1. No category

Kommunstyrelsen Vansbro kommun
Kommunstyrelsens ordförande Vansbro kommun
Interpellation.
Interpellation avseende den olagliga skillnaden mellan Vansbro kommuns föreskrifter angående
avfallstaxor och Vansbro kommuns dokument angående avfalltaxor
Vid fullmäktigemötet i december 2014 godkände majoriteten de föreskrifter som ska gälla för
hanteringen av avfallet i kommunen. Vid samma möte godkände majoriteten de taxor som ska gälla
för tömning av avfallskärlen hos kommunens invånare. Dessutom anser vi att det förekom jäv då två
närvarande förtroendevalda inte avstod från att rösta, trots att de är med i styrelsen för det berörda
bolaget.
Nu är det så att en föreskrift är juridiskt bindande och ska ses som en lag, även om den inte har
formell status som lag. Dock är den lika juridiskt bindande som en lag.
Därför är Vansbro kommuns dokument avseende kommunens taxor för tömning av avfallskärl
olaglig, då dokumentet inte följer föreskrifterna. I föreskrifterna anges de tömningsintervaller som
gäller, och de stämmer inte överens med de intervall som anges i dokumentet för taxorna. I
föreskrifterna finns intervaller upp till fyra veckors tömning. I dokumentet för taxor finns även
åttaveckorstömning. Eftersom åttaveckorsintervallen inte finns med i föreskrifterna är det olagligt att
ha med denna intervall i taxe-dokumentet. Vi vet även att många invånare i kommunen vill ha
åttaveckorstömning och förmodligen färre gånger än så.
Fullmäktige har att fatta beslut som ser till invånarnas bästa. Besluten på fullmäktigemötet dec 2014,
angående föreskrift och taxor för avfall, innebär att majoriteten i fullmäktige frångått denna plikt.
Fråga: hur kommer majoritetsstyret i kommunen att:
 se till att föreskrifter och taxor stämmer överens på ett juridiskt korrekt sätt?
 se till att kommunens avfallshantering och taxor är skrivna på ett för kommuninvånarnas
bästa sätt?
 se till så att miljöhänsynen får större utrymme i föreskrifterna för avfallshanteringen?
För Kommunpartiet. Vansbro kommun
Wahan Ohaness Harutun
Per Rostgaard Evald
Vansbro den 3 januari 2014
Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa
Mossvägen 4, 780 50 Vansbro. e-mail: wahan1@telia.com. Tel: 0281-719 25, 070-341 04 19.
Svar på Interpellation av Wahan Ohanness Harutun och Per Rostgaard Evald
Först ett svar på de påstående i interpellationen om att avfallstaxorna är olagliga och att två
förtroendevalda var jäviga.
I föreskrifterna § 18 står: Ordinarie hämtning sker varannan vecka av matavfall samt var fjärde vecka
av brännbart avfall året om.
I § 30 står: Utsträckt hämtningsintervall till var åttonde vecka för brännbart avfall kan anmälas till
DVAAB. En förutsättning år att kraven i 12 § uppfylls.
Det råder därför ingen skillnad mellan föreskrifterna och taxorna.
Påståendet att styrelseledamöter i Vansbro teknik AB skulle vara jäviga saknar helt relevans eftersom
styrelsen enbart är en del i beredningen på samma sätt som Kommunstyrelsen . En styrelseledamot
vald av Kommunfullmäktige som bereder ett ärende kan givetvis inte anses vara jävigt vid beslut
Kommunfullmäktige .
Svar på de direkta frågorna.
Fråga: hur kommer majoritetsstyret i kommunen att:
1.se till att föreskrifter och taxor stämmer överens på ett juridiskt korrekt sätt?
Svar se ovan.
2. se till att kommunens avfallshantering och taxor är skrivna på ett för kommuninvånarnas
bästa sätt?
Eftersom föreskrifterna och taxan är bered av flera instanser och kommunfullmäktige har beslutad så
måste väl kommunfullmäktige anse att de är skrivna på för kommuninnevånarnas bästa sätt.
3. se till så att miljöhänsynen får större utrymme i föreskrifterna för avfallshanteringen?
Eftersom Miljökontoret har varit delaktigt i beredningen och Kommunfullmäktige tog beslut utan
ändring så får man anta att miljöhänsyn har fått tillräcklig stort utrymme.
Uwe Weigel
Kf ordf. samt ordf. i Vansbro teknik AB
25
Vansbro
kommun
Kommunstyrelsen
Protokoll 2015-02-10
KS
§ 42
Ärende KS 2014/446
Motion, generösare riktlinjer vid
biståndsbedömning inom äldreomsorgen
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
att avslå motionen om generösare riktlinjer vid biståndsbedörnning
äldreomsorgen.
för
äldre inom
Reservationer
Wahan Harutun (Kp) reserverar sig mot kommunstyrelsens beslut.
Ärendet
Kommunpartiet har inlämnat en motion där man yrkar på att en
biståndsbedörnning med ökad flexibilitet anpassad till den enskildes behov införs
i Vansbro kommun och att personer som är 85 år och äldre, som söker ett vårdoch omsorgsboende, beviljas plats, utan biståndsbedömning.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens utskott Omsorg beslutar att föreslå kommunstyrelsen besluta
föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen om generösare riktlinjer
vid biståndsbedörnning för äldre inom äldreomsorgen.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande 2015-01-02
Meddelandeblad nr 4/2013, Socialstyrelsen
Riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen riktat till äldre, personer med
funktionsnedsättning och anhöriga som vårdar närstående i Vansbro kommun.
Justerare
lJtdragsbestvrkande
1(2)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Ärende
Vård och omsorg
2015-01-02
KS 2014/446
Vård och omsorgschef Elisabeth Hekkala
elisabeth.hekkala@vansbro.se
75155
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Motion – Generösare riktlinjer vid biståndsbedömning för äldre
inom äldreomsorgen
Rekommendation till beslut
Kommunstyrelsen rekommenderas besluta att rekommendera kommunfullmäktige
Att avslå motionen om generösare riktlinjer vid biståndsbedömning för äldre inom
äldreomsorgen.
Sammanfattning
Kommunpartiet har inlämnat en motion där man yrkar på att en biståndsbedömning med
ökad flexibilitet anpassad till den enskildes behov införs i Vansbro kommun och att
personer som är 85 år och äldre, som söker ett vård- och omsorgsboende, beviljas plats,
utan biståndsbedömning.
Bakgrund
Motion
Generösare riktlinjer äo
Kommunpartiet har inlämnat en motion där man yrkar på att en biståndsbedömning med
ökad flexibilitet anpassad till den enskildes behov införs i Vansbro kommun och att
personer som är 85 år och äldre, som söker ett vård- och omsorgsboende, beviljas plats,
utan biståndsbedömning. Bland annat anser de anser att riktlinjerna för
biståndsbedömning för att få ett boende på våra äldreboenden är mycket strikt i Vansbro
kommun och att det, för den äldre, innebär att det är mycket svårt och komplicerat
ansökningsförfarande, för att få en plats om man själv anser att detta är det enda
alternativ för att känna en trygghet i sitt boende. Kommunpartiet menar att äldre, som
själva bedömer att de önskar en plats i något av våra äldreboenden, får avslag på
ansökan på grund av att riktlinjerna är mycket strikta.
Konsekvenser
Kommunstyrelsen fastställda riktlinjer för bistånd till äldre syftar till att:
- säkerhetsställa att biståndsbeslut så långt som möjligt fattas enligt samma
bedömningsgrunder för de personer som har likartade behov
- fungera som en vägledning för biståndshandläggare inför ett beslut om bistånd
- bidra till mer enhetliga bedömningsgrunder för att garantera likställighet och
rättsäkerhet för den sökande
- tydliggöra innebörden i begreppet skälig levnadsnivå
- ge en allmän information, beskrivning av tjänsteutbud så att sökande, anhöriga och
allmänhet kan få en bild av vilket stöd de kan förväntas få i Vansbro kommun.
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
2(2)
Det framgår även att riktlinjerna är endast en vägledning och en individuell prövning
måste alltid göras och varje beslut ska baseras på den enskildes individuella behov.
Av Socialstyrelsens meddelandeblad nr 4/2013 framgår en beskrivning av regler som
gäller vid bedömning om en person har rätt till bistånd. Bland annat framgår att



en individuell behovsbedömning ska göras inför varje beslut om individuella
insatser enligt socialtjänstlagen
utredningar inte ska göras mer omfattande än vad som är motiverat av ansökan
socialtjänstlagen inte medger att bistånd beviljas med enbart ålder som grund
Slutsats
Vansbro kommuns riktlinjer för bistånd stödjer en individuell behovsbedömning av
rätten till insats och enligt Socialstyrelsens regelverk ska alltid en utredning ligga till
grund för behovsbedömningen. Avslag till motionen rekommenderas.
Beslutsunderlag
Meddelandeblad nr 4/2013, Socialstyrelsen
Riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen riktat till äldre, personer med
funktionsnedsättning och anhöriga som vårdar närstående i Vansbro kommun.
Beslutet expedieras till :
Motion
Generösare riktlinjer äo
Vård och omsorgschef, Elisabeth Hekkala
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
Till Kommunfullmäktige, Vansbro kommun
GENERÖSARE RIKTLINJER VID BISTÅNDSBEDÖMNING FÖR ÄLDRE INOM ÄLDREOMSORGEN
Socialtjänsten är en ramlag och ger kommunerna handlingsutrymme för att utforma
verksamheten efter lokala förutsättningar och behov.
Riktlinjerna för biståndshandläggning är ett komplement till lagstiftningen och ska ge stöd
och vägledning i myndighetsutövningen. På så vis upprätthålls likställighetsprincipen i
kommunen och förtydligar biståndsbedömarnas arbete. Det övergripande målet är att
förstärka rättssäkerheten för den enskilde.
Vansbro kommun ska vara ett föredöme för att äldre personer ska få ett bra liv och leverne
på ålderns höst. Detta kan nog alla partier i kommunfullmäktige skriva under på, samt att de
flesta partier har dokumenterar detta i sina partiprogram.
Riktlinjerna för biståndsbedömning för att få ett boende på våra äldreboenden är mycket
strikt i Vansbro kommun. Detta innebär för den äldre, att det är mycket svårt och
komplicerat ansökningsförfarande, för att få en plats om man själv anser att detta är det
enda alternativ för att känna en trygghet i sitt boende.
Generösare riktlinjer för bistånd borde vara en självklarhet. Platser inom vård- och
omsorgsboenden har tyvärr decimerats i Vansbro kommun.
Därigenom så drar vi slutsatsen utav detta, att det är betydligt större krav som ställs på
personer som söker boende inom våra äldreboenden, och det är också det vi kan tyda i
riktlinjerna.
Äldre, som själva bedömer att de önskar en plats i något av våra äldreboenden, får en del
äldre avslag på ansökan på grund av att riktlinjerna är mycket strikta.
I de fall, då det ges avslag på grund av strikta riktlinjer, är den sökanden eller dess anhöriga
tvungna att överklaga till Förvaltningsrätten, för prövning av ansökan till ett vård- och
omsorgsboende. I de flesta fall får den sökande rätt att få en plats i något boende, men
sökningsprocessen kan ta upp till ett år, en lång tid för en person som uppnått hög ålder.
Med hänvisning till ovanstående, föreslås kommunfullmäktige besluta


Att en biståndsbedömning med ökad flexibilitet anpassad till den enskildes behov
införs i Vansbro kommun
Att personer som är 85 år och äldre, som söker ett vård- och omsorgsboende,
beviljas plats, utan biståndsbedömning.
Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa
Mossvägen 4, 780 50 Vansbro. e-mail: wahan1@telia.com. Tel: 0281-719 25, 070-341 04 19.
Kommunpartiets Fullmäktigegrupp, Vansbro kommun.
Wahan Ohaness Harutun
Annika Nordin
Grazyna Björklund
Motion # 2 24 juli 2014
Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa
Mossvägen 4, 780 50 Vansbro. e-mail: wahan1@telia.com. Tel: 0281-719 25, 070-341 04 19.
Vård & omsorg
Kommunstyrelsen
RIKTLINJER
för bistånd enligt socialtjänstlagen riktat till
- Äldre
-
Personer med funktionsnedsättning
-
Anhöriga som vårdar närstående
i Vansbro kommun
Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2014-01-14 § 27
Innehållsförteckning
1
2
Inledning .............................................................................................................. 2
Biståndsbegreppet............................................................................................... 3
2.1 Bärande principer enligt socialtjänstlagen ..................................................... 3
3 Biståndsbedömning och utredning ...................................................................... 3
3.1 Utredning ....................................................................................................... 4
3.2 Beslut ............................................................................................................ 4
3.3 Ansökan från annan kommun ........................................................................ 5
3.4 Vistelsebegreppet .......................................................................................... 5
3.5 Särskilt stöd ................................................................................................... 5
4 Biståndsformer i Vansbro kommun...................................................................... 6
5 Hemtjänst ............................................................................................................ 7
5.1 Följande insatser ingår i personlig omvårdnad: ............................................. 7
5.2 Följande insatser ingår i serviceinsatser: ....................................................... 9
6 Trygghetslarm ................................................................................................... 11
7 Ledsagning ........................................................................................................ 11
8 Avlösning i hemmet ........................................................................................... 12
9 Dagverksamhet ................................................................................................. 12
10
Korttidsplats .................................................................................................... 13
11
Särskilt boende ............................................................................................... 13
12
Boendestöd..................................................................................................... 15
13
Kontaktperson................................................................................................. 15
14
Anhörigstöd..................................................................................................... 16
14.1
Anhöriganställning .................................................................................... 16
15
Förebyggande och uppsökande verksamhet och samverkan ......................... 16
16
Stödboendet ................................................................................................... 17
1
1 Inledning
Dessa riktlinjer är avsedda som en vägledning för de biståndshandläggare som utreder och
fattar delegationsbeslut om bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) riktat till äldre och personer
som har en funktionsnedsättning.
Kommunstyrelsens riktlinjer baseras på aktuell lagstiftning (socialtjänstlag,
socialtjänstförordning, förvaltningslag m.fl.) föreskrifter och allmänna råd och rättspraxis.
Riktlinjerna kompletteras med lokala rutiner och anvisningar för handläggning.
Riktlinjerna har flera syften:





Att säkerhetsställa att biståndsbeslut så långt som möjligt fattas enligt samma
bedömningsgrunder för de personer som har likartade behov.
Fungera som en vägledning för biståndshandläggare inför ett beslut om bistånd.
Bidra till mer enhetliga bedömningsgrunder för att garantera likställighet och
rättsäkerhet för den sökande
Tydliggöra innebörden i begreppet skälig levnadsnivå
Ge en allmän information, beskrivning av tjänsteutbud så att sökande, anhöriga och
allmänhet kan få en bild av vilket stöd de kan förväntas få i Vansbro kommun.
Följande insatser ingår inte inom ramen för skälig levnadsnivå
Följande serviceinsatser ingår inte inom ramen för skälig levnadsnivå:
 Snöskottning
 Fönsterputs
 Sanering av hela eller delar av bostad
 Fastighetsskötsel
 Trädgårdsskötsel
 Vedhuggning
 Storstädning av bostad samt balkong, altan eller förråd
 Hantering av latrin.
I dessa fall hänvisas till den privata tjänstemarknadens vanliga utbud.
Riktlinjerna är endast en vägledning, individuell prövning måste alltid göras
En ansökan kan inte avvisas med motiveringen att kommunens riktlinjer inte innehåller det
sökta biståndet. Varje ansökan ska utredas och varje beslut ska baseras på den enskildes
individuella behov.
Alla insatser utformas som hjälp till självhjälp det vill säga att kompetent personal stöder den
enskilde att utföra insatsen och/eller gör det som den enskilde eller dennes närstående inte kan
utföra.
All hjälp i hemmet ska utföras så att insatserna verkar funktionsbevarande.
Insatser från hemtjänsten ges för att underlätta den dagliga livsföringen och i många fall även
möjliggöra ett kvarboende i det egna hemmet.
2
2 Biståndsbegreppet
Socialtjänstlagen 4 kap. 1 §
Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har
rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i
övrigt.
Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjlighet att leva ett självständigt
liv.
Socialtjänstlagen 4 kap. 2 §
Socialtjänstlagen får ge bistånd utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl för det.
Biståndet skall utformas på ett sådant sätt att den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
Biståndsbegreppet kan också ses som ett uttryck för vissa minimikrav av tjänstens kvalitet.
Den enskildes önskan ska alltid efterfrågas där så är möjligt.
2.1 Bärande principer enligt socialtjänstlagen



Trygghet
Självbestämmande
Inflytande
Socialtjänstlagen inskränker inte rättigheter som den enskilda kan ha enligt lag.
Lagen fungerar parallellt med t. ex hälso- och sjukvårdslagen.
3 Biståndsbedömning och utredning
Biståndsbedömningen ska bygga på en helhetssyn av den enskildes situation, möjligheter och
behov.
Vid bedömningen beaktas sociala, fysiska, psykiska och medicinska behov.
Vid bedömningen ställer sig biståndshandläggaren frågor såsom:
 Kan den enskilde själv tillgodose sina behov?
 Kan den enskilde få dem tillgodosedda på annat sätt?
Om svaren är nekande på dessa frågor har den enskilde rätten till bistånd.
Om svaret blir ja på någon av de två frågorna kan ansökan avslås.
Den enskildes ansökan kan även avslås delvis så kallat delavslag.
Vid delavslag eller avslag har den enskilde enligt 16 kap 3 § SoL rätt att överklaga.
Kommunstyrelsen omprövar beslutet och om det inte ändras enligt den enskildes begäran
sänds beslutet vidare till Förvaltningsrätten i Falun.
3
Överklagan går till på följande sätt:
-
Överklagan måste inkomma till Kommunstyrelsen inom 3 veckor från den dag då
beslutet erhölls.
Överklagandet skall ske skriftligen.
Det skall anges vad som anses felaktigt i beslutet och anges vad det är man vill
överklaga.
Har det tillkommit ny fakta skall detta noteras.
Skrivelsen skall vara undertecknad av den enskilde eller dennes ombud.
Vid ombud måste fullmakt bifogas.
Namn, adress och telefonnummer skall anges.
Vid behov av hjälp eller mer information om hur en överklagan skall ske kan kontakt
tas med biståndshandläggaren.
3.1 Utredning
Av utredningen ska framgå vilka behov den enskilde har samt ett förslag till individuellt
anpassade insatser.






Beslut om insatsernas mål, innehåll och omfattning ska vara tydliga och lätta att förstå.
Biståndshandläggaren gör en utredning som även innefattar en målsättning med
insatserna.
Utredning och hjälpinsatser ska utformas i samråd med den enskilde och/eller dennes
närstående/ ställföreträdare.
Ett uppdrag, arbetsbeskrivning, skickas elektroniskt till utföraren via
verksamhetssystemet.
Utföraren är skyldig att upprätta en genomförandeplan i nära dialog med den enskilda
och/eller
dennes närstående/ ställföreträdare. Genomförandeplanen skall upprättas inom 14
dagar från det att beslutet har verkställts. Genomförandeplanen skall sedan hållas
ständigt aktuell.
En systematisk uppföljning och omprövning av biståndsbeslut ska genomföras av
biståndshandläggaren.
3.2 Beslut
Den enskilde skall så snart som utredningen är klar få ett skriftligt beslut.
Beslutet kan i vissa undantagsfall underrättas muntligt.
Av beslutet ska följade framgå:
 Vad den enskilde har ansökt om
 Målet med insatserna
 Vilka insatser som beviljats/avslagits
 Under vilken tid beslutet gäller
 Vid avslag ska beslutet motiveras
 Om det sökta biståndet eller insatsen avslås ska skälen vara sakliga,
De ska vara baserade på den enskildes faktiska levnadsförhållanden.
4
Skäl för avslag ”att behovet kan tillgodoses på annat sätt” måste vara realistiska.
Vid avslag skall besvärshänvisning bifogas.
Beslut fattas så snabbt som det är möjligt utan att säkerheten eftersätts. Alla beslut om
insatser förutom beslut om särskilt boende ska följas upp minst en gång varje år. Beslutet ska
alltid omprövas om nya uppgifter som kan påverka beslutet kommer biståndshandläggaren till
del.
Biståndshandläggaren skall i sin bedömning ta hänsyn till den enskildes behov och samtidigt
göra sina beslut så kostnadseffektiva som möjligt.
3.3 Ansökan från annan kommun
Enligt 2 kap. 3 § SoL har en person som är bosatt i en annan kommun rätt att i vissa fall få sin
ansökan prövad och därmed behandlas som om han/hon vore bosatt i kommunen. Detta gäller
under förutsättning att den sökande har för avsikt att flytta till Vansbro och att han/hon på
grund av ålderdom, varaktig funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom inte kan flytta om
vård- och omsorgsinsatser inte kan garanteras.
Hemkommunen är skyldig att vid behov bistå med den utredning som inflyttningskommunen
kan behöva för att pröva ansökan.
3.4 Vistelsebegreppet
Kommunen har det yttersta ansvaret för att den som vistas i kommunen får det stöd och den
hjälp han/hon behöver (2 kap. 2 § SoL). Omfattning av biståndet beror på omständigheterna i
det enskilda fallet, såsom vistelsetidens längd och typen av problem. Angående avgifter, se
särskilda riktlinjer. Kommunens yttersta ansvar tar inte över eller minskar det ansvar som
andra huvudmän har. Undantag från vistelsekommunens ansvar regleras i 2 kap. 2 § (flyttning
till ny kommun) och i 16 kap. 2 § SoL (placeringskommunens samt
folkbokföringskommunens ansvar).
3.5 Särskilt stöd
Ombud/Biträde
Den enskilde har rätt att anlita ombud eller biträde vid sina kontakter med en myndighet.
Myndigheten kan dock alltid begära att den som har ombud skall medverka personligen. Om
ett ombud eller biträde ”visar oskicklighet eller oförstånd eller är olämplig på annat sätt får
myndigheten avvisa honom som ombud eller biträde i ärendet” (9§ Förvaltningslagen). Ett
beslut att avvisa ombud eller biträde kan överklagas.
Anhöriga/Närstående
Ibland önskar den enskilde anlita närstående som ombud eller biträde vid kontakter med
myndigheter. Det finns inga hinder för det om ombudet eller biträdet uppfyller de krav som
allmänt kan ställas. Om den enskilde önskar anlita en närstående som ombud skall det
dokumenteras. En formell fullmakt bör undertecknas om det inte kan anses helt obehövligt.
Även skälen för att avstå från formell fullmakt skall dokumenteras.
5
Anhöriga har ingen laglig rätt till inflytande om de inte är den sökandes formella ombud eller
legala företrädare (god man eller förvaltare). Anhöriga och/eller närstående skall dock alltid,
när den enskilde önskar det, beredas möjlighet att lämna sina synpunkter.
God man/Förvaltare
En god man/förvaltare är utsedd att företräda en viss person som på grund av sjukdom,
försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande, behöver hjälp med att bevaka sin rätt,
förvalta sin egendom eller sörja för sin person utan att dennes rättshandlingsförmåga
begränsas. God man och förvaltare utses av överförmyndare/tingsrätten genom en ansökan.
En läkare bedömer om den enskilde har behov av god man eller förvaltare.
Biståndshandläggaren har ansvar att initiera att god man/förvaltare tillsätts och är vid behov
behjälplig vid ansökningsförfarandet. Även enhetschefer inom vård och omsorg kan hjälpa till
vid anmälan om god man.
Den enskilde, och vissa närstående, kan själv ansöka om god man hos tingsrätten.
Patientnämnd
I all hälso- och sjukvård skall finnas en patientnämnd, till vilken enskilda kan vända sig för att
få hjälp och stöd i sina kontakter med sjukvården.
Patientnämnden kan hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta tillvara
sina intressen i vården. De kan ge stöd i kontakter med vårdpersonalen och reda ut problem
genom kontakt med vårdgivare. Nämndens personal kan också hjälpa till att lotsa till rätt
instans eller myndighet. Man vill även medverka till att vården blir bättre genom att föra
tillbaka synpunkter och förslag till vården.
Tolk
När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska språket eller som är
allvarligt hörselskadad eller har bristande talförmåga bör myndigheten vid behov anlita tolk.
8§ FvL.
I kontakter som har avgörande betydelse för rätten till bistånd eller utformning av biståndet är
det viktigt att den enskildes uppgifter och synpunkter kommer fram och att han/hon kan
tillgodogöra sig den information som lämnas. Det är myndigheten som måste förvissa sig om
att så skett. I dessa sammanhang bör auktoriserad tolk användas.
4 Biståndsformer i Vansbro kommun
Följande biståndsformer ingår generellt i det bistånd som vård och omsorg i
Vansbro kommun kan bevilja enligt 4 kap, 1 § SoL:









Hemtjänst
Trygghetslarm
Ledsagning
Avlösning i hemmet
Dagverksamhet
Särskilt boende
Korttidsplats/växelvård
Boendestöd
Kontaktperson
6

