Ladda ner filen - Livsmedelsföretagen
Livsmedelsföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsindustrin i Sverige. Vi verkar för att livsmedelsföretagen i Sverige ska karaktäriseras av högt anseende och mångfald samt ha god Den enkla matens klassresa Vi äter massor av glass även fast det regnar i Sverige. Vi äter glass även när det snöar. Vi äter helt enkelt väldigt mycket glass i det här kylslagna landet. Glassen har också blivit ett livsstilsprojekt. Om unga hippa män startat bryggerier i liten skala överallt, så påbörjar kvinnor någon sorts mikrotillverkning av glass – ibland hemma i sina egna kök. Samma sak har hänt med korven: den har blivit folklig och exklusiv samtidigt, på något intressant sätt. Vi äter mycket glass och vi gillar att testa nya konstiga smaker som chili, basilika och wasabi, för att bara nämna några. Själv har jag nyligen upptäckt en intressant veganglass baserad på cashewnötter, helt utan grädde och mjölk. Och alla större affärer håller sig med minst några egna lokalt producerade glassorter. Efter att ha testat mig igenom väldigt många olika glasser under den ganska regniga svenska sommaren, kan jag påstå att kvaliteten på glass i det här landet har tagit flera kliv framåt under senare år. Dessutom har jag druckit drinkar i glassform. Alla verkar vilja hålla på med glass. På senare år har brödet, ölet, glassen och korven gjort klassresor, från enkla produkter med få varianter till att finnas i alla pris- och kvalitetsklasser. Frågan är då vilken kategori som härnäst går från anonym till statusfylld. Mitt tips är att svaret finns i grönsaksdisken. För trots de senaste årens gröna trend, för paprikorna, fänkålen och gurkan en förvånansvärt anonym tillvaro. Man får kanske reda på vilket land de kommer ifrån, men inte så mycket mer. Så vänta er handskördade rödbetor framöver, odlade i exklusiv havspinad kalkrik sandjord. Till ett kilopris som för en bättre köttbit. tillväxt, lönsamhet och konkurrensförmåga. Över 800 företag är medlemmar. Läs mer på www.li.se. Redaktör: Sanna Moen, sanna.moen@li.se NY GEMENSAM SVENSKMÄRKNING – För all typ av mat 6 av 10 konsumenter vill ha tydligare märkning på svensk mat och hela 75 procent föredrar produkter från Sverige. Nu har Livsmedelsföretagen, LRF och Svensk Dagligvaruhandel kommit överens om en gemensam märkning på svensk mat. – Initiativet är självklart ett svar på konsumenternas efterfrågan på en gemensam märkning, men också ett bidrag i det politiska arbetet att stärka svensk livsmedelsproduktion och synliggöra svensk mat utomlands, säger Marie Söderqvist, vd på Livsmedelsföretagen. För Livsmedelsföretagen har det varit viktigt att även sammansatta livsmedel skall kunna använda sig av den frivilliga märkningen – i dessa fall gäller det att 75 procent av innehållet ska ha svenskt ursprung men kött, ägg och mjölk skall dock alltid vara svenskt till 100 procent. – EU:s ursprungsmärkning har ansetts krånglig och otydlig och är endast tillämplig för råvaror. Med den här gemensamma märkningen för både färdigrätter såsom råvaror som exempelvis kyckling, kommer det vara lättare att hitta svensk mat. Livsmedelsföretagen, LRF och Svensk Dagligvaruhandel har tillsammans startat det bolag som kommer att förvalta märket och utföra stickprovskontroller. Arbetet med att hitta en vd samt utformningen av själva märkningen är i full gång och senare i höst väntas de första produkterna med den nya svenskmärkningen landa i butik. KRITERIER • För rena jordbruksprodukter, exempelvis grönsaker, gäller att odlingen ska ha skett i Sverige. Det gäller även bearbetade livsmedel med bara en ingrediens, exempelvis vetemjöl. • Allt kött ska komma från djur födda, uppväxta och slaktade i Sverige. Kriterierna för svenskt ursprung blir därmed striktare och tydligare än motsvarande kriterier i den