0018 Investeringar i magnetisk resonanstomografi

Ärende 18
RS 2015-09-23
18
Investeringar i magnetisk resonanstomografi (MR)
i Halmstad
RS150325
Ärendet
Driftnämnden Hallands sjukhus (från 1/1 2015 Driftnämnden för ambulans diagnostik
hälsa) har framställt att beslut ska fattas om reinvestering i en 1,5 tesla MR och
investering i en 3 tesla MR med placering i Halmstad.
Genomförd behovsanalys visar på ytterligare ökning av MR som metod, varför både
reinvestering av en kamera och nyinvestering av ytterligare en kamera behövs.
Hälso- och sjukvårdsutskottets förslag
Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att
 Godkänna reinvesteringen i en 1,5 tesla MR och investering i en 3 tesla MR
Yttrande
Arbetsutskottet instämmer i hälso- och sjukvårdsutskottets förslag till beslut.
Handlingar
Tjänsteskrivelse från regionkonoret (2015-09-02)
Behovsanalys
Skrivelser DNHS
Ärende 18
RS 2015-09-23
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-09-02
Diarienummer
Regionkontoret
William Hedman
Ekonomidirektör
Regionstyrelsen
Investeringar i magnetisk resonanstomografi (MR)
i Halmstad
Förslag till beslut
Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige beslutar att
 Godkänna reinvesteringen i en 1,5 tesla MR och investering i en
3 tesla MR
Sammanfattning
Driftnämnden Hallands sjukhus (från 1/1 2015 Driftnämnden för ambulans
diagnostik hälsa) har framställt att beslut ska fattas om reinvestering i en 1,5 tesla
MR och investering i en 3 tesla MR med placering i Halmstad.
Genomförd behovsanalys visar på ytterligare ökning av MR som metod, varför
både reinvestering av en kamera och nyinvestering av ytterligare en kamera
behövs.
Bakgrund
MR som metod har en hög förmåga att särskilja vävnadsstrukturer och
vävnadstyper. Genom utvecklingen med MR med olika magnetfältstyrka (mätt i
enheten tesla) möjliggörs noggrannare och säkrare diagnostik, vilket krävs i allt
större utsträckning inom hälso- och sjukvården. En fördel är att metoden inte
medför någon strålning. Genomförd behovsanalys beaktar såväl nuvarande
volymsutveckling och kapacitet som bedömt framtida behov av MR i Halland.
Övervägande
Ett ökande behov av MR kapacitet inom Halland bedöms föreligga och stämmer
väl med nationella jämförelser i Nysam där vi ligger något lägre än medianen för
MR-undersökningar per 1000 invånare, samtidigt som vi ligger jämförelsevis väl till
vad gäller kapacitetsutnyttjande av befintlig utrustning.
Övervägande har gjorts huruvida det är mest fördelaktigt att upphandla uppdraget
om undersökningar med en 1,5 tesla MR alternativt utföra det i egen regi.
Utredningen visar att man ur ett patientsäkerhetsperspektiv behöver såväl 1,5 MR
som 3 tesla i egen regi, då typen av undersökningar skiljer något mellan
1(2)
Ärende 18
RS 2015-09-23
maskinerna. Utredningen indikerar även en lägre kostnadsbild i egen regi då
samordningsvinster ses såväl vid fastighetsanpassning som för drift, varför egen
regi bedöms vara sammantaget mest fördelaktigt ur ett helhetsperspektiv.
Ekonomiska konsekvenser
Reinvesteringsutgiften för 1,5 T MR kamera beräknas till 13 mkr och
nyinvesteringsutgiften i för 3 T MR kamera beräknas till 17 mkr.
Fastighetsinvesteringar i form av anpassning av fastigheten beräknas uppgå till 20
mkr. Beslut om fastighetsinvesteringen behandlas särskilt i Lokalresursplanen.
Driftkostnaden för tillkommande 3 T MR-kamera och fastighetsanpassning inryms
inte i dagens prismodell för Röntgen Halland. Dessa ökade driftkostnader bedöms
uppgå till 5 mkr (höjning av priser för MR-undersökningar) vilket i sin tur innebär
en ökad budget för kunder att köpa MR-undersökningar. Dessa ökade
driftkostnader måste beaktas i budgetarbetet för 2017.
Beslut av fullmäktige
Investeringar och reinvesteringar i maskiner och inventarier över 15 mkr ska
underställas fullmäktiges beslut.
Regionkontoret
Catarina Dahlöf
Regiondirektör
William Hedman
Ekonomidirektör
Bilaga:
Framställan av DNHS 140409-1 samt DNHS 140409-3, tjänsteskrivelse DNHS
140409-2
Behovsanalys MR 140203
Styrelsens/nämndens beslut delges
Driftnämnd Ambulans diagnostik och hälsa
2(2)
Ärende 18
RS 2015-09-23
01054
1(16)
Behovsanalys
Behovsanalys MR Region Halland
Datum
2014-02-03
Planerat startdatum:
Planerat slutdatum:
Beställare:
2013-06-19
2013-08-30
Tom Lundahl, Områdeschef, Medicinsk diagnostik
Förstudieledare:
Gunilla Petersson, Verksamhetsutvecklare, Medicinsk diagnostik
Version
1.0
Behovsanalys MR Region Halland
Innehållsförteckning
1.
Sammanfattning .................................................................................... 2
2.
Bakgrund och syfte .............................................................................. 2
3.
Redovisning kapacitet .......................................................................... 2
3.1.
Egenskaper för MR ................................................................................. 3
3.2.
De mest väsentliga av de nuvarande MR-tillämpningarna i Halmstad .... 4
3.3.
De mest väsentliga av de nuvarande MR-tillämpningarna i Varberg ....... 6
3.4.
Förväntat kommande krav på ytterligare undersökningsvolymer utöver
de nuvarande ...................................................................................................... 6
3.5.
Kompetensförsörjning av sjuksköterskor och läkare ............................... 9
3.6.
MR med olika magnetfältstyrka ............................................................. 10
3.7.
Produktion och tillgänglighet för MR i Halmstad .................................... 11
4.
Omvärldsanalys .................................................................................. 12
5.
Samband och beroenden ................................................................... 13
6.
Tillvägagångssätt ............................................................................... 13
7.
Rekommendation ................................................................................ 13
7.1.
7.2.
7.3.
7.4.
7.5.
7.6.
Tidsram ................................................................................................. 13
Personella resurser ............................................................................... 14
Budget ................................................................................................... 14
Finansiering........................................................................................... 15
Organisation .......................................................................................... 15
Förvaltnings- och driftsförutsättningar ................................................... 16
8.
Förslag till beslut ................................................................................ 16
9.
Fastställande ....................................................................................... 16
Ärende 18
RS 2015-09-23
01054
2(16)
Behovsanalys
Behovsanalys MR Region Halland
Datum
2014-02-03
Version
1.0
1. Sammanfattning
En analys av behovet av MR i Halland. Inventering görs av nuvarande kapacitet,
offentlig och privat. Historiska och nuvarande volymer redovisas och framtida behov
beskrivs med hänsyn till nya metoder och den medicinska utvecklingen. Hänsyn ska
också tas till strålhygien och utrymme för utbildning. Omvärldsanalysen ger en bild av
att Halmstad ligger i bakkant vad det gäller MR-utrustning.
Man kan klart konstarera att om tillgänglighet, utveckling och en tillfredsställande
diagnostisk nivå ska kunna upprätthållas behövs det snarast investeras i två nya MRkameror i Halmstad, varav den ena en 3 Tesla (T).
2. Bakgrund och syfte
Röntgen Kungsbacka har en nyinstallerad MR som är på väg mot full kapacitet.
Röntgen Varberg har två MR varav den ena har behövt bytas ut under ett antal år,
men skjutits på framtiden av ekonomiska skäl. Beslut om reinvestering av en 3 T till
Varberg är taget. Den högre magnetfältsstyrkan ger bättre morfologisk och funktionell
bild.
Röntgen Halmstad har enbart en MR (1,5 T) som är tekniskt avskriven och har svårt
att klara tillgänglighet, att kunna utföra de undersökningar dagens sjukvård kräver
samt att klara kontinuiteten i produktionen.
Behovsanalysen genomförs för att kunna vara ett underlag för kommande beslut
avseende antal MR i Halland.
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är tydlig med att stråldosen till den som undergår
en medicinsk bestrålning i diagnostiskt syfte ska bli så liten som är rimligt möjligt,
samtidigt som det är säkerställt att den önskade diagnostiska informationen erhålls.
MR använder magnetfält och radiovågor för undersökning och alltså inte
röntgenstrålning eller annan joniserande strålning vilket gör att denna undersökning
är att föredra om den ger liknande eller bättre information som en undersökning med
strålning.
3. Redovisning kapacitet

