ARKITEKTFÖRSLAGET FLAGGAN BOSTÄDER
ARKITEKTFÖRSLAGET FLAGGAN BOSTÄDER NYHAMN, GÄVLE STRAND 2 OA KONCEPTFAS Första konceptförslaget, ”Linje”. Hela byggrätten på 5.000 m2 BTA placerad i en linjär byggnad placerad i hamnbassängen. Tydlig funktion som signalbygg och identitetsskapande element. Utsökta boendekvaliteter. Vid bearbetningen av projektkonceptet flyttades byggnaden upp på kajen och kopplades till kvarter 10 (Kvarteret Ceylon). ”Linje” sett från hamnbassängen Planvarianter ”Linje” 2 Översiktsfoto ”Linje” INLEDNING ARKITEKTFÖRSLAGET FLAGGAN BOSTÄDER NYHAMN, GÄVLE STRAND Gävle kommunSamhällsbyggnad Gävle Mark och exploatering, Alva Egebrand Gävle kommun 801 84 Gävle Tel: +46 26 17 50 78 alva.egebrand@gavle.se Arkitektgrupp N1 arkitekter MNAL Martin Brundell Rådhusgaten 30a N-0151 OSLO T +47-22 33 44 99 M +47-48 29 58 10 E n1.arkitekter@gmail.com W www.n1.no Oxygen architechts AB Johan Löberg Grev Tureg. 55 114 38 STOCKHOLM T 08-408 299 70 M 070-270 01 46 E jl@o2a.se W www.oxygenarchitects.se Innehåll Inledning Gestaltning Huvudgrepp Estetik Organisation/Uttryck Materialgrammatik Belysningskoncept Markbearbetning Funktion Hållbarhet Inledning Gestaltning Gävle kommun utlyste i november 2011 en markanvisningstävling för ett nytt höghus vid Nyhamn på Alderholmen. Projektet skulle huvudsakligen innehålla bostäder. I tillägg skulle projektet ha centrumsfunktioner i bottenplanet förutom nödvändiga betjänade arealer. Projektet, och därmed byggrätten, omfattade också delar av den anslutande kvartersbebyggelsen med ordinär höjd på 4 våningar. Gävle kommun har sedan början av 90-talet utvecklat den nya stadsdelen Gävle Strand i stadens historiska hamnområde. Staden har en stor potential för att attrahera nya verksamheter och människor. Gävle Strand är ett positivt led i en aktiv renomméutveckling. Ambitionen är att skapa ett byggnadsverk som är ett fysiskt uttryck för kommunens Vision 2010. Arkitektförslaget Flaggan utvecklades av arkitektgruppen N1 arkitekter MNAL + Oxygen Architechts AB (N1+O2a) för Skanska Sverige AB, och korades till vinnare februari 2012. Av olika anledningar valde Skanska sommaren 2014 att lämna tillbaka byggrätten till kommunen. Gävle kommun har därefter förvärvat rättigheterna till projektet och erbjuder det nu till nya intressenter. Det förutsätts att intentionerna och kvalitén i det vinnande förslaget bibehålls, och att den vinnande arkitektgruppen engageras som projektansvarig arkitekt. Det är viktigt att höghuset inte endast uppfattas som en angelägenhet för de som bor i huset. Byggnaden skall bli ett viktigt uttryck för det framtidsinriktade Gävle. Stadens historia är starkt förbunden med belägenheten vid Bottenhavet. Gävles position som hamnstad kommer under överskådlig framtid att vara en viktig del av stadens identitet och ekonomiska fundament. Gävle Strand är präglat av sjöfartshistoriska referenser både vad gäller kvartersnamn och gatunamn och vi har valt att anknyta till denna tematik i val av materialgrammatik. I samband med antagandet av detaljplanen för Alderholmen 5:12, del av 4:1 m.fl i 2014, öppnas det för möjligheten att i tillägg bygga en indragen takvåning på den låga delen av projektet. Texten i det följande är, bortsett från några få uppdateringar, den samma som blev producerad för tävlingsprojektet 2012. Projektutveckling i modell. Workshop