Utbildningsplan för Systemvetenskap: IT, människa och organisation

IT-FAKULTETEN
Dnr G 2015/313
Utbildningsplan för Systemvetenskap: IT, människa och
organisation, 180 högskolepoäng
Information Systems: Users and Organizations, 180 credits
Grundnivå/ NISYS
1. Fastställande
Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen för IT-fakulteten 2007-10-26 (dnr G 25
50/70), reviderad 2014-05-22 (dnr G 2014/157) och 2015-06-23. Denna utbildningsplan gäller
från och med 2015-08-31 (höstterminen 2015).
Programmet ges av institutionen för tillämpad informationsteknologi, avdelningen för informatik.
2. Utbildningsprogrammets syfte
Syftet med programmet är att ge studenten goda kunskaper om system och organisationer,
verksamhets- och systemanalys samt design och utveckling av informationssystem, programmering,
projektarbete och projektledning. Programmet förmedlar också ett antal generiska färdigheter i form
av muntlig och skriftlig presentation och förmåga att sammanställa och strukturera data vid analytiskt
arbete.
Programmet förbereder för ett flertal olika yrkesroller inom program- och systemutveckling,
verksamhetsutveckling och projektledning. Avslutad utbildning leder till arbeten som exempelvis
systemutvecklare, projektledare, verksamhetsanalytiker eller IT-strateg. Programmet ger
förutsättningar för fortsatt verksamhet inom både näringsliv och offentlig sektor. Programmet
förbereder för studier på avancerad nivå inom områden som IT-management, interaktionsdesign,
lärande, projektledning m.m.
1 (7)
3. Examen som utbildningsprogrammet leder till
Efter fullbordat program om 180 högskolepoäng (hp), varav 90 hp inom huvudområdet informatik,
utfärdas på begäran av studenten ett examensbevis med benämningen filosofie kandidatexamen med
huvudområdet informatik. För kandidatexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha
fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) omfattande 15 hp inom huvudområdet.
4. Huvudområde för utbildningen
Utbildningens huvudområde är informatik (Informatics). Ansvarig institution är institutionen för
tillämpad informationsteknologi.
5. Mål
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
• förmåga att göra självständiga kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla
förmåga att
• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom område.
(Högskolelagen (SFS 2009:1037), 1 kap, § 8).
5.1. Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen ska studenten
• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om
områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning
inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen ska studenten
• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning
samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra
uppgifter inom givna tidsramar,
2 (7)
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och
lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen
avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen ska studenten
• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till
relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.
(Högskoleförordningen, examensordning, bilaga 2)
5.2. Lokala mål
Kunskap och förståelse
För att erhålla kandidatexamen inom huvudområdet informatik ska studenten
•
visa kunskap om informationssystemens roll för att stödja, följa upp, utvärdera och utveckla
processer i organisationer,
•
visa grundläggande kunskap om objektorienterad analys och programkonstruktion samt design
av relationsdatabaser och gränssnittsprogrammering,
•
visa kunskap om designteori och designprinciper för interaktionsdesign utifrån användar- och
systemperspektiv,
•
visa kunskap om informationssystemens betydelse för verksamhetsstyrning och
beslutsfattande i olika typer av verksamhet, såsom företag och offentlig sektor,
•
visa kunskap om aktuell forskning inom vetenskapsområdet informatik
Färdighet och förmåga
För att erhålla kandidatexamen inom huvudområdet informatik ska studenten
•
visa förmåga till analys, modellering och design av verksamheter och system
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För att erhålla kandidatexamen inom huvudområdet informatik ska studenten
•
visa förmåga att analysera och utvärdera sociala, ekonomiska och etiska aspekter av resultat
och system inom huvudområdet informatik.
3 (7)
6. Utbildningsprogrammets huvudsakliga innehåll och upplägg
Programmet ger ett flertal olika perspektiv på informationssystem. Programmet är uppbyggt av
två grundkurser med tillhörande två fortsättningskurser vilka tillsammans ger baskunskaper inom
informationsteknologi och informationssystem. Dessa följs av åtta fördjupningskurser inom
representativa områden för informatik.
Utbildningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och projektarbeten, och görs vanligen
utifrån ett problemlösningsorienterat lärande. Flertalet kurser innehåller projektarbete och enskilt
arbete. Undervisning sker på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.
Utbildningen ges på helfart. Ett läsår är indelat i två terminer och fyra studieperioder. En termin
omfattar två studieperioder om vardera 15 hp.