Nuvarande kapacitet är en 1.5 T med
stort gantry (stor tunnel, vilket gör att människor med stort kroppsomfång får
Ärende 18
RS 2015-09-23
01054
3(16)
Behovsanalys
Behovsanalys MR Region Halland
Datum
2014-02-03
Version
1.0
plats och att personer med klaustrofobi upplever mindre obehag i
magnettunneln) i Kungsbacka som startade kvartal 1, 2013.
En 1.5 T i Varberg med full produktion. En 1 T i Varberg med hög produktion
men inte full då inte alla undersökningar lämpar sig.
En 1,5 T i full produktion i Halmstad som är tekniskt avskriven. Se Bilaga 1.
Dessutom finns en privat 1,5 T i Halmstad som endast är konfigurerad för
ortopedisk diagnostik. Den privata MR-kameran är ett bra komplement för
ortopedisk diagnostik, men ersätter på intet vis MR-diagnostiken på
sjukhusen.
Utanför Halland i vårt närområde finns i Borås 2 stycken 1,5 T. Ljungby 2
stycken, en 1,5 T och en 3 T. Hässleholm: en 1,5 T med stort gantry.
Kristianstad: 2 stycken 1,5 T. Ängelholm: en 1,5 T. Helsingborg 2 st. 1,5 T.

Statistik över antal undersökningar
per MR-kamera under 2012 i relation till medianen för riket visar att Halland på
sina båda 1,5 T-kameror ligger högt över nationell nivå.
Se Bilaga 2
och 3.