Gävle januari 2012 3 HUVUDGREPP Huvudgrepp Detaljplanen och tävlingsprogrammet öppnar för olika lösningar vad gäller placeringen av volymen. Projektet kan realiseras på kajtomten i Kvarter 15 samt hörntomten i kvarteret Kvarter 10’s sydöstra del. Det är i tillägg möjligt att bygga en brobyggnad från hörnhustomten till kajtomten. Förslaget följer detaljplanens begränsningar vad gäller utnyttjande och max. antal våningar. Tekniska begränsningar när det gäller kajens konstruktion gör det mindre intressant att bygga direkt på kajtomten i Kvarter 15. Samtidigt är det svårare att realisera gestaltningsplanens intentioner när denna förutsättning inte längre gäller. Vi har sett en utmaning i att realisera projektet utan att ändra detaljplanens förutsättningar. Detta har lett till en lösning baserad på en utkragande brobyggnad från en fullt utbyggd hörnhustomt Kvarter 10 (kvarteret Ceylon). Greppet gör det möjligt att realisera huvuddelen av byggrätten på 5.000m2 BTA. Resultatet är en byggnadsvolym med klar signalbyggnadskaraktär som i geometri har likheter med en stor flagga. Flaggor har en lång tradition som betydelsebärande element och identitetsmarkör i marina omgivelser. Vi ser detta som en värdefull dimension för projektet. Byggnaden har endast pelarfundament intill Redargatan. I övrigt framträder projektet som en utkragande volym ut mot kajkanten, endast uppbruten av en förskjutning i plan för att lösa upp volymen mot hamnbassängen. Från centrala Gävle och längs med huvudankomster mot Boulevardparken framträder projektet som en tornliknande volym. Från Redargatan upplevs höghuset som en svävande skiva förankrad till Kvarter 10. Skivan har en klar riktning mot havet. Huvudgreppet ger ohindrad tillgänglighet längs kajen för Gävleborna. Bortsett från anpassning till fundamentpelarna, kan gällande markplaneringsplan för kajområdet användas i oförändrat skick. Den utkragade brobyggnadens undertak utgör en extra fasad som bör ges en rik bearbetning vad gäller materialval och belysning som motsvarar den offentliga exponeringen. Redan projekterade trappor til träkaj öppnar för möjligheten att erbjuda lägenhetsinnehavarna privata båtplatser vid ett nytt flytbryggsystem. 4 Förslaget sett från Redargatan en varm augustikväll 5 ESTETIK Estetik När projektet inte tar kajtomten i Kvarter 15 i anspråk, blir byggnadsmassan linjär om byggrättens potential skall realiseras innanför gällande detaljplan. Detta gäller också när nya fundament inte berör existerande kajkonstruktion. Från centrala Gävle och huvudankomster längs Stuvaregatan och Sjåaregatan framträder projektet som en smal tornvolym höjd ovan den övriga bebyggelsen. Tillsammans med de två andra ”kontrapunkterna” i området, Gavlegårdarnas höghus ”Fullriggaren” och silon på Hucken, är projektet med på att skapa en överordnad komplementär struktur som berikar Gävle strands dominerande kvartersstruktur. Projektet har en dualism genom att tornkaraktären gradvis förändras till svävande skiva ju nämare Nyhamnskajen man kommer. Brobyggnadens svävande skiva dramatiserar den norra avslutningen på Boulevardparken och bidrar till att ge kajområdet fasthet och rikting i rumsupplevelsen. Skivan underdelar Nyhamnskajen i två distinkta kajrum som får olika karaktär. Den södra delen utgörs av Boulevardparkens förlängning, och får karaktär av ett offentligt