1. No category

2015-05-21
Förbundsstyrelsen kallas till sammanträde
Tid (OBS!): Torsdagen den 28 maj kl 9.15-11.30
Plats: Clarion Hotel Gillet
Ärenden
65. Öppnande
66. Protokollsjusterare
67. Föredragningslista
Uppländsk Drivkraft
68. Regional utvecklingsstrategi. Inriktningsdirektiv
69. Stockholmsregionens Europaförening (SEF). Handlingsplan 2015-2016
70. Almi Invest Östra Mellansverige. Förtida avveckling av fondprojekt - Fond 1
71. STUNS. STUNS Energi 2015. Kundnära testbäddsinitiativ. Medfinansiering
72. STUNS/Uppsala Innovation Centre. Växtzon 1. Medfinansiering
73. Region Örebro län. Energieffektiva företag genom energikontor i samverkan.
Medfinansiering
Välfärd och FoU-stöd
Yttranden
74. Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s ansökan
om tillstånd för SFR
75. Näringsdepartementet. Service i glesbygd (SOU 2015:35)
Internt
76. ”Region Uppsala” 2017. Projektplan
77. Valberedning: Nominering av representanter till valberedningarna för Östra Sveriges
Luftvårdsförbund respektive Svealands Kustvattensförbund
78. Räta linjen (väg 56). Utseende av representant till styrgruppen
79. Revisionsrapport. Övergripande granskning av intern kontroll. Yttrande
80. Almi Företagspartner Uppsala AB samt STUNS. Adjungeringar
81. Medlemsavgift 2016
82. Sammanträdestider 2016
83. Relation. Medverkan på Relationsdagen 2016
Information/Rapporter
84. Utvärdering av TKL och FoU-stöds ledningsgrupp. Uppföljning av uppdrag från
förbundsstyrelsen till regiondirektören den 25 september 2014 (muntligt)
85. PM om Regional stödstruktur och FoU välfärd i regionbildning (bifogas)
86. Mälartinget den 7-8 maj 2015 (Johan Edstav)
87. Möte med marskalk Marek Sowa, Malopolskaregionen, Polen (Johan Edstav)
88. AER Sverige-möte den 12-13 maj 2015 (Johan Edstav)
89. Rapporter från En Bättre Sits m m (samtliga med uppdrag inom En Bättre Sits)
90. Studieresa till Freiburg 21-23 oktober
Inbjudningar/konferenser
91. Förhandsinbjudan till presidiekonferens för regionala utvecklingsorgan i Mälardalen och
Östra Mellansverige.
Anmälningar
92. Förbundsdirektörens anställning (beslut av förbundsstyrelsens ordförande)
93. Lönerevision 2015. Regiondirektörs lön.
94. Beslut om löner per 1 april efter 2015 års löneöversyn, chefer.
95. Årsredovisning Uppsala BIO.
96. Lämnade yttranden av Klimat- och infrastrukturberedningen
97. Verksamhetsberättelse Slutförvarsprojektet 2014
98. Protokoll från Ledningsgruppen för FoU-stöd den 16 januari 2015 respektive den 20
februari 2015
99. Ny styrelseledamot – Ebba Busch Thor lämnar (KD) lämnar styrelsen, Anna-Karin Klomp
inträder (KD), Jonas Segersam (KD)blir i sin tur ersättare.
100.
Regionförbundets nominering av styrelseledamöter till Almi Företagspartner
Uppsala AB.
Förbundsstyrelsen 2015-05-28
Tomas Stavbom
018-18 21 01
2015-05-18
Dnr: RFUL 2015/176
Regional utvecklingsstrategi. Inriktningsdirektiv
Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar
att uppdra till regiondirektören att leda en process för framtagande av en ny regional
utvecklingsstrategi med målet att färdigställa densamma till förbundsfullmäktiges sammanträde
i december 2016,
att ställa sig bakom upprättad promemoria som direktiv för arbetet, samt
att från anslaget för regionala tillväxtåtgärder 1:1 avsätta högst 550 000 kr under 2015 och 550 000
under 2016 för framtagandet av utvecklingsstrategin.
Ärende
Den gällande regionala utvecklingsstrategin - Uppländsk Drivkraft 3.0 - antogs av förbundsfullmäktige 6 december 2012. Utvecklingsstrategin revideras en gång per mandatperiod. Med
detta beslut inleds revideringen för perioden 2017-2021. Enligt tidplanen ska ett förslag till ny
regional utvecklingsstrategi (RUS) antas av förbundsfullmäktige i december 2016 och träda i kraft 1
januari 2017.
Parallellt med framtagandet av en ny strategi pågår förberedelserna inför bildande av en region i
Uppsala län, innebärande att det regionala utvecklingsansvar som ligger på regionförbundet förs
över till Landstinget i Uppsala län i en nybildad organisation – `Region Uppsala´. Enligt underlag
till beslut i landstingsstyrelsen och förbundsstyrelsen ska den regionala utvecklingsstrategin utgöra
programförklaring och fungera som övergripande måldokument för regionen. Strategin ägs då av
den nya organisationen Region Uppsala, men avser utvecklingen i hela Uppsala län.
Med detta inriktningsdirektiv sätts ramarna för RUS-arbetet. Här anges ett antal utgångspunkter och
förslag till förändringar av utvecklingsstrategins upplägg och innehåll. Den viktigaste förändringen
handlar om att utvecklingsstrategin ska bidra till att tydliga mervärden i mötet mellan det regionala
utvecklingsuppdraget och landstingets nuvarande ansvarsområden. I anslutning till detta ska det
framtida samarbetet mellan landstinget/Region Uppsala och länets kommuner särskilt beaktas. I
omarbetningen ska vidare 1) målet om en långsiktigt hållbar utveckling fungera som ledstjärna, 2)
kopplingarna mellan omvärlden och den regionala/lokala nivån ska utvecklas, 3) vision och mål ska
uppgraderas utifrån en tydliggjord medborgarnytta, 4) samspelet mellan stad och land förstärkas
och 5) den tidsmässiga horisonten vidgas från år 2030 till 2050.
Bilaga:
Regional utvecklingsstrategi. Inriktningsdirektiv
1 (1)
Förbundsstyrelsen 2015-05-28
Tomas Stavbom
2015-05-18
PM
Dnr: RFUL 2015/76
Regional utvecklingsstrategi. Inriktningsdirektiv
Bakgrund
Sedan regionförbundet inrättades år 2003 har tre regionala utvecklingsstrategier (RUS)
utarbetats. Den gällande strategin – Uppländsk Drivkraft 3.0 - antogs av
förbundsfullmäktige 6 december 2012. Beslut har tidigare fattats att RUS ska revideras
en gång per mandatperiod för att behålla aktualitet. Enligt tidplanen ska beslut om en ny
RUS fattas av förbundsfullmäktige i december 2016 och träda i kraft från 1 januari
2017.
Parallellt med framtagandet av en ny RUS pågår förberedelserna inför bildandet av en
region i Uppsala län som innebär att det regionala utvecklingsansvar som ligger på
regionförbundet förs över till Landstinget i Uppsala läns i en nybildad organisation –
`Region Uppsala´. I underlaget till beslut om regionbildningen i landstingsstyrelsen och
förbundsstyrelsen ska den regionala utvecklingsstrategin utgöra ”programförklaring”
och fungera som övergripande måldokument för den nybildande regionen. Strategin
kommer att ägas av Region Uppsala som organisationen, men avser hela Uppsala län
som geografiskt område.
Slutmålet med nedan föreslagna framtagandeprocess är att RUS ska bli ett väl förankrat
övergripande måldokument för utvecklingen av Uppsala län från 2017.
Uppdraget är lagstiftat
Genom lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län har staten tilldelat
regionerna flera statliga uppdrag. Dessa är att:
1. utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för
genomförandet av strategin,
2. besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete,
3. följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen
redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet.
4. utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram
5. upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur.
Besöksadress
Kungsgatan 41
Telefon
018-18 21 00
E-post
info@regionuppsala.se
Org. nr
222 000-1511
Postadress
Box 1843, 751 48 Uppsala
Fax
018-18 21 15
Hemsida
www.regionuppsala.se
Postgiro
35 35 16-8
2015-05-10
Dnr: RFUL 2015/76
Arbetet ska ske genom samverkan med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga
berörda statliga myndigheter, företrädare för berörda organisationer och näringsliv i
länet
Av lagen framgår också (§10) att ”statliga myndigheter som bedriver verksamhet i länet
ska beakta den strategi som fastställts för länets utveckling .”
Sammanhanget - att omsätta Europa 2020 i praktiken
Den 17 juni 2010 antog det Europeiska rådet en ny strategi för ”smart och hållbar
tillväxt för alla” - Europa 2020-strategin. Syftet med strategin är att förbättra
förutsättningarna för full sysselsättning samt hållbar tillväxt för alla. Strategin bygger på
tre prioriteringar som ska förstärka varandra:
•
•
•
smart tillväxt; utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation,
hållbar tillväxt; främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare
ekonomi, samt
tillväxt för alla; stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social
och territoriell sammanhållning.
EU-länderna har enats om riktlinjer för den ekonomiska politiken och
sysselsättningspolitiken. Av riktlinjerna följer att länderna ska genomföra reformer som
syftar till att uppnå bl.a. sunda offentliga finanser, ökat arbetskraftsdeltagande bland
kvinnor och män, förbättrat företagsklimat, förbättrad utbildning och forskning, samt
ökad resurseffektivitet och minskade utsläpp av växthusgaser.
Utifrån uppdraget i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och regeringens
förväntningar ska utvecklingsstrategin vara den politiskt förankrade kompassen för
länets utveckling. Den ska visa hur olika aktörer tillsammans kan utveckla regionen och
därmed bidra till att uppfylla målsättningar i Europa 2020 och de nationella
prioriteringarna. Med ett fungerande flernivåstyre kan politiska beslut få starkt
genomslag och EU som helhet står bättre rustat att hantera stora samhällsutmaningar.
Nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft
Under våren 2015 omarbetar regeringen tidigare fastställd nationell strategi för hållbar
tillväxt och stärkt attraktionskraft som vägleder tillväxtarbetet i landets regioner.
Prioriterade insatser i sorteras in under några huvudrubriker:
•
•
•
•
Innovation, företagande och entreprenörskap
Attraktiva miljöer
Kompetensförsörjning
Internationellt och gränsöverskridande samarbete
2 (12)
2015-05-10
Dnr: RFUL 2015/76
Det ställs höga förväntningar på att den regionala nivån ska konkretisera innehållet
under dessa rubriker. De regionala prioriteringarna får allt större betydelse för dialogen
med nationella myndigheter, och allt mer av statens insatser i regionerna styrs utifrån
prioriteringar i RUS.
Bedömning av nuvarande RUS
Det saknas en samlad utvärdering av effekterna av nuvarande RUS. Däremot har det
skett en löpande uppföljning av strategins kvantifierade mål och varje år har Kontigo
som anlitad följeforskare gjort en bedömning av RUS:ens genomslagskraft.
Kontigos senaste slutsats är att framtagandet av version 3.0 skedde i bred förankring
och med stort engagemang. En viss omsättning av mål och visioner har därefter skett
hos medlemmarna. Ett antal underdokument och handlingsprogram har utarbetats som
en konkretisering av RUS, bl a länstransportplan, strategi för besöksnäringen och digital
agenda. På lokal nivå finns det ett behov av ökat stöd i genomförandet och att
”översätta” RUS till kommunala förhållanden.
Uppföljning av mål och bedömning av läget i länet visar att Uppsala län utvecklas
mycket väl vad gäller befolkningsökning, utbildningsnivå, innovationskraft,
näringslivets konkurrenskraft och arbetslöshet.
Utmaningar kvarstår att lösa bostadstillgången, utveckla infrastrukturen, höja
skolresultaten, minska skillnaderna inom länet, mellan kommundelar och mellan
människor, förbättra matchningen på arbetsmarknaden och minska utanförskapet,
förbättra integrationen av nyanlända, påskynda omställningen till en hållbar
samhällsutveckling, klimatutmaningen och ökad tydlighet i länets ”erbjudande” i ett
globalt perspektiv.
I särskild promemoria har Kontigo ”aktualitetsprövat” nuvarande RUS utifrån nya
förutsättningar i omvärlden. Deras rekommendationer har beaktats inför nedanstående
förslag.
En utvecklingsstrategi för Uppsala län
Processen att ta fram en ny RUS är minst lika viktig som det slutdokument arbetet till
sist ska landa i. Det är när strategin tas fram som olika aktörer får möjlighet skapa en
gemensam bild av var länet står idag och utforma väl förankrade idéer om framtiden.
Lärdomen från tidigare revideringar och utvärderingar visar att det är lättare att
åtstadkomma en bred och inkluderande process om det redan från början är tydligt vilka
förväntningar som finns på slutresultatet, när det gäller struktur, omfattning, tidshorisont
och övergripande ambition.
3 (12)
2015-05-10
Dnr: RFUL 2015/76
Med denna PM ges inriktning dels för hur processen med att ta fram RUS:en ska drivas
för att skapa delaktighet, transparens, och bred förankring som grund för
genomförandet, dels för vilka frågor och förbättringsområden som särskilt bör beaktas.
Utgångspunkter och förväntningar
Under våren 2015 har diskussioner förts med styrelse, ledande tjänstemän i kommuner
och landsting, länsstyrelse, universiteten och en rad andra aktörer i länet. Alla inspel,
tillsammans med underlag från årliga uppföljningar av mål, av följeforskarens
slutsatser, samverkan kring erfarenheter från Stockholmsregionen och RUFS 2010 samt
det löpande utvecklingsarbetet i länet har ett antal vägledande utgångspunkter
utmejslats.
Hållbar utveckling som ledstjärna
Strävan mot en långsiktigt hållbar utveckling – socialt, ekonomiskt och ekologiskt bör
vara ledstjärna för den regionala utvecklingsstrategin för Uppsala län. I framtagandet av
motsvarande strategi i Stockholms län (RUFS) är inriktningen att social hållbarhet är
målet, ekologin sätter ramarna och ekonomin är ett medel och en förutsättning för
hållbar utveckling. Uppsala län bör ansluta till detta synsätt.
Social hållbarhet som övergripande mål innebär att regionen utvecklas till ett samhälle
där varje invånare lever ett gott liv, känner delaktighet, har god hälsa och rätt kompetens
att försörja sig genom eget arbete. För att nå dit behöver invånare får tillgång till väl
fungerande välfärdssystem som erbjuder en bra skola och förskola för barnen, hälsooch sjukvård för dem som blir sjuka och stöd till dem som hamnat vid sidan av
arbetslivet. Uppsala län har unika förutsättningar att erbjuda bästa möjliga
förutsättningar för framgång för människor och företag. För att ta tillvara den fulla
potentialen, bygga vidare på regionens styrkor och hantera svåra utmaningar behöver
det lokala och regionala utvecklingsarbetet samordnas bättre. Det är det övergripande
syftet med RUS:en.
En bättre samordning innebär att RUS ger vägledning och tydlighet i vilka
övergripande mål som regionen vill uppnå, vilket underlättar framtida prioriteringar och
vägval i det regionala utvecklingsarbetet. Strategin skapar sammanhang, som olika
aktörer kan relatera sina egna mål och prioriteringar till. Konkretiseringen sker i
underliggande dokument, strategier och budgetar. Den bäddar även för ett stärkt
ledarskap, som kommit att bli en allt viktigare framgångsfaktor för regioners utveckling
runt om i världen.
Regionbildningen förändrar/förstärker det regionala utvecklingsuppdraget
4 (12)
2015-05-10
Dnr: RFUL 2015/76
Nu gällande RUS 3.0 ägs av regionförbundet som indirekt vald medlemsorganisation
med begränsade resurser och med ett fokus på långsiktiga utvecklingsprocesser och
samhällsstrukturer som de flesta invånare sällan möter i vardagen. Den nya strategin
kommer in i ett nytt sammanhang, under ledning av ett direktvalt organ, där merparten
av verksamhet avser produktion av hälso- och sjukvård och kollektivtrafik, som ger
direkt vardagsnytta för länets invånare. Beskattningsrätten inom landstingets ram ger
ekonomiska muskler, samtidigt som ekonomin är hårt pressad.
Det nya organisatoriska sammanhanget får konsekvenser för RUS:ens inriktning och
innehåll, särskilt i relation till den nya regionorganisationens största
verksamhetsområde: hälso- och sjukvården. Vilka konsekvenserna blir och hur de ska
hanteras måste lösas i tät samverkan mellan regionförbundet, landstinget och länets
kommuner.
Några viktiga frågor att beakta är:
•
Hur blir RUS en accepterad ”programförklaring” för Region Uppsala med stark
förankring i kommunerna?
•
Hur samordnas och koordineras den regionala utvecklingsstrategin med
landstingets nuvarande styrdokument?
•
Hur skapas mervärden i mötet mellan det regionala utvecklingsuppdraget och
andra delar av landstingets kompetenser och ansvarsområden, i synnerhet hälsooch sjukvården?
För att stärka förankringen i den nya regionbildningen bör strategin fastställas i
kommande regionfullmäktige.
Utvecklingsstrategin avser hela Uppsala län
RUS utarbetas under ledning av regionförbundet, men kommer från 2017 att ägas av
Region Uppsala som regionalt tillväxtansvarig aktör. RUS avser emellertid hela det
geografiska området Uppsala län, och är därför vägledande för utvecklingsarbetet hos
långt fler aktörer än huvudmannen Region Uppsala.
RUS 3.0 har fått kritik för att vara alltför ”Uppsalafokuserad”, med en tonvikt på staden
Uppsala och innovationskraft som profil. En ny strategi bör ge stöd till att Uppsala stad
stärks som nordlig nod i huvudstadsregionen och att fler företag och arbetstillfällen kan
tillkomma i en attraktiv regionkärna. Men strategin bör också på ett mycket tydligare
sätt ta hänsyn till samspelet mellan stadsmiljöer och omland, mellan Uppsala och övriga
kommuner, samt enskilda kommuners relationer till andra län och städer såsom
Västerås, Stockholm eller Gävle. Det ska synas att strategin avser Uppsala län och utgår
från länets lokala och regionala förutsättningar.
5 (12)
2015-05-10
Dnr: RFUL 2015/76
Underlag för fördjupning av stad-landdimensionen kommer att utarbetas med stöd av
forskare vid Uppsala universitet och SLU inom ramen för samarbetet RUSA –
Akademin för regional utveckling.
Till hösten föreslås dessutom att seminarier arrangeras i länets alla kommuner.
Planeringsarbete i takt
Det är viktigt för det regionala utvecklingsarbetet att strategiska dokument är
synkroniserade och att mål leder i samma riktning. Fram till 2017 finns förutsättningar
att få en rad viktiga strategier att gå i takt. Samtidigt som RUS utarbetas i Uppsala län
kommer Stockholms läns landsting att ta fram en ny utvecklingsstrategi för
Stockholmsregionen (RUFS). Den beslutas av landstinget våren 2018. I Uppsala och
Knivsta pågår arbetet med nya översiktsplaner (ÖP). Och inom UL utarbetas ett nytt
trafikförsörjningsprogram.
Dessa, och andra processer, ska i största möjliga mån koordineras och dra nytta av
varandra. Det gör att vi vinner tid, att kunskapsunderlag kan delas, utredningsresurser
sparas och gemensamma mål utarbetas.
Tydlig förväntan på bredare perspektiv och skarp prioritering
Under förprocessen har det framgått att många aktörer har mycket stora förväntningar
på vad RUS borde innehålla, att många olika perspektiv bör beaktas och möjliga
målkonflikter hanteras. Samtidigt vill andra aktörer att RUS ska vara mer fokuserad,
med skarpa prioriteringar och åtaganden, gärna kopplat till finansiering. Det senare är
viktigt för att skapa framgång i förhandlingar om behov av nationella investeringar i
regionen och mobilisera regionens aktörer till ett kraftfullt genomförande. Idéer om
”Uppsalapaket” kring infrastrukturinvesteringar, bostadsbyggande och satsningar på
forskning och innovation har framförts.
RUS som dokument kommer inte att kunna innehålla allt. Inte ens RUFS på över 250
sidor besvarar alla frågor. För tillgänglighetens skull finns det är värde i att hålla
dokumentet någorlunda kort och fokuserat, utan att bli utslätat övergripande. Nu
gällande RUS utgör 15-20 sidor råtext, 35 sidor i layoutad form. Det är en lämplig
omfångsmässig planeringsram även för en ny RUS.
Utifrån det statliga uppdraget till regionalt tillväxtansvarig aktör ska innehållet i RUS i
första hand spegla länets prioriteringar utifrån regionalt utvecklingsperspektiv, och som
behöver hanteras i samverkan mellan aktörer. Uppgifter som tydligt åligger en enskild
aktör inom ramen för den egna kärnverksamheten, och uppdrag som styrs av
exempelvis nationell lagstiftning och föreskrifter behöver därför inte nödvändigtvis
integreras i RUS. Alla dessa uppdrag behöver inte heller följas upp inom RUS:ens ram.
Som övergripande måldokument kan RUS heller inte innehålla konkreta
6 (12)
2015-05-10
Dnr: RFUL 2015/76
verksamhetsmässiga mål, exempelvis för hälso- och sjukvården. Den konkreta
verksamhetsstyrningen sker genom andra dokument, såsom nuvarande landstingsplan,
trafikförsörjningsprogram, kulturplan samt i årliga beslut om mål och budget. RUS:en
ger en kompassriktning – åt vilket mål regionens vill - inte en detaljerad karta – den
precisa vägen.
Uthålligt utvecklingsarbete
Tidigare versioner av RUS bygger på omfattande kunskapsunderlag och kontinuerligt
lärande, samt en varsam revidering av tidigare beslutade målsättningar. För att skapa
uthållighet i arbetet gäller det att inte helt omkullkasta tidigare prioriteringar, vision och
strukturering av dokumentet. I ramverket ingår även att knyta an till övergripande mål
och strategier på EU-nivå och nationellt.
Mot denna bakgrund bör revideringsarbetet även beakta följande:
-
-
-
-
En omvärldsanalys sätter regionens nuläge i relation till förhållandena och
utvecklingstendenser i en omvärld. Den bör belysa vilka utmaningar som
Sverige, EU och världen står inför, och därigenom ge underlag för vilken
Uppsalaregionens roll skulle kunna vara i förhållanden till dessa. Analyser från t
ex World Economic Forum. Internationella valutafonden (IMF), OECD och EU
visar att tre överordnade samhällsutmaningar dominerar: ekologisk hållbarhet,
social inkludering och behovet av smart förnyelse av ekonomin. Utifrån dessa
områden bör analysen zoomas ner från den globala nivån till den regionala, med
ambitionen att landa i specifika utmaningar för Uppsala län.
Den gällande vision att ”Uppsala ska vara Europas mest attraktiva
kunskapsregion till 2030” har enligt följeforskaren spelat en begränsad roll.
Visionen bör därför ses över och uppdateras så att den tydligt adresserar länets
utmaningar och bidrar till ett mervärde utifrån invånarnas perspektiv, med
utgångspunkt från den sociala hållbarheten.
RUS bör även fortsättningsvis innehålla konkreta och mätbara mål. Nuvarande
mål bör dock tydligare koppla till ovan identifierade samhällsutmaningar och
mål i Europa 2020. Utgångspunkt är att visa vilka resultat som ska uppnås..
Detaljeringsgraden med utpekade åtaganden i nuvarande strategi bör behållas.