Enligt Nysam utfördes i Halland
under 2012 39 MR-undersökningar per 1000 invånare vilket är under
medianen för riket. Om vi antar att 45 undersökningar per 1000 invånare är
rimligt utifrån att en tredjedel av svenska röntgenenheter ligger på den nivån
eller över så skulle det innebära att Region Halland med fem MR-kameror,
alltså en mer än idag, skulle ligga jämt med rikets median.
3.1. Egenskaper för MR

Mycket hög vävnadskontrast.
o Förmåga att särskilja även små vävnadsstrukturer från varandra.
o Ofta den enda metod som kan påvisa små tumörförändringar. Ett tydligt
exempel på detta är tumörförändringar i hjärnhinnorna.

Hög förmåga till vävnadskaraktäristik.
o Det finns flera olika sätt att samla in bildmaterialet (genom att variera
sättet att skicka in och lyssna av radiosignalerna).
o Vävnadernas signalegenskaper förändras på olika sätt vid byte från ett
sätt att samla in bildinformationen till ett annat. Kombinationen av de
olika svaren för varje vävnadstyp gör att vävnadsegenskaperna kan
identifieras och karaktäriseras både när det gäller friska som sjuka
Ärende 18
RS 2015-09-23
01054
4(16)
Behovsanalys
Behovsanalys MR Region Halland
Datum
2014-02-03
Version
1.0
egenskaper.

Bästa metod för att studera vävnad i benhålor och nära benstrukturer.
o Radiovågorna störs inte av ben.
o Signalsvaret från mjuka vävnader i benhålor (t. Ex. hjärna och
ryggmärg) eller vid ben (t.ex. leder, muskler och ligament) blir därför
inte påverkat av benstrukturerna.
o Detta är en förutsättning för att kunna undersöka vävnaden i ryggens
ryggmärgskanal (spinalkanalen) och i benmärg (vanlig plats för tumör
och inflammation).

MR avbildar genom att kommunicera med kroppens vävnader med vanliga
radiovågor under tiden kroppen befinner sig i ett magnetfält. Detta ger ingen
strålning (till avsevärd skillnad från metoder med röntgenstrålning, framför allt
Datortomografi (DT)).
o Vare sig magnetfält eller radiovågor är så vitt man vet, eller har
anledning att misstänka, skadliga för kroppens vävnader (till skillnad
från joniserande strålning).

Strålhygieniska vinster. SSM är
mycket tydlig med att metoder som ”innebär mindre stråldos eller inte alls
utnyttjar joniserande strålning” ska användas då den diagnostiska
informationen ger minst samma information som annan metod med strålning.
Efterlevnad av detta kommer med största sannolikhet att vara en
bedömningspunkt vid eventuell kommande ny SSM-inspektion.
Detta innebär en skyldighet att om så kan göras möjligt undersöka med MR i
stället för med röntgenteknik. Undersökning av ländryggen är en sådan
mycket vanlig undersökning som idag utförs med röntgenundersökning men
där undersökningen bör utföras med MR i stället. Med nuvarande resurser är
detta inte genomförbart i Halmstad.
3.2. De mest väsentliga av de nuvarande MR-tillämpningarna i Halmstad

Centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg)
o Alla utredningskrävande undersökningar av hjärnans olika sjukdomar.
DT används främst i den akuta situationen (t. Ex. akut stroke och
trauma). Nästan alla andra tillstånd där tumör, epilepsi och
inflammation bara är exempel måste utredas med MR.
o Kontroll av sjukdomsförlopp. DT kan i vissa fall användas för enklare
typer av kontroll (t. Ex. blödning, svullnad och hydrocephalus) i den
Ärende 18
RS 2015-09-23
01054
5(16)
Behovsanalys
Behovsanalys MR Region Halland
Datum
2014-02-03
Version
1.0
mån detta är rimligt med tanke på röntgenstrålning. I övrigt följs alla
sjukdomsförlopp av hjärna och hjärnhinnor med MR.
o Enda adekvata metoden att undersöka ryggmärgen och de från
ryggraden utgående nerverna samt även kotkroppar och diskar med
avseende på främst tumör och inflammation. De utgående nerverna
måste utredas på detta sätt vid utredningskrävande ischias.
o I Halmstad undersöks barn ifrån hela regionen i alla åldrar avseende
hela CNS (och även andra tumörområden). I de flesta fall behövs
narkos för att barnet skall kunna undersökas (patienten måste ligga helt
stilla). Det är då ett krav att dessa undersökningar kan utföras med
bästa kvalitet. Annars är det troligt att flera av dessa undersökningar
kan komma utföras som regionvård vid universitetssjukhus. Där råder
redan nu en belastning som gör att även angelägna undersökningar
kan få vänta under en betydande tid.

Ansikte och hals
o Huvudsakligen tumör- och inflammationstillstånd. Genom den
upplösning av vävnadskaraktärer som MR kan erbjuda är det ofta en
nödvändig undersökningsmetod för adekvat bedömning av tumörer och
tumörliknande tillstånd, speciellt inför operation.

