MIG- en fyr i mörkret
MIG- en fyr i mörkret Sjuksköterskors erfarenheter av konsultation samt samverkan med mobil intensivvårdsgrupp - en intervjustudie ________________________________________________ Nurses experiences of consultation and interaction with The Medical Emergency Team -An interview study ________________________________________________ Thomas Jacobsson Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård Avancerad nivå/ 15 högskolepoäng Handledare: Anna Josse Eklund Examinator: Marie-Louise Hall-Lord 20150220 Sammanfattning Titel: MIG- en fyr i mörkret. Sjuksköterskors erfarenheter av att konsultera samt samverka med mobil intensivvårdsgrupp Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15hp Författare: Thomas Jacobsson Handledare: Anna Josse Eklund Examinator: Marie-Louise Hall-Lord Sidor: 24 Månad och år för examination: Mars 2015 Nyckelord: Mobila Intensivvårdsgrupper, MEWS, sjuksköterska, omvårdnad Svenska nyckelord: Mobila intensivvårdsgrupper (MIG) som i samverkan med vårdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlägga patienters vårdbehov har successivt implementerats inom sjukvården internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vårdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvård har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvårdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade sig i två huvudkategorier; Vägen till beslut och Samverkan med MIG. Resultatet visar att sjuksköterskorna har kunskap om hur och när de skall konsultera MIG utifrån givna kriterier men att de modifierar larmplanen för att nå resultat. Utöver detta anser de att implementeringen ger dem ökad kunskapsutveckling och trygghet i sin yrkesutövning. Abstract Title: MET - A light in the dark. Nurses experiences of consultation and interaction with The Medical Emergency Team Faculty: Faculty of Healt, Scienc & Technology Course: Degree project – nursing, 15 ECTS Authors: Thomas Jacobsson Supervisor: Anna Josse Eklund Examiner: Marie-Louise Hall-Lord Pages: 24 Month and year for the examination: March 2015 Keywords: Medical Emergency Team, MEWS, Nurse, Nursing Medical Emergency Teams (MET) in collaboration with the ward nurses can identify, assess and deal with patients' care needs has gradually been implemented in health care internationally since the mid-90s, with a view to reducing length of stay and mortality. In Swedish hospitals has this been implemented gradually since the mid-2000s. The purpose of this study was to enlighten nurses’ experience of consultation and interaction with the mobile intensive care groups. An investigatory interview was conducted and collected data were analyzed based on a qualitative content analysis. The result was shown in two main categories; Road to the decision and Collaboration with MET. The result shows that the nurses have knowledge of how and when to consult MET from given criterias but that they modify alarm plan in order to achieve results. In addition to this, they believe that the implementation provides them with knowledge and confidence in their profession. Innehåll INTRODUKTION ............................................................................................................................. 5 BAKGRUND ..................................................................................................................................... 5 Intensivvård och mobila intensivvårdsgrupper .............................................................................. 5 Metoder för att bedöma och rapportera om patientens tillstånd ..................................................... 6 Problemformulering ....................................................................................................................... 8 Syfte ............................................................................................................................................... 8 METOD.............................................................................................................................................. 9 Design ............................................................................................................................................ 9 Undersökningsgrupp ...................................................................................................................... 