Arbetsmaterial
HANDLINGSPROGRAM 2015-2018 Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor HANDLINGSPROGRAM 2015 - 2018 NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Färgelanda Mellerud Trollhättan Vänersborg Förord ia l Handlingsprogrammet är ett politiskt styrdokument för Norra Älvsborgs Räddnings-tjänstförbund och som är upprättat mot bakgrund av kraven i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). I LSO anges som ett nationellt mål att skydda människors liv, egendom och miljö. Lagstiftningen anger även att räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att insatser kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. at er Handlingsprogrammet anger övergripande mål som brutits ner från de nationella målen och som är grundade på den aktuella riskbilden för förbundets geografiska ansvarsområde, vilket omfattar Färgelanda, Mellerud, Trollhättan samt Vänersborgs kommuner. De övergripande målen ligger sedan till grund för de årliga verksamhetsplaner som upprättas i samverkan med samtlig personal, och som styr det dagliga arbetet i förbundet. ts m Handlingsprogrammet omfattar inte de åtgärder som anges i LSO 3kap § 1 och som avser andra olyckor än bränder vilket leder till att förbundets medlemskommuner, på motsvarande sätt, ska upprätta Handlingsprogram för andra olyckor än bränder samt för extraordinära åtgärder och samhällskriser. Ar be Förbundets direktion har beslutat att anta handlingsprogrammet med giltighetstid som omfattar tidsperioden år 2015 – 2018. 2 Handlingsprogram 2015-2018 Innehåll m at er ia l 1. INLEDNING............................................................................................................................................. 5 Nationella mål...................................................................................................................................... 5 Organisation........................................................................................................................................ 5 Politisk direktion.................................................................................................................................. 5 Ledning och administration................................................................................................................. 6 Vision................................................................................................................................................... 6 Enhet Teknik........................................................................................................................................ 7 Enhet Ledningscentral......................................................................................................................... 7 Enhet Beredskap................................................................................................................................. 7 Enhet Samhällsskydd.......................................................................................................................... 7 Enhet Sotning...................................................................................................................................... 7 Kompetens.......................................................................................................................................... 7 Mångfald och jämställdhet................................................................................................................... 7 Ekologisk hållbarhet............................................................................................................................ 8 Samverkan.......................................................................................................................................... 8 Egenkontroll........................................................................................................................................ 8 Uppdrag och geografiskt ansvarsområde........................................................................................... 8 Ar be ts 2. RISKBILD.............................................................................................................................................. 10 Sammanfattning Färgelanda............................................................................................................. 10 Sammanfattning Mellerud................................................................................................................. 10 Sammanfattning Trollhättan...............................................................................................................11 Sammanfattning Vänersborg..............................................................................................................11 Riskbilden inom förbundets geografiska ansvarsområde ................................................................. 12 3. TILLFREDSTÄLLANDE OCH LIKVÄRDIGT SKYDD MOT OLYCKOR............................................. 13 Sammanfattning om tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor............................................. 13 4. EFFEKTIVITET.................................................................................................................................... 14 Sammanställning om effektivitet........................................................................................................ 14 5. VERKSAMHETSMÅL........................................................................................................................... 15 Övergripande mål.............................................................................................................................. 15 Säkerhetsmål och prestationsmål..................................................................................................... 15 6. ENHET FÖR TEKNIK.......................................................................................................................... 18 Mål för Teknikenheten....................................................................................................................... 18 Resurser ........................................................................................................................................... 18 Intern resurs...................................................................................................................................... 18 Extern resurs..................................................................................................................................... 19 Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 3 Innehåll at er ia l 7. ENHET FÖR BEREDSKAP................................................................................................................. 20 Mål för Beredskapsenheten.............................................................................................................. 20 Ledning av räddningstjänst............................................................................................................... 20 Samverkan med andra kommuner, statliga myndigheter och enskilda............................................. 21 Förmåga............................................................................................................................................ 21 Funktionsförmåga.............................................................................................................................. 22 Specialiseringsförmåga..................................................................................................................... 23 Räddningsstyrkor.............................................................................................................................. 23 Brandvattenförsörjning...................................................................................................................... 23 Kompetenskrav................................................................................................................................. 24 Hamnar och deras gränser i vattnet.................................................................................................. 25 Varning och information till allmänheten............................................................................................ 25 Räddningstjänst under höjd beredskap............................................................................................. 25 m 8. ENHET FÖR LEDNINGSCENTRAL.................................................................................................... 26 Mål för Ledningscentralsenheten...................................................................................................... 26 Alarmering......................................................................................................................................... 26 Kompetenskrav................................................................................................................................. 27 Ar be ts 9. ENHET FÖR SAMHÄLLSSKYDD....................................................................................................... 28 Mål för Samhällsskyddsenheten....................................................................................................... 28 Organisation och planering............................................................................................................... 28 Samverkan med andra kommuner, statliga myndigheter och enskilda............................................. 28 Förebygga brand och skador till följd av brand................................................................................. 29 Information och rådgivning................................................................................................................ 29 Utbildning.......................................................................................................................................... 29 Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor............................................................................................. 30 Tillsyn enligt lag om brandfarliga och explosiva varor....................................................................... 30 Eldningsförbud.................................................................................................................................. 30 Skydd mot andra olyckor................................................................................................................... 