Anhörigstöd
Ej biståndsbedömda insatser


Förebyggande och uppsökande verksamhet och samverkan
Stödboende
5 Hemtjänst
Insatser som ges till personer som beviljats hemtjänst i ordinärt boende.
Hemtjänstens insatser är inte bara förbehållna äldre och personer med fysisk
funktionsnedsättning.
För människor som har missbruksproblem eller en psykisk funktionsnedsättning kan
hemtjänsten utgöra ett viktigt stöd och möjliggöra ett eget boende.
För att vissa insatser ska kunna utföras krävs att den enskilde medger installation av tekniska
hjälpmedel t.ex. höj - och sänkbar säng eller dävert.
Om äkta makar/sammanboende är i behov av insatser ska var och en ha ett eget biståndsbeslut
för de insatser som denne behöver.
Avgift tas ut efter fastställd vård- och omsorgstaxa.
Hemtjänstinsatserna kan delas in i två områden:
 personlig omvårdnad
 serviceinsatser
Med personlig omvårdnad avses de personliga insatser som behövs för att tillgodose fysiska,
psykiska eller sociala behov.
Insatser som ingår i personlig omvårdnad kan beviljas alla tider på dygnet.
I biståndsbeslutet anges hur många besöken skall vara samt hur de skall disponeras under
dygnet.
Med serviceinsatser avses praktisk hjälp med hemmets skötsel. Exempelvis viss städning,
tvättning, hjälp eller stöd med inköp. Hit hör även tillredning av måltider och matdistribution.
5.1 Följande insatser ingår i personlig omvårdnad:
Personlig hygien
Behov
Den enskilde behöver stöd och hjälp med personlig hygien, munvård, kamning,
rakning, toalettbesök alternativt hjälp med inkontinens hjälpmedel, på- och
avklädning, stöd och hjälp med dusch/bad, hjälp med att bädda samt hjälp med
förflyttning.
7
Norm:
Den enskildes behov är avgörande hur ofta insatsen ges.
Tillsyn
Behov
Den enskilde är i behov av regelbundna besök för social samvaro eller sk
trygghetsringning, ett telefonsamtal för att se/höra att allt är i sin ordning.
Norm
Beviljas till personer med uttalad otrygghet, oro, social isolering eller sviktande
hälsa.
Avgränsning Om behovet stadigvarande överstiger tillsyn fler än 2 ggr/natt bör
ställningstagande göras om en eventuell flytt till särskilt boende.
Måltidsstöd
Behov
Den enskilde är i behov av stöd och hjälp vid måltider.
Insatsen ges vid varje måltidstillfälle.
Norm
Beviljas till personer med omfattande funktionsnedsättning.
Dubbelbemanning
Behov
För att utföra beviljade insatser hos den enskilde fordras två personal. Behovet
kan inte tillgodoses på annat sätt.
Norm
Dubbelbemanning kan beviljas vid hjälp med förflyttning, på –och avklädning
och hygien.
Avgränsning Tid beviljas endast för de moment där hjälpen behöver ges av två personer
samtidigt.
Handräckning vid egenvård
Behov
Den enskilde behöver hjälp med enklare hälso- och sjukvårdsinsatser som ryms
inom vad som räknas som egenvård. Som egenvård räknas de uppgifter som
ansvarig läkare normalt lämnar till patient eller anhörig att sköta om. Uppgifter
som förutsätter mer omfattande instruktion och handledd träning av ansvarig
läkare eller sjuksköterska är att hänföra till sjukvård oavsett vem som utför
uppgiften. Den enskilde ska själv kunna ge instruktioner om när, vad och hur
uppgiften ska utföras. Läkarintyg för egenvård kan vid behov efterfrågas.
Norm
Den enskilde/närstående har klar kunskap om det aktuella läkemedlet.
Hjälpen från hemtjänstpersonal räknas då som egenvård.
En bedömning måste alltid göras huruvida det kan bli aktuellt med handräckning
vid egenvård. Bedömningen ska ske av behandlande läkare eller
distriktssköterska i samråd med den enskilde och med en vårdplanering som
grund.
8
Avgränsning Då den enskilde eller anhörig ej kan ansvara för egenvårdinsatser blir det en
hälso- och sjukvårds fråga. Exempel på detta kan vara att hemtjänstpersonal
noterar att delad medicin i dosetten ej stämmer eller likande brister.
Övertagandet föregås av att ansvarig läkare eller distriktssköterska går igenom
med den enskilde och eller närstående.
Övertagandet skall dokumenteras i patientjournalen.
Den enskilde kan behålla någon enstaka egenvårdsinsats då skall även detta
dokumenteras (omvårdnadsjournalen).
5.2 Följande insatser ingår i serviceinsatser:
Matdistribution
Behov
Den enskilde är i behov av matlådor till lunch, levereras av hemtjänstpersonal.
Norm
Genom matdistribution får den enskilde ett färdiglagat huvudmål samtliga dagar
i veckan alternativt 5 dagar, måndag-fredag.
Matberedning
Behov
Den enskilde behöver stöd och hjälp att tillreda måltider. Behovet kan inte
tillgodoses på annat sätt.
Norm
Stöd ges i samband med frukost, mellanmål och kvällsmål. Hjälpen avser stöd
och hjälp före, under och efter aktuella måltider. Den enskilde är i behov av
hjälp vid matberedning t. ex att värma mat, förbereda mellanmål, dukning,
diskning.
Avgränsning Insatsen omfattar enklare tillredning eller uppvärmning av mat. Hjälp med
huvudmåltid fås genom matdistribution. Långkok ingår ej i insatsen.
Vardagsrutiner
Behov
Den enskilde har behov av hjälp med diverse vardagsrutiner såsom hjälp med att
sopa, vattna blommor, se över spis/diskbänk, se över toalett/handfat, plocka ihop
tidningar och kläder mm.
Norm
Utförs lämpligen i samband med övriga insatser.
Inköp/Ärenden
Behov
Den enskilde är i behov av inköp av dagligvaror.
Norm
Varudistribution rekommenderas där sådan finns.
Inköp sker 1-2 ggr/vecka (vardagar) i närmaste affär i hemtjänstdistriktet.
9
Bank-, post-, och apoteksärenden skall företrädesvis utföras av anhöriga eller
godman.
I vissa fall kan detta ombesörjas av hemtjänstpersonalen, fullmakt måste dock
finnas.
Renbäddning
Behov
Den enskilde är i behov av hjälp med renbäddning.
Norm
Utförs i regel varannan vecka eller i samband med städ/dusch/tvätt.
Tvätt/klädvård
Behov
Den enskilde är i behov av hjälp med tvätt.
Norm
Gångkläder, handdukar och sängkläder tvättas i vårdtagarens egen tvättmaskin
eller i fastighetens tvättstuga. Hjälp att sortera tvätt, hänga tvätt samt vika,
enstaka plagg stryks.
Avgränsning Mangling ingår ej.
Städning
Behov
Den enskilde behöver stöd eller hjälp med för att uppnå en skälig standard i
bostaden vad beträffar städning. Den enskilde har inte möjlighet att tillgodose
behovet på annat sätt.
Norm
Städning utförs var 3:e vecka om inte särskilda behov föreligger (t.ex. allergi).
Städning omfattar dammsugning och våttorkning av två rum, kök, hall och
badrum. Sopskåpet under diskbänken görs rent, damma och torka fönsterhyllor,
golv- och dörrlister.
Endast mindre mattor tas ut och skakas, stora mattor dammsugs.
Kylskåp rengörs in- och utvändigt vid behov. Rengöring av hjälpmedel t ex
rullstol.
Rengöring av frys, fläkt, max 2 ggr/år. Gardiner byts någon gång per år.
Städredskap tillhandahålls av den enskilde.
Avgränsning Städning beviljas inte till den som bor med make/maka/sambo eller annan vuxen
person som kan utföra sysslan.
I de fall den enskilde får hjälp av den sammanboende personen med sin
personliga omvårdnad kan städning beviljas i form av avlastning.
Storstädning hänvisas till städfirma.
10
6 Trygghetslarm
Trygghetslarm
Behov
eventuell
Den enskilde är i behov av trygghet och möjlighet att kunna påkalla hjälp vid en
nödsituation under dygnets alla timmar.
Norm
För att beviljas trygghetslarm förutsätts att den enskilde kan hantera
trygghetslarmet och har vetskap om hur larmet ska hanteras.
Nödlarm/sändare
Behov
Individuellt larm till personer med demenssjukdom.
Norm
Bistånd om insatsen fattas av biståndshandläggare i samråd med ansvarig
sjuksköterska.
Avgränsning Beviljas till personer med omfattande funktionsnedsättning.
7 Ledsagning
Kontinuerlig ledsagning
Behov
Den enskilde med funktionsnedsättning behöver ledsagning för att komma ut i
samhället.
Norm
Behovet ska vara återkommande under en längre period.
Orsakerna till behovet av ledsagare är många gånger den fysiska miljöns
otillgänglighet.
Avgränsning Insatsen innebär ej promenader.
Sporadisk ledsagning
Behov
Den enskilde har tillfälligt behov av ledsagning under en specifik dag.
Norm
Ledsagningen kan innebära t. ex ledsagning till vårdinrättning av
hemtjänstpersonal.
Promenad
Behov
Utevistelse för att främja och bibehålla hälsa och funktioner. Behovet
kan ej tillgodoses på annat sätt.
Norm
Ledsagning vid promenader beviljas normalt 4 timmar per månad, företrädesvis
måndag – fredag dagtid.
11
Avgränsning Timmar som inte förbrukats kan inte sparas till nästa månad. Ej nyttjad tid kan inte
sparas till nästa månad.
8 Avlösning i hemmet
Behov
Den enskilde har ett stort omvårdnadsbehov och vårdas av anhörig.
Anhörig är i behov av avlösning för vila, avkoppling samt för att kunna uträtta
ärenden, delta i aktiviteter utanför hemmet.
Norm
Anhörigas behov avgör omfattningen. Avlösningen utförs av hemtjänstpersonal.
Avlösningen är avgiftsfri och beviljas högst 10 timmar/månad.
Avgränsning Insatsen kan ges till enskild som sammanbor med den som vårdar och är
mantalsskriven i Vansbro kommun. Insatsen kan innebära en aktivitet
tillsammans med den enskilde (den som vårdas).
9 Dagverksamhet
Dagverksamhet för personer med demens
Behov
Den enskilde har på grund av nedsatt minnesfunktion behov av regelbundna
aktiviteter och stimulans i vardagen i gemenskap med andra.
Norm
Den enskildes behov avgör omfattningen.
Insatsen kan också ges som avlösning för närstående.
Avgränsning Avgränsningen för möjligt antal dagar per vecka styrs av verksamhetens
öppettider.
Sysselsättningsverksamhet - Fenix
Behov
Den enskilde som har en psykisk och/eller social funktionsnedsättning, inte står
till den öppna arbetsmarknadens förfogande och som är i behov av att bryta
isolering och få en meningsfull sysselsättning.
Norm
Den enskildes behov avgör omfattningen. Insatsen kan ges under vardagar.
Avgränsning Insatsen beviljas ej personer över 65 år.
Beslutet om bistånd formuleras med tillägget ”vid ändrade förhållanden omprövas beslutet”.
12
10 Korttidsplats
Olika former av korttidsplats:

Korttidsplats för mobilisering – när den enskilde behöver tid för att ta igen sig
efter t ex ett sjukdomstillfälle och sjukdomen lett till tillfälligt större behov av
hjälp och stöd.

Korttidsplats för boendebedömning - då ytterligare utredning, planering och
bedömning krävs för att kunna ta beslut om huruvida den enskilde kan gå hem
alternativt flytta till särskilt boende.

Korttidsplats i väntan på särskilt boende – när beslut om särskilt boende finns men
ej kan verkställas och den enskilde har behov som ej kan tillgodoses i hemmet

Korttidsplats för palliativ omvårdnad, läkarbedömning krävs.