9 Datainsamling ................................................................................................................................ 9 Dataanalys .................................................................................................................................... 10 Forskningsetiska överväganden ................................................................................................... 11 RESULTAT ..................................................................................................................................... 12 Vägen till MIG ............................................................................................................................. 12 Stöd utifrån MEWS ............................................................................................................... 12 Beslut utifrån klinisk blick .................................................................................................... 13 Rådande arbetssituation ........................................................................................................ 13 Val av larmväg........................................................................................................................ 14 Samverkan med MIG ................................................................................................................... 14 Vikten av beslut om vårdnivå ............................................................................................... 14 Att vara en i teamet ................................................................................................................ 15 Kunskapsutvecklande ............................................................................................................ 16 Tryggt med en ”back up” ...................................................................................................... 16 DISKUSSION .................................................................................................................................. 17 Resultatdiskussion ........................................................................................................................ 17 Metoddiskussion .......................................................................................................................... 18 KONKLUSION................................................................................................................................ 20 BILAGOR: 1 Journal MIG 2 Förfrågan till vårdenhetschef 3 Samtycke Vårdenhetschef 4 Förfrågan om medverkan Informant 5 Samtycke Informant 6 Intervjuguide INTRODUKTION Studien utgår ifrån allmänsjuksköterskors erfarenheter av införandet av mobila intensivvårdsgrupper samt hur konsultation och interaktion med dessa anses fungera i det vardagliga arbetet. Ett antal studier har tidigare belyst införandet utifrån de mobila intensivvårdsgruppernas samt ur patienters synvinkel och endast ett fåtal har berört allmänsjuksköterskors erfarenheter. Detta torde vara av intresse för intensivvårdens organisation, då implementeringen skett relativt nyligen och kan behöva belysas ytterligare. BAKGRUND Intensivvård och mobila intensivvårdsgrupper Med intensivvård menas vård, stabilisering samt behandlande åtgärder av patienters mest grundläggande kroppsliga funktioner med fokus på andning, cirkulation och medvetande. Intensivvården av idag är högteknologisk, verksamheten har dock ett begränsat antal platser till förfogande vilket leder till att prioriteringar sker vilka som skall beredas platser utifrån högst behov. Mobila intensivvårdsgrupper (MIG) som i samarbete med vårdavdelningarna kan identifiera, bedöma samt handlägga patienters vårdbehov utan att inläggning på intensivvårdsavdelning blir aktuell, har successivt implementerats. Detta är en utveckling som ses både nationellt och internationellt. Team för bedömning samt vårdande av kritiskt sjuka patienter har funnits sedan mitten av 90talet i framför allt USA (Rapid Response Team), England (outreach team) samt i Australien (Medical emergency teams) (Larsson & Rubertsson 2007). För att i ett tidigt skede identifiera kritiskt sjuka patienter med syfte att minska vårdtid och dödlighet genom att handlägga patienter på rätt vårdnivå har implementering skett av MIG inom svensk sjukvård successivt sedan mitten av 2000-talet (Hederström 2011). I Sverige består MIG av en