31 Kompetenskrav................................................................................................................................. 31 Olycksundersökning.......................................................................................................................... 32 10. ENHET FÖR SOTNING..................................................................................................................... 33 Mål för Sotning.................................................................................................................................. 33 Kompetenskrav................................................................................................................................. 33 Egen sotning..................................................................................................................................... 34 AVTAL................................................................................................................................................ 35 Släck- och räddningsavtal................................................................................................................. 35 Övriga avtal....................................................................................................................................... 36 11. BILAGOR........................................................................................................................................... 37 4 Handlingsprogram 2015-2018 1 Inledning er ia l Lag (2003:778) om skydd mot olyckor beskriver de nationella målen som ligger till grund för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds Handlingsprogram 2015 - 2018 på följande sätt: 1 kap 1 § Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 1 kap 3 § Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. ts m Bestämmelserna i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, 3 Kap. 3§, anger att ”en kommun ska ha ett Handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser”. Nationella mål at Medborgarnas trygghet och säkerhet står i fokus och har blivit en allt viktigare fråga för staten och för kommuner och landsting. I propositionen ”Reformerad räddningstjänstlagstiftning” skriver regeringen att ”det måste bli färre som dör, färre som skadas och mindre som förstörs”. För att uppnå detta mål måste antalet olyckor och allvarliga samhällsstörningar minimeras och dessutom måste åtgärder vidtas så att konsekvenserna av de händelser som trots allt inträffar blir så små som möjligt. Samtidigt ställs kravet på samhället att ha en god beredskap för effektiva insatser vid olyckor och allvarliga störningar i samhället. Ar be Handlingsprogrammet ska ses som ett övergripande dokument om hur förbundet ska uppnå de nationella målen, kunna ge information till den enskilde och även användas som underlag för statens tillsyn. Detta handlingsprogram ersätter tidigare handlingsprogram från 2011-12-14 och gäller för mandatperioden 2015-2018. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds organisation Politisk direktion Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, nedan kal�lat NÄRF, styrs politiskt av en direktion bestående av 6 ledamöter och 6 ersättare. Trollhättans stad och Vänersborgs kommun har två representanter vardera medan Färgelanda och Melleruds kommuner har en representant vardera. Direktionen har antagit närmare riktlinjer som anges i Förbundsordningen, reviderad 2014-12-12. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 5 Vision er •Trygghet •Säkerhet •Omtanke •Kvalité ia l NÄRF har uttryckt en vision, att ”ingen människa ska omkomma på grund av brand eller annan olyckshändelse”. Anställda inom Förbundet ska verka för att nå visionen och arbetet de anställda genomför ska genomsyras av: m NÄRF leds av en Förbundschef som tillika är Räddningschef. Förbundschefen är anställd av direktionen. I förbundet finns även en Stf. Förbundschef/ Räddningschef tillika produktionschef, en ekonomichef/biträdande förbundschef, och en Stf produktionschef vilka tillsammans utgör förbundsledningen. Förbundsledningens uppgift är att leda verksamheten utifrån fastställda mål, genom personal- och ekonomiadministration, budgetarbete, planering och uppföljning. Under produktionschefen finns enhetschefer för teknik, ledningscentral, beredskap, samhällsskydd och sotning. Dessa befattningar utgör - tillsammans med Stf. Produktionschefen en produktionsledning, vars uppgift är genomföra de uppgifter som förbundsledningen beslutat. Förbundets stab lyder under produktionschefen och är en central del i förbundets verksamhet och innefattar en Stf. produktionschef, personalstrateg, ekonomiadministratör, löneassistent och förvaltningsassistent. Dessa funktioner utgör en servicefunktion till organisationens totala verksamhet. at Ledning och administration ts DIREKTION Förbundschef Ekonomichef Ar be Förbundsledning Förbundschef Ekonomichef Produktionschef Stf. Produktionschef Produktionschef Produktionsledning Produktionschef Stf. Produktionschef Enhetschefer Enhet Teknik Enhet Beredskap Enhet Ledningscentral Figur 1 Struktur över organisationen i NÄRF 6 Handlingsprogram 2015-2018 Stab Stf. Produktionschef Personalstrateg Ekonomiadministratör Löneassistent Förvaltningsassistent Enhet Samhällsskydd Enhet Sotning Enhet Ledningscentral ia l Enheten för Samhällsskydd ansvarar för rådgivning, tillsyn och olycksundersökning enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt samtliga tillstånds- och tillsynsärenden enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Enheten arbetar även med övrig förebyggande verksamhet såsom brandskydds utbildning, informatörsverksamhet, remissyttrande och övrig kommunalsamverkan. Enhet för Samhällsskydd ska ge människor, egendom och miljö ett tillfredsställande skydd mot olyckor. Den enskildes förmåga att medverka till ett säkrare samhälle, ska stärkas. Enheten består av enhetschef, två brandingenjörer, två tillsynsförrättare och en extern utbildare/tillsynsförrättare Enhet Sotning Enheten för Sotning ansvarar för rengöring och brandskyddskontroll enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Omfattningen av verksamheten är Trollhättans Stad samt Färgelanda kommun. Skorstensfejare och tekniker utgör en viktig del i det brandförebyggande arbetet och är även en operativ resurs vid olika typer av insatser, t ex; Förstainsatsperson vid brand samt vid IVPA (I väntan på Ambulans). Enheten består av Enhetschef samt 3 skortensfejartekniker och 4 skorstensfejare. Ar be Enhet Beredskap ts m Enheten för Ledningscentralen ansvarar för mottagande av larm, utalarmering samt operativt stöd till räddningsledaren enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Ledningscentralen deltar även i förberedande åtgärder i form av insatsplanering och stabsutveckling. Förbundets ledningscentral säkerställer en bättre helhetsbild och ett effektivt resursutnyttjande inom förbundets geografiska område. Förbundets ledningscentral är bemannad dygnet runt. Enheten består av Enhetschefen och 6 Inre befäl. Enhet Samhällsskydd er Enheten för teknik ansvarar för behovsinventering, investeringar, metodutveckling, inköp av material och utrustning, underhåll av fordon m.m. I samverkan med fastighetsägare ansvarar enheten för planering av det löpande underhållet av förbundets fastigheter. Enheten ansvarar för omvärldsbevakning inom området teknikutveckling för att säkerställa och öka förbundets möjligheter att bistå samhället med en effektiv räddningstjänst. Enheten består av Enhetschef, fordonsansvarig, servicetekniker samt ett yttre befäl. at Enhet Teknik Enheten för Beredskap ansvarar för den livräddande och skadeavhjälpande verksamheten enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Enheten ska hålla resurser för skadeavhjälpande insatser vid olyckor eller överhängande fara för olyckor. Enheten skall även öka den enskildes tillit till förbundets och den egna förmågan att bistå samhället, då räddningstjänst eller annan krissituation föreligger. Beredskapspersonal skall agera snabbt och effektivt vid räddningstjänstuppdrag och professionellt i kontakten med medlemskommunernas invånare och besökare. I förbundet finns 9 brandstationer varav två heltidsstationer och 7 stationer med arvodesanställda brandmän. Enheten består av Enhetschef, Yttre befäl, 15 styrkeledare (h) och 50 brandmän (h) samt 30 styrkeledare (d) och 105 brandmän (d). Kompetens Kompetens och kunskap är en grundförutsättning för utveckling av verksamheten och NÄRF strävar efter att bygga arbetslag med bred kompetens. Fördjupning av kunskaper och kompetens sker utifrån intresse och lämplighet samt utifrån samhällets och verksamhetens behov. Mångfald och jämställdhet NÄRF arbetar för en ökad jämställdhet och mångfald som en grund för utveckling av verksamheten. Perspektivet är viktigt för att öka kompetensen hos personalen och förtroendet gentemot medlemskommunernas invånare. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 7 Uppgifter om samverkan med andra kommuner, statliga myndigheter och enskilda skall ingå i handlingsprogrammet. Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Organisationens enheter och stab arbetar med intern egenkontroll och uppföljning för att säkerställa att verksamheten uppfyller de mål - och verksamhetsuppdrag som är planerade för varje enhet och stab. Resultatuppföljning sker i förbundets verksamhetssystem för ekonomisk redovisning och i Daedalos. m Förbundet samverkar med medlemskommunerna i bygg-, miljö- och samhällsplaneringsfrågor. Samverkan sker med remissyttranden samt deltagande vid möten och delaktighet i byggprocessen. Samverkan sker även med statliga myndigheter som polismyndigheten och Länsstyrelsen gällande remissyttranden av olika ärenden. Samverkan mellan andra kommunala räddningstjänster sker för att utbyta erfarenheter och kunskap via samverkans- och nätverksmöten, seminarier och utbildningar. ia l Samverkan med andra kommuner, statliga myndigheter och enskilda. er NÄRF arbetar aktivt med att bedriva en ekologiskt hållbar utveckling. Detta innebär en ökad helhetssyn där hänsyn till ekologiska förutsättningar förenas med en ekonomisk, teknisk och social utveckling. De övergripande målen för ett ekologiskt hållbart samhälle är att skydda miljön och människors hälsa, att använda jordens resurser effektivt och att nå en hållbar försörjning. Förslag till verksamhetsplan utarbetas årligen av produktionschefen, enhetschefer och stabspersonal utifrån beslutat handlingsprogram. Planen presenteras för förbundschef för fastställande. Förbundets verksamhet följs upp i samband med mål – och verksamhetsuppdragsplanen för innevarande år. Uppföljningen avseende tillsynsplan, prognoser, avvikelser samt resultat för respektive enhet och stab redovisas skriftligen i månadsrapport, tertialrapport och årsbokslut och sammanställs av produktionschefen. Resultatet redovisas till ekonomichef och förbundschef samt vidare till direktionen. at Ekologisk hållbarhet Ar be ts Samverkan mellan olika aktörer bygger kunskap och är en grundförutsättning för effektiva samverkansinsatser, oavsett om insatserna gäller olyckor eller samhällsstörningar av olika slag. NÄRF strävar efter att medverka till en utökad samverkan mellan länets räddningstjänstorganisationer men även andra myndigheter som ingår i det nationella krishanteringssystemet. Syfte med samverkan är att åstadkomma ett säkert och tryggt samhälle. Med säkerhet menas ett tillstånd där olyckor förhindras och skador begränsas genom att människor, system och miljöer samverkar. Egenkontroll Kommunen ska genom egenkontroll följa upp och utvärdera den egna verksamheten. (prop. 2002/03:119 s.73). 