Korttidsplats för avlastning – när anhörigvårdare behöver avlastning för att orka
vårda i hemmet och därmed möjliggöra för den enskilde att bo hemma längre.
Korttidsplats
Behov
Den enskilde är i behov av korttidsplats för mobilisering, boendebedömning,
i väntan på annat boende, palliativ omvårdnad.
Anhörigvårdare är i behov av avlösning eller schemalagd växelvård.
Norm
Korttidsplats ska alltid övervägas som komplement till andra insatser för att
möjligöra kvarboende. Behov av korttidsplats kan beviljas i högst 3 månader,
därefter debiteras hyra.
Växelvård
Behov
Den enskilde bor i ordinärt boende och får stöd och hjälp av närstående.
Närstående behöver längre sammanhängande avlösning för möjlighet till vila
och återhämtning.
Norm
Schemalagd växelvårdsplats t. ex 3 veckor hemma 1 vecka på boendet.
Avgränsning Om behovet av växelvård överstiger fjorton dagar per tillfälle bör särskilt
boende övervägas.
11 Särskilt boende
Kommunen är enligt socialtjänstlagen (SoL, 200:453) skyldig att inrätta särskilda
boendeformer för äldre människor som behöver särskilt stöd.
Det innebär att när insatser som ges i hemmet är otillräckliga ska ett boende kunna erbjudas
och tillgodose kraven på en högre grad av omsorg.
13
Då den enskilde blivit beviljad särskilt boende ska kommunen tillhandahålla en sådan bostad
inom tre månader (SoL 16 kap 6a-h§§).
Bestämmelserna innebär dock inte att kommunen är skyldig att bevilja ett specifikt boende.
Det innebär att den enskilde inte alltid kan erbjudas plats på det önskade boendet direkt.
Även den enskilde som vistas på korttidsplats och som väntar på permanent plats inom
särskilt boende kan ha specifika önskemål om boende. Detta önskemål kan i vissa fall vara
svårt att tillgodose. När det gäller makar tas särskild hänsyn till närhetsprincipen. I möjligaste
mån tas också i övrigt hänsyn till önskemål om geografisk närhet så som det uttryckts i
förstahandsvalet. Även om den erbjudna bostaden inte utgör förstahandsvalet är fortsatt
vistelse på korttidsplats inte möjligt. De alternativ den enskilde har är att flytta till erbjudet
särskilt boende eller återvända till sin ordinära bostad.
I avvaktan på beslut om särskilt boende i annan kommun får den enskilde anta anvisad plats i
särskilt boende i Vansbro kommun.
Strävan är att uppfylla den enskildes eventuella önskemål om ett speciellt boende. Det kan
gälla såväl geografiskt läge som bostadens utformning.
Det är den som har störst behov av särskilt boende som skall erbjudas ledig plats. Om en
person är utskrivningsklar från lasarettet eller vistas på korttidsplats i väntan på särskilt
boende får denne oftast företräde till ledig plats.
Betänketid vid erbjudande om plats i särskilt boende
Den som beviljas plats i särskilt boende bör få skälig betänketid för att kunna ta ställning till
erbjudandet.
Betänketiden bör inte överstiga 7 dagar efter det att konkret erbjudande om plats lämnats.
Inriktning på särskilt boende
I kommunen finns två huvudtyper av platser i särskilt boende:
 Vanligt äldreboende
 Äldreboende med särskild inriktning, demensboende
Behov
Den enskilde har ett omfattande, varaktigt och dokumenterat behov av
omvårdnad, trygghet och /eller stöd.
Med omfattande behov avses hemtjänstinsatser dag, kväll, natt samt ofta även
hemsjukvård.
Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt.
Norm
Behoven kan vara av såväl fysiskt som psykiskt art. Det är det individuella
behovet som styr.
Om den enskilde ansöker om särskilt boende direkt efter sjukhusvistelse ska utredningen
kompletters med en gemensam vårdplanering mellan landstinget och kommunen, där särskilt
behovet av paramedicinska resurser och funktionsträning ska beaktas.
14
Demensboende
Omflyttning av äldre från äldreboende till demensboende bör undvikas. Endast om en
psykogeriatrisk utredning förordar detta som enda alternativ bör så ske. För många äldre
med en lindrig ålderdemens ger det en bättre livskvalitet att få bo kvar i den invanda
miljön.
Behov
Den enskilde ska ha ett mycket omfattande och varaktigt behov av stöd och
hjälp i sin dagliga livsföring. Med omfattande behov avses hemtjänstinsatser
insatser dag, kväll, natt.
Behovet kan ej tillgodoses på annat sätt.
Norm
Prövning om inflyttning till demensboende från eget boende bör ske på grundval
av en psykogeriatrisk utredning. Prövningen ska dessutom ske utifrån en
helhetssyn på den enskildes behov.
Avgränsning Diagnosen får inte vara styrande utan det är den enskildes vårdbehov som ska
vara avgörande för förslag till lösning. Det innebär att personer med vissa
demenssjukdomar, där vård i ordinärt boende inte längre är aktuellt, ska kunna
få fullgod vård och omsorg vid ett äldreboende.
Personer med lindrig åldersdemens eller åldersförvirring bör kunna erbjudas
plats i äldreboende utan psykogeriatrisk utredning om övriga omständigheter vid
den individuella prövningen talar för detta. Handläggare bör vid sådan prövning
rådfråga sakkunnig personal i demensvård/-bedömningar.
12 Boendestöd
Bilaga – Riktlinjer Boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
13 Kontaktperson
Behov
Den enskilde är i behov av att få en medmänsklig kontakt och möjlighet att
bryta social isolering. Stödinsatsen är ett ”icke professionellt stöd”, det vill säga
mer som ”medmänniska till medmänniska” och ska inte ersätta andra insatser
från kommun och landsting. Stöd från en kontaktperson kan beviljas till
personer som har behov av att utöka sitt personliga nätverk.
Norm
Kontaktpersonen ersätter ej insatser i form av personlig omvårdnad eller service.
Omfattningen av insatsen utgår från del enskildes behov och brukar variera
mellan 1-4 träffar/månad.
Insatsen är kostnadsfri för den enskilde, den enskilde betalar själv för sina
kostnader, t ex bio, matkostnader.
Kommunen betalar arvode samt omkostnader till kontaktpersonen för uppdraget.
15
14 Anhörigstöd
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående
som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder.
5 Kap 10 § SoL
Det skall alltid vara ett fritt val att vårda närstående och inte upplevas som ett tvång på grund av
samhällets bristande resurser. De anhöriga som väljer att vårda skall lämnas stöd och avlösning
samt information om det stöd han/hon kan få.
Den enskilde, såväl den som utför vården som den som vårdas kan alltid ansöka om stöd som
bistånd och få sin ansökan individuellt prövad. Om stöd ges efter individuell
behovsbedömning är det enligt socialstyrelsen alltid att betrakta som bistånd och skall prövas
och dokumenteras enligt dessa regler.
Biståndet måste prövas i förhållande till den som behöver insatsen. Det innebär att i de fall det
rör sig om en ansökan om alternativt omhändertagande av den vårdade (såsom avlösning i
hemmet, biståndsprövad dagverksamhet eller korttidsplats) ska ansökan prövas som ett
bistånd till den som behöver vården/omsorgen på samma sätt som alltid sker för dessa
insatser. Den som ska ta del av insatsen måste alltså ansöka själv eller samtycka om någon
annan gör anmälan om behovet. När det gäller personligt stöd till den person som vårdar
(individuella stödinsatser, som inte erbjuds som en allmän service i kommunen) hanteras
ansökan från anhörigvårdaren som ett biståndsärende i förhållande till honom/henne själv.
14.1 Anhöriganställning
I specifika fall kan en anhörig till den enskilde bli anhöriganställd. Exempel på detta kan t ex
vara religiösa, kulturella eller språkliga olikheter. Den anhörige kan genomföra hela eller
delar av insatsen.
Det krävs då först att den enskilde har beviljats bistånd enligt 4 kap. 1§ SoL.
Detta är ett anställningsförhållande enligt s.k. PAN-avtalet där lön och anställningsvillkor är
reglerade. För att bli anhöriganställd skall man vara i arbetsför ålder.
Kommunen har ett arbetsgivaransvar för den anhörige och har skyldigheter som omfattar bl.a.
arbetsmiljö inklusive arbetshjälpmedel. Vid en anhöriganställning betalar arbetsgivaren
sociala avgifter och lönen är pensionsgrundande.
15 Förebyggande och uppsökande verksamhet och
samverkan
Socialnämnden skall i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda
grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt skall socialnämnden härvid samverka med
andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. 3 kap 4§ SoL.
16
Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt
under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.
5 kap 4§ SoL.
Den uppsökande och allmänt förebyggande verksamheten är utformad på olika sätt, såväl
gällande individuellt uppsökande arbete som kontakter med grupper i form av träffpunkter.
Samverkansparter i det förebyggande och uppsökande arbetet kan till exempel vara
frivilligorganisationer, det allmänna föreningslivet eller kyrkorna och dess Väntjänst.
Samtliga 80 åringar erbjuds årligen ett individuellt besök och information av Vansbro
kommun.
16 Stödboendet
Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter
betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att
leva som andra.
Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana
svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende. 1 kap 7 § SoL.
Vansbro kommun har anvisningsrätt på ett antal, delvis handikappanpassade lägenheter med
tillgång till stödinsatser vissa tider på dygnet, Stödboendet. Den enskilde skriver
förstahandskontrakt med Vansbrohem.
Dessa lägenheter är inte särskilt boende och har en begränsad möjlighet till service, varför
beslut om boende vid anvisning av dessa lägenheter inte ska fattas. Anvisning görs av
biståndshandläggare för socialpsykiatri.
Stödboendet erbjuder tillgång till gemensamhetsutrymmen för gemensamma aktiviteter t ex se
på tv, spela spel, läsa tidningen, använda dator, dricka kaffe mm. På helgerna lagas mat
gemensamt för de som önskar.
Stödboendet är bemannat under vardagar kl 13.00 eller 14.00 till 21.30, helger 8.45 eller
10.00 till 21.30.
Kriterier för anvisning av lägenhet är personer med psykisk funktionsnedsättning,
utvecklingsstörning, missbruksproblem eller till personer som av andra skäl har behov av stöd
för att kunna hantera tillvaron och leva ett självständigt liv med god livskvalitet.
Den enskilde skall vid anvisning befinna sig i ålderskategorin 18-65 år.
Förutom den service som erbjuds vid Stödboendet kan även ett annat individuellt
behovsprövat beslut vara nödvändigt för att individuella behov ska tillgodoses. Den enskildes
behov av hälso- och sjukvård ansvarar primärvården och öppenvårdspsykiatrin för.
17
26
Vansbro
kommun
Kommunstyrelsen
Protokoll 201 5-02-10
KS
§ 43
Ärende KS 20 14/445
Motion, hemtjänst utan biståndsbeslut
Beslut
Kornmunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
att avslå motionen om att undersöka möjligheterna till hemtjänst utan
biståndsbeslut.
Reservationer
Wahan Harutun (Kp) reserverar sig mot kommunstyrelsens beslut.
Ärendet
Kommunpartiet har lämnat in en motion där man föreslår att kommunstyrelsen
ska undersöka möjligheterna att införa hemhjälp utan biståndsbedömning för
medborgare över 75 år.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens utskott Omsorg beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta
föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen om att undersöka
möjligheterna till hemtjänst utan biståndsbeslut.
Wahan Harutun (Kp) yrkar bifall till motionen.
Nall Lasse andersson (5) yrkar bifall till utskottets förslag.
Beslutsgång
Ordforande ställer utskottets förslag under bifaller eller avslag och finner att
kommunstyrelsen bifaller förslaget.
Ordforande ställer Wahan Harutuns (Kp) fo’rslag under bifall eller avslag och
finner att kommunstyrelsen avslår förslaget.
Beslutsunderlag
Meddelandeblad nr 4/2013, Socialstyrelsen
Tjänsteutlåtande 2015-01-02
Justerare
Utdragsbestyrkande
Meddelandeblad
Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner
med ansvar för vård och omsorg om äldre personer:
förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt
ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings- och
enhetschefer och biståndshandläggare.
Nr 4/2013
Februari 2013
Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser
av servicekaraktär
Bakgrund
Socialstyrelsen får i kontakter och samtal med landets kommuner många frågor om
vilka handläggnings- och utredningsmetoder som är förenliga med socialtjänstlagen
(2001:453), SoL. Frågorna gäller särskilt i vilken utsträckning det är möjligt att tillämpa
olika modeller för så kallad förenklad biståndshandläggning för enklare typer av serviceinsatser, såsom inköp, städning och tvätt.
Utvecklingen under senare år visar att allt fler kommuner fattar beslut om bistånd till
vissa hemtjänstinsatser enligt socialtjänstlagen, främst i ordinärt boende, enligt någon
form av förenklad biståndshandläggning. 1
Detta meddelandeblad innehåller en beskrivning av de regler som gäller vid bedömning av en person har rätt till bistånd i inom äldreomsorgen och vilka frågor som utredningen behöver ge svar på för att nämnden ska kunna fatta beslut vid handläggning av
den här typen av ärenden. Då kommunerna sedan år 2006, genom lagen (2009:47) om
vissa kommunala befogenheter (befogenhetslagen), får tillhandahålla servicetjänster åt
äldre utan göra någon individuell behovsbedömning finns även en kort redogörelse för
aktuella bestämmelser i den lagen i meddelandebladet.
”Förenklad handläggning” eller ”förenklad utredning”
Uttrycken ”förenklad handläggning” eller ”förenklad utredning” finns vare sig i socialtjänstlagstiftningen eller i någon annan lagstiftning. Det går därmed inte generellt att
säga om en viss modell för ”förenklad handläggning” eller ”förenklad utredning” är
förenlig med eller uppfyller de krav som finns i lagar, förordningar och föreskrifter som
1
Tillsynsrapport 2011 Hälso- och sjukvård och socialtjänst, Socialstyrelsen s. 51.
Information: Sayran Khayati 075-247 32 66, Anna Hagelbäck 075-247 45 87, Helena Axestam 075-247 36 75
gäller för handläggningen av vissa typer av hemtjänstinsatser. Det avgörande är om de
olika momenten som ingår i handläggningen tillgodoser de krav som finns i lagstiftningen, främst socialtjänstlagen och förvaltningslagen (1986:223), FL. Kompletterande
bestämmelser finns även i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS
2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser
enligt SoL, LVU, LVM och LSS.
Det finns inte heller några särskilda regler som endast gäller för handläggningen av
enklare typer av hemtjänstinsatser av servicekaraktär. Handläggningsreglerna ser lika ut
för samtliga insatser som socialnämnden beviljar äldre personer med stöd av 4 kap. 1 §
SoL, oavsett om det rör sig om omfattande insatser som utgör personlig omvårdnad eller
enklare hemtjänstinsatser, såsom städ, tvätt eller inköp. Det innebär dock inte att alla
utredningar måste eller ska genomföras på samma sätt.
Av 4 kap. 2 och 4 §§ Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9)
om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete följer att den som bedriver socialtjänst måste bedöma vilka processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens
kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska
utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet ska fördelas i verksamheten (4 kap. 4 §
SOSFS 2011:9). Det är således socialnämndens ansvar att bedöma behovet av eventuella rutiner för hur olika typer av utredningar ska genomföras samt i så fall utarbeta och
fastställa sådana rutiner.
Regeringen tog år 2006 i propositionen Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre ställning till om det fanns behov av att genom lag skapa en ordning för en
förenklad biståndshandläggning. 2 Regeringen bedömde att en sådan ordning inte var
lämplig och dessutom skulle ta ifrån beslutsfattaren (socialnämnden) rätten att avgöra
vilken utredning som behövs i varje enskilt fall. Vidare framhöll regeringen att det inte
är möjligt att peka ut något enskilt område där det aldrig kan anses uppkomma behov av
en mer omfattande utredning och som därför skulle lämpa sig för en förenklad biståndshandläggning. 3
Rätten till bistånd i form av hemtjänst av servicekaraktär
– de materiella reglerna
Den enskildas rätt till hemtjänstinsatser prövas i enlighet med bestämmelsen i 4 kap. 1 §
SoL. I bestämmelsen anges att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få
dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning (försörjningsstöd)
och för sin livsföring i övrigt. Genom biståndet ska den enskild tillförsäkras en skälig
levnadsnivå och biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att
leva ett självständigt liv.
Syftet med de hemtjänstinsatser som beviljas är att underlätta och möjliggöra människors dagliga livsföring i det egna hemmet, och i många fall också möjliggöra kvarboende i det egna hemmet. Det kan handla om att människor som på grund av sjukdom,
fysiska, psykiska och/eller sociala funktionshinder eller annan orsak behöver stöd och
hjälp i den dagliga livsföringen. 4
I förarbetena till den tidigare socialtjänstlagen delas hemtjänstens uppgifter upp i två
kategorier, en med inriktning mot uppgifter av servicekaraktär och en mot personlig
omvårdnad. 5 Med serviceuppgifter avses bland annat praktisk hjälp med hemmets sköt-
2
Prop. 2005/06:115 s. 86 ff, bet 2005/06:soU26, rskr. 2005/06:131.
Prop. 2005/06:115 s. 88.
4
Prop. 1996/97:124 s. 88.
5
Prop. 1996/97:124 s. 88 och prop. 2001/01:149 s. 23.
3
2
sel – städning och tvätt – och hjälp med inköp, ärenden på post och bank och med tillredning av måltider eller distribution av färdiglagad mat. Med personlig omvårdnad
avses de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala
behov. Det kan handla om hjälp för att kunna äta och dricka, klä sig och förflytta sig,
sköta personlig hygien och i övrigt insatser för att bryta isolering och för att känna
trygghet och säkerhet i det egna hemmet. 6
Socialtjänstlagen innehåller även bestämmelser om att den enskilde ska ha inflytande
över hur insatser ska utformas och genomföras. Av 3 kap. 5 § SoL framgår att socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med den
enskilde. Av förarbetena framgår att bestämmelsen klart och tydligt anger att socialtjänsten inte får vidta insatser ”över huvudet” på den enskilde. 7
I 5 kap. 4 § SoL finns en bestämmelse om en nationell värdegrund för äldreomsorgen.
Av bestämmelsen framgår att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att den
äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Den nationella värdegrunden innebär bland annat att äldreomsorgen bör värna och respektera den äldre personens rätt
till delaktighet. 8 Rätten till delaktighet innebär till exempel att uppmärksamma vikten av
samråd och samförstånd kring omsorgens utförande. 9
I 5 kap. 5 § SoL tydliggörs äldre personer rätt till inflytande över insatsernas utformning och genomförande. Av bestämmelsen följer att den äldre personen, så långt det är
möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet samt annan lättåtkomlig
service ska ges inom ramen för de beslutande insatserna enligt 4 kap. 1 § SoL. Det innebär bland annat att den äldre personen ska kunna välja att viss insats, som till exempel
städ, ska utföras på en särskild veckodag eller en viss tid på dagen. 10
Behovet kan tillgodoses på annat sätt
Uttrycket att ”den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på
annat sätt” i 4 kap. 1 § SoL avser att markera den enskilde individens förstahandsansvar.
I detta ligger att den enskilde måste utnyttja alla de möjligheter som står honom eller
henne till buds innan rätten till bistånd inträder. 11 Om behovet kan tillgodoses av den
hjälpsökanden själv eller på annat sätt finns således ingen rätt till bistånd.
Socialtjänstlagen beskriver emellertid inte närmare vad som avses med detta kriterium. Utgångspunkten är dock att det ska göras en individuell bedömning utifrån de
omständigheter som finns i det enskilda ärendet, det vill säga att bedömningen måste
göras utifrån den enskildes faktiska resurser och möjligheter.
Hushållsgemenskap
Av förarbeten till den tidigare socialtjänstlagen framgår att det förutsätts att andra resurser i en hushållsgemenskap används för att tillgodose eventuella behov av hjälp och
stöd. Detta gäller främst i fråga om makar och sambor. Att dessa ger varandra viss praktisk hjälp, som till exempel sköta hem och hushåll, är normalt och ska beaktas vid en
biståndsbedömning enligt 4 kap. 1 § SoL. Däremot kan inte mera omfattande vårdbehov
anses ligga inom ramen för vad man normalt bistår varandra med inom en familj. I sådana fall finns rätt till bistånd även om det finns andra vuxna i familjen. 12
6
Prop. 1996/97:124 s. 88 och prop. 2000/01:149 s. 23.
Prop. 1979/80:1 Del A s. 528.
8
Prop. 2009/10:116 s. 27.
9
Prop. 2009/10:116 s. 28.
10
Prop. 2009/10:116 s. 98.
11
Prop. 1996/97:124 s. 168.
12
Prop. 1996/97:124 s. 168 och prop. 2008/09:82 s. 12.
7
3
Enbart det faktum att en hjälpsökande har en make/maka eller sambo innebär dock inte
att det inte någon rätt till bistånd i form av hjälp i hemmet. För att kunna bedöma om
behovet kan tillgodoses genom resurser i hushållsgemenskapen måste en sammantagen
bedömning göras av vilka faktiska resurser som finns att tillgå i hushållet och hur familjens situation ser ut.
Socialnämnden kan inte avslå en ansökan om hemtjänst med hänvisning till att andra
anhöriga än make/maka eller sambo kan tillgodose hjälpbehovet. Detta innebär att
nämnden inte kan väga in andra anhörigas (till exempel vuxna barn) möjlighet att hjälpa
till i bedömningen om behovet kan tillgodoses på annat sätt. 13
Frivilligorganisationer
Det finns inte heller någon möjlighet för nämnden att hänvisa den enskilde till frivilligorganisationer för att få sitt behov av hemtjänst tillgodosett. I RÅ 2007 ref. 43 prövades
om kommunen har rätt att avslå en ansökan om bistånd på den grunden att den enskildes
behov kunde tillgodoses på annat sätt. Kommunen ansåg att den enskildes behov av
bistånd kunde tillgodoses genom de tjänster som en frivilligorganisation tillhandahöll.
Domstolen framhöll att det är kommunen som ansvarar för insatser enligt socialtjänstlagen. Kommunen kan därför inte avsäga sig sitt ansvar genom att hänvisa den enskilde
till frivilligorganisationer.
Domslutet innebär att en ansökan om bistånd i princip inte kan avslås på den grunden
att behovet kan tillgodoses genom de tjänster som tillhandahålls av en frivilligorganisation.
Privata marknaden
En enskild kan inte heller nekas hemtjänst med hänvisning till att han eller hon kan få
behovet tillgodosett genom att tjänsterna kan köpas på den privata marknaden. I 4 kap. 1
§ andra stycket SoL anges att vid prövning av bistånd för livsföring i övrigt får hänsyn
inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. SoL. Bestämmelsen innebär att den enskildes ekonomiska förutsättningar inte ska påverka bedömningen av rätten till hemtjänstinsatser, oaktat av om
den enskilde har faktisk förmåga att betala för tjänsterna på den privata marknaden. 14
Behovet ska rymmas inom ramen för skälig levnadsnivå
Ytterligare ett kriterium som uppställs i 4 kap. 1 § SoL är att insatsen ska inrymmas
inom ramen för vad som avses vara skälig levnadsnivå.
Vad som innefattas i begreppet skälig levnadsnivå framgår dock inte av bestämmelsen. I förarbetena till den tidigare socialtjänstlagen anfördes att det skulle vålla stora
svårigheter att närmare ange vad som avses med skälig levnadsnivå i lagtexten. Detta
måste bedömas med utgångspunkt i den tid och de förhållanden vilka den hjälpbehövande lever i. Det måste därför överlämnas åt kommunerna att fastställa vilken levnadsnivå som ska anses skälig. 15
I senare förarbeten beskrivs skälig levnadsnivå som ett uttryck för kvaliteten i insatsen och vilken ambitionsnivå som kan vara rimligt i ett enskilt fall mot bakgrund av
rättighetsbestämmelsens syfte, det vill säga en yttersta garanti för att medborgarnas livsföring i olika avseenden. 16
13
Prop. 2005/06:115 s.156.
Prop. 2009/10:57 s. 24 och 25.
15
Prop. 1979/80:1 Del A s. 186.
16
Prop. 2000/01:80 s. 91.
14
4
Tillämpningen av begreppet skälig levnadsnivå kan också variera beroende på vilka
behov den enskilde hjälpsökande har. En person som har vissa hälsoproblem, i form av
till exempel astma och allergi, kan vara i behov av städinsatser i större utsträckning än
en person utan dessa besvär, i syfte att säkerställa en skälig levnadsnivå.
Begreppet skälig levnadsnivå i rättspraxis
Stöd för hur begreppet skälig levnadsnivå ska tolkas kan också inhämtas från rättspraxis. I dagsläget finns nästan inga domar från Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare
Regeringsrätten) som berör begreppet skälig levnadsnivå i förhållande till hemtjänstinsatser av servicekaraktär. Ett skäl kan vara att det inom äldreomsorgen fattas jämförelsevis få avslagsbeslut. Vid en mätning som Socialstyrelsen genomförde 2001 framkom
att endast en procent av alla beslut som fattades inom äldreomsorgen innehöll någon
form av avslag och endast fem procent av dessa avslag har överklagats till domstol. 17
En annan förklaring till att det finns så få prejudicerande domar är att handläggning av
mål i domstol ofta tar flera år. Den långa handläggningstiden leder till att mål avskrivs,
då den äldre har avlidit eller att den äldres hälsa och livssituation har förändrats i sådan
omfattning att målet inte längre är aktuellt. 18
Det finns dock ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen som kan vara av intresse. I RÅ 2008 ref. 38 fastställde domstolen att fönsterputsning och gardinuppsättning är insatser av sådan art att de normalt ingår i skötseln av ett hem och är att räkna
till hemtjänst i socialtjänstlagens mening. Att enskilda beviljas hjälp av den typen får
anses inrymmas i vad som avses vara skälig levnadsnivå. Det framkommer dock inte
från domslutet hur ofta insatsen ska beviljas för att hjälpsökande ska tillförsäkras en
skälig levnadsnivå.
Från ansökan till beslut
Förenklat kan en handläggningsprocess som rör bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL beskrivas
som en trestegsmodell – ansökan, utredning och beslut. Schematiskt kan processen beskrivas på följande vis. 19
Ansökan
Utredning
Beslut
Den enskildes begäran om 1. Kartläggning av den
hjälp
enskildes behov och
resurser
2. Bedömning
-
Vilken insats tillgodoser
behoven?
Insatsen prövas i relation
till lagstiftningen
17
Beslut om bistånd som
svarar mot den enskildes
behov samt tillförsäkrar
den enskilde en skälig
levnadsnivå
De äldre och besvärsrätten. Överklagade beslut om hemtjänst och särskilt boende, Socialstyrelsen 2002.
SOU 2003:9, bilagedel C s. 194.
19
Rönnbäck s. 15.
18
5
Ansökan
Enligt 11 kap. 1 § SoL ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad som
genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och
som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Bestämmelsen innebär att ärenden kan
aktualiseras på tre olika sätt – genom att den enskilde ansöker om insatsen, genom att
andra anmäler ett hjälpbehov eller på annat sätt. Om den enskilde själv ansöker om
hjälp måste alltid en utredning startas. Ansökan om hjälp enligt socialtjänstlagen kan
endast göras av den enskilde själv eller av legal ställföreträdare. Om andra, till exempel
anhöriga eller hälso- och sjukvården, påtalar ett hjälpbehov är det en anmälan som ska
leda till att den enskilde själv tillfrågas om han eller hon vill ansöka om insatsen (förhandsbedömning). Om den enskilde inte vill ha hjälp eller inte ens vill ha kontakt med
nämnden kan ingen utredning startas. 20
Utredning
Nästa steg i handläggningen är själva utredningen. Med utredning avses all den verksamhet som syftar till att göra det möjligt för nämnden att fatta ett beslut i det aktuella
ärendet. 21 När nämnden mottar en ansökan om hemtjänstinsatser av servicekaraktär ska
utredningen därmed utvisa om den enskilda har rätt till de sökta insatserna enligt bestämmelserna i 4 kap. 1 § SoL.
Socialnämndens utredning syftar således till att söka svar på följande frågor.
1. Hur ser den enskildes behov ut?
2. Vilka andra resurser har den enskilde till sitt förfogande, det vill säga kan den
enskilde själv tillgodose behovet eller kan behovet tillgodoses på annat sätt?
3. Vilken insats kan bäst tillgodose behovet och ryms insatsen i begreppet skälig
levnadsnivå?
Hur utredningen ska göras och utformas anges emellertid inte närmare i socialtjänstlagen. I 7 § FL föreskrivs dock att varje ärende där någon enskild är part ska handläggas
så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten blir eftersatt. Socialnämnden har också ett ansvar att tillse att ett ärende blir så utrett som dess beskaffenhet kräver, enligt den så kallade officialprincipen. 22 Utredningen ska ges den omfattningen att
det kan leda till ett sakligt och korrekt beslut. 23 Det åligger således socialnämnden att se
till att utredningen blir så fullständig som krävs för att nämnden ska kunna fatta ett beslut i det aktuella ärendet. Det innebär även att utredningen inte ska göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ett ärende eller en viss typ av
ärenden.
Av förarbetena till den tidigare socialtjänstlagen framgår att utredningen ska begränsas till att avse omständigheter som har betydelse för bedömningen av sökandens behov
av stöd och hjälp. 24 Hur omfattande en utredning behöver vara varierar från fall till fall.
I vissa ärenden torde det räcka med en mycket begränsad utredning för att konstatera att
en sökande bör beviljas den begärda insatsen, alternativt att det inte finns något behov
av en insats, medan det i andra fall kan vara fråga om svårare bedömningar som kräver
en mer omfattande utredning. Detta innebär att nämnden måste samla in nödvändiga
20
Prop. 1979/80:1 Del A s. 400.
Prop. 1979/80:1 Del A s. 562.
22
JO 1997/98 s. 460.
23
Prop. 1979/80:1 Del A s. 562.
24
Prop. 1979/80:1 Del A s. 398.
21
6
uppgifter anpassat efter vad personen ansökt om och ärendets komplexitet. Det är
nämnden som ska avgöra vad som är nödvändigt från fall till fall.
Vidare finns i allmänna råd till 5 kap. 3 § SOSFS 2006:5 rekommendationer om vad
som bör dokumenteras i ett beslutsunderlag som rör ett ärende om bistånd. Av beslutsunderlaget bör det bland annat framgå:
•
•
•
•
•
Vem eller vilka personer ärendet avser
Vad ärendet gäller
Vad som har kommit fram under utredningen,
Den enskildes uppfattning om sina behov och hur dessa kan tillgodoses
Utredarens bedömning och i förekommande fall förslag till beslut.
Utredning – en tvåstegsprocess
En utredning kan sägas omfatta två huvudfaser – en kartläggningsfas och en bedömningsfas. 25
Under kartläggningsfasen ska nämnden samla in information om vilka behov och resurser den enskilde har. Syftet med kartläggningen är att bland annat få en uppfattning
om den enskildes förmåga respektive oförmåga att hantera och klara den dagliga livsföringen. Det handlar om att ta reda på vilka behov som bidrar till att den hjälpsökande
inte längre klarar sin dagliga livsföring samt vilka resurser som den enskilda har till sitt
förfogande. Resurser kan även bestå av de resurser som finns i en hushållsgemenskap,
det vill säga hjälp från make/maka eller sambo. Hur omfattande kartläggningen ska vara
beror på vad ansökan gäller och komplexiteten i frågan. Kartläggningen ska dock stå i
proportion till vad ansökan avser.
Bedömningsfasen handlar om att utifrån det material som samlats in under kartläggningsfasen ta ställning till hur de aktuella behoven ska tillgodoses samt göra en prövning av om rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL finns eller inte. Det första ledet innebär
ett ställningstagande om vilken insats som bäst tillgodoser behovet. Det andra ledet innebär att den valda insatsen ska prövas i relation till bestämmelserna i 4 kap. 1 § SoL.
Om insatsen kan tillgodoses av den enskilde själv eller på något annat sätt eller om den
inte ryms i begreppet skälig levnadsnivå ska ansökan avslås, annars ska den enskilde
beviljas insatsen i form av bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL.
I vissa kommuner förekommer riktlinjer för vilka insatser som ges enligt socialtjänstlagen eller i vilken utsträckning de ska beviljas. Riktlinjerna kan vara till hjälp när handläggarna ska bedöma innebörden av skälig levnadsnivå enligt 4 kap. 1 § SoL. De kommunala riktlinjerna får dock aldrig medföra att den enskilde inte får det bistånd som han
eller hon har behov av, och rätt till enligt socialtjänstlagen, med hänvisning till att vissa
typer av insatser inte medges eller inte medges utöver en viss gräns enligt riktlinjerna.
Det är därför av stor vikt att den kommun som har riktlinjer ser till att dessa utformas på
ett sätt som gör att en enskild inte riskerar att nekas en insats som han eller hon har rätt
till. Den enskilde har alltid rätt att ansöka om insatser och får dessa prövade individuellt
oavsett kommunens riktlinjer. 26
Utredningar som gäller för hemtjänstinsatser av servicekaraktär
Om en enskild endast ansöker om begränsade hemtjänstinsatser av servicekaraktär finns
det i regel inte något behov av att göra omfattande utredningar där nämnden exempelvis
25
26
Rönnbäck s. 33.
Prop. 2005/06:115 s. 87
7
gör en fullständig kartläggning av den sökandes samtliga fysiska, psykiska och sociala
begränsningar. I många fall behöver det inte vara nödvändigt med omfattande kartläggningar och beskrivningar av den enskildes sjukdomshistoria, sociala nätverk, brister i
bostaden och närmiljön för att nämnden ska kunna ta ställning till en sådan ansökan.
Det centrala är att utredningen fokuserar på de behov och resurser som den enskilde har,
med utgångspunkt i vad den enskilde har ansökt om.
Det är inte tillräckligt att nämnden i sin utredning endast fastställer att den sökande
uppnått en viss ålder och därmed beviljas en insats. 27 Det normala åldrandet innebär att
vissa fysiska och psykiska funktioner förändras samt att vissa sjukdomar blir mer frekventa. Sådana förändringar kan innebära att ett visst behov av stöd och hjälp blir vanligare i samband med stigande ålder. Det innebär dock inte att alla i en viss ålder har rätt
till bistånd. Bestämmelsen i 4 kap. 1 § SoL medger inte en ordning där bistånd utges
enbart på den grunden att en individ uppnått en viss ålder. 28 Hjälp och stöd enligt 4
kap. 1 § SoL förutsätter att det finns individuella behov hos den sökanden som behöver
tillgodoses och som inte kan tillgodoses av den sökande själv eller på något annat sätt.
När utredningen avser en ansökan om vissa serviceinsatser kan det i många fall vara
tillräckligt att endast inhämta uppgifter från den hjälpsökande. Det kan innebära att
nämnden under utredningen inte behöver inhämta uppgifter från utomstående, som till
exempel anhöriga, andra myndigheter eller legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
Ett samtal med den hjälpsökande kan i många fall vara tillräckligt för att handläggaren i
ett enskilt ärende ska kunna ta ställning till om den enskilde på grund av sina funktionsnedsättningar, som är vanliga med ökande ålder, har begränsade resurser för att själv
tillgodoses sitt behov av tvätt, inköp eller städ. För att nämnden ska få ett tillförlitligt
underlag för beslut när den enskilde endast har ansökt om hjälp med vissa serviceinsatser, behöver det inte i alla fall vara nödvändigt med ett hembesök. Det kan dock inte
uteslutas att någon eller några av dessa åtgärder behöver vidtas i ett enskilt ärende.
Beslut
Handläggningen av ett ärende ska avslutas genom att nämnden fattar ett slutligt beslut i
ärendet. Enligt 21 § FL ska den enskilde i regel underrättas om innehållet i beslutet.
Beslutet kan vara muntligt eller skriftligt. Av 11 kap. 5 § SoL följer dock att ett beslut
alltid ska dokumenteras, oavsett om det är ett bifalls- eller avslagsbeslut.
Vidare bör det av beslutet alltid framgå vad biståndsinsatserna innebär i praktiken, det
vill säga en närmare beskrivning av vad insatserna innebär för den enskilde. Att ett beslut är tydligt utformat har stor betydelse för att den enskilde ska kunna förstå vilken rätt
till hjälp han eller hon har. 29
Servicetjänster utan individuell behovsbedömning
Enligt befogenhetslagen får en kommun utan föregående individuell behovsbedömning
tillhandahålla servicetjänster åt personer som fyllt 67 år. Med servicetjänster avses tjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig
omvårdnad (2 kap. 7 § befogenhetslagen).
27 Kammarrätten i Göteborg den 1 dec 1998, mål nr 1801-1198, Länsrätten i Örebro län den 19 mars
2001, mål nr. 966-00 och Länsrätten i Västmanlands län den 17 nov 2003, mål nr 1170-03. Jfr även RÅ
1991 ref. 61
28 Kammarrätten i Göteborg den 1 dec 1998, mål nr 1801-1198, Länsrätten i Örebro län den 19 mars
2001, mål nr. 966-00 och Länsrätten i Västmanlands län den 17 nov 2003, mål nr 1170-03. Jfr även RÅ
1991 ref. 61.
29 JO beslut 6 april 2000, dnr 699-199 och JO 2004/05 s. 291.
8
De servicetjänster som ges med stöd av befogenhetslagen utgör inte socialtjänst, vilket
bland annat innebär att reglerna om handläggning och dokumentation inom socialtjänsten inte blir tillämpliga.
Lagen innebär endast en befogenhet för kommunen att tillhandahålla servicetjänster,
men den innebär ingen rättighet för äldre att få sådana insatser. Även om en kommun
beslutat att tillhandahålla servicetjänster enligt befogenhetslagen står det fortfarande
fritt för den äldre att ansöka om insatser inom ramen för socialtjänstlagen (1 kap. 4 §
befogenhetslagen). En biståndsansökan kan inte avslås med hänvisning till att den enskildes behov kan tillgodoses genom den aktuella lagen. 30
Referenser
Lagstiftning
Förvaltningslagen SFS 1986:223
Socialtjänstlagen SFS 2001:453
Lagen (SFS 2009:47) om vissa kommunala befogenheter
Socialstyrelsens författningssamling
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitets arbete
Förarbeten
Prop. 1979/80:1 del A Om socialtjänsten
Prop. 1996/97:124 Om ändring i socialtjänstlagen
Prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.
Prop. 2000/01:149 Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen
Prop. 2005/06:115 Nationell handlingsplan för vård och omsorg om äldre
Prop. 2008/09:80 Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående
Prop. 2009/10:57 Behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen
Prop. 2009/10:116 Värdigt liv i äldreomsorgen
SOU 2003:91 Äldrepolitik för framtiden 100 steg till trygghet och utveckling med en
åldrande befolkning, bilagedel C.
Avgörande från domstol
RÅ 1991 ref. 61 (mål nr. 4768-1989, 1991-10-01)
RÅ 2008 ref. 38 (mål nr. 6371-07, 2008-09-23)
Kammarrätten i Göteborg den 1 dec 1998, mål nr. 1801-1198
Länsrätten i Örebro län den 19 mars 2001, mål nr. 966-00
Länsrätten i Västmanlands län den 17 nov 2003, mål nr. 1170-03
30
Prop. 2005/06:115 s. 148.
9
Beslut från JO
JO 1997/98 s. 460.
JO beslut 6 april 2000, dnr 699-199
JO 2004/05 s. 291.
Övriga publikationer
Tillsynsrapport 2011 Hälso- och sjukvård och socialtjänst, Socialstyrelsen 2011
De äldre och besvärsrätten. Överklagade beslut om hemtjänst och särskilt boende, Socialstyrelsen 2002
Rönnbäck, Eva, Att ta makten och ansvaret över sin utredning, FoU Västernorrland
2008
Denna information (art nr 2013-2-27) kan laddas ner och beställas från Socialstyrelsens
webbplats: www.socialstyrelsen.se/publikationer. Den kan även beställas från Socialstyrelsens
publikationsservice, e-post publikationsservice@socialstyrelsen.se eller fax 035-19 75 29.
Publicerad: www.socialstyrelsen.se, 2013
10
1(2)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Ärende
Vård och omsorg
2015-01-02
KS 2014/445
Vård och omsorgschef Elisabeth Hekkala
elisabeth.hekkala@vansbro.se
75155
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Motion – hemtjänst utan biståndsbeslut
Rekommendation till beslut
Kommunstyrelsen rekommenderas besluta att rekommendera kommunfullmäktige
Att avslå motionen om att undersöka möjligheterna till hemtjänst utan biståndsbeslut.
Sammanfattning
Kommunpartiet har lämnat in en motion där man föreslår att kommunstyrelsen ska
undersöka möjligheterna att införa hemhjälp utan biståndsbedömning för medborgare
över 75 år.
Bakgrund
Kommunpartiet har lämnat förslag på att kommunstyrelsen ska undersöka möjligheterna
att införa hemtjänst utan biståndsbedömning för medborgare under 75 år. I sitt förslag
lyfter kommunpartiet framtidsutredningen som tillsattes i januari 2014 och Linköpings
kommun där man har provat en modell för ej behovsbedömda insatser för äldre som är
över 75 år.
Av kommittédirektiv 2014:2 om ”Åtgärder för att främja äldres hälsa, trygghet och
självbestämmande” framgår att en särskild utredare ska lämna förslag till åtgärder som
främjar äldres hälsa, trygghet och självbestämmande. Uppdraget ska redovisas senast
den 15 december 2015.
Motion,
hemtjänst utan biståndsbeslut
Konsekvenser
Av Socialstyrelsens meddelandeblad nr 4/2013 framgår en beskrivning av regler som
gäller vid bedömning om en person har rätt till bistånd. Bland annat framgår att