intensivvårds- alternativt anestesiläkare och en intensivvårdssjuksköterska. Intensivvårdssjuksköterskans roll är att ingå i det dagliga omvårdnadsarbetet på intensivvårdsavdelningen med beredskap att kunna ”rycka ut” med teamet då patientansvarig sjuksköterska identifierat försämring av patient på vårdavdelning. Då resursen finns till hands dygnet runt har oftast intensivvårdssjuksköterskan styrda arbetsuppgifter då denna ikläder sig sin roll som MIG-sjuksköterska. Detta innebär oftast ansvar för färre eller mindre arbetskrävande patienter för att underlätta överlämnandet av patientansvaret till sina kollegor på intensivvårdsavdelningen inom rimlig tid. Trots detta framkommer i studier att en upplevelse av otillräcklighet infinner sig hos MIG-sjuksköterskan relaterat till en känsla att överge sina patienter då MIG aktiveras (Thomas et al 2007). Vid larm till vårdavdelning är MIG-sjuksköterskans roll av stor vikt i samspelet mellan de olika professionerna. Arbetsuppgiften består i att under samverkan och i samråd med läkarna och patientansvarig sjuksköterska bistå vid bedömning samt fungera stöttande och/eller som utförare vid ordination och administration av läkemedel samt infusioner. Hen kan även utföra olika interventioner så som etablering av intravenösa infarter (Hederström 2011). 5 För att skapa interaktion mellan de olika vårdinstanserna har sjuksköterskorna på avdelningarna genomgått utbildning i akut omhändertagande och de verktyg som används för att i ett tidigt skede upptäcka kritiskt sjuka patienter. Då givna kriterier uppnåtts bistår MIG med bedömning samt förslag till handläggning för att stabilisera samt utföra behandlande åtgärder till den kritiska patienten i syfte att minska risken för mortalitet. MIG kan, i samråd med patientansvarigläkare- samt sjuksköterska överta patient för fortsatt behandling på intensivvårdsavdelning (Smith et al 2002). Det är av vikt att ställningstagande till patientens vårdnivå har värderats innan MIG konsulteras. Dessa beslut bör tas tidigt i vårdkedjan för att rätt vård skall kunna utföras sett ur ett etiskt perspektiv. Det vill säga, att beslut är tagna om inskränkningar skall ske av medicinska insatser vid försämring av patient. Det är avdelningens patientansvarige läkare, patient samt närstående som i möjligaste mån skall fatta dessa besluta i samråd, dock åligger det på patientansvarig överläkare att ta det yttersta ansvaret. Detta kan beröra avstående från hjärtlungräddning, intensivvård och respiratorvård. Besluten skall kontinuerligt utvärderas. (Larsson & Rubertsson 2007). Ett antal studier har belyst de positiva patienteffekterna av MIG. Enligt Majid et al (2012), har införandet av MIG visat sig minska mortaliteten på sjukhus relaterat till att tidig identifiering av avvikande vitala parametrar implementerats. Daryl et al (2005) påvisar att dessa team samt genomförandet av utbildningsinsatser för avdelningssjuksköterskor visat sig ha god effekt och att ”oväntad död” kan förhindras med tidig och rätt handläggning. Sambandet styrks av Sabahi et al.s (2012) och Jones et al.s (2005) studier som påvisar att mortaliteten reduceras. Enligt Merit-studien identifierades dock inga skillnader i resultatet som kunde relateras till minskad vårdtid, överflyttning till intensivvårdavdelning eller mortalitet mellan de sjukhusinrättningar som hade respektive inte hade implementerad MIG verksamhet (Hillman 2005). Patienter uppvisar ofta symtom med avvikande vitala parametrar under längre tid, i vissa fall upp till 6 – 8 timmar innan de drabbas av kritisk organsvikt (Smith et al. 2002). Trots ovan angiven tidsaspekt kan dessa patienter vara svåra att identifiera för sjuksköterskorna på vårdavdelningarna. Cirka 50 procent av patienterna uppges ha fått inadekvat vård innan beslut tagits om överflyttning till intensivvårdsavdelning. Detta kan bero på ett flertal aspekter, så som bristande kunskaper hos sjuksköterskan om vilka symtom en kritiskt sjuk patient uppvisar samt om, när och hur konsultationen av extern hjälp skall ske (Smith et al., 2002; Mc Gaughey et al., 2009). Sjuksköterskor kan också känna oro att göra fel bedömning vilket kan leda till att konsultation av den mobila intensivvårdsgruppen skulle kunna ske i onödan. Vidare kan sjuksköterskor ha en upplevelse av otillräcklighet relaterat till den rådande arbetssituationen, med ansvar över flertalet patienter simultant. Slutligen