rum. Här mynnar kanalen ut i hamnbassängen, och träbryggan längs med kajen kan med fördel användas som gästhamn. Den nordliga delen av kajen får en mindre exponerad karaktär. Vi föreslår därför att denna används som småbåtshamn för fastboende i området. Organisation/Uttryck Fasadkonceptet bygger på gestaltningsplanens tankar om individualisering av kvarter och byggnader. Denna strategi är med stor framgång använd i ett projekt i Amsterdams hamn, Borneo-Sporenburg (West 8), där skalan på variationen varierar från det enskilda huset till stora delar av kvarteret. Flygfoto mot öst. Dagens situation. PORSLIN JÄRNBRUK SKOGSBRUK SEGEL Konceptdiagram material och fasadgestaltning. 6 GÄVLE Projektet sett från den nya kajen vid kanalens mynning. Updelning av fasaden i fasadfält med kontrasterande grammatik. Vi har valt att förhålla oss till gestaltningsplanen genom att individualisera IV-våningsbyggnaden i två delar med kontrasterande materialgrammatik. I höghuset vidareförs denna strategin med utgångspunkt i lägenhetstyperna. Höghusets sydfasad delas upp i fyra vertikala delar med självständig materialgrammatik. Mot nord förenklas uttrycket då lägenhetsdisponeringen här är annorlunda. Två fasadfält skiljs åt av det exponerade trapprummet. Kajen frigjord för aktivteter. Tydlig signalbyggkaraktär. Från centrum i väst och frontalt öst från hamnbassängen framstår projektet med klar tornkaraktär med en enhetlig materialkaraktär. Uttrycket mjukas upp av balkonger i fasaden som bidrar till att understryka fasadernas vertikalitet. Vi föreslår ett textilbaserat solavskärmningssystem baserat på duk som kontrast till fasadernas soliditet. Individuell styrning skapar individuella variationer i fasaduttrycket. Materialgrammatik Fasadernas materialgrammatik föreslås utförda med variationer över kända Gävle-teman när det gäller materialval. För närvarande ser vi för oss fyra kontrasterande materialpaletter med arbetsnamnen ”Järnbruk”, ”Skogsbruk”, ”Porslin” och ”Segel”. Referensbild: Borneo Sporenburg, NL individualiserad byggnadsmassa 7 8 FUNKTION HÅLLBARHET Belysningskoncept Funktion Utvändig belysning utförs i enlighet med gestaltningsprogrammet. I tillägg föreslås effektbelysning mot undertaket på brobyggnaden för att accentuera den offentliga karaktären til detta övertäckta sidorum till Boulevardparken. Under dagtid på sommaren ger reflekterat ljus från hamnbassängen undertaket en skimrande karaktär. Kvällsbelysning av undertaket och ev. andra delar av fasaden föreslås utföras med modern LED-teknologi. Detta möjliggör anpassning till tid och årstid i intensitet, färg och val av vilka delar som belyses. Energieffektivitet uppnås genom att dra ned belysningsintensiteten efter kl. 22.00, och begränsa belysningen till entreér samt använda energisnål steglöst reglerbar LED. Huvudankomst. Organisation. Avfallshantering Lägenheterna har två entreer. Miljöstationer etableras i trappuppgångarnas entréplan. Sträckan är utan väsentliga nivåskillnader och inom normala dragningslängder till angöringar för sopbil. Vid en ev. realiseringsfas önskas en utredning för ett alternativ med gemensam miljöstation för hela kvarter 10. Invändigt belysningskoncept i gemensamma utrymmen baseras på energisnål LED-teknologi med rörelsesensorer. Markbearbetning Beläggning mot offentliga gaturum Anslutning till Sjåaregatan med