en individuell behovsbedömning ska göras inför varje beslut om individuella
insatser enligt socialtjänstlagen
utredningar inte ska göras mer omfattande än vad som är motiverat av ansökan
socialtjänstlagen inte medger att bistånd beviljas med enbart ålder som grund
en kommun kan ge servicetjänster till äldre utan individuell behovsbedömning
med stöd av lagen om vissa kommunala befogenheter
Med detta medges inte att en kommun kan ges biståndsinsatser utan en individuell
behovsbedömning men att en kommun kan själv bestämma om det för någon insats
räcker med en förenklad biståndsbedömning.
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
2(2)
De servicetjänster som en kommun kan tillhandahålla åt personer som fyllt 67 år utan
individuell behovsbedömning är tjänster som är avsedda att förebygga skador,
olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig omvårdnad. Detta tillhandahålls ofta
i form av en så kallad ”FixarMalte”.
Linköping har 2013 av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, tilldömt vite för
bristfällig behovsbedömning inom hemtjänsten för att enskilda personer inte får sina
individuella behov utredda och bedömda i enlighet med lagstiftningen.
Slutsats
Nuvarande lagstiftning ger inte kommunen möjlighet att ge hemtjänst utan
biståndsbedömning. Avslag till motionen rekommenderas.
Beslutsunderlag
Meddelandeblad nr 4/2013, Socialstyrelsen
Beslutet expedieras till :
Motion,
hemtjänst utan biståndsbeslut
Vård och omsorgschef, Elisabeth Hekkala
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
Till Kommunfullmäktige, Vansbro kommun
Motion angående hemtjänst utan biståndsbeslut.
De äldre som är i behov av hemtjänst söker detta och en biståndsbedömning görs på varje sökande.
Därefter fattas ett biståndsbeslut som ett bifall eller avslag och meddelas den äldre. Även behovet i
antal timmar meddelas.
Regeringen tillsatte i januari i år en framtidsutredning för att föreslå olika åtgärder som ska förbättra
vård och service för äldre. Bland annat vill man ge kommunerna möjlighet att erbjuda äldreomsorg
eller annan service utan traditionell biståndsbedömning. Detta ökar de äldres delaktighet och
självbestämmande.
I Linköping har man redan testat, och fått positiv respons från de äldre. Från kommunens sida anser
man att tid har frigjorts och kan användas för annat.
Linköping har valt en modell som gäller för äldre som är över 75 år. De som har behov av hemtjänst
kan vända sig direkt till hemtjänsten inom kommunen. Då blir man överens om vilken hjälp som man
behöver. Är den äldre över 75 år har man rätt att köpa städning, tvätt och inköp till sammanlagt 6
timmar per månad utan särskild prövning av biståndsbedömare.
Vilket antal timmar som skall finnas utan särskild bedömning är upp till varje kommun att bestämma.
Vi Kommunpartiet i Vansbro kommun föreslår att detta skall kunna genomföras även i Vansbro
kommun.
Vi är övertygade om att när äldre vill ha hjälp så behöver de också hjälpen. Man begär inte hjälp om
det inte behövs.
Vi vill att kommunen undersöker möjligheterna att införa ett sådant system även i Vansbro kommun.
Det exemplet som Linköpings kommun har genomfört kan vara ett bland många förslag till
genomförande.
Vi yrkar att kommunfullmäktige uppdrar kommunstyrelsen att undersöka möjligheterna att införa
hemhjälp utan biståndsbedömning för medborgare över 75 års ålder.
För kommunpartiet
Wahan Ohaness Harutun
Annika Nordin
Grazyna Björklund
Motion # 1 24 juli 2014
Kommunpartiet partipolitiskt obundet för kommunens bästa
Mossvägen 4, 780 50 Vansbro. e-mail: wahan1@telia.com. Tel: 0281-719 25, 070-341 04 19.
1(1)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Ärende
Ekonomi-IT
Ekonomichef Catarina Willman
2015-01-16
KS 2014/620
catarina.willman@vansbro.se
75003
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Kommunal borgen, Vansbro Teknik AB
Rekommendation till beslut
Att såsom för egen skuld ingå borgen för Vansbro Teknik ABs låneförpliktelser upp till
ett totalt högsta lånebelopp om 95 miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp.
Sammanfattning
Vissa krav gäller för formering av kommunal borgen så att det tydligt framgår det
kommunala ansvaret. Tyvärr blev formuleringen felaktig då den kommunala borgen
höjdes för Vansbro Teknik AB (KF §136/2014) därav detta ärende igen.
Slutsats
Förnyat beslut om samma borgensnivå som tidigare för att säkerställa Vansbro Teknik
ABs behov av upplåning.
150116
Borgen Vansbro Teknik AB.docx
Beslutet expedieras till :
Vansbro Teknik AB
Kommuninvest
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
7
Vansbro
kommun
Kommunstyrelsen
Protokoll 201 5-02-10
KS
§ 26
Ärende KS 2014/620
Borgensåtagande, Vansbro Teknik AB
Beslut
Kornmunstyrelsen föreslår att kornmunfullmäktige beslutar
att såsom för egen skuld ingå borgen för Vansbro Teknik ABs låneförpliktelser
upp till ett totalt högsta lånebelopp om 95 miljoner kronor, jämte därpå löpande
ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens
respektive ursprLlngliga lånebelopp.
Ärendet
Vissa krav gäller för formering av kommunal borgen så att det tydligt framgår det
kommunala ansvaret. Tyvärr blev formuleringen felaktig då den kommunala
borgen höjdes för Vansbro Teknik AB (KF § 136/2014) da av detta ärende igen.
Förslag till beslut
Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föresI
kommunfullmäktige att besluta
att såsom för egen skuld ingå borgen för Vansbro Teknik ABs låneförpliktelser
upp till ett totalt högsta lånebelopp om 95 miljoner kronor, jämte därpå löpande
ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens
respektive ursprungliga lånebelopp.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande 2015-01-16
Jus[erare
Utdragsbestyrkande
Förslag 2014-08-20
Bolagsordning för VÄMO Elnät AB
Godkänd av kommunfullmäktige i Mora kommun 2014-xx-xx
Godkänd av kommunfullmäktige i Älvdalens kommun 2014-xx-xx
Godkänd av kommunfullmäktiger i Vansbro kommun 2014-xx-xx
Antagen av bolagsstämma 2014-xx-xx
§ 1. Firma
Bolagets firma är VÄMO Elnät AB
§ 2. Säte
Styrelsen ska ha sitt säte i Mora kommun, Dalarnas län.
§ 3. Verksamhetsföremål
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att äga och förvalta aktier i Mitt Elnät AB vilket äger
elnätstillgångar i Södra Norrland och Dalarna.
Bolaget ska därjämte efter särskilt beslut i kommuner eller kommunala företag som är ägare till
bolaget kunna driva verksamhet jämförlig med ovanstående verksamhet.
Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sina ägare. Verksamheten ska
bedrivas åt ägarna/i ägarnas ställe.
§ 4. Ändamålet med bolagets verksamhet
Syfte med bolaget är att genom ovan angivna verksamhetsbeskrivning främja utvecklingen av
infrastruktur med avseende på eldistribution och nätverksamhet och därmed förenlig verksamhet.
Genom förfarandet ska bolaget säkra ett lokalt och regionalt ägande av elnätsinfrastruktur. Detta för
att på sikt tillförsäkra kommunmedlemmarna inflytande över drift, underhåll och tariffer.
Bolaget ska agera med iakttagande av samma villkor och vinstbegränsningar som skulle ha gällt för
det fall bolagets verksamhet istället utförts i kommunal regi. Detta innebär att bolaget kontinuerligt
ska säkerställa att det agerar väl inom ramen för det kommunala ändamålet med bolagets
verksamhet (den kommunala kompetensen) samt med efterlevnad av de befogenhetsbegränsade
principer som reglerar den kommunala förvaltningen. Bolaget äger alltid göra avsteg helt från
nämnda principer om författningsreglerade undantag så medger.
Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar utskiftas bland aktieägarna.
§ 5. Insyn i bolaget
Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna
handlingars offentlighet i 2 kap tryckfrihetsförordningen samt enligt offentlighets- och
sekretesslagen.
§ 6. Fullmäktiges rätt att ta ställning
Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Mora, Älvdalens och Vansbro kommuner möjlighet att ta
ställning innan sådana beslut i verksameten fattas som är av principiell betydelse eller annars av
större vikt.
§ 7. Aktiekapital
Aktiekapitalet ska vara 100 000 kronor.
§ 8. Antal aktier
Antalet aktier i bolaget ska vara 100 stycken.
§ 9. Styrelse
Styrelsen ska bestå av lägst sex ledamöter med lika många personliga suppleanter.
Kommunfullmäktige i Mora, Älvdalens och Vansbro kommuner utser vardera två styrelseledamöter
och suppleanter.
Ledamöterna utses för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till
kommunfullmäktige förrättats fram till slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till
kommunfullmäktige.
Ordförande och vice ordförande utses av bolagsstämman.
§ 10. Revisorer
För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning utses av bolagsstämman minst en revisor och en revisorssuppleant.
Revisorns och revisorssuppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det
fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet.
§ 11. Lekmannarevisor
För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor ska kommunfullmäktige i Mora, Älvdalens
och Vansbro kommuner utse en lekmannarevisor med suppleant vardera.
§ 12. Kallelse till bolagsstämma
Kallelse till bolagsstämma ska ske genom brev till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två
veckor före stämman.
§ 13. Utomståendes närvarorätt vid bolagsstämma
Bolagsstämman är offentlig. Bolagsstämman får dock besluta att överläggningen i visst ärende ska
ske inom stängda dörrar
§ 14. Ärenden på bolagsstämman
Ordinarie bolagsstämma (årsstämma) hålles årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång
och följande ärenden ska därvid förekomma till behandling:
1. Stämmans öppnande.
2. Val av ordförande för stämman.
3. Upprättande och godkännande av röstlängd.
4. Val av en eller två protokolljusterare.
5. Godkännande av dagordning.
6. Prövande av om stämman blivit behörigen sammankallad.
7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas
granskningsrapport.
8. Beslut om
a) fastställande av resultat- och balansräkningen,
b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen,
c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören.
9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorer och lekmannarevisorer med suppleanter.
10. Anmälan av vilka styrelseledamöter med suppleanter och lekmannarevisorer med suppleanter
som utsetts av kommunfullmäktige i Mora, Älvdalens och Vansbro kommuner.
11. Val av revisor och revisorssuppleant
12. Val av ordförande och vice ordförande i styrelsen.
13. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen.
§ 15. Bolagsstämmans kompetens
Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman:
- fatställande av budget för verksamheten
- ram för upptagande av krediter
- ställande av säkerhet
- bildande av bolag
- köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant
- beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt
§ 16. Räkenskapsår
Aktiebolagets räkenskapsår ska vara 1 januari - 31 december.
§ 17. Firmateckning
Firman tecknas förutom av styrelsen av två styrelseledamöter i förening samt av styrelseledamot i
förening med verkställande direktören. Verkställande direktören äger alltid rätt att teckna bolagets
firma inom ramen för den löpande förvaltningen.
§ 18. Hembud
Hembudsskyldighet
Har aktie – oavsett fångets art – övergått till ny ägare ska aktien genast av förvärvaren hembjudas till
aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktien ska därvid
styrkas. Anmälan ska även innehålla uppgift om villkoren för äganderättsövergången och den
ersättning som lämnats för aktien samt de villkor som förvärvaren ställer för inlösen.
När anmälan gjorts om akties övergång ska detta genom styrelsens försorg genast antecknas i
aktieboken med uppgift om dagen för anmälan. Bolaget ska lämna en underrättelse om hembudet
till varje lösningsberättigad med känd postadress med anmodan till den, som önskar begagna
lösenrätten, att skriftligen framställa lösningsanspråk hos bolagets styrelse inom två månader räknat
från anmälan till styrelsen om akties övergång. Erbjudandet om hembud får inte utnyttjas för ett
mindre antal aktier än erbjudandet omfattar.
Företräde mellan flera lösningsberättigade
Anmälan om lösningsrätt ska genom styrelsens försorg genast antecknas i aktieboken med uppgift
om dagen för anmälan. Anmäler sig flera lösningsberättigade ska samtliga aktier så långt det är
möjligt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i
bolaget. Återstående aktier fördelas genom lottning av aktiebolagets styrelse eller, om någon
lösningsberättigad begär det, av notarius publicus.
Lösenbelopp och betalning
Lösenbeloppet ska utgöras, där fånget är köp, av köpeskillingen. Om parterna inte kommer överens
bestämmes köpeskillingen i den ordning lagen (1991:116) om skiljeförfarande stadgar.
Lösenbeloppet ska betalas inom en månad från den tidpunkt då lösenbeloppet blev bestämt.
Talan i fråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då lösningsanspråket
framställdes hos bolaget.
När det står klart att lösningsrätten inte utnyttjats äger den som gjort hembudet rätt att bli
registrerad för aktien.
Under hembudstiden har överlåtaren rätt att utöva rösträtten och därmed sammanhängande
rättigheter för aktien.
§ 19. Inspektionsrätt
Kommunstyrelserna i Mora, Älvdalens och Vansbro kommuner äger rätt att ta del av bolagets
handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock
endast i den mån hinder inte möter på grund av författningsreglerad sekretess.
§ 20. Ändring av bolagsordning
Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Mora, Älvdalens och
Vansbro kommuner. Dock får kommunstyrelsen i samband med bolagets bildande godkänna
förändringar innebärande att ny delägare tillkommer samt därmed sammanhängande följdändringar.
Vansbro
kommun
8
Kommunstyrelsen
Protokoll 201 5-02-10
KS
§ 27
Ärende KS 20 15/64
Vämo Elnät AB, revidering av bolagsordning
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår att kommu nfullmäktige beslutar
att godkänna förslag till ändring av § 9 i bolagsordning för VAMO Elnät AB.
Ärendet
Kommunfullmäktige har fattat beslut om bolagsordning i VÄMO Elnät AB och
bolagstämman antog densamma 20 14-12-08. Bolagsverket godkänner inte
skrivningen i § 9 som handlar om styrelsens sammansättning.
1 bolagsordningen står det bl a att “Styrelsen ska bestå av lägst sex ledamöter med
lika många personliga suppleanter... etc”. Enligt Bolagsverket måste det, om ett
minimiantal anges också finnas att maxantal.
Bolagsordningen behöver därför revideras vad avser § 9 innebärande att
paragrafen får följ ande lydelse:
“Styrelsen ska bestå av lägst sex och högst tio ledamöter med lika många
suppleanter. Kommunfullmäktige i Mora, Alvdalens och Vansbro kommuner
utser vardera två styrelseledarnöter och suppleanter.
Ledamöterna utses för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att
val till konimunfullmäktige förrättats fram till slutet av den årsstämrna som följer
efter nästa val till kommunfullmäktige.
Ordföranden och vice ordförande utses av bolagsstärnman”.
Förslag till beslut
Ordförande föreslår:
att godkänna förslag till ändring av
§ 9 i bolagsordning för VÄMO Elnät AB.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande 2015-02-04
Bolagsordning för VAMO Elnät AB
Justetare
Utdragshestyrkande
1(1)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Ärende
Ekonomi-IT
Ekonomichef Catarina Willman
2015-02-04
KS 2015/64
catarina.willman@vansbro.se
75003
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Revidering av bolagsordning för VÄMO Elnät AB
Rekommendation till beslut
Kommunfullmäktige godkänner förslag till ändring av § 9 i bolagsordning för VÄMO
Elnät AB.
Sammanfattning
Kommunfullmäktige har fattat beslut om bolagsordning i VÄMO Elnät AB och bolagstämman antog densamma 2014-12-08. Bolagsverket godkänner inte skrivningen i § 9
som handlar om styrelsens sammansättning. I bolagsordningen står det bl a att ”Styrelsen ska bestå av lägst sex ledamöter med lika många personliga suppleanter… etc”. Enligt Bolagsverket måste det, om ett minimiantal anges också finnas att maxantal. Bolagsordningen behöver därför revideras vad avser § 9 innebärande att paragrafen får
följande lydelse:
”Styrelsen ska bestå av lägst sex och högst tio ledamöter med lika många suppleanter.
Kommunfullmäktige i Mora, Älvdalens och Vansbro kommuner utser vardera två styrelseledamöter och suppleanter.
Ledamöterna utses för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till
kommunfullmäktige förrättats fram till slutet av den årsstämma som följer efter nästa
val till kommunfullmäktige.
Ordföranden och vice ordförande utses av bolagsstämman”.
Kommunfullmäktige godkänner förslag till ändring av § 9 i bolagsordning för VÄMO
Elnät AB.
Beslutet expedieras till :
Mora kommun
Älvdalens kommun
Anders Hvittfeldt PWC
150204
Just bolagsordning VÄMO
Beslutsunderlag
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
9
Vansbro
kommun
Kommunstyrelsen
Protokoll 201 5-02-10
KS § 28
Arende KS 2014/649
Nationaldagsfirande, bidrag för anordnande
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår att kommu nfull mäktige beslutar
1. att 5 tkx årligen åren 2015 2019 avsätts som ett bidrag till arrangerande
hembygdsförening för arbete med Vansbro kommuns nationaldagsfirande,
2. att medlen tas ur kommunfullmäktiges budget.
-
Ärendet
Nationaldagsfirande anordnas årligen av kommunens hembygdsföreningar enligt
ett rullande schema. 1 samband med firandet utdelas också Vansbio kommuns
Kulturpris och Naturpris samt välkomnas nya medborgare. Från föreningarna har
inkommit en begäran om stöd för arrangemangen.
Förslag till beslut
Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå
kommunfullmäktige att besluta
1. att 5 tkr årligen åren 2015 2019 avsätts som ett arrangemangsbidrag för
respektive hembygdsförenings arbete med Vansbro kommuns
nationaldagsfirande,
2. att medlen tas ur komrnunfullmäktiges budget.
-
Per-Anders Westhed (C) föreslår:
1. att 5 tkr årligen åren 2015 2019 avsätts som ett bidrag till arrangerande
hembygdsföreni ng för arbete med Vansbro kommuns nationaldagsfirande,
2. att medlen tas ur kommunfullmäktiges budget.
-
Beslutsgång
Ordförande ställer utskottets förslag under bifall eller avslag och finner att
kommunstyrelsen avslår förslaget.
Ordförande ställer Per-Anders Westheds (C) fo••rslag under bifall eller avslag och
finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget.
iusterare
Utdragsbestyrkandc
NOMMUN
Vansbro kommun
Kulturansvarig Monica Danielsson
Äskande om finansiering av nationaldagsfirande.
Nationaldagsfirandet i Vansbro kommun anordnas årligen enligt ett rullande schema av
kommunens fem hembygdsföreningar, Finnmarkens, Nås, Järna, Vansbro och Äppelbo.
Förutom själva nationaldagsfirandet delas kommunens Kulturpris och Naturpris ut. Dessutom
finns på programmet ett välkomnande av nya svenska medborgare. Övriga programpunkter
och arrangemang planläggs och genomförs av arrangerande förening.
De fem föreningarna har huvudansvaret för arrangemanget med planläggningen,
synkroniseringen med kommunens representanter, annonsering, inbjudan av ev. talare,
engagemang av programledare osv. För att underlätta för föreningarna i detta arbete
efterfrågar vi en summa pengar som öronmärks för nationaldagsfirandet. Pengarna som vi
föreslår ska uppgå till 5 000 kr bör finnas till arrangerande fZrenings förfogande i god tid
innan arrangemanget för täckning av kostnader för annonsering, eventuella arvoden och
övriga omkostnader.
Turordning mellan föreningarna.
2015 års firande arrangeras av Vansbro. 2016 Järna. 2017 Nås, 2018 Finnmarken, 2019
Äppelbo, 2020 Vansbro osv.
1 november 2014, för kommunens hembygdsföreningar,
&‘ .11
Elsie Johänsson
Järna hf
Stefan Steffansson
Finnmarkens hf
Äppelbo hf
2
7Benf’hnström
Nås hf
Orjan Zars
Vansbro hf
1(2)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Ärende
Kommunkansliet
Kommunchef Elisabeth Rooth
Eriksson
2014-12-05
KS2014/649
elisabeth.rooth-eriksson@vansbro.se
0281 750 02
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Nationaldagsfirande, bidrag för anordnande
Rekommendation till beslut
att
föreslå kommunfullmäktige att 5 tkr åren 2015 – 2019 avsätts som
ett arrangemangsbidrag för respektive hembygdsförenings arbete med
Vansbro kommuns nationaldagsfirande
att
föreslå kommunfullmäktige att medlen tas ur kommunfullmäktiges
budget
Sammanfattning
Nationaldagsfirande anordnas årligen av kommunens hembygdsföreningar enligt ett
rullande schema. I samband med firandet utdelas också Vansbro kommuns Kulturpris
och Naturpris samt välkomnas nya medborgare. Från föreningarna har inkommit en
begäran om stöd för arrangemangen.
Bakgrund
TJÄNSTEUTLÅTANDE
NATIONALDAGSFIRANDE, BIDRAG
FÖR ANORDNANDE.docx
Nationaldagsfirande anordnas årligen enligt ett rullande schema av kommunens fem
hembygdsföreningar; Finnmarkens, Nås, Järna, Vansbro och Äppelbo. I samband med
dessa utdelas också Vansbro kommuns Kulturpris och Naturpris. Vidare välkomnas nya
medborgare.
Föreningarna har ett huvudansvar vad gäller planläggning, annonsering, inbjudan till
eventuella musiker, talare mm. Föreningarna har hittills täckt dessa kostnader själva
men har nu inkommit med en gemensam skrivelse i vilken man äskar om finansiering
av nationaldagsfirandet.
Slutsats
Föreningarna tar ett mycket stort ansvar för nationaldagsfirandet och det är rimligt att
Vansbro kommun bidrar till att täcka uppkomna kostnader.
Beslutsunderlag
Äskande från kommunens hembygdsföreningar
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
2(2)
Beslutet expedieras till :
Elise Johansson, Järna Hembygdsförening, Noret 240, 780 51 Dala-Järna
Bengt Ehnström, Nås hembygdsförening, Stationsområdet 224, 780 53 NÅS
Stefan Steffansson, Finnmarkens hembygdsförening, Örskogen 4, 780 50 VANSBRO
Örjan Zars, Vansbro hembygdsförening, Malmgatan 17, 780 50 VANSBRO
Erik Gyllenvåg, Äppelbo hembygdsförening, Ovanheden 88, 780 54 ÄPPELBO
Kassan
TJÄNSTEUTLÅTANDE
NATIONALDAGSFIRANDE, BIDRAG
FÖR ANORDNANDE.docx
Monica Danielsson, biblioteks- och kulturansvarig
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
Sid 1(9)
Turismstrategibakgrund
2014-11-27
Kommunkansliet
Ärende
Turismstrategi
Handläggare
Ola Granholm, projektledare Utmaningen
Ola.granholm@vansbro.se
0281 750 80
Bilaga: Bakgrund, fakta och förutsättningar
1. Inledning
Projektet Utmaningen har fått uppdraget att inom ramen för projektet- och i samverkan med andra
turismaktörer i kommunen- ta fram en turismstrategi för Vansbro kommun. Den senaste
turismstrategin fastställdes 1997 och är inaktuell. Att strategin tas fram inom ramen för projektet
Utmaningen beror på att Utmaningen är särskilt inriktat på just dialogprocesser i Vansbro
kommun, med samverkan mellan offentliga-, kommersiella och ideella aktörer.
Strategin är uppdelad i två dokument; detta som handlar om bakgrund och fakta kring Vansbros
turism och huvuddokumentet som handlar om strategi och aktiviteter.
2. Aktörer och Roller
Turismutveckling är ett lagarbete med många olika aktörer inblandade där det är bra att veta vem
som är ansvarig för olika delar. Ingen aktör kan skapa utveckling på egen hand, det behövs en
aktiv samverkan. Den aktivitet som pågår kring utvecklingen av Visit Dalarna innebär
möjligheter, men också en viss osäkerhet kring samverkan på ”Dala-nivå”.
Vansbro kommun är leverantör av ”infrastruktur” i form av gator o vägar, parker, bredband,
parker, lekplatser, skyltning, mm. Vansbro kommun är även finansiär- och beställare- av tjänster
från destinationsbolaget Visit Södra Dalarna.
Visit Södra Dalarna (VSD) ägs av de sju kommunerna Vansbro, Falun, Borlänge, Gagnef,
Ludvika, Smedjebacken och Säter samt av Samverkan Visit Södra Dalarna ekonomisk förening.
Företag och föreningar i de sju kommunerna erbjuds medlemskap i Samverkan Visit Södra
Dalarna ek för. VSD är ansvariga för ”destinationsutveckling” 1), att marknadsföra aktiviteter i de
sju kommunerna, att hjälpa turismaktörerna att utveckla sina produkter, att koppla ihop aktörer
som har nytta av varandra i hela södra Dalarna, att marknadsföra via web och sociala medier, att
anordna aktörsmöten för lärande, samverkan och information (ett exempel på detta är samordning
av boende och aktiviteter under skid-VM) samt drift och utveckling av turistbyråer, samordning
av bokning, mm. VSD har ett särskilt fokus på utveckling av outdoor-produkter 2) samt möten och
evenemang. Vansbro kommun gick med i VSD 2014. Motiven för det var att, ” …det finns en
stor potential i de upplevelser som kan erbjudas, rätt paketerade. Att gå in i Visit Södra Dalarna
AB ger förutsättningar för ett utvecklingsarbete i samverkan med övriga aktörer och ger tillgång
till en spetskompetens som vi inte kan bygga upp själva. Detta gagnar i hög grad de lokala
entreprenörer som finns och de olika intressegrupper som arbetar inom området.” 3)
1) Destinationsutveckling är en process för att utveckla attraktiva och väl fungerande resmål. Ett system av organisationer, privata
och offentliga, aktiviteter och attraktioner som tillsammans motiverar besökaren till ett besök och tillfredsställer dennes förväntningar
vid besöket. (Laws 1991)
2) Outdoor är ett samlingsbegrepp för fritidsaktiviteter som utövas utomhus, t ex vandring, ridning, cykling, fiske, skidåkning, dressin,
djurupplevelser, mm.
Sid 2(9)
3) texten hämtad från politiskt beslutsunderlag 2013-09-05
Privata turismaktörer. Det finns i Vansbro 20-30 aktörer som bedriver verksamhet med
anknytning till turism. En handfull av dem jobbar med turism på heltid. Turismaktörernas ansvar
är att utveckla sina egna verksamheter.
Näringslivssamverkan ekonomisk förening (NLSV) som ägs och drivs i samverkan mellan
Vansbro kommun, Industrikraft, Företagarna, LRF samt Köpmannaföreningarna i Vansbro och
Dala-Järna. NLS uppgift är att främja företagsutveckling och sysselsättning i Vansbro kommun.
NLSV kan hjälpa turismföretag i kommunen med affärsutveckling, bidragsansökningar och
samverkan.
Visit Dalarna drivs gemensamt av alla deldestinationer i Dalarna (Visit Södra Dalarna, Siljan
Turism, Sälenfjällen och Idre). Visit Dalarnas uppgift är att marknadsföra och sälja Dalarna som
en destination till resten av Sverige och omvärlden. Detta gör man genom att driva webportalen
www.visitdalarna.se och vara en plattform för gemensamma marknads- och
försäljningskampanjer. Inom ramen för ”Destination Dalarna” samverkar Dalarnas
deldestinationer och Region Dalarna om utveckling av Dalarna som destination. Arbetet har
bedrivits inom sju delområden; 1) Gemensam försäljnings- och bokningsplattform 2)
Internationell export och försäljning 3) kompetensutveckling för företagare (Kurbits) 4)
Kompetensutveckling för medarbetare (Besöksnäringscollege) 5)Produktutveckling 6)
Omvärldsbevakning och trender 7) Statistik och beslutsunderlag.
Dalarnas deldestinationer driver under 2014-2015 en process för att (även organisatoriskt) gå
samman under Visit Dalarna. Följden av det kan bli att organisationen Visit Södra Dalarna då
upphör att vara en självständig aktör och att Visit Dalarna tar över hela- eller delar av- den rollen.
Det kan leda till att rollfördelningen mellan de olika aktörerna förändras.
3. Beskrivning av nuläge- Vansbro som destination (bo, äta, göra)
Allmänt om Vansbro som destination
Besöksnäringen i Vansbro kommun präglas främst av genomfartstrafiken till de större
destinationerna norrut (Sälenfjällen, Siljansområdet, Idre och Härjedalsfjällen) och
Vansbrosimningen. Det finns inga nationellt kända destinationer i kommunen och antalet
kommersiella bäddar är relativt litet, speciellt i anläggningar med lite högre standard.
Vansbro kommun har en turistisk potential, till exempel för naturturism, men utbudet av
bokningsbara aktiviteter och sevärdheter i kommunen är begränsat. Potentialen förstärks av det
goda skyltläget vid fjälltrafikstråket, bygdens kända profiler, anläggningar med
utvecklingspotential och med Vansbrosimningen som årligen återkommande ”skyltfönster”.
Boende
Det finns drygt 1000 kommersiella bäddar i Vansbro kommun. Det finns två hotell; Flottaren med
ca 100 bäddar och Dala-Järna Hotell med ca 35 bäddar. Flottaren har nyligen byggt ett stort antal
bäddar i friliggande stugor vid älven samt ett ”Hamam” (turkiskt bad) och Spa. Snöå Bruk är en
av de största boendeanläggningarna, ca 100 bäddar med vandrarhemsstandard. Det finns tre
campingplatser/stugbyar i kommunen; Vansbro Camping, Nås och Lindesnäs camping. Därutöver
finns några mindre vandrarhem och ett stort antal stugor, som i huvudsak hyrs ut vid de större
evenemangen. Det finns få boendeanläggningar med hög standard och många boenden har en
enkel standard. Detta är en nackdel, då gästernas krav på standard i boendet blir allt högre.
Sid 3(9)
Restaurang & café
I relation till sin storlek så har Vansbro kommun många restauranger. Det finns mer än tio
helårsöppna restauranger/pizzerior/grillkök, varav de flesta i kommundelen Vansbro. Av
restaurangerna är Värdshuset Flottaren den största och mest kända. Vid högsäsong serverar man
upp till 2000 luncher per dag. Det finns två helårsöppna- och 4-5 delårsöppna caféer. Flera av
caféerna är välkända och/eller har en mycket speciell profil. Till exempel är Vansbro konditori &
bageri ett mycket välkänt och uppskattat café, inte minst av förbipasserande fjällturister. Man
blev nyligen omnämnda i White guide, som ett av Dalarnas tre bästa caféer. Sommarcaféerna
Ryggåsstugan vid Snöå Bruk och Café i Fårhus är två andra caféer med stark egen profil.
Vansbrosimningen och andra evenemang
Vansbrosimningen har utvecklats starkt de senaste åren. Man har breddat utbudet av simtävlingar
och nu även kompletterande lopp inom cykling och Triathlon. Under Vansbrosimningens
sommarvecka 2014 lockade arrangemangen totalt 16 000 startande, varav ca 14 500 simmare. I
kombination med alla medföljande och den massmediala bevakningen är Vansbrosimningen
kommunens största och viktigaste besöksanledning. Det andra stora evenemanget är Flygfesten,
som arrangeras vart tredje år och 2012 lockade ca 39 000 besökare. Andra viktigare evenemang
är Ingmarsspelen i Nås, Trollbröllopet i Äppelbo, Marie Memorial Race och Pepes cup.
Evenemangen skiljer sig mycket i hur de genererar gästnätter till kommunen.
Vansbrosimningen har ett stort antal övernattande besökare. Enligt en turistekonomisk analys
hade simmarveckan (exkl Vansbro Marathon och Vansbro Bianchi 120) ca 30 000 unika gäster
2014. Av dessa övernattade ca 19 000, varav ca 8000 i Vansbro. Varje gäst stannade i genomsnitt
i 2,0 nätter vilket resulterar i ca 16 000 gästnätter för Vansbro. Av den totala konsumtionen på ca
43 Mkr hamnade ca 20 Mkr i Vansbro kommun. Den genomsnittliga konsumtionen inkl boende
var för en övernattande gäst 1073 kr/dag och för en dagbesökare 256 kr.
Trollbröllopet, Ingmarsspelen och Marie Memorial är mindre evenemang med mestadels
dagbesökare. Pepes cup har ca 3000 besökare, men där övernattar en majoritet i kommunen,
eftersom turneringen sträcker sig över flera dagar. Flygfesten har ett mycket stort antal besökare,
men många av dem är sannolikt dagbesökare då evenemanget inte leder till någon större ökning
av antalet gästnätter. Av evenemang i angränsande kommuner så är det Dansbandsveckan och
Vasaloppet som leder till flest gästnätter.
Övriga aktiviteter
Det finns ett stort antal turistiskt intressanta aktiviteter i kommunen, men många är bara
tillgängliga genom förbokning, eller på begränsade tider. Bland de mest kända är dressinåkning,
som erbjuds av två anläggningar. Vid Snöån finns en 18-håls golfbana som anses hålla god
kvalitet samt skidspår, kanoter, mm. I alla kommundelar finns vandringsleder, varav den mest
utbyggda finns vid- och runt sjön Närsen med övernattningsstugor och fiskeplatser/båt. Ingen av
lederna håller nationell- eller internationell standard. Det finns två alpina anläggningar; Hunflen
nära Äppelbo och den mindre anläggningen vid Lindesnäs. Längdskidspår finns på ett antal
platser i alla kommundelar, i flera fall med elljus. Spåren drivs av föreningar och privata eldsjälar.
Kanotuthyrning finns på flera platser. I Vansbro finns simbassäng både inom- och utomhus. Det
finns ett relativt stort utbud av kulturaktiviteter i kommunen, t ex teater, opera, bygdespel,
musikevenemang, föreläsningar, konstateljéer, sagostigar, levande fäbod och Skogsarbetarbyn vid
Snöån”.
Kommunen har ett skog- och vattenrikt landskap med Västerdalälven som ”röd tråd” och det
finns ett antal natursköna platser. Det är dock få natursevärdheter som är spektakulära och
tillgängliga. I relation till kommunens storlek är utbudet av butiker relativt bra med en
Sid 4(9)
koncentration i centrala Vansbro och centrala Dala-Järna, men båda centrumen upplevs som lite
slitna och ”glesa”. För genomfartsturister finns en tillfredställande service längs E16 med bensin,
mat, livsmedel, fik, bilservice, systembolag, apotek, banker och fritidsartiklar, mm.
4. Statistik och utveckling
Turistekonomisk mätning och gästnattsstatistik från SCB
Enligt den turistekonomiska mätning som utfördes av företaget Resurs AB under 2013 så hade
Vansbro kommun följande turistiska statistik (om inte annat skrivs så avser siffrorna året 2012):
Omsättning: 149 Mkr
Sysselsättning 89 arbetstillfällen 1)
Kommunala skatteintäkter: 10,2 Mkr
I diagrammet ovan syns antalet registrerade gästnätter hos SCB 2010-20142). Generellt sett kan
man säga att antalet kommersiella övernattningar (där gästen betalar en avgift för boendet) står
still. Prognosen är att Vansbro kommun under 2014 får 33 600 kommersiella övernattningar,
varav 25 500 under perioden juni-augusti. Vansbrosimningen står för knappt hälften av det totala
antalet gästnätter. De flesta, ca 18 000 st, kommersiella övernattningar gjordes på campingplatser,
därefter kommer hotell med ca 9 000 gästnätter. När det gäller omsättning så är ordningen den
omvända, där hotell omsätter ca 9 Mkr och camping ca 7,6 Mkr. Jämfört med många andra
kommuner i Dalarna så har Vansbro kommun haft en mycket svag ökning av antalet
kommersiella gästnätter. En stor del av den totala turismomsättningen kommer från
övernattningar i fritidshus. Enligt mätningen bidrar övernattningarna i fritidshus betydligt mer till
den totala turismomsättningen än alla de kommersiella övernattningarna tillsammans. Detta beror
dels på att det finns många fritidshus i Vansbro kommun och dels på att kommunen har relativt få
kommersiella övernattningar (hotell, vandrarhem, camping, stugor).
1)
De flesta arbetstillfällena finns inom Aktiviteter, Transport och Restaurang med ca 20 arbetstillfällen per respektive bransch. Till
största delen kan man härleda arbetstillfällena till genomfartstrafiken och Vansbrosimningen.
2)
Antalet övernattningar totalt under 2014 är beräknat utifrån perioden januari-augusti.
Sid 5(9)
Figuren visar att ”Transport ”(huvudsakligen omsättning i bensinmackar) står för nästan hälften
av omsättningen. Det är ovanligt och visar vilken betydelse genomfartstrafiken har för Vansbros
besöksnäring. Den visar också att shopping står för en ovanligt liten andel av omsättningen.
Historiskt har dock Transport stått för en ännu större andel av omsättningen. Den bransch som har
ökat mest är Aktiviteter, som har mångdubblats under perioden 2000-2012. Sannolikt en effekt av
Vansbrosimningens tillväxt.
Handeln i Vansbro kommun har haft en betydligt svagare utveckling än genomsnittet för Dalarna,
det gäller speciellt dagligvaruhandeln (livsmedel, mm).
Sammanfattning och slutsatser
Statistiken visar hur viktig Vansbrosimningens utveckling har varit för besöksnäringen i Vansbro
kommun. Simmarveckan står för ungefär hälften av de kommersiella övernattningarna. Det är
sannolikt att simmarveckans betydelse fortsätter att öka i takt med att tävlingen växer. Om man
istället räknar i omsättning så är simmarveckans andel ännu större, då priserna är högre under
simmarveckan än resten av året. Handeln har utvecklats svagt i Vansbro, men det är till stor del
beroende på sjunkande invånarantal och nya handelsmönster (att vi handlar mer via Internet och i
köpcentrum). Genomfartstrafikens betydelse är också påtaglig, men där finns det tecken som
tyder på att den omsättning som trafiken genererar, nu minskar något till följd av lägre
bensinförbrukning och nya resvägar från Mälardalen. Man kan också konstatera att Vansbro har
haft en svag utveckling på kommersiella övernattningar.
En slutsats av ovanstående är att, bortsett från simmarveckan och genomfartstrafiken, så har
Vansbro en liten besöksnäring som har utvecklats svagt den senaste tioårsperioden. Detta blir
ännu mer påtagligt om man jämför med Dalarna och Sverige, där omsättningen har stigit kraftigt
under samma period. Den potential som simmarveckan inrymmer i form av marknadsföring och
nya-/kompletterande- produkter har ännu inte gett några stora effekter under resten av året.
Sid 6(9)
5. Organisation och samverkan inom turism i Vansbro kommun
Vansbro Turistbyrå har öppet året om och ligger i Lokstallet, i gemensamma lokaler med
Näringslivssamverkan. Huvudman för turistbyrån är Visit Södra Dalarna AB. Inom ramen för
turistbyråuppdraget ingår förutom att tillhandahålla turistisk information och service till våra
besökare samt turistisk marknadsföring och destinationsutveckling.
Samverkan med de övriga kommunerna i VSD innebär att Vansbro blir synliga i ett större
sammanhang och att Vansbro blir en del av en destination som har ett rikt året-runt-utbud av
turistprodukter. Det innebär dock att aktörerna i Vansbro kommun aktivt måste utveckla de
aktiviteter och sevärdheter som finns i kommunen. Det finns annars en risk att man ”försvinner” i
det större sammanhanget.
Vansbros och Visit Södra Dalarnas varumärke och profil
Namnet Vansbro är nationellt välkänt, kopplat till simning och kända musik- och idrottsprofiler.
Turistiskt finns ingen tydlig egen definition av vad varumärket står för eller vilken profil man vill
stärka och utveckla. Det finns heller ingen egen grafisk profil och skyltningen längs med vägarna
är enkel.
I det material som producerats genom åren har man i första hand lyft de större evenemangen,
naturnära upplevelser och kulturella upplevelser som t ex bygdespelen. Förmodligen stämmer den
profilen ganska väl med den bild som besökaren har av Vansbro och de reseanledningar som gör
att man väljer att besöka bygden.
VSD har gjort ett omfattande arbete kring varumärke, marknader och målgrupper. För att alla ska
styra åt samma håll- och varumärket ska stärkas med rätt värderingar- används värdeord som
övergripande riktlinje för verksamheten. Dessa är Generöst, Friskt och Stolt. Dessa ord används
internt och externt och formar ”den osynliga själ som skapar känslor och associationer vid
kontakt och besök i Den Södra Delen av Dalarna”. Varumärket är starkt kopplat till Dalarnas- och
Sveriges varumärken. Fokus läggs på ”Outdoor 365 dagar om året”.
Visit Södra Dalarnas kommunplan
VSD gör kommunplaner för alla medlemskommuner för att beskriva hur man jobbar med
marknadsföring, försäljning och utveckling i alla delar av destinationen. Man beskriver dessutom
varje enskild kommuns nuläge och utvecklingsbehov. I planen för Vansbro konstaterar VSD att
Vansbros turistföretag och aktörer har ett behov av att träffas för att lära känna varandra och
marknadsföra varandra bättre. Man nämner också att man uppmuntrar aktörerna i kommunen till
paketering med aktiviteter, mat och evenemangsbiljetter och att man bör nyttja
försäljningssystemet så effektivt som möjligt (att det utbud som finns är synligt på nätet och att
kunden kan plocka ihop sitt eget paket). Till sist pekar man också på att man arbetar för att hitta
lämpliga affärsrelationer kring marknadsföring, utvecklingsfrågor, biljettförsäljning och
paketering i anslutning till Vansbrosimningen, Pepes Cup och Flygfesten i Dala-Järna m fl
evenemang.
Sid 7(9)
6. Marknadsföring, information och försäljning
Turistbyrån i Vansbro har tidigare haft mycket små resurser till marknadsföring, men i och med
