språkröret O KTO B E R NR 3/2015 MEDLEMSBLAD FÖR SFSS SÖDRA FINLANDS SVENSKA SPRÅKLÄRARE R.F ORDFÖRANDENS SPALT ann-lois edström I en av gymnasiets kurser i engelska brukar jag läsa engelskspråkiga tidningar med mina elever. Då har jag ibland lyft fram artiklar från New York Times som behandlat Finland på något sätt. En av dem har rubriken ”Finland Makes Its Swedes Feel at Home” och handlar om hur vi finlandssvenskar är den mest bortskämda minoriteten i världen. Det brukar uppstå en livlig diskussion i klassen. Senaste vecka lyftes Finland igen fram i New York Times, denna gång med rubriken ”Nationalists in Finland Hurl Rocks at Iraqis Seeking Asylum”. Jag tvekar om jag ska använda den artikeln i klassen. Det jag däremot inte tvekar om är att vår roll som lärare blir ännu viktigare när det gäller att skapa ett klimat i vårt land där respekt och människovärde är centrala. I en Bild: Yannis Kolesidis / EPA (från Svenska Yle) demokrati får vi ha olika åsikter, men dessa åsikter ska uttryckas på ett sätt som inbjuder till en dialog som bibehåller respekten för den som inte delar min åsikt. Inom ramen för seminariet Campus Helsinki (lite mer om det inne i tidningen) fick jag lyssna till Fadumo Dayib, vars mål är att bli Somalias första kvinnliga president. Hennes berättelse berörde oss alla där. Hon kom till Finland som flykting 1990, ingen kan påstå det var lätt, men här gick hon i skola och var fast besluten att lära sig. Med hennes egna ord ”the key to life is education”. Som 14-åring lärde hon sig läsa och fortsatte sen utbilda sig. Lärarna spelade en viktig roll i detta. Som hon själv sade, ”lärarna har nyckeln, vilket är ett stort ansvar”. Vi vet inte vilka framtida presidenter och ledare vi har sittande i våra klassrum. Då blir det ännu viktigare att inte ge upp med någon elev. Hennes ögon riktigt lyste när hon berättade hur hennes mor som varit analfabet hela sitt liv fick lära sig läsa och skriva innan hon dog. Hennes lärare gav inte heller upp. Vad kan vi då göra? Vi kan fortsätta att jobba med kommunikation, på olika språk, mellan olika individer. Vi kan fortsätta att ta upp och diskutera svåra ämnen, medan vi visar respekt för varandra. Vi kan förbereda oss för att ta emot elever med en annan språklig och kulturell bakgrund i våra klassrum. Jag kommer att tänka på Ansvarsveckan och deras material för årets tema: ”Över gränser!” Ansvarsveckan är en riksomfattande ekumenisk människorättskampanj som sedan 1970-talet har lyft fram aktuella globala problem. I år hålls den 18-25.10. På deras hemsida (ansvarsveckan.fi) finns mer information och en hel del material även på svenska. När årets tema planerades förstod nog ingen hur aktuellt det skulle bli. Idag upplever en del människor att landets gränser är hotade, medan andra välkomnar flyktingar. Vad än våra åsikter må vara så är det ett faktum att människor nu kommer hit, till vårt lilla land, oberoende om vi är redo att ta emot dem eller inte. De ungdomar som sitter i våra klassrum ska leva sida vid sida med dessa nya finländare och vi behöver förbereda dem och oss på bästa vis. Ann-Lois Edström, ordförande 2 S P R Å K R Ö R E T 3/2015 Ryssland på Helsingfors Bokmässa Nyss hemkommen från Göteborgs bokmässa väntar jag redan på följande här i Helsingfors! Det är så inspirerande att lyssna på samtal om böcker, samhället och författare förstås, och i år när Ryssland är temaland, ser jag fram emot att få lyssna på både stora namn inom den ryska litteraturen, men också helt nya bekantskaper för mig. I Göteborg frågade man den rysk-amerikanska journalisten och författaren Masha Gessen om hon tyckte Ryssland kunde vara temaland på Göteborgs bokmässa i framtiden, och då svarade