8 Handlingsprogram 2015-2018 Uppdrag och geografiskt ansvarsområde för NÄRF NÄRF ansvarar för att fullfölja de skyldigheter som vilar på medlemskommunerna enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, förutom vad som sägs om ”andra olyckor än bränder” i 3 kap 1 § första stycket, samt tillhörande förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Ansvaret gäller även tillståndsprövning och tillsyn enligt lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Förbundet ansvarar också för sotning och brandskyddskontroll enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, i kommunerna Trollhättans Stad och Färgelanda kommun. Frågor om rengöring(sotning) och brandskyddskontroll för övriga medlemskommuner regleras i särskilda avtal för respektive kommun. NÄRF biträder dessutom medlemskommunerna med kompetens kring brand och säkerhetsfrågor genom remissyttranden inom plan- och bygglagen, miljöbalken och socialtjänstlagen. sjuktransportverksamhet, stöd till andra förvaltningar och myndigheter i akuta situationer och utbildning av medlemskommunernas anställda i brandskydd och hjärt- och lungräddning. Det geografiska ansvarsområdet för NÄRF begränsas av kommungränserna för Färgelanda, Mellerud, Trollhättan och Vänersborg. Inom det området utefter strandlinjen i Vänern ansvarar NÄRF för räddningsinsatser enligt Lag (2003:778) om skydd ia l I NÄRF´s uppdrag ingår utöver ovan nämnda bastjänster, rätten att utföra andra uppgifter som ansluter till ovanstående lagstiftning eller på annat sätt ansluter till säkerhet och trygghet i kommunerna, och som reglerats i avtal. Exempel på sådana uppgifter är akut restvärdesräddning, förmedling av automatiska brandlarm, nödvändiga saneringsarbeten efter olycka, uppdrag för NU-sjukvården med insatser i väntan på ambulans, stöd till ambulansverksamhetens at er Trygghet • Säkerhet • Omtanke • Kvalité Mellerud ts Högsäter m Åsensbruk Färgelanda Ar be Brålanda Vänersborg Vargön Trollhättan Sjuntorp Inre befäl i LC Yttre befäl Räddningschef i beredskap FIP i Mellerud Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 9 2 Riskbild Ar be er ts m Varje kommuns riskbild har presenterats utifrån uppgifter hämtade från statistik och analysverktyget (IDA). För de år IDA saknar statistik för de räddningstjänster som jämförs, har den tillgängliga statistiken används. Där automatlarm ej brand/gas, trafikolycka och brand ej i byggnad är fler än de jämförbara kommunerna medan brand i byggnad är jämförbart med Orsa kommun men dock högre än de andra kommunerna. De flesta automatlarm sker på kemisk industri, övrig vårdbyggnad, åldringsvård och skola. Statistiken visar att automatlarm har minskat drastiskt sedan år 2002 och håller sig runt 20 automatlarm per år. Trafikolyckorna i Färgelanda kommun har minskat till cirka hälften med ungefär 15 olyckor per år. De trafikolyckor som sker i Färgelandas kommun sker uteslutande med personbilar, därefter kommer olyckor med djur, lastbilar ej med farligt gods, moped och buss. Antalet brand ej i byggnad visar statistiken att olyckorna har varierat med tiden med en minskad trend t.o.m. år 2011 för att öka ingen. Antalet brand ej i byggnad uppnår ca 15 stycken per år. De bränder ej i byggnad som sker i Färgelandas kommun sker främst i annat objekt som kan vara tex. miljöstation, upplag och med mera, personbilar och ej trädbevuxen mark. Sedan år 2003 har brand i byggnad skett ungefär 10 gånger per år. Trenden av brand i flerbostadshus är väldigt låg och det sker max 2 olyckor per år. Medan trenden av villabrand har varierat i antal men att det har varit en liten minskande trend se senaste åren. Statistiskt sker brand i villor cirka 5 gånger per år. at För att NÄRF ska kunna definiera lokalt anpassade verksamhetsmål och uppfylla de nationella målen, gällande tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor (1kap 1§ LSO), kommer en överskådlig riskbild att presenteras för varje medlemskommun i NÄRF. En mer detaljerad riskbild över varje kommun finns i bilagan ”Nulägesinventering – Statistisk underlag till Handlingsprogrammet 2015-2018”. ia l Handlingsprogrammet ska ange bland annat de risker som finns i kommunen som kan leda till räddningsinsatser samt att kommunen ska genomföra en riskinventering och en riskanalys med åtföljande riskbedömning. Detta är en förutsättning för att kommunen ska kunna planera för hur säkerhetsarbetet skall ordnas. (LSO kap 3 8§, prop. 2002/03:119 s.48,107) Jämförelser mellan kommunerna har gjorts enbart utifrån enligt Sveriges kommuner och Landstings kommungruppsindelning (SKL) samt med jämförbart invånarantal. Jämförelser mellan räddningstjänstförbunden har gjorts utifrån likvärdiga räddningstjänstförbund med jämförbart invånarantal. Arbetet omfattar inte en fullständig analys. Sammanfattning Färgelanda Färgelanda kommuns riskbild visar överskådligt att räddningsinsatserna är ca 70 stycken per år. Jämförelsen med likvärdiga kommuner visar att Färgelanda kommun har ungefär lika många insatser per 1000 invånare och år, förutom år 2002. När statistiken bryts ner ytterligare visar den att de mest frekventa olyckstyperna fördelar sig över automatlarm ej brand/gas, trafikolycka, brand ej i byggnad och brand i byggnad. 10 Handlingsprogram 2015-2018 Sammanfattning Mellerud Riskbilden för Mellerud kommun visar överskådligt att räddningsinsatserna är ca 100 stycken per år. Jämförelsen med likvärdiga kommuner visar att Melleruds kommun har ungefär lika många insatser per 1000 invånare och år, förutom år 2009 och 2010 ia l er m De flesta automatlarm sker på åldringsvård, skolor, annan tillverkningsindustri och övrig vårdbyggnad. Statistiken visar att automatlarm har varierat med tiden men att de har minskat de senaste åren och håller sig vid cirka 30 automatlarm per år. Trafikolyckorna i Melleruds kommun har ökat med nästan det dubbla till cirka 25 olyckor per år. De trafikolyckor som sker i Melleruds kommun sker uteslutande med personbilar, därefter kommer lastbilar ej med farligt gods, viltolyckor och moped. Antalet brand ej i byggnad har varierat med tiden men de senaste åren är det cirka 15 stycken per år i antal. De bränder ej i byggnad som sker i Melleruds kommun sker främst i annat objekt som kan vara tex. miljöstation, upplag med mera, personbilar, ej trädbevuxen mark. Brand i byggnad i Melleruds kommun har förändrat sig över tiden och varit varierande men olyckorna har stadigt ökat och håller cirka 15 olyckor per år. De flesta bränder i byggnad som sker i Melleruds kommun är uteslutande i villor. att automatlarm håller sig konstant mellan cirka 250 till 325 automatlarm per år. De senaste tre åren har brand ej i byggnad minskat till ca 80 per år. Dock har brand ej i byggnad understigit 80 per år förutom år 2002 och 2012. De bränder ej i byggnad som sker i Trollhättan Stad sker främst i annat som är miljöstation och upplag. Samt i personbilar och ej trädbevuxen mark. Trafikolyckorna i Trollhättans kommun har ökat med nästan det dubbla till cirka 110 olyckor per år. De trafikolyckor som sker i Trollhättans kommun sker oftast med personbilar, därefter kommer lastbilar ej med farligt gods, motorcykel och moped. Brand i byggnad i Trollhättans kommun har förändrat sig över tiden men har de sista fyra åren vara konstant på 50 olyckor per år. De flesta bränder i byggnad som sker i Trollhättans Stad sker i flerbostadshus och i villor. Trenden av brand i flerbostadshus har ökat och sker med cirka 20 olyckor per år. Trenden av villabrand har varierat i antal men är minskande och ligger på ungefär 10 olyckor per år. at då det var fler insatser i Mellerud. När statistiken bryts ner ytterligare visar den att de mest frekventa olyckstyperna fördelar sig över automatlarm ej brand/gas, trafikolycka, brand ej i byggnad och brand i byggnad. Där automatlarm ej brand/gas, brand ej i byggnad och brand i byggnad är likvärdigt eller bättre än jämförbara kommuner medan trafikolycka ligger i överkant av de jämförbara kommuner. Sammanfattning Vänersborg Ar be ts Vänersborgs kommuns riskbild visar överskådligt att räddningsinsatserna är ca 325 stycken per år. Jämförelsen med likvärdiga kommuner visar att Vänersborgs kommun har färre insatser per 1000 invånare och år. När statistiken bryts ner ytterligare visar den att de mest frekventa olyckstyperna fördelar sig över automatlarm ej brand/gas, brand ej i byggnad, trafikolycka och brand i byggnad. Där alla de fyra olyckstyper är färre per 1000 invånare jämfört med de likvärdiga kommunerna. Sammanfattning Trollhättan Riskbilden för Trollhättans Stad visar överskådligt att räddningsinsatserna är ca 600 stycken per år. Jämförelsen med likvärdiga kommuner visar att Trollhättans stad har fler insatser per 1000 invånare och år. När statistiken bryts ner ytterligare visar den att de mest frekventa olyckstyperna fördelar sig över automatlarm ej brand/gas, brand ej i byggnad, trafikolycka och brand i byggnad. Där både automatlarm ej brand/gas och brand ej i byggnad är högre än de jämförbara kommunerna. De flesta automatlarm sker i övrig vårdbyggnad, skola, metall/maskinindustri och handel. Statistiken visar De flest automatlarm sker på övrig vårdbyggnad, skola, åldringsvård, annan tillverkningsindustri och kriminalvård samt att statistiken visar att automatlarm har varierat med tiden men, att de senaste åren har ökat och håller sig mellan vid cirka 130 automatlarm per år. Antalet brand ej i byggnad visar statistiskt att olyckorna har varierat med tiden men att de under de senaste åren legat stabilt ungefär med 50 olyckor per år. De bränder ej i byggnad som sker i Vänersborgs kommun sker främst under benämningen annat som Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 11 Riskbilden