Kurser i programmet
År 1:
•
Informationsteknologi och informationssystem, 15 hp, (TIG015) Kursen introducerar
begrepp och kunskaper om informationssystem, informationsteknologi och IT:s roll för
verksamhetsutveckling. Kunskaper i programmering, systemtänkande, utveckling av
informationssystem samt projekt som arbetsform förmedlas. Teori varvas med praktiska
övningar i problemlösning inriktad mot system- och programkonstruktion. Kursen är
obligatorisk.
•
Verksamheter och information, 15 hp, (TIG016). Kursen ger kunskaper i
verksamhetsanalys och verksamhetsmodellering som olika sätt att strukturera komplex
information och förmedla den i ett designprojekt. I kursen studeras klassisk och aktuell
teori om den objektorienterade modelleringens tekniker för beskrivning och analys av
verksamheter, processer och information. Kursen är obligatorisk.
•
Programmeringsteknik och databaser, 15 hp (TIG058). Grundläggande
programmeringsmetodik lärs ut i ett modernt objektorienterat programspråk inklusive
grafiska gränssnitt. I databasdelen ges kunskaper i relationsdatabaser och SQL. Kursen är
obligatorisk.
•
Systemutvecklingsprojekt, 15 hp (TIG059). Den sista kursen sammanfattar, utvecklar
och tillämpar kunskaperna från första året. I kursen förmedlas teoretiska kunskaper och
praktiska färdigheter i utveckling av ett IT-baserat informationssystem med hjälp av
objektorienterad analys, modellering och programmering. Kunskaperna i
systemutveckling praktiseras i form av ett projektarbete. Kursen är obligatorisk.
År 2:
•
eBusiness & eGovernment, 15 hp (TIG098). Kursen behandlar konsekvenser av
digitalisering av verksamheter inom privat och offentlig sektor samt system för digital
hantering av information mellan företag, mellan myndigheter och mellan myndigheter
och medborgare. Teorier om affärsmodeller, värdekedjor och den offentliga sektorns
funktion kopplas till organisatoriska och samhälleliga förändringar.
4 (7)
•
Affärssystem, 15 hp (TIG162). Kursen behandlar affärssystemens roll i organisationer
samt hur affärssystem används för att omsätta strategier i praktisk styrning och
uppföljning. I kursen görs projekt och laborationer med affärssystem. I projektet ges en
grundläggande förståelse för hur ett affärssystem ser ut, aktuell forskning inom området
samt analys av hur ett företag använder affärssystem för att stödja affärsprocesser och
ledningen av företaget. Affärssystemstermer och -begrepp förklaras utifrån ett
systemutvecklingsperspektiv. Kursen ger också exempel på införande av affärssystem för
effektivisering av processer och logiska förbättringar av informationsflöden.
•
Beslutsstödsystem, 15 hp (TIG163). I kursen beskrivs beslutstödssystem som en specifik
klass av datoriserade informationssystem med syfte att stödja organisationers
beslutsfattande aktiviteter. Kursen förmedlar hur beslutsstöd används för att välja ut och
sammanställa användbar information från befintliga system, dokument, personliga
kunskaper och/eller affärsmodeller. Kursen behandlar business intelligence, knowledgebased systems, neural networks samt group support systems. Verkliga fall och
systemverktyg används i undervisningen för att diskutera hur lösningar ska tillämpas i
ledningen av organisationer. Som en del av projektarbete görs laborationer med olika
verktyg för beslutsstöd.
•
Interaktionsdesign, 15 hp (TIG164). Interaktionsdesign är kunskapen om hur ITprodukter och tjänster ska designas så att de blir användbara i sina sammanhang. Kursen
har en inriktning mot användarcentrerad systemutveckling. I kursen beskrivs
grundbegrepp inom området interaktionsdesign, vilket innefattar designteori och
designprinciper. Vidare behandlas kognitionspsykologiska aspekter av användning och
gränssnittsprogrammering, olika utvärderingsmetoder samt gränssnittens utformning och
dess förhållande till funktion och användningsområde.
År 3:
•
IT – ledning, styrning och strategi, 15 hp (TIG064). Kursen introducerar teorier om
sociala processer, förändring och ledning i organisationer. Vidare behandlar kursen
specifika teorier om förändring i samband med utveckling och införande av
informationssystem.