Boulevardparken och Redargatan följer principerna från gestaltningsplanen och gällande markplaneringsplan. Beläggningen anpassas till detta. Den föreslås bli en palett bestående av betong, skiffer och granit. Beläggning gårdsrum Gårdsrummets beläggning föreslås baseras på en materialpalett bestående av betongsten, borstad betong, gräs och grusfält avgränsade med cortenstål. Som träd föreslås körsbärsträd för att understryka kontrasten mellan den privata innergården och de omgivande gaturummens offentliga arealer. Projektet sett från Boulevardparken mot Nyhamn i Öst Höghusets bostäder nås från Redargatan. Trapprummet i entreplanet föreslås utföras med generösa glasytor. Trapp/hiss betjänar alla lägenheterna i hörn- och brobyggnaden. Standardvåningsplanen har fyra lägenheter, men kan också delas upp i upp till sex st. mindre lägenheter per plan för att erbjuda variation av boendestorlek och -ekonomi. Alla lägenheter får hög kvalitet när det gäller utsikt och solförhållanden. Vi föreslår att bullerproblematiken för sovrum med nordvända fönster löses med särskilt utformade bullerdämpande burspråk. I plan 5-6 föreslås att lägenheter mot väst organiseras som stadsradhus. Dessa blir i två våningar och får egen privat uteplats på IVvåningshusets tak. Höghuset får en stor gemensam takterrass som de boende kan använda för social samvaro och aktiviter med Gävles bästa utsikt i fonden. IV-våningsbyggnaden organiseras som tvåspännare resp. trespännare och har entré med hiss från Sjåaregatan. I tillägg finns här soprum, BRF-lokal och cykelparkering. Bottenvåningen innehåller i tillägg en resturang/barlokal som fortsätter in i hörnbyggnaden. IV- våningsbyggnaden kan också organiseras som trespännare. Angöringar Det etableras angöringar i omedelbar närhet till entréerna genom kantparkering längs gatorna. Hållbarhet För att säkra låg energiförbrukning som ligger under BBR-kravet föreslår vi att energihushållningen baseras på ett idékoncept som utnyttjar placeringen vid havet och kopplingen till fjärrvärmenätet. Förslagets juridiska och ekonomiska aspekter måste utredas närmare om intresse för energikonceptet finnes. 1. Energi- och vattenförsörjning Energibehovet för värme tillgodoses genom att sjövatten intill projektet används som energikälla. Värmepump installeras med vätskefyllda slangar nedlagda i sjövatten. För uppvärmning av tappvarmvatten och för att säkerställa driften under de kallaste perioderna ansluts byggnaden till fjärrvärmesystemet. För uppvärmning av tappvarmvatten kompletteras anläggningen med solfångare. Solpaneler kan konstrueras till att utgöra del av fasad- eller takkonstruktionen. Vattenanvändning reduceras genom att använda utrustning med låg vattenförbrukning. 2. Energieffektiv utformning av byggnaden effektiviseringen. Optimering av glasareor avseende behov av ljusinsläpp och begränsning av värme- och kylbehov utgör ett annat tillskott. Lagring av solenergi i byggnadsstommen bidrar till bättre energiprestanda. 3. Ekonomi Val av produkter och material föreslås ske ur ett LCC(livscykelkostnad) perspektiv. Investeringskostnad, kostnad för följdinvesteringar, underhållkostnader samt energikostnad under produktens eller systemets livstid räknas ihop och alternativen med bäst totalekonomi väljs därefter ut. 4. Energisamordning En kravspecifikationen föreslås upprättad för inneklimat, effekter och energianvändning samt rutiner för kontroll av dessa. En energiansvarig samordnarfuktion föreslås upprättad för att säkerställa att energikrav uppfylls inom alla discipliner genom byggprocessen, i tillägg till att nödvändiga beräkningar, prov, kontroller och uppföljning av byggnaden genomförs. 