obligatoriska ursprungsmärkningen på EU-nivå. • I färdigrätter och andra produkter med mer än en ingrediens, skall minst 75 procent av innehållet ha svenskt ursprung. Kött, ägg och mjölk ska dock alltid ha 100 procent svenskt ursprung, även då de ingår som ingredienser i en produkt. • För alla typer av livsmedel ska samtliga steg i produktionen, inklusive förädling och förpackning, ha skett i Sverige för att svenskmärkningen ska få användas. Marie Söderqvist, vd Livsmedelsföretagen Livsmedel i Fokus 6 / 2015 31 Företagen som satsade på yrkesintroduktion: ”DET BLEV WIN-WIN FÖR SÅ MÅNGA FLER” ”Alla vill ha in dem eftersom de har en bredare kunskapsbild än många andra”, lyder omdömet om de ungdomar som gått yrkesintroduktion. Allt fler ser fördelarna med yrkesintroduktion, möt två av dem som tagit chansen att säkra rätt framtida kompetens. Text: Christoffer Carlsson Foto: Christoffer Carlsson/Nordic Sugar För några år sedan fick Pia Särsvik, personalchef på Essentia Protein Solutions, höra om yrkesintroduktion som ett sätt att kompetenssäkra arbetsplatsen genom att låta unga successivt lära sig yrket genom att växla arbete med utbildning på arbetsplatsen. Pia insåg fördelarna och tog upp idén med fackets representant Jimmie Ågren, som också såg nyttan. – I de här frågorna var vi helt överens mellan fack och arbetsgivare. Pia var mån om att både teamledare och facket skulle vara engagerade i processen med att välja ut rätt personer att anställa på yrkesintroduktion, berättar Jimmie Ågren. Under sommaren hade företaget flera säsongsjobbande ungdomar, och med det fanns en uppfattning om vilka som skulle vara lämpade att ta steget in mot yrkesintroduktion. – Ungdomarna fick prova på många olika områden. Förutom de mer industribaserade rollerna fick de även en inblick i administration, personal, försäljning och ekonomi, även om det inte var där de skulle arbeta på sikt. Tack vare detta har de fått en bra uppfattning om helheten, menar Pia Särsvik. Det första de yrkesintroduktionsanställda fick var att tillbringa en vecka på respektive avdelning även om de inte skulle arbeta där. Nästa steg var en utbildning som hölls av Jimmie och därefter fick ungdomarna gå med på skiften. I det sista steget tilldelades de yrkesintroduktionsanställda en egen roll. – Genom att de fick en plats i skiften kunde vi lyfta en annan person från 32 På Nordic Sugars Örtofta Sockerbruk har tre ungdomar anställts med yrkesintroduktionsavtal, ett viktigt steg för att hantera generationsväxlingen, menar Jan Sergo, produktionschef. personalen och ge internutbildning åt denne. Det var alltså inte bara de yrkesintroduktionsanställda som tjänade på anställningsformen, utan det blev win-win för så många fler, säger Jimmie. – De två killarna som vi haft yrkesintroduktionsanställda är väldigt eftersökta – alla vill ha in dem eftersom de har en bredare kunskapsbild än många andra. Normalt tar det tre år innan en nyanställd kan börja rotera, men de två killarna kunde göra det efter bara ett år, säger Pia. Bara fem mil söderut ligger Nordic Sugars Örtofta Sockerbruk som också ”Med yrkesintroduktionen tar de unga för sig mer och mer” Jan Sergo satsat på yrkesintroduktion och där tre personer fått chansen genom yrkesintroduktionsavtal. – Vi har en tvådelad verksamhet. Halva året är inriktat på produktion, och då är det processinriktad operatörskompetens vi behöver. Medan den andra delen av året är mer inriktad på underhåll samt förbättringsarbeten. Vi behöver bred kompetens bland våra anställda då de måste behärska båda delarna, berättar Per-Olof Hansson, HR-ansvarig. Utbildningsplanerna har varierat mellan de olika yrkesintroduktionsanställda beroende på tidigare erfarenLivsmedel i Fokus 6 / 2015 Nej till utökad ursprungsmärkning Diskussionerna om krav på ursprungsmärkning fortsätter inom EU. Tidigare