. Det var learning by doing och tack vare honom fick jag förmånen att gå CUPS – ett chefsprogram för sjukvården. Sedan årsskiftet tituleras Lena Adolfsson områdeschef för Närsjukvårdsområde Väster vilket innebär att även fem geografiskt närbelägna vårdcentraler inkluderats i uppdraget. Den nya uppgiften går ut på att få ut så mycket som möjligt av de samlade resurserna inom närsjukvårdsområdet. Det finns mycket att göra för att åstadkomma en bra vård och arbetsmiljö, men den största utmaningen är att behålla och sprida vi-känslan som finns på Karlskoga lasarett så att den omfattar hela västra sjukvårdsområdet. – Just nu är det fullt upp, men det där vet man aldrig. Jag har ju aldrig planerat, säger Lena Adolfsson. Nu får du norsk lön. I Sverige. Vi älskar Norge men behöver våra sjuksköterskor här hemma i Sverige. Därför tar vi extra väl hand om dig som gör ditt yttersta för att ta hand om andra. Som en av oss får du norsk lön och ett försäkringspaket som till och med överträffar kollektivavtalet. Bland annat ingår 90 % av lönen under långtidssjukskrivning och en privatvårdsförsäkring. Av oss får du personligt bemötande, en egen kontaktperson och skräddarsydda uppdrag. Du kan delta i våra utbildningar, gå på föreläsningar, evenemang och after-work. Välkommen att jobba hos oss, året runt på korta och långa uppdrag, i kommuner och landsting över hela Sverige. Sveriges bästa arbetsgivare. Vi vet att lön och förmåner inte är allt här i livet, utan att ett bra arbetsklimat också väger tungt när du ska välja arbetsgivare. Därför är vi stolta över att våra medarbetare röstade fram oss till en av Sveriges Bästa Arbetsgivare förra året.* Har vi inte övertygat dig om att stanna i Sverige ännu? Då har vi ännu ett bra argument. Om du skriver upp dig nu för sommaren 2016 får du branschens bästa lön och chans till extra tusenlappar. För är du snabb får du 20.000 kr i bonus till jul. Ring nu! 0705-83 54 31 Helén (Södra Sverige) 0705-83 54 32 Ann-Christine (Västra Sverige) 0705-86 64 33 Sofie (Stockholm, Mälardalen, Gotland & Norrland) 0703-43 85 29 Outi (Chefsuthyrning) Skicka ett sms om att du vill bli uppringd så slipper du att hänga och vänta i luren, vi vet att din tid Sjuksköterskor! är knapp och dyrbar. 20.000 kr i bonus redan till jul! Läs mer om oss på www.zestcare.se * I Universums och Metrojobbs årliga undersökning utförd november 2014. 16 Framtidens Karriär – Sjuksköterska www.sjukskoterskekarriar.se Oktober 2015 Nödvändigt med övergång till personcentrerad vård Personcentrerad vård har många positiva effekter för såväl patienter som sjuksköterskor. Det kan ge en känsla av ökat inflytande över arbetssituationen, vilket kan stärka arbetsglädjen, motivationen och teamkänslan på arbetsplatsen. Personcentrerad vård TexT AnniKA Wihlborg – Personcentrerad vård är ett förhållningssätt som bör genomsyra hela organisationen, från mötet med patienter till ledning och styrning. Personcentrerad vård utgår från individens behov och sätter hälsan snarare än sjukdomen i fokus. Den personcentrerade vården strävar efter att tillgodose den indi- Personcentrerad vård utgår från patientens förmåga att bidra till sitt eget tillfrisknande viduella patientens behov genom att erbjuda en sammanhållen vårdkedja, vilket ställer krav på en nära samverkan över avdelnings- och organisationsgränserna. Personcentrerad vård utgår från patientens förmåga att bidra till sitt eget tillfrisknande, säger Lisbeth Löpare Johansson, vårdstrategisk chef på Vårdförbundet. Stort intresse från många håll När Framtidens Karriär – Sjuksköterska frågade ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma sjuksköterskor hur väl de känner till begreppet personcentrerad vård svarade 25 procent att de känner till begreppet mycket väl. 39 procent kände till det ganska väl, med- an 29 procent inte kände till personcentrerad vård så väl. 7 procent kände inte alls till begreppet. – Jag blev inte särskilt överraskad av undersökningsresultaten, andelen som har god eller mycket god kännedom om personcentrerad vård var relativt hög med tanke på att det personcentrerade arbetssättet ännu inte är särskilt vanligt förekommande i den svenska hälso- och sjukvården. Intresset för den personcentrerade vården är däremot mycket högt bland såväl sjukvårdspersonal som chefer och politiker, säger Lisbeth Löpare Johansson. Ekonomiskt och kvalitativt hållbart Hon ser flera skäl till det stora intresset. En stor forskningssatsning vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, som visar på den personcentrerade vårdens fördelar för såväl patienten som vårdpersonalen är en bidragande faktor. Lisbeth Löpare Johansson anser även att den personcentrerade etiska värdegrund är nära besläktad med sjuksköterskeyrkets grundläggande värdegrund, vilket gör det nära tillhands för många sjuksköterskor att ta till sig den personcentrerade vårdens arbetssätt. – De utmaningar som hälso- och sjukvården står inför, med en växande åldrande befolkning och allt fler personer med multisjuklighet, kräver nya arbetssätt om vi ska kunna använda resurserna på ett optimalt sätt i framtiden. Personcentrerad vård är lisbeth löpare Johansson, vårdstrategisk chef på Vårdförbundet. Foto: Ulf huett ekonomiskt och kvalitativt hållbar. Omställningen till en personcentrerad vård är också ett sätt att möta förväntningarna från framtidens medborgare, som vill kunna påverka den vård de erbjuds, säger Lisbeth Löpare Johansson. Samverkan krävs För patienterna resulterar en personcentrerad vård ofta i bättre kvalitativa resultat och en mer sammanhållen vårdkedja. Är det dags för nästa steg i din karriär? Utbilda dig för framtidens hälso- och sjukvård hos oss. Våren 2016 erbjuder vi: • Specialistsjuksköterska psykiatrisk vård • Specialistsjuksköterska intensivvård • Specialistsjuksköterska infektionssjukvård Välkommen med din ansökan senast den 15 oktober! www.rkh.se/specialist – För att omställningen till personcentrerad vård ska kunna realiseras krävs att frågan drivs framåt på alla nivåer, från politiker till sjukvårdens chefer och medarbetare. Strukturella och organisatoriska faktorer behöver samverka för att personcentrerad vård ska kunna införas på bred front. Anpassade it-system, en stark vision, mod, uthållighet och förmågan att staka ut en tydlig riktning krävs för att omställningen ska bli verklighet, säger Lisbeth Löpare Johansson. Framtidens Karriär – Sjuksköterska www.sjukskoterskekarriar.se 17 Oktober 2015 Kommuner får allt större ansvar för sjukvård Allt mer sjukvård, även mycket avancerad, bedrivs idag ute i kommunerna, i såväl hemmen som på olika boenden. – Det finns enormt varierade uppgifter och som sjuksköterska arbetar man väldigt självständigt tillsammans med olika professioner. Kommunal hälso- och sjuKvård Tex T CriS T i n A L e i F L A n D Det berättar Eva Strandh, distriktssköterska och ordförande i Vårdförbundet Värmland. Eva visste redan då hon utbildade sig till sjuksköterska i slutet av 1970-talet att hon ville jobba som distriktssköterska med hemsjukvård. Hon tog sin specialistsjuksköterskeexamen några år senare och arbetade då på vårdcentral. I samband med Ädelreformen i början av 1990-talet bestämde hon sig för att övergå till att arbeta i kommunal regi med inriktning på hemsjukvård. – Jag hade sett behovet av god hemsjukvård och har under min karriär fått uppleva en makalös utveckling. När jag började som distriktssjuksköterska inom hemsjukvård vårdade vi patienter med exempelvis diabetes, hjärtsvikt eller bensår. Idag omfattar hemsjukvården avancerad sjukvård av svårt sjuka patienter i alla åldrar, även barn. För patienter och närstående är det fantastiskt att kunna välja detta och att få styra sin egen vård, säger hon. Olika karriärvägar Hemsjukvården växer mycket snabbt i takt med att tekniska och medicinska landvinningar gör det möjligt att vårda och behandla mycket allvarliga sjukdomar hemma. Den åldrande befolkningen och allt kortare vårdtider Klara, Sjuksköterska Victoria, Distriktssköterska på sjukhus ställer också höga krav på en väl fungerande hemsjukvård. Men kommunerna är huvudman för många olika typer av vård och omsorg och det finns otaliga karriärvägar för sjuksköterskor, både med grundutbildning och specialistexamen. – Inom kommunerna har vi nytta av alla specialistkompetenser. Inom hemsjukvården kan exempelvis IVAsjuksköterskor vara en stor tillgång eftersom man hanterar avancerad ut- Sjuksköterskor med inriktning mot vård av äldre är en mycket viktig grupp och där behövs många fler rustning och teknik. Sjuksköterskor med inriktning mot vård av äldre är självklart också en mycket viktig grupp och där behövs många fler. Onkologisjuksköterskor och psykiatrisjuksköterskor är andra viktiga kompetenser, säger Eva Strandh och tillägger att det även finns stora möjligheter att arbeta med friskvård, inom exempelvis skolhälsovården eller mot företag. MAS är en annan spännande uppgift. Ledarskap Förutom ren sjukvård eller förebyggande arbete erbjuder kommunerna många alternativa karriärvägar för sjuksköter- eva Strandh, distriktssköterska och ordförande i Vårdförbundet Värmland. skor. Många av verksamhetscheferna och förvaltningscheferna är sjuksköterskor eftersom deras breda kompetens ofta ger dem de rätta verktygen för ledande befattningar. – Det är en naturlig utveckling att man tillvaratar sjuksköterskornas kapacitet. Som sjuksköterska har man läst förvaltningsrätt och regelverk, man lär sig ledarskap och passar ofta väldigt bra för den rollen, menar Eva. En stor fördel med att arbeta inom kommunen är att det är ett väldigt självständigt arbete med ständigt nya utmaningar, framhåller hon. – Vi arbetar nära andra professioner i en väldigt komplex miljö, där man får fatta självständiga beslut och verkligen utmana och utveckla sig själv. I jobbet måste vi ju förhålla oss inte bara till patienterna, utan till anhöriga, myndigheter och övrig sjukvård och interagera med dessa på ett professionellt sätt. Det är otroligt spännande och givande. Vi gör skillnad, häng på! Schysstaarbetstidersomdusjälvkanpåverka Väljmellanhemsjukvårdellervårdbostad Dubehöveraldrigkännadigensam Individuelltintroduktionsprogramutifråndinabehovochegenmentor Dugörskillnadochgottförvarjeindivid Vi ses! Louise Bertilsson, avdelningschef Tel: 070-2835088, E-post: louise.bertilsson@vaxjo.se 18 Oktober 2015 www.sjukskoterskekarriar.se Framtidens Karriär – Sjuksköterska Bemanningsföretagen ger sjuksköterskor fler karriärmöjligheter Foto: Mats Åsman En undersökning som Framtidens Karriär – Sjuksköterska genomfört bland slumpmässigt utvalda yrkesverksamma sjuksköterskor visar att 65 procent anser att bemanningsföretagen fyller en funktion inom hälso- och sjukvården. Positiv konkurrens – Det är glädjande att så många som 65 procent anser att bemanningsföretagen fyller en funktion i hälso- och sjukvården. Allt fler sjuksköterskor betraktar oss som ett viktigt komplement till Bemanningsföretagen TExT AnniKA Wihlborg Avlastar befintlig personal – Att hälften av sjuksköterskorna associerar bemanningsföretag med ökade personalkostnader beror till stor del på att myten om att bemanning är dyrt fortfarande existerar. Alternativet till bemanningssjuksköterskor är ofta att den befintliga personalens arbetsbelastning lena renberg, affärenhetschef på rent a nurse. henrik bäckström, förbundsdirektör på bemanningsföretagen. Foto: Eva Eklund 69 procent av sjuksköterskorna anser att bemanningsföretagen fyller kortsiktiga behov, medan 54 procent anser att de är nödvändiga för att verksamheten ska kunna bedrivas. 53 procent anser att bemanningsföretagen bemannar hälso- och sjukvården, medan 50 procent upplever att de ökar personalkostnaderna. – Bemanningsföretag erbjuder lösningar som får vården att fungera. När ett operationsteam saknar en specialistsjuksköterska eller en vårdcentral saknar tillräckligt många sjuksköterskor för att kunna öppna på måndag morgon räddar bemanningssköterskor ofta situationen. Bemanningssköterskor fyller även en långsiktig funktion, exempelvis på sjukhus där hela avdelningar drivs av bemanningspersonal, säger Henrik Bäckström, förbundsdirektör på branschorganisationen Bemanningsföretagen. Han anser att en professions status delvis avgörs av antalet karriärmöjligheter som erbjuds. Bemanningsföretagen bidrar till att öka antalet karriärvägar för sjuksköterskor, vilket ger dem en stärkt förhandlingsposition gentemot arbetsgivare. och har förmågan att snabbt kunna sätta sig in i en ny verksamhet. Det är värdefulla egenskaper, inte minst för arbetsgivare som gärna anställer sjuksköterskor från bemanningsföretag. Jag tror även att bemanningsföretagen kan bidra till att attrahera några av de sjuksköterskor som av olika anledningar valt att lämna yrket, säger Malin Lindley Nord. dubbleras så snart en kollega inte är på jobbet. Det leder i förlängningen till ökade kostnader för sjukfrånvaro och sjukskrivningar, säger Malin Lindley Nord, sjuksköterska och vd på Dedicare Nurse. Kan få fler att stanna i yrket – Jag hade hoppats att en högre andel av sjuksköterskorna skulle anse att bemanningsföretagen fyller en funktion i hälso- och sjukvården, men det är positivt att många sjuksköterskor upptäckt att bemanningssköterskor med erfarenhet från många arbetsplatser kan överföra kompetens som utvecklar verksamheten, säger Malin Lindley Nord. Hon anser att bemanningssjuksköterskor kan tillföra dynamik i form av nya perspektiv till arbetsplatser där merparten av medarbetarna är tillsvidareanställda. – Sjuksköterskor från bemanningsföretag skaffar sig en bred kompetens Malin lindley nord, sjuksköterska och vd på Dedicare nurse. vårdaktörernas ordinarie bemanning, säger Lena Renberg, affärenhetschef på Rent a Nurse. Hon menar också att bemanningsföretagen bidrar till att öka konkurrensen mellan olika arbetsgivare, vilket stärker sjuksköterskornas position på arbetsmarknaden. Konkurrensen om de erfarna och kompetenta sjuksköterskorna gör att även andra arbetsgivare ser över de förmåner och villkor de kan erbjuda. – Bemanningsföretagen motiverar fler sjuksköterskor att bli långvariga i yrket eftersom de kan erbjuda mer flexibla tjänster som är anpassade utifrån den enskilda sjuksköterskans livssituation och önskemål säger Lena Renberg. Vilka funktioner anser du att Bemanningsföretagen fyller? Vilka av följande funktioner anser du att bemanningsföretagen för sjuksköterskor fyller inom hälso- och sjukvården? 80 om undersökningen 70 Framtidens Karriär – Sjuksköterska har i samarbete med VoC nordic genomfört en trendundersökning hos ett slumpmässigt urval av yrkesverksamma sjuksköterskor i sverige. undersökningen genomfördes 16–18 september 2015. den statistiska felmarginalen i undersökningen är 2,7–4,5 procentenheter. 60 69% 54% 50 53% 50% 43% 40 30 19% 20 18% 13% 10 9% 8% 5% 0 fyller Bemanningsföretagen för sjuksköterskor en funktion? fyller bemanningsföretagen för sjuksköterskor en funktion inom hälso- och sjukvården? 