De ger vägledning till vad som borde göras på medellång sikt för att olika
målsättningar ska kunna uppnås och visar på tydlig politisk inriktning och
prioritering. De kan anknytas till prioriterade insatser inom EU:s strukturfonder
och knyter samman prioriteringar i andra regionala strategier.
Ett storregionalt perspektiv
7 (12)
2015-05-10
Dnr: RFUL 2015/76
Utvecklingen i Uppsala län påverkas av relationerna och samarbetet med
omkringliggande län, vad gäller arbetsmarknad, transporter, hälso- och sjukvård och
bostadsförsörjning. Den länsvisa planeringen måste därför förhålla sig till den
storregionala rumsliga struktur som framgår av RUFS.
Den fysiska målbild över viktigaste kommunikationsstråk och funktionella samband
som framgår av RUS 3.0 har siktet ställt på år 2030. Denna målbild bör uppdatas, och
kompletteras med en utblick mot 2050, för att ansluta till tidsperspektivet i såväl RUFS
som ÖP i Uppsala kommun. Arbetet sker i tät samverkan med kommunerna, UL och
länsstyrelsen inom ramen för Forum för fysisk planering (FFFP). Planeringen
synkroniseras även med Region Gävleborg, Regionförbundet i Sörmland och
Länsstyrelsen i Västmanlands län.
Den nya plan- och bygglagen och förslag från bostadsplaneringskommittén betonar
starkare att kommunerna ska ta hänsyn till det regionala utvecklingsarbetet. Även den
nya kollektivtrafiklagen lägger fokus på att kollektivtrafikplanering ska koppla an till
infrastruktur- och övrig fysisk planering. Här ska även bostadsförsörjningslagen
beaktas. RUS ska ta hämta underlag från kommunernas översiktsplaner, men också
storregionala överenskommelser som Mälardalsrådets En bättre sits.
Preliminär grundstruktur
RUS 3.0 innehåller fyra övergripande strategiska områden – innovativ, växande,
kompetent och attraktiv region. En justering av denna uppdelning bör övervägas. En
preliminär grundstruktur till en ny RUS bör förslagsvis baseras på den hållbara
utvecklingens tre pelare, för att därigenom även ansluta till identifierade
samhällsutmaningar.
En inkluderande region
Den första pelaren hanterar den sociala hållbarheten och den Inkluderande regionen, där
invånarna sätts i centrum. Frågor som kopplar till de enskilda människorna och
strukturrena däromkring, som möjliggör god folkhälsa, inkluderande arbetsmarknad,
bättre integrationsarbete och en kompetent befolkning, behandlas här. Mångfald,
jämställdhet och inkludering är genomgående begrepp. Goda erfarenheter kan hämtas
från både Region Skåne och Västra Götalandsregionen som arbetat med social
hållbarhet av regional utveckling under längre tid.
En växande region
Den andra pelaren utgår från den ekologiska hållbarheten och hanteras kapitlet Växande
region. Detta kapitel tar fasta på den geografiska, fysiska aspekten av regionens
utvecklingsarbete och behandlar frågor som infrastruktur (gång- och cykelväg järnväg,
8 (12)
2015-05-10
Dnr: RFUL 2015/76
bredband, flyg, hamnar), fysisk planering, bostadsförsörjning, person- och godstrafik,
klimat- och energifrågor, stad-och land, storregionalt samarbete etc.
En innovativ region
Den tredje pelaren bygger på grunddragen i Innovativ region, och behandlar regionens
förutsättningar till smart förnyelse och utveckling utifrån ekonomiska aspekter. Här
hanteras frågor som gäller utveckling av näringsliv och företagande med spets och
bredd, innovationsklimat, entreprenörskap, etableringsfrämjande samt tillvaratagande av
regionens s k guldägg såsom universitet, Akademiska sjukhuset och andra tillgångar
som motorer för regional utveckling. Kapitlet Innovativ region bör utformas så att det
även svarar upp mot de krav som EU-kommissionen ställer på regioner att ta fram egna
regionala innovationsstrategier (RIS3). I det moment ska särskilt STUNS antagna
innovationsstrategi beaktas.
Organisatoriska och ekonomiska förutsättningar som bottenplatta
Som en bottenplatta för dessa pelare bör RUS innehålla ett särskilt avsnitt som tar fasta
på de organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna att uppfylla slutdokumentets
ambitioner.
Framtidens utmaningar ställer nya krav på samarbete mellan olika organisationer. Väl
fungerande samhällsstrukturer behöver skapas, med tätt samarbete mellan kommuner
och landsting/region, kring hälso- och sjukvård, sociala frågor och
kompetensförsörjning för att kunna utveckla välfärdstjänster som uppfyller människors
växande krav och förväntningar. RUS bör ge stöd för att detta samarbete utvecklas.
Ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete ska, som tidigare nämnts, bidra till att det
genereras nya resurser och skatteunderlag. På kort sikt begränsas emellertid
handlingsutrymmet av den övergripande ekonomiska situationen i kommuner och
landsting. Strategiarbetet behöver vidare kopplas till länets långsiktiga ekonomiska
förutsättningar att uppfylla åtagandena.
Den period som kommunerna och landstingen nu går in i ställer mycket höga krav på
ekonomin. Stora investeringsbehov, en allt mer ogynnsam demografisk utveckling ur
kostnadsperspektiv, med allt fler äldre och stora barnkullar, och en långsiktigt ökande
kostnadsnivå tär hårt på de offentliga finanserna. Enligt SKL kräver detta att
kommunerna och landstingen måste dämpa kostnadsökningarna, effektivisera och
prioritera. För att kunna realisera RUS gäller det därför att komma åt andra resurser,
exempelvis från regering och riksdag, myndigheter samt olika EU-fonder, samt
involvera näringsliv och civilt samhälle i uppdraget att utveckla vårt län. Bara till
länstranportplanen är det knutet 1,6 mdr fram till 2025 och från EU:s strukturfonder har
länet teoretisk tillgång till närmare 2 mdr fram till 2020.
9 (12)
2015-05-10
Dnr: RFUL 2015/76
Uppsalaregionens roll i världen
Regionens framtida utveckling avgörs mycket av hur den förmår att orientera sig i en
starkt föränderlig värld. Regioner som lyckats stärka sin attraktionskraft för människor
och företag, ofta genom en eller flera profilbärande nischer, och lyckas backa upp detta
med ett samlat ledarskap och kommunikation, har hittills lyckats bäst att orientera sig i
det nya ekonomiska landskapet, där innovationskraft, talang, socialt kapital och det
goda livet värderas allt högre.
För att besvara frågan hur regionen ska hantera den allt snabbare globala konkurrensen
mellan städer och regioner, och som visar hur Uppsala län kan bidra till att globala
samhällsutmaningar får sin lösning föreslås att det i RUS inarbetas ett övergripande
kapitel om Uppsalaregionens roll i världen, en strategi för internationellt samarbete och
profilering.
Arbetet bör involvera regionförbundet, länsstyrelsen, kommuner och landsting,
universiteten och näringslivet. Underlag för detta arbete utarbetas bl a inom ramen för
förstudien av Uppsala som regionalt innovationsområde.
Organisation
En lärdom från tidigare revideringsprocesser är att bäst förankring uppnås om arbetet i
största möjliga mån utgår från befintliga besluts- och tjänstemannastrukturer. Det är
mest tidseffektivt och det minskar risken för dubbelkommandon.
Styrgrupp: Regionförbundets styrelse. Styrelsen och dess arbetsutskott ges löpande
rapport för hur arbetet fortskrider.
Klimat- och infrastrukturberedningen har huvudansvar för arbetet med kapitlet Växande
region.
Projektgrupp: Kommunchefs- och landstingsdirektörsgruppen.
Sakområdesgrupper: STUNS, Tillväxtrådet, Forum för fysisk planering,
Kompetensforum, Partnerskap för inkluderande tillväxt, Regionala arbetsgruppen för
folkhälsa, Nätverket för destinationsutveckling i Uppsala län, Tjänstemannagruppering
inom Kultur och Bildning etc. I kommunerna finns separata nätverk som kan
involveras.
Intern koordinering: Regionförbundets ledningsgrupp.
Projektledare: Tomas Stavbom, chef för regional utveckling vid regionförbundet.
Bitr projektedare: Maria Didi, internationell strateg
10 (12)
2015-05-10
Dnr: RFUL 2015/76
Extern koordinering: Projektledaren håller regelbunden kontakt med utsedda
samordningspersoner inom Länsstyrelsen (Peter Huotila), Uppsala universitet (Tom
Petersson) och SLU (Sara Brännström). En särskild samordningsgrupp för RUS tillsätts
inom Landstinget, med ledande tjänstemän från samtliga verksamhetsfält.
Särskild dialog sker med koordinerande arbetsgrupp för processen kring Region
Uppsala, under ledning av Niklas Rommel, landstinget.
Tidplan
RUS-processen pågår i totalt 18 månader, med beslut i förbundsfullmäktige i december
2016 som slutpunkt. Arbetet delas in i tre faser.
Under fas 1 – förankring – har inspel inhämtats från kommunchefs- och
landstingsdirektörsgruppen, från förbundsstyrelsens internat på Odalgården 18-19 mars,
från länsstyrelsen, landstingsledningen, Uppsala universitet och SLU, Tillväxtrådet,
Forum för fysisk planering m fl samt från genomförda medlemsdialoger. Under våren
har redan omkring 1000 personer medverkat vid möten om den förestående processen.
Dessa samtal ligger till grund för den här promemorian.
2015
Q1
Q2
2016
Q3
Q4
Q1
Q2
Q3
Q4
Fas 1: Förankring
Fas 2: Dialog
Kunsskapsunderlag utarbetas
Temaseminarier
Kommunseminarier
Fas 3: Summering
Version 1 upprättas
Remissperiod
Slutversion upprättas
Beslut i FS och FF
Fas 2 – dialog – pågår under hösten 2015 och består framför allt av en seminarieserie
med olika teman samt framtagande av nya kunskapsunderlag. Avsikten är att skapa
samtal om vilka frågor strategin bör fokusera på, vad som bör uppnås och vilka
åtaganden som strategin bör innehålla. Redan inplanerade möten förses med en samlad
information om pågående process.
Varje kommun erbjuds möjlighet att tillsammans med regionförbundet arrangera
kommunvisa RUS-seminarier, förslagsvis på temat Kommunen i regionen. Regionen i
kommunen. En detaljerad tidplan för samtliga seminarier ska utarbetas och fastställas.
Under fas 3, med start efter årsskiftet 2015/2016 ska alla trådar knytas samman i en ny
strategi. Vid det laget kommer det också att finnas en struktur för uppdrag och
organisation för Region Uppsala. En remissversion ska vara klar att skickas ut under
11 (12)
2015-05-10
Dnr: RFUL 2015/76
april 2012. Under remissförförandet ska regionförbundet vara berett att besöka
kommuner, aktörer och föreningar och presentera förslaget.
Remissomgången avslutas i september, varpå justerar sker och en slutgiltig version
färdigställs till förbundsfullmäktige i december 2016.
Resurser
Arbetet med RUS sträcker sig över en lång period och kommer att involvera flera
tjänstemän inom regionförbundet och bland dess medlemmar. Arbetstiden bekostas
inom befintliga ramar.
Extra resurser behöver dock avsättas till analys- och konsultstöd, som en del i
framtagandet av kunskapsunderlag. Medel behöver även avsättas för mötes- och
lokalkostnader i samband med den planerade seminarieserien.
Medel för språkgranskning, layout samt tryckning av dokumentet bör också reserveras.
Totalt erfordras en projektbudget för framtagande av en nya regional utvecklingsstrategi
på 2 550 000 kr, fördelat på 1 300 000 kr under 2015 och 1 250 000 under 2016.
Personal och del av kostnader för konsultarvoden täcks av regionförbundet.
Förbundsstyrelsen föreslås att från de statliga medlen för regionala tillväxtåtgärder 1:1
avsätta 550 000 kr år 2015 och 550 000 kr under 2016. Projektet medfinansieras med
arbetstid av tjänstemän inom regionförbundet.
Kostnad
Personalkostnad Regionförbundet
Analys och konsultstöd
Seminarieserie
Kommunikationsinsatser
Layout
Språkgranskning
Tryckning
Summa
2015
500 000
600 000
200 000
2016
Totalt
500 000 1 000 000
200 000 800 000
50 000 250 000
350 000 350 000
75 000
75 000
25 000
25 000
50 000
50 000
1 300 000 1 250 000 2 550 000
Finansiering
Regionförbundet
Personalkostnad
Konsultarvoden
1:1-medel
Summa
500 000 500 000 1 000 000
250 000 200 000 450 000
550 000 550 000 1 100 000
1 300 000 1 250 000 2 550 000
12 (12)
Förbundsstyrelsen 2015-05-28
Andy Metcalfe
018-18 21 06
2015-05-18
Dnr: RFUL 2015/116
Stockholmsregionens Brysselkontor (SEF). Handlingsplan 2015-16
Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar
att anta handlingsplanen för Stockholmsregionens Brysselkontor (SEF) 2015-2016, samt
att inom ramen för regionbildningsprocessen utreda förutsättningarna för länets fortsatta samarbete
med SEF.
Ärende
Inom ramen för regionförbundets medlemskap i Stockholmsregionens Brysselkontor (SEF) har en
handlingsplan för åren 2015-2016 utarbetats. Gällande handlingsplanen 2013-2014 har den
genomförts i bra dialog mellan regionförbundet och Brysselkontoret. Den har bland annat lett till
ökad delaktighet även för andra organsationer än förbundet.
Brysselkontoret spelar en central roll i länets övergripande EU-mobilisering. Organisationen har
både bred EU-kompetens och god kännedom om Stockholmsregionen, vilket underlättar för länets
aktörer när de vill engagera sig i EU:s politiska processer. Utvecklingen hos SEF har gjort att den
operativa verksamheten styrts allt tydligare till aktiviteter inom området bevakning och påverkan.
Handlingsplanen innehåller aktiviteter som avser:
- Intressebevakning
- Länets närvaro i Bryssel
- Regionalt samarbete och benchmarking
- Kontinuerlig dialog och gemensam kickoff
- Europadagarna
Regionförbundets årliga medlemsavgift är 200 000 kr. Därutöver avsätts 50 000 kr per år för genomförandet av handlingsplanen. Handlingsplanen tas fram i dialog med länets kommuner, organisationer anknutna till STUNS och SEF-tjänstemännen.
I och med regionbildningen kommer regionförbundets medlemskap i SEF att upphöra från 2017.
Enligt SEFs medlemsavtal ska organisationer varsla sitt utträde senast sex månader innan ett utträde
träder i kraft. Förutsättningarna för länets fortsatta medlemskap i SEF bör utredas och landa i ett
förslag i god tid före utgången av 2016.
Bilagor:
Stockholmsregionens Brysselkontor (SEF). Uppföljning av handlingsplan 2013-2014
Stockholmsregionens Brysselkontor (SEF). Handlingsplan 2015-2016
1 (1)
Arbetsutskottet 2015-05-18
Andy Metcalfe
018-18 21 06
2015-05-04
Dnr: RFUL 2015/116
Stockholmsregionens Brysselkontor (SEF). Handlingsplan 2015-16
Regionförbundet Uppsala län och Stockholmsregionens Europaförening Handlingsplan 2015-2016
HANDLINGSPLANENS ROLL OCH REGLERING
Handlingsplanen:
• kompletterar det medlemsavtal som upprättats mellan Stockholmsregionens Europaförening
(SEF) och Regionförbundet Uppsala län
•
är ett underlag för den dialog som ska föras med VD för Stockholmsregionens Europaförening
om de tjänster Regionförbundet önskar att föreningen ska tillhandahålla för Uppsala län utöver
det som regleras i organisationens årliga VP och i medlemsavtalet
Dialogen mellan Stockholmsregionens Europaförening och Regionförbundet ska:
• ge en tydlig kostnadsbild för föreslagna aktiviteter samt former för tidsredovisning och
debitering
•
säkerställa att genomförandet av aktiviteterna i handlingsplanen, i första hand, uppgår till max.
50 000 SEK/år, genom en kontinuerlig uppdatering av kostnadsutvecklingen
•
klargöra hur aktörer från länet, som inte finns omnämnda i handlingsplanen, kan göra anspråk
på de avsatta medlen
Grunden för regionförbundets verksamhet är den regionala utvecklingsstrategi för Uppsala län,
Uppländsk Drivkraft 3,0 som har en övergripande vision att Uppsalaregionen ska vara Europas
mest attraktiv kunskapsregion år 2020. Flera av strategins fokusområden har direkt koppling till
Europa 2020 och arbetet som bedrivs på europeisk nivå. Ett effektivt genomförande av den
regionala utvecklingsstrategin förutsätter samspel mellan lokal, regional, nationell och europeisk
nivå vilket även ställer ökade krav på länets intressebevakning.
Med detta som bakgrund har nedanstående tjänster specificerats för Stockholmregionens
Europaförening (SEF) 2015-2016.
1 (6)
2015-04-14
Dnr: RFUL 2015/116
1. INTRESSEBEVAKNING
SEF:s VP för 2015 specificerar tio politikområden för bevakning under året. Områdena följer de tio
politiska områden identifierade i Junkers program för ”En ny start för EU - Ett program för
sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring”. Sex av tio områden ligger nära den
regionala utvecklingsstrategin för Uppsala län.
Sex fokusområden av vikt för Uppsala län:
1. En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investering
Ca 2700 miljarder kronor (300 miljarder euro) till bl.a.
- infrastruktur, framförallt bredband, energinät och transportinfrastruktur i industricentra,
- utbildning, forskning och innovation samt
- förnybar energi och energieffektivitet
2. En sammankopplad digital inre marknad
3. En motståndskraftig energiunion och en framåtblickande klimatpolitik
- beroendet av import av bränsle och gas.
- världsledande på förnybar energi
- energieffektiviteten (sär. Byggsektorn)
- långtgående, bindande energieffektivitetsmål.
4. En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas
5. En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union
6. Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA
7. Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende
8. Mot en ny migrationspolitik
9. En starkare global aktör
10. En union i demokratisk förändring - ökad öppenhet!
SEF påpekar att det är de första fyra områdena som kommer att påverka Stockholmsregionen mest
framöver. Regionförbundet vill poängtera att även de ”mjuka” områdena (kultur, sociala frågor,
folkhälsa, utbildning, arbetsmarknad, hälso- och sjukvård – områdena 8 och 10) är av intresse för
Uppsala län.
SEFs VP är vidare uppdelade i fem prioriterade tematiska bevakningsområden:
EU:s inre marknad
En gemensam marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor.
På agendan 2015:
- Den digitala inre marknaden
Transport
Att förena medborgarnas rörlighet med hållbar utveckling dvs, att förverkliga den inre marknaden
och uppnå EU:s miljömål.
På agendan 2015:
- Connecting Europe Facility (CEF)
o Implementering av stadstransportpaketet
o ITS - intelligenta transportsystem
2 (6)
2015-04-14
Dnr: RFUL 2015/116
Forskning och Innovation
EU ska bli världens mest innovationsdrivna ekonomi.
På agendan 2015
- EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020
Miljö
EU:s miljölagstiftning är omfattande och påverkar Sverige; vatten, luft, buller, kemikalier, avfall
mm.
På agendan 2015
- EUs sjunde miljöhandlingsprogram samt
o EU:s luftpolitik
o EU:s regler för miljötillsyn
o EU:s vattendirektiv
o EU:s paket om cirkulär ekonomi (kretsloppssamhället) – kan vara av intresse – NYTT!
o Förslag till ändringar av flera avfallsdirektiv – kan vara av intresse – NYTT!
Klimat & Energi
Tydliga mål sedan 2008 – ”20% - 20% - 20%”. EU:s energipolitik blivit allt mer omfattande på
senare år - allt mer präglas av förslag på lagstiftning (och mer finansieringsmöjligheter!). Här finns
mycket som kan vara av intresse för länet!
På agendan 2015:
- Initiativ inom energieffektivitet
- Initiativ inom förnybar energi
Regionförbundet tar gärna del av bevakningsarbetet i dessa frågor. Därutöver önskar
regionförbundet fortsatt fördjupad och riktad information om processer med relevans för:
1
•
Klusterinitiativens internationella konkurrenskraft
Vad: Initiativ med koppling till life science området (hälsa och sjukvård) samt klimatoch energipolitik (byggnader, gröna bilar). Särskilt stöd bör ges gällande finansieringsmöjligheter för UppsalaBIO klustret.
Vem: UppsalaBIO och STUNS Energi
•
Folkhälsa
Vad: Förutsättningar och öppningar för folkhälsoaktiviteter i EUs nuvarande program
Vem: Regionförbundet
•
Storskaliga europeiska satsningar och etableringar
Vad: Tidig information om kommande initiativ som t.ex. kommande EIT calls för
KIC:ar 1, kommande EIP-lanseringar, EU-awards (Innovation, green cities, cultural
heritage osv).
Vem: Regionförbundet.
•
Brysselbaserade program
Regionförbundet är väl insatt i de regionala programmen men önskar stöd att kartlägga
KIC = Knowledge and Innovation Communities
3 (6)
2015-04-14
Dnr: RFUL 2015/116
stukturerna för de Brysselbaserade programmen; styrdokument, presentationer,
kontaktdetaljer (där lämpligt även ansvariga enheter i Sverige), hemsidor, launchaktiviteter osv. Programmen (t.ex.) Interreg, Östersjön, Urbact, CIP, Integration,
Daphne, företagsinvesteringar osv
För att säkerställa att informationen når berörd aktör i länet förser regionförbundet SEF-kontoret
med aktuella mejladresser till sändlistan.
Stockholmsregionens Europaförening åtar sig att
utifrån ovanstående bevakningsområden bistå regionförbundet och dess medlemmar med:
(a) riktade analyser om kommande skeenden i policyutvecklingen
(b) information om relevanta seminarier och aktiviteter
(c) finansieringsmöjligheter, inklusive partnersök
(d) erbjudande om kortfattade sammanfattningar/underlag
(e) tidig information kring storskaliga europeiska satsningar och etableringar
2. LÄNETS NÄRVARO I BRYSSEL
Regionförbundet har för avsikt att fortsätta sin Brysselnärvaro under 2015 och 2016 och förbli
aktiva med tjänstemanna- och politikeruppdrag i det europeiska forumet. Det kan handla om
deltagande i möten och konferenser men även arrangerandet av egna profileringsaktiviteter i
Bryssel. Intresse finns för länets medverkan vid större Brysselbaserade event såsom Open Days och
Sustainable Energy Week. Om detta hålls gärna en fortsatt dialog med SEF.
Om länets aktörer inte själva har möjlighet att besöka Bryssel för en särskilt angelägen händelse kan
tjänstemännen vid SEF tillfrågas att företräda länets intressen. Det sistnämnda kan inkludera
bevakning av Brysselbaserade möten inom ramen för Assembly of European Regions samt
specifika uppdrag kopplade till innovationsstöd och den europeiska life science sektorn (”BIO X i
Europa”).
Stockholmsregionens Europaförening åtar sig att fortsätta erbjuda stöd till Regionförbundet och
dess medlemmar som:
(a) genomför kortare EU-inriktade uppdrag i Bryssel.
Detta stöd omfattar tillhandahållandet av arbetsplats, mötesrum och vid efterfrågan även
handledning vid arbetsuppgifter med EU-dimension
(b) vill profilera sig på den europeiska arenan.
