Verksamhetsberättelse 2014
2014 Verksamhetsberättelse med årsredovisningar RF_VB_2014.qxd 15-04-28 14.22 Sida 3 Innehåll Riksidrottsfrbundets ordfrande Riksidrottsfrbundets generalsekreterare Styrelsens berttelse 2014 Idrott Resurser Std och service 4 6 9 13 23 29 rsredovisning Riksidrottsfrbundet rsredovisning Bosn rsredovisning Prins Bertils och Prinsessan Lilians Idrottsstiftelse Riksidrottsstyrelsen 2014 Idrotten i siffror Riksidrottsfrbundets medlemsfrbund Stipendier och utmrkelser 2014 Svenska seniorvrldsmstare 2014 OS och Paralympics 2014 34 44 RF VERKSAMHETSBERTTELSE 52 56 59 70 72 73 74 2014 | 3 ORDF RANDE KARIN MATTSSON WEIJBER 2014 – ett turbulent år 2014 har p mnga stt varit ett turbulent r. Runt om i vrlden har krig, frtryck och fattigdom tvingat miljontals mnniskor p flykt och skapat allmn oro. Det var en oro som ocks delvis kom att prgla den svenska valrrelsen, en valrrelse som slutade i ett oskert parlamentariskt lge. Mitt i allt detta str idrottsrrelsen nd fr stabilitet och gldje. Hundratusentals ideella krafter fortstter att varje dag verallt i Sverige vgleda barn och ungdomar bde idrottsligt och mnskligt. Idrottsfreningarna erbjuder en gemenskap ver sociala, etniska och ldersmssiga grnser i ett alltmer segregerat samhlle. Och vi fortstter att gldjas t svenska framgngar i de internationella msterskapen, vare sig det 4 handlar om skidkare i OS, innebandyherrar i VM eller handbollsdamer i EM. Men samtidigt pverkas svensk idrott av omvrlden. Det r inte lngre lika sjlvklart fr alla att idrotta i en frening med schemalagda trningar. Eller att mlet fr trningen r att tvla och vinna. Allt fler vill idrotta p sina egna villkor, nr de har lust och tid och p den niv som passar just dem just d. Bland annat det var bakgrunden till att RF-stmman 2013 beslutade att inleda ett strategiarbete med sikte p 2025. Under det gngna ret har arbetet tagit ordentlig fart och involverat samtliga special- och distriktsidrottsfrbund. Mnga freningar har ocks, med std av SISU Idrottsutbildarna, tagit tag i framtidsfrgorna utifrn sin unika situation. Svensk idrott behver hnga med i samhllsutvecklingen fr att kunna behlla och strka sin attraktionskraft och fortstta vara en viktig samhllsbyggare. Diskussionerna har ocks visat att vi r verens om att det ska ske utifrn vr vrdegrund och med den ideella freningen som bas. Vi har ingen anledning att rucka p vra krnvrden. Dessa krnvrden r motivet till att idrottsrrelsen genom ren ftt ett starkt samhllsstd, ett std som dock urholkats under senare r. Den urholkningen var sklet till att RF under valrrelsen lyfte fram behovet av en kning av idrottsanslaget som en av sina prioriterade frgor. Vi fick ocks lften om en hjning av stdet frn bda de partier som under hsten bildade regering. Drfr blev besvikelsen stor nr den nya regeringens budgetproposition inte innehll ngon upprkning av idrottsstdet. Det gjorde inte heller Alliansens frslag, det vill sga den budget som senare antogs av riksdagen. Vi har dock under hsten haft en bra dialog med regeringen, som upprepat sitt lfte. Jag utgr frn att den infriar det under 2015. Men samhllsstdet handlar inte bara om pengar, utan minst lika mycket om den syn politiker och myndigheter p alla niver har p idrottsrrelsen och hela den ideella sektorn. RF har, tillsammans med andra organisationer inom civilsamhllet, pekat p en kande tendens att bortse frn den ideella sektorns srart fr att i stllet jmstlla freningar med fretag. Drfr var det positivt att den dvarande regeringen under vren tillsatte en utredning med det uttryckliga uppdraget att strka ett sjlvstndigt civilsamhlle och kartlgga vilka hinder organisationerna har fr att verka och utvecklas. Problem blir dock inte lsta bara fr att de utreds, det krvs konkreta frslag och politiska beslut. ven om min bild av utredningens hittillsvarande arbete r positiv kommer det att ta ngra r innan utredningen leder fram till sdana. Drfr r det viktigt att regering och riksdag inte tar den som intkt fr att lta bli att agera i frgor som r akuta i dag. Fr att underltta fr freningarna har RF ocks fortsatt prioriterat skattefrgorna i vrt arbete. Allmnnyttiga ideella freningar r begrnsat skattskyldiga, ett exempel p politikernas positiva syn p den ideella sektorn. Men under rens lopp har skattereglerna blivit alltmer komplicerade, ven fr freningarna, samtidigt som finansieringsformerna utvecklats. Olika prejudicerande domslut och tolkningar frn Skatteverkets sida har skapat en situation dr till och med experter r oskra p vad som gller. Hur svrt r det d inte fr en ideell freningskassr? Vr instllning r att alla sjlvklart ska gra rtt fr sig. Men det ska vara ltt att gra rtt. Det har RF under 2014 fortsatt att hvda i vra dialoger med bde politiker och Skatteverket i syfte att modernisera vissa skatteregler. Och det kommer RF att fortstta driva. Svensk idrott str infr en spnnande framtid. Riksidrottsfrbundets grundlggande uppgift r att skapa bra frutsttningar fr bde frbund och freningar. Det kommer vi att fortstta gra. Men frn och med RF-stmman i maj kommer arbetet att ledas av ngon annan, d jag avgr efter 20 r i riksidrottsstyrelsen, varav de tio senaste som ordfrande. Att sammanfatta en tidsperiod som ju utgr halva mitt hittillsvarande liv i ngra meningar r naturligtvis omjligt. Men jag vill nd lyfta fram ngra saker, och koncentrerar mig d p mina tio r som ordfrande: ¥ Att vi, tillsammans med Sveriges Olympiska Kommitt och Sveriges Paralympiska Kommitt, har skapat ett systematiskt och genomtnkt elitidrottsstd med svl ekonomiska resurser som kompetensstd. I det sammanhanget knns det ocks bra att vi utvecklat ett bra samarbete byggt p en strkt relation med SOK, till gagn fr hela svensk idrott. ¥ I det idrottsinterna arbetet har vi byggt upp bra former fr dialogen med medlemsfrbunden, dr vi kommit varandra nrmare och regelbundet kan stmma av olika frgor. Vi har ocks hittat former fr att mer strukturerat jobba tillsammans med distrikten som delar i en sammanhllen stdorganisation. ¥ SM-veckan har p bara ngra r vuxit frn en bra id till en etablerad manifestation av svensk idrotts bredd och kvalitet Ð och inte minst en hjlp till mindre idrotter att f visa upp sig. ¥ Men kanske allra viktigast upplever jag att RF:s legitimitet och trovrdighet har kat. Vi r en stark samhllsaktr, och det mrks i de regelbundna politikerkontakter jag och andra RF-representanter regelbundet har, men ocks i den mediala bevakningen. RF framstr i dag som en naturlig fretrdare, den man vnder sig till fr att f bde information och synpunkter. Tiden som RF-ordfrande har verkligen varit spnnande, rolig och lrorik. Jag kommer att sakna mycket, framfr allt alla fantastiska mnniskor som gr det mjligt fr alla som vill att vara med i den svenska idrottsrrelsen. Ett varmt tack till samtliga specialidrottsfrbund och distriktsidrottsfrbund fr ett fint samarbete under ren, liksom frsts ocks riksidrottsstyrelsen och vra engagerade medarbetare. Avslutningsvis vill jag nska min eftertrdare varmt lycka till i det viktiga arbetet med att fretrda Sveriges strsta folkrrelse. ¥ Att vi i dag har ett fast statligt idrottsstd p en helt annan niv n tidigare. ven om det borde ha hjts ytterligare de senaste ren s finns en helt annan stabilitet i dag. RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 5 GENERALSEKRETERARE BIRGITTA LJUNG Idrotten fortsätter att beröra Idrotten fortstter att berra och engagera bde i och utanfr idrottsrrelsen. Vi r i dag mer n tre miljoner medlemmar bosatta i stad och p landsbygd frn norr till sder. Med barn- och ungdomsverksamheter, bredd, elit och motion erbjuder vra freningar tiotusentals aktivitetstimmar varje kvll, ret runt. Verksamheter som bidrar till ett friskare och starkare Sverige. Tillsammans har vi under ret arbetat med frnyelse inom idrottsrrelsens strategiarbete med sikte p 2025. Hur ska vi bli nnu bttre p att mta de frndringar som pverkar hur vi vill idrotta, vilka krav stller vra medlemmar p oss som freningar och frbund? Hur ska vi tillsammans ta idrotten in i framtiden fr att bli nnu bttre p att n s mnga som mjligt verallt 6 och gra idrotten tillgnglig fr s mnga som mjligt? Knslan jag tar med mig frn Riksidrottsforum 2014, som handlade om detta, r den kade frstelsen fr de utmaningar vi str infr och den gldje och energi som finns nr vi trffas. Jag r stolt ver att vara en del av den vilja som finns i vr verksamhet, bde p kansliet, i frbunden och ute i distrikten. RF:s uppdrag r att fretrda svensk idrott och ge medlemsorganisationerna std och service. Arbetet mot doping och matchfixing fortsatte under 2014. I bda fallen handlar det om att vrna ett av idrottsrrelsens krnvrden, rent spel. En intensifiering av insatser mot matchfixing har gjorts som inneburit att RF tagit den ledande rollen fr att samla berrda aktrer. Idrottens gemensamma system fr verksamhetsstd, IdrottOnline, har utvecklats och frbttrats, supportens tillgnglighet kat och svarstiden kortats fr att motsvara anvndarnas nskeml. Dessa och andra verksamheter utvecklas med samordning som ledord och med fokus p vad som r bst fr idrottsfreningens medlemmar. SM-veckan, som 2014 hlls i Ume (vinter) och Bors (sommar) har kat i omfattning varje r. Arrangemangen har, bland annat genom samarbetet med SVT, utvecklats till bde publika och mediala succer, som gr bra reklam fr idrotten som helhet, men kanske framfr allt ger de mindre idrotterna en mjlighet att visa upp sig fr en bredare publik. Fokus fr Idrottens dag i Almedalen och Hagadagen i Stockholm har varit fr barn och ungdomar att f prva p en ny idrott Det har ocks varit arrangemang som utvecklar samarbetet mellan olika freningar och frbund. Under 2014 har kansliet minskat antalet anstllda, avdelningar har omorganiserats samtidigt som dialog och samverkan mellan olika verksamhetsomrden, inte minst mellan RF och SISU Idrottsutbildarna, har utvecklats och fortstter att gra s ven under 2015. Jag har en stark tro p samverkan som nyckel till fortsatt positiv utveckling. Jag ser hur medarbetare p kansliet, i specialidrottsfrbund och distrikt delar kunskap och erfarenheter och strker p s stt vi-knslan inom idrotten. Det blir en nyckel fr att vrt framtida arbete ska ge den effekt och utveckling vi strvar efter. Det r extra positivt att g in i 2015 med vetskap om att idrotten tar nya kliv mot en framtida strategi fr att fokusera p idrottens krna. Vi ska vrna om det som vi i dag r stolta ver och frnya, frndra och frbttra det som krvs fr att fortstta utvecklas och vara den starka kraft som samhllet s vl behver. Uppgift och organisation RF SF DF SDF = Riksidrottsfrbundet = Specialidrottsfrbund = Distriktsidrottsfrbund = Specialidrottsdistriktsfrbund Riksidrottsfrbundet (RF) r en paraplyorganisation fr den svenska idrottsrrelsen. I RF:s organisation ingr 70 specialidrottsfrbund (SF). Vr frmsta uppgift r att sttta medlemsorganisationerna och fretrda idrottsrrelsen i kontakter med myndigheter, politiker med flera. Vartannat r trffas alla medlemsorganisationer p en stmma och dr bestms vilken inriktning verksamheten ska ha. En viktig uppgift fr RF r strategisk ledning, exempelvis nr det gller finansiering, organisationsformer och kommunikation. Fr att f en organisation med ver 3 miljoner medlemmar och drygt 20 000 freningar att fungera mste verksamheten spridas ver hela landet. Idrottssverige r drfr uppdelat i 21 distrikt som fungerar som RF:s frlngda arm, med motsvarande uppgifter i regionen. De vergripande syftena med statsbidraget till idrotten anges av riksdagen. Idrottsrrelsen lgger sjlv fast mlen fr sin verksamhet och metoderna fr att n dem. RF har ett myndighetsansvar fr statsbidraget till riksidrottsgymnasierna, specialidrottsfrbunden, Sveriges Olympiska Kommitt (SOK) och till lokala idrottsfreningar. RF 70 SF 20 000 föreningar DF SDF ca 3,2 miljoner medlemmar TILL RF : S UPPGIFTER H R : ¥ fretrda svensk idrott gentemot myndigheter, politiker och samhllet i vrigt ¥ frdela statens anslag till idrottsrrelsen ¥ stimulera den idrottsliga utvecklingen och kunskapsutvecklingen i medlemsorganisationerna ¥ samordna arbetet kring idrottsrrelsens vrdegrundsfrgor. RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 7 Styrelsens berättelse 2014 Svensk idrott engagerar. Med mer n 3 miljoner medlemmar i drygt 20 000 freningar ver hela landet och nnu fler som fljer sitt lag eller svenska landslag p plats eller via media r idrotten ngot som p ett eller annat stt berr de allra flesta. Den breda barn- och ungdomsverksamheten r idrottsrrelsens krna. En stor majoritet av alla barn och ungdomar, bde flickor och pojkar, r ngon gng under sin uppvxt med i en idrottsfrening och fr dr uppleva idrottens gldje och gemenskap, de blir friskare samtidigt som de utvecklas som mnniskor. Mnga vittnar om att idrotten spelar en viktig roll i deras liv. Elitidrotten har en stor betydelse, bde som overtrffad dramatik och underhllning och som inspiration. I frhllande till sin folkmngd r Sverige en stark idrottsnation. Under 2014 vann svenska idrottare 58 VM-guld frdelade p 17 olika idrotter, alltifrn dragkamp till simning. Den stora bredden, med runt 250 olika idrottsgrenar organiserade i 70 specialidrottsfrbund (SF), gr att de allra flesta kan hitta en verksamhet som passar dem. ven mellan idrottsfreningarna finns stora skillnader, alltifrn storstadsfreningar med flera tusen medlemmar och mngmiljonomsttning, till sm kvarters- eller glesbygdsfreningar med f medlemmar och lg omsttning. De allra flesta r sm, ver 80 procent av freningarna har frre n 400 medlemmar och mindre n en miljon kronor i rsomsttning. Oavsett idrott och storlek bygger de p det ideella ledarskapet. Ingen annan verksamhet fr s mnga mnniskor att lgga s mycket tid, kraft och engagemang p att gra insatser helt utan ersttning. Men samhllet frndras, och drmed mnniskors behov och nskeml. Allt fler vill trna, och ibland ocks tvla, men vill i allt strre utstrckning gra det p sina egna villkor utan att vara bundna till fasta tider och former. Svensk idrott mste, och vill, fortstta utvecklas fr att ven framver vara en stark och positiv samhllsbyggare. RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 9 En strategi fr att mta framtiden Mot den bakgrunden gav RF-stmman 2013 riksidrottsstyrelsen (RS) i uppdrag att starta ett strategiarbete kring hur svensk idrott ska kunna mta framtidens utmaningar med medvetna och strategiska vgval. Bakgrunden var att svensk idrott, liksom freningslivet som helhet, str infr stora utmaningar nr det gller att mta samhllets frndringar och mjligheter. I sitt frslag till stmman skrev riksidrottsstyrelsen: ÓIdrottsrrelsen behver fra en strategisk diskussion hur vi ska utveckla vr verksamhet med den ideella freningen som grund. Hur kan vi utveckla och strka vra freningar s att de ven i framtiden kan utgra den plattform som bde idrottsrrelsen och samhllet s vl behver? Tillsammans mste vi fra en sjlvkritisk, ppen och konstruktiv diskussion som involverar hela rrel- sen. En diskussion som ska syfta till svar p frgan hur vi tillsammans, som en enad idrottsrrelse, ska, vill och kan mta framtiden.Ó Arbetet startade omedelbart efter stmman och fokus lades p att involvera SF i alla steg. Under vren 2014 djupintervjuade RF ett antal SF med olika storlek och frutsttningar fr att identifiera olika 10 framgngsfaktorer och utmaningar. Stor vikt lades p att frdjupa och uppdatera kunskaperna om framtiden genom analys av trender och frndringar i samhllet i stort samt en kvalitativ analys av det idrottspolitiska landskapets frndringar som tillsammans skapar nya frutsttningar. Under ret har ett antal trffar med SF:s och distriktsidrottsfrbundens (DF) ledningar genomfrts med strategiarbetet som huvudtema. Riksidrottstyrelsen har som styrgrupp fr arbetet haft frgan p agendan vid varje mte. Infr Riksidrottsforum (RIF) i Gvle togs ett arbetsunderlag fram som syftade till att ge ett brett underlag fr diskussionerna dr. Arbetsunderlaget innehll bland annat ett frslag till en delvis frnyad verksamhetsid liksom fakta och analyser kring fyra strategiska omrden som processats fram under ret: ¥ Idrottsrrelsen som samhllsaktr ¥ Hlsotrenden som en mjlighet ¥ Vrdegrunden som en styrka ¥ Vikten av att tydliggra freningsidn. Slutsatsen frn samtalen p RIF blev att svensk idrott r verens om att de fyra omrdena har stor betydelse fr idrottsrrelsen och att det r viktigt att arbeta medvetet med dessa de kommande ren. Med dessa slutsatser som grund togs ett remissunderlag fram som skickades ut till SF i mitten av december. Utifrn remissvaren kommer sedan RS att ta fram ett frslag till beslut i ett antal framtidsfrgor som RF-stmman i maj 2015 fr ta stllning till. Idrottspolitiken en central uppgift Ramarna fr idrottsrrelsens valmjligheter, bde i dag och fr framtiden, stts i stor utstrckning av politiska beslut. Drfr r det idrottspolitiska arbetet, vars grundlggande syfte r att skapa bsta mjliga frutsttningar fr den idrottsliga verksamheten i freningar och frbund, en av RF:s viktigaste uppgifter. Grunden i arbetet utgrs av regelbundna kontakter med svl regering, i frsta hand det idrottsansvariga departementet, och riksdag som berrda myndigheter. Ett exempel p det senare r det samrd som sedan ngra r tillbaka finns med Skatteverket. Under valr, d den politiska temperaturen hjs, blir det idrottspolitiska arbetets betydelse extra tydligt. 