5. Utbildning av hyresgäster och driftorganisation För att säkerställa att kunskap finns för att använda byggnaden på bästa möjliga sätt bör energiutbildning erbjudas för både lägenhetsinnehavarna och driftorganisationen. 6. Kontinuerlig övervakning och förbättring Luftbehandlingsinstallationer väljs med värmeåtervinning som har hög temperaturverkningsgrad. Genom att förse avlopp med värmeväxlare för spillvattenvärme kan ytterligare energi återvinnas. För att hålla nere energianvändningen i en ny byggnad krävs det ett aktivt arbete med felsökning och optimering. Genom en aktiv uppföljning kan problem identifieras och korrigeras innan indikation om dessa fås genom energistatistiken. Glas väljs med hög solfaktor och med lågt U-värde. I tillägg förutsätts effektiv solavskärmning för att begränsa höga temperaturer. Sammantaget utgör fönsterkvalitet och solavskärmning väsentliga tillskott till energi Övervakning sker dels via befintliga drift- och övervakningssystem och dels genom fortsatt analys av automatiskt insamlade mätvärden. Referensbilder belysning 9 10 AREOR Ark1_2 N1+OXYGEN ARCHITECTS MARKANVISNINGSTÄVLING NYHAMN AREALÖVERSIKT REV. B 12-02-01 1) BYGGRÄTT BTA 5000 900 5900 HÖGHUS Bygg IV SUM AREALER HÖGHUS+BYGG IV BYA 300 225 525 2)AREASAMMANSTÄLLNING HÖRNBYGGNAD INNANFÖR KVARTERSGRÄNS MED LOKALER I BOTTENVÅNINGEN LOA 0 0 0 69 69 ÖVA 22 22 22 44 110 3 92 92 92 92 92 92 92 92 92 92 92 0 1012 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 133 133 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 45 265 128 128 6 324 324 324 324 324 324 324 324 324 324 5 5 3250 6 277 277 277 277 277 277 277 277 277 277 0 0 2770 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 0 0 110 5 5 Summa areor 5678 4316 202 485 356 Max. tillåten utbyggnad Avvikelse från max utbyggnad 5900 -222 Bygg IV 11x20,5 BTA 223 223 223 223 892 BOA BOA/BTA 178 178 178 0 534 takvåning 12.våningen 11.våningen 10.våningen 9.våningen 8.våningen 7.våningen 6.våningen 5.våningen 4.våningen 3.våningen 2.våningen 1.våningen 31 128 128 128 128 128 128 128 128 128 128 128 128 1536 takvåning 12.våningen 11.våningen 10.våningen 9.våningen 8.våningen 7.våningen 6.våningen 5.våningen 4.våningen 3.våningen 2.våningen 1.våningen 4.våningen 3.våningen 2.våningen 1.våningen Hörnbygg innanför plan 11x15m Brobygg till kaj Fundament 8m från kaj 2) AREOR I KÄLLARVÅNING Källare med frd och teknik andel area för gemensam på fastigheten Summa areor ej bebyggd / underbyggd area inom kvarteret BTA 481 177 658 0,76 BYA 223 223 ÖVA 454 174 628 85 3) P-PLATS BEHOV lägenheter besöksparkering lokaler Projektet sett från föreslagen båtbrygga. Projektet möter ankommande från havet som en smal tornvolym Summa p-platser 11/ 1000m2 BTA 1/ 1000m2 BTA 30/1000m2 LOA 62 6 6 74 11 Side 1 Estetik När projektet inte tar kajtomten i Kvarter 15 i anspråk, blir byggnadsmassan linjär om byggrättens potential skal realiseras innanför gällande detaljplan. Detta gäller också när nya fundament inte berör existerande kajkonstruktion. Huvudgrepp Förslaget