Buk.
o Det finns idag ett betydande antal tillämpningar (indikationer). Ökande
volym inom varje indikation liksom ökning av antalet indikationer sker
dessutom hela tiden.
o Övre buk; Lever, njurar, bukspottkörtel och gallvägar. Oftast önskas
detta då man hamnat i diagnostiska svårigheter med alternativa
undersökningsmetoder.
o Inflammatoriska tunntarmssjukdomar. Idag den enda adekvata
radiologiska metoden för detta.
o Nedre buk; Framför allt ändtarmstumör och olika gynekologiska
sjukdomar (företrädesvis tumörsjukdomar). MR på dessa indikationer
sker oftast utefter fastställda vårdprogram, t ex rectalcancer, då MRundersökning måste utföras vid dessa tillstånd.
o Tumörkontroll av buken efter testikeltumör utförs idag regelbundet med
MR. Patienterna är oftast unga och de behöver kontrollundersökas
regelbundet flera gånger. DT med joniserande strålning skulle ge hög
samlad dos röntgenstrålning. Ur strålsäkerhetsaspekt kan man förvänta
sig att även andra tumörkontroller som idag utförs med DT kommer att
utföras med MR istället.

Utredning av blodkärl. En avbildning av blodkärl kallas ”angiografi”. Detta kan
utföras både med MR och DT. Angiografi med MR har fördelarna:
Ärende 18
RS 2015-09-23
01054
6(16)
Behovsanalys
Behovsanalys MR Region Halland
Datum
2014-02-03
Version
1.0
o Undersökningen använder ingen röntgenstrålning. Detta är
utomordentligt viktigt vid framför allt undersökning av medelålders och
yngre personer.
o Kontrastmedel (nödvändigt i de flesta fall för kärlavbildning) för MR har
nästan försumbar påverkan av njurfunktionen, vilket inte är fallet med
kontrastmedel för DT. Detta är viktigt eftersom personer med sjuka
blodkärl mycket ofta har även redan nedsatt njurfunktion. Främst gäller
detta äldre personer.

Ortopediska undersökningar (skelett, leder, muskler och senor)
o I leder kan enskilda strukturer som ledbrosk och ledytor, angränsande
benmärg, ligament, menisker samt anslutande muskler och senor
undersökas. MR är enda radiologiska metod att kunna studera ledytor,
ligament och ledkapsel.
o I alla områden kan muskler och senor bedömas avseende såväl
anatomi som olika sjukdomstillstånd. MR har t. ex mycket hög
känslighet för vattenhalt (inflammationer och även små
blodansamlingar)
De allra flesta av ovanstående undersökningar kan i Halmstad utföras under narkos.
Detta är nödvändigt för barn upp till ca 8 år (och ofta även högre upp i åldrarna) och
vid undersökning av personer med cellskräck (utrymmet där patienten vistas i
maskinen är litet) och med svåra smärttillstånd.
3.3. De mest väsentliga av de nuvarande MR-tillämpningarna i Varberg

Bukundersökningar t ex gynekologi
och undersökningar på barn/ungdomar.



Prostataundersökningar som på
några år ökat från noll till nästan 200 per år.
Neurologiska undersökningar (CNS)
Muskuloskelettala undersökningar t
ex vid höftfrakturer, ledbesvär, tumörer m.m.
3.4. Förväntat kommande krav på ytterligare undersökningsvolymer utöver de
nuvarande
Man kan redan nu se områden där man med säkerhet kommer att behöva tillgång till
Ärende 18
RS 2015-09-23
01054
7(16)
Behovsanalys
Behovsanalys MR Region Halland
Datum
2014-02-03
Version
1.0
ökade volymresurser.

Betydligt ökade volymer av den typ av undersökningar som redan idag utförs

Prostatacancer är en mycket stor diagnosgrupp.
o Redan nu remitteras patienter regelmässigt till MR av prostata för att
kunna hitta tumörmisstänkta områden i prostata. Detta för att man med
bästa säkerhet skall kunna rikta biopsitagning mot de mest
tumörmisstänkta områdena så att man undviker falska biopsiresultat.
Urologkliniken remitterar redan idag till ett begränsat antal MRundersökningar per år. De kan för närvarande inte utföras i Halmstad
på grund av kapacitetsbrist utan görs företrädesvis i Varberg. Det
verkliga behovet är större eftersom prostatabiopsi är en mycket vanlig
undersökning. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU)
utvärderar under hösten bl. a MR som bilddiagnostisk metod istället för
biopsi. En fördubbling av antalet MR kan förväntas. I Varberg från 200
till 400 (3T).
o Liksom vid de flesta tumörtillstånd är det mycket troligt att man inför
prostatakirurgi kan komma att behöva bättre kartläggning före
ingreppet. I så fall rör det sig om betydande volymer.