hon absolut inte, för att ge utrymme åt landet på vilket sätt som helst är att ge utrymme och stöd för regimen. Där måste jag vara av annan åsikt. Jag är glad att vi i Finland kan skilja på regimen och författarna. Jag hoppas att vi kan göra det. Dessutom är det ju så många författare som är öppet samhällskritiska. Och visst kan det ofta vara författarna som driver förändring. Bland de många ryska författarna är det två namn som genast väcker mitt intresse. Boris Akunin, född i Georgien men bosatt i Moskva, är säkert en av de populäraste deckarförfattarna i Ryssland idag. I sin blogg har Akunin sagt att när han skriver så kastar han karaktärerna i vattnet för att se om de simmar i land eller drunknar. Om de simmar i land undrar han vilken strand de väljer. I början vet han aldrig hur allt kommer att sluta. Det är intressant, t.o.m. skrämmande för honom själv, och det tror han även läsarna känner. Förutom sina egna verk så kommer Akunin att tala om författarens och litteraturens ställning i Ryssland idag. Ljudmila Ulitskaja är prisbelönt novelloch romanförfattare som även nominerats för det internationella Man Booker priset. Hon lär bo både i Moskva och i Israel. Ulitskaja skriver om bl.a. både religion och politik och hon har uttalat sig emot kriget i Ukraina. För att citera Masha Gessen så är Ulitskaja ”a voice of moral authority for differently minded Russians”. Ulitskaja kommer bl.a. att tala om yttrandefriheten i Ryssland. Intressant är att både Ulitskaja och Akunin offentligt brevväxlade med oljemiljardären Mihail Hodorkovskij medan han satt i fängelse. Tack vare brevväxlingen fick Hodorkovskij säkert ett bättre rykte bland folket. Bland de yngre författarna vill jag lyssna på Ildar Abuzjarov. Han är populär bland yngre läsare och har redan hunnit vinna pris. Hans senaste roman heter Finskoje Solntse, Den finska solen, om en fiktiv finsk stad vid Volga. Det måste man ju vara nyfiken på! Men det finns så många fler intressanta namn på bokmässans program och mitt dilemma är ju hur jag ska hinna med allt. Men litet är bättre än inget, och oberoende av vilken rysk författare man än väljer att bekanta sig med, så får man säkert en djupare insikt i det ryska samhället och kulturen. För några år sedan var jag på universitetet i Tver i Ryssland och lyssnade på en föreläsning om rysk litteratur. Där räknades det upp fem namn på författare som varje utbildade, belästa ryska familj måste ha i bokhyllan: Bulgakov, Pusjkin, Tjechov, Nabokov och Tolstoj. Jag antar att den listan idag skulle inkludera många av de författarna som nu kommer till Helsingfors. Vi ses på bokmässan! Sonja Biese lärare i ryska, Gymnasiet Lärkan Två veckorskurs till Salerno i Kampanien Precis som en stor del av er hade jag aldrig tänkt bli lärare. Under min studietid visste jag att jag inte skulle bli språklärare. Därför studerade jag ämnen som jag tyckte om. Och därför valde jag italienska som första biämne. Men jag blev till slut lärare och som ni vet är det en ganska svår kombination för en svenskspråkig lärare att ha franska som huvudämne och italienska som biämne. Det finns få jobb. Jag har haft en enorm tur och kan faktiskt i dag undervisa både franska och italienska, franska som heltidsjobb på gymnasiet (bara det!) och så har jag valt att aktivera min italienska och undervisa vuxna på arbis en kväll i veckan. I höst får jag dessutom undervisa en grundkurs (It 3 1) för huvudstadens gymnasieelever, också den i arbis regi. Jag känner mig trots allt långt ifrån flytande på italienska och det kräver hela tiden ett stort engagemang att hålla mig à jour med språket och det som händer i Italien. Just därför åkte jag i somras på en två veckorskurs till