65% 35% ja nej kortsiktighet att verksamheterna ska kunna bedrivas förbättra villkoren för sjuksköterskor att öka kapaciteten i vården Bemanna hälso- och sjukvården kompetensförsörjning öka personalkostnaderna öka patientsäkerheten att minska arbetsbelastningen för befintlig personal öka vårdkvaliteten flexibilitet ingen funktion alls 5% Patienten först – tillsammans skapar vi den bästa vården VÄLKOMMEN SOM SJUKSKÖTERSKA TILL AKUTMOTTAGNINGEN KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET HUDDINGE Är du sjuksköterska med erfarenhet av arbete med akuta patienter och vill vara med att utveckla akutsjukvård och akut patientomhändertagande. Vi söker dig som har ett genuint intresse av akutsjukvård och vill arbeta på en av Sveriges största akutmottagningar. Tycker du det låter intressant – då kan detta vara en arbetsplats för dig! För närmare information kontakta: Chefsjuksköterska Sara Schulz Bärlin tel: 08-585 804 22 eller Nina Karlsson 08-585 880 47 Refnr K-15-11344 Välkommen med din ansökan! Läs mer och ansök på www.karolinska.se/jobb Du som vill jobba i skolan, hör av dig till oss. info@skolpool.se eller ring 046-389 222 Sverigerbsetsgivare 2014 Bästa A Plats 4 l Skolpoo tsgivare ora arbe Medelst SkolPool söker dig som är utbildad skolsköterska, distriktssköterska eller barn- och ungdomssköterska, eller du som genomgår din specialistutbildning. Du har gediget kunnande och en trygg personlighet. Var du bor i Sverige spelar mindre roll, eftersom SkolPool har verksamhet över hela landet. Våra skolsköterskor arbetar i allt från små friskolor till kommuner och stora utbildningsorganisationer. Efterfrågan på duktiga skolsköterskor är hög och möjligheterna är goda för dig med rätt profil. Du erbjuds ett omväxlande och socialt arbete med stor frihet. Du får en marknadsmässigt bra lön, trygga förmåner såsom friskvårdsbidrag och pensionssparande. Självklart är vi på SkolPool kollektivanslutna. Läs mer om SkolPool och våra lediga tjänster på www.skolpool.se Där skickar du också in din ansökan. www.skolpool.se SKOLPOOL FINNS BLAND ANNAT PÅ FÖLJANDE ORTER STOCKHOLM • GÖTEBORG • MALMÖ • BANDHAGEN • BORLÄNGE • BORÅS • BOTKYRKA • BROMMA • ESKILSTUNA ESLÖV • FALUN • GÄVLE • JÖNKÖPING KÄVLINGE • HELSINGBORG • JÄRNA • KALMAR • KARLSHAMN • KATRINEHOLM • KISTA • KRISTIANSTAD • LANDSKRONA • LIDINGÖ • LINKÖPING • LUND LOMMA • NACKA • NYKÖPING • NYNÄSHAMN • RONNEBY • RÖNNINGE • SIGTUNA • SOLNA • SKARPNÄCK • SKÖVDE • SOLLENTUNA • SPÅNGA • SUNDSVALL SVALÖV • SÖDERTÄLJE • TRELLEBORG • TYRESÖ • TÄBY • UMEÅ • UPPLANDS VÄSBY • UPPSALA • VÄRMDÖ • VÄSTERÅS • VÄXJÖ • YSTAD • ÅKERSBERGA ÄLMHULT • ÄNGELHOLM • ÖREBRO • ÖRKELLJUNGA 20 Framtidens Karriär – Sjuksköterska www.sjukskoterskekarriar.se Oktober 2015 Bland nyutexaminerade sjuksköterskor är ett kliniskt basår med en genomtänkt yrkesintroduktion med möjlighet att växa in i sjuksköterskerollen mycket efterfrågat. Det märks inte minst på Sahlgrenska universitetssjukhuset, som inlett sitt första kliniska basår för sjuksköterskor under våren. KlinisKt basår TexT AnniKA WihlBorg – Vårt kliniska basår har blivit en stor framgång. Vår målsättning var att få in ett femtiotal ansökningar, men under våren kom 120 ansökningar. Under hösten har söktrycket varit lika högt. Vi betraktar basåret som en föränderlig satsning som kontinuerligt anpassas ut ifrån deltagarnas önskemål. Under hös ten adderar vi exempelvis föreläsningar om diabetes, KOL och alkoholrelate rade sjukdomar, säger Lena Hagelqvist, projektledare och vårdenhetschef på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Sahlgrenska universitetssjukhusets kliniska basår kombinerar föreläs ningar med handledning av erfarna sjuksköterskor i grupp och individu ellt. Deltagarna tjänstgör sex månader på en kirurgisk inriktad avdelning och sex månader på en medicinskt inriktad avdelning. – Åttio procent av deltagarna har hittills varit nöjda med utbildningstill fällena i det kliniska basåret. Föreläs ningarna med fokus på bland annat värdebaserad vård, den akut sjuka patienten och vårdhygien har varit mycket uppskattade, liksom process orienterad omvårdnadshandledning, säger Lena Hagelqvist. Gediget grundarbete lönar sig Omvårdnadshandledning i grupper där deltagarna diskuterar konkreta omvårdnadssituationer och fiktiva pa tientfall bidrar till att sjuksköterskorna växer in i sin nya yrkesroll. I program met ges även utrymme för reflektion, – Tydliga karriärsteg efter det kliniska en viktig pusselbit i sjuksköterskornas basåret bidrar till att fler sjuksköter professionella utveckling. skor känner sig motiverade Lena Hagelqvists råd till till att bli långvariga i yrket. andra landsting som över Det kliniska basåret kan väger att lansera kliniska exempelvis bidra till att fler basår är att göra ett gediget sjuksköterskor söker befatt grundarbete och ta in syn ningstjänster som leder fram punkter från många olika till en specialistutbildning el professioner och enheter ler känner sig inspirerade att på sjukhuset. Att förankra satsa på en chefskarriär. Ett det kliniska basåret på bred lena hagelqvist, projektle- av de främsta syftena med ett front i sjukhusets ledning dare och vårdenhetschef på kliniskt basår är att få sjuk Sahlgrenska universitetsär ytterligare en avgörande sköterskorna att känna sig framgångsfaktor, liksom att sjukhuset. trygga i sin yrkesroll och på skapa ett upplägg som successivt kan sin arbetsplats. Det har positiva effekter anpassas utifrån deltagarnas önskemål även på vårdkvaliteten och patientsäker och behov. heten, säger Lena Hagelqvist. Vi söker sjuksköterskor Vi erbjuder spännande uppdrag till dig som vill arbeta inom elevhälsa och hemsjukvård, både i Stockholm och i andra delar av landet. Därför söker vi dig som är allmän- eller specialistsjuksköterska. Varmt välkommen med din ansökan redan idag via vår hemsida! Frågor? Ring oss på 08-409 010 60 www.prvard.se/jobba-hos-oss Vi söker Sjuksköterskor till vård och omsorg Läs mer på enkoping.se/ledigajobb Enköpings kommun är arbetsplatsen för dig som vill vara med och skapa det långsiktigt goda samhället. Inom vård- och omsorgsförvaltningen arbetar vi enligt det salutogena förhållningssättet och för att ta tillvara de resurser personer fortfarande har och stärka dem. Vi förutsätter att du är kompetent, vetgirig och vill medverka till att de du möter får en så hög livskvalitet som möjligt. Vilka goda idéer vill du vara med och förverkliga? Foto: Sahlgrenska universitetssjukhuset Introduktionsår attraherar nyutexaminerade sjuksköterskor Framtidens Karriär – Sjuksköterska www.sjukskoterskekarriar.se 21 Oktober 2015 Med ögat i fokus Det finns en stor efterfrågan på sjuksköterskor med oftalmologiinriktning, men i Sverige finns få utbildningar som kan tillgodose landets behov. Ögonsjuksköterskan Carina Libert betonar att det finns många möjligheter att utvecklas inom området. litet organ men förutom ögats egna sjukdomar avspeglas även många andra sjukdomar i ögat såsom diabetes, högt blodtryck och sköldkörtelsjukdomar. Ögonsjukvård TexT SanDra ahLqviST Oftalmologin är ett avgränsat område som både är brett och under ständig utveckling. Carina Libert har arbetat inom området i 30 år. Hon är nu vårdutvecklare på S:t Eriks ögonsjukhus och även länsombud för vi har förmånen att både arbeta direkt med människor och med den allra senaste tekniken Stockholm i Riksföreningen för ögonsjukvård. – Det här är ett fält som verkligen lämpar sig för fördjupning och specialisering, för det går aldrig att bli fullärd. Ögat kan tyckas vara ett Tekniktung specialisering Carina Libert framhåller att kombinationen av att kunna känna sig trygg i sin kunskap samtidigt som det alltid finns nya rön att ta del av gör att man som sjuksköterska kontinuerligt utvecklas i sin yrkesroll. – Inom oftalmologin har vi förmånen att både arbeta direkt med människor och ha tillgång till den allra senaste tekniken. Att utreda ögonrelaterade problem kräver många olika tekniska undersökningsmetoder som förutsätter en bra kontakt och samarbete med patienten. Området är brett och dynamiskt och forskningen är intensiv. Stort behov av kompetens Fram till 1998 fanns en specialistutbildning till ögonsjuksköterska efter Foto: Johanna hanno / S:t eriks ögonsjukhus täcka hela Sveriges behov av sjuksköterskeutbildningen. ögonsjuksköterskor trots att Vid en omstrukturering efterfrågan är mycket stor. av vidareutbildningar för sjuksköterskor försvann Hon tipsar de som är inden och har därefter fått tresserade av området om att hållas som en fristående besöka ögonkliniker och att kurs. Carina Libert underläsa på i ämnet, inte minst stryker att det dock pågår för att få upptäcka allt det ett aktivt arbete för att den oftalmologin har att erbjuda. ska bli en specialistutbild– Vi har ett fristående arCarina Libert, vårdutvecklare ning igen. bete med spännande utmapå S:t eriks ögonsjukhus. ningar och stort eget ansvar. – I nuläget har vi en Det finns alltid något nytt att uppuppdragsbaserad utbildning och en täcka, avslutar Carina. fristående kurs på halvfart som ska VÅRDVETENSKAP • VI HAR L ANDETS BÄSTA SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING Malmö Vi utbildarhögskola framtidens sjuksköterskor! utmanar dig! Är du intresserad att söka till en ny spännande specialistsjuksköterskeutbildning inom äldreområdet? Utbildningen ger dig den kunskap du behöver för att kunna bli morgondagens innovatör och omvårdnadsledare inom vård av äldre, såväl i primärvård och sjukhusvård som i kommunal hälso- och sjukvård. Från höstterminen 2015 erbjuder vi vår senaste utbildning, med arbetsnamnet ”Specialistsjuksköterskeutbildning med Malmöprofil”. Vad som är Malmöprofilen och gör den här utbildningen annorlunda och unik är att: • kunskap om kulturkompetens och kulturkänslighet går som en röd tråd genom hela utbildningen, • kunskap om omvårdnad av äldre fördjupas inom tre valbara områden. Mer information: www.mah.se/malmoprofilen Ania Willman, professor/prefekt Institutionen för vårdvetenskap 22 Framtidens Karriär – Sjuksköterska www.sjukskoterskekarriar.se Oktober 2015 Framtidens e-hälsotjänster kräver verksamhetsförankring Tidigare betraktades ofta ehälsosatsningar som it-projekt, numera betraktas de allt oftare som verksamhetsutvecklingsprojekt med stöd av it. Utvecklingen av framtidens e-hälsotjänster förutsätter ett ständigt lärande i samverkan mellan vårdpersonal och itspecialister. E-hälsa TexT AnniKA Wihlborg – En utmaning i e-hälsoarbetet är att det systemstöd som används i stora delar av vården baseras på föråldrad klinikdatabasteknik som inte stödjer moderna processorienterade arbetssätt med olika huvudmän. Man bör tilllämpa ett nationellt fackspråk och ett enhetligt journalsystem som är gångbart i hela vården. Vi behöver hjälpas åt för att uppnå en enkel och tydlig kommunikation mellan vårdgivare. genom att utföra vanligt förekommande ärenden digitalt spar både patienter och vården tid Jag ser gärna att fler landsting tar tag i Foto: Tieto frågan om strukturerad journalföring, säger Ulrika Landström, som varit tala ungdomsmottagningen betraktar sjuksköterska sedan 1986. Hon börUlrika Landström som ett bra exempel jade arbeta med e-hälsa år 2000 och på en e-hälsotjänst som utformats utiär numera e-hälsostrateg på från patienternas perspekRegion Örebro län. tiv snarare än vårdens eget verksamhetsperspektiv. – Den nationella pa– Några av de populätientöversikten, NPÖ, som raste e-hälsotjänsterna för tillgängliggör patientdata patienter är tjänster som gör mellan landsting, kommudet möjligt att omboka läner och privata vårdgivare, karbesök och förnya recept. är ett underutnyttjat system Genom att utföra den här som skulle kunna användas typen av vanligt förekomav betydligt fler. Många som Ulrika landström, mande ärenden digitalt spar använder NPÖ vittnar om e-hälsostrateg på både patienter och vården att det underlättar deras var- region Örebro län. tid. Några av de norrländdag, säger Ulrika Landström. ska landstingen har kommit långt i arbetet med distansdiagnostiktjänster och Videobaserad vårdplanering här i Region Örebro län har vi även Hon nämner Sjukvårdsupplysningen, introducerat videobaserade vårdplane1177, som ett framgångsrikt e-hälsoringsmöten, säger hon. projekt där man satsat på att samla kvalitetssäkrad information om olika sjukdomar som vårdgivare i hela landet Avstamp i verksamhetsbehov kan hänvisa patienter till istället för – I den kommunala sjukvården, där att själva samla information i lokalt personalen ofta är geografiskt spridd, utformade system. Den nationella digikan e-hälsotjänster underlätta kom- sover, ett smart alternativ till ett fysiskt munikationen mellan medarbetare på besök sent på kvällen. fältet. E-hälsotjänster som ger vårdpersonalen enkel och snabb tillgång till patientjournaler och annan informaNPÖ i mobilen tion utan att behöva hålla reda på pap– Vår hemsjukvårdspersonal och även per eller åka till kontoret för att hämta ambulanspersonalen har stor nytta av patientjournaler under dagens lopp tillgången till den nationella patientefterfrågas, säger sjuksköterskan Johan översikten, NPÖ, via sina mobiltelefoner. Lindskog, som arbetat femton år i den De kan använda restiden till att läsa på kommunala sjukvården. om patienterna de ska möta Numera är han systemoch kan närsomhelst uppdaadministratör på Örebro tera sig genom att gå in och kommun. läsa en patients journal. Vi har För att e-hälsotjänsterna även testat en signeringsapp verkligen ska underlätta för läkemedelssignering. När den dagliga verksamhepersonalen befinner sig hemma ten bör den ta snarare än hos patienten kan de på ett specifika tekniker. Tekenkelt sätt lägga in läkemedelsnikutvecklingen behöver beställningarna i appen och Johan lindskog, systemockså matchas mot vårskicka dem direkt till sjuksköadministratör på Örebro dens specifika legala krav terskan, som kan se vilka doser kommun. kring exempelvis sekresom är utdelade och använda tess. Som exempel på en framgångsrik sig av Apotekets system Pascal för läkee-hälsolösning nämner Johan Lindskog medelsbeställningar. Det är ett smidigt kameror som ger hemtjänstpersonalen alternativ till att hålla reda på manuella möjlighet att undersöka om en brukare läkemedelslistor, säger Johan Lindskog. Framtidens Karriär – Sjuksköterska www.sjukskoterskekarriar.se 23 Oktober 2015 Operationssjuksköterskor har en nyckelfunktion på sjukhus En undersökning som Framtidens Karriär – Sjuksköterska har gjort visar att 24 procent av ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor kan tänka sig att specialisera sig inom operation. operationSSJukvård tionsutbildningen att hospitera under en veckas tid för att själva kunna bilda TExT AnniKA Wihlborg – Bristen på operationssjuksköterskor avspeglas i undersökningen. Ett sätt att attrahera fler är att visa hur yrket fungerar genom att bjuda in befintliga och blivande sjuksköterskor till operationsavdelningarna. På Östersunds sjukhus erbjuder vi grundutbildade sjuksköterskor som är intresserade av gå opera- Som operations sjuksköterska befinner du dig i händelser nas centrum sig en uppfattning om yrket. Vi bjuder även in sjuksköterskestudenter i grupp, Skulle du kunna tänka dig att SpecialiSera dig inom operation? 24% 76% Ja nej Stipendium avseende vila och rekreation Stipendiet kan sökas av i Sverige legitimerade sjuksköterskor samt studerande som genomgår sjuksköterskeutbildning och som på grund av hälsoskäl är i behov av vila och rekreation för att bibehålla eller återvinna hälsa och arbetsförmåga. Stipendiet är avsett för vila och rekreation och kan inte utgå till studier eller till personliga levnadsomkostnader. Det kan inte heller användas till annan person än den sökande. Sjuksköterskor som uppnått pensionsålder (67 år och äldre) kan inte erhålla stipendiet. Sista ansökningsdagar är årligen 1 februari, 1 maj och 15 oktober. Skicka ansökan till: Stiftelsen Dagmar och Axel Bildts donation, Svenska Röda Korset, Ekonomienheten, Box 17563, 118 91 Stockholm Ansökan görs på särskild blankett som hämtas på Röda Korsets hemsida www.redcross.se/Bildt eller 08-452 46 44. Där finns även mer information om kriterier och avgränsningar för ansökan. Välkommen med din ansökan! Andreas Tullsson, ope rationssjuksköterska på Östersunds sjukhus. säger Andreas Tullsson, operationssjuksköterska på Östersunds sjukhus. Han intresserade sig för specialistutbildningen till operationssjuksköterska efter sin praktik på en operationsavdelning i samband med militärtjänstgöringen. – Som operationssjuksköterska befinner du dig i händelsernas centrum. Det är ett stimulerande och ansvarsfullt arbete under ständig utveckling som inkluderar mycket medicinteknik, det är en perfekt specialistinriktning för den teknikintresserade. Som operationssjuksköterska kan du välja mellan många olika inriktningar. Själv har jag arbetat på såväl ortopeden som inom neurokirurgi och allmänkirurgi, säger Andreas Tullsson. Vård av äldre – ett varia tionsrikt framtidsyrke 38 procent av sjuksköterskorna kan tänka sig att specialisera sig inom vård av äldre. Det visar Framtidens Karriär – Sjukskö terskas undersökning bland ett slumpmässigt urval av sjukskö terskor. vård av äldre TExT AnniKA Wihlborg – 38 procent är en relativt hög andel och som jag upplever har ökat på senare år. Specialistsjuksköterskor inom vård av äldre har fått en ökad status i takt med att gruppen multisjuka äldre med komplexa sjukdomsbilder växer. Det skärper kraven och ökar efterfrågan på vår specialistkompetens, säger Linda Jakobsson, specialistsjuk- sköterska inom vård av äldre i Köpings kommun. Hon anser att specialistutbildningen inom vård av äldre bör marknadsföras tydligare gentemot sjuksköterskors arbetsgivare, som kan erbjuda en mer specialiserad vård med medarbetare som valt att gå utbildningen. Linda Jakobsson valde att läsa sin specialistutbildning efter att ha arbetat med demenssjuka patienter, vilket väckte hennes intresse för att fördjupa sin kompetens inom just vård av äldre. – Att arbeta med äldre patienter är variationsrikt, utmanande och givande. Möjligheterna är många efter specialistutbildningen. Man kan exempelvis inrikta sig på palliativ vård eller demens. Man kan även arbeta med kompetensutveckling. Jag är den enda sjuksköterskan med min specialitet i vår kommun, vilket innelinda Jakobsson, specia bär att jag får en expertroll i listsjuksköterska inom vård av äldre i Köpings kommun. många sammanhang, säger Linda Jakobsson. Skulle du kunna tänka dig att SpecialiSera dig inom äldrevård? 