inom förbundets geografiska ansvarsområde ia l er Gällande befolkningsförändringen inom NÄRF anger statistiken att några kommuner har en minskade invånarantal medan andra kommuner har en ökande prognos för invånarantal. Vid en linjär minskning eller ökning av olyckorna i förhållande till antal invånare till år 2030 kan man anta att olyckorna kommer att öka inom NÄRF. Färgelanda och Mellerud kommer statistiskt att ha minskade olyckor medan Trollhättan och Vänersborg kommer ha ökande olycksstatistik. Inom NÄRF kommer automatlarm öka med 112 stycken per år, trafikolyckor kommer öka med 47 stycken per år, bränder ej i byggnad kommer öka med 33 stycken per år och brand i byggnad kommer öka med 21 stycken per år. ts m Inom NÄRF´s geografiska område finns omkring 109 000 invånare fördelade i ett antal tätorter och landsbygder. De största tätorterna är Trollhättan och Vänersborg, övriga tätorter är Mellerud och Färgelanda. objekt som kan vara t.ex. miljöstation, upplag och med mera, personbilar, ej trädbevuxen mark samt containrar. Antalet brand ej i byggnad i NÄRF varierar men kommer troligen att vara omkring 160 stycken per år. De bränder i byggnad som sker inom NÄRF varierar för de olika kommunerna. Främst sker de i bostadsbebyggelse, såsom villor och flerbostadshus. Antalet brand i byggnad i NÄRF varierar men kommer troligen att ligga på omkring 110 stycken per år. at ex miljöstation och upplag samt buss m.m. Därefter kommer brand av personbil, ej trädbevuxen mark och container. Trafikolyckorna i Vänersborg kommun har ökat med nästan det dubbla till cirka 60 olyckor per år. De trafikolyckor som sker i Vänersborg kommun sker uteslutande med personbilar, därefter kommer lastbilar ej med farligt gods, motorcykel och moped. Brand i byggnad i Vänersborg kommun har förändrat sig över tiden, men har den senaste tiden minskat till cirka 35 olyckor per år. De flesta bränder i byggnad som sker i Vänersborg kommun sker i flerbostadshus och i villor. Trenden av brand i flerbostadshus har ökat och det sker cirka 10 olyckor per år. Trenden av villabrand har varierat i antal men ligger på ungefär 10 olyckor per år. Ar be Riskbilden ser ungefär likadan ut inom hela ansvarsområdet. De övergripande olyckstyperna är automatlarm ej brand/gas, trafikolycka, brand ej i byggnad och brand i byggnad. För alla kommuner inom NÄRF är den likvärdiga riskbilden jämförbar med likvärdiga kommuner. Dock är antalet automatlarm högre i NÄRF jämfört med andra kommuner. De flest automatlarm inom NÄRF sker på övrig vårdbyggnad, skola, tillverkningsindustri och åldringsvård. Antalet automatlarm i NÄRF varierar men kommer troligen att ligga på omkring 470 automatlarm per år. De trafikolyckor som sker inom NÄRF sker oftast med personbilar. Därefter sker det med lastbilar ej med farligt gods, moped och motorcykel och olyckor med djur. Antalet trafikolyckor i NÄRF varierar men kommer troligen att ligga på omkring 210 stycken per år. De bränder ej i byggnad som sker inom NÄRF sker främst i annat 12 Handlingsprogram 2015-2018 Det finns många fler faktorer som spelar in när det gäller olycksbilden i kommunerna än bara personantal. Om en bedömning enbart görs med denna faktor innebär det att till år 2030 kommer olyckorna, för de fyra mest frekventa olyckorna, att öka från cirka 950 stycken per år till 1163 stycken inom hela förbundet. Vilket är en ökning med cirka 22 %. Då de fyra mest frekventa olyckorna utgör cirka 83 % av olyckorna inom förbundet innebär det att den totala ökningen av antalet olyckor, med linjär ökning, kommer att stiga från cirka 1150 olyckor per år till cirka 1400 olyckor per år. 3 Tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor at er Gällande fördjupad olycksundersökning genomför NÄRF allt mindre antal undersökningar än de jämförbara räddningstjänsterna. NÄRF har genomfört sex stycken och bör genomföra mellan 5 - 10 undersökningar per år för att uppnå likvärdigt skydd mot olyckor. Detta kan dock variera beroende på vilka olyckstyper som sker under året. Då de jämförbara förbunden enbart har valts ur ett invånarperspektiv är det svårt att jämföra exakt dessa tre förbunden med varandra. Gällande för tillsyn, enligt 2 kap. 2§ och 2 kap. 4§, är det beroende på hur många objekt som finns i kommunen samt hur ägare eller nyttjanderättshavare till dessa sköter sitt brandskydd. Utbildningsnivån påverkas av hur många som vill utbildas samt av trender. För fördjupade olycksundersökningar påverkas det av vilka olyckor som skett i förbundet samt vilka nivåer räddningstjänstförbunden har angett för att en sådan undersökning ska ske. ts m Enligt statistiken genomför NÄRF fler tillsyner, enligt 2kap. 2§, på byggnader och anläggningar jämfört med de jämförbara räddningstjänsterna. Fortsättningsvis bör NÄRF genomföra cirka 225 tillsyner per år och kommer därmed uppnå ett likvärdigt skydd mot olyckor för kommuninvånarna. Genom åren har NÄRF påpekat flest brister vid tillsyn, förutom för år 2010, men under samma period utfärdades minst antal förelägganden. Gällande tillsyn enligt 2kap. 4§ genomför NÄRF mindre antal tillsyner än de jämförbara räddningstjänsterna. NÄRF bör genomföra cirka 3-5 tillsyner per år enligt 2kap. 4§ för att uppnå likvärdigt skydd mot olyckor. ia l Att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Skyddet ska innefatta inte bara räddningsinsatser utan även olycksförebyggande åtgärder. (LSO 1kap. 1§, prop. 2002/03:119 s.132) Ar be Då siffrorna för utbildning av enskilda personer, vid NÄRF är en uppskattning är det svårt att jämföra detta med likvärdiga räddningstjänster. NÄRF bör utbilda cirka 4000-6000 personer per år för att uppnå likvärdigt skydd mot olyckor. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 13 4 Effektivitet Sammanställning om effektivitet at er längre körtid. Mellan tiden 2 till 15 minuter finns skillnader medupp till cirka 14 % fler insatser där NÄRF och Dala Mitt kommer fram till skadeplats snabbare vid samma tid som Medelpad. Detta innebär att NÄRF och Dala Mitt har cirka, mellan tiden 2-15 minuter, en till två minuter snabbare körtid till en skadeplats än Medelpad. NÄRF har under de senaste åren haft en oförändrad körtid. m För att NÄRF ska kunna definiera lokalt anpassade verksamhetsmål och uppfylla de nationella målen, gällande effektivitet (1kap 3§ LSO), kommer en sammanfattning av effektivitet att presenteras för de jämförbara räddningstjänsterna. En mer detaljerad jämförelse över räddningstjänsterna finns i Nulägesinventering – Statistisk underlag till Handlingsprogrammet 2015-2018. ia l Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Snabbhet anses vara ett självklart mål för effektivitet men även utbildning, övning, utrustning, ledning och samverkan kan vara väsentliga. (LSO 1kap. 3§, prop. 2002/03:119 s.44) Insatstiden för NÄRF är lägre än för de jämförbara räddningstjänstförbunden. Mellan tiden 4 till 19 minuter finns skillnader upp till cirka 17 % fler insatser som NÄRF kommer fram till skadeplats och kan påbörja insatsen snabbare vid samma tid som Medelpad och Dala Mitt. Detta innebär att NÄRF har cirka, mellan tiden 4-19 minuter, en till två minuter snabbare insatstid vid en skadeplats än Medelpad och Dala Mitt. NÄRF har under de senaste åren haft en marginell förändrad insatstid. Ar be ts Genomsnitt från år 2010-2013 visar att NÄRF har haft en lägre responstid än jämförbara räddningstjänstförbunden. För anspänningstiden 5 till 15 minuter finns skillnader med upp till cirka 10 % fler insatser som NÄRF anländer till på samma tid Vilket i tid innebär att NÄRF kan komma ungefär 1-1,5 minuter snabbare fram till en skadeplats än de jämförbara förbunden. NÄRF har mellan år 2010 och 2013 minskat responstiden marginellt vid tiden 7 minuter och framåt. Jämförs anspänningstiden mellan de tre förbunden så har NÄRF och Räddningstjänsten Medelpad likvärdiga anspänningstider medan Räddningstjänsten Dala Mitt blir likvärdig vid cirka tiden 4 minuter. Mellan tiden 1 till 4 minuter finns skillnader med upp till cirka 25 % fler insatser där NÄRF lämnar stationen vid samma tid som Dala Mitt. NÄRF har från år 2010 minskat anspänningstiden vilket innebär att NÄRF lämnar brandstationerna, mellan tiden 1-5 minuter, cirka 30-60 sekunder snabbare från år 2010. NÄRF och Räddningstjänsten Dala Mitt har likvärdiga körtider medan Räddningstjänsten Medelpad har 14 Handlingsprogram 2015-2018 Då jämförbara förbund enbart har valts ur ett invånarperspektiv är det svårt att jämföra exakt dessa tre förbunden med varandra. Gällande responstiden är handlingstiden från SOS en avgörande faktor när brandstationen får sitt larm. Anspänningstiden påverkas av om förbunden har fler deltidstationer samt vart deltidsbrandmännen bor i förhållande till deltidsstationen. För körtiden är det samhällsstrukturen i förbundet som vägar, trafikled, korsningar, rondeller, hastighetsminskade åtgärder (vägbulor), förbundets geografiska storlek samt placering av brandstationerna som påverkar körtiden. Alla dessa delmoment påverkar räddningstjänstförbundens effektivitet. 5Verksamhetsmål ia l De nationella målen, som anges i LSO 1 kap. 1§ och 3§, är av riktningsgivande och övergripande karaktär som ska i sin tur brytas ner, konkretiseras och förtydligas till lokalt anpassade verksamhetsmål. Även bör det anges hur räddningsinsatser kan genomföras på ett effektivt sätt. Verksamhetsmålet ska utryckas i form av säkerhetsmål och prestationsmål. (prop. 2002/03:119 s.42-44) er Verksamhetsmålen för NÄRF har brutits ner i olika steg från de nationella målen, enligt lag om skydd mot olyckor, till lokala mål (säkerhetsmål och prestationsmål) enligt Figur 2. at Nationella mål Övergripande mål Övergripande mål Ar be ts m NÄRF har brutit ner de nationella målen till övergripande mål (se kap. 1.1). De övergripande målen anger inriktningen för produktionsledningen, stab och enheternas verksamhetsplanering och visar vad NÄRF övergripande vill uppnå. De övergripande målen är: • Den enskildes kunskaper om brandskydd ska öka. • Den enskildes förmåga att agera vid olycka ska öka. • Den enskildes väntetid vid olycka ska minska. • Den enskildes omfattning av skada ska minska. Säkerhetsmål Prestationsmål Figur 2 Kedja från nationella mål till prestations mål Säkerhetsmål och prestationsmål Utifrån den presenterade riskbilden, tillfredställande skydd mot olyckor och effektivitet har de övergripande målen ytterligare brutits ner till säkerhetsmål och prestationsmål. Säkerhetsmålen formuleras till prestationsmål eller konkreta uppdrag för enheterna och stab att arbeta med för att uppnå t.ex. minskade olycksrisker, färre dödsfall eller mindre skador. Prestationsmål innebär det resultat som ska uppnås för att tillgodose de övergripande målen Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 15 Övergripande mål Den enskildes kunskaper om olyckor skall öka. . Trafikolyckor ska minska med 10% inom förbundet vid mandatperiodens slut. . Brand ej i byggnad har minskat med 10 % vid mandat periodens slut. . Antal ”falska” automatlarm ska minska med 10 % vid mandat periodens slut. . Brand i byggnad ska minska med 10 % inom förbundet vid mandat periodens slut. . Tillfredställande teknisk brandskydd ska uppnå 75 % vid mandat periodens slut. . Tillfredställande SBA ska uppnå 75 % vid mandat periodens slut. Prestationsmål Informerat minst 30 000 personer inom förbundet vid mandatperiodens slut. Övergripande mål Den enskildes förmåga att agera vid olycka skall öka. ia l Säkerhetsmål . Fungerande brandvarnare i bostad ska vara 100 % vid mandatperiodens slut. Prestationsmål Erbjuda kundanpassad brandskyddsutbildning till minst 16 000 personer vid mandat periodens slut. I samverkan med skolan ska förbundet erbjuda samtliga elever i årskurs 5 utbildning i brandskydd varje år. Genomföra minst 2000 hembesök vid mandat periodens slut. Övergripande mål Den enskildes väntetid vid olycka skall minska. at m . Vid normal beredskap ska styrkorna nå 75 % av insatserna inom 10 minuter, % inom 20 minuter och 100 % inom 30 minuter vid mandatperiodens slut. . 