följer detaljplanens begränsningar vad gäller utnyttjande och max. antal våningar. Tekniska begränsningar när det gäller kajens konstruktion gör det mindre intressant att bygga direkt på kajtomten i Kvarter 15. Samtidigt är det svårare att realisera gestaltningsplanens intentioner när denna förutsättning inte längre gäller. Vi har sett en utmaning i att realisera projektet utan att ändra detaljplanens förutsättningar. Detta har lett till en lösning baserad på en utkragande brobyggnad från en fullt utbyggd hörnhustomt Kvarter 10. Greppet gör det möjligt att realisera huvuddelen av byggrätten på 5.000m2 BTA. KAJ • UTSIKT • IDENTITET • INDIVIDUALITET • DIVERSITET • FOND TILL DET PUBLIKA RUMMET BOULEVARD höghuset som del av kvarteret • DIVERSITET • FOND TILL DET PUBLIKA RUMMET uppdelning i olika karaktärer för varje lgh-enhet -> vertikalitet, diversitet, identitet (flaggan mot havet) PERSPEKTIV FRÅN REDARGATAN lämnar kajen offentlig, ger en tydlig riktning och fond för Nyhamnens möte med hamnbasängen 2012-02-02 Referensbild: Stensjö seniorboende, Monica Gora landskap GEMENSAM TAKTERRASS MED MÖJLIGHET TILL VILA, SAMLIV, ODLING, IDROTT VOLYMKONCEPT KAJ Skivan underdelar Nyhamnskajen i två distinkta kajrum som får olika karaktär. Den södra delen utgörs av Boulevardparkens förlängning, och får karaktär av ett offentligt rum. Här mynnar kanalen ut i hamnbassängen, och träbryggan längs med kajen kan med fördel användas som gästhamn. Den nordliga delen av kajen får en mindre exponerad karaktär. Vi föreslår därför att denna används som småbåtshamn för fastboende i området. Projektet har en dualism genom att tornkaraktären gradvis förändras till svävande skiva ju nämare Nyhamnskajen man kommer. Brobyggnadens svävande skiva dramatiserar den norra avslutningen på Boulevardparken och bidrar till att ge kajområdet fasthet och rikting i rumsupplevelsen. diversifiering, individualitet, småskalighet genom indelning i mindre fastigheter á ca. 5m med olika byggherrar -> olika fasaduttryk. REFERENSEXEMPEL BOREO SPORENBURG, NL MARKANVISNINGSTÄVLING HÖGHUS VID NYHAMN • IDENTITET • INDIVIDUALITET KONCEPTDIAGRAM • UTSIKT BOULEVARD PERSPEKTIV FRÅN VATTNET Huvudgreppet ger ohindrad tillgänglighet längs kajen för Gävleborna. Bortsett från anpassning till fundamentpelarna, kan gällande markplaneringsplan för kajområdet användas i oförändrat skick. Den utkragade brobyggnadens undertak utgör en extra fasad Resultatet är en byggnadsvolym med klar signalbyggnadskaraktär som i uttryck påminner om en stor flagga. Byggnaden har endast pelarfundament intill Redargatan. I övrigt framträder projektet som en utkragande volym ut mot kajkanten, endast uppbruten av en förskjutning i plan för att lösa upp volymen mot hamnbassängen. Från centrala Gävle och längs med huvudankomster mot Boulevardparken framträder projektet som en tornliknande volym. Från Redargatan upplevs höghuset som en svävande skiva förankrad till Kvarter 10. Skivan har en klar riktning mot havet. MOTTO: ”FLAGGA” N1 ARKITEKTER (OSLO) + OXYGEN ARCHITECHTS (STOCKHOLM) Från centrala Gävle och huvudankomster längs Stuvargatan och Sjåaregatan framträder projektet som en smal tornvolym höjd ovan den övriga bebyggelsen. Tillsammans med de två andra ”kontrapunkterna” i området, Gavlegårdarnas höghus ”Fullriggaren” och silon på Hucken, är projektet med på att skapa