samordningen med Visit Södra Dalarna har man från och med 2014 växlat upp marknadsföringen
rejält i olika medier.
VSD producerar trycksaker som har lite olika syften och funktioner, t ex inspiration, guider och
kartor. VSD riktar framför allt in sig på Mälardalsområdet med fokus på aktiva familjer och
outdoor. Internationellt siktar man framför allt på Norge, Tyskland och Holland. Målgruppen är
”Aktiva familjer”, ”Whops” (välbeställda, friska, äldre personer) och ”Outdoor-nördar” (personer
med specialintresse för outdoor-aktiviteter).
Hemsidan www.visitsodradalarna.se är den websajt där Vansbro syns för omvärlden. Där har man
möjlighet att samla all information och även bokning av logi. Hemsidan har ca 700 000 besökare
per år.
Allt utbud på hemsidan finns dessutom med på Dalarnas gemensamma websajt;
www.visitdalarna.se
I sociala medier har Visit Södra Dalarna ökat sin närvaro främst på Facebook men även på
Twitter och Instagram. Facebook används för att marknadsföra utbudet och kommunicera med
kunderna.
VSD medverkar tillsammans med övriga turistorganisationer i Dalarna på några nationella
mässor; Vildmarksmässan, TUR-mässan och Husvagnsmässan i Jönköping. Avsändare i
montrarna är alltid ”Dalarna”. Den totala mässinsatsen för Dalarnas del har dock krympt avsevärt
de senaste åren.
7. Lokala utvecklingsaktiviteter i Vansbro kommun 2011-2014
Hösten 2012 och våren 2013 tog Näringslivssamverkan, LRF och Vansbro kommun ett
gemensamt initiativ kring samverkan om utveckling av Naturturism. Man genomförde en
inventering och ett antal offentliga möten med stor uppslutning. Arbetet har dock avstannat sedan
dess. Kommunbygderådet och Vansbro kommun har under 2013 gjort en förstudie om utveckling
av cykel- och vandringsturism. Ambitionen är att Kommunbygderådet även fortsatt ska söka
projektmedel för detta, men just nu är aktiviteten lägre där. Som en del i det länstäckande
projektet Scandinavian Heartland har under 2012 och 2013 ett halvdussin turismaktörer jobbat
med sin egen affärsutveckling med stöd av en affärscoach. Ungefär lika många aktörer har också
2011-2013 genomfört affärsutveckling inom ramen för ett utvecklingsprojekt kring Sveriges
Finnskogar.
Under 2014 har såväl projektet Utmaningen som Visit Södra Dalarna bjudit in turismaktörerna till
informationsmöten, workshops och lärresor (t ex till Mora/Vasaloppet). Utmaningen har också
genomfört en intervjuundersökning hos simmarveckans gäster. Inom Utmaningen tas även denna
turismstrategi för Vansbro kommun fram. VSD och kommunens turismaktörer är viktiga
bollplank i den processen för att strategin ska få en förankring.
Sid 8(9)
8. Utvecklingsbehov, problembeskrivning, möjligheter och analys
Vansbro kommun har en turistisk potential. Man har dock för få ”besöksanledningar”1) vid sidan
av evenemangen, brister i infrastrukturen (skyltning, kollektivtrafik, mm), svag närvaro på
Internet, få aktörer som jobbar med turism på heltid och för svagt utnyttjande av de starka
evenemangen. För att potentialen ska kunna utnyttjas finns det punkter som behöver utvecklas:
1) Besöksanledning är det som kan få gästen att boka en resa till en destination. Vansbrosimningen är till exempel en reseanledning.
Synlighet, profil och skyltning utmed E16/rv 26
Skyltningen av utbudet kan utvecklas, så att genomfartsresenärerna får en tidigare förvarning om
möjligheten till effektiva ”depåstopp” på väg till- eller från- sin slutdestination. Skyltar längs
vägarna kan också ge evenemangsbesökare tips om vad man kan göra mer än att delta i
evenemanget. Skyltning kan kombineras med att det utvecklas en särskild ”Vansbroprofil”, som
kan användas på alla skyltar och som företagen också kan använda i sin egen marknadsföring.
Vansbro kommun har dock många infartsvägar och ett skyltprojekt är inte den billigaste
utvecklingsåtgärden.
Synlighet och attraktivitet på Internet
Aktörerna i Vansbro kommun har en relativt svag närvaro på Internet och förekommer i få andra
konstellationer och samarbeten (förutom inom Visit Södra Dalarna). En enkel åtgärd här kan vara
att på olika sätt inspirera till större synlighet på Internet, hur man kan använda sin
marknadsföringsbudget på ett effektivt sätt, hur man kan marknadsföra sig gemensamt och vilka
möjligheter det finns att synas förutom på sin egen websajt.
Samverkan
Aktörerna i Vansbro kan dra större nytta av varandras idéer, verksamhet och gäster. Det kan
handla om att marknadsföra gemensam, utveckla nya produkter med anknytning till de stora
evenemangen, dra nytta av varandras aktiviteter, skylta och annonsera hos varandra, utnyttja av
varandras ”kundregister” samt att utveckla verksamheten och bli mer synlig genom att hitta nya
samarbeten över kommungränserna. Aktörerna upplever att de har för dålig kunskap om utbudet
av aktiviteter i kommunen. Det har tidigare inte funnits något lokalt forum för att diskutera
turismfrågor. Begreppet ”intern samverkan” kan t ex omfatta företagsbesök från VSD och
Näringslivssamverkan, tematiska möten, kontinuerliga möten om utvecklingsfrågor i en
turismgrupp och lärresor. Extra viktigt att hitta samverkan mellan Vansbrosimningen och övriga
aktörer som leder till ömsesidig nytta. Under några år har Vansbrosimningen jobbat hårt för att
öka kvaliteten i tävlingen, ökat antalet tävlingsgrenar Att öka dialogen mellan aktörerna är en
förutsättning för att man ska kunna sätta gemensamma mål, ökad dynamik och för att de
eventuella utvecklingsprojekt man startar ska få full effekt. Samtidigt måste aktörerna känna att
det är värt den tid man avsätter för gemensamma möten, man bör undvika möten för mötenas
skull. En möjlighet finns också i att samverka med närbelägna turismutbildningar för att utveckla
informationen och skapa intressanta produkter?
I begreppet intern samverkan ingår även hur Vansbro kommun, Visit Södra Dalarna,
Näringslivssamverkan och Vansbrosimningen kan utveckla gemensamma rutiner för hur man gör
processen runt simmarveckan så smidig som möjligt, så att de som arrangerar tävlingen i så hög
grad som möjligt kan fokusera på genomförandet av tävlingarna.
Sid 9(9)
Infrastruktur kring ”outdooraktiviteter”
Det finns en god potential för outdooraktiviteter i Vansbro kommun och det ansluter på ett bra
sätt till Vansbrosimningen. Man kan få en överblick över outdooraktiviteter på VSD:s websajt,
men även om utbudet är stort så är det svårt att få en tydlig bild av vad de enskilda aktiviterna
erbjuder, krav på utrustning, standard, när de är öppna, var man startar, om man kan hitta utan
lokalkännedom, o s v. Det skulle vara bra om det fanns produktblad eller liknande för
aktiviteterna, till att börja med de som är mest populära och spektakulära. Det är också önskvärt
att det finns en tydlig vägbeskrivning och att startplatsen är tydligt utmärkt, gärna med en
informationsskylt och/eller information i mobilen. Eventuellt kan det också finnas en trycksak
med mer samlad information om outdooraktiviteter i kommunen, där den viktigaste (och enklaste)
målgruppen är de besökare som övernattar på boendeanläggningar i kommunen. Området runt
Snöån har en särskild potential för outdooraktiviteter och det skulle vara värdefullt om det kunde
tas fram aktiva erbjudanden i samverkan mellan aktörerna i området.
Större kunskap om- samt budskap och erbjudande till- evenemangsbesökare
De större evenemangen i Vansbro drar sammantaget mellan 35 000 och 75 000 besökare (beror
på om det är ett ”Flygfest-år”). Det finns ett stort värde i att få veta mer om de som besöker
evenemangen och att ge dem andra erbjudanden i samband med att de besöker- eller på andra sätt
har kontakt med evenemanget. I fallet Vansbrosimningen skulle man till exempel kunna ställa
några kompletterande frågor i den enkät som skickas ut till tävlingens deltagare, som handlar om
vad besökarna vill ha ut mer av sitt besök i kommunen. Den informationen kan användas för att
utforma nya aktiviteter under simmarveckan och erbjudanden under andra delar av året. I
samband med Vansbrosimningen 2014 tillfrågades ca 100 gäster om vad de tyckte om sitt besök i
kommunen och vad de önskade sig mer till ett annat år. Svaren visar att många kommer enbart för
att simma och är helt nöjda med det. Men de visar också att många gäster kan tänka sig att göra
fler aktiviteter under den tid de är här. Hur kan man hitta ett bra sätt att visa utbudet? Det finns
sannolikt en potential för enkla aktiviteter som ”fikarunda”, cykelutflykter, löpturer, fisketurer
och utflykter till (t ex) natursevärdheter. Enkäten visar också att de flesta kan tänka sig att komma
tillbaka till kommunen vid ett annat tillfälle för att göra andra saker än att simma, t ex ”utforska
omgivningarna”, ”njuta”, ”fika” och ”se på någon underhållning”. Sammantaget visar
enkätsvaren att det finns en stor potential i simmarveckans gäster, men att det krävs en del
produktutveckling för att kunna dra mer nytta av evenemanget. Man bör, i samverkan med
Vansbrosimningen, hitta ett bra sätt för att 1) göra fler aktiviteter under vistelsen och
2) tydliggöra vad man kan göra om man kommer hit vid ett annat tillfälle. Det skulle även vara
värdefullt om Turistbyrån fanns på plats i tävlingsområdet under simmarveckan.
Kompetensutveckling och entreprenörskap
Turismbranschen utvecklas i snabb takt. Det finns helt andra möjligheter- för- en turismföretagare
idag än för tjugo år sedan. Explosionen av möjligheter via Internet gynnar den som kan bli duktig
på digital marknadsföring och sociala medier. Man måste också lära sig hur man utvecklar sitt
företag och förstå hur gästernas önskemål utvecklas. Genom Vansbrosimningens utveckling och
genomfartstrafiken erbjuder Vansbro kommun många möjligheter till en turismföretagare. Det
finns en potential såväl för de som redan driver företag i kommunen som för nya entreprenörer
som vill etablera sig. Här bör Visit Södra Dalarna och Näringslivssamverkan fortsätta arbeta för
att fler aktörer tar till sig digitala utvecklingsmöjligheter och att fler driftiga entreprenörer startar
turistiska verksamheter i Vansbro kommun.
Vansbro
kommun
20
Kommunstyrelsen
Protokoll 2015-02-10
KS § 37
Ärende KS 2014/759
Turismstrategi 2015
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
1. att anta Turismstrategin i enlighet med utarbetat förslag,
2. att en samordningsgrupp bildas bestående av Näringslivssamverkan ekonomisk
förening, Visit Södra Dalarna och Vansbro kommun,
3. att samordningsgruppen har i uppdrag att varje mandatperiod initiera en
aktualisering av Turismstrategin.
Ärendet
En Turismstrategi har tagits fram inom ramen för projektet Utmaningen i
samverkan med kommunens övriga turismaktörer. Strategin är allmänt hållen och
måste fortsätta utvecklas i samverkan mellan turismaktörerna i Vansbro kommun.
En samordningsgrupp bildas bestående av Näringslivssamverkan ekonomisk
förening (sammankallande), Visit Södra Dalarna och Vansbro kommun. Strategin
ska aktualiseras varje mandatperiod.
Förslag till beslut
Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå
komrnunfullmäktige att besluta
1. att anta Turismstrategin i enlighet med utarbetat förslag,
2. att en samordningsgrupp bildas bestående av Näringslivssamverkan ekonomisk
förening, Visit Södra Dalarna och Vansbro kommun,
3. att sarnordningsgruppen har i uppdrag att varje mandatperiod initiera en
aktualisering av Turismstrategin.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande 2014-11-28
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Ärende
Kommunkansliet
Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson
2014-11-28
KS2014/759
elisabeth.rooth-eriksson@vansbro.se
0281 750 02
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Turismstrategi för Vansbro kommun
Rekommendation till beslut
att
föreslå kommunfullmäktige att anta Turismstrategin
att
en samordningsgrupp bildas bestående av Näringslivssamverkan ekonomisk förening,
Visit Södra Dalarna och Vansbro kommun.
att
samordningsgruppen har i uppdrag att varje mandatperiod initiera en aktualisering av
Turismstrategin
Sammanfattning
En Turismstrategi har tagits fram inom ramen för projektet Utmaningen i samverkan med
kommunens övriga turismaktörer. Strategin är allmänt hållen och måste fortsätta utvecklas i
samverkan mellan turismaktörerna i Vansbro kommun. En samordningsgrupp bildas
bestående av Näringslivssamverkan ekonomisk förening (sammankallande), Visit Södra
Dalarna och Vansbro kommun. Strategin ska aktualiseras varje mandatperiod.
Bakgrund
Utskottet för styrning och ekonomi beslutade 2014-12-10, KS Se § 173, att ärendet skulle
återremitteras för dialog med Näringslivssamverkan. Dialog har nu skett mellan
kommunalråd, kommunchef, ordförande samt näringslivschef.
Den senaste turismstrategin togs fram 1997 och är inaktuell.
Turismutveckling är ett lagarbete. En enskild organisation eller aktör kan inte förväntas
utveckla helheten på egen hand. Helheten kan utvecklas bara om det finns engagerade
entreprenörer som utvecklar sina egna verksamheter. Om dessutom ett antal aktörer har
en samsyn och jobbar tillsammans så ger det ofta resultat i form av nya gästnätter, nöjda
gäster, ökad sysselsättning, högre kompetens och skatteintäkter. Det är inte meningsfullt
att sätta upp några detaljerade mål i en kommunal turismstrategi, då de måste sättas i
samverkan mellan turismaktörerna om de ska kunna uppnås.
Det har hänt mycket det senaste året. Visit Södra Dalarna har kommit in som aktör, Snöå
Bruk och Vansbro Camping har fått nya arrendatorer. Visit Dalarna driver ett arbete som syftar till
att hela Dalarna samlas i en gemensam utvecklingsorganisation. Under 2013 och 2014 har projektet
Utmaningen i samverkan med Visit Södra Dalarna genomfört möten och lärresor. Det har tidigare
inte förekommit något strukturerat samarbete kring turismutveckling i kommunen. En bärande tanke
i detta arbete har varit att utveckla samverkan mellan Vansbrosimningen och övriga aktörer, då det
finns en outnyttjad potential i det stora ”skyltfönster” som Vansbrosimningen utgör.
Det finns goda skäl att vara delaktig och aktiv i processen kring utveckling av Visit Dalarna, för att
kunna förbereda sig och dra full nytta av den.
Det har konstaterats att det finns ett antal brister och möjligheter inom besöksnäringen i
Vansbro kommun. De största möjligheterna finns i att dra mer nytta av genomfartstrafiken
och att på ett bättre sätt utnyttja kraften i Vansbrosimningen, både under tävlingsveckan
och andra delar av året. Många anser också att Vansbro har goda förutsättningar att
utveckla olika ”outdoor-produkter” (vandring, cykling, skidåkning, natur- och kulturturism).
Det finns även en potential i att hitta nya sätt att dra nytta av kommunens kända
varumärken (företag som Lyko, Pyramidbageriet och artister/personligheter som Svenne
Rubins, Björn Skifs och Gunde Svan).
På kort sikt finns det behov av ökad samverkan mellan turismaktörerna, att jobba aktivt
med att få fram nya produkter, kompetensutveckling, mer information om besöksmål och
att förbereda insatser som kan göras på lite längre sikt. På längre sikt handlar det om att
utifrån gemensamma mål hitta finansiering för utvecklingsbehov, öka synligheten på
Internet och längs vägarna, rusta upp besöksmål, leder och andra ”outdoor-objekt” samt
utnyttja ”skyltfönstret Vansbrosimningen” på ett sätt som gynnar såväl simningen som den
lokala besöksnäringen. Vem som har ansvaret för olika utvecklingsaktiviteter och när de ska
genomföras blir en uppgift för Visit Södra Dalarna, Vansbro kommun, Näringslivssamverkan
och övriga aktörer att enas om.
Beslutsunderlaget består av två dokument; ”Turismstrategi 2015” med förslag till strategi
och aktiviteter samt ”Fakta och bakgrund- Turismstrategi 2015”.
Konsekvenser
Det blir tydligt för Vansbro kommun och övriga samverkansparter vilket nuläge vi har.
I och med antagande av strategin så tydliggörs samverkansparternas roller och hur de kan
samverka framåt.
Det blir tydligt för Vansbro kommun på vilket sätt de, som en av aktörerna, kan bidra till
kommunens turismutveckling.
Ansvarsförhållandena mellan Vansbro kommun och Näringslivssamverkan i turismfrågor
klargörs, där Näringslivssamverkan får ett samordningsansvar.
Slutsats
Det finns ett antal tydliga nyttor med turismstrategin och enbart det faktum att Vansbro
kommun fattar ett beslut om strategin markerar att kommunen har ett intresse för
utveckling av såväl kommunens- som länets- besöksnäring. Det är därför motiverat att
Vansbro kommun för egen del fastställer strategin som ett grundläggande
utvecklingsdokument.
Beslutsunderlag
Turismstrategi 2015
Fakta och bakgrund- turismstrategi 2015
Beslutet expedieras till :
Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson
Sid 1(4)
Turismstrategi
2014-12-15
Ärende
Kommunkansliet
Handläggare
Ola Granholm, projektledare Utmaningen
Ola.granholm@vansbro.se
0281 750 80
Turismstrategi för Vansbro kommun 2015
1 Bakgrund
Projektet Utmaningen har fått uppdraget att ta fram en turismstrategi för Vansbro kommun. Den
senaste turismstrategin fastställdes 1997 och är inaktuell. Att strategin tas fram inom ramen för
projektet Utmaningen beror på att Utmaningen är särskilt inriktat på dialogprocesser, med
samverkan mellan offentliga- kommersiella- och ideella aktörer. Strategin ger en ögonblicksbild
av hur turismen ser ut vid ett visst tillfälle, vilka utvecklingsmöjligheter som finns utifrån nuläget
och vilka aktörer som är verksamma just då. Strategin är ett beslutsunderlag i närtid, men måste
revideras regelbundet för att kunna vara ett stöd för prioriteringar och beslut, då lokala, regionala,
nationella och globala förutsättningar förändras snabbt.
Strategin är uppdelad i två dokument; detta som handlar om strategi och aktiviteter samt en bilaga
som beskriver bakgrund och fakta kring Vansbros turism.
2 Sammanfattning av fakta om turismen i Vansbro kommun
Kommunens besöksnäring präglas av genomfartstrafik till fjällen och de stora evenemangen, med
Vansbrosimningen i spetsen. Hela 50% av årets gästnätter registreras under simmarveckan.
Utöver det som handlar om genomfartstrafik och Vansbrosimningen är turismen liten och ett fåtal
turismföretag har helårsanställda, men tack vare genomfartstrafiken och det ”skyltfönster” som
Vansbrosimningen utgör så har Vansbro kommun ändå en turistisk utvecklingspotential. Detta
gäller främst inom service till genomfartstrafikanter och ”outdoor-aktiviteter”. Det finns behov av
att utveckla samverkan mellan turismaktörerna i kommunen och att, i högre grad än förut, dra
nytta av de insatser som görs kring utveckling av Dalarna som turistdestination.
Vansbro kommun gick 2014 in i Visit Södra Dalarna. Nu pågår ett arbete för att skapa ett
destinationsbolag för hela Dalarna. Detta ger möjligheter men ställer också höga krav på att
kommunerna och de lokala aktörerna kan göra sig synliga i ett ännu större ”skyltfönster”.
På kort sikt finns det behov av ett antal aktiviteter för ökad kontakt med företagen, ökad
samverkan mellan aktörer, nya produkter, kompetensutveckling, mer information om besöksmål
och att förbereda insatser som kan göras på lite längre sikt. På längre sikt handlar det om att
utifrån gemensamma mål hitta finansiering för utvecklingsbehov, öka synligheten på Internet och
längs vägarna, rusta upp besöksmål, leder och andra ”outdoor-objekt” samt utnyttja ”skyltfönstret
Vansbrosimningen” på ett sätt som gynnar såväl simningen som den lokala besöksnäringen. Vem
som har ansvaret för olika utvecklingsaktiviteter och när de ska genomföras blir en uppgift för
Visit Södra Dalarna, Vansbro kommun, Näringslivssamverkan och övriga aktörer att enas om.
Det är viktigt att vara medveten om att det är de aktörer som är aktiva i kommunen som kan
utveckla Vansbros besöksnäring. Om det finns aktörer, som utvecklar produkter, samverkar och
Sid 2(4)
drar nytta av varandra, så kan destinationsbolaget (Visit Södra Dalarna och/eller Visit Dalarna)
hjälpa dem att bli synliga för en större marknad.
Turismstrategin uppdateras och revideras varje mandatperiod, närmast 2019.
3 Syfte med strategin och kritiska framgångsfaktorer
Syftet med strategin är att lägga en grund för hur turismen i kommunen kan utvecklas på ett sätt
som ger utdelning i form av fler gäster/kunder, större omsättning och arbetstillfällen. Ett annat syfte
är att offentliga- kommersiella- och ideella- aktörer får en gemensam bild av nuläge och potential
som kan ligga till grund för framtida prioriteringar och investeringar. Ett tredje syfte är att dialogen
om strategin mellan aktörerna i sig skapar en grund för ökat inbördes förtroende och långsiktigt
samarbete. För Vansbro kommun kan strategin vara viktig då den ger ledning i hur man kan bidra
till den turistiska utvecklingen i alla de beslut och handlingar som man gör i vardagen i den
kommunala verksamheten.
I internationell forskning kring destinationsutveckling så har man identifierat ett antal kritiska
framgångsfaktorer som är gemensamma för orter som har haft en framgångsrik
destinationsutveckling:
- Vision o målbild (stark, byggd på lokala förutsättningar, tydlig och med stark delaktighet)
- Enighet om hur processen ska hanteras
- Att hålla ett ”externt fokus” (fokus på kund/gäst och försäljning)
- Sammansättning- och bemanning- av eventuella projektorganisationer
- Tid (avsätta tillräckligt med tid för samverkan)
- Tydlig kommunikation (med företag, ägare o medarbetare)
- Att man ger förutsättningar för en konstruktiv och förtroendefull lokal dialog
- Planering (noggrann, men ändå med inbyggd flexibilitet)
Sid 3(4)
4. Mål och Aktiviteter
Det finns i dagsläget inga aktuella mål för utveckling av turism i Vansbro kommun. Det är inte
heller meningsfullt att sätta upp några detaljerade sådana mål i en kommunal turismstrategi, då de
bör sättas i samverkan mellan turismaktörerna. Målet i strategin är därför så enkelt som att
Näringslivssamverkan, i samråd med Vansbro kommun och Visit Södra Dalarna gemensamt
prioriterar nedanstående förslag till aktiviteter. Av sammanställningen ska det framgå vad man
ska göra, vem som har ansvaret för respektive punkt och när den ska vara genomförd.
Prioriteringen ska vara genomförd senast 30 april 2015. Diskussioner ska vid behov föras med
externa aktörer, t ex Vansbrosimningen och Kommunbygderådet.
Aktiviteter för att utveckla Vansbros besöksnäring
Nätverksaktiviteter
- Företagsbesök med rådgivning till- och sammankoppling av- turismaktörer
- Besluta hur man ska organisera sig. (Om man till exempel ska ha fortsatta möten i en
turismgrupp och vilka som ska delta. Om man ska ha ”stormöten” med särskilda teman, ”idéoch produktutvecklingsmöten” etc.)
- Inspiration- och information- om hur man blir synlig på Internet, marknadsföring, mm
- Nätverksmöten om utveckling av Snöå-området
- Nätverksmöten om utveckling av ”Vansbroveckan” (simmarveckan)
- Undersöka hur man i besöksnäringen kan samverka med lokala företag inom andra branscher
som har ett starkt varumärke och kontaktnät (t ex Lyko och Pyramidbageriet)
Utveckling besöksmål
- Utveckla informationen på nätet om de besöksmål som bedöms vara mest populära/spektakulära
samt undersöka hur man kan göra dem mer attraktiva
Marknadsföring
- Formulera två kompletterande frågor som läggs in i Vansbrosimningens gästenkät
- Undersöka vilka åtgärder man kan genomföra för att göra det ännu mer attraktivt för
genomfartsturister att rasta- och göra depåstopp- i tätorterna längs E16/rv 26
Struktur och finansiering
- Strukturera samverkan och myndighetsutövning kring Vansbrosimningen, för att underlätta
evenemangets fortsatta utveckling (I Mora har man t ex en sådan modell för samverkan mellan
Vasaloppsorganisationen och Mora kommun)
- Se över myndighetsutövningen för entreprenörer som vill starta nya evenemang o verksamheter
- Undersöka om det finns en potential för fortsatt utveckling av cykel- och vandringsleder i
Vansbro kommun och hur det i så fall kan finansieras.
- Undersöka om det finns förutsättningar för ett ”profil- och skyltningsprojekt” och hur det kan
finansieras
- Ansöka om utvecklingsmedel för finansiering av de utvecklingsåtgärder som aktörerna kommer
överens om att de vill driva
- Utarbeta gemensamma mål för Vansbro kommuns turismutveckling (gästnätter, omsättning, etc)
Sid 4(4)
5 Samordningsgrupp
En samordningsgrupp bestående av Vansbro kommun, Visit Södra Dalarna och
Näringslivssamverkan med Näringslivssamverkan som sammankallande ansvarar löpande för
samordning, utveckling och utvärdering av turismstrategin.
6 Slutord
Turismutveckling är ett lagarbete. En enskild organisation eller aktör kan inte förväntas
utveckla helheten på egen hand. Helheten kan utvecklas bara om det finns engagerade
entreprenörer som utvecklar sina egna verksamheter. Om dessutom ett antal aktörer har en
samsyn och jobbar tillsammans så ger det ofta resultat i form av nya gästnätter, nöjda gäster,
ökad sysselsättning, högre kompetens och skatteintäkter.
Entreprenörernas och arrangörernas roll är att utveckla sina egna verksamheter och
samverka när det är möjligt. Näringslivssamverkans roll är att koppla ihop olika entreprenörer
och bistå när de vill utveckla sina verksamheter samt att jobba för att få fram en finansiering
till angelägna utvecklingsbehov. Vansbro kommuns roll är att underhålla och utveckla
infrastrukturen, att göra det så enkelt som möjligt för entreprenörerna att driva och utveckla
sina verksamheter samt att bistå vid utvecklingsprojekt och kontakter med andra offentliga
aktörer. Visit Södra Dalarnas roll är att koppla ihop Vansbros turismaktörer med varandra och
med turismaktörer i andra delar av Dalarna, att förmedla kunskap om turismutveckling
(omvärldsanalys), att driva på utvecklingen av besöksnäringen i kommunen och inom
destinationen samt att marknadsföra-/sälja helheten och stå för ett gemensamt värdskap
(destinationsutveckling). Värdskapet är allas ansvar. Gästens upplevelse av sitt besök i
Vansbro kommun består av många små olika delar, allt ifrån hur det fungerar med
sophämtning till det ”mänskliga värdskapet”.
Det har tidigare varit samverkan endast i liten omfattning mellan turismaktörerna i Vansbro
kommun. Den samverkan kan öka framöver. Man ska dock vara medveten om att det i tidiga
samverkansskeden kan ta tid att hitta roller, att bygga upp en gemensam kunskap och ett
förtroende. Man ska därför inte ha förhoppningar på för snabba resultat. Det är också viktigt
att man stämmer av gemensamt och regelbundet vad man har gjort, om man gör rätt saker och
att man justerar listan med aktiviteter efterhand som förutsättningarna förändras. Detta blir
speciellt viktigt i den här processen då det finns aktiviteter det närmaste året som kan förändra
situationen. Två sådana aktiviteter är processen kring ett enat Visit Dalarna samt VM i Falun
och de koncept som har utvecklats i samband med det (t ex ”Taste of Dalarna”).
MEN, oavsett vad som händer i resten av Dalarna så kan Vansbros besöksattraktivitet bara
utvecklas genom att man jobbar lokalt med produkt- och destinationsutveckling! Såväl
individuellt som i samverkan.
Ola Granholm, 27 november 2014
1(1)
I Vansbro
kom mun
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL
MBL §11
Verksamhetsstöd Personal
Personaichef Lillemor Tännström
2015-02-03
Ärende
Iillemor.tannstrom@vansbro.se
0281-75004
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL MBL § 11,
samverkanstorm gemensam gymnasieorganisation
Parter:
Vansbro kommun och
Kommunal Bergslagen,
Lärarförbundet,
Lärarnas riksförbund,
Vision,
Yvonn Edlund
Brittmari Gråbo Olsson
Anita Wrange
Agneta Jansson
Vårdförbundet
ingen representant
Ärende:
Förslag samverkansform.
För arbetsgivaren
Elisabeth Rooth Eriksson, Kommunchef
Lillemor Tännström, Personalchef
Hans Lövgren, Processamordnare Gemensam gymnasieorganisation
§1
Vansbro kommun har kallat till förhandling angående samverkansform för en
gemensam gymnasieorganisation med Malung-Sälen. Elisabeth Rooth Eriksson
presenterar kort bakgrund och går igenom föreliggande förslag. Förslaget innebär
att man inrättar ett gymnasieförbund 1juli 2015.
§2
Kommunal Bergslagen, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, har inga
synpunkter på den föreslagna samverkansformen kommunalförbund.
Vision anser att man inte kan ta ställning till förslaget på grund av ofullständiga
beslutsunderlag. Bland annat saknar man kostnadskalkyler och beskrivningar av
de konsekvenser som de olika samarbets-/organisationsformerna medför.
§3
Arbetsgivaren menar att vissa av de delar som Vision anser saknas finns och har
presenterats på bland annat fackliga referensgruppen. Andra delar är sådant som
kommer att arbetas med när man vet vilken samverkansform som är aktuell.
§4
Förhandlingen avslutas, Vansbro 20 15-02-03
-1
Lillemor Tännström, Personalchef
/
Elisabeth Rooth Eriksson, Kommunchef
Anita Wrange, Lärarnas riksf6rbund
Britt-Man Gråbo Olsson, Lärarförbundet
Agfeta Jan’on, Vision
Yvonn Edlund Kommunal Bergslagen
Vansbro kommunlMedborgarhusetl78o 50 Vansbro/Tel. 0281-75000
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbrokommun@vansbro.se
Vansbro
kommun
21
Kommunstyrelsen
Protokoll 2015-02-10
KS § 38
Ärende KS 20 14/488
Gemensam gymnasieorganisation, Malung-Sälen
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
1. att Vansbro kommun inrättar en gemensam gymnasieorganisation med Malung
Sälens kommun i form av ett gyffmasieförbund (kommunalförbund),
2. att gymnasieförbundet ska vara inrättat den 1juli 2015,
3. att styrgruppen för en gemensam gymnasieorganisation ges i uppdrag att
utarbeta förslag till förbundsordning för gyrnnasieförbundet, att fastställas slutligt
av respektive kommunfullmäktige,
4. att beslutet gäller under förutsättning att Malurig-Sälens kommun fattar
likalydande beslut.
Ärendet
Ett arbete har sedan våren 2014 pågått med syfte att bilda en gemensam
gymnasieorganisation med Malung-Sälens kommun. Kommunfullmäktige fattade
i december 2014 beslut om lokalisering av program samt namn på en gemensam
gymnasieskola. Olika samverkansformer har diskuterats; samverkansavtal,
gemensam nämnd samt kommunalförbund/gymnasieförbund.
Förslag till beslut
Utskottet utbildning och arbete föreslår kommunstyrelsen föreslå
kommunfullmäktige att besluta
1. att Vansbro kommun inrättar en gemensam gymnasieorganisation med Malung
Sälens kommun i form av ett gymnasiefo•rhund (kommunalförbund),
2. att gymnasieförbundet ska vara inrättat den 1juli 2015,
3. att styrgruppen för en gemensam gymnasieorganisation ges i uppdrag att
utarbeta förslag till förbundsordning för gymnasieförbundet, att fastställas slutligt
av respektive kommunfullmäktige,
4. att beslutet gäller under förutsättning att Malung-Sälens kommun fattar
likalydande beslut.
Per-Anders Westhed (C) och Nall Lasse Andersson (S) yrkar bifall till utskottets
förslag.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande 2015-01-12
Justerare
Utdragsbestyrkande
1(7)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Ärende
Kommunkansliet
Kommunchef Elisabeth Rooth
Eriksson
2015-01-12
KS2014/488
elisabeth.rooth-eriksson@vansbro.se
0281 750 02
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Gemensam gymnasieorganisation Vansbro kommun och
Malung Sälens kommun – samverkansavtal, gemensam nämnd
eller gymnasieförbund.
Rekommendation till beslut
Att föreslå kommunfullmäktige att
1. Vansbro inrättar en gemensam gymnasieorganisation med Malung Sälens
kommun i form av ett gymnasieförbund (kommunalförbund)
2. Gymnasieförbundet ska vara inrättat den 1 juli 2015.
3. Styrgruppen för en gemensam gymnasieorganisation ges i uppdrag att utarbeta
förslag till förbundsordning för gymnasieförbundet, att fastställas slutligt av
respektive kommunfullmäktige.
4. Beslutet gäller under förutsättning att Malung Sälens kommun fattar likalydande
beslut.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
- GEMENSAM
GYMNASIEORGANISATION SAMVERKANSFORM
Sammanfattning
Ett arbete har sedan våren 2014 pågått med syfte att bilda en gemensam
gymnasieorganisation med Malung-Sälens kommun. Kommunfullmäktige fattade i
december 2014 beslut om lokalisering av program samt namn på en gemensam
gymnasieskola. Olika samverkansformer har diskuterats; samverkansavtal, gemensam
nämnd samt kommunalförbund/gymnasieförbund.
Bakgrund
Överväganden och förslag avseende gymnasiesamverkan mellan Vansbro kommun och
Malung-Sälens kommun har framförts och diskuterats under lång tid. Som del i detta
har ett antal utredningar genomförts och presenterats.
I oktober 2010 ingicks ett samverkansavtal mellan Vansbro kommun och MalungSälens kommun vilket gav respektive kommuns elever möjlighet att söka till samtliga
program vid båda gymnasieskolorna. Efter att Vansbro kommun och Malung-Sälens
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
2(7)
kommun blivit medlemmar i GYSAM så kan eleverna nu fritt välja gymnasieprogram
inom hela samverkansområdet (större delen av Dalarnas län).
En viss samverkan mellan de aktuella gymnasieskolorna finns redan idag, detta inom
det estetiska programmet och inom Teknikcollege
Sedan våren och hösten pågår ett förberedande arbete för en eventuellt gemensam
gymnasieorganisation mellan Vansbro kommun och Malung-Sälens kommun.
Förberedelserna bedrivs inom tre grupper – styrgrupp, arbetsgrupp och facklig
referensgrupp.
I september 2014 beslutade kommunstyrelsen i respektive kommun, med likalydande
beslut, bl.a. att avsikten ska vara en gemensam gymnasieorganisation för Vansbro
kommun och Malung-Sälens kommun från läsåret 2015/2016.
I december beslutade kommunfullmäktige i Vansbro kommun (kf 2014/488) om (1)
förslag till lokalisering av program i en gemensam gymnasieorganisation och (2) om
namn (Västerdala gymnasium) för en gemensam gymnasieorganisation.
Kommunfullmäktige i Malung-Sälens kommun beslutade, för sin del, om återremiss av
samma ärende för senare behandling.
I både Vansbro kommun och i Malung-Sälens kommun har tydliggjorts att respektive
kommunfullmäktige har att slutligt avgöra frågan om form för gymnasiesamverkan.
Enligt Skollagen ansvarar varje kommun för att ungdomarna i kommunen erbjuds
gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv
anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt
samverkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ingått ett
samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildning. Vilka utbildningar som
erbjuds och antal platser ska så lång det är möjligt anpassas med hänsyn till
ungdomarnas önskemål (Skollagen 15 kap. 30§).
Samverkansformer
TJÄNSTEUTLÅTANDE
- GEMENSAM
GYMNASIEORGANISATION SAMVERKANSFORM
Samverkan mellan två (eller flera) kommuner kan, inom specifika sakområden, ske
inom ramen för samverkansavtal, gemensam nämnd eller kommunalförbund.
För att kommunfullmäktige ska kunna uppfylla ekonomisk kontroll och övergripande
styrning för den verksamhet som kommunen finansierar krävs legala instrument som
stöd för detta. Kommunallagen ger tydliga legala instrument för kommunalförbund och
för kommunala bolag, dock inte lika genomgripande instrument för samverkan genom
avtal eller samverkan genom gemensam nämnd. På det civilrättsliga området kan
skillnaden avseende behörighet och befogenhet, för nämnd respektive förbund, populärt
liknas med vad som gäller enligt sambolagstiftningen jämfört med
äktenskapslagstiftningen.
Samverkansavtal
Samverkansavtal har inga kopplingar till kommunallagen. Förutom att sådana avtal är
svåra att formulera heltäckande och fullständiga, så har de oftast en oklar juridisk tyngd
vid tolkningar och tvist. Ett samverkansavtal kan närmast liknas vid formulerad
viljeinriktning, vilka fungerar i samförstånd men sällan vid åsiktsskillnader.
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
3(7)
Behörighetsmässigt och befogenhetsmässigt föreligger legala begränsningar hur
långtgående en samverkan är tillåten med endast avtal som grund vad gäller bl.a.
finansiering, styrning, uppföljning, kontroll. Samverkan utifrån endast avtal kan även
skapa arbetsrättsliga och civilrättsliga oklarheter och svårigheter.
Samverkansavtal begränsas ofta i sin omfattning att innefatta elevernas fria val,
prisöverenskommelser, samråd kring utbud av program samt för att hindra konkurrens
och överutbud av program.
Gemensam nämnd
Kommunallagens bestämmelser om nämnd gäller även för gemensam nämnd. Den
gemensamma nämndens behörighet och befogenhet ska närmare preciseras i en
överenskommelse mellan de berörda kommunerna. Den gemensamma nämnden ska
ingå i en av de samverkande kommunernas politiska organisation, vilken då benämns
värdkommun. Det är värdkommunen som upprättar och fastställer budget för den
gemensamma nämnden. Den gemensamma nämnden är normalt underkastad
kommunallagens regler om revision.
Kommunallagen innehåller vissa regler för insyn och kontroll vad gäller gemensam
nämnd, vilka i huvudsak tar sikte på nämndens värdkommun. Reglemente och
eventuella avtal kan till viss del komplettera och tydliggöra regelverket för den
gemensamma nämnden och graden av ömsesidighet för de ingående kommunerna. För
de kommuner som inte är värdkommun gäller inte reglerna om styrelsens uppsiktsplikt.
För de kommuner som ingår i en gemensam nämnd och som inte är värdkommun
saknas fullständiga legala instrument för styrning och insyn i den gemensamma
nämndens verksamhet, likaså saknas former för formellt deltagande i budgetprocessen
för den gemensamma nämnden.
Den gemensamma nämnden kan ha gemensam förvaltning för samtliga ingående
kommuner, eller ha separat förvaltning för vardera ingående kommun.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
- GEMENSAM
GYMNASIEORGANISATION SAMVERKANSFORM
Vardera ingående kommun är fortsatt egen huvudman för den verksamhet som den
gemensamma nämnden givits behörighet och befogenhet att leda. Värdkommunen är
dock anställningsmyndighet för all personal inom den gemensamma nämndens
verksamhet. Tjänstemans myndighetsutövning i annan kommun än i
anställningskommunen (värdkommunen) fordrar delegation från alla samverkande
kommuners nämnder.
Kommunalförbund/Gymnasieförbund
Kommunalförbund är en tydligt offentligrättslig person med egen rättskapacitet.
Reglerna och formerna för ett Kommunalförbund anges i Kommunallagen (3 Kap. 2028§§). Region Dalarna är ett känt exempel på Kommunalförbund.
Ett kommunalförbund ska ha en förbundsordning som anger kompetensen och
bestämmelserna för förbundet. Förbundsordningen ska fastställas av medlemmarnas
respektive kommunfullmäktige.
Respektive kommunstyrelse för kommunerna i ett kommunalförbund har fortsatt egen
uppsiktsplikt över förbundet.
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
4(7)
Ett kommunalförbund är normalt och i princip underkastad alla de regler, inklusive
regler för revision, som gäller för en kommun.
Konsekvenser
Den organisatoriska formen för samverkan – samverkansavtal, gemensam nämnd eller
gymnasieförbund – torde vara avhängig bl.a. syftet, omfattningen och varaktigheten
med samverkan i sak. Ju djupare samverkan som eftersträvas, desto tydligare och mer
reglerad form för samverkan torde vara eftersträvansvärd.
Samverkan torde kräva så fullständiga legala instrument som möjligt för att grundlägga
ett förtroendefullt samarbete och för att motsvara högt ställa krav på insyn, styrning,
uppföljning och kontroll.
Föreliggande samverkansfråga avser en gemensam gymnasieorganisation för två
kommuner. Denna samverkan har tagit sin grund i följande specifika målformuleringar.
Samhällsbyggarmålet – att säkerställa utbildning på gy-nivå i Västerdalarna (utifrån
fortsatt minskad befolkningstal). Av vikt för utveckling, tillväxt och för ”bilden av”
Västerdalarna.
Kompetensförsörjningsmålet – att möjliggöra en allmän hög utbildningsnivå, att
underlätta och möta närsamhällets behov av kompetensförsörjning och att överbrygga
generationsskifte så väl inom offentlig sektor som inom privat sektor.
Utvecklingsmålet – att möjliggöra och säkerställa utvecklingskraft (och
konkurrenskraft) inom gymnasieskolorna i Västerdalarna.
Därutöver har behovet och syftet med gymnasiesamverkan motiverats och formulerats