kan det uppstå brister i kommunikationen mellan personal, både inom samma yrkeskategori samt i samverkan med de öviga professionerna på olika vårdnivåer (Green et al 2006; Massey et al 2014). Metoder för att bedöma och rapportera om patientens tillstånd Sjuksköterskan skall utifrån International Council of Nurses (ICN) etiska yrkeskod kunna ”främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande”. För att kunna infria dessa krav skall sjuksköterskan ha grundläggande kunskap om de normala 6 samt sviktande vitala parametrar som skall bedömas för att kunna bedriva patientsäker vård (International Council of Nurses 2005) . Utbildningen acute life- threatening events recognition and treatment (Alert) och verktyget modified early warning score (MEWS), är från början en kunskapshöjande insats baserad utifrån behov av kompetenshöjning inom vården i Storbritannien. Utbildningsinsatser genomfördes då brittiska MIG hade identifierat ett flertal brister både bland avdelningsläkarna samt hos sjuksköterskorna. Bristerna berörde hur de insamlade parametrarna skulle värderas, hur den initiala vården skulle utföras samt i vilket skede konsultation skulle ske (Smith et al 2002). Identifiering hade även skett att det fanns en nonchalans i att räkna andningsfrekvens, vilket är en av de tidigaste och viktigaste sviktande parametern att notera (Jonsson et al 2011). Figur 1: Modified Early Warning Score (MEWS), Region Östergötland. Återgiven med tillstånd av verksamhetschef. Bedömningsunderlaget MEWS (figur 1) bedömer enligt ett poängsystem patientens tillstånd utifrån mätningar av andningsfrekvens, hjärtfrekvens, blodtryck, kroppstemperatur samt medvetande. Utöver dessa parametrar noteras patientens syrgasmättnad och urinmängder. Dessa värden skall tas minst en gång per dag (Cretikos et al 2008). Summeringen av samtliga insamlade parametrars poäng ligger till grund för om sjuksköterskan skall konsultera patientansvarig läkare, PAL, vilken i sin tur avgör om initiering av MIG för bedömning av patient skall ske (bilaga 1). Poäng över 4 samt försämring av patientens andning, med en saturation under 90 procent trots pågående syrgasbehandling samt nedsatt diures under 8 timmars tidsrymd (<200 ml/8h) är de givna kriterier som sjuksköterskan har att utgå ifrån. Utöver detta nämns även sjuksköterskans oro över patients tillstånd som ett slutligt kriterium (Region Östergötland u.å; Larsson & Rubertsson 2007). Nämnvärt är att MEWS inte berör följande frågeställningar; hur upplevs patientens allmäntillstånd, sömnstörningar samt 7 utseende på hudkostym. Detta åligger sjuksköterskan att, med dennes kliniska blick, värdera. Att dessa parametrar inte ingår anses som en brist i bedömningsverktyget (Kyriacos et al 2011). Efter genomgången Alertutbildning skall sjuksköterskorna på vårdavdelningarna ha förvärvat djupare kunskaper om hur de skall mäta samt bedöma patientens vitala funktioner utifrån MEWS. De skall även medicinskt kunna behandla akut uppkomna situationer utifrån A-E konceptet (airway, breathing, circulation, disability, expose). Vilket innebär åtgärder vid ofri luftväg, värdering och behandlande åtgärder av andnings, cirkulations- och medvetanderelaterade tillstånd samt utförande av helkroppsundersökning. Utöver detta kunna inse vikten av att dokumentera insamlat material för att kunna värdera trender av förbättring respektive försämring i parametrarna. De skall dessutom uppleva trygghet i att detta skall ligga till grund som ett beslutstöd vid konsultation med andra vårdnivåer, ett stöd som skall minska de barriärer som finns inom sjukvården (Smith et al. 2002) Problemformulering Att identifiera och vårda potentiellt eller bekräftat kritiskt sjuka patienter är en utmaning för vården, i synnerhet på vårdavdelningarna. Inte bara sjuksköterskornas kompetens sätts på prov utan denne skall även ha kunskap om hur ”flödet” skall ske, vilka som skall konsulteras och när samt hur den initiala behandlingen skall utföras vid tillstånd som kan eller hotar patientens livsexistens. Sedan början av 2000-talet har MIG implementerats i Svensk sjukvård. Intensivvården har, som annan övrig vård, hög belastning. Metoder har utvecklats så samstämmighet skall råda i patientbedömningen för att identifiering av kritiska tillstånd skall kunna ske i ett tidigt skede samt för att patient skall handläggas på rätt vårdnivå. I detta samspel mellan intensivvården och vårdavdelningarna möts individer med olika kompetens och professioner. Strävan är att samarbetet bör ske optimalt med patienten i fokus. I tidigare genomförda studier inom området MIG har fokus varit lagt på implementeringen sett ur framför allt intensivvårdens synvinkel. Ett begränsat antal studier berör frågan hur sjuksköterskan på vårdavdelningen upplever införandet av dessa grupper samt hur denna interaktion fungerar i praktiken. Utifrån detta, att få ökad kunskap om hur samspelet fungerar mellan olika vårdinstanser, är det av vikt att belysa aktuellt område. Syfte Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvårdsgrupper. 