2014 var dessutom inte ett vanligt valr eftersom det frutom de vanliga riksdags-, landstings- och kommunalvalen ocks innehll ett val till EU-parlamentet. Redan i brjan av 2013 beslutade riksidrottsstyrelsen att prioritera fyra frgor under valrrelsen: ¥ Freningslivets framtida frutsttningar ¥ Idrottens finansiering ¥ Anlggningar och idrottsmiljer ¥ Internationella evenemang. Det var inga nya frgor, men de r avgrande fr att svensk idrott fortsatt ska kunna st stark och vara en positiv kraft i samhllet. ÓLt alla idrotta Ð idrotten gr Sverige starkareÓ fungerade som ett vergripande budskap dr Svensk idrott stod som avsndare. Freningslivets framtida frutsttningar handlade i frsta hand om myndigheters kande tendens att jmstlla ideella freningar med privata fretag. Mlet var att f till stnd en statlig utredning fr att tydliggra freningslivets srart och den srskilda behandling srarten motiverar. En sdan utredning tillsattes redan under vren varfr fokus i stllet blev att dels pverka utredningen, dels frm regeringen att agera ven under utredningens gng. Idrottens finansiering r en stndigt aktuell frga, bde nationellt och lokalt. P nationell niv var mlet att hja det statliga idrottsanslaget med 300 miljoner kronor, fr att bde f en kompensation fr den reala vrdeminskning som skett under de fem r anslaget legat still p samma niv och skapa ett utrymme fr ytterligare utveckling. Tv partier, Socialdemokraterna och Miljpartiet, lovade under valrrelsen att hja stdet, men nr dessa bda partier efter valet bildade regering fanns nd ingen hjning med i budgetpropositionen. Anlggningar och idrottsmiljer r ndvndiga frutstt- ningar fr att idrottsfreningarna ska kunna bedriva verksamhet, men r, framfr allt i storstderna, en bristvara. Ansvaret ligger i de flesta fall p kommunerna, drfr var denna frga central i DF:s valarbete. Internationella evenemang i Sverige r bra fr bde idrottsrrelsen och samhllet som helhet. Mlet under valrrelsen var att f regeringen att ta konsekvensen av det och delta i det samarbete som inletts mellan idrottsrrelsen och besksnringen. Socialdemokraterna, Miljpartiet och Vnsterpartiet sade sig under valrrelsen vara positiva till en sdan samverkan, medan allianspartierna var mer tveksamma. Bland aktiviteterna som genomfrdes p central niv fanns ppna frukostmten med partiledare eller partisekreterare tillsammans med organisationen Forum Ð idburna organisationer med social inriktning, och mten med riksdagspartiernas hgsta ledning samt kandidater till EU-parlamentet. Under vren fick partierna ocks svara p en enkt med ett antal frgor utifrn de prioriterade omrdena. Svaren, och RF:s bedmning av dem, bildade sedan utgngspunkt fr en vlbeskt partidebatt under Almedalsveckan. Fr att f tryck i frgorna var det ocks viktigt att mobilisera idrottsrrelsen i dess helhet, dr distriktsidrottsfrbunden spelar en avgrande roll. Frgorna kring finansiering och anlggningar r dessutom i hg grad lokala. I det syftet tog RF under vren centralt fram bakgrundsmaterial med fakta och argument i de olika frgorna, budskap, kommunikationspaket och en srskild hemsida. Samtliga DF genomfrde pverkansarbete i sina kommuner och landsting under valret. Det gemensamma budskapet anvndes med lokal prgling. Till skillnad frn tidigare valrrelser genomfrde en rad medier egna idrottsinriktade partienkter, vilket gjorde att svl RF:s prioriterade frgor som andra idrottsfrgor fick uppmrksamhet under valrrelsens slutspurt. ven den nya regeringens underltenhet att leva upp till sitt under valrrelsen givna lfte om en hjning av idrottsanslaget fick stort genomslag i bde traditionella och nya sociala medier. RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 11 12 Idrott Barn- och ungdomsidrotten r svensk idrotts krnverksamhet. Trots en viss stagnation under senare r r fortfarande ver en miljon ungdomar mellan 6 och 25 r med i ngon av landets cirka 20 000 idrottsfreningar. Varje dag ret runt hlls i genomsnitt 14 800 organiserade aktiviteter med totalt nstan 145 000 deltagare. Barnrttsperspektivet i fokus En viktig utgngspunkt fr all barn- och ungdomsidrott r att den ska bygga p ett barnrttsperspektiv, det vill sga ha barnets bsta fr gonen, med respekt fr individen och dess sikter. Fr att hjlpa freningar och frbund att omstta det i den praktiska verksamheten beslutade riksidrottsstyrelsen vren 2013 att ta fram anvisningar som frtydliganden till de riktlinjer som finns i idprogrammet Idrotten vill. Anvisningarna, som togs fram i samrd med SF och drefter skickades ut p formell remiss till frbunden, antogs av styrelsen i maj 2014. De r uppdelade i tre huvudavsnitt Ð trning och tvling, delaktighet samt trygghet och skerhet Ð men innehller ocks principer fr hur man ska bemta verksamheter som uppenbart strider mot anvisningarna. Under sommaren och hsten pbrjades arbetet fr att kommunicera och implementera de nya anvisningarna. En viktig del i det arbetet r dialoger med SF i syfte att, dr det r ndvndigt, reformera delar av barn- och ungdomsidrotten. Som ett led i detta har RF via stimulansstdet delat ut nrmare 5 miljoner kronor till 21 SF fr att de ska kunna strka barnrttsperspektivet inom sina respektive idrotter. Under ret har det hittillsvarande arbetet fr ett kat ungdomsinflytande synats av RF och SISU Idrottsutbildarna och frslag till hur de tillsammans bttre kan jobba med integrering av ungdomsperspektivet i all verksamhet har brjat ta form. Utgngspunkten har varit att strka arbetet i SF och idrottsfreningar (IF) genom att gra ungdomar delaktiga, medskapande och att ge dem forum fr sitt engagemang, oavsett om det r lng- eller kortvarigt och RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 13 var de befinner sig inom idrottsrrelsen. Riksidrottsstyrelsen beslutade att inte tillstta ett nytt ungdomsrd fr 2014Ð2015 fr att i stllet hitta nya metoder fr ett kat ungdomsinflytande och ta fram en flerrig plan fr ungdomsinflytande avseende perioden 2015Ð2017 som ska integreras i RF:s och SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsplaner fr kommande r. Idrottslyftet utvecklar barn- och ungdomsidrotten Idrottslyftet har som syfte att strka och utveckla vrldens bsta barn- och ungdomsidrott s att fler flickor och pojkar vljer att idrotta i freningar dr verksamheten bedrivs utifrn Idrotten vill. Satsningen har under ret bedrivits i enlighet med de riktlinjer som trdde i kraft den 1 januari 2013 och kommer att glla till den 31 december 2015. Fr att genomfra detta arbete tilldelas idrottsrrelsen rligen 500 MSEK. Merparten av Idrottslyftets 500 miljoner kronor, som r en ronmrkt del av det statliga idrottsanslaget, frdelas av SF, DF och SISU-distrikten till landets idrottsfreningar fr utvecklingssatsningar av olika slag. Frbunden tilldelas ocks egna medel fr att kunna utveckla sin verksamhet samt administrera freningarnas anskningar och vara ett std i arbetet. Fr att utveckla verksamheten r utvrdering och forskning viktiga inslag i arbetet. Under 2014 har arbetet med sex valda forskningsomrden intensifierats och forskare har utsetts. Ett gemensamt mte mellan forskare och sak14 ansvariga p RF-kansliet genomfrdes under hsten. Forskningsrapporterna ska vara klara vid rsskiftet 2015/2016 och kommer att behandla olika aspekter av barns och ungdomars idrottande. Samtidigt har konsultfretaget Rambll ftt i uppgift att flja Idrottslyftet som helhet och lmna regelbundna delrapporter. P basis av bland annat dessa, men ocks synpunkter frn frbunden och egna iakttagelser, har hsten 2014 ett arbete inletts fr att se ver utformningen av Idrottslyftet frn 1 januari 2016 och framt. Medan Idrottslyftet i frsta hand r ett std till frbund och freningar att utveckla barn- och ungdomsverksamheten r det lokala aktivitetsstdet (LOK-stdet), som har funnits sedan brjan av 1970-talet, ett grundstd till freningarnas existerande verksamhet. Under 2014 frdelades 630 MSEK utifrn hur mnga aktiviteter och deltagare freningarna har i ldrarna 7Ð25 r. Fr 2013 redovisade 10 607 freningar 52,3 miljoner deltagartillfllen, varav drygt 39 procent genomfrdes av flickor och 61 procent av pojkar, samt 5,4 miljoner sammankomster. Detta r en svag minskning jmfrt med 2012 men ligger p i stort sett samma niv som de senaste 5Ð6 ren. Under 2014 har de nya LOK-stdsreglerna, som RFstmman 2013 beslutade om, trtt i kraft. De innebr bland annat att den vre ldersgrnsen hjts frn 20 till 25 r, att bidraget per sammankomst slopats och ersatts med ett ledarbidrag samt att det krvs personnummer p deltagarna fr att f bidrag. Stor potential fr freningsidrott under hela livet 70 procent av svenskarna sger sig motionera minst en gng i veckan, enligt EU:s opinionsinstitut Europabarometern, vilket r mer n ngot annat EU-land. Samtidigt r det endast 6 procent som rr sig tillrckligt mycket enligt gllande rekommendationer. Det pgende strategiarbetet visar att det finns en stor potential fr frbund och freningar att vxa i antalet aktiva utvare, men d behver verksamheten frndras fr att mta de nskeml och behov mnniskor i dag har. Det handlar till exempel om bttre mjligheter att redan som ung f idrotta utan krav p tvling och prestation parat med flexibilitet och strre valfrihet, ngot som ven attraherar fler vuxna. Under Riksidrottsforum diskuterades dessa frgor som ett av fyra strategiska omrden fr framtiden. Slutsatsen av samtalen blev att idrottsrrelsen r verens om att det r viktigt att ta vara p hlsotrenden och att utveckla verksamheten s att fler vill vara med inom freningsidrotten under hela livet. Under ret har tv trffar gt rum med distriktens ntverk fr idrott och folkhlsa och SF-ntverket ÓIdrott hela livetÓ. Tanken med trffarna r att skapa en mtesplats fr att utbyta ider, skapa mjlighet till dialog, diskussion och erfarenhetsutbyte kring speciella intresseomrden, och fr att utveckla verksamheten och/eller sin yrkesroll. Vrens trff handlade mestadels om inkludering och hstens trff gick under temat framtidens idrott. Bland de SF som beviljades stimulansstd frn RF drivs tolv projekt inom omrdena breddidrott och/eller vuxenidrott. Ett skrddarsytt elitidrottsstd Svensk elitidrott har mnga ansikten. Skillnaderna i frutsttningar fr den som r verksam i en kommersiellt stark och global idrott jmfrt med den som frsker n framgng i en mindre, kanske traditionellt svensk eller nordisk idrott r enorma. Centrum fr idrottsforskning beskrev detta som ÓElitidrott i skilda vrldarÓ i sin analys av det svenska elitidrottssystemet 2011. Svensk idrott r framgngsrik p mnga fronter Ð i sommar- och vinteridrotter, i stora och sm idrotter och i lag- och individuella idrotter men den internationella konkurrensen hrdnar och det blir allt viktigare att skrddarsy och anpassa stdsystemen efter varje idrotts, och varje SF:s, unika behov och situation. Det svenska elitidrottsstdet omfattar insatser frn tre stdorganisationer: RF, Sveriges Olympiska Kommitt och Sveriges Paralympiska Kommitt. I RF:s Elitidrottskommitt samlas dessa tre organisationer tillsammans med ett antal individer med lng erfarenhet och omfattande kunskap om svensk elitidrott. Ambitionen r att f en samlad bild av stdet till elitidrotten fr att kunna anvnda tillgngliga resurser och den kompetens som organisationerna samlat besitter p bsta stt. Elitidrottskommittn har under 2014 trffats vid fyra tillfllen och har vid dessa bland annat arbetat med att kartlgga det svenska elitidrottsRF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 15 stdet 2014, som en jmfrelse med en motsvarande kartlggning av hur det sg ut 2003. Den ekonomiska delen av RF:s elitidrottsstd har under 2014 uppgtt till 45 miljoner kronor frdelat som landslagsstd. Till skillnad frn 2013 delades p grund av nerdragningar i budgeten inget std riktat direkt till elitaktiva eller -lag ut. Stdet har frdelats till 65 SF som en sammanlggning av det std respektive landslag inom frbundet genererat baserat p tre kriterier: 1. Resultat i VM eller motsvarande tvlingar/msterskap 2. Den konkurrens i vilken resultaten presterats, mtt i form av idrottens spridning i vrlden och spridningen av medaljer mellan nationer 3. Den kostnad det krver att prestera resultaten, mtt i form av landslagets egen budget. Med utgngspunkt i de dialoger RF:s elitutvecklare genomfrt med respektive SF om deras elit- och landslagsverksamhet fr frbunden ocks operativt std i olika omfattning. Omfattningen av stdet avgrs till stora delar av den enskilda idrottens behov men ven av dess resultat, ambition och potential. Det operativa stdet innefattar resurser frn de fyra kompetensomrdena idrottsmedicin, idrottsfysiologi, idrottsnutrition och idrottspsykologi. En stor del av stdet utgr frn och genomfrs p Bosn, men allt fler insatser grs lokalt. 16 Exempel frn respektive kompetensomrde r en pgende idrottsmedicinsk forskningsstudie p riksidrottsgymnasieelever, ett omfattande idrottspsykologiskt std till svensk simning, utbildningsinsatser inom idrottsnutrition i viktrelaterade idrotter som boxning samt fysiologisk testning, trningsrdgivning och utvecklingsarbete inom rodd. Insatserna frn de fyra kompetensomrdena kan best av rdgivning, tester, behandling eller utbildning. RIG och RIU kombinerar elitidrott och utbildning Sedan 1970-talet har riksidrottsgymnasierna (RIG) spelat en viktig roll fr unga elitidrottares utveckling genom att ge dem bde goda trningsfrutsttningar och en mjlighet att kombinera sin elitsatsning med gymnasieutbildning. Under perioden 2014Ð2017 bestr systemet av 52 gymnasier inom 31 idrotter p 43 orter. Sammanlagt kommer 1 229 elever att utbildas under perioden. RF har ett vergripande ansvar fr riksidrottsgymnasierna, medan varje frbund ansvarar fr sina RIG tillsammans med huvudmnnen fr de enskilda skolorna. Som en del av det vergripande ansvaret arrangerar RF rliga konferenser fr fortbildning och erfarenhetsutbyte mellan trnare, skolledare och RIG-ansvariga p frbunden. Tillsammans med Skolverket har RF under det gngna ret ocks tagit fram ett std till RIG-lrare fr bedmning och betygssttning i mnet specialidrott. Fr att strka svensk idrotts internationella konkurrenskraft och mjliggra elitidrott i kombination med akademiska studier arbetar Riksidrottsfrbundet sedan 2011 fr att starta s kallade Riksidrottsuniversitet (RIU). P RIU ska ocks finnas en koppling till idrottsforskning och akademisk trnarutbildning. P RF-stmman 2013 sattes mlet att ett antal RIU skulle certifieras under de kommande tv ren. I december 2014 beslutade riksidrottsstyrelsen att erbjuda Ume universitet, Gymnastik- och idrottshgskolan (GIH)/Kungliga Tekniska hgskolan (KTH) och Gteborgs universitet/Chalmers att bli fullvrdiga RIU. Samtidigt erbjds ytterligare elva lrosten att bli s kallade idrottsvnliga lrosten, vilket stller ngot lgre krav. I samverkan med olika lrosten och SF bedrivs ocks ett arbete fr att utveckla framtida lrar- och trnarutbildning i specialidrott. RF:s och Svenska Spels elitidrottsstipendium syftar till att gra det mjligt fr elitaktiva att kombinera elitidrott och studier p postgymnasial niv. Stipendiet r p 40 000 kronor per stipendiat (20 000 kronor per termin). 296 idrottare frn 56 olika specialidrottsfrbund hade skt stipendiet 2014. 59 stipendiater blev utvalda, och 49 av dessa lser ett program. Tre av fyra stipendiater var individuella idrottare, medan den sista fjrdedelen gnade sig t lagidrott. Vrdegrunden en styrka i vardagen Idrottsrrelsens vrdegrund str p fyra ben: gldje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rtt att vara med och rent spel. Den antogs p RF-stmman 2009 och finns inskriven i RF:s stadgar. Men verklig betydelse fr den frst d den ligger till grund fr den dagliga verksamheten i idrottsfreningarna, d den prglar inte bara trningar, matcher och tvlingar utan ocks umgnget i omkldningsrummet och inom freningen som helhet. Genom att skapa en sdan milj bidrar freningen till barnens och ungdomarnas positiva utveckling som mnniskor samtidigt som mjligheten att n idrottsliga framgngar blir strre. Arbetet med att n idrottens jmstlldhetsml fortstter. Det vergripande mlet r att mn och kvinnor ska ha samma mjligheter, rttigheter och skyldigheter till att utva och leda svensk idrott. Kvinnors och mns idrott ska vrderas lika och prioriteras p ett likvrdigt stt. Kvinnor och mn ska ha lika stort inflytande i beslutande och rdgivande organ. Jmstlldhetsintegrering utgr bde ett ml och ett medel fr att n mlet. Den innebr att ett jmstlldhetsperspektiv ska genomsyra all verksamhet. Nr beslut fattas ska konsekvenser fr bde kvinnor och mn beaktas. Hnsyn ska ocks tas till kvinnors respektive mns frutsttningar att delta nr olika grupperingar utses och arbetsstt utformas. SF har erbjudits svl kompetensstd som ekonomiskt std fr att arbeta med jmstlldhetsfrgor. Kompetensstdet har inneburit rdgivande och stdjande samtal kring strategier, metoder och utbildning. Nrmare ett tjugotal SF har beviljats stimulansstd fr att aktivt arbeta med olika jmstlldhetsprojekt. Flera av projekten har som ml RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 17 att f fler kvinnor i ledarpositioner. Ett av dem r Svenska Golffrbundet som genom sitt projekt ÓVision 50/50Ó vill stadkomma en uthllig rekrytering av kvinnor som bde ideella och professionella ledare. RF har bjudit in de frbund som ftt stimulansstd till trffar fr erfarenhetsutbyte. Under 2014 har Sverige varit ordfrandeland fr ntverket European Women and Sport (EWS). EWS fungerar som ett std i det europeiska arbetet med jmstlldhet. EWS har fattat beslut om att anordna en europeisk jmstlldhetskonferens i Sverige under hsten 2015. Idrotten ska vara ppen fr alla. Studier visar dock att hbtq-personer idrottar i freningar i mindre utstrckning n heterosexuella personer. I mars presenterades den frsta kvalitativa studien av elitidrottande hbtq-personers upplevelser av idrotten, ÓHeteronormativitet och grnsverskridanden inom elitidrottenÓ. Studien, som gjordes av Eva Linghede, GIH, med std av RF och Centrum fr idrottsforskning, visar att det finns ett stort behov av att lyfta upp de normer som idrotten upprtthller, ofta utan att ens vara medveten om det, samt att den som vill tvla internationellt och kanske bo och idrotta utomlands inte bara har den svenska kulturen utan ven andra lnders syn p hbtq-frgor att ta hnsyn till. RF spred rapporten via ett seminarium men ocks med ljudfiler med de fem fiktiva berttelser som den narrativa rapporten innehller. SISU Idrottsutbildarna gjorde en studieplan till rapporten som std till freningar och frbund. Genom idrottens universella sprk kan mnniskor mtas ver grnser. Det gr att idrottsrrelsen bidrar till att vlkomna nya svenskar till vrt samhlle, samtidigt som idrottsrrelsen utvecklas genom att olika perspektiv, tankar och erfarenheter mts. Med std av RF tog SISU Idrottsutbildarna under ret fram ett analysverktyg, ÓBidrar vr frening till mngfald?