utifrån elevperspektivet – att säkra ett brett utbud av program, att möjliggöra en god och
attraktiv pedagogisk plattform, att erbjuda individuella lösningar och anpassningar samt
att motsvara högt ställda krav på kvalitet i utbildningen liksom utveckling och trygghet i
lärandet.
Utifrån ovanstående kan form av samverkan – i föreliggande fall – bedömas enligt
följande.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
- GEMENSAM
GYMNASIEORGANISATION SAMVERKANSFORM
Samverkansavtal
Sådan form av samverkan kan vara mest användbar vid en visst begränsat samarbete
mellan två huvudmän inom ramen för fortsatt egen verksamhet men med ömsesidighet
kring villkor och former. Legalt kan ett samverkansavtal till sin art mest anses uttrycka
parternas viljeinriktning. Ett samverkansavtal saknar i vart fall tydlig koppling till
kommunallagens legala instrument. En fördjupad samverkan inom ramen för en
gymnasieorganisation torde inte vara möjlig att reglera och driva med stöd av endast
avtal. Inte minst torde det med avtal kunna följa begränsningar av arbetsrättslig
karaktär, liksom begränsningar gällande styrning, uppföljning och kontroll.
Samverkansavtal kan – i föreliggande fall – inte anses ge en tillräcklig tydlig och rustik
grund för en så långtgående form av samverkan som en gemensam
gymnasieorganisation.
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
5(7)
Gemensam nämnd
En gemensam nämnd är inte en egen juridisk person, vilket torde begränsa nämndens
befogenhet och behörighet. En gemensam nämnd saknar en heltäckande koppling till
kommunallagens legala instrument, vilket inte kan anses kunna täckas (”läkas”) genom
reglemente och/eller avtal. En gemensam nämnd, särskilt med volymmässigt stor
verksamhet (räknat i elever, personal, lokaler, byggnader samt i budgetomslutning och i
verksamhetsbredd), torde kunna riskera att ”försvaga” respektive kommuns egen
styrkedja, utifrån otydlighet, inkonsekvens och bristande sammanhållning – ställt mot
kommunens egna verksamheter.
En gemensam nämnd som grund för samverkan torde vara mest fördelaktig när den
gemensamma nämnden har ansvar för specifikt avgränsade verksamheter (som
servicefunktioner, avgränsad myndighetsutövning och/eller specifika stödfunktioner),
som inte inbegriper volymmässiga driftsfrågor i allmänhet eller kvalitets- och
utvecklingsfrågor i synnerhet och särskilt inte med verksamhetsenheter även utanför
värdkommunens geografiska verksamhetsområde. I vart fall kan det, med gemensam
nämnd och gemensam förvaltning, föreligga risk för administrativa krångligheter och
otydligheter, inte minst i fråga om delegation. Det torde vidare krävas ett flertal avtal för
att samordna olika policyer vilka samtidigt ska stå i jämförelse med motsvarande policy
inom respektive kommun. Även i fråga om investeringsbeslut skulle kommunalrättsliga
tveksamheter kunna uppstå, exempelvis utifrån förbudet att investera i annans fastighet
(vilket kan bli fallet beträffande verksamhetslokaler utanför värdkommunens
geografiska verksamhetsområde, trots vederhäftiga hyresavtal kommunerna emellan,
eftersom det är värdkommunen som exklusivt – efter samråd – beslutar och fastställer
den gemensamma nämndens budget).
Förhållandet med att respektive ingående kommun blir fortsatt huvudman för den
verksamhet som den gemensamma nämnden ska leda torde kräva att respektive
kommun bibehåller kompetens inom sakområdet och även ett politiskt organ med
ansvar att hantera de frågor som faller på respektive kommun utifrån det fortsatta egna
huvudmannaskapet.
Kommunalförbund/Gymnasieförbund
Ett gymnasieförbund är en egen juridisk person vilket möjliggör en fullständig koppling
till kommunallagen och dess legala instrument.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
- GEMENSAM
GYMNASIEORGANISATION SAMVERKANSFORM
Ett gymnasieförbund har tydlig behörighet och befogenhet utifrån lag och fastställd
förbundsordning.
De kommuner som samverkar inom ramen för ett kommunalförbund har jämbördig
kontroll och inflytande över förbundet och dess verksamhet. Respektive styrelse har
fortsatt egen uppsiktsplikt över förbundet.
Följande fördelar respektive nackdelar brukar anföras avseende samverkan inom ramen
för kommunalförbund.
Fördelar:
• Breddad bas för utbudet.
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
6(7)
• Personalstyrkan blir flexibel och tillräckligt stor för att upprätthålla en
hög effektivitet och utveckla en god kompetens.
• Expertkompetens kan upprätthållas i egen regi inom exempelvis
elevvård, elevhälsovård och studie/yrkesväglednings-verksamhet
• Sårbarheten minskar med möjlighet till god service i mindre kommuner
även under semestertider.
• Likartad service/kvalitetsnivå och policy kan uppnås inom alla
kommunerna, framförallt i de fall när förvaltningen är samlad på en plats.
• Nämnd- och annan administration kan effektiviseras jämfört med dagens
totala nivå.
Nackdelar:
• Förbundet är en egen juridisk person som kräver ekonomihantering,
momsredovisning, lönehantering, bokföring, datasystem,
personalhantering, revision mm i egen regi. Förbundet måste också själv
teckna avtal med personalorganisationer och sköta företagshälsovård,
upphandlingar, mm. Detta innebär avsevärt större administration än i
alternativet med gemensam nämnd.
• Taxor måste beslutas av de samverkande kommunernas respektive
fullmäktige vilket inte garanterar att samma taxor gäller inom hela
samverkansområdet.
• Lokalt inflytande och möjlighet till lokala tillämpningar kan riskera att
minska.
• Restider och resekostnader för besökare och handläggande personal ökar
i de fall där förvaltningen är samlad på en plats.
• Arbetet med en sammanhållen verksamhetskedja (inom barn- och
ungdomsområdet) blir svårare.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
- GEMENSAM
GYMNASIEORGANISATION SAMVERKANSFORM
• Respektive kommun måste bibehålla kompetens inom sakområdet och
även ett politiskt organ med ansvar att hantera frågor utifrån det fortsatta
egna huvudmannaskapet.
En gemensam gymnasieorganisation i form av ett gymnasieförbund torde ge god
tydlighet kring den legala grund som respektive kommun har att ange och tydliggöra
som underlag för information, förankring och förhandling (enligt gällande förhandlingsoch beslutsordning) i den fortsatta beredningen och hanteringen av ärendet.
Med beslut om samverkan inom ramen för ett gymnasieförbund kan förslag till
förbundsordning utarbetas och förberedelser göras, i form av bl.a. förslag till
erforderliga avtal – inför starten av gymnasieskolans hösttermin 2015.
Respektive kommunfullmäktige har att besluta om bl a förbundsordning för ett
gymnasieförbund.
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
7(7)
Slutsats
Ett kommunalförbund/gymnasieförbund är att förorda bl a utifrån att de kommuner som
samverkar inom ramen för ett kommunalförbund har jämbördig kontroll och inflytande
över förbundet och dess verksamhet. Respektive styrelse har också fortsatt egen
uppsiktsplikt över förbundet.
Beslutet expedieras till:
Malung-Sälens kommun, kommunchef Rolf Davidsson
TJÄNSTEUTLÅTANDE
- GEMENSAM
GYMNASIEORGANISATION SAMVERKANSFORM
Verksamhetschef Utbildning och arbete, Erik Wallander
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
10
rVansbro
kommun
Kommunstyrelsen
Protokoll 2015-02-10
KS § 29
Ärende KS 20 15/6
Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL,
kvartal 4 år 2014
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut kvartal 4 år 2014 till
handlingarna.
Ärendet
Rapportering av ej verkställda beslut ska ske till Inspektionen för vård och
omsorg (IVO), ansvarig nämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige.
Rapportering denna gång gäller för kvartal 4 år 2014.
Enligt kvartalsrapport kvartal 4 år 2014 inom Individ och familjeomsorgen finns
inte några ej verkställda beslut enligt SoL att rapportera.
Kvartalsrapporterna är skickade till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens utskott Omsorg beslutar föreslå Kommunstyrelsen besluta
föreslå kommunfullmäktige besluta
att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut kvartal 4 år 2014 till
handlingarna.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande 2015-01-12
Kvartalsrapport
1(2)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Ärende
Individ och familjeomsorgen
Ifo-chef Malou Larsson
2015-01-12
ange ärende
Malou.larsson@vansbro.se
75040
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL kvartal 4 år 2014
Rekommendation till beslut
Kommunstyrelsen beslutar ingå till kommunfullmäktige med förslag till beslut
att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut kvartal 4 år 2014 till handlingarna.
Sammanfattning
Rapportering av ej verkställda beslut ska ske till Inspektionen för vård och omsorg (IVO),
ansvarig nämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige. Rapportering denna gång
gäller för kvartal 4 år 2014.
Enligt kvartalsrapport kvartal 4 år 2014 inom Individ och familjeomsorgen finns inte några ej
verkställda beslut enligt SoL att rapportera.
Kvartalsrapporterna är skickade till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Bakgrund
Konsekvenser
En kommun som har beslut som inte verkställts inom skälig tid, inom tre (3) månader,
kan få betala avgift som tillfaller staten.
Beslutsunderlag
Kvartalsrapport
Rapport
ej verkställda beslut 201501
Kommunerna har från den 1 juli 2006 en skyldighet att rapportera gynnande beslut enligt
socialtjänstlagen, 4 kap 1 § som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum.
Rapporteringsskyldigheten gäller även beslut där verkställigheten avbrutits och beslutet inte
verkställts på nytt inom tre månader. Rapporteringen sker då på individnivå en gång per
kvartal.
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
2(2)
Beslutet expedieras till :
Rapport
ej verkställda beslut 201501
Ifo-chef Malou Larsson
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
Rensa
Kvartalsrapport – Sol och LSS
Ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 § och rapportering enligt 16 kap 6f§ SoL samt beslut
enligt 9 § och rapportering enligt 28 f-g §§ LSS
•
Rapporter skickas in kvartalsvis av samtliga nämnder som berörs av skyldigheten att rapportera.
•
Kontaktaaktuelltillsynsregion vid Inspektionen för vård och omsorg(IVO) förattkunna börja
rapportera med IVO:s e-tjänst,telvx010–7885000.
•
Individrapporter skickas in av de nämnder som har sådana att redovisa detta kvartal. Det gäller både de
som kvarstår som ej verkställda från förra kvartalet (och som ska rapporteras på nytt) och nya från detta
kvartal.
Allmänna uppgifter
1
Rapporteringstillfälle
År
Kvartal
1/10 - 31/12
2014
4
2
Kommun
3
Stadsdel/kommundel (i förekommande fall)
4
Ansvarig nämnd
5
Nämnden har ansvar för följande verksamhet
Vansbro
Kommunstyrelsen
SoL ÄO, Äldreomsorg
SoL OF, Omsorg till personer med funktionsnedsättning
enligt SoL
SoL IFO, Individ- och familjeomsorg
LSS OF, Omsorg till personer med funktionsnedsättning
enligt LSS
1
6
Ansvarig/Behörig rapportör
7
Telefon till rapportören
8
E-post till rapportören
Agneta Eriksson
0281-750 45
agneta.eriksson@vansbro.se
9
Markera de verksamhetsområden där det ​inte
finns några ej verkställda beslut eller avbrott att
rapportera detta kvartal.
SoL ÄO
SoL OF
SoL IFO
LSS OF
10 Markera de verksamhetsområden där det finns
individrapporter detta kvartal
Beslut
Avbrott
SoL ÄO
SoL ÄO
SoL OF
SoL OF
SoL IFO
SoL IFO
LSS OF
LSS OF
Individrapporterna skickas till IVO under följande rapporteringsperioder:
Kvartal 1:
Kvartal 2:
Kvartal 3:
Kvartal 4:
15 mars – 15 april
15 juni – 31 juli
15 september – 15 oktober
15 december – 15 januari
Tillsynsregion
AVDELNING SYD
(Skåne, Kronobergs och Blekinge län)
IVO, Inspektionen för vård och omsorg
Box 4106
203 12 Malmö
AVDELNING MITT
(Uppsala, Gävleborgs, Västmanlands,
Dalarnas, Värmlands, Örebro och
Södermanlands län)
IVO, Inspektionen för vård och omsorg
Box 423
701 48 Örebro
AVDELNING ÖST
(Stockholms och Gotlands län)
IVO, Inspektionen för vård och omsorg
Avdelning Öst
Box 6202
102 34 Stockholm
AVDELNING SYDÖST
(Östergötlands, Jönköpings och
Kalmar län)
IVO, Inspektionen för vård och omsorg
Box 2163
550 02 Jönköping
AVDELNING SYDVÄST
(Västra Götalands och Hallands län)
IVO, Inspektionen för vård och omsorg
Box 53148
400 15 Göteborg
AVDELNING NORD
(Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län)
IVO, Inspektionen för vård och omsorg
Box 34
901 02 Umeå
2
Vansbro
kommun
Kommunstyrelsen
Protokoll 2015-02-10
KS § 30
Ärende KS 20 15/74
Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL
och LSS, kvartal 3 år 2014
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut kvartal 3 år 2014 till
handlingarna.
Ärendet
Rapportering av ej verkställda beslut ska ske till Inspektionen för vård och
omsorg (IVO), ansvarig nämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige.
Rapportering denna gång gäller för kvartal 3 år 2014.
Förslag till beslut
Torsten Larsson (Kd) föreslår:
att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut kvartal 3 år 2014 till
handlingarna.
Beslutsunderlag
Kvartalsrapport 3
Tjänsteutlåtande 2015-02-02
Justerare
.
Utdraeshestvrkande
fl\ /(N
rjek:ionen fy
;O CL9
Kvartals rapport
Förvaltningsval och rapportörsuppgifter
Uppgifter om rapportören
Förnamn
Efternamn
Telefon
E-postadress
Elisabeth
Snsson
0281-75156
elisabeth.swnsson@vansbro.se
Val av förvaltning och verksamhetsområden
Förvaltning
J
Vård och omsorg Vansbro
Nämndens rapport
Rapporteringen avser följande kvartal
Val avår och kvartal
Val av år och kvartal
2014
1/7-30/9
Finns gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från beslutsdatum?
SoL ÄO, äldreomsorg
SoL OF, omsorg om personer
med funktions nedsättning
[SS OF, omsorg om
personer med
EJ Ja
EJ Ja
j Nej
j Nej
Ej
F]
Ja
Nej
funktions nedsättning
Finns avbrott i verkställighet där biståndet inte åter verkställts inom 3 månader från
datum för avbrott?
SoL ÄO, äldreomsorg
fl Ja
personer El Ja
jj Nej
SoL OF, omsorg om
med funktionsnedsättning
LSS OF, omsorger om
personer med
funktions nedsättning
j Nej
fl Ja
j Nej
Personuppgiftslagen
Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker
samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftsiagen
(1998:204), PuL.
Blankettinformation
Nummer
Blankettid: 1412254422281
(1ti
Inskickat
1
Sida 1 av 2
Datum: 2014-10-02 14:54:25
1(2)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Ärende
Vård och omsorg
2015-02-02
KS 2015/74
Vård och omsorgschef Elisabeth Hekkala
elisabeth.hekkala@vansbro.se
75155
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL och LSS, kvartal
3 år 2014
Rekommendation till beslut
Kommunstyrelsen beslutar ingå till kommunfullmäktige med förslag till beslut
att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut kvartal 3 år 2014 till handlingarna.
Sammanfattning
Rapportering av ej verkställda beslut ska ske till Inspektionen för vård och omsorg (IVO),
ansvarig nämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige. Rapportering denna gång
gäller för kvartal 3 år 2014.
Bakgrund
Enligt kvartalsrapport kvartal 3 år 2014 inom äldreomsorgen SoL och LSS som skickats in till
IVO finns det inte några ej verkställda beslut.
Det har vid granskning av rapporteringen i efterhand uppdagats att det finns 2 ärenden enligt
LSS och ett ärende enligt SoL som ej verkställts. IVO har informerats om detta.
Individrapporter i dessa ärenden skicka in i samband med rapportering av kvartal 4.
Konsekvenser
En kommun som har beslut som inte verkställts inom skälig tid, inom tre (3) månader,
kan utdömas att betala vite.
Bedömningen är att det inte behövs vidtas några ytterligare åtgärder än ordinarie
verkställighet för att verkställa besluten om kontaktperson och avlösning i hemmet.
Rapport
ej verkställda beslut kvartal 3 2014
Kommunerna har från den 1 juli 2006 en skyldighet att rapportera gynnande beslut enligt
socialtjänstlagen, 4 kap 1 § som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum.
Rapporteringsskyldigheten gäller även beslut där verkställigheten avbrutits och beslutet inte
verkställts på nytt inom tre månader. Rapporteringen sker då på individnivå en gång per
kvartal. Gäller lika för LSS – Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, fr o m
1 juli 2008.
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
2(2)
För verkställande av boende enligt LSS finns risk att kommunen tilldöms vite. Den
enskilde har i det aktuella ärendet avvisat möjligheten att erbjudas plats i annan
kommun i väntan på boende i Vansbro.
Beslut om att utreda behovet av boende enligt LSS finns.
Beslutsunderlag
Kvartalsrapport 3
Individrapporter
Beslutet expedieras till :
Vård och omsorgschef, Elisabeth Hekkala
Rapport
ej verkställda beslut kvartal 3 2014
Kommunens revisorer
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
22
Vansbro
kommun
Kommunstyrelsen
Protokoll 2015-02-10
KS
§ 39
Ärende KS 20 15/75
Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL
och LSS, kvartal 4 år 2014
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut kvartal 4 år 2014 till
handlingarna.
Ärendet
Rapportering av ej verkställda beslut ska ske till Inspektionen för vård och
omsorg (IVO), ansvarig nämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige.
Rapportering denna gång gäller för kvartal 4 r 2014.
Förslag till beslut
Torsten Larsson (Kd) föreslår:
att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut kvartal 4 år 2014 till
handlingarna.
Beslutsunderlag
Kvartaisrapport 4
Tjänsteutlåtande, 2015-02-02
Utdragsbesyrkande
Kvartalsrapport
Förvaltningsval och rapportörsuppgifter
Uppgifter om rapportören
Förnamn
Efternamn
Telefon
E-postadress
Elisabeth
Svensson
0281-75156
elisabeth.svensson@vansbro.se
Val av förvaltning och verksamhetsområden
Förvaltning
Vård och omsorg Vansbro
Nämndens rapport
Rapporteringen avser följande kvartal
Val av år och kvartal
Val av år och kvartal
2014
1/10-31/12
Finns gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från beslutsdatum?
SoL ÄO, äldreomsorg
SoL OF, omsorg om personer
med funktionsnedsättning
LSS OF, omsorg om
personer med
funktionsnedsättning
Ja
Ja
Nej
Nej
Ja
Nej
Finns avbrott i verkställighet där biståndet inte åter verkställts inom 3 månader från
datum för avbrott?
SoL ÄO, äldreomsorg
SoL OF, omsorg om personer
med funktionsnedsättning
LSS OF, omsorger om
personer med
funktionsnedsättning
Ja
Ja
Nej
Nej
Ja
Nej
Personuppgiftslagen
Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker
samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen
(1998:204), PuL.
Blankettinformation
Nummer
Blankettid: 1420729378929
Inskickat
Sida 1 av 2
Datum : 2015-01-08 16:04:00
1420729378929
2015-01-08 16:04:00
Signering
Datum
Namnförtydligande
Blankettid: 1420729378929
Underskrift
Sida 2 av 2
Datum : 2015-01-08 16:04:00
1(2)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Ärende
Vård och omsorg
2015-02-02
KS 2015/75
Vård och omsorgschef Elisabeth Hekkala
elisabeth.hekkala@vansbro.se
75155
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL och LSS, kvartal
4 år 2014
Rekommendation till beslut
Kommunstyrelsen beslutar ingå till kommunfullmäktige med förslag till beslut
att lägga rapporteringen av ej verkställda beslut kvartal 4 år 2014 till handlingarna.
Sammanfattning
Rapportering av ej verkställda beslut ska ske till Inspektionen för vård och omsorg (IVO),
ansvarig nämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige. Rapportering denna gång
gäller för kvartal 3 år 2014.
Bakgrund
Enligt kvartalsrapport kvartal 4 år 2014 inom äldreomsorgen SoL och LSS som skickats in till
IVO finns tre ej verkställda beslut, sammanställning redovisas i bilaga Rapport till
kommunfullmäktige.
Ärende som avser avlösning i hemmet har ej verkställts på grund av att den enskilde
inte känt behov av att använda tjänsten ännu.
Ärende som avser boende enligt LSS har ej verkställt på grund av det ej finns något
boende i Vansbro kommun. Den enskilde har avböjt erbjudande om plats i annan
kommun i väntan på att plats kan ordnas i Vansbro. I vänta på boende i Vansbro har
personen annan insats.
Rapport
ej verkställda beslut kvartal 4 2014
Kommunerna har från den 1 juli 2006 en skyldighet att rapportera gynnande beslut enligt
socialtjänstlagen, 4 kap 1 § som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum.
Rapporteringsskyldigheten gäller även beslut där verkställigheten avbrutits och beslutet inte
verkställts på nytt inom tre månader. Rapporteringen sker då på individnivå en gång per
kvartal. Gäller lika för LSS – Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, fr o m
1 juli 2008.
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
2(2)
Ärende som avser kontaktperson enligt LSS har ej verkställts på grund av att brukaren
har avvisat de kontaktpersoner som erbjudits och det är svårt att hitta nya lämpliga
personer. Arbetet med att hitta lämplig kontaktperson fortgår.
Konsekvenser
En kommun som har beslut som inte verkställts inom skälig tid, inom tre (3) månader,
kan utdömas att betala vite.
Bedömningen är att det inte behövs vidtas några ytterligare åtgärder än ordinarie
verkställighet för att verkställa besluten om kontaktperson och avlösning i hemmet.
För verkställande av boende enligt LSS finns risk att kommunen tilldöms vite. Den
enskilde har i det aktuella ärendet avvisat möjligheten att erbjudas plats i annan
kommun i väntan på boende i Vansbro.
Beslut om att utreda behovet av boende enligt LSS finns.
Beslutsunderlag
Kvartalsrapport 4
Bilaga Rapport till kommunfullmäktige
Beslutet expedieras till :
Vård och omsorgschef, Elisabeth Hekkala
Rapport
ej verkställda beslut kvartal 4 2014
Kommunens revisorer
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
1(1)
Bilaga 1
Ärende
Vård och omsorg
2015-01-05
KS 2015/23
Vård och omsorgschef Elisabeth Hekkala
elisabeth.hekkala@vansbro.se
75155
Avgifter för parboende i särskilt boende
Förslag:
PARBOENDE I SÄRSKILT BOENDE
Av 8 kap socialtjänstlagen framgår att kommunens får ta ut skäliga avgifter för stödoch hjälpinsatser.
Avgifter som inte omfattas av maxtaxa
3 240 kr/månad (2015)
Serviceavgift
100 kr/månad
Städ och tvättservice
700 kr/månad
9.
Avgift parboende i särskilt boende, bil 1
Måltider abonnemangsavgift
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
27
Vansbro
kommun
Kommunstyrelsen
Protokoll 2015-02-10
KS § 44
Ärende KS 20 15/23
Riktlinjer och avgifter för parboende i särskilt
boende
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar
att nuvarande riktlinjer för medflyttande make/maka i särskilt boende upphör att
gälla och ersätts med föreslagna riktlinjer för parboende i sarskilt boende från och
med 20 15-02-10.
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
att besluta införa avgifter för parboende i sa’rskilt boende enligt förslag från och
med 2015-03-0 1.
Ärendet
Nuvarande riktlinjer behöver revideras och avgift fastställas för att utgöra ett stöd
till förvaltningen hur ärenden gällande parboende ska hanteras. Föreslagna
riktlinjer är framtagna utifrån lagändringen och med stöd av de vägledande
dokument som finns.
Förslag till beslut
Konimunstyrelsens utskott Omsorg beslutar att föreslå kommunstyrelsen att
1. Nuvarande riktlinjer för medflyttande make/maka i särskilt boende upphör att
gälla och ersätts med föreslagna riktlinjer för parboende i sa••rskilt boende från och
med 20 15-02-10.
2. Rekommendera kommunfullmäktige att besluta införa avgifter för parboende i
särskilt boende enligt förslag från och med 2015-03-01.
Nall Lasse Andersson (S) yrkar bifall till utskottets fo••rslag.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande 2015-01-05
Riktlinjer för medflyttande make/maka i sarskilt boende
Förslag till riktlinjer för parboende i särskilt boende
Avgifter för parboende i sa•rskilt boende
Justerare
Å/K
Utdragsbestyrkande
Vansbro
kommun
28
Kommunstyrelsen
Protokoll 2015-02-10
KS
§ 45
Nominering av ledamöter i Coompanion Dalarna
för perioden 2015- 2018, rättelse
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar
1. att nominera Anneli Hultgren Olsson (C) till ledamot i Coompanion Dalarna.
2. att utse Torsten Larsson (Kd) till ombud till stämman i Coompanion Dalarna.
Ärendet
Synpunkter har framkommit som inneha•r att kommunstyrelsens protokoll från
sammanträdet den 13 och 14januari ska omjusteras. 1 föreliggande ärende justeras
KS § 44.
Kommunstyrelsen har att nominera en ledamot till Coompanion Dalarna för
perioden 2015 2018 samt ett ombud till stämman.
-
Förslag till beslut
Ordförande föreslår:
1. att nominera Anneli Hultgren Olsson (C) till ledamot i Coompanion Dalarna.
2. att utse Torsten Larsson (Kd) till ombud till stämman i Coompanion Dalarna.
Justerare
Utdra2sbestyrkande
Vansbro
kommun
29
Kommunstyrelsen
Protokoll 2015-02-10
KS § 46
Ärende KS 2014/786
Sam manträdesplan 2015, komplettering
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar
1. att utskottet Leva och bo sammanträder den 15juni,
2. att kommunstyrelsen sammanträder den 30juni.
3. att utskottet omsorg sammanträder den 23 juni.
Ärendet
På grund av att beslut tagits att ej inrätta en myndighetsnämnd fr o m årsskiftet
måste en extra kedja inrättas för att hantera bygglovsärenden i kommunstyrelsen.
Förslag till beslut
Utskottet styrning och ekonomi föreslår att komrnunstyrelsen beslutar
1. att utskottet Leva och bo sammanträder den 15 juni,
2. att kommunstyrelsen sammanträder den 30juni.
Nall Lasse Andersson (S) föreslår:
att utskottet omsorg sammanträder den 23 juni.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande, 20 14-12-15
Justerare
.
Utdragsbestyrkande
Vansbro
kommun
30
Kommunstyrelsen
Protokoll 2015-02-10
KS § 47
Ärende KS 20 14/767
Kommunbygderådet, verksamhetsbidrag 2015
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar
att Kommunbygderådet i Vansbro kommun erhåller ett verksamhetsbidrag på 18
tkr för 2015.
Ärendet
Kommunbygderådet och kommunledningen har en nära samverkan. Under de
senaste åren har bl a konceptet med kommundeisträffar utvecklats gemensamt.
Likaså drivs det gemensamma arbetet med Lokala servicepunkter.
Kommunbygderådet är ej berättigat till förenings- eller driftbidrag.
Förslag till beslut
Utskottet styrning och ekonomi föreslår att kommunstyrelsen beslutar
att Kommunbygderådet i Vansbro kommun erhåller ett verksamhetsbidrag på 18
tkr för 2015.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande 2014-12-04
Utdragsbestyrkande
Vansbro
kommun
Kommunstyrelsen
Protokoll 2015-02-10
KS § 48
Information, Vansbro kommuns krisorganisation
Ärendet
Nici as Jolhammar, säkerhetssamordnare, informerar om kommunens
krisorganisation. Kommunstyrelsen är, vid extraordinära händelser, kommunens
krisledningsnämnd.
Justerare
Utdragsbestyrkande
32
Vansbro
kommun
Kommunstyrelsen
Protokoll 2015-02-10
KS
§ 49
Delgivning av domar och delegationsbeslut
Beslut
Konimunstyrelsen beslutar
att godkänna rapporteringen.
Ärendet
Föreligger rapportering av delegationsbeslut för perioden 2014-11-26
16.
--
2015-01-
Dom i Förvaltningsrätten i Falun, 20 14-1 1-28, mål nr 5 123-14 gäller
överklagande av beslut ang. ekonomiskt bistånd enligt SoL, 20 14-09-29.
Förvaltningsrätten bifaller överklagan och föreskriver Kommunstyrelsen i
Vansbro kommun att utge ekonomiskt bistånd till kostnader för bussresor. Det
tillkommer kommunen att bestämma beloppet.
Dom i Förvaltningsrätten i Falun 2014-12-22, mål nr 562 1-14 gäller överkiagande
av beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen; SoL, 20 14-10-02.
Förvaltningsrätten avslår överklagandet.
Beslut från Förvaltningsrätten i Falun, 2014-12-18, mål nr 3687-14. Ärendet avser
överklagan av beslut i Kommunstyrelsen 20 14-06-27 från NN, avseende ansökan
om ekonomiskt stöd enligt 9 § 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS). Förvaltningsrätten bifaller överklagan. Det överklagade
beslutet skall upphävas. Målet visas åter till Kommunstyrelsen för beräkning av
ersättning.
Beslut från Förvaltningsrätten i Falun, 2014-12-18, mål nr 4214-14. Ärendet avser
överklagan av beslut i Kommunstyrelsen 2014-06-27 från NN, avseende ansökan
om ekonomiskt stöd enligt 9 § 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS). Förvaltningsrätten bifaller överklagan. Det överklagade
beslutet skall upphävas. Målet visas åter till Kommunstyrelsen för beräkning av
ersättning.
Förslag till beslut
Ordförande föreslår:
att godkänna rapporteringen.
Justerare
Utdragsbestyrkande
Vansbro
kommun
Kommunstyrelsen
Protokoll 201 5-02-10
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande, 2015-01-14
Tjänsteutlåtande, 2015-01-13
Delegationslistor
Utdragshestyrkande
Vansbro
kommun
Kommunstyrelsen
Protokoll 2015-02-10
KS § 50
Ärende KS 2014/732
Revidering och uppdatering av kommunstyrelsens
delegationsordning 2015-2018
Beslut
Kommunstyrelsen beslutar
att revidera delegationsordningen enligt utarbetat fo••rslag.
Ärendet
Kommunen har en alternativ politisk organisation, utan nämnder, som bygger på
en långtgående delegation. Kommunstyrelsens delegationsordning är därför
omfattande.
En översyn har gjorts i vård och ornsorgs delar av kommunstyrelsens
delegationsordning i samband med den nya mandatperioden.
Nedan följer förslag på förändringar och tillägg till delegationsordningen
Förslag till beslut
Utskottet styrning och ekonomi föreslår att kommunstyrelsen beslutar
att revidera delegationsordningen enligt utarbetat förslag.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande, 2015-01-20
UtdragsL,estyrkande
IVansbro
kommun
Kommunstyrelsen
Protokoll 2015-02-10
KS § 51
Information Stiftelsen Vansbrohem
Ärendet
Torsten Larsson (Kd) informerar om:
stiftelsen Vansbrohems resultat för 2014
Uthyrningen av seniorlägenheter. 13 av 18 stycken lägenheter är nu uthyrda.
-
-
Justerare
Utdragsbestyrkande
Vansbro
kommun
36
Kommunstyrelsen
Protokoll 2015-02-10
KS § 52
Information, Region Dalarna
Ärendet
Per-Anders Westhed (C) informerar om kommande direktionsmöte. Ärenden som
behandlas är bland annat:
Dalarna, Sveriges bästa ungdomsregion,
Unga till arbete,
Milj ötinget,
ADSL (bredband).
kommande direktionsmöte
-
-
-
-
-
Udragsbestyrkande
1(2)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Ärende
Vård och omsorg
2015-01-05
KS 2015/23
Vård och omsorgschef Elisabeth Hekkala
elisabeth.hekkala@vansbro.se
75155
KOMMUNSTYRELSEN
Riktlinjer och avgifter för parboende i särskilt boende
Rekommendation till beslut
Kommunstyrelsen rekommenderas besluta att
1. Nuvarande riktlinjer för medflyttande make/maka i särskilt boende upphör att
gälla och ersätts med föreslagna riktlinjer för parboende i särskilt boende från
och med 2015-02-10.
2. Rekommendera kommunfullmäktige att besluta införa avgifter för parboende i
särskilt boende enligt förslag från och med 2015-03-01.
Sammanfattning
Nuvarande riktlinjer behöver revideras och avgift fastställas för att utgöra ett stöd till
förvaltningen hur ärenden gällande parboende ska hanteras. Föreslagna riktlinjer är
framtagna utifrån lagändringen och med stöd av de vägledande dokument som finns.
Bakgrund
Riksdagen har i enlighet med propositionen ”Rätten att få åldras tillsammans – en fråga
om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen” beslutat om en ändring i 4
kap 1 b § Socialtjänstlagen (SoL) som innebär att äldre som varaktigt sammanbott ska
kunna fortsätta att göra det även när den enes behov kräver särskilt boende. Denna
bestämmelse gäller från och med 1 november 2012. I samband med införandet av
parboendegarantin ändras även 18 § Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).
I nuläget finns inga beslutade avgifter för parboende men det framgår av 8 kap SoL att
kommunens får ta ut skälig avgift för stöd- och hjälpinsatser. Avgifter för parboende
ska beslutas av kommunfullmäktige.
Konsekvenser
Föreslagna riktlinjer är utformade med stöd av SKL:s cirkulär 12:51, propositionen
2011/12:147 och bet.2011/12: SoU21 samt den vägledning som Socialstyrelsen i
samarbete med Boverket gett ut avseende parboendebestämmelser. Riktlinjerna har
9.
Parboende i särskilt boende,
tjänsteutlåtande
Nuvarande riktlinjer för medflyttande make/maka i särskilt boende är fastställda innan
lagändring och behöver revideras och utformas med stöd av SKL:s cirkulär 12:51,
propositionen 2011/12:147 och bet.2011/12: SoU21 samt den vägledning som
Socialstyrelsen i samarbete med Boverket gett ut avseende parboendebestämmelser.
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
2(2)
anpassats efter de förutsättningar som finns inom särskilt boende i Vansbro kommun
men ändå med inriktningen att de ska ge den enskilde största möjliga valmöjlighet.
Föreslagna avgifter för parboende ingår inte i maxtaxan. Serviceavgiften, motsvarande
100 kr per månad, gäller alla som beviljas parboende. Serviceavgiften motsvarar den
schablonkostnad som konsumentverket fastställt för förbrukningsartiklar om 50 kr per
månad samt 50 kr för tillgången till trygghetslarm, tillgång till personal på plats och
visst utbud av kollektiva aktiviteter.
Avgift för måltidsabonnemanget föreslås följa fastställd avgift för den som har bistånds
om särskilt boende.
Avgift för städ-och tvättservice bygger den avgift som en maka/make/sambo skulle haft
om båda parter hade varit beviljad insatsen i ordinärt boende.
Slutsats
Nuvarande riktlinjer behöver revideras och avgift fastställas för att utgöra ett stöd till
förvaltningen hur ärenden gällande parboende ska hanteras. Föreslagna riktlinjer är
framtagna utifrån lagändringen och med stöd av de vägledande dokument som finns.
Enligt reglemente ansvarar kommunstyrelsen för att fastställa riktlinjer för
verksamheten och kommunfullmäktige beslutar om avgift.
Beslutsunderlag
Riktlinjer för medflyttande make/maka i särskilt boende
Förslag till riktlinjer för parboende i särskilt boende
Bilaga 1 Avgifter för parboende i särskilt boende
Beslutet expedieras till :
9.
Parboende i särskilt boende,
tjänsteutlåtande
Vård och omsorgschef, Elisabeth Hekkala
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
Handlingsplan för
bredbandsutbyggnad i
Vansbro kommun 2015-2020
– mot en konkurrenskraftig och framtidssäker
kommunikationsplattform
Version 1.0
Antagen av kommunfullmäktige XXXX-XX-XX, §NN
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
Innehåll
Bakgrund och befintliga fiberkablar ................................................................................. 2
Bakgrund ....................................................................................................................... 2
Telia............................................................................................................................... 2
Fortum ........................................................................................................................... 3
Målnät ............................................................................................................................... 4
Syfte .............................................................................................................................. 4
Prioriteringar ..................................................................................................................... 5
Kostnadsberäkningar ......................................................................................................... 5
Återbetalning ................................................................................................................. 5
Aktiviteter och prioriteringar 2014-2020 .......................................................................... 7
Genomförda aktiviteter 2014 ........................................................................................ 7
Planerade aktiviteter 2015 ............................................................................................. 7
Planerade aktiviteter 2016-2020 ................................................................................... 8
Prioritering under 2015 ................................................................................................. 8
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
Bakgrund och befintliga fiberkablar
Bakgrund
För att bygga framtidssäkra bredbandsnät krävs optiska fiberkablar. Optisk fiber är det
enda mediet som kan framföra information i mycket stora mängder. I Vansbro kommun
finns inte så många av marknadsaktörerna som bygger fibernät och därför finns det inte
så mycket fiberkabel heller.
Telia
Sedan länge finns en fiberkabel genom Vansbro kommun längs järnvägen som ägs av
Telia. Den är dock gammal och består endast av några få fiberpar som alla används
idag.
Blått streck=Telias stomnät genom Vansbro kommun (längs järnvägen). Svarta streck = kommungränser
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
Fortum
Fortum har 2012-2013 byggt en ny 139kV elledning i dalgången från Mockfjärd till
Malung (se bild nedan). I den finns relativt mycket kapacitet ledig men tyvärr når den
inte ens de 4 största orterna utan bara Vansbro och Nås.
Rött streck = Fortums 130kV ledning med fiberkabel hängande under. Svarta streck = kommungränser
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
Målnät
Vansbros bredbandsmål är formulerade enligt nedan i den Bredbandsstrategi som
antogs 12/5 2014:
”I kommunens alla samhällen och byar ska åtkomst till bredband i någon form
finnas senast år 2020. Minst 90 procent av alla hushåll och företag ska ha
tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s och resterande ca 10 procent ska ha
minst 30 Mbit/s år 2020. Redan år 2016 bör 40 procent ha tillgång till bredband
med en hastighet av 100 Mbit/s.”
Utifrån dessa mål har ett målnät utformats (se bild nedan).
Grönt streck = Telia fiber, Rosa streck = Vansbro kommun fiber
Syfte
Syftet med målnätet är att få en bild över vilken investering som krävs (eg. grävlängder)
och dels tydliggöra för företag och hushåll hur Vansbro kommun har tänkt nå målen.
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
Man ska se detta som en första och grov vägledning hur ett fiberoptiskt nät kan bygga
för att nå 90% av företag och hushåll. Omprioritering kan göra att detta målnät ändras
över tiden.
Prioriteringar
Uppdraget att prioritera orter, företag mm ges åt Styrgruppen för
Bredbandsutbyggnaden i Vansbro kommun (Utskottet för Leva och Bo).
Exempel målnät i Äppelbo.
Kostnadsberäkningar
Vansbro kommun består av ca 3100st hushåll och ca 500st företag. Vanbrohem har ca
700 lägenheter vilka redan har tillgång till minst 100Mbit/s. Återstår alltså 2400st
hushåll. Utifrån detta och det målnät (se bild ovan) som framtagits så har följande
kostnadsberäkningar gjort.
För att nå 90% av hushåll och företag med minst 100Mbit/s och resterande 10% med
minst 30Mbit/s så kostar det ca 50 mnkr. Finansieringen av detta sker förslagsvis enligt
följande tabell.
Anslutningsavgifter (fastighetsägare) 40% av 2400st =960st
ERUF bidrag (3mnkr/år i 5 år)
Byanätsbidrag
Kommunal medfinasiering (3mnkr/år i 5 år)
Summa
14 400 000 kr
15 000 000 kr
6 000 000 kr
15 000 000 kr
50 400 000 kr
Återbetalning
Vid en beräkning av kostnaderna och intäkter så får man en återbetalningskurva på ca 810 år beroende på anslutningsgrad mm.
Antaganden som ligger till grund för detta är 200 fastigheter ansluts per år de första 5
åren därefter 100st/år. Med 200 anslutningar årligen ger detta ca 3 mnkr i intäkter
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
årligen de första 5 åren. Byanätsbidrag på 1 mnkr/år och ERUF 3 mnkr/år under 5 år ger
årligen 4 mnkr/år. Bidrag och anslutningsavgifterna ger då intäkterna på ca 7 mnkr
årligen de första 5 åren. Kapacitet och relationsavgifter ger intäkter på ca 500 tkr/år och
ökar med ca 500 tkr årligen allt efter utbyggnationen framskrider. År 2020 beräknas
dessa intäkter vara ca 2,6 mnkr. Driftskostnad är beräknad till ca 600 tkr årligen.
Återbetalning - projektet
5 000
0
0
2
4
-5 000
-10 000
-15 000
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
6
8
10
12
Aktiviteter och prioriteringar 2014-2020
För att nå målen bör följande handlingsplan gälla.