en överordnad komplementär struktur som berikar Gävle strands dominerande kvartersstruktur. som bör ges en rik bearbetning vad gäller materialval och belysning som motsvarar den offentliga exponeringen. Redan projekterade trappor til träkaj öppnar för möjligheten att erbjuda lägenhetsinnehavarna privata båtplatser vid ett nytt flytbryggsystem. MARKANVISNINGSTÄVLING BOSTÄDER NYHAMN, GÄVLE STRAND 12 Alla lägenheter får hög kvalitet när det gäller utsikt och solförhållanden. Vi föreslår att bullerproblematiken för sovrum med nordvända fönster löses med särskilt utformade bullerdämpande burspråk. Lägenheterna har två entreer. Höghusets bostäder nås från Redargatan. Trapprummet i entreplanet föreslås utföras med generösa glasytor. Trapp/hiss betjänar alla lägenheterna i hörn- och brobyggnaden. Standardvåningsplanen har fyra lägenheter, men kan också delas upp i upp till sex st. mindre lägenheter per plan för att erbjuda variation av boendestorlek och -ekonomi. Huvudankomst. Organisation. Funktion SOLSTUDIER Vår-/höstdagjämning MARKANVISNINGSTÄVLING HÖGHUS VID NYHAMN IV-våningsbyggnaden organiseras som tvåspännare resp. trespännare och har entré med hiss från Sjåaregatan. I tillägg finns här soprum, BRF-lokal och cykelparkering. Bottenvåningen innehåller i tillägg en resturang/barlokal som fortsätter in i hörnbyggnaden. IV- våningsbyggnaden kan också organiseras som trespännare. Höghuset får en stor gemensam takterrass som de boende kan använda för social samvaro och aktiviter med Gävles bästa utsikt i fonden. kl 9.00 2012-02-02 kl 12.00 FASAD ÖST 1:500 FASAD NORD 1:500 PERSPEKTIV FRÅN BOULEVARDEN FASAD VÄST 1:500 I plan 5-6 föreslås att lägenheter mot väst organiseras som stadsradhus. Dessa blir i två våningar och får egen privat uteplats på IVvåningshusets tak. Gårdsrummets beläggning föreslås baseras på en materialpalett bestående av betongsten, borstad betong, gräs och cortenstålavgränsade grusfält. Som träd föreslås körsbärsträd för att understryka kontrasten mellan den privata innergården och de omgivande gaturummens offentliga arealer. Beläggning gårdsrum FASAD SYD 1:500 Fasadernas materialgrammatik föreslås utförda med variationer över kända Gävleteman när det gäller materialval. För närvarande ser vi för oss fyra kontrasterande materialpaletter med arbetsnamnen ”Järnbruk”, ”Skogsbruk”, ”Porslin” och ”Segel”. Materialgrammatik Uttrycket mjukas upp av balkonger i fasaden som bidrar till att understryka fasadernas vertikalitet. Vi föreslår ett textilbaserat solavskärmningssystem baserat på duk som kontrast till fasadernas soliditet. Individuell styrning skapar individuella variationer i fasaduttrycket. Från centrum i väst och frontalt öst från hamnbassängen framstår projektet med klar tornkaraktär med en enhetlig materialkaraktär. Anslutning till Sjåaregatan med Boulevardparken och Redargatan följer principerna från gestaltningsplanen och gällande markplaneringsplan. Beläggningen anpassas till detta. Den föreslås bli en palett bestående av betong, skiffer och granit. Beläggning mot offentliga gaturum Markbearbetning Invändigt belysningskoncept i gemensamma utrymmen baseras på energisnål LEDteknologi med rörelsesensorer. Utvändig belysning utförs i enlighet med gestaltningsprogrammet. I tillägg föreslås effektbelysning mot undertaket på brobyggnaden för att accentuera den offentliga