Detta stöd kan innefatta dialog kring upplägg samt hjälp med informationsspridning och
kontaktetablering. Mer specifika uppdrag kan också komma att bli gällande.
SEF-kontoret ska förse Regionförbundet och dess medlemmar med information om möjligheter
att synas i samband med Brysselbaserade event, t.ex. via framtagandet av en
”Brysselalmanacka 2015” över relevanta inslag.
4 (6)
2015-04-14
Dnr: RFUL 2015/116
3. REGIONALT SAMARBETE OCH BENCHMARKING
Ett genomgående tema i Uppländsk Drivkraft 3,0 är utmaningen att stärka de internationella band
som regionen har etablerat samt utveckla fler. Ett särskilt fokus i detta arbete är EU-aktiviteter som
bland annat omfattar ökade kontakt med fler jämförbara regioner i Europa. Fyra nyckelaktiviteter
är:
(a) Utvecklingen av befintliga samarbetsavtal mellan Uppsala län och Malopolska regionen
(Polen) respektive Vallonien (Belgien)
(b) Agera som informationssluss gällande partnersök
(c) Benchmarkingaktiviteter som följer upp länets tidigare studier som identifierat ett antal
europeiska regioner med liknande förutsättningar för regional utveckling som Uppsala län.
Dessa inkluderar.
Prioritet 1
Prioritet 2
Aachen / Darmstadt / Potsdam (DE)
Delft (NL)
Gent (BE)
Tammerfors (FI)
Oxford (UK)
Grenoble (FR)
Heidelberg (DE)
Pisa (IT)
Bratislava (SK)
(d) Stöd till länets kommuner i frågor som bl a rör fördjupning av befintliga och potentiellt
nya vänortssamarbeten.
Stockholmsregionens Europaförening åtar sig att
bistå länet i sitt arbete att bygga vidare på existerande samarbetsavtal samt underlätta i
kontakterna med andra regioner. Det kan till exempel handla om stöd i genomförandet av
gemensamma aktiviteter i Bryssel, skapandet av kontaktytor och i vissa fall även
företrädarskap. I denna fråga är ERRIN-nätverket en bra plattform för fortsatt dialog.
4. KONTINUERLIG DIALOG OCH GEMENSAM KICK-OFF
Regionförbundet önskar att fortsätta den kontinuerliga dialogen med SEF-tjänstemännen. Regionförbundet önskar därmed att de årliga planeringsmötena som arrangeras tillsammans med
Stockholmsregionens Europakontor fortsätter. Mötet, som förläggs sent under hösten 2015 (och
2016), i Uppsala län, ska ta avstamp i de båda organisationernas verksamhetsplanering och syftar
till ett ömsesidigt informationsutbyte och översyn av befintlig handlingsplan. Resultatet av mötet
blir en reviderad handlingsplan som även styr inriktningen för Regionförbundets medlemskap
kommande år.
Mötet ska inkludera tjänstemän från SEF och regionförbundet samt representanter för andra
instanser i länet, i synnerhet kommunerna.
5 (6)
2015-04-14
Dnr: RFUL 2015/116
Uppföljningsmöten genomförs i Bryssel under våren 2015 och 2016.
Stockholmsregionens Europaförening åtar sig att:
(a) träffa Regionförbundets tjänstemän i Bryssel under våren 2015, och 2016, för att följa upp
2014 respektive 2015 års planeringsmöten samt
(b) besöka Uppsala län under senhösten 2015, och 2016, för att (1) informera om kommande
års aktiviteter och det stöd som kan erbjudas i länets tillväxtarbete samt (2) ge föreningens
tjänstemän tillfälle att lära sig mer om länets pågående utvecklingsarbete.
(c) delta i planeringen av dagarna för maximalt utfall.
5. EUROPADAGARNA
Uppsala län har med framgång och stor entusiasm ansvarat för två omfattande ”Europadagar”
processer de senaste åren. Medan det inte finns konkreta planer från länets sida ännu vill
Regionförbundet fortsätta sin delaktighet och är öppen för en dialog om kommande satsningar.
Stockholmsregionens Europaförening åtar sig att
med god framförhållning och konstruktivt förhållningssätt hålla regionförbundet väl
informerade om planer om ”Europadagarna” för åren 2015 och 2016.
Därutöver har Uppsala län möjlighet att, alltefter behov, köpa ytterligare tjänster av
Stockholmsregionens Europaförening enligt särskild överenskommelse.
6 (6)
Förbundsstyrelsen 2015-05-28
Anna-Lena Jansson
018-18 21 10
2015-05-18
Dnr: RFUL 2014/251
Almi Invest Östra Mellansverige. Förtida avveckling av fondprojekt Fond 1
Arbetsutskottet beslutar att föreslå att förbundsstyrelsen beslutar
att förorda alternativ 2: Att vid ett tillfälle, efter investeringsperioden, lyfta över likviditet och
balansräkning.
Ärende
Almi Invest är ett dotterbolag till Almi Företagspartner AB som investerar i bolag med skalbara
affärsidéer och möjlighet till långsiktig värdetillväxt. Bolaget är branschoberoende och
investeringar sker från såddfas till expansionsfas. Åtta regionala riskkapitalbolag ingår.
Då Almi Invest år 2009 satte upp Fond 1 var målsättningen att skapa en s k revolverande fond där
avkastningen skulle återinvesteras i regionen. I en sådan fond återbetalas investeringen i ett företag
till fonden genom exitmedel, dvs försäljning av ägarandelar efter att bolagets tillväxt har nått en
viss fas. Samma fondkapital blir därmed tillgängligt för nya satsningar, som i sin tur återbetalas.
I EU:s regelverk definieras Fond 1 som ett projekt, vilket måste ha en början och ett slut. Projektet
startade 2009 och ska avslutas 2020. Investeringsfasen avslutas 2015-09-30. Under den s k
förvaltningsfasen 2015-10-01 – 2020-08-31 kan enbart följdinvesteringar genomföras.
Nyinvesteringar kan endast påbörjas efter att projektet är avslutat (2020). Kapitalet skulle då
”samlas på hög” till projektavslutningen 2020-08-31.
För att lösa detta finns en möjlighet att göra en förtida avveckling av Fond 1. Den innebär att man
avslutar projektet i förtid utan att vänta till 2020. När projektet avslutats kan finansiärerna påbörja
ett nytt projekt dvs. fortsätta med sin investeringsverksamhet. Då har fonden möjlighet att fullt ut
revolvera kapitalet genom att återinvestera exitpengar i nya bolag med förhoppning att skapa ökad
tillväxt och förnyelse. Kapitalet borde göra bättre nytta regionalt genom att det återinvesteras och
inte ”läggs på hög” till 2020. För att åstadkomma detta finns två alternativa lösningar:
1. Att successivt, år för år, lyfta över exitmedel till projektägaren.
2. Att vid ett tillfälle, efter investeringsperioden, lyfta över likviditet och balansräkning.
I båda fallen ska pengarna användas för fortsatta riskkapitalinvesteringar i tidiga faser. Den
finansieringsmodell för Almi Invest Fond 2 som framförhandlats med regionerna, förutsätter förtida
avslut eftersom en komponent är revolverade medel från Fond 1. Detta för att minska behovet av
nytillförsel av kapital. Förslaget till beslutet att förorda alternativ 2 styrks av förbundsstyrelsens
tidigare beslut, att Almi Invest 2.0 bygger på att medel kan återinvesteras.
Bilaga: Förtida avveckling Fond 1
1 (1)
Till:
Samtliga finansiärer i Almi Invest Östra Mellansverige AB
Från:
Styrelsen för Almi Invest Östra Mellansverige AB
Datum:
2015-03-19
Re: Hemställan/Anmodan om en förvaltning med förtida avveckling av fondprojekten
70468 (Almi Invest Östra Mellansverige).
Bakgrund
Villkoren för den nu bedrivna fondverksamheten är reglerad, dels genom ansökan som
inlämnades av finansiärerna 2008 och dels genom Tillväxtverkets (TVV) Särskilda villkor/EU:s
regelverk.
Almis gemensamma ansökan från 2008 har som huvudmål att verksamheten (fonderna) ska vara
”evergreenfonder” dvs. att kapitalet ska revolveras/återinvesteras efter genomförd exit. Särskilda
villkor/EU:s regelverk däremot fastställer att projektet är ”… som ett tids- och redovisningsmässigt
avgränsat projekt…” (enl. § 1). Med detta åsyftas att projektet – och därmed fonden – har ett
fastställt start- och slutdatum. Projektet startade 2009 och avslutas 2020, där investeringsfasen
avslutas 2015-09-30.
Under förvaltningsfasen 2015-10-01 – 2020-08-31 kan enbart följdinvesteringar genomföras
enligt regelverket. Nyinvesteringar kan endast påbörjas efter att projektet är avslutat (2020).
Kapitalet skall därmed ”samlas på hög” till projektavslutningen 2020-08-31. Denna konflikt
mellan å ena sidan ”evergreen” och andra sidan EU:s tidsbestämda regelverk påtalades redan till
TVV i samband med projektstarten 2009. TVV insåg frågan/problemet och kompletterade
Särskilda villkor med en § 9.2, dvs i samband med slutrapport: …”kan medfinansiärerna till
fondprojektet genom enhälligt skriftliga beslut välja att förvaltning av fondprojektet ska ske MED förtida
avveckling.”
Den ”förtida avveckling” kan ske på två sätt enl §9.2:
- ”att vid ett samlat tillfälle (2015-10-01) överföra projektets marknadsvärderade tillgångar inklusive
samtliga aktier i och fordringar på portföljbolagen till ett nytt fondprojekt hos Projektägaren, eller
- att periodvis från 2015-10-01 och senast till och med den 2020-08-31 överföra tillgänglig
överskottslikviditet till nytt fondprojekt hos Projektägaren…”
En förtida avveckling innebär att man avslutar projektet i förtid dvs. inte väntar till 2020. Efter att
man har avslutat projektet har finansiärerna möjlighet att påbörja ett nytt projekt dvs. fortsätta
med sin investeringsverksamhet. Därmed har fonden möjlighet att fullt ut revolvera kapitalet
genom att återinvestera exit pengar i nya bolag i regionen, med förhoppning att skapa ökad
tillväxt och förnyelse.
Det är styrelsens övertygelse att kapitalet gör bättre nytta regionalt genom att det
återinvesteras/arbetar och inte ligger på ”hög” till 2020.
Förslag
Styrelsen har enhälligt tagit beslut – per 2015-03-19 – om att tillställa samtliga finansiärer för
fonden en Anmodan/Hemställan om att verkställa nödvändiga formaliabeslut i syfte att möjligöra
en ”förvaltning med förtida avveckling” i syfte att skapa en revolverande fond. Bifogat dokument
tillsammans med styrelseprotokoll kommer efter signering översändas till Tillväxtverket.
Almi Invest Östra Mellansverige AB
Box 70407, 107 25 Stockholm
Organisationsnummer 556764-9388
Genom att signera detta dokument godkänner finansiärerna att:
1. Fondprojekten ska förvaltas MED förtida avveckling
Fondprojekten gör en förtida avveckling i enlighet med § 9.2 i Särskilda villkor
2. Fortsatt revolverande fond
Kapitalet ska återinvesteras efter exit, i enlighet med finansiärernas överenskommelse,
samt i enlighet med gällande beslut från förvaltande myndighet.
Strategin kvarstår att skapa en regional evergreen fond i syfte att skapa maximal tillväxt i
regionen. Kapitalet ska därmed kvarstå i fonden och ska inte återbetalas till varken ägare
eller finansiärer.
3. Överföringsmodell
Tillgångar ska överföras till marknadspris vid ett samlat tillfälle – enligt beskrivning § 9.2 i
Särskilda villkor – till nya projekt hos fondägare (Almi Invest Östra Mellansverige AB).
Stockholm den 19 mars 2015
Styrelsen för Almi Invest Östra Mellansverige AB
__________________
Sigrun Hjelmquist
Ordförande
Finansiärer
__________________
Xxxx
Region Örebro
__________________
xxx
Region Östergötland
__________________
xx
Länsstyrelsen Västmanland
__________________
xxx
Region Uppsala
__________________
xx
Region Sörmland
__________________
Jan Bengtsson
Almi Invest AB
__________________
xx
Tillväxtverket
Almi Invest Östra Mellansverige AB
Box 70407, 107 25 Stockholm
Organisationsnummer 556764-9388
Förbundsstyrelsen 2015-05-28
Andy Metcalfe
018-18 21 06
2015-05-18
Dnr: RFUL 2015/100
STUNS. STUNS Energi 2015. Kundnära testbäddsinitiativ.
Medfinansiering
Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar
att från anslaget för regionala tillväxtåtgärder 1:1 bevilja högst 500 000 kr till fyra delprojekt inom
ramen för testbäddsinitiativet STUNS Energi under verksamhetsåret 2015
Ärende
STUNS initiativet ”STUNS Energi” är inne på sitt tredje år, 2013-15. Den framgångsrika verksamheten har ett fortsatt fokus på testbäddsprojekt och bred kundfokuserad marknadsdialog. STUNS
Energi har haft en kontinuerlig dialog med regionförbundet under 2014 och ansöker om medfinansiering till dessa verksamheter för 2015.
Verksamhetsplanen innehåller en fortsättning på initiativ påbörjade åren 2013 och 2014. Kundfokus
lyfts än tydligare och spridningsinitiativ och -modeller är fortsatt prioriterade.
Planerade aktiviteter omfattar:
Testbäddsprojekt
Hållbar Industriby Vaksala Eke som fokuserar på samordnade tekniker för hållbar energiutvinning
och –användning inom fastigheter.
Systemsammankoppling
Förbättrade kopplingar av utbildningar och forskning till testbäddar via flerfunktionella mötesplatser och utarbetade följegruppsmodeller.
Nydanande testbäddar
Testbäddar i två nya branscher, utanför offentligt ägarskap och fastighetsbranschen
Mötesplatser
Kunskapsspridning med tydlig kundfokus via bl.a. Svenska Solmässan och löpande Uppsala Energy
Club
STUNS Energi har sökt 1 mkr för aktiviteterna ovan. Regionförbundet medfinansierar verksamheten med 500 000 kr, eller högst 50 procent, under 2015. Medlen bör i största möjliga mån växlas
upp med finansiering från EU:s regionalfond (ERUF) eller annan finansieringskälla.
Bilaga:
STUNS Energi. Ansökan.
1 (1)
Förbundsstyrelsen 2015-05-28
Sara Jernberg
070-1679141
2015-05-18
Dnr: RFUL 2015/xx
STUNS/Uppsala Innovation Centre. Växtzon1. Medfinansiering
Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar
att från anslaget för regionala tillväxtåtgärder 1:1 bevilja högst 1 000 000 kr per år under 20152017 som medfinansiering till projektet Växtzon 1.
Ärende
Uppsala Innovation Centre, UIC, har tillsammans med övriga inkubatorer och science parks i Östra
Mellansverige lämnat in en ansökan till EU:s regionalfond (ERUF) med målet att öka antalet innovativa bolag med en omsättning över 100 miljoner kronor. Projektet ska stärka den innovativa förnyelse- och tillväxtkapaciteten för innovativa bolag i regionen genom ett förbättrat nyttjande av
regionens innovativa miljöer och deras specialiseringar. Detta i sin tur bidrar till hela regionens
utveckling och konkurrenskraft.
Delmål i projektet är att
•
•
•
•
Testa och etablera gemensamma metoder och processer för att identifiera potentiella högtillväxtbolag
Testa och etablera gemensamma metoder och processer för att effektivt stödja affärsutveckling, innovation och kapitalförsörjning i potentiella högtillväxtbolag
Etablera gemensamma metoder och processer som främjar jämställdhet, mångfald och
likabehandling
Etablera gemensamma metoder och processer som säkerställer integrering av ett hållbarhetsperspektiv i affärsplanearbetet
Projektet löper fram till och med 2018 och stödet från tillväxtansvarig aktör uppgår till en miljon
per år under hela projektperioden. Hela projektet omfattar 66 mkr och är tänkt att finansieras av
ERUF med 33 mkr.
Bilaga:
Ansökan
1 (1)
Typ
EU-medel / Investeringar för tillväxt och
sysselsättning / Östra Mellansverige / Att stärka
forskning, teknisk utveckling och innovation
Status
Skickad
Sparad
2015-03-09
Mottagare
Tillväxtverket
1. Uppgifter om projektet
1.1 Projektets namn
Växtzon 1
1.2 Datum för projektstart
2015-04-01
1.3 Datum för projektslut
2018-06-08
1.4 Län och kommuner som omfattas av projektets verksamhet
Södermanland
Eskilstuna
Flen
Gnesta
Katrineholm
Oxelösund
Strängnäs
Trosa
Vingåker
Uppsala
Enköping
Heby
Håbo
Knivsta
Tierp
Uppsala
Älvkarleby
Östhammar
Västmanland
Arboga
Fagersta
Hallstahammar
Kungsör
Köping
Norberg
Sala
Skinnskatteberg
Surahammar
Västerås
Örebro
Askersund
Degerfors
Hallsberg
Hällefors
Karlskoga
Kumla
Laxå
Lekeberg
Lindesberg
Ljusnarsberg
Nora
Örebro
Östergötland
Boxholm
Finspång
Kinda
Linköping
Mjölby
Motala
Norrköping
Söderköping
Vadstena
Valdemarsvik
Ydre
Åtvidaberg
Ödeshög
Typ av projekt
Samverkansprojekt
Har projekt sökt finansiering ur minst två
programområden?
Nej
2. Uppgifter om sökande
2.1 Organisationsnummer
556555-6148
2.2 Organisationsnamn
Västerås Science Park AB
2.3 Juridisk form
Övriga aktiebolag
Nyköping
2.4 Organisationens postadress
C/O Expectrum, Kopparbergsvägen 10
2.5 Organisationens postnummer
722 13
2.6 Organisationens postort
Västerås
2.7 Arbetsställenummer
3743-5880
2.8 Arbetsställenamn
Västerås Science Park
2.9 Besöksadress
Kopparbergsvägen 10
2.10 Postnummer
722 13
2.11 Postort
Västerås
2.12 Är er organisation momsredovisningsskyldig
för projektets verksamhet?
Ja
2.13 Omfattas er organisation av Lagen om
offentlig upphandling (LOU) eller annan
upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
2.14 Eventuellt beviljat stöd utbetalas till ert
Ja
Ange nummer för valt betalningssätt
8427-4 993 676 914-1
2.15 Sökande
Namn
Caroline Drabe
Telefon
021-4900261
Epost
caroline.drabe@vasterassciencepark.se
2.16 Projektledare
Namn
Matilda Eriksson
Telefon
021-4900273
Epost
matilda.eriksson@vasterassciencepark.se
2.17 Ekonomi
Namn
Marielle Mendoza
Telefon
070-3866550
Epost
marielle.mendoza@vasterassciencepark.se
Bankkontonummer
3. Samverkansparter
3.1 Organisationsnummer
556579-6306
3.2 Samverkanspart
Uppsala Innovation Centre AB
3.3 Juridisk form
Övriga aktiebolag
3.4 Organisationens postadress
Uppsala science park, Dag Hammarskjölds väg 10B
3.5 Organisationens postnummer
751 83
3.6 Organisationens postort
Uppsala
3.7 Är samverkansparten
momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
Ja
3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om
offentlig upphandling (LOU) eller annan
upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
Ja
Medsökande
Namn
Per Bengtsson
Telefon
0184770441
Epost
per.bengtsson@uic.se
Projektledare
Namn
Helena Ströberg
Telefon
018-4770451
Epost
helena.stroberg@uic.se
Ekonomi
Namn
Kerstin Bjurhall
Telefon
018-4770442
Epost
kerstin.bjurhall@uic.se
3.1 Organisationsnummer
556740-6615
3.2 Samverkanspart
Create Business Incubator Mälardalen AB
3.3 Juridisk form
Övriga aktiebolag
3.4 Organisationens postadress
Kopparbergsvägen 10
3.5 Organisationens postnummer
722 13
3.6 Organisationens postort
Västerås
3.7 Är samverkansparten
momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
Ja
3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om
offentlig upphandling (LOU) eller annan
upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
Medsökande
Namn
Ja
Telefon
0739695130
Epost
erik@createhere.se
Projektledare
Namn
Erik Asph Hennerdal
Telefon
0739695130
Epost
erik@createhere.se
Erik Asph Hennerdal
Ekonomi
Namn
Telefon
Epost
3.1 Organisationsnummer
556663-8218
3.2 Samverkanspart
Eskilstuna Jernmanufaktur AB
3.3 Juridisk form
Övriga aktiebolag
3.4 Organisationens postadress
Munktell Science Park, Portgatan 3
3.5 Organisationens postnummer
633 42
3.6 Organisationens postort
Eskilstuna
3.7 Är samverkansparten
momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
Ja
3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om
offentlig upphandling (LOU) eller annan
upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
Ja
Medsökande
Namn
Thomas Karlsson
Telefon
070-1046001
Epost
thomas@munktellsciencepark.se
Projektledare
Namn
Thomas Karlsson
Telefon
070-1046001
Epost
thomas@munktellsciencepark.se
Ekonomi
Namn
???
Telefon
Epost
3.1 Organisationsnummer
556705-8721
3.2 Samverkanspart
Inkubera AB
3.3 Juridisk form
Övriga aktiebolag
3.4 Organisationens postadress
Örebro science park, Forskarvägen 1
3.5 Organisationens postnummer
702 18
3.6 Organisationens postort
Örebro
3.7 Är samverkansparten
momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
Ja
3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om
offentlig upphandling (LOU) eller annan
upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
Medsökande
Namn
Ja
Telefon
0707957884
Epost
mikael@inkubera.se
Projektledare
Namn
Mikael Melitshenko
Telefon
0707957884
Epost
mikael@inkubera.se
Ekonomi
Namn
Mikael Melitshenko
Telefon
0707957884
Epost
mikael@inkubera.se
3.1 Organisationsnummer
556415-1404
3.2 Samverkanspart
Norrköping Science Park AB
3.3 Juridisk form
Övriga aktiebolag
3.4 Organisationens postadress
Laxholmstorget 3
3.5 Organisationens postnummer
602 21
3.6 Organisationens postort
Norrköping
3.7 Är samverkansparten
momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
Ja
3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om
offentlig upphandling (LOU) eller annan
upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
Medsökande
Namn
Ja
Telefon
011-151565
Epost
jonas.jalver@nosp.se
Projektledare
Namn
Åke Rolf
Telefon
011-264196
Epost
ake.rolf@nosp.se
Ekonomi
Namn
Ulrika Söderberg
Telefon
Epost
Mikael Melitshenko
Jonas Jalvér
3.1 Organisationsnummer
556026-4342
3.2 Samverkanspart
Sankt Kors Fastighets AB
3.3 Juridisk form
Övriga aktiebolag
3.4 Organisationens postadress
Vreta Kluster, Klustervägen 13
3.5 Organisationens postnummer
590 76
3.6 Organisationens postort
Vreta Kloster
3.7 Är samverkansparten
momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
Ja
3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om
offentlig upphandling (LOU) eller annan
upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
Medsökande
Namn
Ja
Telefon
0705-936346
Epost
stengunnar@sgjconsulting.se
Projektledare
Namn
Sten Gunnar Johansson
Telefon
0705-936346
Epost
stengunnar@sgjconsulting.se
Ekonomi
Namn
Ulrika Söderberg
Sten Gunnar Johansson
Telefon
Epost
ulrika.soderberg@nosp.se
3.1 Organisationsnummer
556613-3558
3.2 Samverkanspart
LEAD i Östergötland AB
3.3 Juridisk form
Övriga aktiebolag
3.4 Organisationens postadress
Teknikringen 7
3.5 Organisationens postnummer
583 30
3.6 Organisationens postort
Linköping
3.7 Är samverkansparten
momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
Ja
3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om
offentlig upphandling (LOU) eller annan
upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
Ja
Medsökande
Namn
Christian Berger
Telefon
0708-770409
Epost
christian.berger@lead.se
Projektledare
Namn
Christian Berger
Telefon
0708-770409
Epost
christian.berger@lead.se
Ekonomi
Namn
Birgitta Erlandsson
Telefon
0702-578989
Epost
birgitta.erlandsson@lead.se
4. Bakgrund och omvärld
Bakgrund
Sverige och Östra Mellansverige har en hög
kompetensnivå, många och starka innovativa miljöer
och flera stora och multinationella företag.
