presentationsbilder
2015‐03‐25 Programpunkter 8.30 Registrering, kaffe med fralla Välkommen och introduktion – Leif Bjermer Inledningsanförande – Anna-Lena Hogerud, ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden Socialstyrelsen presenterar remissversionen av riktlinjerna - Elisabeth Eidem, Peter Odebäck Nulägesanalys från Blekinge, Region Kronoberg och Region Skåne Regionala projektgruppen presenterar synpunkter på riktlinjerna – Leif Bjermer 12.30 Konferenslunch Delseminarier i mindre grupper. Presentation från delseminarier. Sammanfattning och reflektion – Vad händer nu? Diskussion med Socialstyrelsens representanter Remissversion publicerad i november 2014Avslutning 15.50 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Vad är nationella riktlinjer? • Stöd vid fördelning av resurser • Underlag för beslut om organisation • Stöd vid beslut om behandling • Kan bidra till lokala och regionala vårdprogram och rutiner 141126 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, remissversion Varför nationella riktlinjer? Riktlinjerna är en del av en evidensbaserad praktik • God vård och omsorg på lika villkor • • • • • Använda resurser effektivt • Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta alla riktlinjer på Den bästa tillgängliga kunskapen – nationella riktlinjer Den professionelles expertis Den berörda personens erfarenhet och önskemål Den berörda personens situation samt kontextuella omständigheter http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer 141126 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, remissversion Evidensbaserad kostnadseffektiv vägledning om hur vi bäst skall hantera ett antal kliniska problem - diagnostik och utredning - (läkemedelsrelaterad) behandling - omvårdnad och rehabilitering - uppföljning och symtombedömning Våra patienter skall behandlas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet 141126 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, remissversion Riktlinjeprocessen - det här är en remissversion KUNSKAPSUNDERLAG sökning, granskning & gradering FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING REMISSVERSION regionala seminarier & synpunkter SLUTLIG VERSION PRIORITERINGSARBETE rekommendationer MÄTA & FÖLJA UPP UPPDATERING Gällande 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version Hearing Remissversion Nationella Riktlinjer astma/KOL‐2015‐03‐18‐Bjermer 141126 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, remissversion 1 2015‐03‐25 Vilka vänder sig nationella riktlinjer till? Mottagare Produkt Beslutsfattare på olika nivåer Stöd för styrning och ledning Personal inom vård och omsorg Vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer Diagnostik Så tas de fram och används Riktlinjerna tas fram i en stegvis process i samarbete med experter inom aktuellt område. De ger rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. Bör göras Kan Rekommendationerna utgår göras från skalan 1–10, där 1 är Bildtext bäst och 10 är sämst. 141126 Asthma KOL Alla frågeställningar, evidensbaserade kunskapsunderlag Information tas vårdnivå? fram i samarbete På vilken Patienter, brukare och anhöriga 141126 Urval av frågeställningar som utgör centrala rekommendationer. Följs upp med indikatorer och målnivåer med 1177 Vårdguiden Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, remissversion Barnperspektiv Regionala övervägande Rekommendationer Från Regionen Behandling Farmakologisk I undantagsfall Behandling Omvårdnad Uppföljning Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, remissversion Diagnostik vid misstänkt astma Dynamisk spirometri med reversibilitetstest och mätning av dygnsvariation <5% Diagnostik bra specificitet mellan 95–100 procent, Hälso- och sjukvården bör men låg sensitivitet mellan 6–31 procent i • erbjuda dynamisk spirometri med reversibilitetstest i diagnostiskt syfte vuxna och barn som är 6 år eller förhållande tilltill kliniskt ställd astmadiagnos äldre med misstänkt astma (prioritet 1). (begränsat vetenskapligt underlag). Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall • erbjuda mätning av dygnsvariation i diagnostiskt syfte (PEF eller FEV1 /FEV6 ) till personer med misstänkt astma (prioritet 7). LBJ Hearing Remissversion Nationella Riktlinjer astma/KOL‐2015‐03‐18‐Bjermer 141126 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, remissversion 12 2 2015‐03‐25 Diagnostik vid misstänkt astma Diagnostik vid misstänkt astma > 6år > 6år Astma med pågående obstruktion Astma med misstänkt utlösande miljöfaktor Dynamisk spirometri med rev test. (1) (inkl Yrkesrelaterad astma) Astma med intermittent obstruktion Miljöanamnes (3) PEF variabilitet (8) PEF / FEV kurva relaterad till exponering (??) Reaktivitetstest (se ansträngningsastma) Allergisk astma Ansträngningsastma Riktad Allergiutredning, blodprov (2) Standardiserad ansträngningtest (7) NO-mätning (8) Free running test (10) Svar på frågan: Kan FeNO användas för diagnostik / bedömning av patienter med misstänkt allergisk astma? Torrluftsprovokation (8) Mannitol test (6) Bedömning / utredning EILO? (2) 141126 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, remissversion 13 Diagnostik vid misstänkt astma Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, remissversion 14 Diagnostik vid misstänkt astma Astmautredning vid andningsbesvär hos förskolebarn Riktad allergiutredning Hälso- och sjukvården bör • erbjuda astmautredning till barn från 6 månader med obstruktiva andningsbesvär som krävt sluten vård (prioritet 2) • erbjuda uppföljning för att ta ställning till astmautredning till barn mellan 6 månader och 3 år med obstruktiva andningsbesvär, som krävt besök på akutmottagning mer än 2 gånger (prioritet 2) • erbjuda uppföljning för att ta ställning till astmautredning till barn 3–6 år med obstruktiva andningsbesvär, som krävt besök på akutmottagning minst 1 gång (prioritet 2). 141126 141126 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, remissversion Hälso- och sjukvården bör • erbjuda personer med misstänkt astma en riktad allergiutredning med blodprov eller pricktest av misstänkt utlösande allergen (prioritet 2). 15 141126 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, remissversion 16 Kronisk luftvägsobstruktion, FEV1<60 procent av förväntat värde. Diagnostik vid misstänkt KOL Asthma COPD Overlap Syndrome Fler med reversibilitet Mätning av FEV1/FVCeller FEV 1/VCmax efter bronkdilatation • Åtgärd: Diffusionskapacitet (DLCO) för Fler med förhöjt FeNO Fler med Hälso- och sjukvården bör eosinofil inflammation differentialdiagnostik mellan astma och KOL. Stor svårighetsgrad. God patientnytta. Komplement till spirometri. • erbjuda dynamisk spirometri med mätning av FEV1/FVC efter 1. Papi A, et al. AJRCCM 2000;162(5):1773-7. bronkdilaterande behandling till personer med misstänkt KOL 2. Kitaguchi et al Int J COPD 2012; 7: 283-289 och som röker eller har rökt (prioritet 1). Vad med reversibilitet vid KOL? Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall • erbjuda dynamisk spirometri med mätning av FEV /VC efter Fenotypning samt differentialdiagnostik 1 Vilken vårdnivå avses? max bronkdilaterande behandling till personer med misstänkt KOL och som röker eller har rökt (prioritet 10). • Rekommendation: 7 141126 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, remissversion Hearing Remissversion Nationella Riktlinjer astma/KOL‐2015‐03‐18‐Bjermer 17 3 2015‐03‐25 Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Behandling med inhalationssteroider hos förskolebarn Läkemedelsbehandling Hälso- och sjukvården bör • erbjuda behandling med inhalationssteroider till barn från 6 månader till 6 år som har astmasymtom minst 2 gånger i veckan (prioritet 2). 141126 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, remissversion 20 Läkemedelsrelaterad behandling vid astma Behandling med inhalationssteroider och kombinationsläkemedel Svar på frågan: Skall samtidig rinit hos patienter med astma behandlas med nasala steroider? Hälso- och sjukvården bör • erbjuda tilläggsbehandling med regelbunden inhalationssteroid Hänsyn till Adherensproblematik? till vuxna och barn från och med 6 år med astma som har behov av kortverkande beta-2-stimulerare mer än 2 gånger per vecka (prioritet 2). Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall • erbjuda byte till kombinationsbehandling med inhalationssteroid och långverkande beta-2-stimulerare till vuxna och barn från och med 6 år med astma som har behov av kortverkande beta2-stimulerare mer än 2 gånger per vecka (prioritet 8). 