Ó, som riktar sig till idrottsfreningar samt den normkritiska utbildningsfilmen ÓVlkommen Ð att knna sig inkluderadÓ med studieplan. RF har ven deltagit p uppfljningskonferenser om den s kallade verenskommelsen med inriktning p integration. Matchfixing ett vxande hot Uppgjorda tvlingar och matcher, s kallad matchfixing, har under de senaste ren blivit ett allt strre problem. I januari 2014 stngde Riksidrottsnmnden fr frsta gng18 en av fyra idrottare p grund av deltagande i matchfixing. Under hsten 2014 prvades dessutom ett fall kopplat till matchfixing fr frsta gngen i tingsrtten. RF har under ret vidtagit ett antal tgrder fr att motverka problemet. Bland annat antog riksidrottsstyrelsen i januari 2014 en policy med vgledning som syftar till att dels tydliggra RF:s stndpunkt mot matchfixing, dels fungera som vgledning fr aktiva, ledare, domare och andra funktionrer inom idrotten vid spel och vadhllning i samband med idrottstvlingar. Samtidigt togs skrivningar mot matchfixing fram som SF kan anvnda i sina domaravtal och standardavtal fr spelare. Syftet med skrivningarna r att dels tydliggra fr spelare och domare att matchfixing r frbjudet, dels att avtalet kan sgas upp om domaren eller spelaren gnar sig t matchfixing. RF:s stadgekommitt har under ret tagit fram ett frslag till separat reglemente mot matchfixing som ligger vid sidan av RF:s stadgar och SF:s tvlingsregler, vilket skulle glla generellt inom idrottsrrelsen. Reglementet kommer att frelggas RF-stmman i maj 2015 fr beslut. Ett stort problem nr det gller arbetet mot matchfixing r att kunskapslget om uppgjorda matcher i Sverige r bristflligt vad gller bde omfattning och struktur. RF, Fotbollfrbundet och Svenska Spel finansierar drfr en studie genomfrd av Brottsfrebyggande rdet (Br) fr att f kad kunskap om fenomenet. Studien ska vara klar i slutet av sommaren 2015. Matchfixing r ett problem som inte bara drabbar idrotten och drmed sitter inte idrotten sjlv inne med hela lsningen. RF har drfr startat samverkan med Regeringskansliet, klagarmyndigheten, Polisen, Svenska Spel, Lotteriinspektionen och spelarfacken i fotboll och ishockey. RF har genomfrt ngra seminarier och ett antal mten fr eller tillsammans med aktrerna. Kampen mot doping fortstter Det vergripande mlet med antidopingarbetet r att tillfrskra alla idrottsutvare deras sjlvklara rtt att delta och tvla i en idrott fri frn doping. Kampen mot doping bedrivs med olika medel p alla niver inom idrotten. Det krver aktiva insatser ven frn SF, DF, SISU Idrottsutbildarna och idrottsfreningar. Under 2014 gjordes 3 146 kontroller, vilket r en minskning med 850 sedan 2010. Anledningen r att kraven frn den internationella antidopingbyrn WADA har kat p flera omrden vilket lett till hgre kostnad per dopingprov samtidigt som anslagen till antidopingverksamheten legat still. 35 procent av kontrollerna togs i samband med tvling och 65 procent utanfr tvling. Till detta ska lggas de 220 prov som togs p uppdrag av internationella organisationer, frmst i samband med internationella tvlingar i Sverige. Kontrollerna har utfrts av RF:s sammanlagt 150 dopingkontrollfunktionrer som finns spridda ver landet. Under ret har sammanlagt 26 fall av olika dopingfrseelser avsljats och bestraffats. Till dessa ska lggas sju mjliga renden frn 2014 dr bestraffningsbeslut kan komma att tas. Det ger ett genomsnitt p 30 dopingbestraffningar per r fr perioden 2008Ð2014. Drygt 250 individuella elitidrottare och 99 elitlag har under ret omfattats av reglerna fr vistelserapportering. Det betyder att de regelbundet frser RF med uppgifter om var de befinner sig s att de gr att hitta vid dopingkontroll. Olika former av kosttillskott har under flera r utgjort en klla till doping, trots att RF ptalat riskerna med den hr typen av produkter. Som en ytterligare markering publicerades under 2014 tv korta filmer som hittills haft ver 60 000 visningar p internet. Fr att n yngre mlgrupper med olika antidopingbudskap har ven en facebooksida etablerats under ret. RF:s stadgar och dopingreglemente samt vriga freskrifter inom dopingomrdet r anpassade till World AntiDoping Code (WADC). En ny kod och nya standarder infrs globalt den 1 januari 2015. Ett omfattande arbete har drfr under ret utfrts fr att skapa nya reviderade svenska regler. RF beslutade i november utifrn den nya koden via en extra stmma Óper capsulamÓ om ett nytt svenskt antidopingreglemente och ven ndringar i RF:s stadgar som ger Dopingkommissionen en mer oberoende stllning inom RF. Den nya WADC krver att den nationella antidopingorganisationen r oberoende i operativa beslut och aktiviteter. Supporterkultur Trots att antalet ordningsstrningar inne p vra idrottsarenor totalt sett har minskat fortstter den negativa supporterkulturen att vara ett problem. Ett antal utredningar har lagt fram frslag som ytterligare skulle kunna frbttra situationen och under det gngna ret togs ocks positiva politiska beslut. Riksdagen beslutade i brjan av ret att utka tilltrdesfrbudet frn ett till tre r, i september lade regeringen en proposition om ett nationellt register ver tilltrdesfrbud till idrottsevenemang som ven matcharrangrer skulle kunna f tillgng till, och maskeringsfrbud vid idrottsevenemang utreddes vidare. RF fljde arbetet aktivt och hade en kontinuerlig dialog med berrda aktrer bde inom idrottsrrelsen och externt. RF framhller vikten av en fortsatt nationell samordning efter det att regeringens nationella samordnares mandat gr ut vid rsskiftet. Under hsten tog ocks Rikspolisstyrelsen och de nrmast berrda idrottsfrbunden fram en gemensam strategi fr att minska otrygghet, brott och ordningsstrningar i samband med idrottsevenemang. RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 19 ÓIdrottsskolan blir en aktivitet att g till fr ungdomar som inte har ngon annanstans att ta vgen.Ó 20 IFK Trollhättan möter barnen på deras planhalva SATSAR P ATT N NYA NATIONALITETER IFK Trollhttan jobbar fr att n ungdomar i omrden med mnga olika nationaliteter. Patricia Daoud r ideell ledare och har drivit flera satsningar med hjlp av pengar frn Idrottslyftet. Hon ser gldjen hos barn och ungdomar som fr prova nya idrotter tillsammans. Och s smtt sker sig ungdomarna till freningarna. FLER OCH FLER IDROTTER SER RESULTAT Patricia Daoud som jobbar fr IFK Trollhttan har drivit flera lyckade satsningar fr att n barn och ungdomar i omrden med mnga nationaliteter. Genom idrottsskolor som r ppna fr alla fr barn och ungdomar prova p nya idrotter. Ð Jag jobbar med att stdja underrepresenterade grupper med hjlp av information och prova p-verksamhet, sger Patricia Daoud. Freningen jobbar i stora bostadsomrden utanfr Trollhttan, som Kronogrden och Lextorp. I idrottsskolan, som r det strsta projektet, visar 4Ð5 freningar upp sin verksamhet vid varje tillflle. Frhoppningen r att ungdomarna sedan ska ska sig vidare till freningarna. Ð I brjan var det bara fotbollen som sg resultat i fler medlemmar. Andra idrotter har haft svrare beroende p att kostnaderna r hga eller att de ligger fr lngt borta. Nu har fler idrotter brjat se resultat ven om det inte handlar om s mnga ungdomar som brjar, sger Patricia Daoud. P de frsta prova p-tillfllena dk ver 200 ungdomar upp. Nu r det i snitt 25Ð30 ungdomar i varje ldersgrupp p trffarna. Idrottsskolan blir en aktivitet att g till fr ungdomar som inte har ngon annanstans att ta vgen. Ð Det finns problem med barn i 6Ð12-rsldern som flyter omkring p gatorna utan ngot att gra. Det r stora familjer som bor hr. Vi frsker visa att idrotten r viktig fr barnen, vilken nytta verksamheterna gr. Patricia Daoud berttar om problemen med att n fram med information om hur freningar fungerar. F RENINGSMEDLEMSKAP EN NY UPPLEVELSE F R MNGA Ð Vi har mnga nyanlnda och det r ett hstjobb att f alla frldrar att frst vad det innebr att vara medlem i en frening och stlla upp ideellt. Mnga har svrt att se skillnaderna mellan freningarna och fretag, berttar hon vidare. VARIERAT UTBUD SKA LOCKA FLER Idrottsskolan r inte alltid p samma plats. Vid ett tillflle bussade Patricia Daoud och de andra ledarna runt ungdomar s att de fick prova p olika issporter. Idrotter som fr mnga var helt nya upplevelser. Ð Det r vldigt positivt med mycket gldje bland barnen. De frgar hela tiden: Ór det idrottsskola i dag?Ó Vi vill lra barnen att ska upp det de tycker r roligt, konstaterar Patricia Daoud. Aktiviteterna r ssongsanpassade s att ungdomarna kan g rakt in i verksamheten. De ska inte behva vnta ett halvr p att brja i en frening drfr att verksamheten ligger nere. Varje termin r det fyra idrotter som r med p trffarna. De mest attraktiva sporterna r med varje r. RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 21 22 Resurser Det statliga stdet till idrottsrrelsen har legat still sedan 2010, fr att de tv ren innan dess ha minskat med sammanlagt 134 miljoner kronor. I realt vrde innebr det en minskning med cirka 200 miljoner kronor. Detta har tvingat styrelsen att skra ner p RF-kansliets budget, frmst genom att minska personalen, men ocks skra ner elitidrottsstdet med 32 miljoner kronor, vilket innebar att det riktade stdet direkt till landslag och elitaktiva togs bort 2014. I det budgetunderlag RF lmnade in till regeringen vren 2014 skade styrelsen en hjning med statsstdet p 300 miljoner kronor Ð dels som en kompensation fr vrdeminskningen av det nuvarande stdet, dels fr att skapa visst utrymme fr nya satsningar. Att argumentera fr denna hjning blev ocks en av de hgst prioriterade frgorna under valrrelsen. Trots att Socialdemokraterna redan hsten 2013 lovade hja stdet med 272 miljoner kronor, ett lfte de upprepade under sin valkampanj, och Miljpartiet gick ut med en satsning p 100 miljoner kronor i fyra r p idrott i miljonprogramsomrden innehll den nya regeringens budgetproposition ingen kning av anslaget. Det gjorde inte heller Alliansens budgetfrslag, det frslag som i december vann omrstningen i riksdagen. Idrotten en valfrga i Almedalen Den rliga politikerveckan i Almedalen har utvecklats till en gigantisk samlingsplats fr inte bara politiker utan ocks opinionsbildare frn alla samhllsektorer. Under supervalret 2014 fick veckan extra uppmrksamhet Ð totalt genomfrdes 3 513 olika evenemang av 1 459 arrangrer. RF deltog fr trettonde ret i rad, tillsammans med SISU Idrottsutbildarna, aktivt i veckan, fr sjtte ret i rad i form av en srskild Idrottens dag i samarbete med ett antal SF, dr Svensk idrott str som avsndare. Idrottens dag bestr av tv huvudsakliga delar, dels prova p- och uppvisningsaktiviteter i sjlva Almedalen, dels seminarier. RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 23 Idrottsaktiviteterna anordnas av frbunden, som 2014 var 15 till antalet: Boxning, Bgskytte, Casting, Curling, Dart, Flygsport, Fotboll, Gymnastik, Handikappidrott, Budo och kampsport, Korpen, Orientering, Ridsport, Sportdykning och Varpa. Liksom tidigare lockade aktiviteterna mnga barn, men ocks en hel del vuxna. RF och SISU Idrottsutbildarna arrangerade ett gemensamt seminarium med direkt koppling till valrrelsen under rubriken Ór idrotten en valfrga?Ó. Det genomfrdes som en paneldebatt mellan sju av de tta riksdagspartierna (Sverigedemokraterna deltog inte). Debatten grundade sig p en enkt som partierna ftt svara p under vren med frgor baserade p svensk idrotts prioriterade valfrgor. ven Fotbollfrbundet och Ridsportfrbundet arrangerade egna seminarier under dagen. Seminarierna hlls i den s kallade Ideella trdgrden, som RF stod bakom tillsammans med Forum Ð idburna organisationer med social inriktning, Ideell arena och Hela Sverige ska leva. Trdgrden blev p s stt en mtesplats fr den ideella sektorn under Almedalsveckan med gemensam webbsida och marknadsfring. Under tisdagen deltog RF ocks i en manifestation fr ppenhet och mngfald som samlade ett 70-tal organisationer inom civilsamhllet. Det internationella inflytandet viktigt Idrottsrrelsen r till sitt vsen internationell och tvlingsverksamheten styrs i hg grad av regelverk beslutade av respektive idrotters internationella organisationer. Drfr 24 r det viktigt fr svensk idrott att finnas med och ha ett inflytande i dessa organisationer. Som en del i arbetet med att f fler svenska representanter i internationella organ slutfrde RF den gemensamma nordiska utbildning fr internationella representanter som pbrjades 2013, tillsammans med Norges och Danmarks idrottsfrbund. Utbildningen blev mycket uppskattad och planeringen fr en andra omgng har pbrjats. EU spelar en allt strre roll ven fr idrottsrrelsen. Efter vrens val till EU-parlamentet blev det drfr viktigt att skapa goda kontakter med svl parlamentsledamter som den nya EU-kommissionen. RF har i det arbetet deltagit i ett antal konferenser, hearings och mten, bland annat arrangerade av RF, EOC EU-byrn och ENGSO. Ett annat fokus under ret var mnskliga rttigheter i samband med stora idrottsevenemang, en frga som aktualiserades utifrn bland annat vinter-OS i Sotji och frberedelserna fr fotbolls-VM i Qatar 2020. RF:s ordfrande deltog i ett antal seminarier och mten i mnet och i det frslag till nya internationella riktlinjer fr svensk idrott som RF-stmman 2015 fr att ta stllning till kommer stllningstaganden i den frgan att frtydligas. Anlggningar frutsttning fr utveckling Tillgngen till idrottsanlggningar och -miljer r en frutsttning fr idrottsfreningarnas mjligheter att bde bedriva och utveckla sin verksamhet. Men framfr allt i storstderna r detta fortfarande ett problem, alltfr ofta byggs nya bostadsomrden och sker frttningar utan att hnsyn tas till behovet av idrottsanlggningar. Drfr var en av RF:s valfrgor att f in begreppet idrott i plan- och bygglagen, tyvrr dock utan ngot positivt gensvar frn partierna. Anlggningsfrgan r dock i frsta hand lokal och var drfr hgt prioriterad i distriktsfrbundens arbete under valrrelsen. Ett exempel r Stockholm, dr bda blocken lovade ordentliga satsningar och sdana ocks fanns med i budgeten fr 2015. I enlighet med beslut p RF-stmman 2013 har RF:s rd fr anlggningar och idrottsmiljer under 2014 arbetat med att ta fram ett anlggnings- och idrottsmiljpolitiskt program fr perioden 2015Ð2025 som kommer att lggas fram fr beslut i styrelsen under vren 2015. Under 2014 har projektet ÓUthllig idrottÓ, ett samarbete mellan RF och Energikontoret i rebro ln finansierat med medel frn Energimyndigheten, avslutats med en konferens som hlls i september. Totalt har ver 120 freningar i sex DF deltagit i projektet och genomfrt betydande energibesparingstgrder med hjlp av tta regionala energikontor. Projektet har varit vldigt lyckat och en eventuell frlngning diskuteras med Energimyndigheten. Reglerna fr RF:s anlggningsstd reviderades under 2013 och de nya reglerna trdde i kraft den 1 januari 2014. En del i frndringen var att distrikten nu tar ett strre ansvar fr frdelningen av stdet inom ramen fr Idrottslyftet. Totalt beviljades 392 projekt bidrag p sammanlagt 85 miljoner kronor. Den totala investeringen fr projekten uppgick till 847 miljoner kronor som var frdelade p 52 idrotter. 59 projekt inriktades p milj och energi och fick tillsammans 7,5 miljoner kronor i bidrag, med en total investeringskostnad p 24 miljoner kronor. Internationella evenemang bra fr Sverige Att arrangera stora internationella idrottsevenemang i Sverige r viktigt inte bara fr idrottsrrelsen utan fr hela samhllet. De skapar kat intresse och lockar inte minst barn och ungdomar att brja idrotta. Fr den enskilda elitidrottaren ger de ngot att se fram emot, samtidigt som ett msterskap p hemmaplan ger idrottsliga frdelar. Stora msterskap i Sverige strker ven den nationella stoltheten och sammanhllningen. De ger samhllsekonomiska vinster genom att attrahera stora mngder skdare, varav mnga r utlndska beskare. Hotellvernattningar och restaurangbesk kar, affrernas omsttning stiger och den aktuella platsen och landet fr uppmrksamhet. RF-stmman 2011 gav riksidrottsstyrelsen i uppdrag att i dialog med regeringen ta fram en vergripande nationell strategi fr att f fler stora internationella idrottsevenemang till Sverige. Strategin skulle bygga p en aktiv samverkan mellan staten, berrda kommuner, nringslivet och idrottsrrelsen samt inkludera statlig medfinansiering. Under vren 2013 enades RF, Svensk Turism, Visita och Visit Sweden om en gemensam strategi fr att f fler internationella evenemang till Sverige. Referensgrupper med representanter frn olika SF samt fyra destinationer (Stockholm, Gteborg, Malm och Jmtland/Hrjedalen) deltog i processen. Under 2014 har arbetet fortsatt med att frankra strategin politiskt fr att f en lngsiktig legitimitet fr hur idrottsrrelsen, besksnringen och stat/ kommuner tillsammans p ett lokalt, regionalt och nationellt plan ska frhlla sig till internationella idrottsevenemang. Mlet r att genom samverkan samla kraft bakom de anskningar som grs och drmed ocks ka mjligheterna att f vrdskapet fr evenemangen. En frutsttning fr att lyckas r ocks att staten, genom regeringen, tar aktiv del i arbetet p nationell niv. En samordningsgrupp med representanter frn besksnringen och idrotten tillsattes under hsten dr ocks staten inbjudits att delta. Centrum fr idrottsevenemang (CIE) skapades 2011 fr att dels strka SF i strvan att arrangera internationella evenemang, dels fungera som ett samlat kompetenscentrum fr svensk idrott. CIE utfr det operativa arbete som den nationella strategin fr internationella evenemang pekar ut och erbjuder i dag utbildningar genomfrda av SISU Idrottsutbildarna, olika mtesplatser internt fr idrottsrrelsen och externt med destinationer samt stdverktyg fr att underltta arbetet med evenemang. Under 2014 har ekonomiskt std fr frstudier och anskningar utbetalats till tolv SF. Ett stort kompetensprojekt i samarbete med Besksnringens forsknings- och utvecklingsfond (BFUF) har ocks startat. Projektet ska fram till hsten 2016 titta p de berkningsmodeller och verktyg som mter effekten av evenemang fr att se vilka behov som finns inom i frsta hand mlgruppen SF men ven utifrn ett destinations- och besksnringsperspektiv. Det kommer att vara knutet till forskning och kompetenshjande insatser. RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 25 ÓDet ligger ett lngt, mlmedvetet och tufft arbete bakom att f arrangera msterskap.