Sammantaget skapar detta en stark dynamik och
förnyelse i Östra Mellansverige.
Trots detta har regionen en utmaning i att skapa
förutsättningar för de mest lovande tillväxtbolagen att
växa och generera sysselsättning i landet. Avgörande
är att bli ännu bättre på att ta dessa bolag genom
utvecklingsfasen, vidare i en tillväxtfas. Onödigt
många misslyckas här. Alltför ofta tar tillväxten aldrig
fart, trots lovande affärsidéer. Även bland dem som är
på väg att lyckas köps många upp av utländska
investerare i ett allt för tidigt skede med följden att
den stora tillväxtpotentialen går förlorad för regionen.
Östra Mellansverige skulle kunna skapa och behålla
fler innovativa bolag med hög tillväxtpotential.
Därför behöver aktörerna bli bättre på att identifiera
och ta hand om dessa bolag, och på att bättre utnyttja
de resurser som akademin och de stora
högteknologiska koncernerna som finns i regionen är
bärare av. Aktörerna behöver också bli bättre på att
samverka och genom smart specialisering dra större
nytta av den kompetens som finns hos regionens
aktörer och miljöer.
Genom en starkare samverkan, både geografiskt och
mellan aktörer, kan ett bättre växtklimat skapas.
Könsfördelningen bland de som startar och driver
företag är ojämn. Vart fjärde företag ägs och/eller
drivs av en kvinna. Män driver i högre grad större
företag och kvinnor mindre. Här finns också en
branschvis uppdelning, där kvinnor är i majoritet som
företagare i branscher som Vård och omsorg. Inom
tillverkningsindustrin däremot drivs bara drygt 10
procent av företagen av kvinnor. Bland nya företag är
könsfördelningen något jämnare och vart tredje
företag startas av en kvinna.
Även i projektaktörernas verksamheter märks detta.
Som exempel kan nämnas att av Inkuberas dealflow
på 47 idébärare under 2014 utgjordes 23 procent av
kvinnor och 12 procent av utrikesfödda. Liknande
siffror gäller även för övriga miljöer i regionen.
Slutsatsen är att det finns en utmaning för de
innovativa miljöerna att motverka ojämn
könsfördelning och bristande mångfald. En ökad
mångfald bland företagsledare har en påvisat positiv
påverkan på såväl företagens
affärsutvecklingsförmåga som deras innovativa
förmåga. Ojämlikhet är förlorad tillväxt för regionen.
I Östra Mellansverige finns ett stort antal företag som
skulle kunna betecknas som miljöteknikföretag.
Samtidigt kan många fler bidra till en hållbar
samhällsutveckling genom att integrera ett
hållbarhetsperspektiv på företagens hela affärsidé.
Aktörerna bakom denna ansökan stödjer redan idag
ett sådant arbete och menar att så gott som samtliga
de företag som finns i organisationernas verksamheter
idag har tydliga hållbarhetsperspektiv.
Västerås Science Park, liksom övriga parter, är
inriktade på att hjälpa nya och redan existerande
bolag till utveckling och tillväxt. Det som skiljer detta
projekt från aktörernas ordinarie verksamhet är för det
första samverkan och specialisering mellan
organisationer och tvärs över länsgränser och för det
andra fokuseringen på bolag med störst innovationsoch tillväxtförmåga.
Genom projektet skapas en modell för samverkan
över organisations- och länsgränser. Denna syftar till
en specialisering som ger gemensam kraft för att
fokusera och möta behov och förväntan från bolagen
med högsta innovativa förmåga och främsta
tillväxtpotential.
Projektaktörerna tillsammans har utvecklat denna
ansökan inom ramen för en förstudie. Alla har
representerats av respektive verksamhetsansvarig,
vilket innebär en tydlig förankring på ledningsnivå.
Förstudien har drivits inom ramen för de regionalt
tillväxtansvariga myndigheternas arbete med att
utveckla strategiska ÖMS-gemensamma projekt.
Projektförslaget har presenterats för gruppen
ansvariga tjänstemän vid de regionalt
tillväxtanasvariga myndigheterna.
Omvärld och samverkan
En omvärldsanalys har genomförts inom den förstudie
om ÖMS-strategiska projekt som initierats av de
regionalt tillväxtansvariga myndigheterna.
Omvärldsanalysen omfattade dels en analys av
tidigare projekt och insatser i regionen, dels en
nationell och internationell utblick. Analysen
grundade sig dels på en litteraturgenomgång dels på
ett tiotal intervjuer. I det bredare perspektivet kan vi
dra två slutsatser:
¿Det finns en rörelse mot en öppnare
innovationsprocess och ett ¿ekosystem¿ för
innovation snarare än slutna processer
¿Innovativa miljöer spelar en växande roll i sådana
regionala innovationssystem
Den senaste tiden har utvecklingen gått mot mer
öppna innovationsprocesser, ofta drivna av
sektorsöverskridande samhällsutmaningar, där många
aktörer från såväl akademi som näringsliv och
offentlig sektor behöver involveras för att möta dem.
De innovativa processer som detta uppmuntrar
behöver i högre grad än tidigare vara öppna för att
kunna samla tillräcklig kapacitet och kompetens.
Innovationer skapas inte längre uteslutande i de stora
företagens FoU-avdelningar, på
universitetsinstitutionerna eller för den delen i
forskningsinstituten. Innovationer skapas i mötet
mellan t.ex. samhällets behov, forskningens
kreativitet och företagens entreprenöriella drivkrafter.
Dessa möten sker allt oftare i processer, där företagen
bjuds in till innovativa upphandlingar, eller i test- och
demonstrationsprojekt, etc. En av slutsatserna är att
kompletterande innovativa miljöer har fått en viktig
roll i att skapa och organisera de öppna mötesplatser
som nämnts ovan.
Analysen av förra programperioden visar också på
erfarenheter från ett femtontal större projekt inom
ÖMS-programmet som kan ses som inom ramen för
Innovativa miljöer.
Från analysen kan noteras att bara ett fåtal tidigare
projekt arbetat med utgångspunkt i hela ÖMSgeografin. ÖMS-regionen riskerar att gå miste om
viktiga synergier när det gäller utvecklingen av
framtidens öppna innovativa miljöer. Den innovativa
kapaciteten i regionens högskolor, universitet, företag
och branscher riskerar att underutnyttjas. Även de
offentliga aktörernas innovationskraft splittras som en
följd av den länsvisa uppdelningen.
Projektets samarbetspartners har dragit många viktiga
lärdomar från tidigare insatser som bedöms kunna
nyttjas nu. Några exempel på dessa erfarenheter
beskrivs nedan:
¿Projektet GEM var ett exempel på samarbeten över
länsgränserna som bidrog till mervärden för företagen
genom att små organisationer tillsammans skapar en
kritisk massa av expertis och nätverk.
¿Projektet Twinparks gav liknande erfarenheter, men
utifrån ett samarbete mellan två städer i samma
region.
¿Projektet IIM (UIC) har utvecklat en gedigen
industrialiseringsprocess för att täcka det behov som
innovations- och entreprenörsföretag har i ett tidigt
utvecklingsskede och är en viktig grund för att arbeta
med högpotentialbolagen.
Från dessa har en betydande kunskap om hur man
bygger förtroende inom och över länsgränser kunnat
nås. Häri finns också en kunskap om hur en
samverkan grundad på respektive organisations och
regions olikheter och specialiseringar kan skapas.
Sedan tidigare finns också en nära samverkan mellan
projektets aktörer och Almi, som i den här
programperioden planerar att arbeta närmare de
innovativa miljöerna. I detta projekt kommer en aktiv
samverkan sökas med Almi Företagspartner och med
Almi Invest.
Utöver detta planeras för en spridningskonferens där
projektets lärdomar förmedlas. Projektledningen och
följeforskaren väntas gemensamt ansvara för denna
konferens. I detta sammanhang kommer förstås också
finansiärerna (inklusive EU) att lyftas fram på
sedvanligt sätt och i enlighet med EU:s regelverk.
Koppling till det regionala näringslivet
Efterfrågan manifesteras av att inflödet av idébärare
och bolag till parterna i projektet ser annorlunda ut
idag än tidigare. Aktörerna möter idag betydligt fler
mogna, innovativa bolag som också kräver andra
tjänster och erbjudanden. De mest ambitiösa bolagen
ställer krav på affärsutvecklingserbjudanden som få
av de enskilda innovationsaktörerna idag kan möta.
Kraven handlar om branschspecifika kompetenser
kring affärsutveckling, nätverk och kapitalförsörjning.
Genom att samverka mellan flera aktörer skapas en
kritisk massa av expertis, verktyg och nätverk som
möjliggör för innovationsaktörerna i regionen att
gemensamt erbjuda den här gruppen av innovativa
tillväxtbolag ett betydligt spetsigare erbjudande än
vad som annars vore möjligt. De nätverk som
aktörerna har tillgång till var för sig breddas och
kompletteras genom en samverkan mellan
organisationer och över länsgränser. Genom de
utvecklingsprocesser som erbjuds innebär detta att
idébärare och bolag också får tillgång till dessa
nätverk och kontakter.
Såväl behovet som utformningen av verksamheten har
vuxit fram genom en nära dialog mellan aktörerna och
de bolag eller andra idébärare som aktörerna möter i
sin dagliga verksamhet. Denna dialog har dels visat
på behovet av skarpare och mer specialiserade
insatser för växtkraft dels på behovet av att tydligare
skapa samverkansytor mot akademi, samhälle och
stora företag. Även företrädare för stora företag har i
en förberedande dialog med aktörerna uttryckt en
tydlig vilja till samarbete för ytterligare
utvecklingskraft åt de innovativa miljöerna i Östra
Mellansverige.
I flera fall har även de medverkande aktörernas
styrelser deltagit i dessa diskussioner. Här ingår
vanligen också enskilda företag.
Företagen i regionen är centrala för projektet på två
sätt:
För det första utgör mindre företag med
tillväxtpotential projektets primära målgrupp, som
kommer att medverka i projektet genom att vara
¿mottagare¿ av de insatser och aktiviteter som
projektet levererar.
För det andra utgör flera av regionens större
innovativa företag en resurs för projektet. Samarbetet
kommer därför att utvecklas vidare med flera av
regionens stora innovativa företag, t.ex. ABB, Atlas
Copco, GE, Volvo, SAAB Aero, Bombardier, SKB,
Väderstaverken, Sectra. Häri finns också en koppling
till de kluster och smarta specialiseringar som är
under framväxt i Östra mellansverige, och som är
längst driven i Östergötland men som vilar på kluster,
regionala styrkeområden och noder i övriga län. En
nära samverkan bör därför sökas med det projekt
kring fortsatt smart specialisering som också söks från
ERUF i denna utlysning.
EU's strategi för Östersjöregionen
Projektet har en tydlig bäring på det tredje
huvudmålet i strategin handlar om att Öka välståndet.
Projektet har i viss mån också bäring på målet om att
rädda havet, genom den särskilda fokus som kommer
att ligga på miljöteknikföretag.
Frågan om hur man i de relativt små länder som
dominerar Östersjöregionen kan utveckla system och
modeller för att ur en stark innovativ miljö skapa fler
snabbväxande företag är central för regionens
långsiktiga konkurrenskraft och därmed välstånd.
I projektet ingår en strategi för att sprida erfarenheter
från projektet också i ett internationellt sammanhang.
Denna sammanfattas under aktiviteten Spridning och
lärande.
5. Mål och resultat
Mål
Projektets övergripande mål
Det övergripande målet för projektet är att stärka den
innovativa förnyelse- och tillväxtkapaciteten för
innovativa bolag i regionen genom ett förbättrat
nyttjande av regionens innovativa miljöer och deras
specialiseringar. Detta i sin tur bidrar till hela
regionens utveckling och konkurrenskraft.
Projektmål
¿Öka antalet innovativa bolag med en omsättning
över 100 miljoner kr
Delmål
Ha testat och etablerat gemensamma metoder och
processer för att identifiera potentiella
högtillväxtbolag
Ha testat och etablerat gemensamma metoder och
processer för att effektivt stödja affärsutveckling,
innovation och kapitalförsörjning i potentiella
högtillväxtbolag
Ha etablerat gemensamma metoder och processer som
främjar jämställdhet, mångfald och likabehandling
Ha etablerat gemensamma metoder och processer som
säkerställer integrering av ett hållbarhetsperspektiv i
affärsplanearbetet.
Målgrupp(er)
Projektets primära målgrupp
¿Primär: Innovativa bolag med hög tillväxtpotential
Projektets eventuella sekundära målgrupp(er)
¿Sekundär: Övriga bolag inom miljöernas målgrupper
Förväntat resultat vid projektavslut
Projektet förväntas bidra till att det skapas flera bolag
med en omsättning över 100 mkr.
Pojektet förväntas resultera i ett nytt, gemensamt
arbetssätt och erbjudande riktat till de mest lovande
innovativa tillväxtbolagen. Den kritiska massa av
resurser och företag som skapas genom ett nära
samarbete och ett regionöverskridande
förhållningssätt förväntas göra regionen till Sveriges
bästa när det gäller att tillvarata och utveckla nya och
befintliga tillväxtbolag.
Vi har genom projektet etablerat en gemensam
innovations- och företagsfrämjande infrastruktur som
kommer företagen till nytta, oavsett vilket län i
programområdet de är hemmahörande.
Under projektets genomförande etableras en
gemensam samarbetskod som förankras och tillämpas
i varje involverad aktörs organisation för att
säkerställa långsiktighet, kontinuerligt lärande och
utveckling.
Genom samverkan har miljöerna skapat tydligare och
bättre erbjudanden till sina kunder, engagerat stora
globala företag och akademin i kundernas utveckling,
samt stärkt effektiviteten i de olika organisationerna.
Projektet ska bidra till det specifika målet om:
fler forsknings- och innovationsmiljöer skall attrahera
nya privata och offentliga investeringar i FoU och nå ut
till fler delar av regionen.
Projektets verksamhet handlar om att skapa
förutsättningar för att de innovativa miljöerna, genom
anpassad och specialiserad samverkan och genom en
gemensam metodutveckling och kvalitetssäkring,
skall kunna bidra till att ännu fler företag snabbare än
idag når en omsättning av minst 100 mkr.
Projektet ger en ökad möjlighet för fler kvinnor och
fler utlandsfödda att driva framgångsrika
snabbväxande och innovativa bolag i Östra
Mellansverige. Detta skall ske genom att ett
strukturerat och medvetet arbetssätt införs, där
mångfald (inklusive jämställdhet) integreras i såväl de
processer som skapar ett dealflow som i
genomförandet av stöd, rådgivning och utveckling.
Projektet förväntas också säkerställa att ännu fler
företag än idag på ett tydligt sätt arbetar med ett
integrerat hållbarhetsperspektiv. Detta sker genom att
man i projektets alla processer också säkerställer att
företag och idébärare har integrerat ett tydligt
hållbarhetsperspektiv i sina affärsidéer.
Genom projektet kommer också samtliga ingående
aktörer att ha integrerat metoder för likabehandling
och icke-diskriminering i sina arbetssätt och rutiner
gentemot idébärare och företag.
Projektet kommer att bidra till att fler innovativa
företag snabbare än annars får möjlighet att växa. Fler
kommer att samverka med forskningsinstitutioner och
med andra aktörer i de innovativa miljöerna. De
arbetssätt, metoder och processer som utvecklas för
detta syfte kommer även andra företag i de innovativa
miljöerna till del. Samtliga företag i regionens
innovativa miljöer kommer således att ha en direkt
nytta av projektets resultat. Detta bidrar också till att
investeringar i fou i regionens främsta innovativa
miljöer ges en spridning i hela regionen.
Förväntade effekter på lång sikt
De långsiktiga effekterna av projektet består i ett
etablerat och förändrat sätt att arbeta med innovativ
affärsutveckling och kapitalförsörjning i Östra
Mellansverige. På lång sikt bidrar projektet till att öka
regionens innovativa tillväxtförmåga. Genom en
smart specialisering och samverkan mellan aktörerna
har Östra Mellansveriges förmåga att skapa fler
innovativa snabbväxande bolag stärkts. I
förlängningen bidrar detta till att göra Östra
Mellansverige till en region där växtkraft inte går
förlorad utan tas tillvara. En viktig del i detta är också
att den kraft som finns i regionens mångfald tas
tillvara i detta sammanhang. Projektet fokuserar i
enlighet med svenska och regionala prioriteringar på
Europa 2020 strategins mål om investeringar i
forskning och utveckling. Sverige har i princip redan
uppnått målet i Europa 2020 om minst 3 procents
avsättning av BNP till forskning och utveckling.
I Sverige har istället avkastningen på de identifierade
forsknings- och utvecklingsinsatserna sedan länge
identifierats som en betydande utmaning. Detta
projekt har två mål relation till detta, för det första
att flera företag ska öka sina investeringar i FoU och
för det andra att företagen ska öka avkastningen av
fou- investeringarna och därmed bidra till ett
smartare Europa.
6. Organisation och genomförande
Projektorganisation
Projektet leds av Västerås Science Park (VSP), genom
en anställd projektledare. VSP tillhandahåller också
en anställd person som projektets ekonomiansvarige.
Upphandlingsstöd erhålls från¿.
En kommunikationsansvarig finns som anställd vid
VSP. Även övriga samarbetsparter arbetar genom
anställda med viss extern kommunikation, främst
riktade till målgrupperna.
Varje samarbetspart i projektet har en anställd
verksamhetsledare och en anställd som på viss tid
svarar för administrativt stöd i projektet.
Ledningen och styrningen av projektet svarar
Projektledaren för på uppdrag av projektets styrgrupp.
Styrgruppen fattar beslut i alla för projektet
avgörande frågor. Styrgruppen består av personer i
beslutsfattande ställning ifrån samtliga ingående
samverkansparter (VD, verksamhetsansvarige eller
motsvarande.)
En referensgrupp bestående av företag, övriga aktörer
i innovationsstödsystemet och regionalt
tillväxtansvariga myndigheter kommer att tillskapas.
Varje part i projektet har förbundit sig att fullt ut
samverka i projektets samlade genomförande.
Projektet genomförs gemensamt i alla dess tre faser
(se arbetssätt och aktiviteter).
Arbetssätt
Genomförandet av projektet bygger på en nära
samverkan mellan projektets parter, som framgår av
organisationsbeskrivningen.
Projektidén bygger på att genom samverkan och ett
gemensamt metodutvecklingsarbete, grundat i idag
lokalt befintliga metoder, utveckla och tillsammans
specialisera dessa metoder för att identifiera och
stödja den affärsmässiga utvecklingen av innovativa
bolag med hög tillväxtpotential. Samverkan mellan
parterna utgör således själva verksamheten i projektet.
Projektet är indelat i tre faser, där den första syftar till
att befästa samverkan mellan alla ingående parter, och
inventera metoder och kompetenser utifrån en strategi
för smart specialisering mellan de ingående parterna
och deras kopplingar till respektive lokala innovativa
miljöer i övrigt. I denna fas ingår att dra slutsatser
från tidigare metodutvecklingsprojekt och mer
avgränsade samarbeten (se avsnittet omvärld och
samverkan) och integrera dessa i de nya metoder som
utvecklas.
I en andra fas prövas metoder för deal-flow,
coachning och stöd i ett antal högpotentialpiloter. Här
prövas modellerna för att skapa en aktiv samverkan
och utbyte mellan aktörerna.
I den tredje fasen är fokus inriktat på att bygga in de
vunna erfarenheterna av samarbetet kring den här
typen av bolag i de ingående parternas ordinarie
verksamhet. Här är syftet att etablera en bestående
plattform för samverkan enligt smart
specialiseringsprincipen.
Projektet leds från Västerås Science Park, som
kommer att använda PPS-modellen (Praktisk
Projektstyrning) för att organisera, leda och styra
projektet. I modellen ingår aktiva moduler för att följa
upp och utvärdera projektet. Projektledaren
rapporterar till projektets styrgrupp. Till projektet
knyts också ¿ genom upphandling ¿ en extern
utvärderingsresurs som löpande kommer att följa
projektets utveckling och aktiviteternas genomförande
samt den potentiella måluppfyllelsen av projektmål
och bidrag till programmets mål.
De horisontella kriterierna ¿ med betoning på
mångfald i olika dimensioner och inkludering av
hållbarhetsperspektivet i den tidiga innovativa
utvecklingsprocesserna ¿ är en del i den
metodutveckling som ingår i fas 1 och som prövas i
praktiken i fas 2. Dessa aspekter kommer också att
både följas upp och rapporteras i projektets
uppföljningsmodell samt ingå i uppdraget till den
externa utvärderaren.
I fas 3 ingår också ett moment av kunskapsspridning
och lärande. Målgrupperna för detta är dels andra
aktörer inom de innovativa miljöerna i Östra
Mellansverige, dels också innovativa miljöer i övriga
län i Sverige. Syftet är att visa hur man genom
samverkan och smart specialisering bland aktörerna
inom innovationssystemet kan främja utveckling och
tillväxt i innovativa bolag och härigenom förhindra
stagnation eller förtida uppköp.
7. Aktiviteter
Aktivitet
Extern kommunikation och
resultatspridning
Startdatum Slutdatum
2015-04-09 2018-04-06
Delaktivitet
Löpande
målgruppskommunikation
Startdatum Slutdatum
2015-04-09 2017-08-31
Kommunikation kring
projektresultat
2017-10-01
Aktivitet
Startdatum Slutdatum
2018-04-05
Kostnad Beskrivning
1 000 000 Denna del handlar om att i olika former kommunicera
projektet utåt
Kostnad Beskrivning
800 000 Denna delaktivitet syftar till att berätta om projektet för
målgrupperna i respektive region. Som en del i detta ingår
också information riktad gentemot andra aktörer i de
innovativa miljöerna.
200 000 Denna delaktivitet innehåller en externt riktad kommunikation
kring projektets resultat. Målgruppen är innovationssystemets
aktörer i och utanför Östra Mellansverige.
Kostnad Beskrivning
Avslutsarbete
2018-02-01
2018-06-08
Aktivitet
Utvärdering och lärande
Startdatum Slutdatum
2015-09-01 2018-06-01
Aktivitet
Etablera en plattform för
gemensamt erbjudande
Startdatum Slutdatum
2015-04-01 2015-12-31
Delaktivitet
Kunskaps- och
metodinventering
Startdatum Slutdatum
2015-04-01 2015-08-31
2 500 000 Denna del handlar om att administrativt avsluta projektet. En
del av det avslutande arbetet handlar också om att bygga
under för resultatens fortsatta användning och dessa delar
ingår i aktivitet 3 nedan.