Även bröstcancer är en stor diagnosgrupp. Undersökningar av bröst kan för
närvarande inte utföras i Halmstad.
o Vid ärftlig bröstcancer måste man upprepat undersöka unga kvinnor
som löper stor risk att utveckla cancer. Mammografi har betydligt lägre
känslighet för tumörer hos unga kvinnor med mycket körtelvävnad än
hos äldre kvinnor. Dessutom innebär upprepade mammografi
undersökningar över tid ansamling av hög total stråldos till ett
cancerbenäget organ hos en ung kvinna. MRT är både en säkrare
undersökningsmetod och en metod som inte ger någon joniserande
strålning. Ett begränsat antal MRT-undersökningar utförs, företrädesvis
i Göteborg, på remiss från kirurgkliniken. Behovet är större.
o Vid nu allt vanligare bröstbevarande cancerkirurgi innebär MRTundersökning att tumören kan kartläggas bättre så att så lite
körtelvolym som möjligt kan tas bort samtidigt som man också kan öka
säkerheten med avseende på att inga cancerkomponenter skall
förbises vid uttagande av tumören. Detta kan mycket troligt bli rutin vid
bröstbevarande kirurgi och då kommer det att röra sig betydande
volymer.

Gyncancer
Cervix-cancer och oklar ovariell förändring är de som tydligt har definierat MR
Ärende 18
RS 2015-09-23
01054
8(16)
Behovsanalys
Behovsanalys MR Region Halland
Datum
2014-02-03
Version
1.0
som en del i utredning. Med 3 T kan man förvänta sig en ökning.
Även bröstcancer är en stor diagnosgrupp. Undersökningar av bröst kan för
närvarande inte utföras i Halmstad.
o Vid ärftlig bröstcancer måste man upprepat undersöka unga kvinnor
som löper stor risk att utveckla cancer. Mammografi har lägre
känslighet för tumörer hos unga kvinnor med mycket körtelvävnad än
hos äldre kvinnor. Dessutom innebär upprepade mammografi
undersökningar över tid ansamling av hög total stråldos till ett
cancerbenäget organ hos en ung kvinna. MR är både en säkrare
undersökningsmetod och en metod som inte ger någon joniserande
strålning. Ett begränsat antal MR-undersökningar utförs, företrädesvis i
Göteborg, på remiss från kirurgkliniken, men behovet är större.
o Vid nu allt vanligare bröstbevarande cancerkirurgi innebär MRundersökning att tumören kan kartläggas bättre så att så lite
körtelvolym som möjligt kan tas bort samtidigt som man också kan öka
säkerheten med avseende på att inga cancerkomponenter skall
förbises vid uttagande av tumören. Detta kan mycket troligt bli rutin vid
bröstbevarande kirurgi och då kommer det att röra sig om betydande
volymer.

Rectalcancerdiagnostik kommer att flyttas till 3 T.

Vårdprogram för tumörtillstånd (även andra än de som nämnts i föregående
punkter) kommer med närmast säkerhet att innefatta MR i allt högre
omfattning än nu. Vårdprogrammen kan väntas innehålla standardiserade
krav på undersökningsteknik vid MR, såväl undersökningsprotokoll som
magnetisk fältstyrka.
 Bukundersökningar
o
Med snabbare och robustare
sekvenser kommer också buk-undersökningar på yngre individer i allt större
utsträckning att ske med MR, istället för DT. Här görs det redan idag en hel del
undersökningar, t ex uppföljning av testis-cancer, men det kommer att bli fler
både elektiva och subakuta.

Hjärtundersökningar
o
Varberg startar nu till hösten och
räknar med ca 100 per år, eventuellt fler när det blir känt att det finns.

Vårdprogram för tumörtillstånd (även
andra än de som nämnts i föregående punkter) kommer med närmast
säkerhet att innefatta MRT i allt högre omfattning än nu. Vårdprogrammen kan
Ärende 18
RS 2015-09-23
01054
9(16)
Behovsanalys
Behovsanalys MR Region Halland
Datum
2014-02-03
Version
1.0
väntas innehålla standardiserade krav på undersökningsteknik vid MRT, såväl
undersökningsprotokoll som magnetisk fältstyrka.

Undersökning av ländryggen med
konventionell röntgenteknik uppgår idag till ca 1000 per år. Det är närmast ett
krav att dessa överförs till MR. Ofta finns det en tumörfrågeställning på dessa,
vilket inte kan diagnosticeras med konventionell röntgen. 2012 utfördes endast
6 MR ländrygg per 1000 invånare i Halland. Medianen för riket är 7 och som
mest 11,5.
3.5. Kompetensförsörjning av sjuksköterskor och läkare
Förutsättningar för att kunna utbilda sjuksköterskor och röntgenläkare är
utomordentligt viktiga. Dessa förutsättningar är inte bara önskvärda utan rent
nödvändiga.
MR skiljer sig nästan helt från konventionell röntgenteknik. Metoden är
kunskapsintensiv med avsevärda krav på hantering av teknisk utrustning och,
förutom allmän sjuksköterskekompetens, även kunskap och erfarenhet inom teknik
och fysik. Alla sjuksköterskor måste dessutom förutom själva undersökningen
(patientundersökning och maskinmanövrering) också kunna övervaka säkerheten
eftersom det starka magnetfältet innebär mycket potenta olycksrisker.
Även om kompetensutveckling hela tiden skall ske kontinuerligt för alla individer
måste man säkerställa tillgång till sjuksköterskor i tillräcklig mängd med
kompetensnivå enligt nedan:

Nivå 1: Kompetens för att ansvara för hela den utförande
undersökningsverksamheten. Detta består i ingående kunskap i:
o alla undersökningstekniker
o att hantera utrustningen även vid komplicerade situationer och
driftstörningar
o att kunna kommunicera direkt med tillverkaren vid sådana situationer
o att kunna självständigt kommunicera och lösa sådana situationer med
MR-ansvarig läkare
o att kunna sköta administration och rutiner i och kring
undersökningsrummet
o att se till att säkerhetsfunktioner kring undersökningar fungerar.
Ärende 18
RS 2015-09-23
01054
10(16)
Behovsanalys
Behovsanalys MR Region Halland
Datum
2014-02-03
Version
1.0
Dessutom ansvarar en sådan sköterska för att andra sjuksköterskor skall utvecklas
mot ökad kompetens. Det behövs minst två sjuksköterskor med denna kompetens
eftersom en sjuksköterska inte alltid är i tjänst och därför att man när som helst kan
avsluta sin anställning inom tre månader. Man räknar med att det tar ca 2 års MRarbete inklusive ett flertal externa utbildningar att uppnå sådan kompetens.
Man måste räkna med regelbunden avgång av sjuksköterskor med denna
kompetens. Såväl naturlig avgång som kompetensens konkurrenskraft på
arbetsmarknaden är skäl till detta.

Nivå 2: Utöver högkompetenta MR-sjuksköterskor krävs utbildning av ett flertal
sjuksköterskor som kan självständigt utföra rutinundersökningar. Detta av skäl
som:
o Avverkningskapacitet för rutinundersökningar
o Säkerställande av resurser att kunna upprätthålla verksamheten
o Ur denna kategori skall de högkompetenta sköterskorna
rekryteras. Kompetenstillväxt måste ske successivt för att
säkerställa verksamheten.
Man är skyldig att erbjuda ST-läkare utbildning i grundläggande MR-kunskap
samtidigt som specialister måste kunna utvecklas till fullt kompetenta MRdiagnostiker. Förhållandena är egentligen desamma som för sjuksköterskor.
Nuvarande tillgång på endast en MR-enhet räcker inte till i volym för att åstadkomma
ovanstående. Man kommer kanske nätt och jämnt att kunna utbilda en sjuksköterska
till full kompetens under en tvåårsperiod. Det är en stor risk att sjuksköterskor med
denna kompetens rekryteras från avdelningen till annan MR-verksamhet med
ungefär samma frekvens som utbildningstakten. Halmstad har under senare tid
förlorat två sjuksköterskor på detta sätt.
3.6. MR med olika magnetfältstyrka
Magnetfältstyrka mäts i enheten Tesla (T). Ju högre fältstyrka som används desto
starkare blir den radiosignal som enheten måste kunna fånga upp och omvandla till
en bild. Med ökande styrka på radiosignalen kan man öka bildens upplösning
och/eller förkorta undersökningstiden. Högre fältstyrka ger således bättre prestanda
avseende såväl bildkvalitet och detaljrikedom som tidseffektivitet.
Sedan mitten av 1990-talet har flertalet av de diagnostiska MR-utrustningarna som
installerats inom sjukvården haft magnetfältstyrka 1,5 T, vilket så långt varit den
Ärende 18
RS 2015-09-23
01054
11(16)
Behovsanalys
Behovsanalys MR Region Halland
Datum
2014-02-03
Version
1.0
högsta fältstyrka som varit så utvecklad att den kunnat användas robust i daglig
sjukvård. Utveckling av teknik för att använda fältstyrkan 3T har hela tiden pågått. De
första kliniska utrustningarna med 3T installerades i början av 2000-talet. I dag
installeras nya MR-utrustningar med fältstyrka 3T regelbundet på vanliga MRavdelningar vid flera sjukvårdsinrättningar i Sverige.
Utrustningar för 3T är dyrare än utrustningar för 1,5T men vid flera
undersökningstyper ger 3T noggrannare diagnostik och vid flera av dessa tillfällen
innebär detta att undersökning och vidare utredning kan göras på hemortssjukhuset
utan behov av regionvård. Troligen kommer detta att öka med tiden eftersom allt flera
vårdprogram kommer att kräva bästa möjliga undersökningsteknik.
3.7. Produktion och tillgänglighet för MR i Halmstad
Cirka 6 000 undersökningsremisser inkommer till MR-enheten i Halmstad årligen.
Antalet har ökat från år till år. Redan år 2006 var det tydligt att utvecklingen snart
skulle leda till att dagverksamhet med en MR-maskin inte skulle räcka till. Detta
påtalades snarast eftersom det erfarenhetsmässigt tar upp till två år från
investeringsbeslut till färdig maskin i drift.
Man har kunnat förutse att:
Totalvolym av alla undersökningstyper ökar pga. ökad medvetenhet om
o
metodens informationsvärde och möjligheter.
Framför allt ökar volymen av undersökningar med högre komplexitetsgrad
o
(undersökningar föranledda av mer allvarliga sjukdomstillstånd med längre
undersökningstid och större krav på undersökningspersonal).
o
Nya undersökningstyper efterfrågas i olika vårdprogram eller bör införas i
stället för vanliga röntgenundersökningar av både kvalitetsskäl och
strålhygieniska skäl.
Trots detta har investering i en andra MR-maskin upprepat skjutits framåt i tiden.
Under tiden har man kunnat kompensera för de ökande kraven genom att:



maximalt optimera och effektivisera rutinerna kring varje undersökning så att
undersökningar har kunnat utföras maximalt tidseffektivt utan avkall på
kvalitet.
utnyttja utökad användningstid fram till klockan 20 flera kvällar i veckan
Övertidsarbete till betydande personalkostnader med undersökningar på
helgdagar regelbundet.
Ärende 18
RS 2015-09-23
01054
12(16)
Behovsanalys
Behovsanalys MR Region Halland

Datum
2014-02-03
Version
1.0
ha ett väl fungerande samarbete med MR-avdelningen vid Movement, som
kan ta emot huvudsakligen okomplicerade undersökningar av företrädesvis
ryggar och leder.
Detta frigör utrymme för de undersökningar som inte kan skickas till Movement
samtidigt som det är dessa undersökningar som ökar i volym mest. Därför ger
samarbetet med Movement endast en begränsad tidsfrist. Man har praktiskt taget
redan nu nått taket för kapaciteten för den enda MR-enhet som nu finns på plats
oavsett om Movement ökar sina resurser eller inte.
Resursmarginalerna, inklusive övertidsarbete, med en MR-enhet är helt uttömda.
För att i framtiden kunna möta remittenternas krav och behov på mer specificerade
MR-undersökningar och krav på korta väntetider krävs två kameror i vardera
Halmstad och Varberg. Redundansen för att klara t ex uppgraderingar, service och
oplanerade stopp kräver detsamma.
4. Omvärldsanalys
I Halland genomfördes under 2012 39 MR per tusen invånare. Detta är 5 % mindre
än medianvärdet nationellt.
Planering pågår för start/pågår redan av MR prostata (Varberg), hjärta (Varberg) och
eventuellt bröst.
Västra Götalands-regionen och Region Skåne som har de regionsjukhus dit vi
skickar våra patienter röntgar enligt olika protokoll. Norra Halland har då valt att följa
VGR och södra Halland följer Skåne. Detta innebär vissa problem att vara flexibla
över länet. Inom flera undersökningar, t ex vid cancerdiagnostik, finns det emellertid
nationella guidelines att rätta sig efter. Dessa väntas öka i antal.
Vid forskarcentret Lund University Bioimaging Center installerades under 2012 en 7
T-kamera. Information hämtad från www.lu.se : ”Med en 7 T-kamera kommer
forskarna att kunna studera hjärnan med mycket hög upplösning. Förhoppningen är
också att kunna studera multipel skleros på ett mycket tidigt stadium och att se de
första tecknen på hjärnförändringar vid Alzheimers sjukdom. Detta skulle kunna
öppna möjligheter för både tidigare och effektivare behandling. Kameran kommer
även att kunna användas för att studera andra delar av kroppen. Sjukdomar i leder
och extremiteter liksom cancer i olika delar av kroppen kommer att kunna studeras
med hittills oöverträffad teknik”. Forskningen går ständigt framåt!
Ärende 18
RS 2015-09-23
01054
13(16)
Behovsanalys
Behovsanalys MR Region Halland
Datum
2014-02-03
Version
1.0
5. Samband och beroenden
Övriga investeringar och fastighetsprojekt inom område Medicinsk diagnostik.
Konsekvenser vid otillräckligt antal MR-kameror i Halland befaras bli
långa väntetider
o
o
att undersökningsresurser behöver
köpas externt
att undersökningar med lägre prioritet
o
inte kommer att kunna genomföras inom regionen
o
att utredningstider inom den kliniska
vården förlängs
Konsekvenser om MR-kameror med tillräcklig prestanda (3 T) inte finns att tillgå
befaras bli
att allt fler diagnoser som kräver
o
högsta undersökningskvalitet inte kommer att kunna utföras inom regionen
o
att tröskeln att köpa diagnostik
utomläns kommer att medföra att många hallänningar inte kommer att bli
optimalt utredda
6. Tillvägagångssätt
Intervjuat och tagit del av redogörelse skriven av radiolog i Halmstad med MRspecialitet. Intervjuer har genomförts med radiolog och röntgenssk med ansvar för
MR i Varberg. Mailkontakt har tagits med verksamhetschef och platsansvarig läkare i
Halmstad. Telefonkontakt med avdelningschef i Halmstad.
Kontakt har tagits med sjukhusfysiker i strålhygieniska frågor.
Nyckeltal från NYSAM har studerats för att se hur vi ligger till nationellt.
7. Rekommendation
7.1. Tidsram
Tidsåtgång för upprättande av kravspecifikation och upphandling beräknas till ett år.
Fastighetsplanering och om/nybyggnad bedöms kunna pågå samtidigt som
ovanstående. Nedanstående punkter utgår ifrån att beslut tas om investering av två
MR-kameror i Halmstad.
Ärende 18
RS 2015-09-23
01054
14(16)
Behovsanalys
Behovsanalys MR Region Halland
Datum
2014-02-03
Version
1.0
7.2. Personella resurser

Personal (sjuksköterskor och undersköterskor) kan verka vid båda enheterna
och ofta täcka verksamhet för varandra.