Ó 26 Boom för internationella mästerskap i Sverige Under 2014 vann svensk idrott hem mnga stora internationella evenemang. Det blev bland annat klart att Sverige arrangerar VM-deltvlingar i triathlon de nrmaste tre ren, skidskytte-VM 2019 och handbolls-EM 2020. FLERA EVENEMANG TILL SVERIGE stersundspubliken kommer att f njuta av skidskytte-VM p hemmaplan 2019 och Stockholm str som vrd fr VM-deltvlingar i triathlon de nrmaste tre ren. 2020 blir det dessutom handboll i vrldsklass i Sverige. Det r ngra av de evenemang som specialidrottsfrbund vann hem under 2014. Ð Fr 8Ð10 r sedan hade vi de flesta tvlingar ute i skogen med 200Ð300 deltagare. Det har varit ett lngt arbete med att f med stderna p det hr och vertyga bde externt och internt att evenemangen r bra. Det r inte s ltt att vertyga om att sprra av hela Gamla stan i Stockholm nr referensen r en tvling i skogen med 400 i publiken. Nu har vi haft VMdeltvlingar tre r i rad och ftt ett uppvxlat std. Staden tror p oss, sger Ola Silvdahl som r generalsekreterare p Svenska Triathlonfrbundet. IMPONERANDE PUBLIKSIFFROR I triathlon fungerar vrldsmsterskapen ungefr som i Formel 1 med fler deltvlingar i olika stder. Stockholm har haft deltvlingar de tre senaste ren och har ftt klartecken fr ytterligare tre r. Ungefr 100 000 skdare ser tvlingen en fin dag. Mellan 20 och 30 miljoner tittare runt om i vrlden fljer tvlingen p tv. Ð Vi prioriterar arrangemang hgt. Det r krnverksamheten. Vi kan skala av det mesta men aldrig arrangemang. Vi har spnt bgen och sagt att vi ska ha det finaste eventet som finns inom vr sport och det r en VM-deltvling. Det r ngot vi vill visa upp fr vr publik, vra utvare och framtida utvare, sger Ola Silvdahl. SVERIGE HUVUDARRANG R F R EM I HANDBOLL 2020 EM i handboll 2020 spelas i Norge, Sverige och sterrike dr Sverige r huvudarrangr. EM-finalen avgrs p Tele2 arena infr minst 24 000 skdare. Ð Vi har en mlsttning att stndigt ska internationella msterskap. Det finns en ekonomisk uppsida med internationella evenemang. Sedan r msterskap ett bra stt fr framfr allt ungdomar att f upp gonen fr idrott i allmnhet och helst vr idrott. Ur ett hlsoperspektiv r det viktigaste att fler ungdomar brjar idrotta ver huvud taget, sger Stefan Lvgren. Ð Sverige ligger i framkant nr det gller organisation och att hitta stt fr publiken att ta del av upplevelsen. Vi har en bra infrastruktur hr. Dessutom ska man inte underskatta historiken nr det gller att arrangera msterskap. Vi har gjort det bra tidigare, avslutar Stefan Lvgren. MLMEDVETET ARBETE Ola Silvdahl p Svenska Triathlonfrbundet sger att det ligger ett lngt, mlmedvetet och tufft arbete bakom att f arrangera msterskap. Ð Alla frbund som vill arrangera internationella tvlingar mste dessutom gra ett internationellt arbete. Det gller att ha bra kontakter i de internationella frbunden, sger han. RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 27 28 Stöd och service Forskning och statistik ska stimulera idrottslig utveckling genom att ge goda underlag fr beslut och bedrivande av verksamhet. FoU-verksamheten ska ta fram relevant kunskap som ska komma svensk idrott till nytta. Den bestr av bestllarstyrd forskning, utvrderingar, egna underskningar och statistikinsamlingar. FoU handlar om att samla in statistik och forskning, analysera resultaten och sprida kunskap internt och extern. Under ret har RF initierat tv nya forskningsprojekt. Dels en frstudie fr att underska mjligheterna till och behovet av en berkningsmodell fr internationella idrottsevenemang. Dels ett forskningsprojekt om matchfixing, som genomfrs av Brottsfrebyggande rdet, men sker i samverkan med RF, Svenska Fotbollfrbundet och Svenska Spel. Syftet med studien r att f en kad kunskap om hur uppgjorda matcher fungerar, i termer av struktur, logistik, aktrer etc. Studiens resultat kommer att utgra underlag fr att formulera brottsfrebyggande och brottsbekmpande tgrder. Flera forskningsprojekt har ocks gtt i ml. Bland annat presenterades rapporten ÓVad hnder med civilsamhllet nr staten gr som marknaden?Ó i samband med Almedalsveckan. Tv forskare frn Ersta Skndal hgskola har belyst marknadiseringen i samhllet och dess pverkan p den svenska ideella sektorn. Tillsammans med en forskare vid Gymnastik- och idrottshgskolan publicerade RF i samverkan med SISU Idrottsbcker en bok om trningsplanering. Boken r en versikt av den kunskap som i dag finns p omrdet. Precis som tidigare har RF p egen hand eller i samverkan med olika underskningsfretag genomfrt olika statistiska underskningar, till exempel ÓUngdomsbarometernÓ och ÓSvenska folkets idrotts- och motionsvanorÓ. RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 29 SM-veckan fortstter vxa SM-veckan r ett samarbetsprojekt mellan RF och Sveriges Television (SVT), som arrangeras tillsammans med SF och den aktuella vrdstaden. Syftet r att under en veckas tid genomfra svenska msterskap i olika idrotter. Mixen av etablerade idrotter, som skidor, friidrott och simning, och nyare, som parkour/freerunning och streetbasket, bidrar till att gra SM-veckan unik och attraktiv fr publik i alla ldrar. Sedan starten vintern 2009 har arrangemanget ocks vuxit snabbt vad gller bde omfattning och popularitet. rets vinter-SM-vecka i Ume samlade 16 idrotter och 3 316 deltagare. 44 000 personer beskte evenemanget och den generella turistekonomiska omsttningen uppgick till 30,6 miljoner kronor, medan den specifika, det vill sga kopplad till beskare som kommit till staden enbart fr att gsta SM-veckan, uppgick till 28,6 miljoner. SVT snde drygt 73 timmar med nrmare 755 000 tittare som hgsta notering. Sommarveckan i Bors bekrftade terigen att SMveckan r ett av Sveriges strsta idrottsevenemang, bde publikt och deltagarmssigt. 50 000 unika beskare fick se SM-tvlingar i 41 olika idrotter med totalt 7 050 deltagare. Den turistekonomiska omsttningen uppgick till 42 miljo30 ner kronor, varav 40 miljoner var specifika. SVT snde sammanlagt drygt 80 timmar. Idrottens dag i Hagaparken Den andra upplagan av Idrottens dag i Hagaparken i Solna, en idrottsdag med syftet att uppmrksamma betydelsen av barn- och ungdomsidrott, blev terigen en succ. Mer n 17 000 barn, ungdomar och vuxna fanns p plats fr att prova p ngon av de drygt 40 idrotter som fanns p plats. Prins Daniels lopp, fr barn mellan 6 och 12 r, nst intill frdubblade antalet deltagare. rets upplaga gav ven mer uppmrksamhet t mnet idrott och hlsa via framfr allt Stockholms Idrottsfrbunds arbete med idrottens vrdegrund. Intresserade barn och ungdomar fick ocks hjlp att hitta freningar i sin nya favoritidrott. IdrottOnline effektiviserar I dag r ett digitalt verksamhetssystem en frutsttning fr en effektiv hantering av administration och kommunikation. Via IdrottOnline, svensk idrotts gemensamma verksamhetssystem, erbjuds alla idrottsfreningar och -frbund ett sdant system. IdrottOnline bestr av flera olika moduler, dr freningar och frbund kan anvnda de moduler som passar i deras verksamhet. NGRA NYCKELTAL ¥ Antalet freningar som anvnder systemet (har minst 10 medlemmar inlagda): 16 930 ¥ Antalet webbplatser (startsidor och arbetsrum) i lsningen: 24 280 ¥ Snitt antal visningar per vecka: cirka 8 000 000. Under 2014 har fokus legat p att frenkla, frbttra och frtydliga alltifrn utvecklingsprocesser till moduler, men ven frbttringar p angrnsande omrden som support till och kommunikation med anvndare. Ett exempel p detta r utkade telefontider men ven snabbare hantering av renden. Frutom att frenkla, frbttra och frtydliga har arbetet fr att ka mjligheterna till integration med andra system fortsatt. Under ret har fokus legat p frbundens egna tvlingssystem, men ven gentemot till exempel Skatteverket fr att underltta bildande av freningar. Riksidrottsmuseet fr delat huvudmannaskap Riksidrottsmuseets uppgift r att spegla idrottens roll i samhllsutvecklingen, men ocks hur samhllet utvecklas. I verksamheten ryms svl nutidshistoria som nostalgiska terblickar p stora idrottshndelser. RF-stmman 2013 beslutade att Riksidrottsmuseet organisatoriskt framver ska sorteras in under svl RF som SISU Idrottsutbildarna. Frndringsarbetet pbrjades direkt och innebar bland annat att en strategisk handlingsplan och gemensam ambitionsniv fr museets verksamhet och uppdrag togs fram. Verksamheten 2014 delades in i tre temaperioder som genomsyrade allt frn verkstadsverksamhet till nya miniutstllningar: ett OS-, ett lpar- och ett barntema. OStemat sammanfll med vinter-OS i Sotji och bestod bland annat av en historisk tillbakablick. Under lpartemat, som pgick frn maj till och med september, kunde museets beskare bland annat lra sig mer om lpartrender frn frr och nu. ret avslutades med ett barntema och uppsttningen av miniutstllningen Jaget och laget. Utstllningen inspirerades av RF:s idprogram Idrotten vill och lyfte bland annat fram frgor om rrelse, prestation, allvar, lek och rtten att f vara med. RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 31 Under barntemat arrangerades ocks Barndagen fr andra ret i fljd tillsammans med Etnografiska museet, Polismuseet, Tekniska museet och Sjhistoriska museet. Temadagen hlls i anslutning till den Internationella barndagen fr att uppmrksamma barns behov och rttigheter. P utvalda datum frn juni till och med augusti hlls Riksidrottsmuseets rligen terkommande idrottsskola. P ett enkelt och lttillgngligt stt fick barn och ungdomar prova p flera olika idrotter utan kostnad. 2014 erbjd Riksidrottsmuseet fr frsta gngen ett skapande skola-program (Kulturrdets satsning p kultur inom skolan) om idrott och kroppsideal. Satsningen hlls tillsammans med Statens museer fr vrldskultur och innefattade flera visningar, workshops och utbildningskvllar. Bland annat fick eleverna mjlighet att studera synen p idrottskroppen utifrn kn, etnisk tillhrighet och sexuell lggning. Totalt hade museet 33 322 beskare under 2014, en kning med 1 155 jmfrt med 2013. Bosn en ledande mtesplats Bosn r idrottsrrelsens utvecklingscentrum och den ledande mtesplatsen fr svensk idrott. RF och SISU Idrottsutbildarna arrangerar rligen flera stora konferen32 ser p Bosn. P Bosns Idrottsfolkhgskola utbildas idrottsledare, organisationsledare och trnare. Dessutom erbjuds idrott i allmn kurs p idrottslinjerna. Bosn som mtesplats fr svl trning som kurser fr idrottsrrelsen tog 2014 emot deltagare frn 60 (jmfrt med 47 under 2013) av RF:s 70 specialfrbund vid 234 tillfllen (200). Verksamheten, som omfattar konferens med logi fr svl idrottsrrelsen som andra ideella freningar, fretag och myndigheter, bedrivs i samarbete med Stockholm Meeting Selection AB (SMS). Under verksamhetsret noterades mer n 21 000 slda rum (18 229) och ver 38 500 bddar (34 127) med en jmn frdelning mellan idrotten och externa kunder. P konferenssidan besktes Bosn av 18 947 (17 366) personer och idrottshallarna hade ver 17 000 (15 915) betalande gster. Kundnjdheten var 5,1 p en 6-gradig skala. Under ret har ett antal renoveringsprojekt genomfrts fr att strka Bosn som mtesplats och trningsanlggning. Bland annat har bollhallen renoverats fr att kunna utnyttjas bttre och samtidigt har den uppdaterats energitekniskt. Olympiahusets hrsal har renoverats fr att klara av de krav som stlls frn vra konfererande gster samt idrottsfolkhgskolans behov. I februari i r stod den gamla sjbastun klar fr anvndning efter en helhetsrenovering. Idrottens Hus flyttar till Sdermalm Under 2014 slutfrdes den utredning om mjligheterna fr nya lokaler fr Idrottens Hus, som beslutades p RFstmman 2013. Grundfrutsttningarna var att ekonomin ska vara hanterbar, att det geografiska lget ska vara tilltalande fr svl de som arbetar i lokalerna som medlemmar och andra beskare, att den inre kvaliteten i fastigheten ska vara mycket god och hllbar fr framtiden samt att den yttre miljn ska vara tilltalande och skapa mjligheter och frutsttningar fr Idrott. I brjan av hsten fick GS uppdraget att genomfra slutfrhandlingar kring de tv lokalalternativ som d kvarstod. I november beslutade riksidrottsstyrelsen att nya Idrottens Hus vid rsskiftet 2015/2016 etableras i Folksams lokaler vid Skansbrogatan 2 p Sdermalm i Stockholm. RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 33 Årsredovisning Riksidrottsförbundet 2014 F RVALTNINGSBERTTELSE Verksamhetens art och inriktning Sveriges Riksidrottsfrbund (RF) r en ideell frening och den svenska idrottsrrelsens samlande organisation med RF:s stmma som dess hgsta beslutande organ. RF har till uppgift att skta fr idrottsrrelsen gemensamma angelgenheter, svl nationellt som internationellt. RF har ocks genom lag och frordning en given myndighetsuppgift som innebr att RF prvar frgor och frdelar statsbidrag till idrottsverksamhet i enlighet med beslutad frordning. RF finansierar sin verksamhet till huvuddel via statligt std. Medlemmar RF:s medlemmar r 70 specialidrottsfrbund (SF) som har totalt cirka 20 000 medlemsfreningar med sammanlagt cirka 3 miljoner medlemmar. Vsentliga hndelser under rkenskapsret STRATEGIARBETET Under 2014 har det p RF-stmman (RIM) 2013 beslutade strategiarbetet fortsatt. Arbetet har fortskridit med riksidrottsstyrelsen (RS) som styrgrupp, djupintervjuer med SF samt dialoger och trffar med samtliga frbunds- och distriktsledningar. Stor vikt har lagts p att kartlgga nulget och analysera trender och frndringar i samhllet. Riksidrottsforum arrangerades i Gvle den 7Ð9 november med 290 deltagare frn 62 SF och 21 distriktsidrottsfrbund (DF). Diskussionerna p forumet utgick frn ett arbetsmaterial om en delvis frnyad verksamhetsid och fyra strategiska framtidsomrden: ¥ Idrottsrrelsen som samhllsaktr ¥ hlsotrenden som en mjlighet ¥ vrdegrunden som en styrka samt ¥ vikten av att tydliggra freningsidn. Organisationsnummer 802002-8166 Styrelsen och generalsekreteraren fr Sveriges Riksidrottsfrbund med ste i Stockholm lmnar hrmed fljande rsredovisning fr rkenskapsret 2014 Med dessa som grund togs ett remissunderlag fram som skickades ut till SF i mitten av december. Utifrn remissvaren kommer sedan RS att ta fram ett frslag till beslut i ett antal framtidsfrgor som RF-stmman i maj 2015 fr ta stllning till. STATLIGT ST D Sveriges Riksidrottsfrbund (RF) har under verksamhetsret 2014 erhllit 1 704,4 (1704,2) MSEK i statligt std (se not 2). Fr idrottsforskning har statsanslaget varit 16 (16) MSEK, varav hela anslaget gtt till Centrum fr idrottsforskning. Fr antidopingarbetet har RF erhllit 26,3 (26,3) MSEK. Anslaget fr specialidrott inom gymnasieskolan (RIG) uppgick fr ret till 41,6 (41,3) MSEK. Totalt har bidrag om 1 595 (1 636) MSEK frdelats (se not 6). SF - ST DET vergngstiden p tre r fr den nya bidragsmodellen fr SFstdet som beslutades vid RF-stmman 2011 som innebar en stegvis vergng frn den gamla till den nya modellen r nu genomfrd och modellen tillmpas fullt ut. Frn och med 2015 rs frdelning av SF-stdet har frdelningsparametrarna hmtas direkt ur idrottens verksamhetssystem, IdrottOnline. SF-stdet har i r varit ofrndrat med 300 (300) MSEK. LOKALT AKTIVITETSST D ( LOK - ST D ) RF-stmman 2011 gav riksidrottsstyrelsen (RS) i uppdrag att gra en total versyn av LOK-stdet. Utredningen blev klar i december 2012 och skickades ut p remiss med frslag p en vre ldersgrns p 25 r och att bidraget per sammankomst ska ersttas av ett ledarbidrag. Frslaget antogs p RF-stmman 2013 i Lule. 2014 r det frsta ret som det nya regelverket tillmpas. IDROTTSLYFTET Den fortsatta satsningen med Idrottslyftet har under ret fokuserats p fyra prioriterade omrden. Dessa omrden bestr av att behlla ungdomar i freningsverksamhet, rekrytera barn och ungdomar till freningsverksamhet, utveckla verksamheten s att idrotten gr som ÓIdrotten villÓ samt ka tillgngligheten till anlggningar och idrottsmiljer. CENTRUM F R INTERNATIONELLA EVENEMANG ( CIE ) CIE ger ekonomiskt std fr frstudie eller bid/anskan av internationella tvlingar med VM-och EM-status samt World Cup-tvlingar eller liknande, samt internationella kongresser, konferenser och seminarier som r sanktionerade av respektive SF:s internationella frbund. Under ret har 2,1 (1,8) MSEK utbetalats. SAMLAD ELITSATSNING D ingen srskild hjning av statsansanslaget gjordes fr finansiering av den samlade elitsatsningen har RF i r, likvl som frra ret, finansierat elitsatsningen med egna medel. Det riktade stdet har upphrt (37,5). Landslagsstdet r hjt frn 37,5 MSEK till i r 45 MSEK och utgr det ekonomiska stdet till SF (not 6). IDROTTONLINE Arbetet fr att utveckla svensk idrotts gemensamma verksamhetssystem IdrottOnline fortsatte under 2014 med fokus p att frenkla, frbttra och frtydliga allt ifrn utvecklingsprocesser till moduler. Ett annat prioriterat omrde har varit integration med medlemsfrbundens egna tvlingssystem. ven integration med Skatteverkets system har gjorts fr att underltta nystart av freningar. RIKSIDROTTSMUSEET Antal beskare fr 2014 uppgick totalt till 48 000 (38 000) beskare uppdelat p 33 000 (28 000) lokalt p museet samt 15 000 (6 000) p de vandringsutstllningar som genomfrdes p olika platser runt om i hela landet. I samband med RFoch SISU-stmman 2013 beslutades att RF och SISU Idrottsutbildarna frn och med 2014 ska ha ett gemensamt ansvar fr Riksidrottsmuseet. IDROTTENS HUS Det frlngda hyresavtalet med Djurgrdsfrvaltningen om frhyrning av Idrottens Hus p Fiskartorpsvgen i Stockholm gr ut den 31 december 2015. Efter att olika alternativ utretts avseende var det nya Idrottens Hus ska frlggas, har det beslutats att ing ett 10-rigt hyresavtal med Folksam vid Folksamhuset p Skanstull, Skansbrogatan 7 i Stockholm. Inflyttning sker 1 januari 2016. ORGANISATION Under 2014 har Birgitta Ljung varit generalsekreterare (GS). Antalet anstllda p det gemensamma kansliet har under ret minskat frn 102 till 94. Under 2014 har dessutom 20 distriktsidrottschefer genom avtal varit gemensamma chefer fr DF och SISU Idrottsutbildarna. 10 av distriktsidrottscheferna r anstllda av RF. Den nya organisationen som sjsattes frn och med 2014 inom kansliet med uppdelning under GS p verksamhetsomrdena ÓIdrottÓ, ÓUtbildningÓ, ÓStd och ServiceÓ, ÓHRÓ och ÓIdrottspolitik och MediaÓ gjordes i syfte att underltta samarbete och kad samverkan mellan olika verksamheter inom det gemensamma kansliet. Framtida utveckling STRATEGI F R SVENSK IDROTTS FRAMTID RS kommer med utgngspunkt utifrn de beslut om lngsiktiga riktningsml och verksamhetsinriktning fr 2016Ð2017, som kommer att fattas p RF-stmman 2015 i Helsingborg, fortstta arbetet med strategin fr svensk idrotts framtid. VERKSAMHETSINRIKTNING Vid RF-stmman 2013 beslutades om verksamhetsinriktningen fr RF 2014Ð2015. Verksamhetsinriktningen innehller idrottsrrelsens verksamhetsid, vision och vrdegrund samt beskriver RF:s uppgift och lngsiktiga ml fr verksamheten 2015. Arbetet inom RF fortstter under 2014Ð2015 fokusera p ett flertal omrden (idrotten, resurserna, std och service samt medlemmar och medarbetare) inom ramen fr de uppgifter RF har bde inom det idrottsliga och administrativa omrdet. Verksamhetsinriktningen innehller ocks en ekonomisk plan fr 2014Ð2015 och utgr grunden fr de rliga verksamhetsplanerna och budgetarna. VSENTLIGA RISKER OCH OSKERHETSFAKTORER Statens std till idrotten har i realt vrde minskat sedan 2009. Detta urholkar rligen resurserna och minskar frutsttningarna att genomfra uppsatta ml och verksamhetsplaner. RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 35 Resultat och stllning RIKSIDROTTSF RBUNDETS EKONOMISKA UTVECKLING I SAMMANDRAG ( MSEK ): 2014 2013 Totala intkter 1 754,5 1 754,8 Resultat efter iansprktagande och reservering av ndamlsbestmda medel Ð 0,9 Ð 3,2 Eget kapital 159,0 169,5 Varav ndamlsbestmda medel 89,7 99,4 Balansomslutning 866,8 837,1 Antal anstllda* 104 112 * Inkluderar distriktsidrottschefer fr 2014 (10 st), 2013 (10 st) och 2012 (9 st). 