Kostnad Beskrivning
500 000 Löpande utvärdering, extern kompetens upphandlas. Den
löpande utvärderingen kommer att fokusera på delarna
process och genomförande, tentativa resultat och effekter.
Syftet är att utvärderaren skall följa programmets
utvärderingsplan och de principer som slås fast där.
Kostnad Beskrivning
13 100 000 I den första aktiviteten genomförs förberedande och
utvecklande insatser för att kunna arbeta med piloterna i
aktivitet 2.
Kostnad Beskrivning
3 850 000 Den första delaktiviteten syftar till inventera befintliga
metoder och kompetenser i de olika partnerorganisationerna
samt deras uppkoppling i respektive innovativ miljö.
2015-08-01
Kompletterande utveckling
och paketering av metoder och
erbjudanden
2015-12-31
5 550 000 Denna delaktivitet syftar till att utveckla kompletterande
metoder och erbjudanden för att kunna möta de behov som de
innovativa bolagen har och som idag inte finns hos de
enskilda samverkansparterna. Aktiviteten skall också genom
en process grundad på smart specialisering paketera
erbjudanden som bygger på olika specialiseringar och som
kan erbjudas potentiella innovativa tillväxtbolag i samtliga
ingående miljöer.
Utveckling av gemensamma
bastjänster, struktur,
uppföljning, kommunikation
etc.
2015-04-01
2015-12-31
3 700 000 Denna delaktivitet syftar till att skapa en
organisationsöverskridande infrastruktur och förtroendekapital
för projektets genomförande. Här ingår utveckling av system
för uppföljning och utvärdering, kommunikation, etc. Här
ingår också att utveckla gemensamma sekretessavtal och
andra legala förutsättningar för att samverka aktivt kring
ingående bolag.
Aktivitet
Smart specialiserade piloter
för innovativa
högpotentialbolag
Startdatum Slutdatum
2016-01-01 2018-02-28
Kostnad Beskrivning
42 020 000 Den andra aktiviteten är projektets huvudaktivitet. Syftet är att
testa en samproduktion vad gäller att skapa ett deal-flow, att
stödja och coacha med rådgivning, innovation,
kapitalförsörjning och affärsutveckling, baserat på en länsoch organisationsöverskridande smart specialisering.
Delaktivitet
Test av gemensam
selektionsprocess
Startdatum Slutdatum
2016-01-01 2017-07-31
Kostnad Beskrivning
16 058 000 Samtliga ingående aktörer jobbar i denna delaktivitet utifrån
en gemensam process med scouting, utvärdering,
affärsrådgivning och urvalsarbete för att identifiera bolag att
föra över i nästa delaktivitet. Målsättningen är att: Bolagen
ska under processen i aktivitet 2.2 klara att uppnå följande
kriterier: bestå av team, dvs av fler än en entreprenör, bolagen
skall ha extern styrelsekompetens på plats bolagen skall ha
finansiering för minst 6 månader (egen försäljning eller
externt kapital), bolagen skall ha stor internationell potential,
bolagen skall ha en koppling till de regionala innovativa
miljöerna. I urvalskriterierna kommer också eftersträvas att ha
en 80/20 för de som möter respektive inte möter alla
önskvärda kriterier.
2016-01-01
Test av gemensamma
utvecklingsprocesser/erbjudan
den
2017-12-31
2016-01-01
2018-02-28
Utvärdering av
selektionsprocess och
utvecklingsprocesser
23 762 000 I denna delaktivitet testas olika delar i en gemensam smart
specialiserad funktion för att främja affärsutveckling,
innovation och kapitalförsörjning i innovativa bolag med hög
tillväxtpotential. Aktiviteten består av en test av anpassade
moduler, såsom stöd för tidig Internationalisering, innovativ
kapitalförsörjning, rekrytering, resurssamordning, stöd för
upphandlings- och kundfinansiering.
2 200 000 I den avslutande delaktiviteten utvärderas resultatet av
pilottesterna i delaktivitet 1 och 2. Utvärderingen följer en
gemensam standard och involverar även bolagen själva.
Aktivitet
Konsolidering av ett ÖMS
gemesnamt arbtessätt Vöxtzon 1
Startdatum Slutdatum
2018-01-01 2018-04-06
Kostnad Beskrivning
7 135 000 I aktivitet 3 är fokus på förankring av de utvärderade
gemensamma processerna. Förankringen av de gemensamma
processerna riktar sig till alla samverkansparter och deras
organisationer. I aktiviteten är fokus på att skapa ett
strukturkapital som möjliggör att projektets verksamhet
fortgår även efter att projektet avslutats.I detta arbete ingår ett
arbete för att permanenta gemensamma metoder och
arbetsprocesser, identifiering av fortsatt samverkansbehov och
en förankring hos ägare och intressenter hos samtliga
ingående miljöer. Detta innefattar bl.a. dokumentation,
seminarier och olika former av samverkansavtal.
7.2 Innebär någon/några av aktiviteterna i projektet att projektet bekostar insatser som är riktade till
enskilda företag?
Ja
Om ja, vilken/vilka aktiviteter?
Alla aktiviteter i aktivitet 2 utom delaktivitet 3 vänder sig till små och medelstora företag. De får stöd
kopplade till coaching och rådgivning inom olika delar av innovations- och affärsutvecklingsprocessen. Stöd
ges ej i form av kontantstöd.
Den budgeterade kostnaden nedan innehåller overheadkostnad som ej bör räknas in.
400 företag beräknas få del av stödet.
Om ja, ange budgeterad kostnad
39 820 000
7.3 Finns aktiviteter av socialfondskaraktär?
Nej
Om ja, vilken/vilka aktiviteter?
Om ja, ange budgeterad kostnad
7.4 Genomförs aktiviteter i projektet utanför det programområde som denna ansökan gäller, men ska
finansieras genom denna ansökan?
Nej
Om ja, vilken/vilka aktiviteter?
Om ja, ange budgeterad kostnad
8. Indikatorer
8.1 Ange investeringsprioritering
Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter
mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre utbildningssektorn, särskilt främjande av
investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga
tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och
stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för
avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och
spridning av teknik för allmänna ändamål.
8.2 Kvantifiera projektets bidrag
i följande aktivitetsindikatorer
Antal företag som får stöd
400 företag
Antal företag som samarbetar med
forskningsinstitutioner
63 företag
8.3 Ange programspecifikt mål
Ökad förnyelse av den del av näringslivet som har direkta kopplingar till innovationssystemen.
8.4 Kommentar till indikatorerna
Antalet företag som får stöd har beräknats genom en uppskattning av det totala antalet företag som kommer
att utvärderas under en 2 årsperiod, dvs. som kommer att genomgå delaktivitet 2 i projektet Vi har beräknat
dem till 400 totalt..
Den andra indikatorn har beräknats genom att ta med en tredjedel av alla de företag som genomför piloten i
steg 2.2. Alla företag I projektet kommer att I den här delen söka samverkan. Med en snävare definition av vad
som avses med en forskningsinstitution – såsom verksamhet inom unieversitet och högskola – bedömer vi det
att ungefär en tredjedel av de samarbetande företagen I detta steg kommer att vara involverade I den typen av
samverkan.
9. Budget
Kostnadsslag
Personal
2015
6484188
2016
9672960
2017
9672960
2018
4997130
- Projektledare,
45000/mån,
100%
405000
540000
540000
270000
Ekonomiansvari
g, 45000/mån,
100%
405000
540000
540000
270000
Kommunikatör,
35000/mån, 20%
63000
84000
84000
42000
Upphandlingsans
varig,
40000/mån,
100%
80000
40000
40000
0
- Projektledare
Samverkansparte
r
1848612
3185233
3185233
1707541
Eonomiansvarig
Samverkansparte
r
581803
762797
762797
405049
- Kommunikatör
Samverkansparte
r
459151
690200
690200
334425
- Medarbetare
Samverkansparte
r
2641622
3830730
3830730
1968115
Extern
sakkunskap och
externa tjänster
2192824
4020765
4260765
2042682
50000
200000
200000
50000
100000
100000
100000
100000
2042824
3720765
3960765
1892682
- Löpande
utvärdering
- Extern
kompetens till
stöd för
projektledning,
ex juridik
- Extern
kompetens
Samverkansparte
r (affärsutv,
seminarier,
analys)
Totaler
30827238
12517036
Resor och logi
272988
491802
481802
277143
- Projektinterna
reskostnader
62925
92400
77400
72950
- Inrikes
studiebesök med
bolag
91563
188750
153750
100193
- Utrikes
studiebesök med
bolag
118500
210652
250652
104000
Investeringar
materiel och
externa lokaler
415655
464000
364000
290000
Spridningskonfer
ens
0
30000
0
50000
Rapporteringssys
tem, PPS
100000
20000
20000
10000
90000
135000
135000
90000
Kommunikation
och
marknadsföring
110000
85000
85000
75000
Utrustning/förbr
ukningsmat.
projektmedarbeta
re
60655
106000
36000
20000
Nätverksaktivitet
er (möten,
workshops,
seminarier) inkl
representation
55000
88000
88000
45000
0
0
0
0
0
Schablonkostnad
er
4155197
6198625
6198626
3202261
19754709
Lönebikostnader
schablon 42,68
%
2767451
4128418
4128419
2132775
- Indirekta
kostnader
schablon 15 %
1387746
2070207
2070207
1069486
0
0
0
0
0
13520852
20848152
20978153
10809216
66156373
99000
0
0
0
99000
Privat bidrag i
annat än pengar
0
0
0
0
0
Summa, bidrag
i annat än
pengar
99000
0
0
0
99000
13619852
20848152
20978153
10809216
66255373
- Extern
lokalhyra samt
tillhörande
utrustning
Investeringar i
portföljbolag
Avgår
projektintäkter
(negativ kostnad)
Summa,
faktiska
kostnader
Offentligt bidrag
i annat än pengar
Summa,
kostnader
1523735
1533655
Finansiär
Beskrivning
Offentlig
kontantfinansi
ering
2015
6437593
2016
10235646
2017
10210645
2018
5235160
251250
335000
335000
167500
50000
250000
250000
150000
245356
274722
274722
110560
- UIC:
Reg tillväxt
Regionförbun
det Uppsala
län
1657500
2210000
2210000
1105000
- VSP:
Reg tillväxt
Länsstyrelsen
Västmanland
1000000
1500000
1500000
0
- VSP:
Västerås
Science Park
122304
52060
32060
843187
Reg tillväxt
- Create:
Länsstyrelsen
Västmanland
550000
1100000
1100000
550000
Reg tillväxt
- Create:
Regionförbun
det Sörmland
50000
50000
50000
50000
- Create
57123
561355
558855
219877
624059
1094881
1094881
645759
251130
335000
335000
167500
- Vreta: Sankt
Kors
Fastighets AB
150000
300000
300000
150000
- Vreta
Kluster
245476
224222
224222
110560
251250
335000
335000
167500
- LEAD: i
Östergötland
AB
287039
381184
378683
191842
- LEAD:
Komp.
medfinansieri
ng
107106
142222
142222
69060
- INKU:
Regionförbun
det Örebro
500000
1000000
1000000
500000
38000
90000
90000
36815
124645
270000
342000
173000
- Uppsala
Innovation
Centre AB
70645
90000
90000
47000
- Inkubera:
Företag A
54000
180000
252000
126000
- NOSP:
Region
Östergötland
Reg tillväxt
- NOSP:
Norrköpings
kommun
- NOSP
- Munktell:
Eskilstuna
Jernmanufakt
ur AB
- Vreta:
Region
Östergötland
- LEAD:
Region
Östergötland
- INKU:
Inkubera
Privat
kontantfinansi
ering
Reg tillv
Reg tillv
Totaler
32119044
909645
Summa,
kontant
medfinansieri
ng
6562238
10505646
10552645
5408160
33028689
Offentligt
bidrag i annat
än pengar
99000
0
0
0
99000
- Norrköpings Jonas Jalvér
kommun
99000
0
0
0
Privat bidrag i
annat än
pengar
0
0
0
0
0
Summa,
bidrag i annat
än pengar
99000
0
0
0
99000
Summa,
medfinansieri
ng
6661238
10505646
10552645
5408160
33127689
Europeiska
regionala
utvecklingsfo
nden
6958614
10342506
10425508
5401056
33127684
Andel av
faktiska
kostnader
51,47 %
49,61 %
49,7 %
49,97 %
50,07 %
9.4 Förväntas projektet generera nettoinkomster efter projektavslut?
Nej
Om ja, redogör för om och hur projektet förväntas generera intäkter efter projektslut
9.5 Söker ni förskott på eventuellt beviljat stöd?
Nej
Om ja, belopp
Om ja, motivering
Kommentar till budget
10. Bilagor
Namn
Signatur
Saknas
Beskrivning
Förbundsstyrelsen 2015-05-28
Andy Metcalfe
018-18 21 06
2015-05-18
Dnr: RFUL 2015/96
Region Örebro län. Energieffektiva företag genom energikontor i samverkan. Medfinansiering
Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar
att från anslaget för regionala tillväxtåtgärder 1:1 bevilja 700 000 kr till rubricerat projekt.
Ärende
Inom ramen för den EU:s regionalfond (ERUF) för Östra Mellansverige 2014-2020 finns 143 mkr
avsatt för åtgärder att påskynda arbetet att övergå till en koldioxidsnålekonomi inom de fem länen
som omfattas av programmet. Första utlysningen för programperioden avslutades 11 mars.
Projektet Energieffektiva företag genom energikontor i samverkan syftar till att kraftigt höja kapaciteten hos företag i regionen att vidta energieffektiviserande åtgärder. Energikontoren i Östra Mellansverige har en lång erfarenhet av att arbetat med projekt och aktiviteter för energieffektivisering i
företag och bygger projektet utifrån tidigare vunna kunskaper och erfarenheter.
Projektet, som löper 2015-2018, syftar till att stödja företag att effektivisera sin energianvändning
och därmed öka sin konkurrenskraft. Projektet har tre delmål:
- Ökad kapacitet för genomförande av åtgärder hos företagen
- Höja kapaciteten för energi- och klimatfrågor hos viktiga aktörer som möter företag
- Ökad samverkan mellan viktiga energiaktörer i regionen.
Inom ramen för projektet ska över 200 företag genomföra energieffektiviseringsåtgärder och den
samlade energianvändning ska minska med 2000MWh.
Regionförbundet föreslås avsätta 700 000 kr, åren 2015-2018 , som medfinansiering av projektet.
Projektet har en totalbudget på 9 400 000 kr, av vilket ERUF är tänkt att svara för 4 700 000 kr.
Bilaga:
Region Örebro län. Energieffektiva företag genom energikontor i samverkan
1 (1)
Arbetsutskottet 2015-05-18
Andy Metcalfe 018-18 21 06
2015-04-28
Dnr: RFUL 2015/96
Region Örebro län. Energieffektiva företag genom energikontor
i samverkan.
Projektsammanfattning
Övergripande mål:
Företagen i Östra Mellansverige har effektiviserat sin energianvändning och därmed
ökat sin konkurrenskraft.
Projektmål:
Fler företag Östra Mellansverige planerar och genomför energieffektiviserande åtgärder.
Tre delmål:
- Ökad kapacitet för genomförande av åtgärder hos företagen
- Ökad samverkan mellan viktiga aktörer i samhället som möter företag.
- Höja kapaciteten för energi- och klimatfrågor hos viktiga aktörer i samverkan som
möter företag
Projektet siktar på att över 200 företag genomför energieffektiviseringsåtgärder och
deras samlade energianvändning ska minska med 2000MWh.
Projektets 11 operativa aktivitetsområden:
1. Ökad beställarkompetens för energieffektivisering hos Bostadsrättsföreningar
(BRF).
Mål: 50 BRF:er ska coachas, sänka BRF:ernas energibehov med minst 10%
2. Speciella insatser hos företagsledning och nyckelpersoner i företagen
Mål: Ökad kapacitet hos företagsledningar att vidta energieffektiviseringsåtgärder
3. Energismart är lika med affärssmart
Mål: Nå minst 100 företag. 50 ska koppla de energi och klimataspekter till en långsiktig
affärsplan.
4. Företagsnätverk
Mål: Engagera 40 företag (i grupper om 6-10 företag) i nätverk för erfarenhetsutbyte,
kapacitetshöjande aktiviteter så som spridning av goda exempel, studiebesök och
expertrådgivning.
Besöksadress
Kungsgatan 41
Telefon
018-18 21 00
E-post
info@regionuppsala.se
Org. nr
222 000-1511
Postadress
Box 1843, 751 48 Uppsala
Fax
018-18 21 15
Hemsida
www.regionuppsala.se
Postgiro
35 35 16-8
2015-04-28
Dnr: RFUL 2015/96
5. Pilotstudie tung industri (papper och massa, järn och stål, verkstadsindustri)
Mål: undersöka intresse för ett regionalt nätverk för erfarenhetsutbyte mellan större
industrier i ÖMS för att utveckla företagens energi- och klimatarbete.
6. Energiforum
Mål: Arrangera tre Energiforum som sammanför 200 st. köp-redo företag med
leverantör från marknaden.
7. Ökad samverkan och kapacitet Energikontor
Mål: Energikontoren ska stärka samverkan och utveckla den gemensamma kapaciteten
för att bättre kunna samordna och utnyttja resurser (bl.a. affärsutvecklingsmodeller) och
specialist kompetenser i syfte att stödja företag att energieffektivisera.
8. Ökad samverkan och kapacitet hos nyckelaktörer i ÖMS
Mål: Bättre kontakt, dialog och strategiskplanering med viktiga aktörer i regionen.
Minst tre stormöten.
9. Energiklok Affärsrådgivning
Mål: Infoga energieffektivisering- och energibesparingsråd i bl.a. ALMI-bolagens
affärsrådgivning.
10. Förstärkning av EPBD2 direktivet om byggnaders energiprestanda
Mål: effektivisera kommunala energi- och klimatrådgivarna arbete med byggnaders
energiprestanda. Målet är minst 50 företagsbesök.
11. Ökad samverkan för tillsynsarbete
Mål: skapa en samarbetsstrategi mellan Länsstyrelsernas miljöinspektörer och
kommunala energi- och klimatrådgivare i syfte att införlivas i projektform vid
kommande utlysning
2 (3)
2015-04-28
Dnr: RFUL 2015/96
Medfinansieringstabell
2015
2016
2017
ERUF 50%
800 000
1 300 000
1 300 000
1 300 000
4 700 000
50
Region Örebro län 1.1
100 000
200 000
200 000
200 000
700 000
7,4
Region Östergötland 1.1
100 000
200 000
200 000
200 000
700 000
7,4
Region Uppsala 1.1
100 000
200 000
200 000
200 000
700 000
7,4
Region Sörmland 1.1
100 000
200 000
200 000
200 000
700 000
7,4
Länsstyrelsen Västmanland 1.1
100 000
200 000
200 000
200 000
700 000
7,4
Energikontor Örebro - RUL
100 000
100 000
100 000
100 000
400 000
4,2
Energikontor Östergötland-RUL
100 000
100 000
100 000
100 000
400 000
4,2
Energikontor Mälardalen-RUL
100 000
100 000
100 000
100 000
400 000
4,2
1 600 000
2 600 000
2 600 000
2 600 000
9 400 000
100
Totalsumma
3 (3)
2018 Summa
Andel
Fröbundsstyrelsen 2015-05-28
Monica Söderström
018-18 21 69
2015-05-18
Dnr: RFUL 2015/95
Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av
SKB:s ansökan om utbyggnad och fortsatt drift av SFR
Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar
att avstå från att lämna yttrande.
Ärende
Den 19 december 2014 inkom Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) med en ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen – utbyggnad och fortsatt drift av
SFR (slutförvaret för låg- och medelaktivt radioaktivt avfall).
Regionförbundet har beretts möjlighet att yttra sig över SKB:s ansökan om utbyggnad och fortsatt
drift av SFR. Det är för granskningen och utvärderingen av SKB:s tillståndsansökan i dessa frågor
som myndigheten önskar synpunkter från remissinstanserna. Eventuella synpunkter ska lämnas till
Strålsäkerhetsmyndigheten senast den 30 september 2015.
Regionförbundet föreslås avstå från att lämna yttrande eftersom frågan inte ligger inom förbundets
kompetensområde. Frågor avseende SKB:s tillståndsansökan besvaras istället av Östhammars
kommun, som värdkommun för SKB:s verksamhet och närmast berörd medlem inom
regionförbundet.
Bilaga:
Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s ansökan om
utbyggnad och fortsatt drift av SFR, bakgrund och sammanfattning
1 (1)
Förbundsstyrelsen 2015-05-28
Monica Söderström
018-18 21 69
2015-05-18
Dnr: RFUL 2015/95
Bilaga
Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av
SKB:s ansökan om utbyggnad och fortsatt drift av SFR, bakgrund och
sammanfattning
Bakgrund till SSM:s granskning
Enligt 5 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) krävs tillstånd för
uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning.
Enligt 24 § förordning (1984:14) om kärnteknisk verksamhet (kärnteknikförordningen) ska ansökan
om tillstånd enligt 5 § kärntekniklagen göras skriftligen och ges in till SSM. Om ansökan avser en
fråga som regeringen ska pröva, ska myndigheten hämta in de yttranden som behövs och med ett
eget yttrande överlämna handlingarna i ärendet till regeringen. Den 19 december 2014 inkom SKB
till SSM med en ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen – utbyggnad och fortsatt drift av SFR.
SSM:s beredning av tillståndsärendet utgår från de krav på säkerhet och strålskydd som framgår av
kärntekniklagen och strålskyddslagen (1988:220) samt tillhörande föreskrifter.
Sammanfattning av ansökan
Ansökan är indelad i tre huvuddelar:
1. Ansökan, exklusive FPSAR-drift PSU och SR PSU
2. Första preliminär säkerhetsredovisning för drift (FPSAR-drift PSU)
3. Första preliminär säkerhetsredovisning – långsiktig säkerhet (SR PSU)
Hela ansökan finns att ladda ned från Strålsäkerhetsmyndighetens
webbsida http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Om-myndigheten/Remisser/Nationell-remissav-ansokan-om-utbyggnad-av-SFR-SFR-U/
1 (1)
Förbundsstyrelsen 2015-05-28
Anders Ferdinandsson
2015-05-18
Dnr: RFUL 2015/109
Näringsdepartementet. Service i glesbygd. (SOU 2015:35).
Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar
att avge yttrande
Ärende
Näringsdepartementet har skickat betänkande av utredningen service i glesbygd (SOU 2015:35) på
remiss. Remissvaren ska lämnas till näringsdepartmentet senast 6 augusti 2015.
Regeringen beslutade i januari 2014 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera
förutsättningarna för att stödja tillgången till en grundläggande nivå av kommersiell service och viss
offentlig service i de glesbygdsområden i landet som är särskilt sårbara och utsatta. I uppdraget
ingår att ta ställning till vilka former av service som kan omfattas, klargöra hur ett stöd skulle kunna
bidra till ökad samordning av olika typer av service samt föreslå kriterier för att få stöd och för hur
stödet skulle kunna utformas och beräknas.
Regionförbundet delar utredningens definition av grundläggande kommersiell service och
utredningens slutsatser om vikten att införa stöd för att trygga tillgängligheten till kommersiell
service i glesbygd. I övrigt hänvisar regionförbundet till Länsstyrelsen i Uppsala län och det
regionala serviceprogrammet för perioden 2014-2018.