90 Anspänningstiden 6 min ska uppnås till 100 % vid mandatperiodens slut. . Vid samtliga av insatserna ska de olycksdrabbade vara klara för transport inom ts Säkerhetsmål er Säkerhetsmål 60 min från ankomst Ar be Prestationsmål Genomföra en utredning över möjligheterna med mindre framskjutna enheter. Samtliga utryckningsfordon ska godkännas vid årlig besiktning. 100 % av anmälningar om brister av fordon ska åtgärdas inom 3 veckor. 100 % tillfredställande bemanning i ledningscentral. Samtliga av förbundets insatsrapporter ska kvalitetsäkras Övergripande mål Säkerhetsmål Den enskildes omfattning av skada ska minska. . Brand i byggnad ska minska med 10 % inom förbundet vid mandat periodens slut. . Tillfredställande teknisk brandskydd ska uppnå 75 % vid mandat periodens slut. . Tillfredställande SBA ska uppnå 75 % vid mandat periodens slut. Prestationsmål Genomföra minst 20 olycksundersökningar vid mandat periodens slut. Genomföra minst 900 tillsyner enligt 2kap 2§ vid mandatperiodens slut. 16 Genomföra minst 32 tematillsyner enligt 2kap 2§ vid mandat periodens slut. Genomföra minst 16 tillsyner enligt 2kap 4§ vid mandat periodens slut. Handlingsprogram 2015-2018 6 Enhet för Teknik Mål för Teknikenheten ia l Målet för kommunens verksamhet, mot bakgrund av de verksamhetsmål som ställts upp, för att uppfylla de nationella målen skall anges. (LSO 3kap. 8§, prop. 2002/03:119 s.110) Prestationsmål Intern resurs at För att kunna disponera NÄRF:s materiel och fordon på ett så effektivt sätt som möjligt, både insatsmässigt, kostnadsmässigt, effektivt och ur ekologisk synvinkel kan materiel och fordon flyttas runt i förbundet. I tabellerna 4 och 5 nedan, anges de fordon och materiel inom hela förbundet. m Samtliga utryckningsfordon ska godkännas vid årlig besiktning. er I nedanstående tabell finns de prestationsmål som enhet för Teknik ska genomföra för att uppnå säkerhetsmålen. på samtliga stationer förutom station Åsensbruk. I Åsensbruk finns en framskjuten enhet placerad med en s.k. CAFS utrustning. Under år 2015–2016 planeras inköp av tre nya Bas 4:or. ts 100 % av anmälningar om brister av fordon skall åtgärdas inom 3 veckor. Ar be 100 % av anmälningar om brister av utryckningsmaterial ska åtgärdas inom 3 veckor. Tabell 3 - Prestationsmål för enhet Teknik Resurser inom Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Vilka resurser kommunens räddningstjänst har och avser att skaffa sig ska anges. Även ska förutsättningarna för en ekologiskt hållbar utveckling beaktas. (LSO 3kap. 8§, prop. 2002/03:119 s.44) Enheten för Teknik är placerad på brandstationen i Trollhättan och hanterar verksamheten för 2 heltidsstationer och 7 deltidsstationer. Heltidsstationerna är placerade i Trollhättan och Vänersborg medan deltidsstationerna är placerade i Mellerud, Färgelanda, Sjuntorp, Brålanda, Vargön, Åsensbruk och Högsäter. NÄRF har byggt upp en verksamhet där basbilar finns Fordon Antal Släckfordon Höjdfordon Terrängfordon Lastväxlare Stationsfordon Befälsfordon FIP Offensivenhet Stabsfordon Båt Tillsynsbilar Sotningsbilar Personbilar Servicebil inom NÄRF 9 2 7 5 7 3 1 1 1 7 4 6 5 1 st st st st st st st st st st st st st st Tabell 4 - Fordon inom NÄRF Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 17 Antal inom NÄRF st st st st st st st st st st ia l 5 1 2 1 1 1 1 1 1 1 er Vatten/Skum container Skogsbrandsenhet Vattentransportenhet MSP Kemenhet Djurlivräddningsenhet Saneringsenhet Transportenhet Oljeskyddsenhet Rappellering Restvärdesenhet at Utrustning ts Extern resurs m Tabell 5 - Materiel inom NÄRF Ar be Räddningscheferna i Västra Götalands Län, har kommit överens om att vid behov hjälpa varandra med materiella och personella resurser. Via avtal mellan organisationerna finns framtagna rutiner som beskriver vad som ingår i en specifik funktion, om begäran om hjälp ställs till annan kommunal räddningstjänst. Det är dock alltid den tillfrågade räddningstjänsten som avgör om resursen kan skickas. 18 Handlingsprogram 2015-2018 7 Enhet för Beredskap Ledning av räddningstjänst Prestationsmål m Informera minst 30 000 personer inom förbundet vid mandat periodens slut. I en kommun skall det finnas en räddningschef. Räddningschefen ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Räddningschefen är räddningsledare men han eller hon kan utse annan att vara räddningsledare som anses vara behörig inom den egna organisationen eller behörig person som tjänstgör i annan kommun räddningstjänstorganisation. (LSO 3kap. 16§, prop. 2002/03:119 s.114) er I nedanstående tabell finns de prestationsmål som enhet för Beredskap skall genomföra för att uppnå säkerhetsmålen. at Mål för Beredskapsenheten ia l Målet för kommunens verksamhet, mot bakgrund av de verksamhetsmål som ställts upp, för att uppfylla de nationella målen skall anges. (LSO 3kap. 8§, prop. 2002/03:119 s.110) Genomföra minst 2000 hembesök vid mandat periodens slut. Ar be ts Erbjuda kundanpassad brandskyddsutbildning till minst 16000 personer vid mandat periodens slut. Inom NÄRF är förbundschefen tillika räddningschef. Förbundschefen har delegerat arbetsuppgiften som räddningsledare till dem som tjänstgör som räddningschef i beredskap (RCB), inre befäl, yttrebefäl och styrkeledare inom förbundet enligt delegationsordningen. Vid tillfälle då så anses lämpligt kan räddningsledare från annan kommun tjänstgöra som räddningsledare inom NÄRF. Delegation för detta ges av räddningschefen vid aktuellt tillfälle. I samverkan med skolan ska förbundet erbjuda samtliga elever i årskurs 5 utbildning i brandskydd varje år 100 % av personalen ska ha genomfört den beslutade utbildningsplanen. Genomföra minst 32 tematillsyner enligt 2kap 2§ vid mandat periodens slut. Genomföra en utredning över möjligheterna med mindre framskjutna enheter. Tabell 6 - Prestationsmål för Beredskapsenheten Ledning av räddningstjänst inom NÄRF sker utifrån fyra ledningsnivåer nämligen; räddningschef i beredskap, inre befäl, yttre befäl och styrkeledare. Mellan dessa ledningsnivåer fördelas de tre ledningskomponenterna systemledning, insatsledning och uppgiftsledning. Systemledning innebär generellt att funktionen tolkar och beslutar om organisationens roll, definierar insatsernas ram, resursförsörjning och fastställer hur prioritering och beredskap skall hållas inom förbundet i förhållande till riskbild och hjälpbehov. Systemledning föres främst av inre befäl, dock kan RCB eller förbundschefen överta denna ledning vid behov. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 19 Insatsledning innebär generellt att funktionen utövar den samlade ledningen av insatsen på skadeplats och fastställer mål med insats, fördelar arbetsuppgifter och samordnar insatsens genomförande. Insatsledning utförs främst av styrkeledare, dock kan yttre befäl eller RCB överta denna ledning vid behov. m Mellerud 1+5 Åsensbruk 0+2 Ar be Färgelanda 1+4 Högersäter 1+4 RCB Yttre befäl Styrkeledare ts Uppgiftsledning at Insatsledning ia l Förbundschef RCB Inre befäl er Systemledning Uppgiftsledning innebär generellt att funktionen utövar en ledning av en viss uppgift och genomför utförande och samordning av den tilldelad uppgiften. Uppgiftsledning utförs främst av styrkeledare, dock kan yttre befäl överta denna ledning vid behov. Trollhättan 1+5 Sjuntorp 1+4 Vänersborg 1+4 Vargön 1+4 Brålanda 1+4 Figur 3 Bild över ledningskomponenter i NÄRF Förmåga Vilken förmåga kommunens räddningstjänst har och avser att skaffa sig ska anges. Även skal förutsättningarna för en ekologiskt hållbar utveckling beaktas. (LSO 3kap. 8§, prop. 2002/03:119 s.44) I tabellerna på nästa sida framgår vilken förmåga NÄRF har. NÄRF har för avsikt att i framtiden utöka förmågan med s.k. IVPA (I Väntan På Ambulans) för förbundets samtliga nio stationer samt för per- 20 Handlingsprogram 2015-2018 sonal vid enhet sotning. Avseende tung räddning är ambitionen att NÄRF ska utveckla en bättre förmåga att hantera större skred och ras inom vårt geografiska område. NÄRF kommer att genomföra en utredning och se över möjligheterna att anpassa vår förmåga med mindre framskjutna enheter. Förbundets förmåga anpassas till de kommuner där riskbilden analyserats som mest skälig och där flest olyckor kan tänkas inträffa samt inom de områden där befolkningsmängden ökar. Förmågan hos respektive funktion upprätthålles genom särskilda utbildningsplaner för respektive befälskategori Funktioner Antal inom förbundet Förbundschef/ Räddningschef 1 stycken Räddningschef i beredskap 5 stycken Inre befäl 6 stycken Yttre befäl 4 stycken Styrkeledare (heltid) 15 stycken Styrkeledare (deltid) 30 stycken Brandman (heltid) 44 stycken Brandman (deltid) 105 stycken Minimum nivå 1 stycken 1 stycken 1 stycken 1 stycken 2 stycken 6 stycken 9 stycken 27 stycken ia l De personalresurser som behövs för att bedriva räddningstjänst i NÄRF framgår av Tabell 6. I tabellen redovisas de funktioner, antal inom förbundet samt miniminivån för att kunna upprätthålla tillräcklig beredskap. er Personalfunktioner Högsäter Färgelanda Åsensbruk Mellerud Vargön Brålanda Vänersborg at Sjuntorp I tabellerna redovisas föörbundets insatsförmåga per station. Förmågan utförs inom vissa delar av specialiseringar som nyttjas inom hela förbundsområdet vid insats. Trollhättan Tabell 6 - Personalresurser för räddningstjänst inom NÄRF Insatsförmåga