2012 1 750,0 2011 1 519,1 2010 1 766,7 0,5 240,0 166,8 895,1 115 0,3 250,8 178,1 912,8 98 3,1 242,0 169,6 1 143,3 94 Betrffande resultat och stllning i vrigt hnvisas till efterfljande resultat- och balansrkningar, kassafldesanalys samt tillggsupplysningar. Alla belopp uttrycks i KSEK dr ej annat anges. RESULTATRKNING VERKSAMHETENS INTKTER Offentliga bidrag Uppdragsersttningar Utfrda tjnster Sponsormedel VERKSAMHETENS KOSTNADER Lmnade std vriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar not 2014 2013 2 3 4 5 1 704 351 10 074 36 600 3 437 1 754 462 1 704 241 9 183 40 917 500 1 754 841 6 7 8 Ð 1 594 598 Ð 109 826 Ð 85 290 Ð 1 893 Ð 1 791 608 Ð 1 635 802 Ð 124 653 Ð 86 232 Ð 2 895 Ð 1 849 582 Ð 37 146 Ð 94 741 5 884 20 795 Ð24 26 654 2 372 21 823 Ð 22 24 174 Ð 10 492 Ð 70 568 Ð 10 492 14 406 Ð 4 778 Ð 70 568 73 003 Ð 5 598 Ð 863 Ð 3 163 Verksamhetens resultat RESULTAT FRN FINANSIELLA INVESTERINGAR Resultat frn vrdepapper vriga rnteintkter och liknande poster vriga rntekostnader och liknande poster 9 rets resultat Frdelning av rets resultat rets resultat enligt resultatrkningen Utnyttjade ndamlsbestmda medel Reservering av ndamlsbestmda medel rets resultat efter frdelning 36 16 16 EKONOMI BALANSRKNING TILLGNGAR Anlggningstillgngar Materiella anlggningstillgngar Frbttringsutgifter p annans fastighet Inventarier Finansiella anlggningstillgngar Andelar i koncernfretag Andra aktier och andelar not 2014-12-31 2013-12-31 10 11 Ð 2 643 2 643 Ð 4 833 4 833 50 0 50 50 0 50 434 434 437 437 3 128 5 319 4 797 127 877 10 234 142 908 9 088 131 037 10 088 150 213 696 546 24 208 863 662 651 558 30 028 831 798 866 790 837 118 70 103 Ð 863 89 749 158 988 73 266 Ð 3 163 99 377 169 480 10 331 778 141 111 555 580 707 801 14 848 305 151 317 501 167 667 637 866 790 837 118 Inga Inga Inga Inga 12 Lngfristiga fordringar Riksidrottens Vnner Summa anlggningstillgngar Omsttningstillgngar Kortfristiga fordringar Kundfordringar vriga fordringar Frutbetalda kostnader och upplupna intkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsttningstillgngar 13 14 15 SUMMA TILLGNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat kapital rets resultat ndamlsbestmda medel Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantrsskulder Skatteskuld vriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och frutbetalda intkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Stllda skerheter: Ansvarsfrbindelser: 16 17 RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 37 KASSAFL DESANALYS 2014 2013 Ð 10 492 Ð 70 568 1 812 Ð 443 2 895 Ð 1 032 Ð 9 123 Ð 68 705 7 748 40 164 2 38 791 Ð 7 615 12 571 18 Ð 63 731 Frvrv av materiella anlggningstillgngar Frsljning av materiella anlggningstillgngar Kassaflde frn investeringsverksamheten Ð 224 602 377 Ð 1 737 412 Ð 1 325 Frndring av likvida medel Likvida medel vid rets brjan Likvida medel vid rets slut* *Avser kortfristiga placeringar samt kassa och bank. 39 169 681 586 720 755 Ð 65 056 746 642 681 586 Den lpande verksamheten rets resultat Justeringar fr poster som inte ingr i kassafldet Avskrivningar inkl. utrangeringar/frsljningar Minskning/kning av rntefordran Kassaflde frn den lpande verksamheten fre frndringar av rrelsekapital Frndring av rrelsekapital Minskning/kning av fordringar (exkl. rntefordran) Minskning av kortfristiga skulder Minskning av lngfristiga fordringar Kassaflde frn den lpande verksamheten Investeringsverksamheten TILLGGSUPPLYSNINGAR Not 1 ¥ Redovisnings- och vrderingsprinciper Riksidrottsfrbundets (RF) rsredovisning har upprttats i enlighet med rsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 (K3). Detta r RF:s frsta rsredovisning som upprttats enligt K3. vergngen till K3 har inte inneburit ngra ndrade vrderingsprinciper fr frbundet. Vrderingsprinciper Resultatrkning VERKSAMHETENS INTKTER Statsanslag intktsredovisas i den period anslagen avser. Uppdragsersttningar och tjnster intktsredovisas efter ut- frande. Sponsorintkter (samarbetsavtal) intktsredovisas i takt med fakturering enligt avtal. RNTEINTKTER Rnteintkter redovisas i takt med att de intjnas. Berkning av rnteintkter grs p basis av den underliggande tillgngens avkastning enligt effektivrntemetoden. ERHLLA UTDELNINGAR Intkter frn utdelningar redovisas nr rtten att erhlla betalning faststllts. OPERATIONELL LEASING ( HYRESINTKTER ) RF erhller hyresintkter frn operationella leasingavtal rrande frbundets andrahandsuthyrning. Hyresintkterna intktsredovisas linjrt ver leasingperioden. VERKSAMHETENS KOSTNADER En kostnad bokfrs i resultatrkningen nr RF har frpliktigat sig att utfra en viss tgrd eller liknande. Samtliga leasingavgifter kostnadsfrs linjrt ver leasingperioden. KORTFRISTIGA PLACERINGAR Aktier och andelar samt rntebrande placeringar vrderas till det lgsta av anskaffningsvrdet och verkligt vrde (marknadsvrde). ERSTTNINGAR TILL ANSTLLDA Lpande ersttningar till anstllda i form av lner, sociala avgifter och liknande kostnadsfrs i takt med att de anstllda utfr tjnster. Eftersom alla pensionsfrpliktelser klassificerats som avgiftsbestmda redovisas en kostnad det r pensionen tjnas in. FINANSIELLA INSTRUMENT Inom ramen fr RF:s placeringspolicy har RF en portflj av finansiella instrument. Portfljen kan innehlla rntebrande instrument, ssom fretagscertifikat, obligationer och fonder. RF kan enligt sin placeringspolicy anvnda olika finansiella instrument fr att begrnsa effekterna av fluktuationer i rntesatser och vxelkurser. Enligt not 15 framgr redovisade och verkliga vrden fr kapitalfrvaltningsportfljen dr portfljvrdering tillmpas. Verkligt vrde anges drfr endast fr hela portfljen. Vrderingsprinciper Balansrkning MATERIELLA ANLGGNINGSTILLGNGAR Materiella anlggningstillgngar redovisas till anskaffningsvrde minskat med avskrivningar. RF:s utgifter fr ombyggnationen av nya Idrottens Hus redovisas som Frbttringsutgifter p annans fastighet och skrivs av frn och med 2004 under hyreskontraktets lptid. Materiella anlggningstillgngar skrivs av systematiskt ver den bedmda nyttjandeperioden. Hrvid tillmpas fljande avskrivningstider: Datorer 3 r 5 r Fordon Inventarier, allmnt 5 r Inventarier och annan utrustning anskaffad i samband med flytten till nya Idrottens Hus 9 r Frbttringsutgifter p annans fastighet 9 r Per varje balansdag grs en bedmning av om det freligger ngon indikation p att en tillgngs vrde r lgre n dess redovisade vrde. Finns det en sdan indikation berknas tillgngens tervinningsvrde. Om tervinningsvrdet understiger redovisat vrde grs en nedskrivning som kostnadsfrs. FINANSIELLA ANLGGNINGSTILLGNGAR Vrdepapper som r anlggningstillgng vrderas till anskaffningsvrde. Om det verkliga vrdet (marknadsvrdet) har minskat och denna vrdenedgng kan antas vara varaktig grs nedskrivning. FORDRINGAR Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prvning berknas bli betalt. Monetra poster i utlndsk valuta rknas om till balansdagens kurs och de valutakursdifferenser som uppkommer redovisas i resultatrkningen. INKOMSTSKATTER Inkomstskatt utgrs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuella skattefordringar och skatteskulder respektive uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas i de fall det finns en legal kvittningsrtt. EGET KAPITAL Eget kapital utgrs av balanserat kapital samt ndamlsbestmda medel. Balanserat kapital omfattar tidigare rs verskott, samt rets resultat. I ndamlsbestmda medel ingr reserveringar fr taganden som ska infrias i framtiden. Nr RF belastas med kostnader fr ndamlet redovisas dessa i resultatrkningen. Upplsning sker drefter av fr ndamlet avsatta medel under eget kapital med motsvarande belopp i den mn medel reserverats fr detta i eget kapital. RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 39 Not 2 ¥ Statens std till idrotten Ordinarie statsanslag 2014 1 704 351 1 704 351 2013 1 704 241 1 704 241 2014 5 000 2 975 2 099 10 074 2013 5 000 2 981 1 202 9 183 Not 3 ¥ Uppdragsersttningar AB Svenska Spel AB Svenska Spel, Elitidrottsstipendiet vriga uppdragsersttningar Not 4 ¥ Utfrda tjnster Ð operationella leasingavtal (hyresavtal) I intkter frn utfrda uppdrag ingr hyresintkter om 7 044 (6 942) KSEK. RF hyr ut lokaler till SF enligt avtal om operationell leasing. Framtida minimileaseavgifter (hyresavgifter) senare n 1 r r inte slutfrhandlade och drmed inte berkningsbara. 2014 2013 Inom 1 r 6 800 7 044 1Ð5 r Ð 6 800 Senare n 5 r Ð Ð 6 800 13 844 Not 5 ¥ Sponsormedel ICA Sverige AB Folkspel i Sverige AB vriga sponsormedel 2014 2 000 875 562 3 437 2013 Ð Ð 500 500 Not 6 ¥ Lmnade std/uppdragsersttningar 2014 Elitidrottsstipendiet 1 940 Huddinge sjukhus, (dopinglaboratorium och dopingjour) 3 300 253 Std till freningsgda anlggningar Handikappidrottsfrbundet, paralympics 10 500 Driftsstd till Bosstiftelsen 16 000 Forsknings- och utvecklingsstd (Centrum fr idrottsforskning m.fl.) 18 981 Distriktsidrottsfrbund och Gotlandsstd 29 380 Riksidrottsgymnasier 36 575 Sveriges Olympiska Kommitt, olympiskt deltagande 33 000 Basstd, SF 300 000 Elitstd, SF 45 001 Idrottslyftet 482 109 Lokalt aktivitetsstd 614 927 40 2013 2 080 3 300 4 197 10 500 17 000 17 654 28 378 36 064 33 000 300 001 74 968 490 018 614 655 Evenemangsstd 2 125 Nationella idrottsutbildningar (NIU) Ð vriga std 508 Summa Lmnade std/ uppdragsersttningar 1 594 598 Not 7 ¥ Operationella leasingavtal 1 772 2 000 216 1 635 802 RF leasar bilar och hyr lokaler enligt operationella leasingavtal. Leasingavtalen fr bilarna har en lptid p 3 r. Nuvarande hyresavtal har en lptid p 1 r. Det nya hyresavtalet (fr.o.m. 2016) har en lptid p 10 r. Framtida minimileasavgifter r enligt fljande: Inom 1 r 1Ð5 r Efter 5 r Summa 31/12 2014 14 237 69 876 56 500 140 613 31/12 2013 11 811 69 737 67 800 149 348 Leasingkostnaderna under rapportperioden uppgick till 11 811 (14 137) KSEK. Not 8 ¥ Lner, andra ersttningar och sociala kostnader Styrelse och generalsekreterare vriga anstllda Totala lner och ersttningar Sociala avgifter Styrelse och generalsekreterare vriga anstllda (varav pensionskostnader till styrelse och generalsekreterare) (varav pensionskostnader till vriga anstllda) Totala sociala avgifter 2014 2 476 48 384 50 860 2013 2 535 49 559 52 094 1 671 27 305 1 116 26 729 (1 110) (524) (8 697) (7 697) 28 976 27 845 79 836 79 939 Arvoden och vriga skattepliktiga ersttningar uppgr till 4 034 (4 418) KSEK. Avtal om avgngsvederlag Inget avtal om avgngsvederlag har trffats med GS. Ordfrandens vriga arvoderade styrelseuppdrag 2014 Totala arvoden 400 Medelantal anstllda m.m. Totalt (varav mn) Styrelseledamter och generalsekreterare Styrelseledamter (varav mn) Generalsekreterare (varav mn) 2013 314 2014 104 (57) 2013 112 (59) 2014 12 (5) 1 (0) 2013 12 (6) 1 (1) EKONOMI Not 9 ¥ Resultat frn vrdepapper Vinst vid frsljning Frlust vid frsljning 2014 7 256 Ð 1 372 5 884 2013 3 844 Ð 1 471 2 372 2014 2013 26 970 26 970 26 970 26 970 Ð 26 970 Ð Ð 26 970 Ð Ð 26 970 Ð 26 970 Ð Ð 2014 2013 55 469 224 Ð 935 54 355 1 737 Ð 623 54 759 55 469 Ð 50 637 400 Ð 1 879 Ð 47 953 211 Ð 2 895 Ð 52 116 Ð 50 637 2 643 4 832 2014 Bokfrt vrde 2013 Bokfrt vrde 50 0 0 50 50 0 0 50 32 Ð3 35 Ð3 Not 10 ¥ Frbttringsutgifter p annans fastighet Ingende ackumulerade anskaffningsvrden Utgende ackumulerade anskaffningsvrden Ingende ackumulerade avskrivningar rets avskrivning Utgende ackumulerade avskrivningar Redovisat vrde Not 11 ¥ Inventarier Ingende ackumulerade anskaffningsvrden rets investeringar Frsljningar och utrangeringar Utgende ackumulerade anskaffningsvrden Ingende ackumulerade avskrivningar Frsljningar och utrangeringar rets avskrivning Utgende ackumulerade avskrivningar Redovisat vrde Not 13 ¥ vriga fordringar 2014 2013 Utnyttjad kredit Bosn* 114 332 115 015 vriga fordringar 13 545 16 021 127 877 131 037 * Beviljad kredit uppgr till 130 MSEK och omrvas rsvis. Not 14 ¥ Frutbetalda kostnader och upplupna intkter Frutbetalda hyror Upplupna rnteintkter Frutbetalda fretagsfrskringspremier vriga poster 2014 3 305 3 267 2013 3 217 2 824 2 390 1 272 10 234 2 602 1 406 10 088 2014 Bokfrt vrde 588 875 2013 Bokfrt vrde 540 270 100 000 105 000 688 875 645 270 3 380 3 880 3 792 2 409 696 546 651 558 Not 15 ¥ Kortfristiga placeringar Rntebrande placeringar Obligationer (marknadsvrde 595 565) Specialinlning (marknadsvrde 100 000) (marknadsvrde totalt 695 565) Aktier och fondandelar Folksams Idrottsfond (marknadsvrde 5 787) Folksams Penningmarknadsfond (marknadsvrde 3 820) Summa kortfristiga placeringar Not 12 ¥ Finansiella anlggningstillgngar Namn/organisationsnummer Antidoping Sverige AB 500 andelar, kapitalandel 100 % Brf Grinden 23 Brf Kumlet Andelar i koncernfretag Antidoping Sverige AB 556863-0080, Stockholm Eget kapital Resultat RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 41 Not 16 ¥ Frndring av Eget kapital Belopp vid rets ingng Utnyttjade ndamlsbestmda medel Reservering av ndamlsbestmda medel rets resultat Utgende balans Frndring av ndamlsbestmda medel ndamlsbestmda medel av givaren: Riksidrottsgymnasier Elitidrottsstipendier ndamlsbestmda medel enligt egna beslut: Freningsgda idrottsanlggningar Pgende projekt RS-beslutade medel Ð Elitsatsning 2013 Ð Personaltgrder Ð vrigt vriga fonder Summa Ingende balans ndamlsbestmt 99 377 Ð 14 406 4 778 Ð 89 749 Balanserat kapital 70 103 14 406 Ð 4 478 Ð 10 492 69 240 Totalt eget kapital 169 480 Ð Ð Ð 10 492 158 988 Utnyttjade medel Tillfrda medel Utgende balans 2 511 270 50 760 4 858 48 249 4 588 21 265 9 355 15 484 1 585 3 086 10 813 437 99 377 Ð 11 265 Ð 51 Ð 3 086 Ð 3 086 1 994 3 4 778 Ð5 Ð14 406 Not 17 ¥ Upplupna kostnader och frutbetalda intkter Upplupna semesterlner Arbetsgivaravgifter och lneskatt Lokalt aktivitetsstd (LOK-std) Medel Idrottslyftet IT-projekt Grsrot vriga upplupna kostnader och frutbetalda intkter 1 994 2014 3 986 1 433 415 228 130 481 2 500 1 052 555 580 2013 4 168 1 616 377 944 113 220 2 500 1 719 501 167 Stockholm den 17 mars 2015 Riksidrottsstyrelsen Karin Mattsson Weijber (ordfrande) Susanne Erlandsson (vice ordfrande) | Anders Rydberg (vice ordfrande) Stefan Bessman | Krister Clerselius | Anita Edlund | Lena Engstrm | Bjrn Eriksson | Suzanne Lundvall Tommy Ohlstrm | Mona Sahlin | Kristiina Sagbrant (personalrepresentant) Birgitta Ljung (generalsekreterare) 42 10 000 9 304 14 393 1 585 Ð 12 808 434 89 749 EKONOMI REVISIONSBERTTELSE Till frbundsstmman i Riksidrottsfrbundet Org.nr. 802002-8166 Rapport om rsredovisningen Vi har utfrt en revision av rsredovisningen fr Riksidrottsfrbundet fr r 2014. Bolagets rsredovisning ingr i den tryckta versionen av detta dokument p sidorna 34Ð42. STYRELSENS OCH GENERALSEKRETERARENS ANSVAR F R RSREDOVISNINGEN Det r styrelsen och generalsekreteraren som har ansvaret fr att upprtta en rsredovisning som ger en rttvisande bild enligt rsredovisningslagen och fr den interna kontroll som styrelsen och generalsekreteraren bedmer r ndvndig fr att upprtta en rsredovisning som inte innehller vsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror p oegentligheter eller p fel. REVISORNS ANSVAR Vrt ansvar r att uttala oss om rsredovisningen p grundval av vr revision. Granskningen har utfrts enligt god revisionssed. Fr den auktoriserade revisorn innebr detta att han eller hon utfrt revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder krver att den auktoriserade revisorn fljer yrkesetiska krav samt planerar och utfr revisionen fr att uppn rimlig skerhet att rsredovisningen inte innehller vsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika tgrder inhmta revisionsbevis om belopp och annan information i rsredovisningen. Revisorn vljer vilka tgrder som ska utfras, bland annat genom att bedma riskerna fr vsentliga felaktigheter i rsredovisningen, vare sig dessa beror p oegentligheter eller p fel. Vid denna riskbedmning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som r relevanta fr hur frbundet upprttar rsredovisningen fr att ge en rttvisande bild i syfte att utforma granskningstgrder som r ndamlsenliga med hnsyn till omstndigheterna, men inte i syfte att gra ett uttalande om effektiviteten i frbundets interna kontroll. En revision innefattar ocks en utvrdering av ndamlsenligheten i de redovisningsprinciper som har anvnts och av rimligheten i styrelsens och generalsekreterarens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvrdering av den vergripande presentationen i rsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhmtat r tillrckliga och ndamlsenliga som grund fr vra uttalanden. seenden rttvisande bild av frbundets finansiella stllning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflden fr ret enligt rsredovisningslagen. Frvaltningsberttelsen r frenlig med rsredovisningens vriga delar. Rapport om andra krav enligt lagar och andra frfattningar samt stadgar Utver vr revision av rsredovisningen har vi ven utfrt en revision av styrelsens och generalsekreterarens frvaltning fr Riksidrottsfrbundet fr r 2014. STYRELSENS OCH GENERALSEKRETERARENS ANSVAR Det r styrelsen och generalsekreteraren som har ansvaret fr frvaltningen. REVISORNS ANSVAR Vrt ansvar r att med rimlig skerhet uttala oss om frvaltningen p grundval av vr revision. Vi har utfrt revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag fr vrt uttalande om ansvarsfrihet har vi utver vr revision av rsredovisningen granskat vsentliga beslut, tgrder och frhllanden i frbundet fr att kunna bedma om ngon styrelseledamot eller generalsekreteraren har fretagit ngon tgrd eller gjort sig skyldig till frsummelse som kan franleda ersttningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhmtat r tillrckliga och ndamlsenliga som grund fr vrt uttalande. UTTALANDE Vi tillstyrker att frbundsstmman beviljar styrelsens ledamter och generalsekreteraren ansvarsfrihet fr rkenskapsret. Stockholm den 17 mars 2015 Grant Thornton Sweden AB Peter Ek Auktoriserad revisor Vr granskningsrapport har avgivits den 17 mars 2015 Leif Thunman Margareta Wetterberg Lekmannarevisor Lekmannarevisor UTTALANDEN Enligt vr uppfattning har rsredovisningen upprttats i enlighet med rsredovisningslagen och ger en i alla vsentliga av- RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 43 Årsredovisning Stiftelsen Riksidrottsförbundets Idrottsinstitut Bosön 2014 Organisationsnummer 813600-0497 Styrelsen och VD fr Stiftelsen Riksidrottsfrbundets Idrottsinstitut Bosn avger hrmed fljande rsredovisning fr rkenskapsret 2014 F RVALTNINGSBERTTELSE Verksamhetens art och inriktning P Bosn, som r Riksidrottsfrbundets Utvecklingscentrum, bedrivs idrottsutveckling i allmnhet och elitidrottsutveckling i synnerhet. Externa och privata gster besker oss fr att trna, konferera, ha friskvrdsdag eller bara ta och bo. Verksamheten har under ret haft fljande organisation: ¥ Stiftelsen Riksidrottsfrbundets Idrottsinstitut ger och frvaltar fastigheten. ¥ Studiefrbundet SISU Idrottsutbildarna r huvudman fr Bosn Idrottsfolkhgskola (IFHS). ¥ Riksidrottsfrbundet r huvudman fr Elitidrottsavdelningen. ¥ Stockholm Meeting Selection AB (SMS) r driftsansvarig fr hotell-, konferens-, restaurang- och idrottshallsverksamheten (HKRI) med stiftelsen