Salerno i Kampanien. När jag åkte iväg hade jag stora förhoppningar. Jag ville fördjupa mig i grammatiken, jag ville praktisera min muntliga italienska, jag ville besöka kända sevärdheter jag inte sett tidigare, jag ville smaka på Kampaniens specialiteter och jag ville framför allt känna att dessa två veckor skulle ge mig färdkost för de undervisningstimmar jag skulle komma att hålla detta läsår. Det känns som en underdrift att säga att kursen och undervisningen motsvarade mina förväntningar. De översteg mina förhoppningar och det med hästlängder. Språkskolan, Accademia italiana, hade kompetenta lärare som kunde undervisa konjunktivens alla tempusformer, få oss att diskutera film och litteratur och samtidigt få oss att jämföra sophanteringen, grönområden och sevärdheter i våra egna länder. Det känns som att jag fick precis allt det jag hade önskat mig på förhand. När man anmälde sig valde man ett sorts program med X antal undervisningstimmar per vecka. Jag valde det genomsnittliga, dvs fyra lektioner à 45 minuter per dag. På eftermiddagen erbjöd språkskolan föreläsningar om exempelvis det italienska köket eller italienska gester eller också kunde man välja olika exkursioner, som att besöka en mozzarellaproducent, en utflykt till Amalfikusten eller en lördagsutfärd till det mycket sevärda Pompei. Dessutom hade jag valt att bo hos en familj där jag åt middag på kvällarna. Det bästa var att de verkligen gav av sin tid och varje kväll efter middagen satt vi några timmar och diskuterade allt mellan himmel och jord. Samtalsämnen varierade från kväll till kväll. Det kunde vara krigets inverkan på våra respektive länder, den napolitanska dialektens särdrag, eller vilka gator och kvarter man ska undvika i Neapel. Och förstås italiensk politik. Det var en ypperlig möjlighet att få tala och diskutera på italienska. När jag inte diskuterade med Ivana och Danilo eller satt på lektioner umgicks jag med andra kursdeltagare eller också italienare som det var lätt att komma i kontakt med. Vi talade alla italienska med varandra trots att vi med vänner från Holland och Schweiz konstaterade att vi alla hade diskuterat lättare på franska. Men det var trots allt italienskan vi var där för. Therese Almén Om ni känner till svenskspråkiga skolor där man erbjuder kurser eller har undervisning i italienska, vill jag gärna att ni hör av er till mig: therese.almen@edu.hel.fi 3 S P R Å K R Ö R E T 3/2015 Campus Helsinki Den 17e september satt jag i en sal med ca. 700 andra lärare från hela landet och fick lyssna till förträffliga talare ur olika sektorer av samhället. De talade bl.a. om hur samhället förändras, hur vi kan påverka, hur investerare ser på start-up företag, hur Finland tänker fira sitt 100-års jubileum, hur USAs nya ambassadör låter när han talar finska, allt detta inom ramarna för Campus Helsinki (www.campusseminar.com). Detta årliga seminarium riktar sig främst till lärare, är kostnadsfritt och har tyngdpunkten på att öka vår förståelse för vad som sker utanför skolan. Som en lärare sade efteråt, ”det är skönt att få lyssna till något som inte handlar om vilken färgs från- varo det ska vara på Wilma”. Jag kan varmt rekommendera er att ta del av deras hemsida och anmäla er till nästa års seminarium. Videon från årets talare finns nu även tillgängliga på Youtube: https://www.youtube.com/play list?list=PLvJv98itTrhKspbOHqGPXBsnS5Kzo RaBw Bland årets talare fanns Fadumo Dayib, som jag redan nämnde tidigare. Hon höll sitt anförande på engelska och utan illustrerande Powerpoint lyssnade vi andlöst till hennes berättelse. Petteri Koponen talade om startup företag, investerare, Supercell, Lifeline Ventures (www.lifelineventures.com), SLUSH (www.slush.org) och mycket annat som jag endast hört nämnas, men inte riktigt förstått vad det var. Peter Lund från Aalto universitet talade om energi och Finlands energipolitik (www.energiapolitiikka.fi). Pekka Timonen berättade om förberedelserna inför jubileumsåret för Finland 100 år. Temat är ”Yhdessä” och som svenskspråkig vill jag förstås få all information på svenska, men medan jag väntar på det så kan jag bekanta mig med deras hemsida på www.suomi100finland.fi. En annan finskspråkig hemsida att bekanta sig med är YLEs satsning på tre toppnyheter per dag som man kan ta upp inom undervisningen. Hemsidan: https://uutisluokka. triplet.io/ Åtminstone finsklärarna kan säkert ha användning av det materialet. Som sista talare kom Arman Alizad, känd bl.a. från TV. Han talade om mod och rädsla, något som han också upplevt i sitt liv. Arman verkar ha en iver och idoghet som räcker långt. När han kom som nyinflyttad till Finland utan att kunna språket gjorde han en ”friend request” före Facebook blivit populärt. Han skrev lappar där det stod: My name is Arman and I have no friends. Dessa delade han ut i sitt hus och en dag knackade en jämnårig pojke på dörren och de blev vänner. Det var också spännande att höra hur han ”förföljde” skräddaren Jouni Korhonen för att övertyga honom om att han nog ville acceptera Arman som lärling och hur det sen lyckades. När han senare började jobba med TV var det flera som hävdade att hans programidéer aldrig kommer att visas på finsk TV. Några år senare har TVserien ”Kill Arman” sålts till över 100 länder. Hur han då lyckats med allt detta? ”Vissa saker är viktigare än rädslan” sade han. Han uppmanade oss även att uppmuntra våra elever, ”man kan aldrig uppmuntra någon för mycket.” Den utmaning han gav vidare till oss var två frågor, 1) Hur kan vi vara modiga i vårt jobb? och 2) hur kan vi göra våra elever modiga? Värt att tänka på! Ann-Lois Edström Bild ovan: Fadumo Daybib Bild: Helsingin Sanomat. Bild nedan: Campus Helsinki hölls i Savoy teatern 4 S P R Å K R Ö R E T 3/2015 Fredag 23 oktober 2015 kl. 16.30 i Kabelfabriken håller SFSS höstens fortbildningstillfälle: Zodiaks kinestetiska workshop för språklärare I workshopen som leds av Zodiak, centret för ny dans, får vi bekanta oss med praktiska övningar för att lära sig språk med kroppsrörelser. Grammatik närmar vi oss med hjälp av alla sinnen, spel och lek då stämningen är avslappnad, rolig och ideal för språkinlärning. Idéen med workshopen är att vi lär oss bäst när vi kastar oss in i aktiviteter helt och fullt. Med danskonsten kan vi väcka deltagarnas känslo- och rörelseminne när språkinlärningen effektiveras (kinestetisk inlärningsmetod). Man kan använda sig av dessa övningar när man vill lära ut ny grammatik eller repetera det man redan kan. De passar dessutom också till att öva uttal, hörövningar men också till att aktivera, motivera och väcka intresset för ett främmande språk och kultur. Dansläraren Annina Tuhkunen leder workshopen på finska, där modellspråket är spanska. För alla som deltar rekommenderar vi sköna kläder som det är lätt att röra sig i! Anmälningar senast måndag 19.10.2015 till spraksfi@gmail.com Kom ihåg att meddela om eventuella allergier/dieter! 5 S P R Å K R Ö R E T 3/2015 Intervju med Susann Airisvaara 1. Vilka ämnen och på vilket stadium undervisar du? Finska och engelska vid Ekenäs gymnasium. Finska är för många ett mycket mer främmande språk än engelska. Jag svarar på frågorna här med finskan i åtanke. 