38% 62% Ja nej 24 Framtidens Karriär – Sjuksköterska www.sjukskoterskekarriar.se Oktober 2015 Karriär – ett användbart ord inom vården Att prata om sin karriär är att värdera sig själv och ha en plan för hur man vill ha det i yrkeslivet. Sjuksköterskor skulle kunna gynnas av att använda begreppet mer. Vad är karriär? TexT AnnA-KArin AnderSSon Då och då hör läsare av sig till Framti dens Karriär – Sjuksköterska och ifrå gasätter eller funderar kring ordvalet karriär som används flitigt i den här tidningen. Vissa menar att möjligheter na till att förändra sin jobbsituation är så begränsade inom vården att begrep konflikt mellan den egna personliga vinningen av jobbet och viljan att finnas till för patienterna. Ordet karriär kan också fortfarande föra tankarna till tuffa re branscher som finansvärlden, tror hon. Rent generellt förknippar många or det karriär med den konventionella och gamla bilden av att det är en stege, el ler förutbestämd väg, som man förvän tas klättra uppåt på där chefstjänsterna står överst på prispallen. Vart vill du i ditt yrkesliv? Att prata om sin karriär är att ta sig själv på allvar pet är missvisande. Andra kan ogilla att prata i termer av karriär när man ”bara bytt avdelning.” Karriärcoachen Nina Jansdotter har genom åren också märkt att ordet kan vara laddat. Inte minst bland sjuksköter skor eftersom det kan finnas en intresse – För mig är karriär att ha en idé om hur man vill ha det i sitt arbetsliv och en plan för hur man kan nå dit. Att prata om sin karriär är att ta sig själv på allvar och visa att man bryr sig om hur man har det på jobbet, säger Nina Jansdotter. I begreppet karriär kan man med andra ord lägga in det som man själv anser för en dit man vill i yrkeslivet. Det behöver inte innebära att man by ter arbetsplats eller ens tjänst. Det kan handla om att ta ett större ansvar, jobba fackligt, utvecklas inom Utbilda dig till specialistsjuksköterska! Uppsala universitet erbjuder 12 olika inriktningar med start varje höst! Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara för patientens omvårdnad vid olika tillstånd inom såväl sluten som öppen vård. Programmets tolv inriktningar, där några ges på halvfart, har delvis ett gemensamt innehåll. Tillsammans med andra inriktningar läser du teorier och modeller inom omvårdnad, etik, ledarskap, kommunikation, vetenskaplig metod och vårdpedagogik. I kombination med detta innehåll läser du kurser inom ditt valda specialistområde. Inriktningar vid Uppsala universitet Akutsjukvård Ambulanssjukvård Anestesisjukvård Diabetesvård Distriktssköterska Hälso- och sjukvård för barn och ungdom Intensivvård Kirurgisk vård Onkologisk vård Operationssjukvård Psykiatrisk vård Vård av äldre www.uu.se/utbildning används istället, är för luddigt, anser ett speciellt område, skriva för intern hon. Det handlar mer om hela ens per tidningen, specialistutbilda sig, bli son och inkluderar även privatlivet. miljösamordnare eller hålla i motions Karriär handlar om arbets satsningar för personalen. livet och att ha en klar bild – Det kan också vara av av sin karriär är gynnsamt. social karaktär, att bestäm – Det ger dig själv värde ma sig för att vara den som fulla svar om din situation är trevlig och omtyckt bland på jobbet. Och så kan du ju kollegorna och som ser till berätta för chefen vid med att skapa god stämning på arbetarsamtal och lönemö arbetsplatsen. Eller satsa på ten på vilket sätt du gjort att bli riktigt bra på det man karriär och vart du vill vi gör, säger Nina Jansdotter. nina Jansdotter, dare. Att som sjuksköterska Nina Jansdotter tror att karriärcoach. använda ordet karriär är sjuksköterskor skulle kunna att sätta värde på sig själv, säger Nina dra nytta av att använda begreppet Jansdotter. karriär mer. Ordet utveckling, som ofta Framtidens Karriär – Sjuksköterska www.sjukskoterskekarriar.se 25 Oktober 2015 Trivs med att vara nattuggla Det kan kännas lite ensamt att ta bussen till jobbet vid niotiden på kvällen men fördelarna med att jobba natt överväger, tycker sjuksköterskan Malin Söderbäck. Jobba natt Händer det något märks det snabbt att vi är en liten personalgrupp. Jag måste ta många egna beslut. TexT AnnA-KArin AnDerSSon Sedan fjorton år tillbaka jobbar sjuksköterskan Malin Söderbäck på natten. Det började med att det var praktiskt när barnen var små. Det gjorde det möjligt att finnas tillgänglig på dagarna och kunna umgås mycket med familjen. Nu har hennes två döttrar blivit tonåringar och har inte samma behov av backup hemma men Malin har behållit sin nattjänst och har inga planer på att byta. Klockan nio på kvällen börjar hon sitt arbetspass på den onkologiska akutvårdsavdelningen på Universitetssjukhuset Örebro. Hon trivs med kollegorna. Flera har jobbat natt en längre tid precis som hon och de har blivit ett sammansvetsat gäng. – Vi har nära till skratt. Alla bjuder på sig själva. Det sägs ibland att vi är en viss typ, vi nattsjuksköterskor. Jag vet inte om det stämmer men det blir en speciell gemenskap, vi känner samhörighet. Att miljön och stämningen skiljer mellan dag- och nattskiften berör även patientkontakten. På natten är det inga inplanerade aktiviteter som ronder och annat. Det ger utrymme för att verkligen ägna sig åt omvårdnad. Malin Söderbäck upplever att hon kommer patienterna närmare på natten. – Men det är också mer sårbart. Händer det något märks det snabbt att vi är en liten personalgrupp. Jag måste ta många egna beslut. Det är visserligen ett lugnare tempo på natten men Malin Söderbäck tror att dagkollegor kan ha en felaktig bild av hur arbetssituationen ser ut under dygnets mörka timmar. – Några tycks tro att det handlar mer om övervakning än aktivt vårdande. På vår avdelning vårdas svårt sjuka patienter och många lider av ångest och får ökad smärta nattetid. Det kan vara ganska hektiskt. mattider ökar bland annat risken för hjärt-kärlsjukdom och mag-tarmbesvär. Vissa rön tyder också på att sannolikheten att drabbas av cancer skulle öka för de som jobbar natt. När Vårdförbundets ordförande, Sineva Ribeiro, i ett uttalande under sommaren pekade på behovet av långsiktiga lösningar för att få en hälsosam vårdmiljö riktade hon uppmärksamhet mot just nattarbete. Vårdförbundet arbetar för att på flera olika sätt hitta lösningar som gör vardagen bättre för de medlemmar som arbetar på nätterna. Malin Söderbäck är medveten om forskningen som visar på nattarbetets baksidor. Hennes räddning och fördel är att hon aldrig haft några problem med sömnen. Hon följer ett bestämt schema för hur hon ska sova, tänker på sin kost, ser till att motionera och tar del av dagsljuset. Dessutom är hon lyhörd för vad hennes kropp ger för signaler. Skulle det bli tungt får hon gå över till att jobba dag. – Det kan visserligen kännas ensamt att ta bussen till jobbet på kvällen ibland. Som att jag är en liten udda nattuggla. Men för mig skulle det vara mycket värre att börja klockan sju på morgonen. Jag känner mig så nöjd när jag beger mig hemåt och ser alla trängas i rusningstid. Malin SÖDerbäck Namn: Malin Söderbäck Nattarbetets baksidor Malin Söderbäck, sjuksköterska vid onkologiska akutvårdsavdelningen på Universitetssjukhuset Örebro. Flera studier har pekat på att nattarbete kan vara skadligt för hälsan. Sömnbrist och oregelbundna sov- och De SoM klarar Skiftarbete bäSt: • äter på regelbundna tider • är kvällsmänniskor • är normalviktiga • är yngre än 45 år • är fysiskt aktiva • har god förmåga att återhämta sig från stress. • röker inte • har ostörd sömn dagtid Källa: Prevent HälSoriSker ViD nattarbete Normalt behövs sju till åtta timmars sömn per dygn. Det är svårare att vara vaken på natten och sova på dagen och det gör att nattarbete ofta innebär en påfrestning. Vi får lättare sömnsvårigheter ju äldre vi blir. Sömnbrist leder till trötthet, dålig uppmärksamhet och försämrat omdöme. Det medför i sin tur ökad risk för olyckor. Mer långsiktiga effekter är högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, besvär från mage och tarm och sannolikt diabetes. Möjligen kan nattarbete bidra till cancer. Källa: Arbetsmiljöverket Ålder: 45 år Jobb: nattsjuksköterska på en onkologisk akutvårdsavdelning på Universitetssjukhuset Örebro. Familj: Man, två döttrar 14 och 18 år. Det bästa med att jobba natt: Den nära kontakten med patienterna och speciella samhörigheten med nattkollegorna. Den långa sammanhängande ledigheten som ingår i det fasta arbetsschemat. Det sämsta med att jobba natt: att det ibland kan kännas lite ensamt och motigt att ta sig till jobbet när övriga familjen myser i tevesoffan. 26 Framtidens Karriär – Sjuksköterska www.sjukskoterskekarriar.se Oktober 2015 Så gör du jobbet grönare Visst kan du bidra till att din arbetsplats blir mer miljövänlig. Sjuksköterskan Sofie Simu ger råd om hur. HållbarHet TexT AnnA-KArin AnderSSon Engångsprylar, kemikalier, lustgas, pap pershögar och stora lokaler som kräver mycket energi att värma upp, ventilera och belysa. Inom vården finns mycket att tänka på som rör miljön. En del av miljö arbetet vilar på sjukhusens fast ighetsförvaltare och ledning men även i det dagli ga omvårdnads arbetet finns Sofie Simu, sjuksköterska mycket att göra och miljöhandläggare på för att bidra till medicinkliniken på dandeen mer hållbar ryds sjukhus. arbetsplats. Och viljan tycks det inte vara något fel på. – Det finns gott om eldsjälar. Många skriver lappar om hur man kan tänka på miljön genom att göra på det ena el ler andra sättet. Jag märker att många vill göra rätt men att information om att det stundtals saknas kunskap om den framarbetade miljöpolicyn som ska finnas på alla arbetsplatser. Att veta hur man kan göra sin arbetsplats grönare är en förutsättning för att lyckas. Ska man nå uppsatta mål krävs en tydlig struktur och sammanhållna riktlinjer. Det är chefen i samarbete med miljöansvariga på arbetsplatsen som ansvarar för att alla medarbetare får kännedom om verksamhetens miljömål och som ska säkerställa att de följs i praktiken. Samtidigt är det viktigt att påminna sig om att alla kan bidra till att göra skillnad. Är du osäker på hur miljöarbetet är utformat finns ingen anledning att gå runt och rulla tum marna och gissa. – Börja med att prata med miljöom budet på din avdelning och se till så att chefen avsätter tid för att du ska få grundläggande miljökompetens, råder Sofie Simu. SjUkSköterSkan SofIeS råD – Så kan DU bIDra tIll bÄttre MIljö På DItt jobb: i det dagliga omvårdnadsarbetet finns mycket att göra för en mer hållbar arbetsplats tillvägagångssätten ibland är bristfäl lig, säger Sofie Simu, sjuksköterska och miljöhandläggare på medicinkliniken på Danderyds sjukhus i Stockholm. Kunskap saknas Sofie Simu menar att vårdpersonalen ofta är engagerad i miljöfrågan men • Håll koll på avfallet. I vården är det mycket läkemedelsavfall som slängs och det ska hamna på rätt ställe, bland specialavfallet. Det gäller även små mängder. blir det exempelvis lite spill när piller har krossats, skölj inte av instrumenten så att preparatresterna hamnar i vanliga avloppet. torka hellre av med fuktat papper och släng som läkemedelsavfall. material. lägg till exempel bara in så mycket inkontinensskydd på patientsalen som kan behövas och beställ ampuller med en liten mängd läkemedel så att inte material måste slängas utan att det använts. • Minska på engångsmaterial. ta inte en pappmugg vid kafferasten, välj porslin. • Tänk många bäckar små… Släck lampan när du lämnar exempelvis toaletten och sätt datorn på standbyläge när du inte använder den för stunden. Inför en rutin på arbetsplatsen att alltid stänga av datorer son inte används på natten. Varför inte gå en “energirond” på jobbet? Små förändringar gör skillnad. • Slösa inte med material. tänk på att använda rätt mängd med förbruknings- • Se till att bli informerad. Många vill göra rätt men är osäkra på hur. Det krävs att • Köp miljömärkta produkter. Är du inköpare, välj produkter som har miljösymbol. du får grundläggande kunskaper för att du ska kunna hjälpa till. Prata gärna med ditt miljöombud. ta reda på vad din arbetsplats har för miljöpolicy och vad det finns för miljökurser. • Gör det tillsammans. be din chef avsätta tid för ert, alla medarbetares, gemensamma miljöarbete. Ha miljöfrågan som en återkommande punkt på era arbetsplatsträffar. • Ha kul. Gör miljön till något lustfyllt. Undvik pekpinnar och uppfordrande tillsägelser. ta vara på engagemanget. 27 © NextMedia Landstinget i Kalmar län satsar på utbildningsanställning – Möjlighet att studera vidare med full lön i Kalmar län Landstinget i Kalmar län satsar på utbildningsanställning för sjuksköterskor. I våras var landstinget först i Sverige med att ta fram ett kollektivavtal som ger sjuksköterskor rätt till bibehållen lön under studietiden. Dessutom garanterar landstinget en fast specialisttjänst efter studier med godkänt resultat. i Pågåendeutbildningsanställningarhösten2015ärbarnmorskor ochspecialistsjuksköterskorinom anestesi,operation,intensivvård, psykiatrisamtdistriktfördeladei länet.Behovetärstortavbarnmorskorochspecialistsjuksköterskorinom deflestainriktningar.Införvarjeny ansökningsperiodtillhögskolaoch universitetkommerocksåprioritering skeochannonseringavnyautbildningsanställningar. ILinnéuniversitetetsprogramutbud finnsmerpartenavsjuksköterskornas specialistutbildningar. LandstingetiKalmarlän Box601 39126Kalmar Tel:0480-84000(växel) www.ltkalmar.se Kontaktpersoner: HelenPersson,förhandlingschef Tel:0480-84101 ElisabethJohansson,utbildningsstrateg Tel:0480-84064 – Landstinget ville erbjuda detta från och med hösten 2015 så allt har gått väldigt snabbt. Redan i februari hade vi, tillsammans med politiker och Vård förbundet, arbetat fram ett avtal, vilket då också var det första avtalet i Sveri ge vad gäller utbildningsanställning för sjuksköterskor, förklarar Helen Pers son. Bibehållen lön Förutom rätt till tillsvidareanställning inom sin specialitet efter studier får sjuksköterskorna behålla sin lön under studietiden till skillnad mot tidigare då de erhöll studiebidrag på 20 000 kronor. För att hitta en struktur och praktisk hantering av utbildningsanställningar samverkade Elisabeth Johansson, ut bildningsstrateg på personalenheten vid Landstinget i Kalmar län, med förvalt ningarnas personalchefer. – Vi har haft en diskussion och kom mer även framöver diskutera vilka in riktningar som prioriteras och i vilka delar av länet som behovet finns. Re dan när du söker en utannonserad ut bildningsanställning ska du veta var din specialisttjänst är placerad. Hur beho vet ser ut inom olika specialistyrken skiljer sig dessutom i hela länet. Samarbetet och närheten till Linné universitetet i Kalmar och Växjö innebär dessutom stora fördelar för sjuksköterskor som vill genomföra en specialistutbildning och slippa långa pendlingsavstånd. – För att få denna möjlighet måste du ha arbetat som sjuksköterska i minst ett år, vilket är ett krav från universitetet, samt vara anställd inom Landstinget i Kalmar län. Är du ny i vårt landsting eller vill söka dig hit får du såklart till godoräkna dig din tidigare erfarenhet, säger Helen Persson. Medel avsatta för fler Alla sökande måste, förutom att kom ma in på universitetets utbildningar, genomföra en form av anställningsin tervju. De som prioriteras till anställ ning får påbörja studier. När den första kullen började i höstas erbjöds 19 sjuk sköterskor utbildningsanställning, och för 2016 finns det medel avsatta för fler. Fullt utbyggt kommer systemet att vara hösten 2016. Barnmorska är en av de specialiteter där det råder stort behov de närmaste åren. – Det ska bli väldigt roligt att arbeta med huvudsakligen friska patienter och framförallt kvinnor. Tidigare jobbade jag på akutmottagningen vid Länssjuk huset i Kalmar. Nu när vi får behålla lönen under studierna tror jag fler kom mer ta chansen, menar Linda Elofsson. Sjuksköterskan Charlotte Mårelius nickar instämmande. Hon har tidigare arbetat 1,5 år på gynekologisk vårdav delning i Kalmar och har också valt att utbilda sig till barnmorska. – Många har kanske kvar lån från ti digare utbildningar och då är det inte Foto: Peter Lilja Många sjuksköterskor har en önskan om att studera vidare och specialisera sig, men har tvekat eftersom de inte har varit garanterade en fast specialisttjänst efter studierna. Sjuksköterskan Linda Elofsson är en av dem som har velat stu dera, men tvekat. – Jag har länge velat bli barnmor ska, men när du har familj är det svårt att lämna sitt jobb för en lite mer osäker framtid. När Landstinget i Kalmar län nu erbjöd sjuksköterskor bibehållen lön och rätt till jobb efter studierna tvekade jag inte att börja studera igen, säger Linda som ingår i den första kullen av sjukskö terskor som får utbildningsanställning. Landstinget i Kalmar län valde att satsa på utbildningsanställningar i sam band med det politiska valet 2014. Helen Persson, förhandlingschef vid landstinget, fick i uppdrag att ta fram villkor och kollektivavtal för sjukskö terskor med utbildningsanställning. Elisabeth Johansson, utbildningsstrateg, Linda Elofsson, sjuksköterska, Charlotte Mårelius, sjuksköterska och Helen Persson, förhandlingschef vid Landstinget i Kalmar län. så lockande att börja studera igen, men med den här uppbackningen från lands tinget var det inget att tveka om. Det är en trygghet att ha jobb när jag är klar och jag trivs i Kalmar. Enligt Michelle Dobos Sandell, av delningsordförande vid Vårdförbundet i Kalmar, ger landstingets satsning på utbildningsanställning flera positiva ef fekter. – Sjuksköterskorna befinner sig både i akademisk utbildning och i en verk samhet under studietiden, vilket innebär en starkare koppling mellan akademisk miljö och verksamhet. Det skapar även bättre förutsättningar för individen. 