som uppdragsgivare. Stiftelsens ndaml r att frvalta och omhnderta egendomen p Bosn, Liding. Anlggningen/fastigheten har under ret underhllits och utvecklats (se under Vsentliga hndelser nedan). Frvaltningen av stiftelsen r uppbyggd kring en anlggningschef, driftschef, gruppledare och fastighetssktare samt inhyrd personal fr ekonomifunktionen. Kostnaden fr inhyrd personal som bestr av ekonomipersonal frn Riksidrottsfrbundet (RF) har i r uppgtt till 450 (450) KSEK. Avtalet med SMS ger ett garantibelopp samt en vinstandel p resultatet frn HKRI genom en vinstdelningsklausul. Vsentliga hndelser under rkenskapsret Ny anlggningschef har anstllts av stiftelsen efter pensionsavgng frn fretrdaren. I linje med den underhllsplan som beslutats fr stiftelsen har ett antal renoveringar gjorts i anlggningen. Sjbastun har renoverats klart och varit i drift frn februari. Bollhallen har renoverats och kompletterats med nya ytskikt samt teknik vilket mjliggr att strre konferenser kan hllas i lokalen. Olympiaaulan har renoverats och ftt ett nytt ytskikt, bttre belysning samt teknik och ventilation. Under hsten har en investering bestende i kylteknik pbrjats vilken kommer att kopplas till bergvrmen p anlggningen. Stiftelsens fastighetsintkter utgrs i huvudsak av uthyrning av lokaler. Stiftelsens fastighetskostnader har utfallit enligt plan. Renoveringar har genomfrts enligt beslutad plan. Ngra ofrutsedda reparationer har tillkommit under ret. rets resultat r enligt plan utifrn de frutsttningar som givits fr ret. Inget extra std har erhllits av RF. HOTELL -, KONFERENS - OCH RESTAURANGVERKSAMHETEN Stockholm Meeting Selection AB har som entreprenr svarat fr driften av denna verksamhet. Stiftelsen har under ret frutom garantibeloppet (5 000 KSEK) ven erhllit en resultatandel (3 705 KSEK), sammantaget 8 705 (7 110) KSEK frn verksamheten. Under ret ingicks ett provavtal mellan Stiftelsen och SMS. Innebrden i avtalet var en utbrytning av idrottshallsverksamheten avseende svl intkter som kostnader. STUDENTCAMPUS Studentbostadsomrdet redovisar fr ret ett positivt resultat. Intkterna frn uthyrningen 2 998 (2 926) KSEK, har varit i niv med den frvntade. STYRELSE OCH KOMMITT Riksidrottsstyrelsen (RS) r tillika stiftelsestyrelse. Fr det lpande arbetet p Bosn har RS utsett en kommitt (Boskommittn). Under verksamhetsret har Boskommittn haft fljande sammansttning: Ordfrande: Krister Clerselius vriga ledamter: Mats Aronsson, Johan Kannerberg, Malin Karlsson, Christina Liffner, Lars-Gunnar Tjrnquist och Carin Nilsson Green, fredragande VD Birgitta Ljung, anlggningschefer Anders Lundvall (t.o.m. 2014-06-30) och Emanuel Christiansson (fr.o.m. 2014-06-03) samt ekonomichef Alexander Simeonidis. FRAMTIDA UTVECKLING I planen fr 2015 ligger en renovering av Vinnarhallen samt tgrdande och versyn av trafiksituationen (asfaltering, trottoarer med mera). Resultat och stllning (KSEK) 2014 2013 2012 2011 2010 Nettoomsttning 18 005 21 403 20 468 22 286 20 047 rets resultat 3 490 Ð 3 813 2 035 Ð 9 346 Ð 1 791 rets resultat efter reservering och iansprktagande av ndamlsbestmda medel 1 774 Ð 3 813 2 035 654 2 211 Balansomslutning 137 382 134 462 136 078 135 812 149 631 Medelantal anstllda 8 8 7 11 13 Betrffande resultat och stllning i vrigt hnvisas till efterfljande resultat- och balansrkningar samt tillggsupplysningar. Alla belopp uttrycks i KSEK dr ej annat anges. RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 45 RESULTATRKNING STIFTELSENS INTKTER med mera Nettoomsttning Bidrag Summa intkter Stiftelsens kostnader Varor, material och tjnster Fastighetskostnader vriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa Stiftelsens kostnader not 2014 2013 2 3 18 005 16 000 34 005 21 403 17 000 38 403 Ð304 Ð 11 806 Ð 3 383 Ð 5 066 Ð 9 217 Ð 29 776 Ð309 Ð 19 971 Ð 7 638 Ð 3 987 Ð 8 957 Ð 40 862 4 229 Ð 2 459 12 Ð 751 Ð 739 1 Ð 1 356 Ð 1 355 3 490 Ð 3 813 3 490 Ð 1 716 _ Ð 3 813 Ð _ 1 774 Ð 3 813 4 Verksamhetens resultat Resultat frn finansiella investeringar Rnteintkter och liknande resultatposter Rntekostnader och liknande resultatposter rets resultat Frdelning av rets resultat rets resultat enligt resultatrkningen Reservering av ndamlsbestmda medel Utnyttjade ndamlsbestmda medel rets resultat efter frdelning 46 12 12 EKONOMI BALANSRKNING TILLGNGAR Anlggningstillgngar Materiella anlggningstillgngar Byggnader och mark Vinnarhallen Byggnadsinventarier Maskiner och andra tekniska anlggningar Inventarier, verktyg och installationer Pgende projekt not 2014-12-31 2013-12-31 5 6 7 8 9 10 69 987 39 759 1 447 10 865 5 997 1 471 129 525 67 933 40 517 1 994 7 103 7 867 2 210 127 625 129 525 127 625 Ð 0 304 304 5 657 70 1 069 1 014 7 810 4 275 53 902 1 278 6 508 47 24 7 857 6 836 137 382 134 461 15 955 1 716 17 671 14 181 Ð 14 181 114 332 115 016 3 139 868 1 371 5 379 3 435 472 1 357 5 264 137 382 134 461 Inga Inga Inga Inga Summa anlggningstillgngar Omsttningstillgngar Varulager med mera Varor och material Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordran vriga fordringar Frutbetalda kostnader och upplupna intkter 11 Kassa och bank Summa omsttningstillgngar SUMMA TILLGNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat resultat ndamlsbestmda medel Summa eget kapital Lngfristiga skulder Kredit frn RF Kortfristiga skulder Leverantrsskulder vriga skulder Upplupna kostnader och frutbetalda intkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Stllda skerheter Ansvarsfrbindelser 12 13 14 RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 47 TILLGGSUPPLYSNINGAR Not 1 ¥ Redovisnings- och vrderingsprinciper Stiftelsen Riksidrottsfrbundets Idrottsinstitut Bosns (Bosn) redovisnings- och vrderingsprinciper verensstmmer med rsredovisningslagen och Bokfringsnmndens allmnna rd. Redovisnings- och vrderingsprinciper r ofrndrade i jmfrelse med fregende r. STIFTELSENS INTKTER Driftsbidrag, hyror och intkter frn HKRI-delen intktsredovisas i den period inbetalningen avser. STIFTELSENS KOSTNADER En kostnad bokfrs i resultatrkningen nr Bosn har frpliktigat sig att utfra en viss tgrd eller liknande. MATERIELLA ANLGGNINGSTILLGNGAR Materiella anlggningstillgngar redovisas till anskaffningsvrde minskat med avskrivningar och skrivs av systematiskt ver den bedmda nyttjandeperioden. Hrvid tillmpas fljande avskrivningstider: ¥ Byggnader och markanlggningar: 10, 20 eller 60 r ¥ Byggnadsinventarier: 10 r ¥ Maskiner och tekniska anlggningar: 5 eller 10 r ¥ Inventarier, verktyg och installationer: 5 r ¥ Fordon: 5 r ¥ Datorer: 3 r VARULAGER Varulagret r avvecklat, men bestod tidigare r av profilmaterial och vrderas till det lgsta av anskaffningsvrde och verkligt vrde p balansdagen. FORDRINGAR Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prvning berknas bli betalt. EGET KAPITAL Eget kapital utgrs av ndamlsbestmda medel, balanserat kapital som omfattar tidigare rs verskott, samt rets resultat. I ndamlsbestmda medel ingr avsttningar fr taganden som ska infrias i framtiden. Nr stiftelsen belastas med kostnader fr ndamlet redovisas dessa i resultatrkningen. Upplsning sker drefter av fr ndamlet avsatta medel under eget kapital med motsvarande belopp. Not 2 ¥ Nettoomsttning Resultatandel frn Stockholm Meeting Selection AB uppgr till 8 705 (7 110) KSEK. 48 Not 3 ¥ Std frn RF Ordinarie std uppgr fr ret till 16 000 (17 000) KSEK. Not 4 ¥ Lner, andra ersttningar och sociala kostnader Lner och ersttningar Styrelse och VD vriga anstllda Totala lner och ersttningar 2014 2013 Ð 3 301 3 301 Ð 2 774 2 774 Sociala avgifter Styrelse och VD vriga anstllda (varav pensionskostnader) Totala sociala avgifter Ð Ð 1 363 1 096 (210) (141) 1 363 1 096 4 664 3 870 Ersttning till VD, tillika generalsekreterare, utgr ej. Stiftelsen belastas ej av pensionskostnader fr styrelse och VD. Medelantal anstllda m.m. Antal anstllda (varav mn) Styrelseledamter och VD Styrelseledamter (varav mn) VD (varav mn) 2014 8,4 (7,8) 2013 8 (7) 2014 12 (5) 1 (0) 2013 12 (6) 1 (0) 2014 98 554 5 578 2 508 Ð 2013 96 171 4 898 Ð Ð 2 515 106 640 98 554 Ð 13 092 93 548 Ð 13 092 85 462 Ð 17 529 Ð 3 732 Ð 2 301 Ð Ð 16 469 Ð 3 575 Ð Ð 2 515 Ð 23 562 Ð 17 529 69 987 67 932 Not 5 ¥ Byggnader och mark Ingende anskaffningsvrde rets investeringar Omklassificering Utrangeringar Utgende ackumulerade anskaffningsvrden Tidigare rs direktnedskrivning mot srskilt bidrag Utgende nettoanskaffningsvrde Ingende avskrivningar rets avskrivningar Omklassificering Utrangeringar Utgende ackumulerade avskrivningar Utgende planenligt restvrde EKONOMI Not 6 ¥ Vinnarhallen Ingende anskaffningsvrde rets investeringar Utgende ackumulerade anskaffningsvrden Tidigare rs direktnedskrivning mot statsbidrag Utgende nettoanskaffningsvrde 2014 55 410 Ð 2013 55 410 Ð 55 410 55 410 Ð 9 962 45 448 Ð 9 962 45 448 Ingende avskrivningar rets avskrivningar Utgende ackumulerade avskrivningar Ð 4 931 Ð 759 Ð 4 172 Ð759 Ð 5 689 Ð 4 931 Utgende planenligt restvrde 39 759 40 517 2014 7 538 Ð Ð 2013 8 417 Ð Ð879 7 538 7 538 Ð 5 544 Ð 547 Ð Ð 5 686 Ð 737 Ð 879 Ð 6 091 Ð 5 544 1 477 1 994 Not 7 ¥ Byggnadsinventarier Ingende anskaffningsvrde rets investeringar Utrangeringar Utgende ackumulerade anskaffningsvrden Ingende avskrivningar rets avskrivningar Utrangeringar Utgende ackumulerade avskrivningar Utgende planenligt restvrde Not 8 ¥ Maskiner och andra tekniska anlggningar Ingende anskaffningsvrde rets investeringar Omklassificering Utrangeringar Utgende ackumulerade anskaffningsvrden Ingende avskrivningar rets avskrivningar Utrangeringar Utgende ackumulerade avskrivningar Utgende planenligt restvrde 2014 16 291 5 503 Ð36 Ð 2013 17 297 168 Ð Ð 1 175 21 757 16 291 Ð 9 187 Ð 1 705 Ð Ð 8 683 Ð 1 679 Ð 1 175 Ð 10 892 Ð 9 187 10 865 7 103 Not 9 ¥ Inventarier, verktyg och installationer Ingende anskaffningsvrde rets investeringar Omklassificeringar Utrangeringar Utgende ackumulerade anskaffningsvrden Ingende avskrivningar rets avskrivningar Omklassificeringar Utrangeringar Utgende ackumulerade avskrivningar Utgende planenligt restvrde Not 10 ¥ Pgende projekt Ingende investeringsvrde rets investeringsvrde rets aktivering Utgende ackumulerade investeringsvrden 2014 21 859 776 Ð 2 541 Ð 2013 25 074 3 517 Ð Ð 6 732 20 093 21 859 Ð 13 992 Ð 2 404 2 300 Ð Ð 18 517 Ð 2 208 Ð Ð 6 732 Ð 14 096 Ð 13 992 5 997 7 867 2014 2 210 1 471 Ð 2 210 2013 4 051 3 475 Ð 5 316 1 471 2 210 2014 434 299 2013 442 290 282 1 014 546 1 278 Not 11 ¥ Frutbetalda kostnader och upplupna intkter Frutbetald frskringspremie Frutbetald kostnad Securitas Sverige vriga frutbetalda kostnader och upplupna intkter RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 49 Not 12 ¥ Eget kapital Belopp vid rets ingng Utnyttjade ndamlsbestmda medel Reservering av ndamlsbestmda medel rets resultat Utgende balans Frndring av ndamlsbestmda medel Idrottshuset Olympia Summa Not 13 ¥ Kredit frn RF ndamlsbestmt Balanserat resultat Ð 14 181 Ð Ð 1 716 Ð1 716 Ð 3 490 1 716 15 955 Ingende balans Ð Ð 0 Tillfrda medel 876 840 1 716 Totalt eget kapital 14 181 Ð 0 3 490 17 671 Utnyttjade medel Ð Ð 0 Utgende balans 876 840 1 716 Beviljad kredit uppgr till 130 MSEK. Krediten gller och omprvas rsvis. Not 14 ¥ Upplupna kostnader och frutbetalda intkter Personalrelaterade upplupna kostnader Ume energi Fortum vriga upplupna kostnader Stockholm Meeting Selection AB vriga frutbetalda intkter 2014 322 458 117 178 Ð 296 1 371 2013 252 405 119 240 40 301 1 357 Stockholm den 17 mars 2015 Styrelsen fr Stiftelsen Riksidrottsfrbundets Idrottsinstitut Bosn Karin Mattsson Weijber (ordfrande) Susanne Erlandsson (vice ordfrande) | Anders Rydberg (vice ordfrande) Stefan Bessman | Krister Clerselius | Anita Edlund | Lena Engstrm | Bjrn Eriksson | Suzanne Lundvall Tommy Ohlstrm | Mona Sahlin | Kristiina Sagbrant (personalrepresentant) Birgitta Ljung (VD) 50 EKONOMI REVISIONSBERTTELSE Till styrelsen i Stiftelsen Riksidrottsfrbundets Idrottsinstitut Bosn, organisationsnummer 813600-0497 Rapport om rsredovisningen Vi har utfrt en revision av rsredovisningen fr Stiftelsen Riksidrottsfrbundets Idrottsinstitut Bosn fr r 2014. Bolagets rsredovisning ingr i den tryckta versionen av detta dokument p sidorna 44Ð50. STYRELSENS ANSVAR F R RSREDOVISNINGEN Det r styrelsen som har ansvaret fr att upprtta en rsredovisning som ger en rttvisande bild enligt rsredovisningslagen och fr den interna kontroll som styrelsen bedmer r ndvndig fr att upprtta en rsredovisning som inte innehller vsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror p oegentligheter eller p fel. REVISORNS ANSVAR Vrt ansvar r att uttala oss om rsredovisningen p grundval av vr revision. Vi har utfrt revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder krver att vi fljer yrkesetiska krav samt planerar och utfr revisionen fr att uppn rimlig skerhet att rsredovisningen inte innehller vsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika tgrder inhmta revisionsbevis om belopp och annan information i rsredovisningen. Revisorn vljer vilka tgrder som ska utfras, bland annat genom att bedma riskerna fr vsentliga felaktigheter i rsredovisningen, vare sig dessa beror p oegentligheter eller p fel. Vid denna riskbedmning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som r relevanta fr hur stiftelsen upprttar rsredovisningen fr att ge en rttvisande bild i syfte att utforma granskningstgrder som r ndamlsenliga med hnsyn till omstndigheterna, men inte i syfte att gra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar ocks en utvrdering av ndamlsenligheten i de redovisningsprinciper som har anvnts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvrdering av den vergripande presentationen i rsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhmtat r tillrckliga och ndamlsenliga som grund fr vrt uttalande. Rapport om andra krav enligt lagar och andra frfattningar Utver vr revision av rsredovisningen har vi ven utfrt en revision av styrelsens frvaltning fr Stiftelsen Riksidrottsfrbundets Idrottsinstitut Bosn fr r 2014. STYRELSENS ANSVAR Det r styrelsen som har ansvaret fr frvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelsefrordnandet. REVISORNS ANSVAR Vrt ansvar r att med rimlig skerhet uttala oss om huruvida vi vid vr granskning funnit att ngon styrelseledamot handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelsefrordnandet. Vi har utfrt revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag fr vrt uttalande om frvaltningen har vi utver vr revision av rsredovisningen granskat vsentliga beslut, tgrder och frhllanden i stiftelsen fr att kunna bedma om ngon styrelseledamot r ersttningsskyldig mot stiftelsen eller om det finns skl fr entledigande. Vi har ven granskat om ngon styrelseledamot p annat stt har handlat i strid med stiftelselagen, stiftelsefrordnandet eller rsredovisningslagen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhmtat r tillrckliga och ndamlsenliga som grund fr vrt uttalande. UTTALANDE Enligt vr uppfattning har styrelseledamterna inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelsefrordnandet eller rsredovisningslagen. Stockholm den 17 mars 2015 Grant Thornton Sweden AB Peter Ek Auktoriserad revisor Vr granskningsrapport har avgivits den 17 mars 2015 Leif Thunman Margareta Wetterberg Lekmannarevisor Lekmannarevisor UTTALANDE Enligt vr uppfattning har rsredovisningen upprttats i enlighet med rsredovisningslagen och ger en i alla vsentliga avseenden rttvisande bild av stiftelsens finansiella stllning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat fr ret enligt rsredovisningslagen. RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 51 Årsredovisning DDKKHH Prins Bertils och Prinsessan Lilians Idrottsstiftelse 2014 Organisationsnummer 802403-4368 Frvaltaren, tillika Riksidrottsstyrelsen, av stiftelsen DDKKHH Prins Bertils och Prinsessan Lilians stiftelse avger hrmed rsredovisning fr 2014 F RVALTNINGSBERTTELSE STIFTELSENS NDAML DDKKHH Prins Bertils och Prinsessan Lilians Idrottsstiftelse har till ndaml att frmja svensk idrott genom stipendier till ledare och instruktrer fr deras vidareutbildning. VSENTLIGA HNDELSER UNDER RKENSKAPSRET Stiftelsens ndaml har frmjats genom beslut att dela ut 102 000 SEK i stipendier frdelade till fem idrottsledare i storlek mellan 15 000 och 25 000 SEK. Fr r 2013 togs beslut att dela ut 100 000 SEK i stipendier frdelade till fem idrottsledare i storlek mellan 15 000 och 25 000 SEK. STIFTELSENS INTKTER , RESULTAT OCH STLLNING 2014 2013 2012 Stiftelsens intkter 46 772 70 050 166 363 Beslutade stipendier 102 000 100 000 60 000 rets resultat 5 097 Ð 4 381 179 437 Eget kapital 4 154 687 4 271 591 4 355 971 Balansomslutning 4 258 848 4 352 329 4 417 771 Om inte srskilt anges redovisas alla belopp i SEK. Uppgifter inom parantes avser fregende r. RESULTATRKNING STIFTELSENS INTKTER Gvor Royalty Rnta/Utdelning Not 1 STIFTELSENS KOSTNADER Frvaltningskostnader vriga externa kostnader Frvaltningsresultat Resultat frn vrdepapper och fordringar som r anlggningstillgngar rets resultat 2 2011 76 198 88 000 79 986 4 236 534 4 326 887 2014 2013 Ð 6 250 40 522 46 772 10 450 Ð 59 600 70 050 Ð 1 578 Ð 10 462 Ð12 040 Ð 10 950 Ð 28 633 Ð39 583 34 732 30 467 Ð 29 636 Ð29 636 Ð 34 847 Ð34 847 5 097 Ð 4 381 EKONOMI BALANSRKNING (Belopp i SEK) TILLGNGAR Anlggningstillgngar Finansiella anlggningstillgngar Fondandelar Summa anlggningstillgngar Not 3 Omsttningstillgngar Kassa och bank Summa omsttningstillgngar Summa tillgngar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat rets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantrsskulder Beviljade men ej utbetalade anslag Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder 4 2014-12-31 2013-12-31 3 753 033 3 753 033 3 743 218 3 743 218 505 815 505 815 609 111 609 111 4 258 848 4 352 329 2 700 000 2 700 000 1 449 591 5 097 1 454 687 4 154 687 1 555 971 Ð 4 381 1 551 591 4 251 591 2 161 102 000 104 161 738 100 000 100 738 4 258 848 4 352 329 RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 53 TILLGGSUPPLYSNINGAR Not 1 ¥ Redovisnings- och vrderingsprinciper rsredovisningen r upprttad enligt rsredovisningslagen samt bokfringsnmndens allmnna rd. Principerna r ofrndrade jmfrt med tidigare r. EGET KAPITAL Eget kapital utgrs av stiftelsekapital samt balanserat resultat. Stiftelsekapitalet r bundet kapital och drmed ej tillgngligt fr utdelning. Balanserat resultat utgr fritt eget kapital. FINANSIELLA ANLGGNINGSTILLGNGAR De finansiella anlggningstillgngarna vrderas till det lgsta av anskaffningsvrde och verkligt vrde post fr post. ANSLAG Beviljade anslag redovisas direkt mot eget kapital i enlighet med BFN U95:3. Anslagen skuldfrs vid beslutstillfllet. Not 