8 METOD Design En undersökande intervjustudie har genomförts och insamlad data har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys för att belysa sjuksköterskors erfarenheter av konsultation och samverkan med MIG (Graneheim & Lundman 2003). Undersökningsgrupp För att nå informanter till studien togs kontakt med vårdenhetschefer på sex vårdavdelningar, vilka var fördelade på ett länsdelssjukhus samt ett universitetssjukhus, båda belägna i Mellansverige. Förfrågan om intresse att delta (bilaga 2) samt godkännande av studien (bilaga 3) överlämnades till vårdenhetscheferna. Dessa delgavs även arbetets promemoria (PM) samt intyg för underskrift. När cheferna givit tillstånd att genomföra studien kom identifiering av informanter att ske med hjälp av dessa utifrån nedan angivna urvalskriterier. I samband med förfrågan att delta delgavs tilltänkta informanter PM, informationsbrev samt ett skriftligt intyg om godkännande att delta i studien. Urvalet av informanter skedde utifrån följande kriterier; de skulle vara allmänsjuksköterskor, ha arbetat på aktuell avdelning minst ett år för att ha förvärvat tillräcklig erfarenhet och ha erfarenhet av att ha identifierat samt vårdat kritiskt sjuk patient utifrån Alert/MEWS. De skulle utöver detta ha etablerat kontakt samt haft samverkan med den mobila intensivvårdsgruppen vid minst ett tillfälle. Sex sjuksköterskor identifierades av vårdenhetscheferna. En informant avböjde i sent skede på grund av förhinder. Fem informanter gav sitt godkännande att delta i intervju. Samtliga informanter var kvinnor med en yrkeslivserfarenhet som sjuksköterska mellan 2- 25 år. Datainsamling Datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer. Innan intervjun påbörjades informerades informanterna muntligt samt delgavs skriftlig informationen om studien. Information gavs även om informantens möjlighet att avbryta intervjun samt hur data som inkom skulle bearbetas utifrån Northern Nurses federation forskningsetiska regler (2003) samt hur materialet skulle bevaras utifrån Karlstads universitets regler för bevarande- och gallring för forskningsmaterial (2002). Samtycke inhämtades både muntligt och skriftligt (Bilaga 4 & 5). En intervjuguide (bilaga 6), skapad av författaren med en inledande öppen fråga samt följdfrågor användes för att enhetliggöra insamlingen av data. Intervjuerna genomfördes i en avskild lokal utsedd av informanten eller dennes vårdenhetschef. Att platsen för intervjun är trygg och lugn för informanten anses av vikt för att ett avslappnat samtal skall kunna genomföras (Kvale 2010; Bryman 2012). Den första genomförda intervjun 9 fick fungera som en pilotintervju. Då intervjun inte utgjorde underlag för ändringar i guiden har således även detta material legat som grund vid analys av insamlad data. Intervjuerna spelades in på diktafon och skrevs ut ordagrant. Varje intervju tog cirka 4050 minuter i anspråk. Denna tid inrymde även tidigare nämnd information om studien. Dataanalys Då studien baseras på sjuksköterskors erfarenheter analyserades materialet utifrån manifest kvalitativ innehållsanalys utifrån Graneheim och Lundman (2003). Analysmetoden har i egentlig mening ingen tydlig avgränsning för vad som skall beforskas utan byggs upp av att en bearbetning sker utav alla insamlade erfarenheter. Inledningsvis bearbetades det inspelade materialet via genomlyssning ett flertal gånger för att skapa en vidare uppfattning om dess innehåll, därefter transkriberades det ordagrant av författaren. Det transkriberade materialet ligger till grund för analysarbetet. Analysprocessens samtliga steg genomfördes enligt Graneheim och Lundmans steg; ta fram meningsbärande enheter, därefter kondenserade meningsenheter samt slutligen med bildandet av under- samt