Bilagor:
Service i glesbygd (SOU 2015:35)
Näringsdepartementet. Service i glesbygd (SOU 2015:35). Sammanfattning
1 (1)
Förbundsstyrelsen 2015-05-28
Anders Ferdinandsson
2015-05-18
Dnr: RFUL 2015/109
Näringsdepartementet
Service i glesbygd (SOU 2015:35)
Regionförbundet Uppsala län har mottagit ovanstående rubricerad handling och vill
framföra följande.
Regionförbundet delar utredningens definition av grundläggande kommersiell service.
Den omfattar tillgång till daglivaror och drivmedel, apoteks- och postservice samt
betaltjänster, samt att en grundläggande nivå av kommersiell service kan anses vara
uppnådd när den är så tillgänglig att vardagen fungera på ett tillfredställande sätt för
människor och företagande.
Regionförbundet delar även utredningens slutsatser om vikten att inför stöd för att
trygga tillgängligheten till kommersiell service i glesbygd. En viktigt orsak till detta är
att människor och företag i glesbygden får allt längre avstånd till närmaste serviceställe,
som en följd av att allt fler serviceställen läggs ner.
Slutligen hänvisar regionförbundet till Länsstyrelsen i Uppsala län och det regionala
serviceprogrammet för perioden 2014-2018 som utgör ett verktyg för länets arbete med
att säkerställa en god kommersiell service i länets gles- och landsbygd.
REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN
Johan Edstav
Catharina Blom
Förbundsstyrelsens ordförande
Regiondirektör
Besöksadress
Kungsgatan 41
Telefon
018-18 21 00
E-post
info@regionuppsala.se
Org. nr
222 000-1511
Postadress
Box 1843, 751 48 Uppsala
Fax
018-18 21 15
Hemsida
www.regionuppsala.se
Postgiro
35 35 16-8
2015-05-18
Dnr: RFUL 2015/109
Näringsdepartementet. Service i glesbygd (SOU 2015:35).
Sammanfattning
Regeringen beslutade i januari 2014 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera
förutsättningarna för att stödja tillgången till en grundläggande nivå av kommersiell
service och viss offentlig service i de glesbygdsområden i landet som är särskilt sårbara
och utsatta. I uppdraget ingår att ta ställning till vilka former av service som kan
omfattas, klargöra hur ett stöd skulle kunna bidra till ökad samordning av olika typer av
service samt föreslå kriterier för att få stöd och för hur stödet skulle kunna utformas och
beräknas. I detta avseende ska utredningen klargöra vilka möjligheter till stöd som EU:s
statsstödsregler medger. Vidare ingår det i uppdraget att lämna förslag på finansiering
av eventuellt stöd och lämna nödvändiga författningsförslag. Utredningen har den 29
augusti 2014 lämnat en delrapport som bl.a. beskriver utmaningarna för de mest sårbara
glesbygdsområdena och ger en lägesbild över pågående insatser.
Allt sämre tillgänglighet till kommersiell service i glesbygd
Delar av landet präglas av påtaglig gleshet och en sviktande befolkningsutveckling.
Under många år har invånarantalet i glesbygdskommunerna minskat samtidigt som
befolkningen ökat i storstadsområdena. Även inomregionalt har befolkningen
koncentrerats till större orter. Glesheten och den minskande befolkningen försämrar
förutsättningarna för kommersiell service i glesbygd. I glesbygdsområden med låg och
mycket låg tillgänglighet till tätorter har nästan var fjärde dagligvarubutik försvunnit
under perioden 2004–2014. Antalet orter med bara en butik uppgick år 2014 till 135 i
dessa områden.
På drivmedelsmarknaden har utvecklingen stabiliserats på senare år. Många lokala
lösningar har etablerats i glesbygd. Ett flertal försäljningsställen har låga
försäljningsvolymer och svag lönsamhet vilket gör situationen sårbar. Apoteksombuden
har en viktig roll för läkemedelsförsörjningen i glesbygd och på landsbygd. Det totala
antalet i hela landet har minskat från 839 år 2009 till dagens cirka 700 ombud. PostNord
har cirka 1500 postombud i hela landet. Antalet postserviceställen i glesbygd minskade
från 146 till 114 perioden 2006– 2012. I vissa områden är det långt till en
uttagsautomat, ett ställe där det går att betala en räkning över disk eller ett
inlämningsställe för en dagskassa. I takt med att lanthandlare upphör med verksamheten
påverkas tillgången till kontantuttag i glesbygden. Det brister i tillgången till bredband
Besöksadress
Kungsgatan 41
Telefon
018-18 21 00
E-post
info@regionuppsala.se
Org. nr
222 000-1511
Postadress
Box 1843, 751 48 Uppsala
Fax
018-18 21 15
Hemsida
www.regionuppsala.se
Postgiro
35 35 16-8
Arbetsutskottet 2015-05-18
2015-05-13
Dnr: RFUL 2015/109
och mobiltäckning i glesbygd och på landsbygd. En stor satsning på bredbandutbyggnad
görs i Landsbygdsprogrammet.
En grundläggande nivå av kommersiell service
Tillväxtanalys har utvecklat en modell som mäter grad av närhet till tätorter och som
delar in landet i fem tillgänglighetsklasser. Områden med låg och mycket låg
tillgänglighet till tätorter är de mest glesbefolkade. Det är här människor har de längsta
avstånden till service. I utpräglad glesbygd finns cirka 400 försäljningsställen för
dagligvaror. Många försäljningsställen för dagligvaror och drivmedel brottas med låg
omsättning och dålig lönsamhet. De statliga bolagens ombudstjänster är ofta förlagda
till dagligvarubutiker eller drivmedelsstationer. Läggs dessa ned försvinner även
ombudstjänsterna, om ingen på orten kan eller får ta över. Enligt utredningen är tillgång
till dagligvaror och drivmedel, apoteks- och postservice samt betaltjänster att anse som
grundläggande kommersiell service. En grundläggande nivå av kommersiell service kan
anses vara uppnådd när grundläggande kommersiell service är så tillgänglig att
vardagen fungerar på ett tillfredsställande sätt för människor och företagande.
Behovet av stöd
Utredningen har under arbetets gång fått rapporter från länen om butiker vars ägare
överväger att lägga ner verksamheten. Behovet av stöd framgår också av att människor
och företag i glesbygd får allt längre avstånd till närmaste serviceställe. För varje butik
som läggs ner blir avstånden mellan befintliga serviceställen längre och tillgängligheten
försämras därför också i ökande takt med utglesningen av butiksnätet. ICA, KF och
Axfood uppger att det finns ett stort antal glesbygdsbutiker med för låg omsättning för
att vara långsiktigt bärkraftiga. Samma problembild framkommer i Tillväxtverkets
uppföljning av beviljade stöd och i den enkät till länen som utredningen har genomfört.
Statligt stöd till kommersiell service har funnits i många år. Under 2011–2013 erhöll
487 unika företag stöd i form av investeringsbidrag och/eller servicebidrag. Av de
dagligvarubutiker som beviljades investeringsbidrag 2011–2013 hade 53 procent en
årsomsättning under 7,5 miljoner. Av de som fick servicebidrag hade 62 procent en
omsättning som understeg 5 miljoner kronor. Flertalet av de butiker som har en
omsättning mellan 2–11 miljoner kronor, och som ligger i områden med låg eller
mycket låg tillgänglighet till tätorter, har en rörelsemarginal som understiger 3 procent
och många är tydligt olönsamma.
Handelns Utredningsinstitut (HUI) ger utredningen stöd för att den mycket låga
lönsamheten för dessa butiker förhindrar möjligheten att expandera verksamheten och
leder till svårigheter att på lång sikt överleva på marknaden, men att många av dessa
butiker har en möjlighet att göra det vid ett eventuellt stöd. Framtiden för många butiker
i glesbygd är ytterst osäker. Utredningens slutsats är att det brådskar med att införa
ytterligare stöd för att trygga tillgängligheten till kommersiell service i glesbygd.
2 (4)
Arbetsutskottet 2015-05-18
2015-05-13
Dnr: RFUL 2015/109
Två typer av stöd till försäljningsställen för dagligvaror
Utredningen föreslår att det i en ny förordning införs två olika typer av stöd till
försäljningsställen för dagligvaror. En förutsättning för stöd är att försäljningsställena
ligger i särskilt sårbara och utsatta glesbygdsområden. Dessa områden är enligt
utredningen områden med låg och mycket låg tillgänglighet till tätorter, direkt till
sådana områden angränsande glesbygd och avlägset belägna skärgårdsområden utan fast
landförbindelse. Utöver den geografiska avgränsning som nämns ovan förordar
utredningen ett minsta avstånd till närmaste butik för att stöd ska kunna ges.
Utredningen bedömer att 15 km är en lämplig avståndsgräns för att undvika
konkurrenssnedvridning och för att identifiera vilka försäljningsställen som ligger där
tillgängligheten till dagligvaror och annan kommersiell service är som sämst. Syftet
med stöden är att skapa förutsättningar för att människor och företag i de aktuella
områdena får tillgång till en grundläggande nivå av kommersiell service. Syftet är också
att de nya stöden ska ge goda förutsättningar för bibehållande och nyetablering av
samordnade servicelösningar. Stöden ska ges kontinuerligt och tidsobegränsat för att
verka hållbart och långsiktigt.
Den ena typen av stöd, stöd till dagligvaruservice av allmänt ekonomiskt intresse, ska
kunna lämnas till försäljningsställen för dagligvaror som har ett mångsidigt utbud av
dagligvaror. Villkoren för stöd är bl.a. att försäljningsstället ligger inom intervallet 2–11
miljoner kronor i nettoomsättning och att det har sina lokaler öppna så att kunder kan få
tillgång till dagligvaror på åretruntbasis, under i genomsnitt 40 timmar per vecka.
Utformningen av stödet är förenlig med kommissionens förordning (EU) nr 360/2012
av den 25 april 2012, dvs. som ett stöd av mindre betydelse som beviljas företag som
tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.
Den andra typen av stöd, stöd till servicestrategiska försäljningsställen för dagligvaror,
ska kunna lämnas till de allra minsta försäljningsställena för dagligvaror, dvs. till
försäljningsställen med mycket låg nettoomsättning som understiger två miljoner kronor
per år. Villkoren för stöd är bl.a. att försäljningsställena är betydelsefulla för
tillgängligheten även till annan grundläggande kommersiell service än försäljning av
dagligvaror och att de har sina lokaler öppna så att kunder kan få tillgång till
dagligvaror och annan grundläggande kommersiell service på åretruntbasis, under i
genomsnitt 20 timmar per vecka. Utformningen av stödet är förenlig med
kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013, dvs. som ett
stöd av mindre betydelse.
Stöd till kommuner som utvecklar lokala servicelösningar
Många glesbygdskommuner är små och har begränsade resurser för att arbeta aktivt
med frågor om kommersiell service. I förslaget till Landsbygdsprogram 2014–2020 har
Tillväxtverket rollen att vara nationell stödmyndighet för insatser som rör tillgänglighet
3 (4)
Arbetsutskottet 2015-05-18
2015-05-13
Dnr: RFUL 2015/109
till lokal service. Tillväxtverket bör medverka till att regioner och länsstyrelser
genomför insatser till stöd för glesbygdskommuner som vill utveckla lokala
servicelösningar. Insatserna bör särskilt inriktas på kommuner som helt eller delvis
ligger i områden med låg eller mycket låg tillgänglighet till tätorter.
Statliga bolag
Apoteket, PostNord, Svenska Spel och Systembolaget har ombudsverksamhet i
glesbygd. Apoteket och PostNord svarar för tjänster som ingår i en grundläggande
kommersiell service. Svenska Spels och Systembolagets ombudsverksamhet bidrar
också till dagligvarubutikernas attraktivitet. Tillväxtanalys har inlett ett analysarbete i
samarbete med de statliga bolagen i syfte att skapa en samlad bild av var ombuden i
glesbygd är lokaliserade. De statliga bolagen bör ta ett särskilt ansvar för att det ska
finnas ombudsfunktioner på de försäljningsställen som mottar de nya stöd som
utredningen föreslår, samt i glesbygd i övrigt mot bakgrund av sina samhällsuppdrag.
Utredningen förordar att ägaranvisningen till Apoteket AB angående apoteksombuden
förlängs vid bolagsstämman 2015. Apoteket AB bör fortsatt ha i uppdrag att behålla
befintliga 700 apoteksombud i den utsträckning som behövs för att upprätthålla en god
läkemedelsförsörjning på den ort ombudet är verksamt. Utredningen ser gärna att
utvecklingsprojekt kommer till stånd i syfte att trygga tillgången till postservice och
annan service i den glesaste glesbygden. Initiativ bör kunna tas av länsstyrelser och
andra organ med regionalt utvecklingsansvar, utan att frångå principen om ansvariga
utövares ansvar. Utöver posttjänster kan det också handla om att samordna flera typer
av grundläggande samhällsservice. För att skapa tydliga förutsättningar för denna typ av
regionala initiativ kan gränsen för PostNords ansvar som utsedd tillhandahållare av den
samhällsomfattande posttjänsten behöva förtydligas.
4 (4)
Förbundsstyrelsen 2015-05-28
Catharina Blom
018-18 21 03
2015-05-18
Dnr: RFUL 2014/234
”Region Uppsala” 2017. Projektplan
Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar
att godkänna bifogad projektplan för Projekt ”Region Uppsala” 2017.
Ärende
Landstinget i Uppsala län avser att ansöka hos regeringen om att den 1 januari 2017 överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630)
och att det i Uppsala län därmed bildas en region med direktvalt fullmäktige.
Regionförbundets styrelse beslutade den 19 mars att förbundsstyrelsens arbetsutskott, förstärkt med
landstingsstyrelsens ordförande och 2:e vice ordförande, utgör politisk styrgrupp för regionbildningen och att förbundsstyrelsen utgör politisk referensgrupp. Förbundsstyrelsen uppdrog
samtidigt till regiondirektören att tillsammans med landstingsdirektören vara projektledare för
regionbildningen samt utsåg övriga i kommun- och landstingsdirektörsgruppen till projektgrupp.
Regiondirektören fick i uppdrag att tillsammans med landstingsdirektören utarbeta ett remissunderlag till länets kommuner till landstingsstyrelsens sammanträde den 5 maj samt en detaljerad
projektplan för regionkommunbildningen till landstingsstyrelsens sammanträde den 5 maj
respektive förbundsstyrelsens sammanträde den 28 maj.
Styrgruppen har berett förslaget till projektplan. Delprojekten är Ansökan till regeringen och
förankring, Uppdrag och verksamhet, Politisk organisering, Tjänstemannaorganisation,
Kommunikation, samt Avveckling av Regionförbundet Uppsala län. Projektplanen kommer att
kompletteras löpande.
Bilaga:
Projekt ”Region Uppsala” 2017
1 (1)
2015-04-21
Projekt ”Region Uppsala” 2017
Bakgrund
Regeringen har uttalat att de landsting som så önskar ges möjlighet att bli regioner. Processen att bilda region i Uppsala län inleddes den
27 januari 2015 när landstinget bjöd in kommunernas politiska ledningar till information och dialog. Den fortsatte i samband med regionförbundets sammanträde den 18-19 mars då också en politisk styrgrupp och en politisk referensgrupp för regionbildningen utsågs.
Regionförbundets medlemsdialog under våren 2015 är ett viktigt inslag i processen. Landstingsdirektören och regiondirektören har utsetts till projektledare med övriga i kommun- och landstingsdirektörsgruppen som projektgrupp. Landstinget har utsett en arbetsgrupp.
Projekt Region Uppsala innefattar två övergripande delprojekt: att ansöka hos regeringen om att bilda region och att genomföra regionbildningen. Genomförandet påbörjas samtidigt som förberedelserna för att lämna in en ansökan startar och pågår parallellt med beredningen av ansökan i regeringen och riksdagen hela år 2016 ut.
En process mot att bilda en geografiskt större region är skild från projekt ”Region Uppsala” 2017 och kommer att ske i ett nästa steg.
Syfte
Att förbereda bildandet av en region i Uppsala län.
Mål
Att regionbildningen träder i kraft den 1 januari 2017.
1
Framgångsfaktorer
En av de viktigaste framgångsfaktorerna är att den nya regionen har en tydlig verksamhetsidé/programförklaring som ger ett mervärde
till Uppsala läns redan nu positiva utveckling. Något nytt ska åstadkommas. En annan är att säkra kommunernas inflytande under hela
processen fram till dess att regionen är bildad, samt i den nya organisationen. En tredje är att processen kommuniceras väl, såväl inåt
som utåt.
Riskanalys
Den allvarligaste risken är att riksdagen inte skulle fatta ett positivt beslut om regionbildningen. I och med att regeringen ställt sig positiv till fler regioner torde denna risk dock vara mindre än inför de regionbildningar som skedde den 1 januari 2015.
Andra risker är att synergieffekterna i landstinget/regionen uteblir eller att tilliten mellan landstinget och kommunerna sviktar. För att
undvika detta har alla grupper i projektledningen deltagare från såväl kommuner som landsting. Kommunerna kommer att involveras i
samtliga delprojekt.
2 (11)
Aktiviteter
Delprojekt Ansökan till regeringen och förankring
En väl förankrad ansökan till regeringen ska lämnas in av landstingsfullmäktige den 30 september. Den ska åtföljas av remissyttranden
från samtliga kommunfullmäktigeförsamlingar. Remissomgången är ett led i förankringen med och involveringen av kommunerna som
fortsätter under hela processen med att bilda region och som ska ge avtryck i den kommande regionen.
Aktivitet
Beskrivning/kommentar
1 Inlämnande av ansökan
Ansvarig
Beslutsinstans
Klart
Landstinget
Landstingsfullmäktige
2015-09-30
Landstingsstyrelsen
2015-03-03
1.1 Formell start på procesen att bilda region
Utseende av landstingets projektledare, mm
1.2 Förbundsstyrelsens
tvådagarssammanträde
Information om regionbildning, utseende av
politisk styrgrupp och referensgrupp samt
projektledare och projektgrupp
Regionförbundet
1.3 Remiss till kommunerna om ansökan till
regeringen
Styrgruppen bereder.
Landstinget
Landstingsstyrelsen
2015-05-05
Landstinget
Landstingsfullmäktige
Senast den
2016-06-30
2015-03-19
Remisstid 2015-05-05—06-30
2 Säkerställande av
kommunernas inflytande
i processen med att bilda
region och i Region
Regionförbundet
3 (11)
Uppsala
2.1 Remiss till kommunerna med förslag till
uppdrag, struktur och
organisation
Styrgruppen bereder.
Landstinget
2.2 Andra aktiviteter
med anledning av resultatet av remissen
Aktiviteterna ingår i de olika delprojekten.
3 Omvärldsspaning
Studieresor till befintliga regioner. Bjuda in
representanter för regionerna till Uppsala.
Landstinget
Landstingsfullmäktige
2016-06
2015-12
Regionförbundet
Kommunerna
Delprojekt Uppdrag och verksamhet
Enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) ska de landsting som omnämns i lagen utarbeta och fastställa en
strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin, besluta om användningen av vissa statliga medel för
regionalt tillväxtarbete och följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet.
Landstingen ska dessutom upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Slutligen får landstingen utföra uppgifter
inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Detta är uppgifter som i Uppsala län i dag ligger på regionförbundet. Förutom de statliga
uppgifterna har kommunerna och landstinget lagt vissa medlemsuppdrag på förbundet. Det är FoU-stöd inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård, näringslivsfrågor inkl besöksnäringen, EU-frågor, regionala strategiska folkhälsofrågor m m.
4 (11)
Ett direktvalt organ stärker den demokratiska legitimiteten för de regionala utvecklingsfrågorna. Egen beskattningsrätt ger större ekonomiska muskler än en medlemsavgift. Att ha ett i stället för två politiskt styrda regionala organ innebär en effektivisering och underlättar för medborgarna. Hälso- och sjukvården som drivkraft för regional utveckling kan bli ännu tydligare med en koppling till ett bredare regionalt uppdrag – sambanden mellan välfärd och tillväxt stärks.
Med utgångspunkt från ovanstående ska en tydlig verksamhetsidé/programförklaring utarbetas som uttrycker vad Region Uppsala ska
åstadkomma. Formen för detta blir den regionala utvecklingsstrategin (RUS:en) som ska revideras och som ska gälla fr o m 2017.
RUS:en blir därmed avstampet för den nybildade regionen. Liksom i tidigare revideringar krävs delaktighet från ett stort antal aktörer.
Landstingets och kommunernas delaktighet blir denna gång än mer betydelsefull.
Aktivitet
Beskrivning/kommentar
Ansvarig
Beslutsinstans
Klart
1 Revidering av den
regionala utvecklingsstrategin
Särskild projektplan
Regionförbundet
Förbundsfullmäktige
2016-12
2 Det statliga uppdraget
avseende regional utveckling
Överföring av ytterligare 1,5 mkr av anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder från länsstyrelsen
Regionförbundet
Regeringen
Våren 2016
3 Regionförbundets
medlemsuppdrag
Vilka ska föras över till Region Uppsala?
Regionförbundet
Landstingsfullmäktige 2016-06
Kommunerna
Landstinget
3.1 FoU-stöd inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjuk-
Kartläggning av hur övriga regioner hanterar detta uppdraget görs av regionförbundet
under våren 2015. Kommuncheferna och
5 (11)
Regionförbundet
Kommunerna
Landstingsfullmäktige 2016-06
vård
landstingsdirektören avser att i slutet av
våren 2015/början av hösten 2016 ge socialcheferna och av landstinget utsedda tjänstemän ett särskilt uppdrag avseende FoU-stöd
i den kommande regionen.
Landstinget
3.2 Övriga medlemsuppdrag
Inkl medlemskap i olika organisationer, t ex
Assembly of European Regions. Här ingår
också delägarskapet i Almi Företagspartner
Uppsala AB.
Regionförbundet
Denna hanteras på tjänstemannaplanet för
närvarande inom ramen för kommun- och
landstingsdirektörsgruppen.
Kommunerna
3.3 Mellankommunal
samverkan
Landstingsfullmäktige 2016-06
Kommunerna
Landstinget
2016-06
Landstinget
3.4 Eventuellt ytterligare
uppdrag
Landstinget
3.5 Finansiering
Landstinget
Landstingsfullmäktige 2016-06
Kommunerna
Landstingsfullmäktige 2016-06
Kommunerna
4 Kollektivtrafikmyndig- Enligt avtalet om ansvaret för den regionala
heten
kollektivtrafiken i Uppsala län ska detta
följas upp och utvärderas avseende samverkansformer och tillköpsprinciper senast de-
6 (11)
Landstinget
Kommunerna
Landstingsfullmäktige 2016-12
cember 2016
5 Verksamhetsplan och
budget 2017
Landstinget
Landstingsfullmäktige 2016-06
Kommunerna
Delprojekt Politisk organisering
Vad som ska uppnås och vilka uppgifter Region Uppsala kommer att ha avgör hur regionen ska organiseras politiskt. Kommunerna har
en aktiv roll i processen.
1 Landstingets/regionens
politiska organisation
Landstinget
1.1 Politisk organisation
Landstinget
Landstingsfullmäktige
2016-09
Kommunerna
2016-09
Kommunerna
1.2 Styrdokument
Reglementen, arbetsordningar, delegationsordningar
1.3 Utbildning
Landstinget
2016-12
Landstinget
2016-12
Regionförbundet
7 (11)
Delprojekt Tjänstemannaorganisation
Bland de överväganden som måste göras är om det finns regionala utvecklingsfrågor som hanteras bäst i en särskild organisation respektive vilka synergier som kan uppnås genom en integrering med befintlig tjänstemannaorganisation. Tjänstemannaorganisationen bör
vara på plats samtidigt som inflyttningen i det nya kontorshuset.