Föra en aktiv dialog med kommuninvånare, företag och nätägare om behov,
kvalitet och planering för utbyggnad.
Inga nya kommunala eller privata tomter bildas utan att tillgång till
fiberanslutning säkerställs.
Kanalisation för fibernät samförläggs av kommun vid alla markarbeten i
kommunen och kommun skall stimulera samordnade markarbeten.
Kalla till planeringsmöten minst två gånger per år. Till mötena skall företrädare
för samtliga ledningsdragande verksamheter och privata aktörer på den lokala
bredbandsmarknaden bjudas in.
Ta fram en strategi för en byanätssatsning för att främja bredbandsutveckling i
områden med eftersatt utbyggnad.
Söka samverkan inom bredbandsområdet med övriga kommuner i regionen
Ansöka om och utnyttja statliga medel och EU-stöd för utbyggnad av
bredbandsinfrastruktur.
Utveckla kommunens roll kring ansvaret för ”elektronisk kommunikation” i
samband med översiktsplaner, detaljplaner, förhandsbesked och bygglov.
Vansbro kommun bidrar bl.a. med:




Låga priser och rimliga villkor för att anlägga fiber i kommunal mark. För
närvarande tar Vansbro kommun inte ut någon avgift av nätägare för rätten att
ha ledningar i mark eller för att få grävtillstånd för nyanläggning av nät.
Erbjuda nätägare (byanät m.fl.) ett markavtal som reglerar priser, krav på
återställning, anläggningsmetoder, villkor för flyttning av ledningar med mera.
Väl avvägd information till marknadsaktörerna i samband med alla planärenden
och bygglovsärenden.
Medfinansiering till ERUF bidrag för utbyggnad av fibernätet.
Genomförda aktiviteter 2014