28 © NextMedia Peter Borch-Johnsen, chefsjuksköterska på endoskopin i Huddinge. Eva-Maria Wallin, intensivvårdssjuksköterska på den centrala intensivvårdsavdelningen i Solna. Foto: Magnus Sandberg Foto: Peter Cederling Karolinska prisar medarbetare Den årliga ceremonin i samband med utdelningen av Karolinapriset har liknats vid Karolinska Universitetssjukhusets egen Oscarsgala. Eva-Maria Wallin och Peter BorchJohnsen är två av årets pristagare som belönats för sina föredömliga insatser. Eva-Maria Wallin har lång erfarenhet som intensivvårdssjuksköterska på den centrala intensivvårdsavdelningen i Solna. Numer arbetar hon som klinisk adjunkt och utbildningsledare, roller som bland annat innebär att hon undervisar, skapar möjligheter för erfarna kollegor att utvecklas och handleder sjuksköterskor som specialiserar sig på intensivvård. Ett viktigt jobb, speciellt i tider när många intensivvårdsavdelningar i Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Nordens största universitetssjukhus där vård, forskning och utbildning är viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv. Av Karolinska Institutets forskning och utbildning sker 2/3 i sjukhusets verksamhet. Karolinska Universitetssjukhuset omsätter ca 16 miljarder och har ca 16 000 medarbetare. Verksamheten finns på ett flertal platser i Stockholmsregionen, främst i Huddinge och Solna. Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Solna 141 86 Stockholm 171 76 Solna 08-585 800 00 08-517 700 00 www.karolinska.se har brist på erfarna specialistsjuksköterskor. – Vi har jämförelsevis lätt att rekrytera. Jag tror att det hänger ihop med vårt arbetsklimat. På CIVA har vi jobbat hårt för att höja kompetensen och få alla att känna sig värdefulla. Banbrytande projekt För sina insatser har Eva-Maria Wallin tilldelats det prestigefyllda Karolinapriset och 20 000 kronor. I motiveringen står att hon är en pedagogisk begåvning som med exceptionellt eget kunnande och erfarenhet har hjälpt andra fram till kompetens och trygghet i arbetsuppgifterna och yrkesrollen. – Jag är väldigt glad för erkännandet och den uppmärksamhet som priset har inneburit. Fast min största tillfredsställelse kommer av att vara en del i ett lag och ge andra människor möjlighet växa, säger Eva-Maria Wallin. Arbetet med att förändra villkoren för sjuksköterskorna har skett på bred front och under lång tid. Bland annat var CIVA på Karolinska först i Sverige när man år 2000 erbjöd studielön åt sjuksköterskor som specialiserade sig. Ett av de senaste projekten som Eva-Maria Wallin också har medverkat till är införandet av så kallade ”studentsalar”. – Det handlar om att se studenternas kompetens och få dem att våga använda den. Många av våra studenter är erfarna sjuksköterskor. Det kräver att vi som utbildar tar ett steg tillbaka och ger plats åt studenten att lita till sin förmåga. Hand- ledarnas roll är att stå vid sidan om och bekräfta att studenterna tänker rätt. Att introducera nya sjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning tar tid och är kostsamt. Det låter självklart när Eva-Maria Wallin beskriver hur mycket vården gynnas av att ha kompetenta medarbetare som trivs på arbetsplatsen. I grund och botten handlar det om omsorg för patienterna. – Att patienterna och deras anhöriga får ett professionellt och fint bemötande ligger till grund för allt arbete på avdelningen, säger Eva-Maria Wallin. Samarbete över yrkesgränserna Fokus på patienterna och förmågan att lyfta sina kollegor är parametrar som förenar många av pristagarna till Karolinapriset. Däribland chefsjuksköterskan Peter Borch-Johnsen på endoskopin i Huddinge. Tillsammans med överläkaren Charlotte Höög fick han priset för ett föredömligt medarbetarskap över yrkesgränserna och ett mycket gott och öppet arbetsklimat. – Charlotte och jag är en bra kombination. Vi är lösningsorienterade båda två och kompletterar varandra väl. Enligt motiveringen har Peter BorchJohnsen och Charlotte Höög bidragit till att enheten har utvecklats till en arbetsplats med hög trivsel, arbetsglädje, fokus på patienternas bästa och en positiv inställning till att lösa problem som uppkommer. Dessutom har väntetiden för endoskopipatienter minskat avsevärt. Från ett år till en månad. Gruppbild med årets pristagare vid utdelningen av Karolinapriset. Foto: Anna Larsson, Medicinsk Bild, Karolinska Universitetssjukhuset – Jag är jättestolt och glad över priset, men arbetet är inte bara vår förtjänst. Vi hade aldrig lyckats utan dem vi arbetar med, säger Peter Borch-Johnsen. Att förändra arbetet på endoskopimottagningen har krävt många sena kvällar och ett gott samarbete mellan alla berörda yrkesgrupper. Ett av de lättaste problemen att lösa var att identifiera de nödvändiga åtgärderna. – Om man bara förstår sin verksamhet och sätter fokus på patienterna ser man ganska snart vad som behöver göras för att förbättra vården. Därtill krävdes nödvändiga resurser och att hela personalstyrkan var med på tåget. – Det är viktigt att de som utför arbetet är med och lägger upp sina egna rutiner. Att det blir bäst när personalen skapar sin egen arbetsmiljö säger sig självt, säger Peter Borch-Johnsen. 29 © NextMedia Goda karriärmöjligheter i Region Örebro län Foto: Lasse Persson Hälso- och sjukvården i Region Örebro län är inne i en spännande utveckling där man tar stegen mot framtidens sjukvård. – Vi vill göra vården ännu bättre. Då gäller det att vår personal får goda förutsättningar att få vara med i utvecklingen. Det säger Åsa Thor-Gustafsson som har arbetat inom Region Örebro län med personalfrågor i olika roller sedan början av 2000. Sedan drygt två år är hon HR-chef i den samlade hälso- och sjukvårdsförvaltningen inom regionen. – Eftersom vi har ett stort behov av sjuksköterskor måste vi både erbjuda mycket goda utvecklingsmöjligheter för våra erfarna sjuksköterskor och erbjuda attraktiva villkor för att locka nyutbildade sjuksköterskor. Anna-Karin Östman, distriktssköterska och Malin Karlberg-Traav, sjuksköterska. Introduktionsprogram för nya sjuksköterskor Sjuksköterskan Alexander Campbell är en av de som just nu genomgår introduktionsprogrammet och hans intryck är mycket positiva. – Det viktiga i början tror jag är att inse att ingen förväntar sig att man ska kunna allt från första dagen – våga vara dig själv istället, säger han. – Introduktionsprogrammet har hjälpt mig att tidigt komma in i arbetet genom att fördjupa mina kunskaper på ett sätt som är applicerbart i vardagen. De olika kurserna ger en bra bas att stå på och bland annat förflyttningstekniken och alertkursen har jag fått mycket nytta av, menar Alexander. Generösa utbildningsförmåner Sjuksköterskan Alexander Campbell är en av de som just nu genomgår introduktionsprogrammet. Region Örebro län arbetar även aktivt med frågor kring arbetsmiljö och utbildning. För de sjuksköterskor som specialistutbildar sig inom vissa områden erbjuder regionen generösa utbildningsförmåner. För Anna-Karin Östman innebar det att hon kunde utbilda sig till distriktssköterska med full lön. – Efter 14 år som sjuksköterska ansökte jag om att få gå en betald specialistutbildning så att jag kunde komma vidare i min karriär. För mig innebar utbildningen ett rejält framsteg som ledde till större möjlighet att påverka mina arbetstider och ett friare arbete. Som distriktssjuksköterska får jag tänka bredare på hela människan och ha närmare kontakt med patienterna. Vill jag sedan läsa vidare kan jag specialutbilda mig inom exempelvis astma/KOL, diabetes eller geriatrik. dagens sjukvård. Framförallt att få rätt kompetens på rätt plats. – Projektet har bland annat medKombinera kliniskt arbete och FoU fört att verksamheter har kunnat växla kompetens och förstärka inom olika – Satsningarna på utveckling går även servicefunktioner. Vi vill igen när det gäller forskning renodla sjuksköterskans och sjuksköterskorna har och undersköterskans argoda möjligheter att kombetsuppgifter. Vi har också binera klinisk tjänstgöring infört en ny roll som klinisk med FoU. Det finns också kvalitetssjuksköterska. goda möjligheter till dokto– I vår nya samlade hälrandtjänster samt internt etaso- och sjukvårdsorganiblerade organisationer som sation finns plats för alla handleder och erbjuder arönskemål. Välj stora unibetsplatser för forskare. Åsa Thor-Gustafsson, versitetssjukhuset för speciHR-chef i den samlade alistkompetens och en nära Blir aldrig fullärda hälso- och sjukvårdskoppling till universitetet. En av doktoranderna är förvaltningen inom Välj något av våra minsjuksköterskan Malin Karl- regionen. dre akutsjukhus i länet för berg-Traav, som poängterar närheten mellan verksamheterna eller att man aldrig blir fullärd som sjuksköarbeta med variation och bredd inom terska. primärvård och psykiatri, uppmanar – Jag tog examen för sex år sedan och Åsa Thor-Gustafsson. har fortsatt att studera sedan dess. Nu kombinerar jag mitt kliniska arbete med en doktorandtjänst med fokus på hur sjuksköterskor använder forskning i sitt kliniska arbete. Att få arbeta både med Region Örebro län forskning och klinisk verksamhet är en Box 1613 701 16 Örebro stor möjlighet för mig men det förutsätter att man har en arbetsgivare som uppTel: 019-602 70 00 muntrar och stöttar så att allt går ihop. regionen@regionorebrolan.se Foto: Lars-Göran Jansson – Vi erbjuder alltid tillsvidareanställning för våra nyutbildade sjuksköterskor och har infört ett ett-årigt introduktionsprogram, förklarar Åsa. Introduktionsprogrammet ska underlätta övergången mellan studier och arbetsliv. Det pågår under ett år och innehåller såväl färdighetsträning som seminarier om praktisk hygien, förflyttningsteknik och andra praktiska moment. Det handlar också om rollen som sjuksköterska. Det handlar om saker som balans mellan arbete och fritid, stress, sömn och krav. i Framtidens vårdavdelning Åsa berättar att det nu pågår ett projekt som kallas Framtidens vårdavdelning. Det handlar om att se över rutiner och arbetssätt för att anpassa dem till www.regionorebrolan.se 30 © NextMedia Maria Berglind, Stefan Lundström, Kristin Sundberg och Emma Mills hos Dedicare. Foto: Gonzalo Irigoyen Utvecklas och arbeta på egna villkor hos Dedicare Allt fler sjuksköterskor ser fördelarna med att arbeta inom vårdbemanning och hos Dedicare har de möjligheten att utvecklas inom sin yrkesroll på ett varierande och utmanande sätt – på sina egna villkor. Nästa år firar Dedicare 20-årsjubileum och företaget har två mycket framgångsrika decennier att blicka tillbaka på. Efterfrågan på personal inom vården är alltjämt hög från samtliga sjukhus och variationen på uppdragen är lika stor som efterfrågan. För Emma Mills, som tog sin sjuksköterskeexamen i juni förra året, dröjde det inte länge innan hon visste att hon föredrog att arbeta som bemanningssjuksköterska. – Jag ville ha en friare arbetssituation och kunna bestämma över min egen tid. Dessutom lockade den stora variationen och chansen att få arbeta på olika arbetsplatser med olika uppgifter. Dedicare var det första bemanningsföretag jag kom i kontakt med och vi fick väldigt positiv kontakt. Kollegan Kristin Sundberg utexaminerades 2009 i Göteborg och arbetade där i två år innan hon sökte sig till Stockholm. Hon hade en hel del högskolepoäng i bagaget men i slutänden var det sjuksköterska hon ville bli. – Vårt arbete är väldigt roligt och vi kan arbeta i stort sett överallt. Att arbeta inom landstinget passade dock inte mig så bra – jag reser ofta och gärna och vill helst slippa behöva ta ut semester och jobba ikapp. Hos Dedicare kan jag arbeta intensivt i perioder och sedan ge mig ut i världen, säger hon. Hon får medhåll av Emma, som även hon trivs på resande fot. – Dedicares norska verksamhet var ytterligare en faktor som attraherade mig. Jag hade övervägt att arbeta i Norge ett tag och nu har jag en självklar koppling dit. Konkurrenskraftig lön Jämfört med ingångslönerna hos offentliga arbetsgivare är lönesituationen inom vårdbemanning mycket konkurrenskraftig och i den utsträckning det går att ordna kan sjuksköterskorna hos Dedicare välja såväl omfattning på uppdragen som var de blir förlagda. – När man kommer till en ny avdelning får man vara beredd på att anstränga sig lite extra i början för att vara social och interagera med de som arbetar där. Det är väldigt lärorikt – inte nog med att man ständigt ställs inför nya situationer och hela tiden utvecklar sina kunskaper utan man blir också mer observant och uppmärksam i sin arbetsroll, säger Kristin. Ger flera tips Tillsammans tipsar Kristin och Emma om flera bra saker att ha i bakhuvudet för de sjuksköterskor som liksom de själva är intresserade av att arbeta inom vårdbemanning. – Kontrollera företaget noga och se vilka villkor de erbjuder. Dedicare har exempelvis ett heltäckande kollektivavtal och hanterar även pensionsinbetalningar precis som en vanlig arbetsgivare, säger Emma. Kristin ger dessutom rådet att inledningsvis försöka boka in en viss kontinuitet för att skaffa sig en grundläggande trygghet. – Försök att inte hoppa runt för mycket i början och ha nära kontakt med din personliga konsultchef. De finns där för din skull och går i stort sett alltid att nå, avslutar hon. Stor efterfrågan på sjuksköterskor Maria Berglind och Stefan Lundström arbetar som rekryterare respektive konsultchef hos Dedicare. I sin roll som konsultchef har Stefan nära kommunikation med både konsulter och arbetsgivare. Han understryker att det är bra att ha ett par års erfarenhet på nacken innan man börjar arbeta inom vårdbemanning, men att det för det mesta handlar om individuella förutsättningar. – Som bemanningssjuksköterska är det viktigt att vara självständig, ödmjuk och nyfiken. Att vilja utvecklas och lära sig nya saker är också viktiga egenskaper. I de allra flesta fall är mötet med nya kollegor och en ny avdelning något odelat positivt, men skulle det uppstå någon slags problematik går det alltid att lösa. Under sommarmånaderna upplevde de båda att förfrågningar från sjukhus och kliniker eskalerade kraftigt men de påpekar att det generellt finns en stor efterfrågan på duktiga sjuksköterskor. – Det händer mycket i landstinget och behovet av personal kommer san- nolikt inte att förändras på väldigt länge. Lyckligtvis är vår rekryteringsprocess oftast ganska snabb och vi har mycket att erbjuda. Särskilt roligt är det när man lyckas ge nya konsulter arbete inom bara några dagar, avslutar Maria. i Dedicare AB är ett framgångsrikt bemanningsföretag i vårdbranschen som startade sin verksamhet redan 1996. Företaget hyr ut och rekryterar läkare, sjuksköterskor och annan personal inom vården. Tjänsterna inkluderar allt från att förse privata och offentliga vårdgivare med enstaka vikarier över dagen till att bemanna hela avdelningar, enheter eller operationsteam. Idag bemannas vården både i Sverige och i Norge av Dedicare. Dedicare AB Sankt Eriksgatan 44, 5 tr 112 34 Stockholm Tel: 08-555 656 00 E-post: dedicare@dedicare.se www.dedicare.se 31 © NextMedia En bra start i ditt nya yrke som sjuksköterska Att vara ny i sin yrkesroll kan kännas osäkert, nervöst och kravfyllt. Nu erbjuder Södersjukhuset ett nytt introduktionsprogram för alla nyutexaminerade sjuksköterskor när de anställs på sjukhuset. Introduktionsprogrammet för nyutexaminerade sjuksköterskor är utformat för dem som just har avslutat sin utbildning. För att nyblivna sjuksköterskor ska känna sig trygga som nya på jobbet har Södersjukhuset (SÖS) tagit fram ett paket som innehåller det mesta en ny sjuksköterska behöver veta, ett paket där del- i Södersjukhuset ligger på Södermalm i Stockholm, med utsikt över Årstaviken och centrala Stockholm. Här finns möjlighet för dig som vill utvecklas och växa i ditt yrke som sjuksköterska. Vill du veta mer om introduktionsprogrammet och är intresserad av att jobba hos oss? Gå in på södersjukhuset.se/jobb eller kontakta vår rekryterare Nancy Skohg på nancy.skohg@sodersjukhuset.se, 08-616 30 00. tagarna kombinerar färdighetsträning med föreläsningar och gruppdiskussioner. Här får sjukhusets nya medarbetare möjlighet att omsätta teorierna från sjuksköterskeutbildningen i praktisk handling, till exempel genom att träna sina färdigheter och diskutera vad som kan upplevas som komplext och svårt. – Med programmet vill vi stärka våra nyanställda sjuksköterskor i deras nya yrke och tillsammans ta fram bra verktyg för att hantera arbetets vardag, säger Åsa Bäärnhielm, vårdenhetschef och en av initiativtagarna till programmet. Alexandra Kennebjörk är en av de första sjuksköterskorna på Södersjukhuset som har gått introduktionsprogrammet. En möjlighet att bygga nätverk Under programmets föreläsningar får sjuksköterskorna lära känna de resurser som finns på SÖS – främst andra medarbetare men också lokaler, som sjukhuskyrkan, visningsrum och Kliniskt träningscentrum (KTC). En annan tanke med programmet är möjligheten att bygga nätverk med sjuksköterskor från andra delar av sjukhuset. – Att vidga sitt kontaktnät och träffa folk från hela huset, det tycker jag var jättebra, berättar Alexandra Kenne- björk som är en av de första sjuksköterskorna på Södersjukhuset som har gått introduktionsprogrammet. Det är bra att jag har fått en introduktion till allt och att jag har fått många kontakter på sjukhuset. Det är så mycket lättare att ringa om man vet vem som svarar i andra änden, säger Alexandra. Alexandra tog sin sjuksköterskeexamen för ett och ett halvt år sedan. Sin första tjänst fick hon på avdelning 57 som