2. Vad fick dig att välja språklärarbanan? Jag tror att min finskspråkiga fars språkintresse påverkat mig väldigt tidigt till att bli ganska språkmedveten. Han lade (och lägger ännu) märke till speciella ord, frågade om jag visste vad ett visst ord betydde och roade sig över vissa uttryck. Flera av mina kamrater kämpade med skolfinskan i svenskspråkiga Ekenäs, och det bidrog till att jag i gymnasiet mer aktivt började tänka på språk- och lärarbanan. Eftersom alla språk klart var mina favoritämnen i skolan, bestämde jag mig för att börja studera finska och tyska, som jag sedan bytte till engelska. 3. Vad är det bästa med ditt jobb? Friheten att kunna påverka arbetssätten och att få jobba med många glada ungdomar. Att se hur en studerande plötsligt börjar förstå eller vågar börja prata, vilket ofta sker parallellt med att de bör- jat göra något mer för finskan utanför skolan såsom följa med nåt på nätet, TV eller läsa tidningar. 4. Vad är det svåraste? Att få studerande över tröskeln till att våga börja prata finska. Många vill inte prata för att de gör fel. Det är häftigt att kunna finska, men det är inte alltid lätt att få fram det budskapet i Ekenäs. 5. Hur var du själv som elev i skolan? Intresserad av de flesta ämnena och ganska flitig. Jag tyckte om att göra uppgifter omsorgsfullt och klarade mig bra. Ibland tror jag att jag bättre skulle förstå en studerande som inte orkar ligga i, om jag själv hade en liknande erfarenhet. 6. Har du haft någon lärare som påverkat dig positivt/negativt? Flera, men bäst minns jag min modersmålslärare Märtha Uggla som alltid var uppmuntrande och rättvis, samt min fransklärare Marika Nöjd som var så inspirerande och “fransk” till sitt sätt också i klassen att franskkurserna var de jag njöt av mest. 7. Vad har du lärt dig av dina elever? Att mitt uppdrag inte är lätt eller fär- digutvecklat, eftersom en studerande fortfarande kan gå ut gymnasiet med känslan att hon inte vågar säga något på finska. I en svenskspråkig miljö blir skolans finsktimmar den enda kontakten till språket för många. Då kan mängden muntlig övning aldrig bli för stor, och de studerande önskar mycket muntligt har jag fått lära mig. 8.Hur ser du på läroböcker/vs eget material? Jag uppskattar läromedel och använder gärna ett, men det får inte vara för gammalt. Världen ändrar så snabbt att ett tryckt läromedel i språk känns föråldrat redan efter några år. Marknaden är liten inom finska, så jag förstår att läromedel hänger kvar länge, men de fick hellre vara digitala så de kunde uppdateras tätare. I vår skola erbjuds finska på tre nivåer, men både i modersmålsinriktad finska och B-finska saknas lämpliga läromedel. I mofi skapar jag därför materialet själv så att det lämpar sig för gruppen. 9. Hur kopplar du av? Genom att vara med familjen, röra mig i naturen, motionera en del och om somrarna vistas på stugan i skärgården. 6 S P R Å K R Ö R E T 3/2015 HÄLSNINGAR FRÅN SUKOL En hösthälsning från er representant i Sukols styrelse. Arbetet på de nya läroplanerna har börjat i grundskolan och kör snart igång i gymnasiet. En del av språkföreningarnas skolningar inriktar sig säkert på dessa förutom förstås på digitaliseringen som en längre tid varit aktuell. Bekanta er med Sukols skolningar och anmäl er via www.sukol.fi/koulutus Sukols höstskolning i Tavastehus 2. -3.10 och Mindfulnesskolning 28.11.2015 (anmälan senast 5.10) i Helsingfors. Cultura-säätiö, en ny organisation för att stöda studier och undervisning i ryska språket och litteraturen, lediganslår stipendier. Ansökan för hösten går ut den 14.10.2015. Ansök från http://culturas.fi/juhlarahasto/hakuilmoitus Språkföreningarnas egna material finns tillgängliga. Franska och ryska fås genom Sukol på www.sukol.fi/oppimateriaalipaketit och engelska och tyska direkt av språkföreningarna. Anmäl en kollega till Sukol och få en biljett till Finnkino på www.sukol.fi/kollega eller be