Ar be ts m Livräddning och släckande insats med rökdykare* X X X X X X X X Insats med höjdfordon X Insats med stegfordonX Livräddning och losstagning trafikolyck lätta fordon X X X X X X X X Livräddning och losstagning trafikolyck tunga fordon X X X X Livsuppehållande åtgärder vid olycksfall XXXXXXXXX Ytlivräddning me RIB-båt X XXX Tankenhet 10 kbt X X X X Vattentransportenhet Motorspruta Klass 3XX Motorspruta minst klass 2 X X X X X Båtenhet för insats på vatten X X X RestvärdesräddningX DjurlivräddningsinsatsX RappelleringsinsatsX Offensiv enhet **X Losstagning och räddning - tung räddning X Sanering av räddningspersonal vid keminsats X Keminsats med kemdykare X Oljeskyddsenhet för insats vid oljeutsläpp X Skuminsats mot spillbrand i brännbar vätska 300 kvm X X X X Ledning och stabsfunktion X * Livräddande släckinsats med rökdykare med en styrka bestående av minst 1+4. ** Offensiv enhet bebannad med 1+1. Tabell 7 Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 21 Förutom specialiseringen ska även olika funktioner kunna samverka med varandra och andra enheter inom förbundet för att kunna genomgöra följande insatser: I samverkan med andra enheter i förbundet ska följande insatser kunna utföras Inom Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund sker brandvattenförsörjning främst med tillgång till brandposter som är anslutna till medlemskommunernas vattenledningsnät. Dessa brandposter har en kapacitet enligt Svenska vatten- och avloppsverksföreningens (VAV) anvisningar och ska finnas i följande delar av medlemskommunerna: ia l - Samtidig invändig livräddnings- och släckinsats på skadeplats med lång inträngningsväg för rökdykare kombinerat med utvändig livräddning och släckning. - Större skogsbränder - Större trafikolyckor - Större kemolyckor - Större fartygsolyckor - Flera samtidiga små olyckshändelser Brandvattenförsörjning er Orter Inom tätorterna Färgelanda, Högsäter, Stigen och Ödeborg i Färgelanda kommun. Inom tätorterna Dals Rostock, Mellerud och Åsensbruk inom Melleruds kommun. at Inom tätorterna Sjuntorp, Trollhättan, Åsaka och Velanda i Trollhättans stad. Beredskapsstyrkor Inom tätorterna Brålanda, Frändefors, Vargön och Vänersborg inom Vänersborgs kommun. StyrkaAnspänningstid 1 SLH + 5 BmH 1,5 min 1 SLH + 4 BmH 1,5 min 1 SLD + 4 BmD 6,0 min 1 SLD + 4 BmD 5,0 min 1 SLD + 4 BmD 6,0 min 1 SLD + 5 BmD 5,0 min 0 SLD + 2 BmD 5,0 min 1 SLD + 4 BmD 6,0 min 1 SLD + 4 BmD 6,0 min Ar be Ort Trollhättan Vänersborg Sjuntorp Vargön Brålanda Mellerud Åsensbruk Färgelanda Högsäter ts m Beredskapsstyrkor finns på följande orter med angiven storlek och anspänningstid vid normalt beredskapsläge. Utöver angivna styrkor finns Räddningschef i beredskap, inre befäl och ett yttre befäl i tjänst. Tabell 8 - Förbundets beredskapsstyrkor och anspänningsstöd Förklaring: SLH = Styrkeledare SLD = Styrkeledare BmH = Brandman BmD = Brandman 22 Heltid Arvodesanställd Heltid Arvodesanställd Handlingsprogram 2015-2018 Tabell 9 - Befintliga brandposter inom NÄRF tätorter Respektive medlemskommun ansvarar för skötsel och underhåll av brandposter och vattentag. Brandposter och vattentag ska vara tydligt markerade samt tillgängliga och i brukbart skick. Förbundet ska alltid i god tid underrättas när vattenledning till brandpost ska stängas av och när den ska öppnas igen, samt när ny brandpost ska anordnas eller gamla tas bort. Respektive medlemskommun ansvarar för att förbundet får tillgång till aktuellt kartmaterial och annan nödvändig geodata avseende brandposternas och vattentagens placering, samt att brandvattennät och vattentag levererar de vattenmängder som krävs. Förbundet har lastväxlarsystem som vid behov ska transportera vatten till skadeplats. Dessa fordon kan vattenförsörjas via olika brandposter och vattenreservoarer som förbundet har tillgång till t ex. speciellt iordningställda vattentag eller förberedda platser vid sjöar och vattendrag. Kompetenskrav Förbundschef/Räddningschef Erfarenhet / Lämplighet er Kompetens Brandingenjör Erfoderlig kompetens I tabellen redovisas den lägsta kompetens som behövs för att försäkra allmänheten en tillfredsställande utbildningsnivå på den personal som har till uppgift att genomföra uppdraget. ia l Den personal som för kommunens räkning har att leda samt genomföra och följa upp räddningsinsatser ska genom utbildning och erfarenhet ha den kompetens som behövs för att försäkra allmänheten en tillfredställande säkerhetsnivå med hänsyn till den lokala riskbilden. (LSO 3kap. 14 §, prop. 2002/03:119 s.113) Beslutas av Direktionen Produktionschef at KompetensErfarenhet/Lämplighet Räddningsledning B + Tillsyn B Beslutas av Förbundschefen Räddningschef i beredskap Kompetens Räddningsledning B + Tillsyn A Yttre befäl Kompetens Räddningsledning B + Tillsyn A Erfarenhet / Lämplighet Beslutas av Förbundschefen Erfarenhet / Lämplighet Beslutas av Enhetschefen Ar be Styrkeledare (Heltid) Erfarenhet / Lämplighet Beslutas av Produktionschefen ts Kompetens Räddningsledning B + Tillsyn A m Ställföreträdande Produktionschef KompetensÖvrigt Räddningsledning B + Tillsyn A Körkort B + C Brandman (Heltid) KompetensÖvrigt Skydd mot olyckor (eller ”liknande”) Körkort B + C Platsbefäl KompetensÖvrigt Räddningsledare A Körkort B + C Stationsbefäl KompetensÖvrigt Räddningsledare A Körkort B + C Styrkeledare deltid Kompetens Räddningsledare A Övrigt Körkort B + C Brandman (deltid) KompetensÖvrigt Utbildning i räddningsinsats Körkort B + C Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 23 Varning och information till allmänheten Vilken förmåga och resurs kommunens räddningstjänst har och avser att skaffa sig med avseende på förhållanden under höjd beredskap skall redovisas. (LSO 3kap 8§, prop. 2002/03:119 s.110) Planerad tid för anpassning till eventuell höjd beredskap har under senare årtionden varit mer än 10 år. Dagens världsläge har förändrats drastiskt under de senaste två-tre åren och skapat andra förutsättningar för synen på såväl det militära försvaret som på det civila försvaret. m Upplysning om hur varning och information sker vid allvarliga olyckor till allmänheten skall uppges. Upplysning kan fullgöras genom t.ex. kommunens hemsida på Internet, annonser i dagspress, genom information eller på kommunen anslagstavlor. (LSO 1kap. 7§, prop. 2002/03:119 s.103) Räddningstjänst under höjd beredskap ia l NÄRF ansvarar för ytlivräddning, släckning och begränsning inom förbundets vattengräns (se bilagor). Utanför dessa områden är det statlig räddningstjänst där Sjöfartsverket ansvarar för sjöräddningstjänst och Kustbevakningen ansvarar för miljöräddningstjänst. er En kommun ska i förekommande fall lämna uppgifter om hamnar och deras gränser i vatten. (FSO 3kap. 3§) dessa anläggningar. Vid nyinstallation, flytt eller borttagning av anläggning för VMA-systemet, skall samråd ske mellan NÄRF och respektive kommuns säkerhetssamordnare. Teknik för all VMAverksamhet tillhandahålls och bekostas av medlemskommunerna i NÄRF. at Hamnar och deras gränser i vattnet Om planeringsförutsättningarna ändras under aktuell mandatperiod och påverkar NÄRF:s uppdrag så kommer adekvata åtgärder att genomföras efter politiska beslut i medlemskommunerna. Ar be ts NÄRF varnar medlemskommunernas invånare vid allvarlig olyckshändelse genom ”Viktigt Meddelande till Allmänheten” (VMA). Räddningschef i beredskap beslutar om denna åtgärd och meddelar Inre befäl att ge SOS Alarm i uppdrag att lämna informationen till berörda radio- och tv-stationer som sedan sänder informationen till allmänheten via riks- och lokalradion genom Sveriges Television och Nordisk Television (TV4). Inom NÄRF finns även ljudanläggningar för VMA hos medlemskommunerna Mellerud, Trollhättan och Vänersborg samt möj-lighet att via SMS varna och informera samtliga mobil-abonnemang inom avgränsat område. Aktiveringen av dessa ljudanläggningar och SMS-utskick sköts av NÄRF. Detta gäller även händelser som inträffar utanför kommunen, men som kan påverka kommunen. För varning på andra platser inom NÄRF kan räddningstjänstens fordon utnyttjas. Kontroll och service av VMA-anläggningarna utförs av särskild utbildad personal hos NÄRF och uppdraget sker på respektive medlemskommuns bekostnad. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap tillhandahåller experthjälp och reservdelar för 24 Handlingsprogram 2015-2018 Vi ser idag en annan hotbild mot samhället vilket föranleder ett behov av fördjupad analys för förbundet avseende påverkan, uthållighet samt handlingsplan och agerande över tänkbara scenarier. 8 Enhet för Ledningscentral Prestationsmål Samtliga av förbundets insatsrapporter ska kvalitetsäkras ts 100 % av personalen ska ha genomfört den beslutade utbildnings plan. Tabell 10 - Prestationsmål för ledningscentralen Ar be Alarmering Vid ankommet 112-samtal till SOS-alarm genomför SOS-alarm intervju med hjälpsökande och svarar för utalarmering av första räddningsenhet, enligt fastställda planer. Inre befäl på ledningscentral kan, genom medlyssning, fatta beslut om behovet av ytterligare förstärkande resurser samt aktivering av befälsfunktioner. Vid ankommet direktsamtal eller på annat vis,till ledningscentral vidtar inre befäl de åtgärder som anses vara relevanta utifrån händelsen. Som stöd finns fastställda åtgärdsplaner. Vid ankommet brandlarm från automatisk brandlarmsanläggning kan utalarmering av räddningsstyrka ske antingen via SOS-alarm eller via ledningscentralen beroende på vilket avtal anläggningsägaren har. Vid avtal mellan anläggningsägaren och SOS-alarm, där NÄRF ansvarar för åtgärd, finns avtal om denna åtgärd mellan NÄRF och anläggningsägaren. m 100 % tillfredställande bemanning i ledningscentral. er I nedanstående tabell finns de prestationsmål som enheten för Ledningscentral ska genomföra för att uppnå säkerhetsmålen. Alarmering av NÄRF:s räddningsstyrkor sker, vid normala larmförbindelser, via två ingångskanaler till förbundet, 112-samtal till SOS och telefonsamtal till ledningscentralen. at Mål för Ledningscentralsenheten ia l Målet för kommunens verksamhet, mot bakgrund av de verksamhetsmål som ställts upp, för att uppfylla de nationella målen skall anges. (LSO 3kap. 8§, prop. 2002/03:119 s.110) Kommun som ansvarar för räddningstjänst ska se till att det finns anordningar för alarmering av räddningsorgan. Detta avses för allmänheten att både larma och påkalla räddningsorgan vid normala och vid avbrott i de ordinarie larmförbindelserna. (LSO 6kap. 10§, prop. 2002/03:119 s.121) NÄRF har en kommunsamordnings- och ledningscentral placerad på brandstationen i Trollhättan. Ledningscentralen är ständigt bemannad med ett inre befäl som har till uppgift att, efter larm inkommit