2 ¥ Resultat frn vrdepapper och fordringar som r anlggningstillgngar 2014 Ð 29 636 Ð29 636 2013 Ð 34 847 34 847 2014 3 809 668 39 452 3 849 119 2013 3 753 917 55 752 3 809 668 Ð 66 451 Ð 29 636 Ð Ð96 087 Ð 31 604 Ð 34 847 Ð Ð 66 541 3 753 033 3 743 218 Bokfrt vrde 1 978 467 1 774 566 3 753 033 Marknadsvrde 2 036 806 1 774 766 3 811 371 Bundet eget kapital 2 700 000 Fritt eget kapital 1 551 591 Ð 102 000 5 097 1 454 687 Nedskrivningar Not 3 ¥ Finansiella anlggningstillgngar Ingende anskaffningsvrde Reinvesterade utdelningar/frvrv Utgende ackumulerat anskaffningsvrde Ingende nedskrivningar rets nedskrivning terfrd nedskrivning Utgende ackumulerade nedskrivningar Bokfrt vrde Andelar i fonder FRN-fond Penningmarknadsfond Summa Not 4 ¥ Eget Kapital Belopp vid ret ingng Beslutade anslag rets resultat Belopp vid rets utgng 2 700 000 Stockholm den 17 mars 2015 Riksidrottsstyrelsen Karin Mattsson Weijber (ordfrande) | Anders Rydberg (vice ordfrande) Stefan Bessman | Krister Clerselius | Anita Edlund | Lena Engstrm | Bjrn Eriksson | Suzanne Lundvall Tommy Ohlstrm | Susanne Erlandsson | Mona Sahlin | Kristiina Sagbrant (personalrepresentant) Birgitta Ljung (generalsekreterare) 54 EKONOMI REVISIONSBERTTELSE Till styrelsen i DDKKHH Prins Bertils och Prinsessan Lilians Idrottsstiftelse, Org.nr 802403-4368 Rapport om rsredovisningen Vi har utfrt en revision av rsredovisningen fr DDKKHH Prins Bertils och Prinsessan Lilians Idrottsstiftelse fr r 2014. Stiftelsens rsredovisning ingr i den digitala versionen av detta dokument p sidorna 52Ð54 . STYRELSENS ANSVAR F R RSREDOVISNINGEN Det r styrelsen som har ansvaret fr att upprtta en rsredovisning som ger en rttvisande bild enligt rsredovisningslagen och fr den interna kontroll som styrelsen bedmer r ndvndig fr att upprtta en rsredovisning som inte innehller vsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror p oegentligheter eller p fel. REVISORNS ANSVAR Vrt ansvar r att uttala oss om rsredovisningen p grundval av vr revision. Vi har utfrt revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder krver att vi fljer yrkesetiska krav samt planerar och utfr revisionen fr att uppn rimlig skerhet att rsredovisningen inte innehller vsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika tgrder inhmta revisionsbevis om belopp och annan information i rsredovisningen. Revisorn vljer vilka tgrder som ska utfras, bland annat genom att bedma riskerna fr vsentliga felaktigheter i rsredovisningen, vare sig dessa beror p oegentligheter eller p fel. Vid denna riskbedmning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som r relevanta fr hur stiftelsen upprttar rsredovisningen fr att ge en rttvisande bild i syfte att utforma granskningstgrder som r ndamlsenliga med hnsyn till omstndigheterna, men inte i syfte att gra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar ocks en utvrdering av ndamlsenligheten i de redovisningsprinciper som har anvnts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvrdering av den vergripande presentationen i rsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhmtat r tillrckliga och ndamlsenliga som grund fr vrt uttalande. Rapport om andra krav enligt lagar och andra frfattningar Utver vr revision av rsredovisningen har vi ven utfrt en revision av styrelsens frvaltning fr DDKKHH Prins Bertils och Prinsessan Lilians Idrottsstiftelse fr r 2014. STYRELSENS ANSVAR Det r styrelsen som har ansvaret fr frvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelsefrordnandet. REVISORNS ANSVAR Vrt ansvar r att med rimlig skerhet uttala oss om huruvida vi vid vr granskning funnit att ngon styrelseledamot handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelsefrordnandet. Vi har utfrt revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag fr vrt uttalande om frvaltningen har vi utver vr revision av rsredovisningen granskat vsentliga beslut, tgrder och frhllanden i stiftelsen fr att kunna bedma om ngon styrelseledamot r ersttningsskyldig mot stiftelsen eller om det finns skl fr entledigande. Vi har ven granskat om ngon styrelseledamot p annat stt har handlat i strid med stiftelselagen, stiftelsefrordnandet eller rsredovisningslagen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhmtat r tillrckliga och ndamlsenliga som grund fr vrt uttalande. UTTALANDE Enligt vr uppfattning har styrelseledamterna inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelsefrordnandet eller rsredovisningslagen. Stockholm den 17 mars 2015 Grant Thornton Sweden AB Peter Ek Auktoriserad revisor UTTALANDE Enligt vr uppfattning har rsredovisningen upprttats i enlighet med rsredovisningslagen och ger en i alla vsentliga avseenden rttvisande bild av stiftelsens finansiella stllning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat fr ret enligt rsredovisningslagen. RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 55 Riksidrottsstyrelsen samt av riksidrottsmötet valda organ Karin Mattsson Weijber, ordfrande Anders Rydberg, vice ordfrande Susanne Erlandsson, vice ordfrande Krister Clerselius Anita Edlund Lena Engstrm Suzanne Lundvall Tommy Ohlstrm Mona Sahlin STYRELSEN RIKSIDROTTSSTYRELSEN Karin Mattsson Weijber, ordfrande Anders Rydberg, vice ordfrande Susanne Erlandsson, vice ordfrande Kristiina Sagbrant, personalrepresentant Stefan Bessman Bjrn Eriksson Krister Clerselius Suzanne Lundvall Tommy Ohlstrm Anita Edlund Lena Engstrm Mona Sahlin GENERALSEKRETERARE Birgitta Ljung Stefan Bessman RIKSIDROTTSNMNDEN Krister Malmsten, ordfrande Martin Holmgren, vice ordfrande Susanne Holmstrm Lena Blixt Lars Edvall Siv Karlsson Mats Larsson Thomas Tjder DOPINGNMNDEN ke Thimfors, ordfrande Owe Hultin, vice ordfrande Gran Claeson Margaretha Ivarson Anna-Karin Kammerling Magnus Forssblad Bjrn Eriksson DOPINGKOMMISSIONEN Kristina Olinder, ordfrande Lars Lilja, vice ordfrande ke Andrn-Sandberg Lise-Lotte Jansson Martin Fahlstrm Katarina Sundberg VALBEREDNING Hans Hellquist, ordfrande Doris Hgne Rydheim Bettan Andersson Thomas Persson Catarina Hanell Curt Hgberg Claes Pettersson RF : S REVISORER Grant Thornton revisionsbolag Birgitta Ljung, generalsekreterare LEKMANNAREVISORER Leif Thunman med Anders Eriksson som ersttare Margareta Wetterberg med Karin Redelius som ersttare RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 57 IDROTTEN I SIFFROR SVENSK IDROTT I SAMHLLET Andel (%) personer i ldern 16Ð84 r som r medlemmar i olika organisationer 60 % 50 40 30 20 10 0 Fackförbund Idrottsförening Boende- Konsument- Intresse- Humanitär Religiöst förening kooperativ org. organisation samfund Politiskt parti Föräldrakooperativ Annan n Kvinnor n Mn n Totalt Ej medlem Klla: Demoskop, 2012 Antal idrottsfreningar i RF:s 70 medlemsorganisationer 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1910 «20 «30 «40 «50 Medlemmar i ldern 6Ð80 r (totalt 3 185 000) 46 % 54% n Kvinnor (1 456 000) n Mn (1 729 000) Klla: SCB, 2014 «60 «70 «80 * Frn 2013 endast freningar med organisationsnummer. «90 2000 «10 2014* Klla: RF, 2014 Personer med ledaruppdrag* i ldern 6Ð80 r (totalt 849 000) 43% 57 % n Kvinnor (364 000) n Mn (485 000) * Ledare, trnare, funktionr/domare eller liknande uppdrag. Klla: SCB, 2014 RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 59 SF med flest antal aktiva i idrott* 2013 uppdelat p kn Freningsttheten* inom idrottens distrikt Ð20 n n n n Norrbotten 21Ð25 26Ð30 Golf Fotboll 31Ð35 Friidrott Västerbotten Korpen Jämtland/ Härjedalen Västernorrland Ridsport Gymnastik Hälsingland Dalarna Västsvenska * Antal freningar med organisationsnummer per 10 000 invnare. Klla: RF, 2014 Simning Gästrikland Innebandy Uppland VästVärmland manland Stockholm Örebro Södermanland ÖstergötVästerland Gotland götland Skidor Tennis 0 n Småland Halland 150 100 Skateboard Flygsport 50 Am. fotboll Issegling n 30Ð45 r Kvinnor (33 %) n 46Ð60 r ver 60 r 250 000 300 000 Mn Ishockey 0 Mn (67 %) Klla: RF, 2014 n Andel (%) kvinnor och mn i SF:s frbundsstyrelser 2013 20 Kvinnor 40 n 60 80 100 % Mn Klla: RF, 2014 Svensk idrotts internationella representation* (antal) 100 % 300 80 250 200 60 150 40 100 20 50 0 1985 n 60 200 000 Ridsport Konståkning Gymnastik Dans Friidrott 200 Under 30 r n 150 000 SF med hgsta andel (%) kvinnor respektive mn 2013 Antal kvinnor och mn i SF-styrelser 2013 (totalt 563 varav 193 kvinnor och 370 mn) 0 Kvinnor 100 000 * Medlemmar som deltagit i ngon aktivitet i en frening. Klla: RF, 2014 Blekinge Skåne 50 000 Kvinnor 1990 n 1995 2000 2005 Mn Klla: RF, 2014 2010 2013 0 2009 n Kvinnor 2010 n 2011 2012 2013 Mn * Nordiska uppdrag ej inrkn. Klla: RF, 2014 IDROTTEN I SIFFROR BARN OCH UNGDOM (6Ð25 R ) Andel (%) som gnar sig t mttligt anstrngande* motion/idrott minst tre gnger per vecka p fritiden Andel (%) som gnar sig t mycket anstrngande* motion/idrott minst en gng per vecka p fritiden 80 % 100 % 80 60 60 40 40 20 20 0 6Ð12 r n Flickor 13Ð18 r Pojkar n n Totalt 19Ð25 r 6Ð12 r 0 n Flickor 13Ð18 r n Pojkar n Totalt 19Ð25 r * Aktivitet i minst 20 minuter som innebr att personen blir varm och andas ngot kraftigare n normalt. Klla: SCB, 2014 * Innebr att personen svettas och andas mycket kraftigare n normalt. Klla: SCB, 2014 Andel (%) som utvar motion i olika sammanhang Andel (%) som deltagit i ngon tvling/match 6Ð12 r 13Ð18 r 19Ð25 r Frening Flickor Pojkar Flickor Pojkar Unga kvinnor Unga mn 79 75 50 65 29 48 Fretag 17 7 15 17 45 23 P egen hand 53 79 74 66 78 83 70 % 60 50 40 30 20 10 6Ð12 r 0 n Flickor 13Ð18 r n 19Ð25 r Pojkar Klla: SCB, 2014 * En person kan utva motion/idrott i mer n ett sammanhang. Klla: SCB, 2014 * Av dem som regelbundet utvar motion/idrott. Klla: SCB, 2014 De tio populraste motions- och idrottsaktiviteterna De tio populraste tvlingsaktiviteterna Löpning/jogging Fotboll Innebandy Löpning/jogging Prom./stavgång/power walk Fotboll Styrketräning/gym Friidrott Cykling/mountainbike Simning Dans (alla kat.) Grupptr./aerobics, gympa, o.d. Handboll Basket Skidor, längd Ishockey Dans (alla kat.) Skidor, utför/snowboard Ridning Innebandy 0 n 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 Flickor n Pojkar * Antal som utvar aktiviteterna regelbundet. Avrundat till nrmaste tusental. Klla: SCB, 2013 0 n 100 000 Flickor n 200 000 300 000 400 000 500 000 Pojkar * Antal som deltagit p minst en tvling/match i aktiviteten. Avrundat till nrmaste tusental. Klla: SCB, 2013 RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 61 Antal medlemmar i ldern 6Ð25 r (totalt 1 247 000 varav 572 000 flickor och 675 000 pojkar) Personer med ledaruppdrag* i ldern 6Ð25 r (totalt 269 000) 300 49 % 250 Flickor (131 000) n n 51 % Pojkar (138 000) * Ledare, trnare, funktionr/domare eller liknande uppdrag. Klla: SCB, 2014 200 150 Antal sammankomster per frening med lokalt aktivitetsstd 2013 100 50 0 6Ð12 r n Flickor (46 %) 13Ð18 r n n Ð400 19Ð25 r Gotland (288), Jämtland/Härjedalen (299), Dalarna (330), Hälsingland (332), Blekinge (392), Värmland (397), Västergötland (398), Småland (400) Pojkar (54 %) Klla: SCB, 2014 n 401Ð500 Idrottslyftet r 1Ð5 samt 2013* 1. 2007/08, 12 mn 2. 2008/09, 12 mn 3. 2009/10, 12 mn 4. 2010/11, 12 mn 5. 2011/12, 18 mn 2013, 12 mn Samtliga r Antal freningar 8 600 9 400 10 076 10 250 11 683 8 361 58 640 * Delvis ny utformning av programmet. Klla: RF, 2013 Norrbotten Antal Flickor Pojkar satsningar % % 12 700 14 000 16 500 15 617 27 532 17 944 104 293 51 45 44 45 46 45 49 55 56 55 54 55 46 Halland (415), Västernorrland (423), Norrbotten (427), Örebro (428), Södermanland (449), Västmanland (459), Gästrikland (464), Östergötland (482), Uppland (484) n 501Ð600 Västerbotten Jämtland/ Härjedalen Västernorrland Västerbotten (509), Skåne (547) n 601Ð Hälsingland Väst (606), Stockholm (996) Gästrikland Dalarna 54 Uppland Västmanland Stockholm Örebro Södermanland ÖstergötVästerland Gotland götland Värmland Idrotter med flest aktiviteter* fr barn och ungdom (7Ð20 r) 2013 Västsvenska Småland Halland Fotboll Ridsport Skåne Klla: RF, 2013 Innebandy Blekinge Tennis Lokalt aktivitetsstd 2013, antal deltagartillfllen (totalt 52 284 122 varav 39 % flickor och 61 % pojkar) Simning Ishockey Basket lder Handboll Gymnastik Friidrott 0 300 600 900 1 200 1 500 1 800 * Antal sammankomster, lokalt aktivitetsstd i 1 000-tal. Klla: RF, 2014 62 Flickor 7Ð12 r 10 385 783 13Ð16 r 6 642 103 17Ð20 r 3 083 733 21Ð r* 134 398 % 40 39 35 35 Pojkar 15 530 994 10 455 344 5 806 916 244 851 % 60 61 65 65 Totalt 25 916 777 17 097 447 8 890 649 379 249 * Ingen vre ldersgrns fr idrott fr funktionsnedsatta. Klla: RF, 2014 IDROTTEN I SIFFROR VUXNA (26Ð80 R ) Andel (%) som gnar sig t mttligt anstrngande* motion/idrott minst tre gnger per vecka p fritiden Andel (%) som gnar sig t mycket anstrngande* motion/idrott minst en gng per vecka p fritiden 80 % 80 % 60 60 40 40 20 20 0 26Ð40 r n Kvinnor 41Ð55 r n Mn 56Ð67 r n 68Ð80 r Totalt 0 26Ð40 r n Kvinnor 41Ð55 r n Mn 56Ð67 r n Totalt 68Ð80 r * Aktivitet i minst 20 minuter som innebr att personen blir varm och andas ngot kraftigare n normalt. Klla: SCB, 2014 * Innebr att personen svettas och andas mycket kraftigare n normalt. Klla: SCB, 2014 Andel* (%) som motionerar/idrottar i olika sammanhang Andel* (%) som deltagit i ngon tvling/match 80 % 40 % 60 30 40 20 20 10 I en frening 0 n Kvinnor I ett fretag n Mn P egen hand 26Ð40 r 0 n Kvinnor 41Ð55 r n 56Ð67 r Mn 68Ð80 r * En person kan utva motion/idrott i mer n ett sammanhang. Klla: SCB, 2014 * Av dem som regelbundet utvar motion/idrott. Klla: SCB, 2014 De tio populraste motions- och idrottsaktiviteterna De tio populraste tvlingsaktiviteterna Promenader/stavgång/power walk Löpning/jogging Golf Löpning/jogging Styrketräning/gym Fotboll Cykling/mountainbike Cykling/mountainbike Grupptr./aerobics, gympa o.d. Bowling Skidor, längd Simning Yoga/meditation/qigong o.d. Innebandy Dans (alla kat.) Skidor, längd Skytte Boule Ishockey Spinning/motionscykel 0 500’ 1 000’ 1 500’ 2 000’ 2 500’ 3 000’ 3 500’ n Kvinnor n Mn * Antal som utvar aktiviteterna regelbundet. Avrundat till nrmaste tusental. Klla: SCB, 2013 0 50’ n 100’ 150’ 200’ 250’ 300’ 350’ 400’ Kvinnor n Mn * Antal som deltagit p minst en tvling/match i aktiviteten. Avrundat till nrmaste tusental. Klla: SCB, 2013 RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 63 ELIT Andel (%) kvinnor och mn som lgger ner olika tid p idrottsmedier* under en vecka 50 % 40 30 20 10 n 0 0 tim 1Ð4 tim 5Ð9 tim 10Ð15 tim Antal kvinnor och mn som r landslagsaktiva* 2014 2 936 3 000 Kvinnor 16Ð tim 734 800 536 600 1 500 1 529 1 407 Mn Antal trnare p frbundsniv 2013 2 500 2 000 n * Dator/tv-spel, tv, tidningar och internet med idrottsligt innehll. Klla: SCB, 2014 400 1 000 200 198 500 0 n Kvinnor (48 %) n Mn (52 %) n Totalt * SF uppgett utifrn antal i genomsnittlig landslagstrupp. Klla: RF, 2014 Svenska landslagstruppers antal medaljer vid senaste* VM eller motsvarande 300 248 250 200 150 100 61 97 90 50 0 Guld Silver Brons Totalt * rtalet nr senaste VM eller motsvarande genomfrdes varierar mellan olika idrotter. Klla: RF, 2014 64 0 n Kvinnor (28 %) n Mn (72 %) n Totalt Klla: RF, 2014 Svenska landslagstruppers andel (%) tagna medaljer i relation till mjliga* medaljer Bandy Innebandy Dragkamp Bilsport Curling Flygsport Fotboll Ishockey Sportdykning Danssport Samtliga 0 20 40 60 80 100 % * De medaljer som SF har mjlighet att vinna, t.ex. en medalj r mjlig i fotbolls-VM. Klla: RF, 2014 IDROTTEN I SIFFROR Specialidrottsfrbund med internationell elitverksamhet som ftt hgst std 2014 (tsek) Antal elitidrottsstipendiater 2013Ð2014 33 Handikapp 21 Skidor Fotboll 54 Ridsport Cykel 0 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 Specialidrottsfrbund med internationell elitverksamhet som ftt lgst std 2014 (tsek) l n Issegling s Dart Klla: RF, 2014 0 6 30 40 50 60 Klla: RF, 2014 Riksidrottsgymnasier* (RIG), 1 059 elever (454 flickor och 605 pojkar) vid 53 gymnasier i 43 kommuner l Gång 20 n Kvinnor (61 %) n Mn (39 %) n Totalt Boule Sportdykning 10 Individuell idrott Ort med tv ind. RIG Lagidrott Bde individuell och lagidrott 12 18 24 30 36 42 48 54 60 Specialidrottsfrbund med hgst kostnad* fr landslagsverksamheten 2013 (msek) Fotboll Skidor Ishockey Handboll Handikapp 0 50 100 150 200 Specialidrottsfrbund med lgst kostnad* fr landslagsverksamheten 2013 (msek) Leksand 250 Uppsala Racerbåt Frisbee Sportdykning Mark Sävsjö Bob och rodel Issegling 0 0,05 0,10 * Faktiska kostnader. Klla: RF, 2014 0,15 0,20 0,25 0,30 Hälsingborgiil * Lsret 2014/2015. Klla: RF, 2014 RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 65 ANTIDOPING OCH BESTRAFFNINGAR Antal dopingprov och bestraffade 2005Ð2014* Andel (%) bestraffningar* i relation till tagna prov 2004Ð2013 4 100 3 900 1,0 % 40 0,8 30 0,6 20 0,4 10 0,2 0 0,0 35 3 800 3 700 25 3 600 3 500 15 3 400 3 300 5 3 200 3 100 50 45 4 000 2005 Õ06 n Õ07 Antal prov Õ08 n Õ09 Õ10 Bestraffade Õ11 Õ12 Õ13 2014 2004 Õ05 Õ06 Õ07 Õ08 Õ09 Õ10 Õ11 Õ12 2013 * Fr 2014 finns 7 ytterligare dopingfall under utredning. Klla: RF, 2014 * Av de bestraffade var 2 % kvinnor och 98 % mn. Klla: RF, 2013 Antal dopingprov inom de 10 SF som testats mest under 2013 Bestraffade dopingfall 2003Ð2014* frdelat p dopingfrseelser (367 st) Fotboll Friidrott Ishockey 4. Handboll Styrkelyft 5. 3. Skidor Am. fotboll Basket Volleyboll 0 n 50 Kvinnor 100 n 150 200 250 Mn Klla: RF, 2014 300 Inkomna renden till Riksidrottsnmnden* 120 114 118 123 2008 2009 2010 128 108 117 133 90 60 30 0 2011 2012 2013 2014 * Det hgsta verklagandeorganet inom svensk idrott fr prvning av bestraffningsrenden och vriga verklagningsrenden. Klla: RF 66 1. 1. AAS och andra anabola substanser 2. Vägran, smitning, försvårande 3. Cannabis 4. Stimulantia 5. Stimulantia, kokain 6. Diuretika 7. Övriga på dopinglistan 8. Övriga förseelser, ej dopinglistan 2. Budo och kampsport 150 6. 7. 