Informationsträffar (både med byföreningar och företag).
Möten med marknadsaktörerna (Telia, IP-Only, Dala Energi mfl).
Planering för ansökningar av bidrag.
Grovprojektering av hela kommunen.
Planering av utbyggnad (Målnätet).
Mätning av mobiltelefontäckning.
Planerade aktiviteter 2015




Upphandlingar av
o Gräventreprenör
o Projektör
o Material leveranser
o Kommunikationsoperatör eller driftpartner
Ansökningar av bidrag (ERUF och Jordbruksverket).
Informationsmöten i byar och småorter.
Börja bygga fibernät under våren/sommaren 2015.
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Förnyad mätning av mobiltelefontäckning.
Planerade aktiviteter 2016-2020



Fortsatta informationsmöten i byar och småorter.
Fortsatt utbyggnad av fibernät och kanalisation.
Dialog med teleoperatörer kring utbyggnad av mobilt bredband främst inom
kommunens södra delar.
Exempel målnät Lindesnäs.
Prioritering under 2015
Inför projektstarten 2015 så behövs en prioritering. Det går inte att börja bygga i alla
byar/orter på samma gång. Denna handlingsplan föreslår en prioritering som bygger på
att den ort/by som visar störst intresse bör också byggas först. Dock måste ett stomnät
till orten/byn finnas också därför måste det byggas en huvudnod i Vansbro tätort först. I
huvudnoden ansluts alla tjänsteleverantörer. Från huvudnoden dras sedan ett stomnät till
varje orts eller by nod där accessnätet börjar. Det är till accessnätet som företag och
hushåll ansluts.
De befintliga nationella stomnät som tjänsteleverantörer och operatörer trafikerar
passerar idag Vansbro utan att anslutas, förutom Teliasoneras nät. För att få
huvudnoden ansluten mot fler än ett nationellt stomnät så måste första åtgärden bli att
gräva ner en fiberförbindelse till någon av de nationella stomnät som passerar Vansbro.
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
Vansbro
kommun
Kommunstyrelsen
Protokoll 2015-02-10
KS § 53
Ärende KS 2015/41
Bredbandsutbyggnad, handlingsplan
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
1. att medfinansiering för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun sker med 15
miljoner under perioden 2015 -2018, och att medlen intecknas i kommande
investeringspian. Beslutet förutsätter att motsvarande medfinansiering erhålles.
2. att ge kommunstyreisen i uppdrag att utreda driftsform och ta fram en
driftkalkyl senast 20 15-09-30.
3. att anta föreliggande handlingspian för utbyggnad av bredband (fibernät mm.) i
Vansbro kommun.
Ärendet
Kommunfullmäktige antog vid sammanträde 2014-05-12, en ny och uppdaterad
Bredbandsstrategi for Vansbro kommun som syftar till att uppnå 100%
bredbandstäckriing i kommunen till år 2020. Fo att kunna uppnå de högt ställda
målen i strategin har en handlingsplan för bredbandutbyggnad i Vansbro kommun
2015-2020 utarbetats. Handlingspianen bygger bl.a. på finansiering genom
statliga bidrag som i sin tur förutsätter medfinansiering av Vansbro kommun.
Förslag till beslut
Utskottet leva och bo föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige
besluta
1. att anta föreliggande handlingspian för utbyggnad av bredband (fibernät mm.) i
Vansbro kommun
2. att ge kommunstyrelsen i uppdrag att presentera en finansieringspian för att
uppfylla handlingsplan för utbyggnad av bredband i Vansbro kommun.
Ärendet ajourneras till kiockan 13.
Per-Anders Westhed (C) föreslår:
1. att medfinansiering för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun sker med 15
miljoner under perioden 2015 -2018, och att medlen intecknas i kommande
investeririgsplari. Beslutet förutsätter att motsvarande medfinansiering erhålles.
2. att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda driftsform och ta fram en
driftkalkyl senast 2015-09-30.
3. att anta föreliggande handlingspian för utbyggnad av bredband (fibernät mm.) i
Vansbro kommun.
Justerare
Utdragsbestyrkande
Vansbro
kommun
38
Kommunstyrelsen
Protokoll 2015-02-10
Beslutsgång
Ordfo•rande ställer utskottets förslag under bifall eller avslag och finner att
kommunstyrelsen avslår förslaget.
Ordfo••rande ställer Per-Anders Westheds (C) fo••rslag under bifall eller avslag och
finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande 20 15-01-14
Förslag till handlingspian för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun 20 15-2020
v. 1.0
Justerare
Utdragsbestyrkande
1(3)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Ärende
Samhällsbyggnad
Bredbandskoordinator Pär Wikström
2015-01-14
KS 2015/41
Par.wikstrom@vansbro.se
0281-75235
Kommunfullmäktige
Handlingsplan för bredbandsutbyggnad
Rekommendation till beslut
att
1. anta föreliggande handlingsplan för utbyggnad av bredband (fibernät mm.) i
Vansbro kommun
2. avsätta totalt 15 MSEK, fördelat på 3 MSEK årligen i 5 år, för utbyggnad av
fibernät, med start 2015
Sammanfattning
Kommunfullmäktige antog vid sammanträde 2014-05-12, en ny och uppdaterad
Bredbandsstrategi for Vansbro kommun som syftar till att uppnå 100%
bredbandstäckning i kommunen till år 2020. För att kunna uppnå de högt ställda målen i
strategin har en handlingsplan för bredbandutbyggnad i Vansbro kommun 2015-2020
utarbetats. Handlingsplanen bygger bl.a. på finansiering genom statliga bidrag som i sin
tur förutsätter medfinansiering av Vansbro kommun.
Bakgrund
Bredband kan i många fall underlätta att bo på landsbygden, ge samhället, företag och
enskilda möjlighet att upptäcka nya sätt att lösa utmaningar och tillgodose behov.
Användandet av digitala tjänster utplånar geografiska skillnader. Tillgången till
bredband kommer att underlätta för kommunens befintliga företag men också bättre
förutsättningar för nya företag att utvecklas och etableras i kommunen. Sveriges
kommuner och landstings uppfattning är bl.a. att de drygt 160 kommunala fibernät som
finns i Sverige är mycket omtyckta av näringslivet, att de främjar konkurrens och ger
invånare låga bredbandspriser. Samtliga dessa nät är offentligt ägda. SKL menar också
att om privata aktörer köper näten kan de få en dubbel roll, vilket motverkar konkurrens
och tillväxt.
Tjut
Handlingsplan bredbandsutbyggnad
Den nationella bredbandsstrategin syftar till att Sverige ska ha bredband i världsklass
för att främja tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. En förutsättning för
detta är att det finns tillgång till bredband med hög överföringshastighet i hela landet.
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
2(3)
Vansbros bredbands mål är formulerade enligt nedan i den Bredbandsstrategi som
antogs 12/5 2014:
”I kommunens alla samhällen och byar ska åtkomst till bredband i någon form
finnas senast år 2020. Minst 90 procent av alla hushåll och företag ska ha
tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s och resterande ca 10 procent ska ha
minst 30 Mbit/s år 2020. Redan år 2016 bör 40 procent ha tillgång till bredband
med en hastighet av 100 Mbit/s.”
En finansiering av utbyggnad av Bredbandsnätet i Vansbro kommun behövs eftersom
marknadskrafterna inte bygger bredband i Vansbro. Betydande bidrag finns att ansöka
och kommer att ansökas under projektet. Men vissa bidrag förutsätter också en
kommunal medfinansiering.
Den grovprojektering som gjorts visar att en kostnad på ca 50 MSEK är rimligt. När nu
marknadskrafterna inte visar intresse för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun så
behöver kommunen själv ta detta initiativ. Tillgång till bredbandsnät är idag en
samhällskritisk nödvändighet för såväl hushåll som företag. Eftersom projektet är
lönsamt efter ca 10 år så är det också en relativt liten risk i att investera i ett
bredbandsnät. Studier visar att byggnation av bredbandsnät är samhällsekonomiskt
mycket lönsamt över tiden och ett måste för blomstrande företagande.
Vansbro kommun består av 3100st hushåll och ca 500st företag. Vanbrohem har ca 700
lägenheter vilka redan har tillgång till minst 100Mbit/s. Återstår alltså 2400st hushåll.
Utifrån detta och det målnät (se bild nedan) som framtagits så har följande
kostnadsberäkningar och återbetalningsplan gjorts.
För att nå 90% av hushåll och företag med minst 100Mbit/s och resterande 10% med
minst 30Mbit/s så kostar det ca 50MSEK. Finansieringen av detta sker förslagsvis enligt
följande tabell.
Anslutningsavgifter från fastighetsägare (40% av 2400st ca 1000st)
ERUF bidrag (3MSEK/år i 5 år)
Byanätsbidrag
Summa
Konsekvenser
Konsekvensen av att inte sätta av egna medel kommer troligen bli att ERUF-bidrag inte
blir tillgängliga för kommunen och utbyggnad av bredbandsnät i kommunen inte
kommer till stånd. Detta innebär sannolikt att flera företag i Vansbro kommer att flytta
och att delar av befolkningen så småningom kommer att känna ett digitalt utanförskap
då ingen av marknadens aktörer är intresserad av att bygga bredband till en betydande
del av Vansbros företag och befolkning. Detta varnas för i flera rapporter och företag
har redan påtalat bristen av kraftfullt bredbandsnät.
Tjut
Handlingsplan bredbandsutbyggnad
Kommunal medfinansiering (3MSEK/år i 5 år)
15 000 000 kr
15 000 000 kr
5 000 000 kr
15 000 000 kr
50 000 000 kr
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se
3(3)
Slutsats
En bredbandsutbyggnad bedöms vara en central förutsättning för utveckling av Vansbro
kommun. Bl.a. efterfrågar företag i Vansbro kommun mer och mer tillgång till fibernät.
Kommunen kan inte stå passiva i bredbandutbyggnaden utan måste snarast påbörja
arbetet med att skapa förutsättningar för och ta tillvara de tillfällen som erbjuds för att
underlätta en bredbandsutbyggnad, helst i samverkan med marknaden, men även som
ensam aktör. För att nå de mål som antagit i den bredbandsstrategi som fullmäktige
antog vid sammanträde 2014-05-12 så behöver Vansbro kommun själva anslå medel
och snarast påbörja utbyggnaden av bredband i kommunen. Dock kommer dessa medel
att betalas tillbaka under en 10 års period genom anslutningsavgifter och
relationsavgifter från tjänsteleverantörerna som får leverera sina tjänster till
slutkunderna via detta bredbandsnät.
Beslutsunderlag
Beslutet expedieras till :
Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson
Tjut
Handlingsplan bredbandsutbyggnad
Bredbandskoordinator Pär Wikström
Vansbro kommun/Medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281- 750 00
Fax. 0281- 750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se