från SOS Alarm AB, tillhandahålla operativt stöd till räddningsledaren på skadeplats. Syftet med ledningscentralen är att åstadkomma en bättre helhetsbild och ett effektivt resursutnyttjande inom förbundets geografiska område. Från ledningscentralen kan även VMA utlösas. Vid avbrott i det trådbundna/mobila telenät som förhindrar samtal till SOS-alarm eller ledningscentralen meddelas detta till inre befäl vid ledningscentralen. Meddelande om detta sker från teleoperatör, SOSalarm eller annan myndighet. Åtgärderna som genomförs beror på antalet drabbade och tid tills avbrottet är åtgärdat. Åtgärderna som kan genomföras omfattar att meddela samtliga befälsfunktioner och Räddningschef i beredskap. RCB har att fatta beslut om att meddela Tjänstemän i beredskap i respektive kommuner och Länsstyrelsen om behovet av mobila alarmeringsplatser. Även kan RCB besluta om att VMA , viktigt meddelande till allmänheten ska Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 25 m Kompetenskrav at er ia l meddelas. Vid beslut om mobila alarmeringsplatser ska respektive kommuner utplacera personal på centrala platser i drabbat område. Denna personal ska tillhandahållas RAKEL-terminal för vidarebefordran av nödsamtal till ledningscentralen. Räddningschef i beredskap, kommunens tjänsteman i beredskap samt tjänsteman i beredskap vid Länsstyrelsen underrättas via RAKEL. Ar be ts Den personal som för kommunens räkning har att leda samt genomföra och följa upp räddningsinsatser skall genom utbildning och erfarenhet ha den kompetens som behövs för att försäkra allmänheten en tillfredställande säkerhetsnivå med hänsyn till den lokala riskbilden. (LSO 3kap. 14 §, prop. 2002/03:119 s.113) Nedan redovisas den lägsta kompetens som behövs för att försäkra allmänheten en tillfredställande utbildningsnivå på den personal som har till uppgift att genomföra uppdraget. Enhetsschef Kompetens Räddningsledare B + Tillsyn A Inre befäl Erfarenhet / Lämplighet Beslutas av Produktionschefen KompetensErfarenhet/Lämplighet Räddningsledning B + Tillsyn A Beslutas av Enhetschefen 26 Handlingsprogram 2015-2018 9 Enhet för Samhällsskydd Prestationsmål Erbjuda kundanpassad brandskyddsutbildning till minst 16 000 personer innan mandatperiodens slut. Personalen vid enheten arbetar med olika arbetsuppgifter utifrån kompetens, erfarenhet och lämplighet. Brandingenjörer arbetar främst med kvalificerande arbetsuppgifter såsom, remissyttranden gällande plan- och bygglagen, rådgivning, tillsyn av komplicerande anläggningar och farlig verksamhet samt andra projekt. Tillsynsförrättare med längre erfarenhet och erforderlig kompetens arbetar med tillsyn av komplicerande anläggningar, tillståndshantering av brandfarlig vara samt remiss- och tillståndsyttranden. Tillsynsförrättare med kort-are erfarenhet och erforderlig kompetens arbetar främst med tillsyn av okomplicerade anläggningar. Utbildningsansvarig arbetar med tillsyn, intern och extern utbildning, inom medlemskommunerna främst med brandskyddsutbildning. Enheten har även tillgång till det dagtidstjänstgörande skift, som normalt inte är i beredskap, utan deltar i det förebyggande arbetet exempelvis vid tillsyn, utbildning och information. m I samverkan med skolan ska förbundet erbjuda samtliga elever i årskurs 5 utbildning i brandskydd varje år. er I nedanstående tabell finns de prestationsmål som enhet för Samhällsskydd ska genomföra för att uppnå säkerhetsmålen innan mandatperiodens slut. Enheten leds av Enhetschefen och organiserar dessutom två brandingenjörer, två tillsynsförrättare, en externutbildare/tillsynsförrättare. Till enheten finns det ytterligare två personresurser som arbetar med olycksundersökning samt två styrkeledare heltid med uppgift att samordna tilldelade tillsynsuppdrag och utbildningsverksamheten i organisationen. at Mål för Samhällsskyddsenheten ia l Målet för kommunens förebyggande verksamhet, mot bakgrund av de verksamhetsmål som ställts upp, för att uppfylla de nationella målen skall anges. (LSO 3kap. 3§, prop. 2002/03:119 s.107) ts Genomföra minst 20 olycksundersökningar innan mandatperiodens slut. Ar be Genomföra minst 900 tillsyner enligt 2kap 2§ innan mandatperiodens slut. Genomföra minst 16 tillsyner enligt 2kap 4§ innan mandatperiodens slut. Genomföra minst 32 tematillsyner enligt 2kap 2§ innan mandatperiodens slut. Tabell 11 - Prestationmål för Enhet Samhällsskydd Organisation och planering Hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras skall anges. De resurser som kommunen har eller planerar för verksamheten ska beskrivas. Även ska förutsättningarna för en ekologiskt hållbar utveckling beaktas. (LSO 3kap. 3§, prop. 2002/03:119 s.44, 107) Det finns även möjlighet att använda den arvodesantällda personalen för olika former av olycksförebyggande arbete på hemorten. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 27 Enheten för Samhällsskydd ansvarar enligt förbundsordningen för att samtliga anställda i medlemskommunerna får tillgång till utbildningar för ökad medvetenhet om brands uppkomst och spridning samt ökad förmåga att kunna vidta rätt åtgärder, vid en brand eller annan olycka, och därmed bidra till att begränsa skadorna. Förbundet erbjuder även privata företag och organisationer brandskyddsutbildningar. ia l För att förebygga brand och skador till följd av brand arbetar NÄRF i medlemskommunerna med information och rådgivning, utbildning och tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor och lag om brandfarliga och explosiva varor. Brandskyddskontroll och sotning av eldstäder regleras i särskilda avtal med två av medlemskommunerna. För övriga med-lemskommuner regleras detta i särskilda avtal med extern leverantör. En kommun kan genom utbildningsverksamhet bidra till den enskildes egna säkerhet och möjlighet att denne skall kunna fullgöra sina skyldigheter. (LSO 3kap. 2§, prop. 2002/03:119 s.107) er För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ska kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga brand och skador till följd av brand. Detta görs inom ramen för tillsyn, sotningsverksamhet, information och rådgivning samt utbildning. (LSO 3kap. 1-2§§, prop. 2002/03:119 s.106-107) Utbildning at Förebygga brand och skador till följd av brand Utbildningar som erbjuds Information och rådgivning m Allmän brandkunskap Anpassad brandskyddsutbildning Brandskyddsombud Brandskyddsansvarig Information och rådgivning gällande ärenden som avser det förebyggande ansvarsområdet hanteras främst inom enheten för Samhällsskydd via telefonsamtal till organisationen, dock finns alltid möjlighet att kontakta övriga enheter i förbundet vid uppkomna frågeställningar som berör vår verksamhet. Förbundet arbetar även med riktade informationsträffar som anordnas för att tillgodose informationsbehovet för intresseorganisationer, föreningar, förvaltningar och enskilda för att tydliggöra behovet av ett gemensamt engagemang för ett säkrare samhälle. Förbundet medverkar även vid mässor och evenemang i medlemskommunerna för att delge kommuninvånare information avseende brandskydd. Utrymningsövningar Ar be ts En kommun ska genom information och rådgivning bidra till den enskildes egna säkerhet och möjlighet att denne skall kunna fullgöra sina skyldigheter. (LSO 3kap. 2§, prop. 2002/03:119 s.106-107) 28 Handlingsprogram 2015-2018 Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Ungdomsbrandkår Utrymningsledare L-ABC-sjukvård och hjärtlungräddning Specifika utbildningar: Omvårdnadsprogram Gymn. skolan SFI Vuxen utb. ia l Händelsestyrd tillsyn innebär att tillsynen sker då allvarliga brister i brandskyddet i en byggnad eller anläggning samt vid tillfälliga arrangemang/evenemang har uppmärksammats, eller till följd av att en brand, explosion eller annan olycka har inträffat. Tillsynen syftar till att genom punktinsatser snabbt kunna reagera på inträffade händelser i samhället för att förhindra olyckor samt att säkerställa att skäligt brandskydd kan uppnås. m Enheten för Samhällsskydd genomför tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor i medlemskommunerna. Vid genomförande av tillsyn bedöms om de organisatoriska och tekniska brandskyddsåtgärderna är tillfredställande samt i skälig omfattning med hänsyn till objektets art. Detta innebär att det systematiska brandskyddsarbetet granskas. Behovet av dokumentation av brandskyddet ska prövas samt att övriga direktiv följs för att förebygga brand och att hindra eller begränsa skador till följd av brand. En årlig tillsynsplan antas av direktionen för att uppnå de uppsatta målen för enheten. Tematillsyn innebär att tillsynen sker utifrån att förbundet fått information om att skäligt brandskydd inte upprätthålls eller anses bristfällig vid byggnaden eller anläggningen. Tillsynen syftar till att få verkan på att skäligt brandskydd säkerställs. er Efterlevnaden av denna lag och föreskrifter utövas av en kommun inom kommunens område. Tillsynen ska fortfarande riktas mot den enskilde och utövas som en kontroll att denne uppfyller de skyldigheter som framgår av lagstiftningen och kopplade föreskrifter. (LSO 5kap. 1§, prop. 2002/03:119 s.73) Regelbunden tillsyn innebär att tillsynen sker utifrån beslutad tidsintervall som reglerats i särskild instruktion. Tillsynen syftar till att minska risken för brand och explosion med allvarliga konsekvenser för samhället. at Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor Skyldigheter för ägare och nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar Ar be ts De beslutade tillsynsobjekt som finns inom förbundet är indelade i riskkategorierna, lågrisk, mellanrisk och högrisk objekt. Denna kategorisering styr kompetenskraven som gäller för den som ska utföra tillsynen, vilken tidsintervall objektet besöks samt vilka lägsta krav förbundet anser objektet bör/ska erhålla. Riskkategorier för tillsynsobjekt Lågriskobjekt Mellanriskobjekt Högriskobjekt Enheten för Samhällsskydd bedriver tillsyn enligt en fastställd process som delas in i tre olika kategorier . Tillsynskategorier Regelbunden tillsyn Tematillsyn Händelsestyrd tillsyn I 2 kap. 2§ lag om skydd mot olyckor talas om ägarens och nyttjanderättshavarens skyldigheter att vidta åtgärder för att förebygga brand och andra olyckor samt att hindra och begränsa skador till följd av dessa. För att ägare och nyttjanderättshavare ska kunna uppfylla lagstiftningen ska de ha ett tillfredsställande brandskydd, vilket innebär att objektet ska både uppfylla tekniska åtgärder enligt Boverkets byggregler (BBR) samt organisatoriska åtgärder såsom ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) och en skriftlig redogörelse. Skyldighet att i skriftlig form redogöra för brandskyddet