i år har Europaparlamentet pressat kommissionen att lägga fram ett lagförslag om ursprungsmärkning av kött som ingrediens i sammansatta produkter. Kommissionen svarade nyligen parlaProjektledare Jimmie Ågren och personalchefen Pia Särsvik initierade satsningen på yrkesintroduktion på Essentia Protein Solutions. heter och vilken roll de förväntas ta på sikt – Det är bra att vi får in unga på arbetsplatsen. Då vi har varierande arbetsuppgifter under året finns stora förutsättningar att de stannar på längre sikt. Medelåldern är ganska hög så det är viktigt att vi sköter vår generationsväxling genom att anställa yngre medarbetare och föra över kunskaper till dem från våra äldre och mer erfarna, säger Jan Sergo, produktionschef. En av de som blivit anställda på yrkesintroduktionsavtal är Emil Magnusson. Emil gick fordonsprogrammet i gymnasieskolan och hade viss erfarenhet av att arbeta på en gård. Han kände inte till yrkesintroduktion innan han fick höra om möjligheten på Nordic Sugar, men bestämde sig för att tacka ja då han alltid velat arbeta med händerna. – Arbetet har bestått både av att gå med andra för att lära, och att arbeta självständigt. Jag trivs bra med att jobba i en miljö som består av äldre personer och har lärt mig mycket på att gå med och se hur de arbetar, säger Emil. – Jag har även fått gå en hel del utbildningar under detta år, totalt har jag varit med på nio utbildningar bland annat Heta Arbeten, stresshantering, ATEX, etiska riktlinjer med mera. – Vi tycker om den här anställningsformen. Ibland är de unga blyga från början, men med yrkesintroduktionen tar de för sig mer och mer, säger Jan Sergo. Livsmedel i Fokus 6 / 2015 mentet och gjorde det mycket tydligt att de inte har för avsikt att lägga fram ett sådant förslag. Bland annat framhåller kommissionen att lagförslag och beslut måste vara faktabaserade och att obligatorisk ursprungsmärkning för kött som används som ingrediens inte är lämpligt, med tanke på den svaga betalningsviljan bland konsumenterna och den administrativa börda som detta skulle innebära för företagen. Kommissionen har också understrukit att ursprungsmärkning av kött som ingrediens i livsmedel inte bidrar till vare sig livsmedelssäkerhet eller att förhindra bedrägerier. Kommissionen lade i maj fram två rapporter om eventuell ursprungsmärkning för ytterligare sex kategorier livsmedel, bland annat mjölk. – I korthet är slutsatsen att det inte är försvarbart att föreslå obligatorisk ursprungsmärkning för någon av dessa sex kategorier. Kommissionen menar att frivillig märkning räcker, säger Nicklas Amelin, EU-expert på Livsmedelsföretagen. Ökad press för bättre livsmedelskontroll Livsmedelskontrollen i Sverige har allt för ojämn kvalitet och kontinuitet, något som Livsmedelsföretagen länge har pekat på. Nu ökar trycket allt mer på regeringen att vidta åtgärder efter att två rapporter från Riksrevisionen respektive Statskontoret kritiserat systemet samt kommit med konkreta åtgärdsförslag. – Livsmedelsindustrin gör själv naturligtvis den klart största andelen kontroller via egenkontrollsystem, men för att upprätthålla högt förtroende bland allmänheten är det viktigt med en fungerande livsmedelskontroll också från det offentliga, säger Fredrik Torehammar, Public Affairs-chef på Livsmedelsföretagen. I Riksrevisionens rapport ”Livsmedelskontrollen – tar staten sitt ansvar?” föreslås regeringen och de ansvariga myndigheterna att pröva om en tydligare statlig styrning leder till tillräckliga förbättringar i kontrollverksamheten. Detta bör ske genom att regeringen förtydligar ansvaret för samordning och uppföljning men även ökad samverkan mellan kommunerna. – Det här precis vad vi på Livsmedelsföretagen har önskat. Att centralisera livsmedelskontrollen utan att förstatliga den, säger Fredrik Torehammar. 