är en kirurgisk vårdavdelning. Efter att ha jobbat i sex månader fick Alexandra möjlighet att gå programmet. – Som nyutexaminerad är det kanske inte skolbänken som lockar mest, men introduktionsprogrammet är mycket mer praktiskt och du får också kunskap om Södersjukhuset och hur det fungerar just här. Jag tycker att introduktionsprogrammet gjorde mig väl förberedd för min fortsatta karriär, säger Alexandra Kennebjörk. © NextMedia Ögat – värt ett eget sjukhus I år är det 25 år sedan S:t Eriks Ögonsjukhus öppnade och än idag är sjukhuset det enda i Sverige med inriktning på ett enda organ, ögat. Förutom ett komplett utbud av ögonsjukvård är S:t Eriks Ögonsjukhus ett ledande kompetenscentrum för forskning och utbildning i Europa. Totalt arbetar nära 400 personer i verksamheten. – Jag lär mig nytt hela tiden och har utvecklats mycket. I mina arbetsuppgifter ingår bland annat att fotografera ögonbotten på personer med diabetes, säger Ava Saghafi, ögonsjuksköterska på retinakliniken. Eva Salomonsson är ortoptist på mottagningen för barnögonvård där hon dagligen tar emot ett tjugotal patienter. – Jag gillar verkligen mitt arbete som innebär att jag får träffa patienter i olika åldrar, både vuxna och barn. Barn är Foto: Gonzalo Irigoyen Högteknologi och avancerad sjukvård gör S:t Eriks Ögonsjukhus till en spännande arbetsplats. Ava Saghafi och Eva Salomonsson fick studielön när de specialiserade sig på ett av kroppens mest fascinerande organ. Eva Salomonsson, ortoptist och Ava Saghafi, ögonsjuksköterska på S:t Eriks Ögonsjukhus. experter på att sprida glädje och ingen dag, eller timme, är den andra lik. Betald vidareutbildning På S:t Eriks Ögonsjukhus uppmuntrar man till kompetensutveckling. Det märks bland annat på utbudet av föreläsningar, utbytet mellan olika kliniker och att de anställda kan få lön under studietiden om de vidareutbildar sig till ögonsjuksköterska eller ortoptist. Det senare är en generös förmån som Ava Saghafi och Eva Salomonsson har nappat på i omgångar. – Jag blev intresserad av ögat redan under min utbildning till sjuksköterska. i S:t Eriks Ögonsjukhus AB är ett av Europas ledande ögonsjukhus. Vi bedriver både planerad och akut ögonsjukvård och tar varje år emot 200 000 patientbesök från Sverige och utlandet. Tillsammans med Karolinska Institutet driver vi forskning, utveckling och utbildning inom ögonområdet. S:t Eriks Ögonsjukhus har 400 anställda och ägs av Stockholms läns landsting. S:t Eriks Ögonsjukhus Polhemsgatan 50 112 82 Stockholm Därför var det självklart för mig att specialisera mig och bli ögonsjuksköterska och därefter vidareutbilda mig till ortoptist. Att vara ortoptist har gett mig ett självständigt arbete där jag varje dag fattar beslut som gör skillnad för mina patienter, säger Eva Salomonsson. Uppskattning i vardagen Ögat är ett fascinerande organ och undersökningar och behandlingar utförs ofta med hjälp av avancerad teknisk utrustning. På S:t Eriks Ögonsjukhus bedriver man egen forskning och nya undersöknings- och behandlingsmetoder kommer snabbt i bruk. Tel: 08-672 30 00 www.sankterik.se – En del typer av ögonsjukvård är vi ensamma i Sverige om att kunna erbjuda. Och vi kan definitivt mäta oss med de bästa ögonsjukhusen i Europa, säger Eva Salomonsson. Att patienterna är nöjda och att synen är ett viktigt sinne märks inte minst på den tacksamhet som många uttrycker. – Jag får direkt feedback på mitt arbete och mycket uppskattning. Det värmer i hjärtat och gör mig stolt, säger Ava Saghafi. 32 © NextMedia Min karriär formas som jag vill Hos Proffice har bemanningskonsulterna ett starkt team i ryggen med gedigen bakgrund inom hälso- och sjukvård samt lång erfarenhet av att matcha kompetens mot rätt uppdrag. Var med och påverka hur du vill arbeta! Sedan Proffice grundades 1960 har företagets fokus legat på utveckling genom engagemang, lyhördhet och problemlösning. Dotterbolaget Proffice Care tillhandahåller vårdsektorn med rätt kompetens och möjlighet till snabb anpassning i form av både läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och läkarsekreterare. För sjuksköterskan och naprapaten Emelie Haglund var Proffice den perfekta lösningen på hennes önskan att kombinera båda sina yrkesroller. – Jag var färdig sjuksköterska i januari 2008 och har sedan dess vidareutbildat mig inom folkhälsa och idrottsmedicin. Jag har alltid intresserat mig för friskvård och efter att jag tagit examen som naprapat började jag undersöka hur jag skulle kunna kombinera de två rollerna. Både trygghet och frihet Emelie understryker att hon i sitt arbete via Proffice har förmånen att kunna prova på olika branscher och utmaningar och att hon inte är lika låst i sin utveckling. Idag har Emelie ett uppdrag på Feelgood Access på Banérgatan i Stockholm. – Visst är det skönt med fast lön och trygga villkor, men det kan ibland leda till att man känner sig lite bunden. Hos Proffice får man samma fördelar som hos en traditionell arbetsgivare med kollektivavtal och förmåner som friskvårdsbidrag och försäkringar samtidigt som man får möjligheten att forma sin karriär och sin utveckling som man vill. Stora utvecklingsmöjligheter Just flexibilitet är något som återkommer även i Emelies vardag som bemanningskonsult. Hon poängterar att det är angeläget att våga visa framfötterna och gärna bidra med andra perspektiv när man kommer till en ny arbetsplats. För sjuksköterskan och naprapaten Emelie Haglund var Proffice den perfekta lösningen på hennes önskan att kombinera båda sina yrkesroller. Foto: Johan Marklund – Det är viktigt att man vill utvecklas inom såväl yrkesfärdigheter som när det gäller relationer och att man visar det. Känner du att du saknar vissa kunskaper kan du alltid prata med din konsultchef på Proffice för att få chansen att gå kurser eller interna utbildningar. Det finns även möjlighet att arbeta som sjuksköterska i Norge. Proffice Care är en av leverantörerna som har avtal med HINAS. Det är också i samråd med konsultcheferna som du utformar din kompetens- och utvecklingsplan samt avgör vilka jobb som passar just dig. Möjligheterna finns där om man håller sig framme, avslutar hon. i Proffice är ett av Nordens största bemanningsföretag och är specialiserade inom en mängd olika branscher. Företaget erbjuder lösningar inom bemanning, rekrytering och omställning och kunderna återfinns bland både privata och offentliga företag och organisationer. Idag har Proffice omkring 10 000 medarbetare på omkring 80 kontor i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Proffice Care AB Box 70368 107 24 Stockholm Tel: 0771-60 60 60 profficecare@profficecare.se www.proffice.se/care © NextMedia Lärande och vård med hjärtat i centrum – Det finns så mycket att lära om hjärtat och vården av hjärtpatienter. Ju mer man lär sig som specialistsjuksköterska desto mer kan läkarna delegera och då blir jobbet än mer intressant och utvecklande. Det säger Agneta Ramén, flerfaldigt prisad hjärtsjuksköterska vid Sollefteå sjukhus, Landstinget Västernorrland. Agneta var färdig sjuksköterska 1985. 1993 till 2006 jobbade hon som biträdande avdelningschef vid en allvårdsavdelning med spetsfunktion för hjärt- och lungpatienter. – Där väcktes intresset för hjärtat och vården av hjärtpatienter. Nu jobbar jag mycket med sekundärprevention och i Västernorrlands landsting Omfattar sju kommuner, cirka 240 000 invånare. Akutvårdssjukhus på tre orter. 6 650 anställda. Budget: 7,1 miljarder. 21 hälsocentraler. 240 000 läkarbesök på hälsocentral/år. 520 000 mottagningsbesök specialistvård. www.lvn.se Ida Axelsson har valt att jobba vid Örnsköldsviks eftersom jag är ensam hjärtsjukskötersjukhus sedan hon tog ska här har jag ett mycket brett spann examen. av patienter. Från att kontrollera blodFoto: Sander Taats värden på de som haft en infarkt till att hjälpa de med hjärtpump som väntar på transplantation, säger Agneta Ramén. Under karriären har Agneta uppdas huvudsakligen hjärtpatienter och märksammats för sina insatser för hjärtmänniskor med olika former av infekpatienter av Swedheart, landets största tioner, men även nyupptäckta diabetikvalitetsregister, och Vårdförbundet. ker, KOL-patienter och lungsjuka vårdas här. I det akuta spektrat finns – Att vi på vårt lilla sjukhus ischemisk hjärtsjukdom och har en vård som uppmärkolika typer av arytmier och sammas så känns väldigt bra. syncopéer, olika utredningar, Jag vet hur mycket jobb jag mag- och tarmproblematik lägger ner och att patienterna med mera. Ida har jobbat här och deras anhöriga uppskati drygt fyra år, sedan examen tar det. Utmärkelserna ser jag från Karlstad universitet. som ett kvitto på att jag, och vi, jobbar på rätt sätt, säger – Jobbet överträffar mina Agneta. förväntningar. Under prakAgneta Ramén, tiken kände jag att jag ville hjärtsjuksköterska vid Sollefteå sjukhus. specialisera mig inom medHjärtsjuksköterskor icin och hjärtsjukvården Kollegan Ida Axelsson ar- Foto: Magdalena Prevéus/ Allehanda.se fascinerar mig. Det är ett debetar vid medicinavdelning tektivarbete som börjar när en patient 1/MAVA vid det större Örnsköldsviks kommer in, ett arbete jag märker att jag sjukhus, tio mil från Sollefteå. Här vår- blir allt bättre på ju mer erfarenheter och utbildningar jag får, berättar Ida. Utbildning Sjuksköterskorna inom Landstinget Västernorrland har rika möjligheter till fortbildning. Agneta Ramén har en fil. kand. inom kardiologi och siktar på en master. Ida Axelsson ska utbilda sig vid högskolan i samma ämne. – Jag vill jobba kvar här och inom fältet. Jag går faktiskt till jobbet med ett leende på läpparna varje dag. Detta är en trygg arbetsplats där det händer mycket och människor är beroende av att man klarar att fatta rätt beslut snabbt. Samtidigt får vi mycket uppskattning och har bra sammanhållning. Jag kan ärligt talat inte tänka mig ett bättre jobb, avslutar Ida. 33 © NextMedia Gör skillnad och utvecklas i Region Skåne Susanna Tjernberg kombinerar det ordinarie jobbet på kirurgen på Skånes universitetssjukhus i Malmö med studier i kirurgisk vård. Sofia Ehrenpris, sjuksköterska på hematologen på Helsingborgs lasarett och Andreas Nordahl, sjuksköterska på en psykosavdelning på Helsingborgs lasarett. lera olika saker som man funderar på, menar Sofia. Foto: Daniel Larsson Region Skåne arbetar ständigt med att utveckla verksamheten och det gäller inte minst inom vård och hälsa. Ett viktigt led i detta är att skapa optimala förutsättningar för de anställda att utvecklas professionellt och personligt. För sjuksköterskor innebär det att nya, oerfarna sjuksköterskor får en trygg start i karriären, med gedigen handledning och introduktionsprogram samtidigt som mer erfarna sjuksköterskor får möjlighet till utbildningsanställning för att kunna kombinera studier till specialistsjuksköterska med kliniskt arbete till bibehållen lön. – Man får en bra förberedelse för jobbet och lär sig enormt mycket under introduktionsperioden. De första tre veckorna på avdelningen fick jag gå med en erfaren sjuksköterska och fick tid för reflektion och frågor efter varje arbetspass. Det gav en bra start in i yrket, berättar Sofia Ehrenpris, som blev färdig sjuksköterska i juni och började en anställning på hematologen i Helsingborg strax därefter. Dessutom deltar Sofia i ett introduktionsprogram för nya sjuksköterskor, som omfattar utbildningsdagar med olika teman, och där det även ingår att få träffa andra nya sjuksköterskor i mentorsgrupper. – Det är enormt värdefullt att få träffa andra nya sjuksköterskor och venti- Foto: Björn Lindgren Introduktionsprogram för nya sjuksköterskor, utbildningstjänst för de som vill läsa till specialistsjuksköterska och tydliga karriärvägar. I Region Skåne finns stora möjligheter för sjuksköterskor som vill utvecklas och göra skillnad. Ville göra nytta Hon får medhåll av kollegan Andreas Nordahl, som utexaminerades i juni 2014 och nu arbetar på en psykosavdelning på Helsingborgs lasarett. Han arbetade tidigare med helt andra saker, men bestämde sig för att bli sjuksköterska därför att han vill jobba med människor och känna att han verkligen gör nytta. – Jobbet här motsvarar verkligen mina förväntningar. Jag blev väldigt väl omhändertagen när jag kom som ny, med handledning och introduktionskurs. Det märks tydligt att man i Region Skåne satsar på att personalen ska trivas och vilja vara kvar. När man är nyutexaminerad kan det kännas som ett stort steg att plötsligt ha så mycket ansvar i det kliniska arbetet och här får man en mjukstart och tid att anpassa sig, tycker han. Både Sofia och Andreas planerar att så småningom vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska. Sofia vet inte ännu vilken specialitet hon ska välja, medan Andreas lutar åt psykiatrisjuksköterska. Region Skåne satsar stort på att underlätta specialistsjuksköterskestudier och det finns goda möjligheter till utbildningsanställning, som innebär att med bibehållen lön kunna studera på halvfart och jobba halvtid. Susanna Tjernberg började sin utbildningsanställning den här terminen och kombinerar nu det ordinarie jobbet på kirurgen på Skånes universitetssjukhus i Malmö med studier i kirurgisk vård. – Det är en fantastisk möjlighet och var avgörande för att jag skulle kunna i Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvården samt utvecklingen av näringsliv, kommunikationer och kultur i Skåne. Som Skånes största arbetsgivare har Region Skåne 33 000 anställda och flera verksamheter runt hela Skåne. Då vi är en stor organisation kan vi erbjuda många olika karriärvägar, vilket våra medarbetare ofta framhåller som positivt. Region Skåne är en politiskt styrd organisation och Skånes invånare är våra främsta uppdragsgivare. www.skane.se Edlire Luzha arbetar som barnmorska på BB i Kristianstad och börjar snart på förlossningen. ta steget och läsa vidare. Det är så glädjande att Region Skåne satsar på sjuksköterskor, säger Susanna, som tycker att hon fått stor uppbackning av ledning och chefer, både inför beslutet att gå utbildningen och nu när det ska fungera rent praktiskt. – Arbetsgivaren har förstått vilket mervärde som specialistutbildade sjuksköterskor tillför vården. Man strävar också efter att vi ska kunna bredda vår kliniska kompetens under utbildningstiden, så att jag får jobba på olika avdelningar och skaffa mig erfarenhet från dessa. Spännande karriär Edlire Luzha jobbade tidigare som sjuksköterska på kirurgen på Centralsjukhuset i Kristianstad. Hon bestämde sig för att förverkliga sin dröm om att bli barnmorska och tog då kontakt med chefen för förlossningen. – Hon var väldigt uppmuntrande och erbjöd mig en utbildningsanställning. Det har fungerat perfekt och jag blev färdig barnmorska i juni. Nu arbetar jag som barnmorska på BB här i Kristianstad och börjar snart på förlossningen. Jag kunde inte ha ett roligare jobb, säger Edlire. Hon vill lyfta fram att i Region Skåne lönar sig utbildning, både professionellt och ekonomiskt, med högre lön och tydliga karriärvägar. – Vi får bättre betalt och mer ansvar. Här får man verkligen möjlighet att utvecklas och ha en stimulerande och spännande karriär. 34 © NextMedia Sörmland satsar miljarder på Kullbergska – sjukhuset där cheferna jobbar h – Att det finns en chef och en arbetsledande sjuksköterska tillgänglig på helger lättar på bördan för övrig personal. Vi kan fokusera mer på patienterna och slipper fundera på hur schemat ska hålla. Det säger diabetessköterska Hannu Viinikka om det nya sättet att organisera helgarbetet vid Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. Maria Fundberg, vårdenhetschef för mottagningsverksamheten, och Carina Nilsson, administrativ enhetschef, har båda schemalagts på helger. Carina berättar: – Vi ingår i en ledningsgrupp på tio personer och varje lördag mellan 07-13 är någon av oss i tjänst och på plats. Arbetsledande sjuksköterska informerar oss om läget, vad som gjorts och vad som lämnas över till oss att lösa. Hittills är upplevelsen att medarbetarna är mycket positiva till chefsinsatsen. Det nya arbetssättet är ett försök som kan komma att permanentas. Maria konstaterar: – Vården befinner sig i ett ansträngt läge och då är det viktigt att alla hjälps åt på olika sätt, både chefer och medarbetare. Idag ställs andra krav än tidi- gare varför vi måste vara beredda på att hitta nya vägar för att komma framåt. Gott samarbete personligt sjukhus, motsatsen till att känna sig som en liten myra i en stor myrstack – som det kan vara på storsjukhusen. Hannu Viinika, som bland annat jobbat i grannlandstinget Stockholm, resonerar på samma sätt och tillägger: – Vi har ett ständigt erfarenhetsutbyte inom och mellan avdelningarna. De generösa möjligheterna till fortbildning ger ytterligare möjligheter att utvecklas på jobbet. Men det som allra mest bidrar till den goda trivseln på jobbet är de kompetenta kollegorna. Kullbergska är ett förhållandevis litet sjukhus (78 vårdplatser och cirka 500 anställda) där personal hjälper varandra över avdelningsgränserna. DiabePåverkar arbetsdagen tessköterska Birgitta Nilsson Maria Fundberg har jobbat menar att det bidrar till ett på Kullbergska sedan 1993. bra arbetsklimat där ett leFörst som sjuksköterska på ende aldrig är långt borta. intensiven och sedan tre år Maria Fundberg, Samarbetet över gränserna tillbaka som vårdenhetschef. vårdenhetschef för motmöjliggör också att ge rätt tagningsverksamheten. Förutom trivseln och möjligvård snabbare: heterna till kompetensutveck– Jag vet vem jag ska fråga om jag ling ser hon ytterligare en faktor som gör stöter på ett problem och kan snabbt att hon och hennes kollegor väljer att hjälpa patienten. Det här är ett litet och fortsätta jobba på just Kullbergska: – Här finns stora möjligheter att påverka sitt arbete och driva utvecklingen, inte minst på den egna mottagningen. Vill man utbilda sig till sjuksköterska eller specialisera sig i sitt kunskapsområde kan arbetsgivaren hjälpa till. Det finns också möjlighet att avancera till en chefstjänst för den som är intresserad, säger Maria och avslutar: – Vårt nya försök med chefer som jobbar helg och sköterskor som går in på andra enheter än sin egen är exempel på den lojalitet och flexibilitet som visas till kollegor på andra enheter i ett ansträngt läge. Katrineholm har all psykiatri under ett tak I Katrineholm är alla psykiatriska specialiteter samlade under ett tak; Psykos- och beroendevård samt allmänpsykiatrisk mottagning. – Vi kan enkelt diskutera med varandra. Det är ett lyft i yrket och ger löpande kompetensutveckling, säger Susan Croona som tidigare jobbat inom rättspsykiatrin. Psykiatrin i Sörmland är prioriterad. Det märks bland annat genom satsningen på ett mobilt omvårdnadsteam i Katrineholm och Nyköping. Teamet bildades i januari 2014 och är en del av den psykiatriska öppenvården i Nyköping och Katrineholm. 