141126 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, remissversion 21 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version KOL, långverkande antikolinergika, otillräcklig effekt • Åtgärd: Tillägg av salmeterol. Endast en viss effekt på livskvalitet. • Rekommendation 7 140618 Nationella riktlinjer för diabetesvård, preliminär version Hearing Remissversion Nationella Riktlinjer astma/KOL‐2015‐03‐18‐Bjermer 4 2015‐03‐25 KOL, långverkande antikolinergika, otillräcklig effekt Studiedesign • Åtgärd: Tillägg av formoterol. Endast en viss effekt på lungfunktion. • Rekommendation 10 Specifik läkemedels‐ effekt Klasseffekt Behandling av Astma och KOL Rekommendationer efter expertmöte november 2014 Icke farmakologisk behandling Omvårdnad KOL KOL • Åtgärd: Interprofessionell samverkan. God patientnytta. • Åtgärd: Skriftlig behandlingsplan. Stor patientnytta men Positiv effekt på livskvalitet och symtom till en måttlig kostnad per effekt. begränsad erfarenhet av åtgärden. • Rekommendation 4 • Rekommendation 4 • Organisatorisk insats. Hearing Remissversion Nationella Riktlinjer astma/KOL‐2015‐03‐18‐Bjermer • Stor risk för utebliven läkemedelsbehandling till följd av avsaknad av behandlingsplan. 5 2015‐03‐25 KOL KOL • Åtgärd: Patientutbildning och stöd i egenvård, • Åtgärd: Patientutbildning och stöd i egenvård, individuell. gruppbaserad. Stor patientnytta. Låg till måttlig kostnad per effekt. Stor patientnytta. Låg till måttlig kostnad per effekt. • Rekommendation 4 • Rekommendation 4 • Det går inte att särskilja effekterna av att ge • Det går inte att särskilja effekterna av att ge undervisningen i grupp eller individuellt. undervisningen i grupp eller individuellt. KOL, rökare KOL, BMI < 22 • Åtgärd: Rökstopp. Stor svårighetsgrad. Stor effekt på • Åtgärd: Nutritionsbehandling, näringsdryck. Stor lungfunktion. Minskad risk för sjukhusinläggning. Låg till måttlig kostnad per effekt. svårighetsgrad. Effekt på vikt, BMI och funktionell kapacitet. Låg till måttlig kostnad per effekt. Rekommendation 1 • Rekommendation 3 KOL, ADL-problematik KOL, akut exacerbation, respiratorisk acidos • Åtgärd: Energisparande tekniker samt hjälpmedel. Mycket • Åtgärd: Non-invasiv ventilation. Mycket stor stor svårighetsgrad. Effekter på funktionell kapacitet och aktiviteter i dagliga livet. • Rekommendation 3 Hearing Remissversion Nationella Riktlinjer astma/KOL‐2015‐03‐18‐Bjermer svårighetsgrad. Minskar respiratorisk acidos, dödlighet och vårdbehov samt har en låg kostnad per effekt. • Rekommendation 3 6 2015‐03‐25 KOL, stadium 2-4, stabilt skede, dyspné/sekretproblem KOL, stadium 2-4, exacerbation, dyspné/sekretproblem • Åtgärd: Motstånd på utandning, Positive Expiratory • Åtgärd: Motstånd på utandning, Positive Expiratory Pressure, (PEP). Patientnytta och låg kostnad. Pressure, (PEP). Mycket stor svårighetsgrad. Stor patientnytta och låg kostnad. • Rekommendation 4 • Rekommendation 2 KOL, stadium 2-4, stabilt skede, nedsatt fysisk kapacitet KOL, stadium 3-4, stabilt skede, sjunker i syrgasmättnad vid fysisk ansträngning • Åtgärd: Konditions- och styrketräning. Stor • Åtgärd: Konditionsträning med extra syretillförsel. Stor svårighetsgrad. God effekt på livskvalitet, fysisk förmåga och symtom. Låg kostnad per effekt. • Rekommendation 3 • Rekommendation 10 Uppföljning Analys svårighetsgrad. Begränsad effekt på symtom. Avsaknad av effekt på livskvalitet. Uppföljning och återbesök vid astma hos barn från 6 månader Analys Justering av behandling Diagnostiska åtgärder Prio 2 Problem Uppföljning 2 Uppföljning Utvärdering Repetition Elektiv 2 Behandlingsbeslut Samverkan Utbildning 3 AKUT Hearing Remissversion Nationella Riktlinjer astma/KOL‐2015‐03‐18‐Bjermer 7 2015‐03‐25 Uppföljning och återbesök vid astma hos vuxna Uppföljning och återbesök vid KOL Prio Prio 2 2 2 2 2 2 Spirometri!? 3 3 4 Spirometri!? 3 Konklusion • Eloge för ett ambitiöst upplägg samt att man har en remissgranskning innan fastställande • Läkemedelsdelen kan missbrukas. Specifika preparat bör endast i undantagsfall beröras. Tas bort eller harmoniseras med läkemedelsverkets rekommendationer • En del förslag fram för allt avseende omvårdnadsdelen är vetenskapligt väl motiverade men också resurskrävande. Kräver ökade resurser • Kostnadsnyttan vid insparningar på en del enklare diagnostiska åtgärder typ spirometri ifrågasätts. • Gränsdragning mellan prioritering på primär jämfört specialistnivå något oklar. Hearing Remissversion Nationella Riktlinjer astma/KOL‐2015‐03‐18‐Bjermer 8
© Copyright 2024