den själv fylla i medlemsansökan på www.sukol.fi/jasenhakulomake. På hösten kan man bli medlem till halva priset. Uppdatera din egen information på www.sukol.fi/omat_tiedot på Muuta och kom ihåg att spara. Kieliä? – Kyllä! -produkter till salu. Nya kom ihåg-lappar som fastnar på olika ytor med statisk elektricitet. Som Sukol-medlem har du rätt att gå på AOLs (Aineopettajaliitto) skolningar gratis. Följande är i Paasitorni i Helsingfors den 7.11.2015. Googla hemsidan och anmäl dig. Programmet brukar vara intressant, men förstås ett sådant som passar alla ämnen. Resultat från Sukols gymnasieförfrågan i februari gällande A- och B-språk. (328 svar) - kursantal över 15 (174), 10-15 (75), under 10 (66) - 38 % hade haft kurser där studerande får hel kurs och läraren halv (7% en kurs, 10% två kurser) - Antal studerande för att få bilda B2 eller B3 grupp 2-20, oftast 10 - B2/B3 slås oftast ihop i kurs 3 (159 lärare svarade så) - Oroväckande är det ökade antalet lärare som tvingas till mindre lön genom att de får bara en halv kurs eller ännu mindre om antalet studeranden blir för litet. Ibland erbjuds kursen bara digitalt eller som självstudier. T.o.m. A- och B-språk slås ihop och lön ges enligt Bspråk. Lärarna vågar inte annat än att gå med på detta eftersom det annars kan leda till att språket helt försvinner från skolan. Självstudier i språk är ofta svårt för studerandena och leder också till att de avbryter hela språket. Ojämnlikheten mellan olika skolor är stor. Sukol kommer att försöka påverka genom facket, men det är problematiskt eftersom alla bara ska spara. Detta tänkande att lärare inte får hela kurser har också smugit sig in i andra ämnen och Sukol har bett AOL att uppmana andra ämnen att göra en liknande undersökning för att kartlägga situationen. Inte ens grundskolan går säker, eftersom t.ex. den fenomenbaserade undervisningen uppmuntrar rektorer till att slå ihop ämnen och betala mindre. Detta sker redan i Helsingfors. Flexveckan, en vecka då studeranden får en hel kurs, men läraren kanske bara en halv eller ännu mindre beroende på hur många lärare som ska samarbeta i kursen, är också på kommande. Våren 2016 har alla gymnasier i Esbo samtidigt en flexvecka. Alla måste välja något. Om du som lärare inte får tillräckligt studerande till den kurs du erbjuder, måste du bli hjälplärare åt någon annan och båda får mindre betalt förstås. Den 23.-24.10 är jag på Poe-seminariet, som är en fortbildning ordnad av OAJ för alla pedagogiska lärarföreningar. Jag är där som representant för Finsklärarföreningen. Den 4.11.2015 träffar AOLs styrelse, där jag också är med som Sukols representant, Luukkainen från OAJ och den 7.11 är jag på AOLs höstseminarium. Jag ska försöka rapportera från dessa det viktigaste. Den 21.11.2015 är det Sukols höstmöte och någon av oss rapporterar också därifrån. Hälsn. Carina Eklund 7 S P R Å K R Ö R E T 3/2015 Har du en kollega som ännu inte är medlem i SUKOL (t.ex. via SFSS)? Här är länken till SUKOL:s hemsida för att bli medlem: http://www.sukol.fi/jasenyys/jasenhakulomake Blanketten är på finska, men broschyren har nu översatts till svenska och kan läsas på: http://www.sukol.fi/jasensivusto/edut/jasenedut STYRELSEN FÖR 2015. VÅRA KONTAKTUPPGIFTER: Ordförande Ann-Lois Edström ann-lois.edstrom@edu.hel.fi Viceordförande Therese Almén therese.almen@edu.hel.fi Sekreterare Katja Wide katja.wide@esbo.fi Kassör Benita Lindström benita.lindstrom@raseborg.fi Värdinna Lotta Särkkä charlotta.sarkka@esbo.fi Språkrörsansvariga: Isabelle Silin isabelle.silin@edu.hel.fi Maj-Len Vigård-Stocks maj-len.vigard-stocks@turku.fi Layout Kasper Gustavsson kasper.gustavsson@gmail.com www.kaspergustavsson.com
© Copyright 2024