16 personer ingår i teamet. i Psykiatrin Sörmlands landsting Öppenvårdsmottagningar. Allvårdsavdelning. Avdelningförpsykiatriskintensivvård/beroendevård. Psykosenhetmedtillhörandemottagning. Mobilateam. Beroendecentrum. 270anställdaisödraochvästra sjukvårdsområdet. 600iheladivisionenpsykiatrii LandstingetSörmland. – Vi kan se och hjälpa hela människan. Det underlättas av att vi även har smidig tillgång till läkare. Sammantaget betyder det kvalificerad omvårdnad, även i hemmen via våra mobila enheter, berättar Susan Croona, sjuksköterska i det psykiatriska omvårdnadsteamet. Lång erfarenhet Katarina Johansson, sjuksköterska i det psykiatriska jourteamet, började jobbade inom psykiatrin 1995, då inom slutenvården. Hon bor fem minuters cykelväg från arbetsplatsen och tvekar inte när det gäller vad som är det bästa med jobbet: – Alla förtroenden och livsberättelser jag får från våra patienter ger en helt fantastisk känsla av att vi verkligen kan hjälpa till. De delar glädje och sorg med oss. Det medför ett stort ansvar, därför känns det bra att vi anpassat vår organisation för att göra så mycket som möjligt med de resurser vi har. Susan är inne på samma linje och exemplifierar med besöken i hemmen som det mobila omvårdnadsteamet genomför. Hon berättar om ”engagerade medarbetare i hela organisationen” som tillsammans planerar, genomför och utvärderar omvårdnadsinsatserna. All planering sker i samråd med patienten. – Vi bollar väldigt mycket med varandra, resonerar om vi uppfattar saker och ting olika. Hos patienterna behöver vi inte sitta mitt emot varandra över ett köksbord. Vi kan även prata under en promenad, på en bänk i solen i en park eller i ett avskilt hörn på ett café. Hela människan Marie Johnson är vårdenhetschef med ansvar för de psykiatriska omvårdnadsteamen i Katrineholm/Nyköping. Hon konstaterar att sjuksköterskorna erbjuds löpande kompetensinsatser internt och i dagsläget finns möjlighet till studielön vid prioriterade specialistutbildningar. – Sjuksköterskor inom psykiatrin jobbar med ständiga utmaningar. Ingen dag är den andra lik. Vi ser verkligen hela människan. Våra sjuksköterskor Marie Johnson, vårdenhetschef, Katarina Johansson, sjuksköterska och Susan Croona, sjuksköterska. Foto: Andreas Sander kan, om de vill, arbeta inom olika projekt, som vårdkoordinatorer, vårdutbildare, inom patientsäkerhet eller bli enhetschefer. Det finns flera olika karriärvägar inom landstinget Sörmland, säger Marie och avslutar: 35 © NextMedia vården helg Birgitta Nilsson, diabetessköterska, Carina Nilsson, administrativ enhetschef och Hannu Viinika, diabetessköterska. Foto: Andreas Sander i Kullbergska NärsjukhusiKatrineholmförboendeivästraSörmland. Specialistmottagningarochenheter fördiagnostik,behandlingochrehabilitering. Upptagningsområdemed58 000 invånare. SamverkarmedMälarsjukhuseti Eskilstuna,Nyköpingslasarett,vårdcentraler. Cirka500anställda. 78vårdplatser. Samarbete på vård centraler underlättar Sörmland har 26 vårdcentraler. Stora och små. Gemensamt är fokus på bra vård och arbetsmiljö. I Skiftinge, Eskilstuna, har det bland annat gett ett system med störläkare som gör att sjuksköterskorna kan fatta fler vårdbeslut. I Strängnäs finns nu specialistsjuksköterskor inom väldigt många fält, exempelvis acne/hud och sårvård. Skiftinge har cirka 13 000 patienter listade. Vårdcentralen har 15 sjuksköterskor som tillsammans med elva läkare och två psykologer hjälper de boende i det invandrartäta området. – Jag började här efter att ha jobbat på privat läkarmottagning. Jag ville fördjupa mig och möta människan från barndomen till ålderdomen och det får jag göra här. Vår chef är också mycket angelägen om att vi, och verksamheten, fortsätter att utvecklas, säger distriktssköterska Marie Hilli som vidareutbildat sig inom sårvård och hygien. Kollegan Lotta Kamondi, sjuksköterska, konstaterar att det finns en bred kompetens vid Skiftinge vårdcentral. Och att personalen ofta och gärna delar med sig av sitt kunnande. – Vi har en stark kultur av samarbete. Vi rycker in och hjälper varandra så mycket det behövs. En bra arbetsdag kan jag sitta i telefonrådgivningen, ha mottagning inom min specialistkompetens hjärtsvikt och samverka med mina kollegor. Många dagar är faktiskt så innehållsrika, säger Lotta. Kompetens i Strängnäs Vårdcentralen Strängnäs har 12 500 personer listade hos sig. Här jobbar bland andra Eva Bergvall, distriktssköterska med hud- och acnemottagning, samt distriktssköterska Marianne Wallén Öhrberg med mottagning inom sårvård. Båda har genomgått flera utbildningar vid högskolan i Eskilstuna – på betald arbetstid. Men själva studierna får de sköta på fritiden. Samma upplägg finns i hela landstinget Sörmland. – Vi har frihet under ansvar i vårt arbete och även i vår kompetensutveckling. Vi uppmuntras att gå kurser, samarbeta med kollegor på exempelvis Mälarsjukhuset och dela med oss av nya kunskaper. Det fungerar väldigt Strängnäs vårdcentral är arbetsplats för Eva Bergvall och Marianne Wallén Öhrberg. Foto: Per Sandberg bra och ger en riktigt trivsam arbetsmiljö, säger Eva Bergvall. Marianne Wallén Öhrberg kan också berätta om ett långtgående samarbete mellan yrkesgrupperna på vårdcentralen. Även passen i telefonrådgivningen och uppringningen av patienter fördelas rättvist. Marianne utvecklar: – Vi har ett självständigt och mycket stimulerande arbete. Samarbetet mellan olika yrkeskategorier fungerar utmärkt och vi har ett öppet arbetsklimat vilket gör att vi lär oss av varandra dagligen. Läkare kan störas Lotta Kamondi och Marie Hilli arbetar på Skiftinge Vårdcentral strax utanför Eskilstuna. Foto: Göran Strandsten Systemet med en läkare beredd att svara på frågor och rycka in när sjuksköterskorna behöver det har döpts till ”stör-läkare” av personalen vid Skiftinge vårdcentral. Varje dag har någon läkare denna jour. – För oss, och patienterna, är det praktiskt att veta att en läkare bara är en knackning på dörren bort. Det är faktiskt alldeles exemplariskt. Vi har bra samarbete med sjukgymnasterna också och kan genom noteringar i journalsystemet snabbt få de svar och de insatser vi behöver, säger Marie Hilli. Vård i landstinget Sörmland – Men de flesta behövs i den dagliga vården. Jag tror det beror på att vi verkligen arbetar och agerar med patientens behov i centrum, det bidrar till ett meningsfullt arbete. Vi välkomnar fler till oss som vill uppleva det. Kullbergskasjukhuset,Katrineholm Mälarsjukhuset,Eskilstuna Nyköpingslasarett,Nyköping RegionsjukhusetKarsudden 26vårdcentraler,17inomlandstinget Satsarnufyramiljarderiom-ochnybyggnader Anställda:Cirka7 200inom120yrken Omsättning:Cirka9miljarderkronor Vision:Sverigesfriskastelän2025 www.landstingetsormland.se 36 © NextMedia Välutbildade sjuksköterskor trivs på jobbet Inom Verksamhetsområde Kardiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset är samarbetet mellan avdelningarna gott. Att personalen uppmuntras till vidareutbildning är ett stort plus. – Vi ger en avancerad vård här och ökad kunskap ger ökad trygghet – både för personal och för patienter. Inom Verksamhetsområde Kardiologi ingår en hjärtintensivvårdsavdelning, en utredningsavdelning, en hjärtmottagning samt en dagvårdsavdelning. Här finns kardiologilaboratorium, forskningsenhet, utvecklingscentrum och en mottagning för tobaksavvänjning. Det innebär att hela vårdkedjan finns samlad på ett och samma ställe vilket leder till en trygghet för patienten. – Samarbetet mellan avdelningarna fungerar väldigt bra. Det är prestigelöst och alla delar generöst med sig av sin kunskap, menar sjuksköterskan Marcus Ekdahl. Han var med och startade avdelningen för arytmi, hjärtsvikt och transplantationsutredningar, för åtta år sedan. En vanlig arbetsdag på avdelning 13 kommer planerade patienter in för olika utredningar och behandlingar. – Det kan vara alltifrån en hjärttransplantationsutredning till att en patient blivit försämrad och behöver ett mer avancerat omhändertagande än man kan erbjuda i hemmet. Andra undersökningar eller behandlingar som patienten kan genomgå kan vara renal denervering eller insättning av en förmaksplugg. Emellanåt tjänstgör Marcus på hjärtintensivvårdsavdelningen 92/93 och han uppskattar variationen som det innebär. – Jag har lärt mig extremt mycket under min tid här, inte minst tack vare de vidareutbildningar jag fått gå. När man vet att man gör ett så bra jobb som det med dagens kunskap är möjligt att göra, så blir det roligare att arbeta. Det märker förstås patienterna. Patientkontakt och eget ansvar Malin Cedermark-Magnusson har varit sjuksköterska inom Verksamhetsområde Kardiologi i 20 år. Först på hjärtintensivvårdsavdelningen och under de senaste sex åren på hjärtmottagningen. – All kunskap jag hade med mig från hjärtintensivvårdsavdelningarna har jag stor nytta av nu, tycker Malin som håller i två sjuksköterskemottagningar. Dels en för sekundärprevention och dels en förmaksflimmermottagning. – Mottagningen för sekundärprevention har omorganiserats så att vi sjuksköterskor tar ett större ansvar. Det är inte längre obligatoriskt med läkarbesök utan vid första sjuksköterskebesöket avgörs om patienten behöver ett uppföljande läkarbesök eller ska komma tillbaka till sjuksköterska, före utremittering. Malin träffar mellan fyra och tio patienter om dagen och ser patientkontakten som en av de stora fördelarna med jobbet. – Patienterna uppskattar verkligen detta! Eftersom vårdtiderna är så pass korta idag så kallar vi dem redan efter två veckor. Då har de många frågor och funderingar. På hjärtintensivvårdsavdel- ningen är ju patienterna ofta i en chockfas och det är inte förrän vid återbesöket som de verkligen är mottagliga för information. Det blir en trygghet för dem och jag känner verkligen att jag gör nytta. Malin uppskattar också att som sjuksköterska få ta ett stort, eget ansvar. – Vi kan påverka hur vården ska utformas, hur besöken ska läggas upp och hur man ska strukturera. Vi har också delegering på att titrera läkemedel. Att arbetsklimatet är öppet och inte ett dugg hierarkiskt ökar trivseln. – Alla olika professioner lyssnar på varandra och jag upplever att läkarna verkligen har förtroende för oss sjuksköterskor. Det är en stimulerande och rolig arbetsplats och här finns så mycket samlad kunskap! Dessutom gillar jag att hänga med i den senaste utvecklingen och att det är så förmånligt att vidareutbilda sig. Utvecklingscentrum med kvalitet Marie Thonander som för närvarande arbetar som utbildningssekreterare på Utvecklingscentrum, instämmer: – När jag började arbeta här som sjuksköterska så minns jag hur förvånad jag blev när vårdenhetschefen kom och frågade om jag ville gå en utbildning. Jag hade aldrig blivit uppmuntrad till att vidareutbilda mig på det viset, tidigare. Utvecklingscentrum ingår i kardiologiverksamheten och här erbjuds en översiktskurs i hjärtsjukvård på grund- nivå samt ett flertal kurser på avancerad nivå, på mellan 7,5 och 15 högskolepoäng. (se faktaruta). – Utbildningarna har funnits i 25 år och har utvecklats från en liten skala till målsättningen att kunna erbjuda en specialistutbildning. Vår förhoppning är att den ska finnas tillgänglig hösten 2016. – Att våra egna läkare är medicinskt kursansvariga borgar för kvalitet. Dessutom har vi inga anställda föreläsare utan söker upp föreläsare med olika expertis, vilket gör att vi alltid kan lära ut det allra senaste. Till kurserna kommer deltagare från hela landet och man tar även emot kursdeltagare från Norge och Danmark. Det finns i stort sett alltid sjuksköterskor från Verksamhetsområde Kardiologi bland kursdeltagarna. – Att vår arbetsgivare uppmuntrar vidareutbildning på arbetstid känns bra. Vi ger ju en avancerad vård här och utbildningarna ger en djupare förståelse för de svårt sjuka patienterna. Det är självklart att välutbildad personal ger en bättre vård. i Foto: Jeanette Bergenstav Utvecklingscentrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset erbjuder följande kurser: Översiktskurs:Hjärtsjukdomoch hjärtsjukvård,7,5hp Ischemiskhjärtsjukdom,15hp Hjärtsviktiöppenochslutenvård, 15hp Arytmier,7,5hp Perkutankateterburenintervention (PCI)interventionskurs,7,5hp Hjärtstopp,7,5hp Prevention,7,5hp Transplantationavthoraxorgan15 hp Tobaksprevention,rådgivningoch tobaksavvänjning7,5hp Se ytterligare information: www2.sahlgrenska.se/su/ utb-hjartakarl Om du är intresserad av att veta mer om vår verksamhet, eller vill börja arbeta här, kontakta: VårdenhetschefHjärtintensivvårds avdelning92/93JennyLjus Tel:0313429655 E-post: jenny.ljus@vgregion.se VårdenhetschefHjärtmottagning/ dagvårdCharlotteWidell Sjuksköterskorna inom Verksamhetsområde Kardiologi, fr.v. Malin Cedermark-Magnusson, Marcus Ekdahl och Marie Thonander har alla valt att vidareutbilda sig. Tel:0313427704 E-post: charlotte.widell@vgregion.se 37 © NextMedia Sjukhuset i Östersund – trivsamt och utvecklande på samma gång – Arbetet på en strokeavdelning innebär ofta snabba svängar. Jag kom hit direkt efter min examen, en riktig rivstart där jag lärde mig enormt mycket på kort tid. Med facit i hand var det ett bra sätt att komma in i arbetet, säger Hanna Bengtsson, sjuksköterska, Östersunds sjukhus. Navet för all vård inom Region Jämtland Härjedalen finns på sjukhuset i Östersund. Jämtlands län är stort till ytan men glest befolkat. Det gör att sjukhuset är förhållandevis litet till antalet anställda, men stort till specialkompetensen. Här kombineras det lilla sjukhusets goda egenskaper med allsidigheten hos ett större sjukhus. En kombination som gör arbetet både trivsamt och utvecklande. Det har gått snart tre år sedan Hanna Bengtsson var nybakad sjuksköterska och gjorde sin första dag på strokeenheten. Kontrasten var stor, eftersom den sista praktiken varit förlagd till en mer stillsam gyn-avdelning. – Det kändes som att komma direkt in i hetluften. I början var det frustrerande när något oplanerat hände, jag var ju ny i yrket och ville ha koll på allt. Idag ser jag det mer som en utmaning när larmen tjuter och det krävs snabba svängar. Under de gångna åren har Hanna fått ett kvitto på att hon valt rätt yrkesbana i livet. – Stroke är många gånger en vårdkrävande patientgrupp, men det är ett väldigt intressant och roligt område, framförallt när patienten rehabiliteras med hjälp av oss i vårdteamet och man ser att vårt arbete verkligen gör skillnad. Tina Ederwall, sjuksköter ska och KBTterapeut på psykiatrin i Östersund. Hanna Bengtsson, sjuksköterska på stroke enheten och Rebecka Jägerhäll, sjuksköterska på avdelningen för mag, tarm och njursjuk domar på Östersunds lasarett. Foto: Marie Birkl Hanna har planer på att läsa vidare men har ännu inte bestämt sig för exakt vad eller när det blir. – Vi har ibland kortare internutbildningar inom avdelningen och håller just nu på med en strokecertifiering som ska pågå under ett år. Jag lär mig något nytt hela tiden, på sikt kan jag dock tänka mig att satsa på en utbildning till specialistsjuksköterska. Som anställd inom Region Jämtland Härjedalen kan man få visst stöd för vidareutbildning. Omväxlande arbete Rebecka Jägerhäll startade sin sjuksköterskebana för sju år sedan. – Jag hade gjort min praktik på hjärtenheten och ville gärna fortsätta inom medicinområdet. Just då fanns det ingen ledig tjänst så jag flyttade runt lite och arbetade bland annat som sjuksköterska inom äldreomsorgen några år innan jag kände att jag ville tillbaka till det mer akuta omhändertagandet. Det kändes nästan som att komma hem. Jag har haft mitt hjärta inom området medicin ända sedan jag gjorde