•
Fördjupning, 15 hp. En av följande två kurser läses:
o
Tillämpad IT-management, (TIG166)15 hp. Kursen ger en fördjupning och
breddning i att granska, jämföra och utvärdera metoder och tekniker för ITmanagement, såsom metoder för ledning, modellering, analys och värdering av
IT i organisationer. Exempel är SWOT-analys, CSF, PEST och
projektportföljanalys. Ett moment i kursen innehåller ett uppdrag med praktikfall
i en organisation.
o
Fördjupning i programmering, (TIG167)15 hp. Kursen ger en fördjupning och
breddning inom programmering genom att dels ge en introduktionskurs till
programspråket C, dels genom en fördjupningsuppgift i form av vidareutveckling
och tillämpning av programmering i ett projekt som definieras i samråd med
5 (7)
examinator. Projektets inriktning är programmering av mobil enhet eller
programmering av mikrokontrollerkort.
•
Informatik som vetenskap, 15 hp (TIG165). Kursen omfattar fyra delmoment som
tillsammans ger kunskap om vetenskapligt arbete, metod, analys och
kunskapsförmedling. Det första momentet ger en översikt över informatikämnets historia
och vetenskapsteori. Det andra momentet tränar uppsatsskrivandets praktik i form av
forskningsmetoder (intervjuer, enkäter, observationer) samt olika vetenskapliga
angreppssätt (aktionsforskning, kvalitativa fallstudier, design). Avslutningsvis övas
design av en studie och att argumentera för de innehållsliga, teoretiska och metodiska val
som görs. Kursen är obligatorisk.
•
Examensarbete, 15 hp (TIG067). Examensarbetet är ett självständigt arbete där
studenten fördjupar sig i ett område inom informatik och genomför en studie. Exempel på
arbeten är förstudier, designstudier, utvärderingsstudier och litteraturstudier. Det är
vanligt att studenter gör arbetet i ett företag eller annan verksamhet och med hjälp av
intervjuer och observationer utreder hur organisationer arbetar med IT och tar fram
förslag på alternativa och bättre lösningar. Examensarbetet kan också innehålla
egendesignade prototyper till program och system. Examensarbetet dokumenteras i form
av en uppsats. Kursen är obligatorisk.
7. Förkunskapskrav
För tillträde till programmet krävs grundläggande behörighet för högskolestudier.
Därutöver krävs särskild behörighet i Matematik 2a alt. 2b alt. 2c och Samhällskunskap 1b alt.
1a1+1a2 eller Matematik B och Samhällskunskap A. Områdesbehörighet 5/A5.
Särskilda förkunskapskrav för tillträde till kurs inom program
Inom programmet gäller särskilda förkunskapskrav för tillträde till kurs. Dessa förkunskapskrav är
dokumenterade i respektive kursplan och anger vilka förkunskapskrav som anses nödvändiga för att
student ska få registreras på en kurs inom programmet.
Urval
Urval sker i enlighet med högskoleförordningen och Göteborgs universitets antagningsordning för
utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
8. Platsgaranti
Student har platsgaranti på alla obligatoriska och valbara kurser i programmet under förutsättning att
förkunskapskraven är uppfyllda och att student ansöker om kurs inom program inom föreskriven
ansökningsperiod.
För valfria kurser som inte organiseras i anslutning till programmet gäller lokala antagningsordningar
och platsgaranti saknas.
6 (7)
9. Övergångsbestämmelser
Följande kurser kan ingå i kandidatexamen för studenter som antagits till program före augusti 2014:
•
•
•
•
TIG061 Människa – Datorinteraktion, 7,5 hp
TIG060 Organisationer och affärssystem, 15 hp
TIG063 Informationsteknologi och samhälle, 15 hp
TIG066 Informatikhistoria och vetenskapsteori, 15 hp
Kursen TIG165 Informatik som vetenskap, 15 hp ersätter kursen TIG066 Informatikhistoria och
vetenskapsteori, 15 hp. TIG165 kan inte ingå i en examen som innehåller TIG066 och den kan heller
inte ingå i en examen som bygger på en annan examen där TIG066 ingår.
Följande kurs kan ingå i kandidatexamen för studenter som antagits till program före augusti 2015:
•
TIG065 Design av komplexa system, 15 hp
10. Övrigt
Tillgodoräknande av tidigare utbildning
Student har i vissa fall rätt att tillgodoräkna tidigare högskolestudier i enlighet med bestämmelserna i
högskoleförordningen.
Utvärdering
Programmets kurser utvärderas efter avslutad kurs enligt respektive kursplan. Resultatet ska användas
inför planering och genomförande av kommande kurser och i sammanfattande form delges studenter
vid kursstart.
7 (7)