8. * 2014 innehller preliminra siffror. Klla: RF, 2014 IDROTTEN I SIFFROR EKONOMI Utveckling av utbetalat statsanslag (msek) SF med hgst omsttning 2013 alt. 2013/2014 (msek) 2 000 Fotboll Ishockey* 1 500 Golf Skidor Innebandy 1 000 Ridsport Orientering 500 Handikapp Handboll 0 2009 Klla: RF, 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Simning 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 * Inkl. stor del av hemma-VM, drav stor kning frn fregende r. Klla: RF, 2014 SF med hgst andel (%) sjlvfinansieringsgrad 2013/2014 Utveckling av SF-bidrag, lokalt aktivitetsstd och Idrottslyftet 2000Ð2014 (msek) 700 Fotboll 600 Golf Bilsport 500 Skidor 400 Bandy 300 Motorcykel Rugby 200 Tyngdlyftning Innebandy 100 Orientering 0 2000 ’01 ’02 ’03 ’04 ’05 ’06 ’07 ’08 ’09 ’10 ’11 ’12 ’13 ’14 n Lokalt aktivitetsstd n SF-bidrag n Idrottslyftet Klla: RF 2014 RF:s kostnader per verksamhetsomrde 2014 (msek) 0 20 40 60 80 100 % Klla: RF, 2014 SF med hgst eget kapital 2013/2014 (msek) Fotboll Skidor Specialidrott inom gymnasieskolan 41,6 Insatser mot doping 26,3 Idrottsforskning 16,0 Golf Korpen Ishockey Gemensam verksamhet inom idrotten 534,5 Idrottslyftet 500,0 Tennis Handikapp Ridsport Handboll Skytte Klla: RF, 2014 0 LOK-stöd 630,0 Klla: RF, 2014 50 100 150 200 250 RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 300 | 67 Ordinarie bidrag till RF:s distrikt (ksek) Distrikt Blekinge Dalarna Gotland Gstrikland Halland Hlsingland Jmtland/Hrjedalen Norrbotten Skne Smland Stockholm Sdermanland Uppland Vrmland Vsterbotten Vstergtland Vsternorrland Vstmanland Vstsvenska rebro ln stergtland Summa En genomsnittlig frenings inkomster (%) Ordinarie bidrag* Antal 774 1 134 599 742 1 007 765 787 1 043 2 367 1 923 2 952 1 050 1 137 1 163 1 076 1 604 967 946 1 921 909 1 134 367 909 176 313 714 377 410 642 2 191 1 753 2 699 667 855 818 637 1 318 659 531 1 641 540 800 2013 26 000 2014 freningar** 776 1 134 601 744 1 014 761 785 1 033 2 399 1 928 2 948 1 032 1 126 1 165 1 072 1 597 974 942 1 912 916 1 141 26 000 19 017 * Gotland erhller enligt beslut p Riksidrottsmtet 1991 ett vattenbidrag p 2 109 KSEK och Norrbotten Barents Kalottstd p 168 KSEK. ** Avser huvudfreningar Ð ej sektioner. Klla RF, 2014 LOK-stöd Idrottslyftet Kommunala bidrag Medlemsavgifter Träningsavgifter Egna arrangemang Reklam, sponsring Bingo, lotter Försäljning Övrigt Klla: RF 2014 0 5 10 15 20 % En genomsnittlig frenings utgifter (%) Lönekostnader Ersättningar Anläggningskostnader Tävling/träning Hyror Materiel/utrustning Kansli/administration Övrigt Klla: RF 2014 0 5 10 15 Svenska folkets utgifter fr motion och idrott under de senaste 12 mnaderna (6Ð80 r) 2 400 2 100 1 800 1 500 1 200 900 600 300 0 Medlems-/ Övriga avg. för träningsavgifter motion/idrott Klla: SCB 2014 68 Kläder/ skor Utrustning Biljetter till Konsumtion av Spel och Resor med motionsevenemang idrottsmedier vadslagning idrottsinriktning n Kvinnor n Mn 20 25 % IDROTTEN I SIFFROR SISU IDROTTSUTBILDARNA Frndring av statsbidrag till SISU Idrottsutbildarna 2008Ð2014 (tkr) Antal deltagare i studieverksamheten 2010Ð2014 120 000 1 200 000 100 000 1 000 000 80 000 800 000 60 000 600 000 40 000 400 000 20 000 200 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Klla: Utbildningsmodulen 1 544 255 1 696 853 1 777 800 1 617 533 1 676 329 Arrangemang 95 234 105 719 112 278 110 943 126 807 Deltagare 762 855 824 585 916 269 915 045 1 026 376 Studieverksamheten i de fem strsta medlemsorganisationerna 2014 Fotboll Ridsport Ishockey Golf Innebandy Utbildningstimmar 478 726 207 312 117 259 102 050 97 074 Arrangemang 31 656 18 915 7 459 10 243 8 072 Deltagare 269 791 150 072 65 380 61 350 64 586 Klla: Utbildningsmodulen Studieverksamheten i de fem strsta distrikten 2014 Utbildningstimmar Vstergtland Smland Vst Skne rebro Klla: Utbildningsmodulen 287 120 265 262 172 395 129 092 100 164 2011 2012 2013 n Kvinnor n Mn n Totalt 2014 Antal utbildningstimmar per 100 invnare Studieverksamhetens utveckling 2010Ð2014 2010 2011 2012 2013 2014 2010 Klla: Utbildningsmodulen Klla: Utbildningsmodulen Utbildningstimmar 0 Arrangemang 17 031 16 494 15 386 8 329 7 186 Deltagare 132 917 167 638 107 498 61 328 52 473 n Ð9 Stockholm (5), Uppland (8) n 10Ð19 Skne (10), Vsternorrland (10) Dalarna (12), stergtland (12) Halland (13), Jmtland/Hrjedalen (14) Sdermanland (16), Vst (18) Vstmanland (18), Gstrikland (19) Norrbotten (19) n 20Ð29 Vrmland (20) Hlsingland (24) Gotland (28) Norrbotten Norrbotten Västerbotten Västerbotten Västernorrland Jämtland/ Härjedalen n 30Ð Vsterbotten (33) Smland (35) rebro (41) Blekinge (45) Vstergtland (47) Hälsingland Gästrikland Dalarna Uppland Värmland Västmanland Skåne Örebro Väst Västergötland Stockholm Södermanland Östergötland Gotland Småland Halland Klla: Utbildningsmodulen Skåne Blekinge RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 69 RIKSIDROTTSF RBUNDETS MEDLEMSF RBUND AKTIV IDROTT* Andel (%) Antal freningar** Antal 2013 kvinnor 2013 2014 Akademisk Idrott 49 636 48 70 72 Amerikansk fotboll 7 516 12 75 81 Badminton 21 301 36 222 226 Bandy 29 127 20 185 168 Bangolf 5 733 33 94 92 Baseboll 1 302 24 27 30 Basketboll 60 002 47 313 328 Biljard 3 330 14 37 38 Bilsport 28 050 22 455 449 Bob och rodel 200 38 32 28 Bordtennis 36 694 20 588 550 Boule 9 517 42 247 246 Bowling 19 163 31 595 591 Boxning 7 595 28 167 167 Brottning 10 072 27 164 168 Budo och kampsport 29 279 29 620 638 Bgskytte 8 353 33 144 154 Casting 1 704 37 51 52 Curling 3 899 20 57 61 Cykel 24 991 25 335 350 Danssport 28 704 62 161 170 Dart 816 19 171 165 Draghund 2 137 59 72 89 Dragkamp 1 369 41 22 24 Dvidrott 3 386 51 51 48 Flygsport 18 781 11 340 344 Fotboll 373 037 33 3 182 3 230 Friidrott 357 703 60 965 992 Frisbee 1 545 19 71 81 Fktning 4 612 30 54 56 Golf 414 758 30 440 432 Gymnastik 144 940 76 1 057 1 067 Gng 2 372 49 107 105 Handboll 70 666 48 403 406 Handikapp 18 503 42 498 514 Innebandy 100 482 29 935 930 Ishockey 78 188 14 556 554 Issegling 345 12 34 37 Judo 11 787 28 162 163 Kanot 15 492 38 117 120 Karate 10 696 33 311 310 Klttring 13 452 37 73 74 Konstkning 20 578 82 135 137 Korpen 150 932 33 353 357 Landhockey 3 347 45 23 25 Motorcykel och snskoter 63 404 20 453 453 Mngkamp 2 003 33 75 77 Orientering 66 915 43 572 573 Racerbt 127 26 32 38 Ridsport 146 195 90 888 877 Rodd 3 257 41 62 63 Rugby 5 800 21 39 45 Segling 21 316 37 354 350 Simning 119 736 52 302 310 Skateboard 935 10 ej uppgift 53 Skidor 97 264 41 1 338 1 318 70 LOKALT AKTIVITETSST D Antal deltagartillfllen 2012 2013 66 039 53 201 136 354 132 788 551 989 548 783 415 640 394 054 32 834 24 657 28 146 27 302 2 515 407 2 359 459 9 398 7 984 34 656 30 981 4 074 4 240 669 458 680 285 19 674 3 341 199 086 168 409 462 064 382 304 342 246 317 135 999 647 999 538 61 716 75 157 4 852 4 606 13 367 12 857 67 194 59 337 136 253 128 297 202 417 2 218 1 324 5 735 6 104 58 696 52 243 7 587 5 967 18 285 422 18 266 198 1 381 580 1 338 812 8 618 9 837 89 416 102 562 465 263 422 225 2 275 542 2 456 067 1 131 1 909 2 932 134 2 862 092 269 348 260 773 5 081 551 5 019 067 4 114 559 4 010 567 248 413 363 300 342 185 75 446 70 362 735 325 719 984 37 583 41 188 627 033 625 427 163 835 164 549 12 729 10 928 99 777 92 909 5 932 6 570 353 320 344 144 294 143 2 623 346 2 609 922 42 311 31 691 61 477 63 809 114 490 107 896 2 104 674 2 145 067 ej medlem 115 958 442 802 451 789 ORDINARIE SF-std 2012 3 014 1 856 2 956 3 987 1 093 1 039 9 044 1 045 3 308 720 4 176 1 160 3 140 2 731 3 251 4 086 1 794 841 2 176 2 992 2 479 779 835 1 031 2 412 2 697 27 650 11 691 836 1 691 11 095 9 138 1 174 11 101 9 449 13 790 14 498 712 2 238 3 008 2 139 1 344 3 890 16 000 847 3 444 1 121 6 864 815 17 677 1 593 1 125 6 527 8 291 750 10 521 VRIGT SF-std*** 2014 945 1 105 1 525 1 920 696 728 4 614 694 1 968 475 2 257 543 2 140 1 752 2 072 2 546 1 241 501 1 420 2 523 1 018 445 553 662 1 085 1 371 14 696 4 671 486 1 084 4 234 4 295 532 5 255 6 516 6 576 6 458 435 1 409 2 045 1 338 635 2 204 4 117 589 1 801 600 3 576 463 7 379 1 151 580 2 909 3 987 376 6 589 TOTALT SFstd/bidrag 2014 3 960 2 961 4 481 5 907 1 789 1 767 13 658 1 739 5 276 1 195 6 433 1 703 5 280 4 484 5 322 6 632 3 035 1 342 3 597 5 514 3 497 1 224 1 388 1 693 3 497 4 067 42 346 16 362 1 322 2 775 15 329 13 433 1 706 16 357 15 965 20 366 20 956 1 147 3 646 5 053 3 477 1 978 6 094 20 117 1 436 5 246 1 720 10 440 1 278 25 056 2 744 1 705 9 436 12 278 1 126 17 110 IDROTTEN I SIFFROR Skidskytte Skolidrott Skridsko Skyttesport Sportdykning Squash Styrkelyft Taekwondo Tennis Triathlon Tyngdlyftning Varpa Vattenskidor Volleyboll Summa AKTIV IDROTT* Andel (%) Antal 2013 kvinnor 1 599 43 59 833 43 8 376 41 73 299 18 11 404 29 3 968 18 22 044 31 9 801 33 85 640 36 5 024 40 8 616 22 1 296 40 4 357 38 21 261 57 3 049 562 42 Antal freningar** 2013 2014 71 66 1 312 1 318 75 84 1 120 1 111 162 162 43 45 130 146 162 183 430 422 200 239 89 97 48 51 63 64 166 166 22 957 23 230 LOKALT AKTIVITETSST D Antal deltagartillfllen 2012 2013 15 806 12 990 365 699 348 931 17 715 24 322 192 973 193 647 32 398 30 478 26 820 23 407 108 211 84 870 496 709 487 768 1 605 329 1 543 629 9 094 9 389 68 218 65 418 3 989 3 338 22 346 23 330 254 401 258 661 52 832 726 52 285 991 ORDINARIE SF-std 2012 2 030 3 739 2 080 4 371 1 510 1 224 1 792 2 388 7 213 1 468 1 082 706 1 013 3 721 300 000 VRIGT SF-std*** 2014 1 368 1 486 1 140 2 979 680 585 872 1 581 3 598 1 063 659 377 712 2 116 153 000 TOTALT SFstd/bidrag 2014 3 398 5 225 3 220 7 350 2 189 1 809 2 663 3 969 10 811 2 532 1 741 1 084 1 725 5 838 453 000 * En person kan vara aktiv i idrott i flera SF (med Óaktiv i idrottÓ menas att man deltagit minst en gng per r i ngon av freningens aktiviteter). ** En del freningar bestr av olika sektioner och finns drmed med i flera SF. Frn 2013 redovisas enbart freningar med organisationsnummer. *** Idrottslyft samt elitstd. Sedan RF-stmman 2013 har Svenska Skateboardfrbundet valts in. RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 71 STIPENDIER OCH UTMRKELSER 2014 PRINS BERTILS OCH PRINSESSAN LILIANS IDROTTS STIFTELSE Martina Karlsson, Stockholm Amerikansk fotboll, 20 000 kr Thomas Kronvold, Gteborg Handboll, 20 000 kr Maria Taljegrd, Mlndal Konstkning, 15 000 kr Pernilla Wennberg, Duvhed Ridsport, 20 000 kr Thomasine Nilsson Wrede, Stockholm Skidor, 25 000 kr GUSTAF V : S 90 - RSFOND Konung Gustaf V:s 90-rsfond bygger sin verksamhet p nra kontakter med ungdoms- och idrottsorganisationer. Totalt sktes bidrag fr 1 279 950 kr frn idrottsrrelsen. Frdelningen blev 460 000 kr. Anebyortens Ridklubb 6 000 kr FK Karlskrona 85 000 kr Staffanstorps GIF 25 000 kr Freningen Capoeira Boa Vontade, Mlndal 20 000 kr KRIK, Kristen Idrottskontakt 50 000 kr Nacka Handikappidrott 10 000 kr Sandvikens AIK/Bandy 35 000 kr Sandvikens AIK/Bandy 10 000 kr Svenska Konstkningsfrbundet, r 2 av 3 75 000 kr Sveriges Akademiska Idrottsfrbund 70 000 kr Vstmanlands Idrottsfrbund, r 3 av 3 70 000 kr Segelsllskapet Viken, gir 4 000 kr FOLKSAMS IDROTTSFOND Varje r delar Folksams Idrottsfond ut stipendier till unga ledare. Under 2014 har nstan 200 ungdomar mellan 16 och 25 r tilldelats stipendiet och ftt mjlighet att delta p ledarcamper och utveckla sina ledaregenskaper. Dessa ledarcamper r ett samarrangemang mellan 3Ð4 olika distrikt. Fljande distrikt har haft ledarcamper. Kursivt r distriktet dr campen hllits. 72 Stockholm Uppland Gotland Vstmanland Sdermanland stergtland rebro Vrmland Vstergtland Vstsvenska REGERINGSMEDALJEN ILLIS QUORUM Regeringen har beslutat att tilldela professor Arne Ljungqvist Illis Quorum av tolfte storleken fr sina utomordentliga insatser fr en ren och hlsosam idrott fri frn dopning. Medaljen delas ut av regeringen fr att belna insatser fr kulturella, vetenskapliga och andra allmnnyttiga ndaml. RF : S OCH SVENSKA SPELS ELIT IDROTTSSTIPENDIUM 2014/2015 Syftet med RF:s och Svenska Spels Elitidrottsstipendium r att mjliggra fr elitidrottare att samtidigt med idrottande p landslagsniv bedriva eftergymnasiala studier p lgst halvfart. Stipendiet r p 45 000 kronor per stipendiat och lsr. Fredrik Isaksson, Amerikansk fotboll Jonatan Nordh, Badminton Josefine Loob, Basket Isabelle Hultin, Bowling Annie Torell, Bowling Helena Envall, Boxning Anton Eurn, Brottning Janni Larsson, Budo, brazilansk jiujitsu Fredrik Widgren, Budo, ju-jutsu Agnes Knochenhauer, Curling Emmy Thelberg, Cykel, MTB och landsvgscykel Therese Bostrm, Fotboll Elin Landstrm, Fotboll Lovisa Lindh, Friidrott, medeldistans Johan Rogestedt, Friidrott, 800 m och 1 500 m Melker Svrd Jacobsson, Friidrott, stavhopp Frida Gustafsson Spng, Golf Hannes Rnneblad, Golf Jacob Melin, Gymnastik, trupp Lina Sjberg, Gymnastik, trampolin Anatole Vera Ibanez, Gng Edijana Dafe, Handboll Emma Hawia-Svensson, Handboll Tobias Thulin, Handboll Per Kasperi, Handikappidrott, klkhockey Nicolina Pernheim, Handikappidrott, judo Maja Reichard, Handikappidrott, simning Fabian Rignell, Handikappidrott, bordtennis Sofie Andersson, Innebandy Iza Rydfjll, Innebandy Anna Wijk, Innebandy Valentina Lizana Wallner, Ishockey Linnea Stensils, Kanot, sprint Jonathan Hydn, Karate, kumite (fight) Matilda Sderlund, Klttring, lead Viktoria Helgesson, Konstkning Hanna Karem, Konstkning, synchro Lilian Forsgren, Orientering Jonas Leandersson, Orientering Cecilia Thomasson, Orientering, MTB-orientering Sandra Anderberg, Ridsport, voltige Fritiof Hedstrm, Segling, 49er Mattias Carlsson, Simning Magdalena Kuras, Simning Ida Lindborg, Simning Anna Holmlund, Skidor, skicross Anton Lindblad, Skidor, lngd Sara Lindborg, Skidor, lngd Britta Norgren, Skidor, lngd Tobias Arwidson, Skidskytte Ranya Ezzi, Skridsko, short track Elina Rnnqvist, Styrkelyft Uno Sanli, Taekwondo Johan Brunstrm, Tennis Joel Vikner, Triathlon Carita Hansson, Tyngdlyftning Daniel Efverstrm, Vattenskidor Johan Efverstrm, Vattenskidor Anton Wijk Tegenrot, Volleyboll SVENSKA SENIORVRLSMSTARE 2014 Akademisk idrott Eric Bjrk, Hampus Dargren, Marcus Ekengren, Albin Engholm, Anton Eriksson, Tobias Gustafsson, Jon Hedlund, Oskar Henrikson, Joel Kanebjrk, Martin Karlsson, Alex Kjellbris, Carl Kostov Bredberg, Kim Lundstrm, Andreas Nordh, Kristofer Widlundh, Tim Wiklund, Johannes Wilhelmsson, Jonas gren, innebandy herrar Erika Andersson, Sofie Andersson, Malin Andrason, Katarina Bjuhr, Stephanie Boberg, Cornelia Fjellstedt, Tilda Flodell, Rebecca Heed-Arvidsson, Sara Helin, Alexandra Hgberg, Erika Johansson, Julia Johansson, Julia Larsson, Linnea Lexe, Olivia Ruthstrm, Iza Rydfjll, sa Tjusberg, Anna Wijk, Innebandy damer Ohlsson Karolin, orientering sprint Albin Ridefelt, orientering medeldistans Lilian Forsgren, Helena Karlsson, Lina Strand, orientering damstafett Oskar Sjberg, Albin Ridefelt, Rassmus Andersson, orientering herrstafett Bilsport Alexander Hagberg, radiostyrd bil, 1:10 nitrotouring 200 mm Budo och kampsport Martina Gramenius, BJJ, blbltesklassen Neda Khezerian, BJJ, vitbltesklassen Janni Larsson, BJJ, svartbltesklassen Angela Sterp, BJJ, blbltesklassen Klara Tibbling, lilabltesklassen Janni Larsson, jujutsu, Ne wazaklassen Susan Kariuki, thaiboxning, Ð48 kg-klassen Isa Tidblad Keskikangas, thaiboxning, Ð75 kg-klassen Bgskytte Lina Bjrklund, flt Erik Jonsson, flt Casting Fredrik Nylund, mixed 600 kg Jennie Andersson, 540 kg, damer Jennie Andersson, mixed 600 kg Emma Elmelid, mixed 600 kg Daniel, Eriksson, mixed 600 kg Lina Frost, mixed 600 kg Lina Frost, 540 kg, damer Per Frostgard, mixed 600 kg Katarina Nylund, mixed 600 kg Katarina Nylund, 540 kg, damer Lovisa Persson, 540 kg, damer Magdalena Persson, 540 kg, damer Karolina Persson, 540 kg, damer Carolina Stjerna, 540 kg, damer Friidrott Abeba Aregawi, 1 500 m (inomhus) Handikappidrott Joakim Bjrkman, golf Marcus Malo, golf Johan Kammerstad, golf Jrgen Tjelander, golf Martin Hll, sportskytte, gevr falling target Jonas Jacobsson, sportskytte, gevr lufst 10 m R1 Jonas Jacobsson, sportskytte, gevr helmatchen 50 m R7 Joackim Norberg, sportskytte, luftpistol 10 m P5 Joackim Norberg, sportskytte, sportpistol 25 m P3 Innebandy Rasmus Enstrm, Karl-Johan Iraeus, Mattias Samuelsson, Jonas Adriansson, Alexander Galante Carlstrm, Emil Johansson, Joel Kanebjrk, Anton Karlsson, Patrik Malmstrm, Robin Nilsberth, Kim Nilsson, Johan Rehn, Alexander Rudd, Johan Samuelsson, Henrik Stenberg, Rasmus Sundstedt, Jonas Svahn, Mattias Wallgren, Patrik man, Martin stholm, landslag herrar Anna-Karin Viklund, flygkastning salmon distance Kanot Emma Elmelid, 540 kg, damer Morgan Eriksson, mixed 600 kg Adam Renheim, snskoter cross Dragkamp Max Karlsson, squirt Motorcykel och snskoter Mngkamp Lisa Andersson, stafett Johan Eklv, sprint Johan Eklv, stafett Andreas Holmqvist, stafett Bjrn Karlsson, stafett Frida Wallstrm, orienteringsskytte sprint Frida Wallstrm, stafett Orientering Gustav Bergman, stafett Annika Billstam, medeldistans Fredrik Johansson, stafett Michael Johansson, precisionsorientering paralympicsklassen Jonas Leandersson, stafett Cecilia Thomasson, mountainbikeorientering Racerbt Erik Stark, formel 2 Rodd Peter Berg, kustrodd Segling Annika Carlunger, Anna Kjellberg stling, Vanja Lundberg, Karin Almquist, matchracing Jakob Gustafsson, 5.5 m Stellan Berlin, 2.4 mr Simning Sarah Sjstrm, 50 m fjril, kortbana Sarah Sjstrm, 100 m fjril, kortbana Sarah Sjstrm, 200 m frisim, kortbana Skyttesport Emil Martinsson, running target 10 m Nicklas Bergstrm, Rickard Johansson, Emil Martinsson, running target, 50 m mixed, team Anna Normann, Marie Enqvist, Elin hlin, 300 m rifle prone women, team Styrkelyft Sofia Loft, klassisk styrkelyft, viktklass Ð52 Sandra Lnn, bnkpress, viktklass +84 RF VERKSAMHETSBERTTELSE 2014 | 73 OS OCH PARALYMPICS I SOTJI 2014 OS-MEDALJ RER GULD Skidor Ida Ingmarsdotter, Emma Wikn, Anna Haag, Charlotte Kalla, stafett 4 5 5 km Lars Nelson, Daniel Richardsson, Johan Olsson, Marcus Hellner, stafett 4 5 10 km SILVER Skidor Charlotte Kalla, skiathlon Marcus Hellner, skiathlon Teodor Peterson, sprint Charlotte Kalla, 10 km klassisk Johan Olsson, 15 km klassisk Curling Margaretha Sigfridsson, Maria Wennerstrm, Christina Bertrup, Maria Prytz, Agnes Knochenhauer Ishockey Alexander Edler, Carl Hagelin, Daniel Alfredsson, Daniel Sedin, Erik Karlsson, 74 Gabriel Landeskog, Gustav Nyquist, Henrik Lundqvist, Henrik Tallinder, Henrik Zetterberg, Jakob Silfverberg, Jhonas Enroth, Jimmie Ericsson, Johnny Oduya, Jonas Gustavsson, Jonathan Ericsson, Loui Eriksson, Marcus Johansson, Marcus Krger, Nicklas Bckstrm, Niklas Hjalmarsson, Niklas Kronwall, Oliver Ekman Larsson, Patrik Berglund, Alexander Steen BRONS Skidor Emil Jnsson, sprint Daniel Richardsson, 15 km klassisk Emil Jnsson/Teodor Peterson, sprint-stafett Ida Ingemarsdotter/Stina Nilsson, sprint-stafett Anna Holmlund, ski-cross Curling Oskar Eriksson, Niklas Edin, Fredrik Lindberg, Viktor Kjll, Sebastian Krupp PARALYMPICS-MEDALJ RER GULD Skidor Helene Ripa, 15 km stende klassisk SILVER Skidor Zebastian Modin/Albin Ackerot, sprint Helene Ripa/Zebastian Modin/Albin Ackerot, mix stafett BRONS Skidor Zebastian Modin/Albin Ackerot, 20 km klassisk fr synskadade Bild ovan: Sveriges Zebastian Modin med guide Albin Ackerot och Helene Ripa med sina silvermedajler efter 4 x 2,5 km under Paralympics. © Riksidrottsfrbundet Foto: Bildbyrn, Katarina Lfgren Produktion: Lagrell Information AB | Tryck: KST Infoservice, Vxj, 2015 Idrottens Hus | 114 73 Stockholm | Tel 08-699 60 00 E-post riksidrottsforbundet@rf.se | www.rf.se
© Copyright 2024