sista praktiken i termin 6. Det är ett omväxlande arbete med flera olika kategorier av patienter och där mer akuta saker varvas med rutiner. Rebecka rekommenderar gärna sin avdelning till nyutexaminerade sjuksköterskor. – Vår verksamhet är bred och omfattar mycket allmänmedicinskt kunnande, som ny i yrket är det värdefullt att få praktisera alla teorier man lärt sig. Därför är avdelningen för mag-, tarmoch njursjukdomar ett bra ställe att börja sin sjuksköterskebana på. Spännande verksamhet Tina Ederwall, som tog sin sjuksköterskeexamen för 27 år sedan har valt en lite annan väg. Efter många år som allmänsjuksköterska inom somatisk vård och diverse studier i bl.a. rehabiliteringsvetenskap började hon i början av 2000-talet att arbeta inom psykiatrin. – Jag arbetade som chef i fyra år och började sedan på den neuropsykiatriska öppenvårdsmottagningen som då startade en medicinsk behandling för vuxna med ADHD. Sedan dess har det hänt en hel del. – Jag kände att jag hamnat helt rätt och vill lära mig mer. Det är ett spännande och omväxlande område med en patientgrupp som snabbt blir större. Som en följd av arbetet på mottagningen har Tina utbildat sig till KBTterapeut steg 1. – Idag arbetar jag med alla förekommande arbetsuppgifter på enheten såsom medicinering och individuella och gruppterapier. Patientgruppen är spännande och rolig, mig passar det utmärkt att jobba inom öppenvården. Det är också ett trevligt team med en kollegial och trivsam stämning. Även arbetstiderna är bra, här är det kontorstider som gäller. Tina säger att hon verkligen brinner för sitt jobb och trivs med att få vara med och utveckla och påverka verksamheten. – I de närmaste planerna ingår att börja med Internet-KBT. Och vem vet, kanske jag sätter mig på skolbänken igen för att läsa nästa steg i KBT-utbildningen, det återstår att se. i Östersunds sjukhus är ett komplett och välutrustat sjukhus. Mångsidighet, bredd och tillåtande klimat för forskning och utbildning är karakteristiskt för sjukhuset. Kompetensen är hög både när det gäller medicinska specialiteter och omvårdnad. Vård bedrivs i sex centrum varav fyra inom den specialiserade vården vid Östersunds sjukhus: Centrum för opererande specialiteter Centrum för medicinska specialiteter Centrum för barn, kvinna och psykiatri Centrum för diagnostik, teknik och service. Inom specialistsjukvården arbetar cirka 2 500 personer. Antalet vårdplatser är 416. Region Jämtland Härjedalen Box 654 831 27 Östersund Tel: 063-15 30 00 www.regionhj.se 38 © NextMedia Maria BendtsenKronkvist, som är specialistsjuksköterska inom psykiatrisk omvårdnad. Foto: Nicklas Rudfell Spännande jobb i patientfokuserad vård På Aleris Stöd och boende för vuxna är det alltid patienten som står i fokus. Här finns stora karriärmöjligheter för sjuksköterskor som vill arbeta med en individcentrerad och evidensbaserad vård. Aleris driver ett flertal behandlingshem och andra former av stödboenden för vuxna med psykisk ohälsa. Grundbulten i vården är en humanistisk människosyn, där varje patient bemöts utifrån dennes speciella förutsättningar, samtidigt som vården har en stark förankring i empiri. – Aleris ligger i framkant när det gäller att ta tillvara forskning och utveckling. Som sjuksköterska märker man verkligen hur ens kunskaper tas tillvara och att man kan påverka och utveckla vården. Detta genomsyrar hela miljön här, säger Ketil Lundbekk, sjuksköterska och KBT-terapeut på Aleris Gylleby behandlingshem för vuxna i Sunne. Han får medhåll av Maria BendtsenKronkvist, som är specialistsjuksköterska inom psykiatrisk omvårdnad och Ställföreträdande föreståndare på Aleris Friaborgs HVB och särskilda boende i Simrishamn. – Det finns en otroligt uppmuntrande och stödjande kultur. Man får fria tyglar för att driva olika projekt och stort stöd om man vill vidareutbilda sig, säger Maria, och berättar att ledningen var mycket tillmötesgående när hon utbildade sig till specialistsjuksköterska och vidare då hon genomförde sin masterutbildning. Omväxlande och utmanande Ketil Lundbekk, sjuksköterska och KBT-terapeut. Att arbeta med stöd och boende för vuxna med psykisk ohälsa innebär stora utmaningar och mycket variation, med patienter som ofta har en komplex problembild. Oavsett patientens diagnos utgår vården på Aleris alltid från individens behov och önskemål. – För oss i personalen ställer det stora krav på självständighet, allsidighet och att man kan tänka kreativt. Jag får ständigt testa och utveckla mina kunskaper och ingen dag är den andra lik. Det är ett otroligt spännande och omväxlande jobb, menar Ketil. Maria berättar att det patientorienterade förhållningssättet verkligen avspeglar sig i den praktiska vården. På Friaborg får exempelvis de boende ha med sig sina husdjur och dessa har blivit en viktig del av behandlingen. Dessutom har två personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa anställts, så kallade BISAM, vilket ger helt nya perspektiv på behoven och ytterligare stärkt de boendes delaktighet. Aleris Stöd och boende för vuxna erbjuder många olika karriärvägar för både grundutbildade och specialist- utbildade sjuksköterskor, berättar Maria och Ketil. – Den viktigaste egenskapen är ett genuint engagemang och intresse. Har man det finns fantastiska möjligheter till en spännande karriär på Aleris. i Aleris Stöd och boende för vuxna erbjuder behandling, boende, stöd och service till vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar, exempelvis psykossjukdom, neuropsykiatriska tillstånd, depressions-, ångest- eller självskadeproblematik, ibland i kombination med missbruk. Vi erbjuder även stöd och service för personer med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Företaget har boenden i hela landet. I februari öppnar ett nytt profilboende i Solna. www.aleris.se 39 © NextMedia Till Lycksele för hela livet Gemenskapen. Samarbetet. Flexibiliteten. Närheten. Patientkontakten. Naturen. Fjällen. Staden. Joakim Gustafsson, operationssköterska, Fredrik Westman, narkossköterska, och Frida Eliasson, intensivvårdssköterska vid Lycksele lasarett vet precis varför de sökte sig till jobben vid Västerbottens landsting. Alla tre har utbildat sig på annan ort och valt att flytta till Lycksele för att optimera kombinationen jobb, familj och fritid. Ingen av dem är uppväxt på orten i södra Lappland med cirka 12 000 invånare. – Jag jobbade tidigare på ett storsjukhus i Stockholm och det första som slog mig var hur smidigt vi samarbetar mellan avdelningarna här. Det handlar inte bara om att det finns möjlighet till arbetsrota- i Lycksele lasarett 600anställda. Västerbottenslän. Akutsjukhus,länsdelssjukhus. Mycketviktiggeografiskplacering. Välfungerandeakutsjukvårdoch förlossningsavdelning. Länetsambulanshelikopter. tion, det är snarast en kultur som gör att man fördelar personalresurser mellan avdelningarna så att de används där de behövs som bäst just nu. Här finns förstås en förståelse från klinikcheferna i grunden, säger Joakim och Fredrik fortsätter: – Samarbetet bidrar till att skapa det goda arbetsklimat vi har och att vi bevarar och utvecklar vår kompetens. Jag jobbar huvudsakligen vid anestesi men rycker även in vid intensiven/ambulansen, ett fält jag jobbat inom tidigare. Variationen gör jobbet roligare och att vi lär känna varandra personligen över avdelningsgränserna. Enklare Frida studerade i Umeå, en dryg timmes bilväg bort, och började arbeta vid det stora universitetssjukhuset där. 2012 kom hon till Lycksele för att arbeta som timvikarie. Ett beslut hon gläds åt även idag, inte minst sedan hon återkom till jobbet som intensivvårdssjuksköterska och inom ambulanssjukvård efter föräldraledigheten. www.vll.se Joakim Gustafsson, Fredrik Westman och Frida Eliasson valde Lycksele för jobbet och livet utanför detsamma. Foto: Marcus Bäckström – Som sjuksköterska är det lätt att få jobb nästan var som helst. Då kan man unna sig att jobba där man trivs bra både på och utanför jobbet. En mindre arbetsplats och ort är på alla sätt enklare och trevligare, inte minst för att vardagspusslet med jobb och familj ska bli riktigt bra, säger Frida och fortsätter: – På ett mindre sjukhus är arbetet mer varierat. Här lär man sig mycket snabbt. De har också mer kontakt med alla runt omkring sig och får enkelt råden de vill ha och behöver. Utanför jobbet Frida är sambo med Fredrik och även Joakims fru arbetar inom landstinget. Alla tre understryker möjligheten att skaffa en bra bostad till rimligt pris, närheten till den äkta svenska fjällvärlden och närliggande universitetsstaden Umeå med sina 120 000 invånare och sitt utbud av kultur och nöjen som starka argument för flytten till Lycksele. – Som förälder uppskattar man tryggheten på en mindre ort och att det går minimalt med tid för att ta sig mellan jobbet, hemmet, affären, fotbollsplanen eller vart man än ska. Det finns bättre saker att göra med sin tid än att pendla bort den. Till exempel att tillbringa den med familj och vänner, avslutar Fredrik. © NextMedia Erbjuder framtidens arbetsvillkor redan idag – Arbetet inom Nurse Partner ger mig en bredd som sjuksköterska. Det är roligt yrke där jag utvecklas både i min yrkesroll och som person, säger bemanningssjuksköterskan Julia Andersson. Julia Andersson blev färdig sjuksköterska för tre år sedan. Den första tiden arbetade hon inom NU-sjukvården i Trollhättan. – Sedan tog kärleken mig till Göteborg där jag till att börja med arbetade som sjuksköterska inom hemsjukvården. Efter ett halvår kom jag i kontakt med Nurse Partner som undrade om jag inte ville börja hos dem i stället. Foto: Peter Nilsson / Ateljé Marie Julia Andersson, bemanningssjuksköterska på Sahlgrenska sjukhusets hjärtintensivavdelning. – Vi är ett av branschens äldre bemanningsföretag med en väl uppbyggd erfarenhetsbas som kommer vår personal till godo, inte minst i form av snabb återkoppling och täta kontakter med Efter ett möte med sin blivande kondedikerade konsultchefer. sultchef började Julia som bemanningsUnder hösten bjuds det in till träfsjuksköterska. far där sjuksköterskor i Sverige och – Jag började med att arbeta inom geNorge har möjlighet att få lära känna riatriken på Sahlgrenska sjukhuset. Seföretaget och höra mer om vilka uppdan dess har jag varit på en massa olika drag som finns att tillgå. Aktuella daavdelningar och arbetat med vitt skilda tum och orter finns på Nurse Partners specialiteter, alltifrån hjärtintensiv till hemsida. ortopedi, kärlkirurgi och medicin. – De som vill kan ta med sitt CV så Sedan i somras återfinns kan vi direkt på plats visa Julia på Sahlgrenska sjukhuvilka uppdrag som skulle sets hjärtintensivavdelning. kunna komma i fråga just – Jag är verkligen glad nu. Behovet av bemanningsöver att jag tog det här stesjuksköterskor är stort och get. Här kan jag styra över vi har många uppdrag att mina egna arbetstider samvälja mellan. tidigt som jag känner ett För den som nappar på starkt stöd från min konerbjudandet väntar bland sultchef och hela teamet på annat en omhändertagande Nurse Partner. De är alltid Malin Ernestrand, VD arbetsgivare, en dedikerad för Nurse Partner Scantillmötesgående, oavsett vad konsultchef och en bra lön dinavia. det gäller. som betalas ut bara fyra dagar efter inlämnad tidrapport. – Ett arbete hos oss erbjuder också Trygg arbetsgivare stor flexibilitet och förmånen att få beMalin Ernestrand, VD för Nurse Partstämma över sin egen arbetstid, något ner Scandinavia är förstås glad över besom efterfrågas allt mer. Vi på Nurse römmet. i NursePartnerärettavSkandinaviens ledanderesursföretagföruthyrning avvårdpersonal.Vårambitionäratt alltidfinnastillhandsnärvibehövs– förvårpersonalochförvårakunder. Viärmånaomattvårdtagaren,vår egenochsjukhusenspersonalskages bästamöjligaförutsättningar. ViharkontoriKarlskrona,Malmö, StockholmochOsloiNorge.Vikan erbjudaallatyperavvårdpersonal inomallaolikaspecialiteter.Företaget grundades1999ochärettauktoriseratbemanningsföretag. NursePartnerochDocPartnerär affärsområdeninomNGSGroup, ettnischatbemanningsföretaginom vård,skolaochförskola. NursePartner Box289 37124Karlskrona Tel:0455-302800 www.nursepartner.se Partner kan erbjuda många av framtidens arbetsvillkor redan idag. 40 © NextMedia Bättre villkor inom vårdbemanning Såväl villkor som lön och schema är i många fall bättre för sjuksköterskor inom vårdbemanning än de är i traditionella anställningsformer. För ensamstående Carina Lindblad är premisserna idealiska och till hösten siktar hon på att gå över till heltid hos Qtym. – Jag provade att arbeta för Qtym redan nu i somras och jag sticker inte under stol med att både flexibiliteten och lönevillkoren var något som var avgörande för mig som ensam försörjare. Jag var färdig sjuksköterska 1997 och hade innan dess arbetat i tio år som vårdbiträde och undersköterska. Mot den bakgrunden känns det väldigt bra att ha reellt inflytande över mitt arbetsliv och kunna dra ner tempot en smula, säger Carina. Personlig kontakt Qtym är ett värmländskt företag med rötterna i Karlstad som grundades Foto: Erik Nygren Möjligheten att hos vårdbemanningsföretaget Qtym kunna påverka sin arbetssituation och samtidigt kraftigt förbättra sin löneutveckling var det som fällde avgörandet för sjuksköterskan Carina Lindblad att göra övergången till bemanningssjuksköterska. i Qtym är ett auktoriserat bemanningsföretag med lång erfarenhet av att bemanna på olika nivåer, från lagerarbete och administrativa tjänster till chefspositioner. Auktorisationen står för seriositet, goda villkor och god ekonomi. När du som är sjuksköterska arbetar via Qtym står vi för bland annat tjänstepension, boende, resor, sjuklön och friskvård. Qtym AB Verkstadsgatan 20 652 19 Karlstad Tel: 054-14 18 00 fredrik.krause@qtym.se www.qtym.se Carina Lindblad, sjuksköterska hos vårdbemanningsföretaget Qtym. 1990. Företaget är kollektivavtalsanslutet och erbjuder allt från garantilön till timanställning, helt beroende på sjuksköterskans personliga preferens. Det centrala för Qtym är dock närheten till såväl kunder som medarbetare. – Som ansluten till Qtym får man en personlig kontaktperson från första mötet som stöttar även därefter när det gäller uppdrag, vidareutbildningar eller om man bara har några frågor. Det är till kontaktpersonen man anmäler hur mycket man vill jobba samt när och var. Sedan har företaget en app som hjälper till att på ett smidigt sätt boka tider och ge tillgång till scheman och liknande. Fick självständig roll Carina berättar att hon redan under sommarmånaderna märkte att hon blev mer självständig i sin yrkesroll, att hon tog besluten själv och trivdes med att stå för dem därefter. – Det är nog bra att ha lite erfarenhet att stå på innan man börjar arbeta som bemanningssjuksköterska, men det är naturligtvis individuellt. Man kommer att hamna på många olika ställen och få en uppsjö av olika uppgifter, så det gäller att vara lite ödmjuk och kunna ta seden dit man kommer. Är man dock påläst och förberedd blir det bara ännu en spännande upplevelse. © NextMedia Ett självständigt och fritt arbete Sjuksköterskorna Mari-Lena Fuentes och Susanne Andersson började båda sina karriärer som undersköterskor. Under årens lopp hann de prova på även i Luleå kommun har drygt 6 500 anställda och är Norrbottens näst största arbetsgivare. Kommunen står för en stor del av samhällsservicen till medborgare och företag. Hela kommunkoncernen omsätter över sex miljarder kronor årligen. Luleå kommun 971 85 Luleå Tel: 0920-45 30 00 E-post: lulea.kommun@lulea.se www.lulea.se andra branscher men i slutänden var det vården som lockade och idag är MariLena sjuksköterska med inriktning geriatrik och Susanne har specialistutbildat sig till distriktssjuksköterska inom hemsjukvård. – Jag vågar tala även för Mari-Lena när jag säger att vi älskar vårt jobb. Vi trivs med att arbeta med människor och uppskattar verkligen att ha en så självständig och fri yrkesroll. Dessutom är Luleå en fantastisk stad på många vis – vi växer och utvecklas inom alla möjliga områden och omgivningarna är fantastiskt vackra både sommar och vinter, säger Susanne. Goda utvecklingsmöjligheter Mari-Lena är nygammal i kommunen och arbetar på Midskogens vård och omsorgsboende. För ett par år sedan flyttade hon till Stockholm och när hon återkom till Luleå såg hon sin hemkommun med nya ögon. – Det kändes väldigt rätt att komma hem, både till den glittrande skärgården och till arbetet här på Midskogen. Foto: Viveka Österman I Luleå kommun välkomnas nya sjuksköterskor av engagemang, intresse och bedövande vackra omgivningar. Kommunen satsar aktivt på att utveckla såväl vården som regionen och det finns gott om utrymme för egna initiativ och idéer. Mari-Lena Fuentes, sjuksköterska med inriktning geriatrik och Susanne Andersson, distriktssjuksköterska inom hemsjukvård. Energin är alltid väldigt positiv och kommunen satsar kontinuerligt på förbättringsarbeten med syftet att åstadkomma en bättre integration och samverkan inom vården. Eget engagemang tas mycket väl emot och det finns goda möjligheter att vidareutbilda sig, forska eller kanske prova på nya avdelningar eller arbetsuppgifter. Delaktighet i verksamheten Det var bara några år