Aktivitet
Beskrivning/kommentar
Ansvarig
Beslutsinstans
Klart
1.1 Tillsättande av
regiondirektör
Landstinget
Landstingsstyrelsen
2015-12
1.2 Tillsättande av
chefstjänstemän
Landstinget
Regiondirektören
2016-09
1 Tjänstemannaorganisation
Kommunerna
1.3 Verksamhetsövergång för regionförbundets personal
Facklig samverkan
Landstinget
2016-09
1.4 Skapa en gemensam
värdegrund
Dra nytta av förberedelserna inför flytten till
det nya kontorshuset. En särskild processledare behöva engageras. Arbetet har nära
koppling till varumärkesplattformen.
Landstinget
2016-12
1.5 Administrativa ruti-
Policies, IT (inkl e-postadress), telefoni,
diarium m m. Kan delvis samordnas med
Landstinget
8 (11)
Regionförbundet
2016-12
ner
flytten till nya lokaler.
Regionförbundet
Delprojekt Kommunikation
Att kommunicera bildandet av Region Uppsala är en prioriterad uppgift från start. Det gäller såväl inom landstinget och regionförbundet
som utåt.
Aktivitet
Beskrivning/kommentar
Ansvarig
1 Kommunikationsplan för regionbildningen
Beslutsinstans
Klart
Landstingsfullmäktige
2016-06
Landstinget
Regionförbundet
Kommunerna
1.1 Namn och varumärkesplattform
Region Uppsala är ett arbetsnamn. Arbetet
med varumärkesplattformen har nära koppling till värdegrundsarbetet.
2 Kommunikationsplan för Region Uppsala
Landstinget
Kommunerna
Landstinget
Delprojekt Avveckling av Regionförbundet Uppsala län
Avvecklingen av regionförbundet finns reglerad i förbundsordningen.
9 (11)
Aktivitet
Beskrivning/kommentar
Ansvarig
1 Likvidering av regionförbundet
Likvidering enligt regionförbundets förbundsordning.
Regionförbundet
1.1 Regionförbundets
egna kapital
Projektledning
Politisk styrgrupp
Johan Edstav (MP), ordförande
Bengt-Olov Eriksson (S)
Cecilia Forss (M)
Marlene Burwick (S)
Jacob Spangenberg (C)
Börje Wennberg (S)
Nina Lagh (M)
Politisk referensgrupp
Regionförbundets styrelse
Projektledare
Kerstin Westholm, tf landstingsdirektör
10 (11)
Beslutsinstans
Klart
2017-
Catharina Blom, regiondirektör
Projektgrupp
Kommun- och landstingsdirektörsgruppen
Arbetsgrupp
Projektledarna utser en arbetsgrupp med uppdrag att operativt koordinera arbetet med att bilda region, och säkra att ingående delprojekt
i den övergripande projektplanen genomförs. För vart och ett av delprojekten kan särskilda arbetsgrupper komma att bildas. Beslut fattas
av projektledarna.
Resurser
Landstinget, regionförbundet och kommunerna står var och en för sina resurser. Särskilda budgetar behöver utarbetas exempelvis för
Kommunikation. En del av resurserna kan samordnas med resurserna för landstinget nya lokaler i kvarteret Eldaren.
11 (11)
Förbundsstyrelsen 2015-05-28
Catharina Blom
018-18 21 03
2015-05-18
Dnr: RFUL 2015/93
RFUL 2015/94
Valberedning: Nominering av ledamöter till valberedningarna för Östra
Sveriges Luftvårdsförbund respektive Svealands Kustvattenvårdsförbund
Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen/valberedningen beslutar
att delegera till förbundsstyrelsens ordförande att nominera en representant och en ersättare för
kommunerna i Uppsala län till valberedningen för Östra Sveriges Luftvårdsförbund samt
komma överens med Stockholms läns landsting om en gemensam representant och en ersättare i
förbundets valberedning, samt
att uppdra till förbundsstyrelsens ordförande att nominera en representant för kommunerna i
Uppsala län till valberedningen för Svealands Kustvattenvårdsförbund samt komma överens
med Stockholms läns landsting om den gemensamma representanten i förbundets valberedning
Ärende
Förbundsstyrelsen/valberedningen nominerade ledamöter och ersättare till Östra Sveriges Luftvårdsförbund respektive Svealands Kustvattenvårdsförbund den 19 mars 2015 (§ 58).
Kommunerna och landstinget i Uppsala län har dessutom rätt att nominera ledamöter och ersättare
till valberedningarna för respektive förbund.
När det gäller Östra Sveriges Luftvårdsförbund har kommunerna i länet rätt att nominera en ordinarie ledamot och en ersättare. Landstinget i Uppsala län och Stockholms läns landsting ska nominera
en gemensam ordinarie ledamot och en gemensam ersättare. Enligt kansliet för Östra Sveriges
Luftvårdsförbund ska regionförbundet nominera dessa båda representanter tillsammans med Stockholms läns landsting.
När det gäller Svealands kustvattenvårdsförbund har kommunerna i Uppsala län rätt att nominera en
ledamot. Ingen ersättare ska nomineras. Landstinget i Uppsala län och Stockholms läns landsting
ska nominera en gemensam representant. Enligt kansliet för Svealands kustvattenvårdsförbund ska
regionförbundet nominera denna representant tillsammans. Ingen ersättare ska nomineras.
1 (1)
Fröbundsstyrelsen 2015-05-28
Anders Ferdinandsson
018-182 111
2015-05-18
Dnr:RFUL 2015/107
Räta linjen (väg 56). Utseende av representant till styrgruppen
Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar
att utse Johan Edstav (MP) till representant till Räta linjens styrgrupp.
Ärende
Vägstråket Räta Linjen, väg 56, mellan Norrköping och Gävle via Katrineholm, Eskilstuna, Västerås och Sala utgör en viktigt del av det nationella stamvägnätet som riksdagen fattade beslut om
1993. Intressenterna i detta vägstråk har under lång tid samarbetat under namnet Räta Linjen-gruppen. Målsättning med gruppen är att verka för att Räta linjen blir mötesfri senast år 2020.
Räta Linjen-gruppen är ett politiskt projekt som har följande organisation:
En politiskt sammansatt styrgrupp bestående av representanter för de deltagande kommunerna och
kommunala samverkansorganen. Ulla Persson, kommunstyrelsens ordförande i Västerås stad, är
ordförande i Räta Linjen-gruppens styrgrupp. Det finns en tjänstemannagrupp bestående av representanter för de kommuner, regionförbund och länsstyrelser som har ett mera direkt intresse i projektets resultat. Sammankallande i tjänstemannagruppen är Håkan Svärd, Västerås stad.
Cecilia Forss (M) företrädde Regionförbundet Uppsala län under förra mandatperioden.
1 (1)
Förbundsstyrelsen 2015-05-28
Loth Hammar
018-18 21 04
2015-05-18
Dnr: RFUL 2015/129
Regionförbundets revisorer
Revisionsrapport. Övergripande granskning av intern kontroll
Regionförbundets revisorer har granskat årsredovisning och bokslut för 2014. I samband med
granskningen har man funnit och lyft fram fyra punkter som avser internkontroll och brister i
skriftlig dokumentation. Dessa risker är:
-
Missvisande resultat (risk 1), kontrollmoment: att riktlinjer för projektredovisning följs
Att beslut inte verkställs (risk 2), kontrollmoment: delgivning av ärenden till berörda
organisationer
Minskade intäkter till den externt finansierade verksamheten (risk 3), kontrollmoment:
omvärldsbevakning
Felaktigt betalade fakturor (risk 4), kontrollmoment: att attestreglementet följs
Efter att ha tagit del av revisorernas granskning, riskanalys och rekommendationer har ett antal
åtgärder initierats. Syftet är att förstärka de skriftliga rutinerna för intern kontroll, tidsplanen för
stickprov och den skriftliga dokumentationen av dessa.
- Riktlinjer för intern kontroll och rapportrutiner har gåtts igenom, med särskild vikt fäst vid
de ovan nämnda fyra riskerna.
- Risk 1, 2 och 4 bedöms kunna kontrolleras med stickprov. För att kvalitetssäkra processen
med stickprov har för var och en av de ovan nämnda riskerna upprättats en skriftlig rutin för
stickprov, som omfattar tidsplan med direktiv för hur stickprovet ska genomföras samt
skriftligt rapportformulär. De interna stickproven ska inom risk 1 genomföras per hel- och
delår, samt inom risk 2 och 4 löpande. Ansvarig på regionförbundet är stabschefen.
- Risk 3 bedöms kunna genomföras löpande, med koppling till budgetprocessen och
ekonomisk uppföljning. Ansvariga på regionförbundet är enhetscheferna.
- Ansvariga personer har stämt av att uppföljning kommer att genomföras med respektive
verksamhet.
- Samtliga interna kontrollrapporter ställs till regiondirektören.
1 (2)
Förbundsstyrelsen 2015-05-28
2015-05-18
Dnr: RFUL 2015/129
Under 2015 kommer stort fokus att ligga på styrning och uppföljning av rutiner. Regionförbundet
har som mål att kontinuerligt hitta förbättringsåtgärder som leder till ökad måluppföljning av den
regionala utvecklingsstrategin.
REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN
Johan Edstav
Förbundsstyrelsens ordförande
Catharina Blom
Regiondirektör
2 (2)
Förbundsstyrelsen 2015-05-28
Loth Hammar
018-18 21 04
2015-05-18
Dnr: RFUL 2015/129
Revisionsrapport. Övergripande granskning av intern kontroll. Yttrande
Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att avge yttrandet
att
Ärende
Regionförbundets revisorer har granskat årsredovisning och bokslut för 2014. I samband med
granskningen har man funnit och lyft fram fyra punkter som avser internkontroll och brister i
skriftlig dokumentation.
Bokslutet behandlades på förbundsfullmäktige 22 april. Förbundets revisorer tillstyrkte att
förbundsstyrelsen beviljades ansvarsfrihet, samt att årsredovisningen godkändes.
Revisorerna föreslår en översyn av de skriftliga rutinerna för intern kontroll, särskilt tidsplanen för
stickprov och den skriftliga dokumentationen av dessa.
Bilaga:
Förslag till yttrande.
1 (1)
Förbundsstyrelsen 2015-05-28
Catharina Blom
018-18 21 03
2015-05-18
Dnr: RFUL 2015/89
RFUL 2015/104
Almi Företagspartner Uppsala AB samt STUNS. Adjungeringar
Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar
att föreslå styrelsen för Almi Företagspartner Uppsala AB att Anna-Lena Jansson, regionförbundet,
adjungeras till styrelsen, samt
att föreslå styrelsen för STUNS att Tomas Stavbom, regionförbundet, adjungeras till styrelsen.
Ärende
Regiondirektör Catharina Blom kommer att ha en tjänstgöringsgrad på 60 procent av heltidstjänstgöring under perioden 2015-09-01—2016-12-31. Hon kommer att fokusera på att vara projektledare för regionbildningen i Uppsala län tillsammans med landstingsdirektören samt på det inåtriktade arbetet på regionförbundet under processen med att bilda region. Regiondirektören lämnar med
anledning av detta vissa externa uppdrag.
1 (1)
Förbundsstyrelsen 2015-05-28
Loth Hammar
018-182104
2015-05-20
Dnr: RFUL 2015/127
Medlemsavgift 2016
Förbundsstyrelsen föreslår att förbundsfullmäktige beslutar
att fastställa medlemsavgiften till 13 728 tkr med fördelning enligt bilaga.
Ärende
Förslag till medlemsavgift 2016 behandlas i ett medlemssamråd den 28 maj och fastställs slutligt av
förbundsfullmäktige den 10 december 2015.
Bilaga:
Förslag till fördelning av medlemsavgift 2016 (bifogas inte här)
1 (1)
Catharina Blom
018-18 21 03
2015-05-20
Underlag inför medlemssamråd den 28 maj om medlemsavgift
för Regionförbundet Uppsala län 2016
Förslag till medlemsavgift 2016 behandlas i ett medlemssamråd och fastställs slutligt av
förbundsfullmäktige den 10 december 2015. Medlemssamrådet lämnar ett förslag till
förbundsstyrelsen den 28 maj. Enligt förbundsordningen ska regionförbundets medlemmar få besked om avgiften till förbundet före juni månads utgång.
De senaste åren har medlemsavgiften räknats upp med 1,5 procent. Samma uppräkning
föreslås för 2016, vilket motsvarar 553 000 kronor. Därutöver finns behov av en viss
uppräkning relaterat till den regionala stödstrukturen för kunskapsutveckling inom
socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård, Almi Företagspartner Uppsala AB,
Uppsala BIO, avslutning av slutförvarsprojektet samt en eventuell ändring i
arvodesreglementet med innebörden att arvode ska betalas även till icke tjänstgörande
ersättare.
Den regionala stödstrukturen för kunskapsutveckling inom socialtjänsten
och angränsande hälso- och sjukvård
Inför medlemssamrådet förra året om 2015 års avgift förutskickades att ytterligare medel skulle behöva tillskjutas inom ramen för medlemsavgiften för att täcka utfasningen
av statliga medel för den regionala stödstrukturen för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Med anledning av förändringar i den
statliga styrningen har personalresurserna för stödstrukturen utfasats tidigare än planerat. Det finns ändå en tydlig förväntan från den statliga nivån att stödstrukturen ska finnas och fungera, inte minst i och med att den nya organisationen för den statliga kunskapsstyrningen nu etableras. Behovet av ytterligare medel för personella resurser utreds under hösten 2015. Då förväntas även förväntningarna från den statliga nivån ha
klarnat.
Inrättandet av en regional stödstruktur för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och
angränsande hälso- och sjukvård startade 2010. Alla län i landet kunde då skicka in en
avsiktsförklaring där länets aktuella förutsättningar och åtaganden beskrevs och därmed
få tillgång till ett statsbidrag.
Förbundsstyrelsen godkände Uppsala läns avsiktsförklaring vid mötet den 10 juni 2010,
avsiktsförklaringen skickades till SKL (Sveriges kommuner och landsting) och statsbidrag erhölls för 2010.
Den regionala stödstrukturen har sedan dess utvecklats via årliga överenskommelser
mellan Socialdepartementet och SKL. Ansvariga utvecklingsledare planerades att fi-
Besöksadress
Kungsgatan 41
Telefon
018-18 21 00
E-post
info@regionuppsala.se
Org. nr
222 000-1511
Postadress
Box 1843, 751 48 Uppsala
Fax
018-18 21 15
Hemsida
www.regionuppsala.se
Postgiro
35 35 16-8
nansieras t.o.m. 2015 med en successiv nedtrappning. Med anledning av förändringar i
den statliga styrningen har finansieringen av stödstrukturen utfasats tidigare än planerat.
Det finns ändå en tydlig förväntan från den statliga nivån att stödstrukturen ska finnas
och fungera, inte minst i och med att den nya organisationen för den statliga kunskapsstyrningen nu etableras. Förordning (2015:155) om statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst träder i kraft 1 juli 2015. I och med det finns
det ett uttalat behov av en regional nivå, såväl som dialogpart som för kunskapsspridning.
Uppdraget från den statliga nivån är:
-
att kunna försörja kommunerna och landstingens verksamheter med att praktiskt
verksamhetsstöd
att medverka till att skapa förutsättningar för en evidensbaserad praktik i hela socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård
att vara en arena för lokala och regionala prioriteringar och strategier inom välfärdsområet
att vara dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning
att utgöra ett utvecklingsstöd för implementering av ny kunskap, t ex nationella riktlinjer och nya metoder
Den regionala stödstrukturen är en virtuell samverkansstruktur som består av professioner, brukarorganisationer, universitet/högskolor, nationella kunskapscentra och andra
FoU-miljöer. I Uppsala län har FoU-stöd vid Enheten för välfärd och FoU-stöd identifierats som nav i den regionala stödstrukturen. Den tidigare regionala utvecklingsledaren
har också haft sin bas där.
Delar av uppdraget kan genomföras inom befintlig budget för FoU-stöd. Utöver detta
beräknas behovet för att långsiktigt kunna genomföra uppdraget till en tjänst, 100 procent med en kostnad på 800 000 kr.
Behov av ytterligare resurser: 800 000 kr
Almi Företagspartner AB
Almi erbjuder rådgivning, lån och riskkapital i företagandets alla faser.
Den 5 februari 2015 beslutade förbundsstyrelsen om fördelning av verksamhetsstöd till
vissa organisationer. Beslutet innebar bland annat att öka anslaget till Almi Företagspartner med 700 000 kr för att möta det anslag som beviljats av moderbolaget. Stödet från regionförbundet uppgår under 2015 till totalt 7 396 362 kr. För att rymma detta
inom ram beslutades att 347 000 kr skulle tillskjutas från anslaget 1:1 regionala
tillväxtåtgärder.
2
Direktiven för 1:1-medlen föreskriver att dessa får användas till projekt i maximalt tre
år. Därför behöver en långsiktig medfinansiering av Almi ske inom ramen för regionförbundets verksamhetsstöd.
Almi huvudkontor har meddelat att erbjudandet till Almi Uppsala län kommer att vara
oförändrat inför 2016.
Behov av ytterligare resurser: 350 000 kr
Uppsala BIO
Uppsala BIO arbetar med att långsiktigt stärka life science sektorns konkurrenskraft
och tillväxt. Har drivits med stöd av Vinnova och regionen sedan 2003.
Enligt en ny finansieringsmodell från Vinnova avtrappas det statliga stödet till Uppsala
BIO samtidigt som den regionala medfinansieringen förväntas öka. Under 2015 och
2016 uppgår anspråket på regionförbundet till 900 000 kr. Nivån ökar sedan till
1 100 000 kr för 2017-2019.
Under 2015 finansieras regionförbundets andel med 700 000 kr från verksamhetstöd
2015 och ytterligare 200 000 kr från anslaget 1:1 regionala tillväxtåtgärder.
Inför 2016-2019 föreslås att hela medfinanseringen täcks av verksamhetsstöd. Villkoren
för medlen regleras i särskilt uppdragsavtal mellan regionförbundet och Uppsala BIO.
Behov av ytterligare resurser: 400 000 kr
Slutförvarsprojektet
Om regionförbundet beslutar att avstå från att fortsätta med informationsinsatser om
slutförvarsetableringen i Forsmark uppstår ett ekonomiskt bortfall för dels 0,45 tjänst,
dels OH-intäkter på ca 100 000 kr. Bortfallet av OH-intäkter kan sannolikt lösas i samband med flytt till nya lokaler hösten 2016. Lönemedlen uppgår till 250 000 kr.
Behov av ytterligare resurser: 250 000 kr
Eventuellt arvode även till icke tjänstgörande ersättare
Förbundsfullmäktige återremitterade den 22 april frågan om ej tjänstgörande ersättares
ersättning. Ärendet kommer att behandlas av förbundsfullmäktige den 10 december.
Inför medlemssamrådet görs uppskattningen att detta skulle medföra en kostnad på
25 000 kr.
Andra faktorer att beakta
Inom ramen för den ordinarie verksamheten sker alltid en rad olika förändringar under
3
året. Följande faktorer kan förutses, men föranleder ingen extra justering av medlemsavgiften.
•
Nya EU-projekt planeras, bland annat ett mobiliseringsprojekt kring socialfonden (ESF). Om detta sjösätts kan förbundet tillföras nya resurser till tjänster och
aktivitetet.
•
Ett regionfondsprojekt (ERUF) kring smart specialisering i Östra Mellansverige
löper från hösten 2015 och hela 2016. Projektet kommer att tillföra förbundet resurser för köp av konsulttjänster och ersättning för viss arbetstid.
•
Pågående projekt Kompetensforum, med stöd av Tillväxtverket avslutas enligt
plan i september 2016. Möjlighet kan uppstå att förlänga projektet året ut.
Sammanlagt behov av ytterligare resurser, inklusive 1,5 procents uppräkning av medlemsavgiften: 2 378 000 kr. Av detta belopp utgör 750 000 kr medel som skulle stärka
verksamhetsstöden, dvs gå direkt till Almi och Uppsala BIO.
Nedan följer en tabell med fördelning av 2016 års medlemsavgift inklusive ovanstående
behov av ökade resurser.
Medlem
Avgift 2015ⁱ
Avgift 2016
Enköping
Heby
Håbo
Knivsta
Tierp
Uppsala
Älvkarleby
Östhammar
Landstinget
1 547 520
515 840
773 760
515 840
773 760
7 608 640
386 880
773 760
23 950 000
1 647 408
549 136
823 704
549 136
823 704
8 099 756
411 852
823 704
25 495 600
Totalt
36 846 000
39 224 000
1) Avgiften 2015 är den faktiska avgiften enligt befolkningssiffror 2014-12-31
4
Förbundsstyrelsen 2015-05-28
Tomas Stavbom
018-18 21 01
2015-05-18
Dnr: RFUL 2015/176
Relation. Medverkan på Relationsdagen 2016.
Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar
att delegera till förbundsstyrelsens ordförande att slutligt godkänna avtal om medverkan på
Relationsdagen 2016.
att bekosta medverkan inom ramen för framtagande av den regionala utvecklingsstrategin.
Ärende
Relationsdagen är den största årligt arrangerade mötesplatsen för företag och beslutsfattare i
Uppsala län, med omkring 1000 deltagare. Dagen anordnas i mars 2016, vilket sammanfaller med
att den nya regionala utvecklingsstrategin finns klar som remissversion. Regionförbundet har
möjlighet att medverka som huvudsponsor av Relationsdagen och ges tillfälle att lansera
utvecklingsstrategin för en viktig målgrupp och informera om den förestående regionbildningen. I
erbjudandet ingår bland annat tillgång till utställningsyta på bottenvåningen av UKK, en egen
huvudföresläsning i stora salen, 30 biljetter och exponering inför och under arrangemanget.
Förutsättningarna för huvudsponsorskap regleras i avtal med Relation. Eftersom några detaljer
återstår att klargöra innan avtalet kan godkännas föreslås att detta delegeras till förbundsstyrelsens
ordförande.
1 (1)
Gudrun Tevell
018 182162
2015-05-02
Dnr: RFUL 2015/119
PM om Regional stödstruktur och FoU välfärd i regionbildning
Uppdrag
Att göra en genomgång av hur verksamheter liknande FoU-stöd och regional
stödstruktur för kunskapsutveckling i Uppsala län hanterats och organiserats, samt
kommunernas inflytande vid de regionbildningar som genomförts.
Metod
-
Inventering av regionernas hemsidor
Telefonintervju med chef el motsv för FoU-verksamhet och/eller regional
stödstruktur
Dokumentgenomgång
Bakgrund
Landstinget i Uppsala län planerar att ansöka om att bilda region från och med 1 januari
2017. Uttryckta ambitioner från regionförbundets politiker är att hela regionförbundet,
inklusive medlemsuppdrag, ska ingå i den nya regionen samt att synergieffekter och inte
organisation ska styra organiserandet.