Utbildning kan bedrivas effektivt under sammanhållen handledning. Detta
gäller framför allt sjuksköterskor men även läkare.

Mer samlade resurser vid (ofta oväntade) komplicerade situationer.

Effektivare insatser av ansvariga läkare vid assistanssituationer då man inte
behöver spilla tid på förflyttning.
7.3. Budget
Rimligt kapitalbehov för MR-utrustning med adekvat utrustning för att uppnå
adekvata kvalitets- och kapacitetsmål under utrustningarnas tekniska livslängd är

3 T ca 17 Mkr

1,5 T ca 13 Mkr.
Den tekniska livslängden brukar historiskt anges till 10 år. Emellertid, utvecklingen
har nu kommit så långt att det mycket väl kan vara möjligt att man efter dessa ca 10
år på ett fullt adekvat sätt kan förnya tekniken med uppgradering av befintlig
utrustning, vilket i så fall blir betydligt billigare.
Lokal och byggkostnad
Det är av största vikt för effektivitet att skapa en sammanhållen avdelning för varje
undersökningsmodalitet, i detta fall MR.
Erfarenheterna av detta är mycket tydliga från andra sjukhus. Där har befintlig
lokalplanering och byggnadsteknik möjliggjort sammanhållna verksamheter, men
befintliga byggnader har behövt förstärkas i konstruktion för att tåla krav på bärkraft
och huskroppens stabilitet för vibrationer.
Det måste vara en absolut strävan att man åstadkommer en lokalstrategi med
sammanhållen verksamhet för såväl den näraliggande framtiden som för tiden längre
fram. Det är närmast att vänta att utvecklingen kommer att kräva tre enheter vid ett
Ärende 18
RS 2015-09-23
01054
15(16)
Behovsanalys
Behovsanalys MR Region Halland
Datum
2014-02-03
Version
1.0
sjukhus som Halmstad. Även då måste man sträva efter sammanhållen verksamhet i
en optimal position i fastigheten med avseende på byggnadskonstruktion.
De logistiska skälen för sammanhållen verksamhet är:

Teknikutrymmen (teknikrum som ofta är utrymmeskrävande) kan planeras
rationellt.

Patientlogistiken blir okomplicerad både för polikliniska patienter som för
patienter från vårdavdelningar och de med narkos

Förberedelserum kan användas gemensamt för enheterna.
Vid röntgenavdelningen i Halmstad har hanteringen av röntgenbilder på film upphört
och stor arkivyta har friställts. Detta tillfälle att skapa en sammanhållen MR-avdelning
bör tas tillvara.

Lokalen är tillräckligt stor för att rymma flera MR-enheter samt
förberedelserum och väntrum för patienter.
o Två enheter kan installeras efter ombyggnad.
o Genom att använda ett ”överskottsutrymme” inom arkivområdet till
verksamhet som är lätt att senare flytta har man troligen (bör kanske
bedömas i samråd med arkitekt) möjlighet att även kunna installera en
tredje MR-enhet i en sammanhållen verksamhet om och när detta
kommer att behövas.

Lokalen är belägen på bottenplanet med endast källare under, vilket är
nödvändigt för att åstadkomma en stabil installationsgrund.
MR-kamerans nuvarande placering orsaker störande ljud till enheter belägna på
våningarna ovanför med bland annat förlossningsavdelning och avdelning för
riskgraviditeter.
Kameran körs fram till klockan 20.00 fyra dagar i veckan och även på veckosluten.
7.4. Finansiering
Finansiering via investeringsbudget.
Kostnaden för byggnad måste kartläggas av sjukhusets byggnadsavdelning.
7.5. Organisation
Starta arbetet med kravspecifikation för de beslutade MR-kamerorna.
Ärende 18
RS 2015-09-23
01054
16(16)
Behovsanalys
Datum
2014-02-03
Behovsanalys MR Region Halland
Version
1.0
Fortsatta diskussioner om ombyggnad med representanter för fastigheter.
7.6. Förvaltnings- och driftsförutsättningar
Förutsättningarna för förvaltning och drift av två MR-kameror i Halmstad är god i den
redan befintliga organisationen.
8. Förslag till beslut
Beslut om upphandling av två MR-kameror till Halmstad, reinvestering av en 1,5 T
och nyinvestering av en 3 T.
Beslut om om/nybyggnation för samlokalisering i markplan av två nya MR-kameror.
9. Fastställande
Undertecknas av beställare och projektledare.
Halmstad 2013-11-04
Beställare
Behovsanalysledare
Tom Lundahl
Områdeschef
AMD/MD
Halmstad
2013-10-09
Gunilla Petersson
Verksamhetsutvecklare
AMD/MD
Halmstad
2013-10-09
Ärende 18
RS 2015-09-23
Ärende 18
RS 2015-09-23
Ärende 18
RS 2015-09-23
Ärende 18
RS 2015-09-23
Ärende 18
RS 2015-09-23