33 FOTO: ISTOCKPHOTO Hallå där! Bodil Sidén, FOTO: SANNA MOEN pressekreterare på Livsmedelsföretagen Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel har tillsammans tagit fram branschriktlinjer som ett komplement till de regelverk som finns kring så kallad fri plockning av bär. SCHYSSTA BÄR MED NYA RIKTLINJER Nya tydliga riktlinjer för bäruppköp har tagits fram av Livsmedelsföretagen tillsammans med Svensk Dagligvaruhandel. Målet är att bidra till ökad rättssäkerhet och bättre villkor för bärplockarna och att minska risken att bäruppköpare betraktas som arbetsgivare. Varje år kommer så kallade ”fria bärplockare”, främst från EU, till Sverige för att i några månader bland annat plocka blåbär och lingon. Till skillnad från plockare som kommer från Thailand, är de inte anställda av något företag, vilket kan sätta friplockarna i en utsatt situation. Samtidigt har bäruppköparna å sin sida framfört kritik att det varit oklart om de har arbetsgivaransvar för friplockarna eller inte samt att regelverket uppfattas som luddigt. Inför årets bärsäsong tog därför Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel fram nya branschriktlinjer som ett komplement till det regelverk som finns kring fri plockning av vilda bär. – Det är frivilligt att anknyta sig till rikt- 34 ”Om man är ett seriöst företag följer man riktlinjerna” Marie Söderqvist linjerna men är man ett seriöst företag så ska man följa dem, säger Livsmedelsföretagens vd Marie Söderqvist. De som ansluter sig till riktlinjerna får ett certifikat och med certifieringen följer ett krav på bäruppköparen att låta sig revideras (stickprov). Målet är att öka rättssäkerheten och förbättra villkoren för bärplockarna, minska risken att bäruppköpare betraktas som arbetsgivare och förhindra skattebrott och annan brottslighet. FAKTA • De företag som väljer att tillämpa Riktlinjer för ansvarsfulla bäruppköp kommer att erbjudas en utbildning kring riktlinjerna och därefter få ett certifikat. Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsföretagen står för utbildningen. • Med certifieringen följer ett krav på bäruppköparen att låta sig revideras (stickprov). • Systemet kring certifieringen är utformat så att företagets storlek samt administrativa och ekonomiska möjligheter inte ska vara begränsande för genomförande. • Mer information finns på livsmedelsforetagen.se Hej Bodil, du kommer närmast från politiken. Vad gjorde du där? – Hej! Jag kommer närmast från en tjänst på Moderaternas riksdagskansli som pressekreterare åt partiledningen. Innan dess jobbade jag som pressekreterare åt dåvarande migrationsminister Tobias Billström. Jag är uppvuxen i Örnsköldsvik och flyttade till Stockholm för att studera företagsekonomi på Stockholms Universitet. På fritiden tycker jag om att måla, vara ute i naturen och är också andra vice förbundsordförande för Moderata Ungdomsförbundet. Vad är din uppfattning om svensk livsmedelsproduktion? – Jag förknippar svensk livsmedelsindustri med många starka varumärken, god kvalitet och medvetenhet. Dessutom händer det mycket i branschen och vi står inför stora möjligheter. Det lockar! Vilka frågor kommer du att fokusera på det närmaste året? – Livsmedelsföretagen ligger redan i framkant i sitt kommunikationsarbete. Jag kommer att bygga vidare på att öka synligheten, stärka medierelationerna, utveckla våra digitala kanaler och jobba med strategisk kommunikation. Vad lockade dig till Livsmedelsföretagen? – Svensk livsmedelsindustri står för omfattande export och innebär många arbetstillfällen. Det ska bli spännande att jobba för en sådan viktig industri som livsmedelsindustrin. Mat är dessutom mycket känslor och något som engagerar. Att få människor att engagera sig i en produkt är häftigt – det är därför jag brinner för kommunikation. Livsmedel i Fokus 6 / 2015
© Copyright 2024