Enligt 2kap. 3§ lag (2003:778) lag om skydd mot olyckor skall ägare för vissa byggnader eller anläggningar, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvensen av brand ställas särskilda krav på kontroll av brandskyddet, upprätta en skriftlig redoNorra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 29 Kompetenskrav Kommunen ska verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Att verka för en säker omgivning och för att riskerna för olyckor och skador minskar eller undviks är tanken att kommen skall i större utsträckning ta initiativet till en samordning. (LSO 3kap. 1§, prop. 2002/03:119 s.106) Den personal som för kommunens räkning har att utföra förebyggande verksamhet, att planera samt utöva tillsyn ska genom utbildning och erfarenhet ha den kompetens som behövs för att försäkra allmänheten en tillfredställande säkerhetsnivå med hänsyn till den lokala riskbilden. (LSO 3kap. 14§, prop. 2002/03:119 s.113) I förbundsordningen står det skrivet att NÄRF ansvarar för det skydd mot olyckor som enligt lag åvilar medlemskommun, förutom att verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. I tabellen redovisas den lägsta kompetens som behövs för att försäkra allmänheten en tillfredställande utbildningsnivå på den personal som har till uppgift att genomföra uppdraget. er ia l Skydd mot andra olyckor Enhetschef Kompetens Erfarenhet/Lämplighet at Räddningsledare B + Tillsyn A Beslutas av Produktionschefen Externutbildning Kompetens m Erforderlig kompetens + Tillsyn A Tillsyn av 2kap. 2§ Låg risknivå Kompetens ts Tillsyn A eller annan likvärdig erforderlig kompetens Mellan risknivå Kompetens Ar be Tillsyn A Hög risknivå Kompetens Tillsyn A+B Tillsyn av 2kap. 4§ Kompetens Tillsyn B Tillståndshantering av brandfarlig vara Kompetens Tillsyn A+B Tillsyn av brandfarlig vara Kompetens Tillsyn A+B Remissyttrande enligt plan- och bygglag Kompetens Tillsyn B Remissyttrande övrigt Kompetens Tillsyn A 30 Handlingsprogram 2015-2018 Erfarenhet/Lämplighet Beslutas av Enhetschefen Erfarenhet/Lämplighet Beslutas av Enhetschefen Erfarenhet/Lämplighet Beslutas av Enhetschefen Erfarenhet/Lämplighet Beslutas av Enhetschefen Erfarenhet/Lämplighet Beslutas av Enhetschefen Erfarenhet/Lämplighet Beslutas av Enhetschefen Erfarenhet/Lämplighet Beslutas av Enhetschefen Erfarenhet/Lämplighet Beslutas av Enhetschefen Erfarenhet/Lämplighet Beslutas av Enhetschefen ia l m NÄRF genomför olycksundersökning på uppdrag av medlemskommunerna enligt lag om skydd mot olyckor. Olycksundersökning genomförs i förbundets medlemskommuner då beslutade kriterierna för utredning uppfylls. Förbundets olycksutredare kan om annan kommunal räddningstjänst eller förbund önskar, genomföra en olycksundersökning på dennes bekostnad. Syftet med olycksundersökning är att lära sig om, hur och varför olyckan skedde samt vilka åtgärder som kan vidtas för att lära av inträffade händelser. Fördjupad olycksundersökning är den högsta nivån innebär att en rapport skrivs med underlag av information av nivå 1 och 2 som ska resultera i ett resultat som redovisas till enhetschefen för Samhällsskydd. En fördjupad olycksundersökning sker alltid vid dödsolyckor, drunkningstillbud, bränder med brand- och rökspridning över brandcellsgränser, olycka med betydande miljöskada etc. Förbundet har två personer som arbetar med fördjupade olycksundersökningar. er När en räddningsinsats är avslutad ska kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klargöra orsakerna till olycka, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Undersökningen skall genom genomföras med rimliga insatser. (LSO 3kap. 10§, prop. 2002/03:119 s.111) Olycksundersökning är den mellersta nivån och innebär att räddningsledaren på skadeplats skriver, efter händelsen, en rapport om dennes iakttagelser, händelseförlopp samt eventuella brister och åtgärder. Även bör räddningsledaren ta bilder eller rita skisser över händelsen. at Olycksundersökning Ar be ts Förbundet prioriterar utvärderingar av egna insatser högt för att säkerställa att räddningsinsatserna påbörjas inom godtagbar tid och att dessa genomförs på ett effektivt sätt. Olycksundersökning inom NÄRF genomförs enligt tre nivåer. NivåerÅtgärd Nivå 1 Insatsrapport Nivå 2 Olycksundersökning Nivå 3 Fördjupad olycksundersökning Tabell 12 - Nivåer för olycksundersökning Insatsrapport är den lägsta nivån av olycksundersökning som innebär att räddningsledaren på skadeplats skriver, efter händelsen, en rapport om dennes iakttagelser, händelseförlopp samt eventuella brister och åtgärder. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 31 10 Enhet för Sotning Inhämta statistik till förbundet avseende brandskyddsutrustning vid hembesök Genomföra utbildning i HLR-IVPA m I nedanstående tabell finns de prestationsmål som enhet för sotningscentral skall genomföra för att uppnå säkerhetsmålen. er Målet för kommunens förebyggande verksamhet, mot bakgrund av de verksamhetsmål som ställts upp, för att uppfylla de nationella målen ska anges. (LSO 3kap. 3§, prop. 2002/03:119 s.107) Prestationsmål Erbjuda hög kompetens och lämna god service vid sina uppdrag at Mål för Sotningsenheten ia l En kommun ska bl.a. i brandförebyggande syfte ansvara för att brandskyddskontroll och rengöring sker av fasta förbränningsanordningar och därtill hörande rökkanaler. (LSO 3kap 4§) Kompetenskrav ts Tabell 13 - Prestationsmål för sotningsenheten Ar be Den personal som för kommunens räkning har att genomföra brandskyddskontroll ska genom utbildning och erfarenhet ha den kompetens som behövs för att försäkra allmänheten en tillfredställande säkerhetsnivå. (LSO 3kap. 14 §, prop. 2002/03:119 s.113) I tabellen redovisas den lägsta kompetens som behövs för att försäkra allmänheten en tillfredställande utbildningsnivå på den personal som har till uppgift att genomföra uppdraget. Enhetschef KompetensErfarenhet/Lämplighet Erforderlig kompetens Beslutas av Produktionschefen Skorstensfejare Kompetens Skorstensfejarutbildning Erfarenhet/Lämplighet Beslutas av Enhetschefen Skorstensfejartekniker Kompetens Skorstensfejartekniker utbildning Tabell 14 - Kompetenskrav 32 Handlingsprogram 2015-2018 Erfarenhet/Lämplighet Beslutas av Enhetschefen Egen sotning Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten samt ska kommunen meddela föreskrifter om hur ofta rengöring ska ske. (LSO 3kap 4§, FSO 3kap 1§) er at Ar be ts m De medgivanden som givits avseende egen sotning redovisas årligen till myndigheten för samhällsskydd och beredskap. ia l NÄRF bedömer inkomna ansökningar om egensotning utifrån gällande lagstiftning och meddelar om ägaren bedöms lämplig, att på egen hand eller annan utförare genomföra egensotning vid aktuell fastighet. Ett sådant beslut om egensotning får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 33 Avtal Släcknings- och räddningsavtal En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att de uppgifter kommunen har enligt lag om skydd mot olyckor helt eller delvis ska utföras av den andra kommunen. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Kommunens ansvar för verksamheten kan inte överlåtas, utan endast utförandet. (LSO 3kap. 12§, prop. 2002/03:119 s.112) Samverkanspartner ia l er Bengtsfors Ömsesidig förstainsats inom södra delen av Bengtsfors kommun och norra delen av Färgelanda kommun. Dals-Ed Ömsesidig förstainsats inom området Östra Fjälla-Lerdals k:a och Fårängen. at Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund har inget avtal om att någon uppgift inom lag (2003:778) skydd mot olyckor skall utföras av någon annan kommun. Däremot finns det olika släcknings- och räddningsavtal samt övriga avtal som förbundet har med andra kommuner och aktörer inom området. Alingsås Räddningsstyrkan i Sollebrunn svarar för förstainsats inom Lagmansereds församling. m Grästorp Ömsesidigt avtal finns om insats på väg 44 och räddningstjänst inom Halle- och Hunneberg. Ar be ts Lilla Edet NÄRF svarar för förstainsats inom nordvästra delen av Lilla Edets kommun (Öresjö). Ömsesidigt avtal om insats på väg E 45 mellan Trollhättan och Lilla Edet. Uddevalla Ömsesidigt avtal finns om insats på riksväg 44 och på länsväg 172. Åmål Ömsesidig insats på väg E 45 samt att NÄRF svarar för förstainsats inom södra delen av Åmål. Västra Götaland Avtal med samtliga kommuner i Västra Götaland om hjälp vid räddningstjänst Tabell 15 - Släcknings- och räddningsavtal inom NÄRF 34 Handlingsprogram 2015-2018 Övriga avtal Samverkanspartner ia l SOS-alarm Avtal angående alarmeringstjänster via larmnumret 112 och utalarmering av räddningsstyrkor. Vidare finns avtal om utlarmning vid automatiska brandlarm som genom avtal anslutits till förbundet. er Försäkringsbranschens Restvärdesräddning NÄRF svarar för restvärdesräddning i samband med räddningsinsatser inom förbundet. at Trollhättans och Vänersborgs flygplats NÄRF tillhandahåller instruktör för utbildning/övning av flygplatsens brand- och räddningspersonal. m Trafikverket Avtal finns om viss utrustning och övningsverksamhet avseende järnvägstunneln mellan Trollhättan och Öxnered. Ar be Tabell 16 - Övriga avtal inom NÄRF ts Trafikverket och ägarkommunerna Avtal finns med ägarkommunerna, Mellerud och Vänersborg om sanering av vägbana vid behov efter t.ex. trafikolycka Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 35 11 Bilagor Bilaga 1 Avgränsning hamnanläggning Vänersborg, markerat område kommunalt ansvar. ia l Bilaga 2 Avgränsning Vassbotten, markerat område kommunalt ansvar er Bilaga 3 Avgränsning inlopp Göta Älv - Vargön, ”Stålbron”, markerat område kommunalt ansvar at Bilaga 4 Avgränsning Dalbergsån’s utflöde i Vänern, markerat område kommunalt ansvar m Bilaga 5 Avgränsning hamnanläggning Sunnanå Mellerud, markerat område kommunalt ansvar Bilaga 6 Avgränsning Holmsån’s utflöde i Vänern, markerat område kommunalt ansvar Ar be ts Bilaga 7 Avgränsning Köpmannebro - Vänern, markerat område kommunalt ansvar 36 Handlingsprogram 2015-2018 ia l er at m ts Vänersborg Ar be Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 37 ia l er at m ts Ar be Vargön 38 Handlingsprogram 2015-2018 ia l er at m ts Ar be Dalbergså Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 39 ia l er at m ts Ar be Sunnanå 40 Handlingsprogram 2015-2018 ia l er at m ts Ar be Holmsån Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 41 ia l er at m ts Ar be Köpmannebro 42 Handlingsprogram 2015-2018 ia l er at m ts Ar be Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 43 Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Färgelanda Mellerud Trollhättan Vänersborg Larmvägen 1, 461 38 Trollhättan Tel. 0521-26 59 00 E-post: info@brand112.se www.brand112.se
© Copyright 2024