karaktären til detta övertäckta sidorum till Boulevardparken. Kvällsbelysning av undertaket och ev. andra delar av fasaden föreslås utföras med modern LED-teknologi. Fasadkonceptet bygger på gestaltningsplanens tankar om individualisering av kvarter och byggnader. Denna strategi är med stor framgång använd i ett projekt i Amsterdams hamn, Borneo-Sporenburg (West 8), där skalan på variationen varierar från det enskilda huset till stora delar av kvarteret. Vi har valt att förhålla oss till gestaltningsplanen genom att individualisera IV-våningsbyggnaden i två delar med kontrasterande materialgrammatik. I höghuset vidareförs denna strategin med utgångspunkt i lägenhetstyperna. Höghusets sydfasad delas upp i fyra vertikala delar med självständig materialgrammatik. Mot nord förenklas uttrycket då lägenhetsdisponeringen här är annorlunda. Två fasadfält skiljs åt av det exponerade trapprummet. Belysningskoncept Organisation/Uttryck 13 kl 15.00 -1- A Det etableras angöringar i omedelbar närhet till entréerna genom kantparkering längs gatorna. Källarvåningen planeras att ansluta till ett gemensamt garage med ankomst från ny lokalgata i norra delen av kvarter 10. Angöringar Skanska Sverige AB Teknik Energi Kaisa Liib Branko Simanic SJOAREGATAN UTEPLATSER UTEPLATS LOKAL grus B B MARKANVISNINGSTÄVLING HÖGHUS VID NYHAMN SEKTION A-A 1:500 grus kullersten PERSPEKTIV FRÅN BÅTSPLATSERNA GRILLPLATS gräs SITTPLATSER ENTRÉPLAN /SITUATIONSPLAN 1:200 Konsulter: N1 arkitekter MNAL, Oslo Martin Brundell Geir W. Johnsen Arkitektgrupp: Oxygen architechts, Stockholm Sigrid Zenger Johan Löberg Vilius Juknevičius Skanska Sverige AB Box 647 801 27 Gävle T 010-448 00 00 Byggherre: Förslagsställare För att säkra låg energiförbrukning som ligger under BBR-kravet föreslår vi att energihushållningen baseras på ett idékoncept som utnyttjar placeringen vid havet och kopplingen till fjärrvärmenätet. Förslagets juridiska och ekonomiska aspekter måste utredas närmare om förslaget vinner. Se egen redogörelse. Hållbarhet Miljöstationer etableras i trappuppgångarnas entréplan. Sträckan är utan väsentliga nivåskillnader och inom normala dragningslängder till angöringar för sopbil. Vid en ev. realiseringsfas önskas en utredning för ett alternativ med gemensam mijöstation för hela kvarter 10. Avfallshantering 14 2012-02-02 grus UTESERVERING CYKLAR CYKLAR grus REDARGATAN A -3- SEKTION B-B 1:500 ALTERNATIVA LÄGENHETSLÖSNINGAR 1:200 Uppdelning i mindre lägenheter TYPPLAN (PLAN 4) 1:100 4 rok 94m2 PERSPEKTIV FRÅN BRYGGAN / NORRA HAMNBASÄNGEN Alternativ för lgh 3 (övre etagerna) 3 rok 84m2 4 rok 134m2 PRIV. TERRASS KÄLLARVÅNING 1:200 TAKPLAN (vån. 5 / vån. 13) 1:200 PRIV. TERRASS PRIV. TERRASS 2 rok 57m2 möjlig uthyrningsdel 28m2 2012-02-02 Alternativ för lgh 3 våning 5&6: etagelägenheter med takterrass 3 rok 92m2 MARKANVISNINGSTÄVLING HÖGHUS VID NYHAMN 15 GEMENSAMTERRASS IDROTT 3 rok 86m2 PRIV. TERRASS -4- Arkitektgrupp: N1 arkitekter MNAL Rådhusgaten 30a N-0151 OSLO T +47-22 33 44 99 M +47-48 29 58 10 E n1.arkitekter@gmail.com W www.n1.no Martin Brundell Geir W. Johnsen Oxygen architechts AB Grev Tureg. 55 114 38 STOCKHOLM T 08-408 299 70 M 070-270 01 46 E jl@o2a.se W www.oxygenarchitects.se Johan Löberg Sigrid Zenger Vilius Juknevičius Konsulenter:Skanska Sverige AB Teknik Energi Kaisa Liib Branko Simanic 16
© Copyright 2024