sedan kommunen tog över hemsjukvården från landsting- et och sedan dess har det varit mycket att göra för att få allt att fungera på bästa sätt, men Susanne framhåller att arbetet har varit både intressant och lärorikt. – Ledningen är alltid lyhörd, så har vi haft egna idéer kring utvecklingen har det alltid funnits utrymme för att se över möjligheterna att genomdriva dem. Vi har på så vis fått vara delaktiga i att avgöra hur verksamheten har byggts upp. Möjligheterna är många, avslutar de. 41 © NextMedia Många karriärvägar inom Region Gävleborg Foto: Pernilla Wahlman Efter 15 år inom Region Gävleborg konstaterar Catrine Björn att hon hamnat helt rätt. – Jag har haft förmånen att hela tiden få nya utmaningar, säger Catrine som idag delar sin tid mellan arbetet som operationssjuksköterska och en doktorandtjänst. Catrine Björn blev klar med sin sjuksköterskeutbildning i mitten av 1980-talet. Sedan dess har det hänt en hel del. Efter att ha provat på att arbeta inom en rad olika specialiteter bestämde hon sig för att satsa på en vidareutbildning till operationssjuksköterska. – Jag blev klar för 15 år sedan och stortrivs. Det är ett väldigt tillfredsställande arbete där man känner att man är färdig med jobbet när man går hem, och att det man gör är bra. Teamkänslan är en stark motivationsfaktor i jobbet. – Det är bra sammanhållning på operationsavdelningen och vi har roligt ihop. Som operationssjuksköterska är du en viktig del av teamet runt patienten, det spelar ingen roll om du är undersköterska, sjuksköterska eller läkare, om någon saknas kan operationen inte genomföras. Det gör att man ser varandra och varandras värde väldigt tydligt. Att Catrine blivit kvar så länge både i yrket och i Region Gävleborg handlar, enligt henne själv, om att hon hela tiden fått nya utmaningar, både som yrkesperson och människa. – Idag jobbar jag som huvudhandledare för studenter och är sedan sju år doktorand på halvtid, det är snart dags att Foto: Peter Engström Jennie Jonsson, distriktssköterska vid Hudiksvall Din Hälsocentral. Catrine Björn, operationssjuksköterska och Malin Månsson-Leinonen, mottagningssköterska. disputera. Jag har fått enormt mycket av min arbetsgivare under de gångna åren. Hematologi Malin Månsson-Leinonen, mottagningssköterska på hematologmottagningen, arbetar precis som Catrine även som huvudhandledare för studenter på Division Medicin-Psykiatri. Efter 15 år i yrket, och lika många år inom hematologiområdet, brinner hon fortfarande för sitt jobb. – Ett väl fungerande teamarbete på mottagningen och mina arbetskollegor utgör en stor källa till att jag trivs så bra. Under årens lopp har Malin gått en rad vidareutbildningar och skriver just nu på sin magisteruppsats. – Jag har i stort sett plockat ihop en egen specialistsjuksköterskeutbildning. Det är ett spännande område och ju längre tiden går, ju mer lär man sig och desto fler utmaningar blir det. Förutom Hematologmottagningen finns en dagvårdsverksamhet samt en vårdavdelning där både hematologiska och njursjuka patienter vårdas. – Vi följer våra patienter och deras anhöriga genom hela sjukdomsförloppet, både när de är inneliggande och i öppenvården via vår dagvårdsverksamhet. Det är ett givande arbete där man får mycket tillbaka. Om man är intresserad av vårdarbete, med möjlighet att arbeta på mottagning eller dagvård på en avancerad medicinteknisk nivå, är Njur- och Hematologienheten rätt plats! Primärvård Sjuksköterskan Jennie Jonsson har valt en annan väg, sedan fem år tillbaka arbetar som distriktssköterska vid Hudiksvall Din Hälsocentral. – Jag blev färdig sjuksköterska år 2006 men ville få lite mer yrkeserfarenhet innan jag läste vidare. Efter att ha arbetat på bland annat kirurgen satte jag mig i skolbänken igen, för att läsa till distriktssköterska, något jag aldrig har ångrat. På Hudiksvall Din Hälsocentral träffar hon ett brett spektrum av patienter. – Jag arbetar med människor i alla åldrar, det handlar om alltifrån akuta händelser till bokade uppgifter på distriktssköterskemottagning, telefonrådgivning och hembesök. Charmen ligger i alla dessa komponenter tillsammans, det är helheten som gör distriktssköterskeyrket till världens bästa jobb. Framtid Utvecklingsmöjligheterna ser hon som mycket goda. – Jag personligen är intresserad av att arbeta sjukdomsförebyggande och berättade om mitt intresse för min närmaste chef. Det resulterade i att jag fick möjlighet att gå en utbildning vid Karolinska universitetssjukhuset och lära mig mer om sjukdomsförebyggande metoder kring hälsa, alkohol, kost och tobak. Utbildningen har lett fram till att Jennie idag har en egen mottagning för patienter som vill göra någon form av livsstilsförändring. Just nu deltar hon i en ledarskapsutbildning i Region Gävleborgs regi. – Jag är nominerad till att gå chefsbanken. I nuläget handlar det främst om att utveckla mig själv, hitta mina styrkor och lära mig att nyttja den kompetens jag har byggt genom årens lopp på bästa sätt. Det är svårt att säga exakt vad det kommer att leda till, men inom tio år, ja då hoppas jag och tror på att jag har ett chefsuppdrag på en hälsocentral i Region Gävleborg. i Region Gävleborg erbjuder dig ett meningsfullt arbete i en spännande arbetsmiljö. Här finns goda utvecklings- och karriärmöjligheter och en bra miljö att leva och bo i. Vill du forska finns det goda möjligheter att få stöd och handledning. 2014 stod Sveriges modernaste operationshus klart i Gävle, i Hudiksvall finns en ny toppmodern internsivvårdsavdelning som invigdes tidigare i år. Vår primärvård är väl utbyggd med 27 hälsocentraler över hela länet. Vi har klinisk träningsverksamhet i hela länet och ett kliniskt träningscentrum i Gävle. Med cirka 6 500 anställda är Region Gävleborg en av länets största arbetsgivare och en viktig aktör för utvecklingen av ett livskraftigt Gävleborg. Region Gävleborg 801 88 Gävle Tel: 026-15 40 00 www.regiongavleborg.se 42 © NextMedia Landstinget Blekinge startar ett introduktionsprogram med mentorstöd för nyutbildade sjuksköterskor. – Förhoppningen är att mentorstödet ska få våra nya sjuksköterskor att snabbare känna sig trygga i sitt arbete, säger Suzana Selan, chefssjuksköterska. Alla nyutbildade sjuksköterskor som anställs i Landstinget Blekinge erbjuds sedan en tid tillbaka ett introduktionsprogram. Tio procent av arbetstiden förläggs åt utbildning, handledning, hospitering på specialistavdelningar samt ett nystartat mentorstöd som ska ge tid för reflektion kring yrket och rollen som sjuksköterska. – Det kan bli många stressiga situationer när man är ny på en avdelning, är man dessutom ny i yrket kan det vara tufft. Vår förhoppning är att mentorstöd ska bidra till att våra nya sjuksköterskor snabbare ska bli trygga och växa in i sin yrkesroll, säger Suzana Selan. Mentorstödet är ännu i sin linda. Just nu pågår rekryteringen av erfarna sjuksköterskor som vill bidra med sin kunskap och yrkeserfarenhet till nyanställda kollegor, s.k. adepter. – Vi kommer att utbilda omkring 15 mentorer som ska ansvara för fyra adepter var. Tanken är att mentorerna ska träffa sin grupp två timmar varannan vecka där adepterna ges möjlighet att diskutera olika händelser och frågor som kan dyka upp längs vägen. Bollplank Ellenor Vobern, som tog sin sjuksköterskeexamen 1999, ser fram emot att lotsa nyutbildade sjuksköterskor in i yrket. – Kanske den allra viktigaste uppgiften blir att fungera som bollplank. Eftersom jag som mentor inte arbetar på samma avdelning som mina adepter kan det kännas mindre laddat att fråga mig om olika saker som rör arbetet och rollen som sjuksköterska. Hon påpekar att kunskapsutbytet mellan mentor och adepten är ömsesi- i Landstinget Blekinge är ett bra val för dig som tycker att livet, med allt vad det innebär, är viktigt. Vi ger dig utmärkta förutsättningar att ge god vård och förbättra människors hälsa. Vi ger dig också möjlighet att välja en skön miljö för arbete, boende och fritid som genomsyras av livskvalitet. Blekingesjukhuset och psykiatrin erbjuder nyutbildade sjuksköterskor en mentor. Målet är att stimulera ett framgångsrikt yrkesutövande för den nya sjuksköterskan samt att lyfta och utveckla individens potential. Foto: Jörgen Ragnarson Mentorer jämnar vägen för sjuk sköterskor i Landstinget Blekinge Landstinget Blekinge, 371 81 Karlskrona Tel: 0455-73 10 00 www.ltblekinge.se Suzana Selan och Ellenor Vobern hos Landstinget Blekinge. digt. Det är inte bara adepten som växer och utvecklas. – Att arbeta med nyutbildade kolleger ger ofta nya infallsvinklar på något som jag sysslat med sedan en lång tid tillbaka. Jag ser mentorskapet som ett givande och tagande som kommer att utveckla mig både som yrkesperson och som människa. Suzana Selan ser nu fram emot att lämna planeringsstadiet och komma igång med mentorstödet på allvar. – Vi kommer att följa utvecklingen noggrant och finslipa och förbättra introduktionsprogrammet efterhand. Viktiga mål är att ge våra adepter ökad förmåga att fatta rätt beslut i sitt dagliga arbete samt att tydliggöra och stärka deras yrkesidentitet. © NextMedia – Att arbeta på Kalix sjukhus innebär att du kan prova på lite av varje. Verksamheten är stor nog för att rymma avancerad sjukvård samtidigt som den har det lilla sjukhusets fördelar i form av hög flexibilitet och god kollegialitet, säger Karin Hennerström Vallin, sjuksköterska. Kalix sjukhus har en bred verksamhet inom internmedicin och rehabilitering. Samtliga vårdplatser är samlade i en omvårdnadsenhet för olika typer av medicinpatienter. Karin Hennerström Vallin började på avdelningen som nyutexaminerad sjuksköterska för 15 år sedan. – Jag trivs bra med den här typen av jobb och har fått prova på lite olika saker under de gångna åren. Förutom själva vårdarbetet har jag arbetat administrativt, varit både handledare för studenter, ansvarat för själva handledningen och varit med i olika verksamhetsutvecklingsprojekt. Arbetet på omvårdnadsenheten sker i team. Sjuksköterskorna har ett övergripande omvårdnadsansvar för ett antal i Kalix sjukhus är ett länsdelssjukhus som svarar för vården i östra Norrbotten. Det primära upptagningsområdet omfattar 35 000 personer. Sjukhuset med sina cirka 400 medarbetare har 54 vårdplatser och bedriver en bred verksamhet främst inom internmedicin och rehabilitering med bland annat omvårdnadsenhet, specialistmottagning, paramedicin, dialysenhet och behandlingsenhet. I upptagningsområdet ingår Kalix, Haparanda, Övertorneå och Överkalix kommuner. Kalix sjukhus Skolgatan 1, 952 32 Kalix Kontakt: Anna Johansson Tel: 0923-760 00 Tel: 0923-762 23 Mob: 072-523 49 90 www.nll.se anna.j.johansson@nll.se patienter i samarbete med ansvarig läkare och andra yrkesgrupper. – Jag samordnar vårdinsatserna för patient och fungerar som ett stöd även för de anhöriga, berättar Karin. Även Sanna Morin, som blev färdig sjuksköterska för sju år sedan, trivs bra på Kalix sjukhus. – Efter min examen började jag på en palliativ vårdavdelning och har blivit kvar här sedan dess. Det är ett intressant och mångfacetterat arbete som handlar om mycket mer än enbart vård av patienterna. Eftersom det handlar om vård i livets slutskede kommer det in många sociala aspekter i form av bland annat kontakter med familj och närstående. Som sjuksköterska på den palliativa avdelningen kan Sanna i många fall följa patienten under flera års tid. – Här skapas en fin relation till patient och anhörig vilket är en stor del i att just jag trivs så bra med mitt arbete som även omfattar handledning av sjuksköterskestudenter. Stora fördelar Både Sanna och Karin ser stora fördelar Foto: Elisabeth Gustavsson Kalix sjukhus – en verksamhet med inbyggt lärande Sjuksköterskorna Sanna Morin och Karin Hennerström Vallin. med att jobba på ett sjukhus som inte är alltför stort. – Man kommer automatiskt i kontakt med många olika specialiteter och det är lätt att byta avdelning om man skulle vilja prova något nytt. En stor fördel är det vida spektrumet av patienter som gör att arbetet blir en ständigt pågående kompetensutveckling, konstaterar Karin. Som anställda inom Norrbottens landsting kan de få visst stöd för vidareutbildning. Karin vill förkovra sig inom hjärtsjukvård, Sanna har ännu inte bestämt sig för vilket område hon vill utveckla sig inom. – Oavsett vilken inriktning jag väljer är min förhoppning att kunna arbeta kvar på Kalix sjukhus och vara med och utveckla vården för framtiden. 43 © NextMedia Mångfacetterade möjligheter för operationssköterskor på Akademiska För dig som är eller funderar på att utbilda dig till operationssköterska kan Akademiska erbjuda en mångfald av karriärmöjligheter, utmaningar och förutsättningar för att själv staka ut riktningen för din karriär. En av dessa möjligheter är specialistut bildning med studielön för grundutbil dade sjuksköterskor som vill satsa på en karriär som operationssköterska. – Efter att ha arbetat som grundut bildad sjuksköterska på Akademiska i tre år kände jag mig redo för nästa kar riärsteg. När jag fick information om satsningen på specialistutbildning med studielön tvekade jag inte att söka. Spe cialistutbildningen känns helt rätt, inte minst eftersom det ökar mina valmöj ligheter och dessutom medför kompe tensutveckling, ett utökat ansvar, högre lön och ett stimulerande arbete där jag har förmånen att fokusera på en patient i taget. Jag trivdes väldigt bra med att varva praktik och teori under ett inten sivt och lärorikt år, säger Johan Gad, som precis börjat arbeta på neuroope ration efter att ha avslutat specialistut bildningen till operationssköterska. – För mig, som har ett specialintresse för anatomi och tycker om ordning och reda, är operationssköterska ett stimu lerande och intressant yrke. Det känns Marie Tollefsen Markström, ansvarig för KUÅ, som arrangeras av kliniskt träningscentrum på Akademiska sjukhuset. Johan Gad har precis börjat arbeta på neurooperation efter att ha avslutat specialistutbildningen till operationssköterska. bra att få möjlighet att göra den här in vesteringen i min egen framtid och sam tidigt få betalt under utbildningstiden, säger Johan Gad. Kliniskt utvecklingsår I augusti 2015 påbörjar 75 nyutexa minerade sjuksköterskor Akademiska sjukhusets nylanserade Kliniska ut vecklingsår, KUÅ. Samtliga nyanställda sjuksköterskor ges möjlighet att ägna 20 procent av sin arbetstid åt fort bildning. Tanken är att KUÅ ska göra sjuksköterskor bättre rustade inför de arbetsuppgifter som väntar i specialist vården på Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett. – KUÅ är en introduktion till sjuk sköterskeyrket med fokus på specialist sjukvård. Året vilar på två ben: kliniska färdigheter och professionsfärdigheter, exempelvis sjuksköterskans roll och ansvar. Deltagarna samlas i smågrup per och ges gott om tid att träna på olika moment och att ta till sig utbild ningsinnehållet, säger Marie Tollefsen Markström, ansvarig för KUÅ, som ar rangeras av kliniskt träningscentrum på Akademiska sjukhuset. KUÅ har genererat stort intresse bland nyutexaminerade sjuksköterskor. Det beror, enligt Marie Tollefsen Mark ström, bland annat på att utbildnings innehållet är resultatet av ett grundligt researcharbete. De deltagande sjukskö terskorna får ta del av Akademiskas samlade kompetens och långa erfaren het och får samtidigt en genomtänkt yrkesintroduktion som grundar sig på såväl professionens som verksamhetens behov. Målsättningen är att de sjukskö terskor som slutfört KUÅ ska känna sig trygga i sin yrkesroll och i sin kompe tens. KUÅ stärker dessutom sjuksköter skornas möjligheter att utvecklas i sin profession, öva praktiska moment i lugn och ro tillsammans med erfarna instruk törer och få tillgång till senior input. – Vårt kliniska utvecklingsår är en långsiktig satsning och ett led i att er bjuda sjuksköterskor attraktiva kar riärvägar. Efter utvecklingsåret kan deltagarna exempelvis inleda en chefs karriär, ägna sig åt forskning eller ut bilda sig till specialistsjuksköterska. Utvecklingsåret är en god investering i dig själv och din karriär, oavsett vil ket spår du väljer framöver, säger Marie Tollefsen Markström. Akademiska sjukhuset i Uppsala be finner sig mitt i en omfattande om och tillbyggnadsprocess som pågår fram till år 2020 och ska utmynna i Framtidens Akademiska sjukhus, ett modernt uni versitetssjukhus som står rustat för re gionens framtida vårdbehov. Projektet Framtidens Akademiska är ett av de största och mest genomgri pande ny och ombyggnadsprojekt som någonsin har genomförts på Akademis ka sjukhuset. Fram till år 2020 byggs 58 000 nya kvadratmeter och ytterliga re 100 000 kvadratmeter uppgraderas och byggs om. i Läs mer om Akademiskas kliniska utvecklingsår: www.akademiska.se/ktc/kua B-porto Porto betalt Adresskälla: NextMedia. Avs: Bring Citymail, Box 90108, 120 21 Stockholm Returadress: BOLD Printing, Esbogatan 11, 164 94 Kista Jesper Världens bästa* … medarbetare Vi erbjuder dig stimulerande arbetsplatser, goda karriärmöjligheter och förmånliga arbetsvillkor. Vill du bli en av oss? Läs mer om tjänsterna och vår värld på www.vll.se/jobbochframtid *Landstingets vision: År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning!
© Copyright 2024