FoU-stöd är ett medlemsuppdrag som sedan 2011 finns inskrivet i förbundsordningen:
”som en del av medlemsuppdraget bedriva en FoU-stödsverksamhet inom socialtjänsten
och berörda verksamheter inom hälso- och sjukvården”. Grundförutsättningar är att
FoU-stöd inte ska vara en forskande enhet samt att verksamheten vänder sig till
socialtjänsten och de delar av hälso- och sjukvården som samverkar med socialtjänsten.
FoU-stöd har sedan 2011 en av förbundsstyrelsen antagen ledningsstruktur som innebär
att förbundsstyrelsen utgör den politiska styrningen och att det ska finnas en
ledningsgrupp för FoU-stöd bestående av länets socialchefer (eller av socialchef särskilt
utsedd tjänsteman) samt tre tjänstemän från landstinget. Tre professorer, två från
Uppsala universitet och en från Stockholms Socialhögskola är adjungerade. Ordförande
är regiondirektören, föredragande tjänsteman är enhetschefen och sekreterare är en
tjänsteman från Enheten för välfärd och FoU-stöd. Landstinget har för närvarande valt
att endast bemanna en av de tre platserna. Ledningsgruppen har sammaträden 4-5
gånger/år med uppdraget att prioritera och leda FoU-stöds insatser. Ledningsgruppen
godkänner även handlingsplan och verksamhetsrapport inför beslut i förbundsstyrelsen.
Regional stödstruktur för kunskapsutveckling har sitt ursprung i ett nationellt projekt
med start 2010 som ingått i de årliga överenskommelserna mellan Socialdepartementet
Besöksadress
Kungsgatan 41
Telefon
018-18 21 00
E-post
info@regionuppsala.se
Org. nr
222 000-1511
Postadress
Box 1843, 751 48 Uppsala
Fax
018-18 21 15
Hemsida
www.regionuppsala.se
Postgiro
35 35 16-8
och SKL för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och angränsande hälso-och
sjukvård.
Uppdraget till den regionala stödstrukturen är:
-
att kunna försörja kommunerna och landstingens verksamheter med att praktiskt
verksamhetsstöd
att medverka till att skapa förutsättningar för en evidensbaserad praktik i hela
socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård
att vara en arena för lokala och regionala prioriteringar och strategier inom
välfärdsområet
att vara dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör
kunskapsutveckling och kunskapsstyrning
att utgöra ett utvecklingsstöd för implementering av ny kunskap, t ex nationella
riktlinjer och nya metoder
Den regionala stödstrukturen är en virtuell samverkansstruktur som består av
professioner, brukarorganisationer, universitet/högskolor, nationella kunskapscentra och
andra FoU-miljöer.
I Uppsala län har kommunerna identifierat Enheten för välfärd och FoU-stöd som navet
i den regionala stödstrukturen.
Regioner som redan är bildade i landet
Det finns två storregioner, där det skett en länssammanslagning i samband med
regionbildningen – Region Skåne (bildad 1997) och Västra Götalandsregionen (bildad
1999). De första regionerna som bildades med endast ett län var Region Halland och
Region Gotland (2011). Från och med 2015 har ytterligare sex landsting bildat regioner:
Jönköping, Örebro, Gävleborg, Östergötland, Kronoberg och Jämtland-Härjedalen.
2
FoU välfärd och regional stödstruktur för kunskapsutveckling i regionerna
Region Örebro län
Har en Enhet för välfärd och folkhälsa där frågorna är förlagda. Den utgör också den
regionala stödstrukturen för kunskapsutveckling.
Hemsidan
Välfärd och folkhälsa ligger under Regional utveckling.
Förberedelse
En ”Plan för social välfärd” togs fram av regionförbundet. Den gäller 2012-2015 och
har följt med in i regionen.
Det var får början klart uttalat att inget nytt kommunalförbund skulle bildas utan alla
verksamheterna från regionförbundet skulle ingå till Region Örebro län.
Chefen för social välfärd deltog i hela processen. Kommunerna delaktiga. Två externa
processledare ansvarade för processen. 16 delprojekt identifierades.
Gemensamma lokaler utpekades som en viktig faktor i den riskanalys som gjordes
innan regionbildningen.
Genomförande
Vid regionbildningen flyttades hela det tidigare regionförbundet över i en ny
förvaltning, Regional utveckling. Hälften av landstingets samhällsmedicinska enhet har
där utöver kopplats till enheten Välfärd och folkhälsa under Regional utveckling.
Chefen för välfärd och folkhälsa har regional utvecklingsdirektör som närmaste chef.
Regional utvecklingschef lyder direkt under regiondirektören.
Kommunernas inflytande
Ett regionalt samverkansråd har bildats med 33 ledamöter. Åtta ledamöter utses av
regionstyrelsen och två utses av kommunstyrelsen i alla kommunerna (Örebro kommun
tre ledamöter) Rådet är ett organ för information, samråd och samverkan mellan Region
Örebro län och alla kommunerna. Rådet har ingen juridisk status och kan inte fatta
formella beslut som binder medlemmarna.
Nuläge
Fyra specifika underråd till det Regionala samverkansrådet planeras:
-folkhälsa och social välfärd
-trafik
-kultur
-infrastruktur
Chefsgrupper kommer att tillsättas som beredningsorgan till samverkansrådet.
3
Chefen för Välfärd och folkhälsa kommer att vara ordförande i underrådet Folkhälsa
och social välfärd.
Just nu står allt stilla efter ett intensivt arbete innan regionbildningen. Man har inte
gemensamma lokaler ännu. Samverkansstrukturen är inte prövad ännu.
Det regionala samverkansrådet finns inte med i de bilder av organisationen som ligger
på hemsidan.
Råd på vägen
Mobilisera kommunerna!
Våga tänka nytt!
Region Östergötland
Regionförbundet Östsam härbärgerade inte välfärdsfrågor, däremot ingick skolfrågor
och arbetsmarknadsfrågor. Två kommunala organ för FoU välfärd finns istället, FoUcentrum för nio kommuner med Linköping som huvudman och PUFF-enheten (Praktik
Utveckling Forskning Framtid) för fyra kommuner med Norrköping som huvudman.
Länssamordnaren för Östergötland, tillika ansvarig för den regionala stödstrukturen för
kunskapsutveckling, fanns på regionförbundet. Länssamordnaren har uppdraget att hålla
samman huvudmannasamverkan, mellankommunalt, landsting – kommun, såväl politisk
som tjänstemannasamverkan.
Det finns fortfarande ingen övergripande FoU för välfärdsfrågor i länet.
Hemsidan
Via ”Våra webbplatser” och därunder ”Samverkanswebb” hittas ”Kommunsamverkan”
och sakområdessamråd vård och omsorg. Svårt att hitta om man inte vet hur man ska
leta.
Förberedelse
Eftersom FoU-centrum och PUFF-enheten är fristående verksamheter har de inte berörts
av regionbildningen. Kommunerna var ”inte med på tåget” i regionbildningen.
Genomförande
Landstinget ”körde på” och tog det största ansvaret för regionbildningen inkl
organisationen utan något särskilt stor inflytande för kommunerna.
Hela Östsam flyttades in i det som blev regionens hus.
Regional utveckling, folkhälsa och kompetensutvecklingsfrågor fördes över till
regionen som en enhet och välfärdsfrågorna flyttades över till hälso- och sjukvård.
4
Nuläge
FoU-centrum och PUFF finansieras genom avgift från de ingående kommunerna,
baserat på invånarantal. Den sammanhållande funktionen är fortfarande
länssamordnaren, nu i Region Östergötland. Hon får nu alltfler uppdrag inom ren hälsooch sjukvård.
”Samråd vård och omsorg” mellan Region Östergötland och kommunerna i
Östergötland, är en beredning bestående av cheferna från närvårdens FoU-enhet,
kompetens- och utvecklingsforum, FoU-centrum och PUFF-enheten. Samrådet bereder
frågor till LGVO (ledningsgrupp vård- och omsorg) under länets social- och
omsorgsnämnder och regionens hälso- och sjukvårdsnämnd.
Landstinget styr och alla arbetar på landstingets premisser.
Råd på vägen
För att det ska fungera krävs ett bra beslutsforum med en god förankring samt
finansiering utöver de nationella överenskommelserna!
Säkra det primärkommunala inflytandet!
Region Jönköpings län
En FoU-verksamhet FoUrum fanns innan regionbildningen. FoU-rum finansierades
endast av kommunerna men hade en god samverkan med landstinget. FoUrum utgör
den regionala stödstrukturen för kunskapsutveckling.
Hemsidan
Positiv och bra hemsida. Länk till social välfärd på första sidan, lätt att hitta.
Förberedelse
Gemensamt arbete inför regionbildningen. En regionbildningskommitté (kommunalt
forum) bestående av den högsta politiska ledningen från kommuner och landsting
utgjorde en dialogplattform. Det ansågs viktigt att FoUrum inte drunknade i regionen.
FoUrum fanns innan regionbildningen med styrning och ledning i form av en
primärkommunalt samverkansorgan (PKS) för kommunala frågor.
Genomförande
FoUrum har flyttats in intakt med ledning och styrning i Region Jönköpings län. Den
majoritet som fanns under planeringen av regionen beslutade att genomföra en
provperiod på två år för att sedan utvärdera kommunernas inflytande. Om det
kommunala inflytandet har minskat ska ett kommunalförbund bildas.
5
Ett verksamhetsavtal för Primärkommunalt samverkansorgan (PKS) finns.
Arbetsordningen ligger till grund för uppdraget och hur verksamheten styrs och leds.
PKS ska, på kommunernas uppdrag, leda och driva strategiska långsiktiga
primärkommunala frågor som kommunerna prioriterat att samverka kring. Till stöd för
att genomföra uppdraget har PKS ett fåtal tjänstemän, anställda av Region Jönköping
och finansierade inom PKS budget. Verksamheten i PKS organiseras i form av
partnerskap mellan länets kommuner.
Länets kommuner har genom FoUrum bildat ett länsgemensamt utvecklingspartnerskap,
där varje kommuns socialtjänst är en jämbördig ägarpart. Styrningen sker genom en
styrgrupp som utgörs av samtliga socialchefer, aktiva chefsnätverk samt regelbunden
förankring i socialnämndspresidier. Partnerskapet konkretiserar uppdraget till FoUrum,
bidrar med grundfinansiering och deltar aktivt i arbetet.
Nuläge
FoUrum fungerar på samma sätt som innan regionbildningen, men nu inom regionen.
Chefen för FoUrum är direkt underställd regiondirektören. Man trycker starkt på
självständighet.
En nära samverkan sker med hälso- och sjukvården, det är en bra balans. Liksom en
nära samverkan med Futurum (forskning) och Qulturum (utveckling) från det tidigare
landstinget och med universitet och högskolor.
Under Regionstyrelsen finns tre nämnder, Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och
attraktivitet, Nämnden för folkhälsa och sjukvård inkl regionsjukvård, samt Nämnden
för infrastruktur, kommunikationer och kollektivtrafik. Parallellt med Regionstyrelsen
finns ett kommunalt forum där PKS är en del. Kommunalt forum träffas varje månad
och består av två representanter från respektive kommun inom regionen (majoritets- och
minoritetsföreträdare, Jönköpings kommun ges möjlighet att ha två ytterligare
representanter) jämte tre representanter från Regionstyrelsen samt resp ordförande i i de
tre nämnderna. Detta innebär sammanlagt sex personer från regionen. Forumet leds av
Regionstyrelsens ordförande. När man sammanträtt stannar KSO:erna kvar för att
samlas kring sina frågor och fatta beslut om Kommunal utveckling där FoUrum ingår
som den viktigaste verksamheten.
Råd på vägen
Var noga med att definiera och utvärdera den regionala nyttan!
Region Gävleborg
FoU välfärd var en egen del av regionförbundet innan regionbildningen.
6
Hemsidan
Lätt att hitta FoU välfärd, men länken går till den ”gamla” sidan (regionförbundet) som
inte är uppdaterad och inte kommer att uppdateras. En ny egen sida på regionens
hemsida är inte aktuell inom rimlig tid.
Förberedelse
Socialcheferna ville att FoU välfärd skulle vara kvar som egen enhet utanför regionen
med Gävle som värd. Däremot ville såväl den tidigare direktören för regionförbundet
som regiondirektören att FoU välfärd skulle flyttas med in i den nya regionen.
Chefen för FoU välfärd var inte alls med i planeringen, det var däremot chefen för
tillväxtenheten.
Lågt inflytande från kommunerna under förberedelserna. Socialcheferna var inte
delaktiga och tog inte plats.
Genomförande
FoU välfärd har organisatoriskt flyttats över som egen enhet till regionen och finns i
Centrum för kunskapsstyrning tillsammans med samhällsmedicin och CFUG (som i
huvudsak administrerar handledning för läkare under utbildning i samarbete med
Uppsala universitet).
FoU välfärd arbetar utan styrning med det tidigare uppdraget eftersom ledning och
styrning av verksamheten varken är klar eller utsedd ännu.
Ingen skatteväxling gjordes vid regionbildningen vilket medför att kommunerna inte
betalar för FoU välfärd längre. Beslut finns också att den nya organisationen (regionen)
inte får kosta mer än den tidigare trots fler medarbetare.
Nuläge
CFUG och samhällsmedicin har samma chef. Denne och chefen för FoU välfärd lyder
direkt under regiondirektören.
Regionstyrelsen utgör den politiska styrningen för CFUG och samhällsmedicin. För
FoU välfärd finns ännu ingen fungerande politisk styrning. Det finns ett förslag att det
ska bildas en gemensam nämnd som då även ska styra företagshälsan och
hjälpmedelsverksamheten. Förslaget ska vara färdigt till den 1 juni 2015. Nivån på
politikerna är ännu inte klar.
Ett FoU-råd bestående av fem socialchefer fungerar som ett beredningsorgan för FoU
välfärd. Inga forskare finns med i FoU-rådet.
Det finns i dagsläget inget större kommunalt inflytande för någon av de frågor som
överfördes från regionförbundet förutom FoU-beredningen.
7
Regiondirektören träffar kommuncheferna men inte socialcheferna.
Råd på vägen
I region Gävleborg har FoU välfärd administrativt drunknat i den hårt styrda f.d.
landstingsadministrationen. Var vaksam på det!
Ledning och styrning måste vara klar innan verksamhetsövergången!
Region Kronoberg
FoU-miljön i Kronoberg avvecklades redan runt 2010. Den regionala stödstrukturen var
förlagd till regionförbundet.
Hemsidan
Går inte att hitta regional stödstruktur på hemsidan.
Förberedelse
Alla kommuner var inte ”med på tåget” när ansökan lämnades in till regeringen. Därför
rådde stor osäkerhet om en region verkligen skulle bildas. Av den anledningen hade
inga förberedelser alls skett när informationen kom via en debattartikel i juni. Därför
blev förberedelsetiden kort, endast ca sex månader.
Genomförande
Fokus låg mycket på den politiska organisationen. Tjänstemannaorganisationen blev
sekundär. Tjänstemännen är mer skeptiska än politikerna. Allt har gått väldigt fort.
Nuläge
Regional stödstruktur för kunskapsutveckling ligger under Avdelningen för regional
utveckling. Chef är den regionala utvecklingsdirektören. Den ansvarige för regional
stödstruktur är verksamhetschefen för Folkhälsa och social utveckling, tillika chef för
utvecklingsledarna. Politiskt hanteras frågorna i den regionala stödstrukturen i Regional
utvecklingsnämnd, men kan även hanteras i Hälso- och sjukvårdsnämnden. De
regionala folkhälsofrågorna har tagits över i regionen och ligger under Folkhälsa och
social utveckling. Under Regionstyrelsen finns en folkhälsoberedning där chefen för
Folkhälsa och social utveckling är ansvarig tjänsteman.
För regionens FoU-frågor finns i stort sett inget ”U” och någon koppling till
kommunerna finns inte. FoU ligger i hälso- och sjukvårdsbenet under
utvecklingsdirektören som i sin tur ligger under hälso- och sjukvårdsdirektören. Det
finns ett bra samarbete med utvecklingsdirektören, men organisationen har inte hunnit
”sätta sig” ännu.
Ett kommunalt forum inrättas under Regionstyrelsen. Det finns ett
nätverk/ledningsgrupp på tjänstemannanivå. Dessa ses nu över.
8
Det är svårt att säga hur det fungerar, det har gått för kort tid. Nu ska organisationerna
flytta ihop och det finns förhoppningar om bättre känsla av sammanhang efter det.
Råd på vägen
Lägg tid på meningen med förändringen. Det finns ändå ett gyllne tillfälle att göra något
bra. Det är två skilda organisationskultirer som ska föras samman, en relativt
”snabbfotad” och en mindre ”snabbfotad”. Det finns stora möjligheter till frustration
och missförstånd.
Involvera personalen och låt dem vara med i processen. Där finns mycket kunskap om
hur man kan arbeta mer effektivt. Det gjorde man inte i region Kronoberg, utan det var
en väldigt liten klick som arbetade med organisationen. Kanske för att det var kort om
tid?
Region Jämtland Härjedalen
Vid regionförbundet Jämtlands län fanns Enhet för socialattraktion och livsmiljö där
bl. a. social välfärd fanns liksom den regionala stödstrukturen för kunskapsutveckling.
Hemsidan
Hemsidan är under uppbyggnad och beräknas vara klar runt sommaren 2015.
Hänvisning till regionförbundets och landstingets tidigare hemsidor görs.
Förberedelse
Den kommunala nivån varit lågt involverade. Svårt att nå ut i kommunerna och vad
gäller FoU är upplevelsen att de kommunala politikerna (ej socialnämnden) inte förstår
FoU och den regionala stödstrukturen för kunskapsutveckling.
Genomförande
Hela f d regionförbundet har gått över till regionen i en gemensam förvaltning.
För FoU:s del pågår en utredning som skulle varit klar nu, men ska vara klar senast i
augusti med tre förslag
1. Kvar som nu
2. FoU välfärd slås ihop med landstingets FoU
3. Något annat?
Nuläge
Alla är kvar i de gamla lokalerna. Ska flytta ihop (men vill helst inte det).
Behåller den ledning och styrning som varit tidigare tills utredningen är klar.
Chef är chefen för Enheten för attraktion och livsmiljö. Socialcheferna är styrgrupp för
FoU-verksamheten.
9
Regional utveckling har kvar en förvaltningsledning av politiker under regionen.
Råd på vägen
Var med! Håll ögon och öron öppna!
Region Halland
Region Halland var den första regionen som bildades med endast ett län. FoU:s tidigare
delar har delats upp. Landstingets FoUU och FoU välfärd kopplades ihop.
Nuläge
Har fått ett nytt regionalt uppdrag.
Utveckling och tillväxt har till den 1 januari 2015 varit ett område i regionens
organisation. Därunder fanns bl a en avdelning för social hållbarhet som ansvarar för det
regionala arbetet som rör välfärd, social inkludering, skola och utbildning,
sysselsättning, jämlik hälsa, folkhälsa, integration och mångfald. Därunder fanns vård
och socialtjänst. Från den 1 januari 2015 har Utveckling och tillväxt bytt namn till
Regional utveckling, därunder finns fortfarande social hållbarhet. Regional samverkan
vård och socialtjänst har flyttats till Hälso- och sjukvårdsbenet. Där finns även
avdelningen för kunskapsstyrning.
FoU ingår i FoUU som är kopplat till hälso- och sjukvård. Från den enheten kan man
beställa stöd och handledning.
Regionala stödstrukturen för kunskapsutveckling har en egen organisation där hälsooch sjukvården och avdelningen för regional samverkan är representerade.
En chefsgrupp av kommunchefer är uppdragsgivare, socialcheferna ugör den
strategiska gruppen och fastställer utvecklingsplaner de taktiska grupperna för varje
område föreslår och verkställer utvecklingsplanen. Utvecklingsledarna (fasta tjänster)
stödjer de taktiska grupperna. Utöver det finns utvecklare/projektledare för varje
område.
Region Gotland (ej intervju)
Landskapet Gotland utgör en enda kommun, som sedan den 1 januari 2011 heter Region
Gotland. Region Gotland ansvarar för både primärkommunala uppgifter och
landstingskommunala uppgifter som vård och kollektivtrafik. Även det regionala
utvecklingsansvaret ligger på Region Gotland.
Hemsidan
Lätt att hitta
10
Organisering
Sedan den 1 januari 2013 är Region Gotland tillsammans med nio andra kommuner
söder om Stockholm delägare i FoU Södertörn.
FoU-enhetens verksamhetsområden omfattar individ- och familjeomsorgen,
funktionshinder samt socialpsykiatrin och den viktigaste uppgiften är att, genom
fältanknuten forskning, utveckla det sociala arbetet.
Förutom det finns även eget utvecklingsarbete med utvecklingsledare och ett
”kunskapsutvecklingsråd” KUR, bestående av tjänstemän från socialförvaltningen och
hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
Region Skåne och Västra Götalandsregionen
I dessa regioner har kommunförbund bildats där FoU välfärd och regional stödstruktur
finns organiserat.
Slutord
Sammanfattningsvis kan konstateras att de nybildade regionerna ännu inte har prövat
sin planering, inklusive det kommunala inflytandet. Även om organisationerna, både
innan och efter regionbildningen, sinsemellan är olika kan tre tillvägagångssätt skönjas.
Eftersom utgångsorganisationen avsevärt skiljer sig åt kan man bara se dem som
exempel. För Uppsala läns del kan en annan lösning vara mer funktionell.
1. Hela regionförbundet flyttas över som en förvaltning i regionen.
Så har skett i Örebro län och Jämtland-Härjedalen. Styrmodellen och det kommunala
inflytandet i Örebro är inte prövat ännu och Region Jämtland-Härjedalen har endast
bildats ”på pappret”. Utredning pågår som ska vara klar under sommaren 2015.
2. Regionförbundet delas upp i regional utveckling och välfärd.
Välfärdsfrågorna kopplas till hälso- och sjukvårdsbenet i organisationen. Detta gäller i
Östergötland och Kronoberg. Kronoberg hade innan regionbildningen ingen FoU-miljö
för kommunerna. I Östergötland ligger dessa delar av organisationen kvar utanför
regionen. Den regionala stödstrukturens ansvariga tjänstemän uppger att de får alltmer
sjukvårdsfrågor på sitt bord.
När Region Halland bildades flyttades FoU-miljön till landstingets FoUU och försvann
därmed i mängden. En omorganisation för den regionala stödstrukturen genomförs nu
då regional samverkan vård och socialtjänst blir en enhet i hälso- och sjukvårdsbenet
under Utveckling och implementering. Strukturen för den regionala stödstrukturen
förblir intakt.
11
3. I Jönköpings län har hela FoUrum, intakt med ledning och styrning som tidigare,
flyttats in i regionen. Ett Kommunalt forum har bildats som en utlöpare under
Regionstyrelsen. I organisationen finns flera delar som ska säkra det kommunala
inflytandet.
Intervjupersoner:
Region Örebro län: Marie Gustavsson, chef Välfärd och folkhälsa
Region Östergötland: Mats Eriksson, chef FoU-centrum och Mona Krispinsson,
Länssamordnare hälso-och sjukvård socialtjänst
Region Jönköping: Anders Saldner, chef FoUrum,
Region Gävleborg: Annika Almqvist, FoU-chef, forskningsledare
Region Kronoberg: Annika Magnerot, verksamhetschef folkhälsa och social utveckling,
Region Jämtland Härjedalen: Marie Vackermo, forskningsledare
Region Halland: Janet Harrysson f d chef och Gunilla Velin avdelningschef
Avdelningen för regional samverkan vård och socialtjänst
12