huvudkategorier för att säkerställa överförbarheten. Likheter och skillnader som kunde anses relevanta färgmarkerades i det transkriberade materialet, sorterades och sammanställdes i ett externt dokument för att skapa en överskådlighet inför processens framåtskridande. De färgmarkerade informantcitaten utgjorde de meningsbärande enheterna. Utifrån dessa skedde en kondensering med målsättning att korta ner texten utan att innehåll med tonvikt gick förlorad. Slutligen skapades och namngavs de olika kategorierna (Graneheim och Lundman 2003). För att förtydliga denna process redovisas detta arbete i schematisk tabellform (tabell 1) med en överskådlig bild av exempel på kategoriseringens framåtskridande. Tabell 1 . Exempel på kategoriseringsprocessen för respektive huvudkategori Meningsbärande enhet ”Det är inte så att vi säger att över en viss MEWS poäng så skall vi kontakta MIG, det är den kliniska Kondenserad enhet Utför MEWS kontroller och sammanställer poäng men den kliniska blicken avgör kontaktetablering Underkategori Sjuksköterskans beslut utifrån klinisk blick Huvudkategori Vägen till beslut Meningsbärande enhet ”Jag får en inblick i hur de tänker och när det lugnat sig eller patienten tas till IVA får man bekräftelse om man gjort rätt eller vad som skulle gjorts bättre eller vad jag skulle tänkt på” Kondenserad enhet Bekräftelse om man rätt beslut är taget samt vad som skulle kunnat ha utförts bättre. Underkategori Kunskapsutvecklande för sjuksköterskan Huvudkategori Samverkan med MIG bedömningen som avgör om vi skall kontakta MIG eller inte” Det manifesta materialet redovisas i resultatet, vilket styrks via citat med hänvisning till specifik numrerad informant för att öka studiens trovärdighet (Graneheim & Lundman 2003). Analysen av resultatet kom även att diskuteras med handledare för att det skulle granskas utifrån fler perspektiv. Det insamlade materialet skyddas från obehöriga, inte bara under studiens arbetsfas utan även efter slutförandet. Enligt Karlstads Universitet skall ljudupptagningar från intervjuer samt det transkriberade materialet sparas i 10 år under förutsättning att det 10 publicerats och kommer därefter att kasseras (Bevarande och gallringsplan för forskningsmaterial 2002). Forskningsetiska överväganden Vid empiriska studier skall enligt etiska riktlinjer för forskning inom omvårdnad utarbetade krav tillmötesgås av forskaren inför och under arbetet med studien, detta är inte enkom för att skydda informanterna utan stor vikt ligger i att forskaren skall reflektera över sin roll i och under arbetets gång. Fyra krav är viktiga att tillgodose, informations-, samtyckes- och konfidentialitetskravet samt slutligen kravet på deltagarens säkerhet. Dessa tillgodosågs på följande sätt i arbetet med denna studie: Informanterna kom att, utifrån informationskravet, i förhand informeras om studiens syfte, vilken teknik som skulle nyttjas, hur resultatet framgent skulle presenteras samt att arbetet var godkänt av informanternas vårdenhetschef. Denna information delgavs inte bara muntligt utan även skriftligt. Informanten gavs, utifrån samtyckeskravet, information om möjligheten att när som helst under datainsamlingen avbryta intervjun utan krav på att ange orsak. Utifrån informationskravet har informanten självbestämmande över sitt deltagande och skall enligt samtyckeskravet skriftligt godkänna sitt deltagande, vilket utfördes vid de aktuella intervjutillfällena. Information gavs även om hur insamlad data samt transkriberat material kom att lagras och skyddas från obehöriga samt att relaterat till numrering av citat kommer informanten inte att kunna härledas utifrån konfidentialitetskravet. Informanten fick också syftet med studien delgivet, att få ta del av dennes erfarenheter vid samverkan med MIG samt varför författaren hade detta intresse utifrån ett tydligt angivet och rent organisatoriskt perspektiv. Forskaren skall även reflektera samt ta hänsyn till den risk informanten kan komma att utsättas för i relation till den nytta studien gör för kliniken utifrån kravet om deltagarens säkerhet. De risker som informanterna kunnat utsättas för var att de skulle kunna uppleva obehag över att de reflekterade över sin egen roll i processen konsultation och samverkan med MIG. För att undvika detta var författaren tydlig med att deltagandet var frivilligt, följsam under intervjuerna och avslutade dessa med att fråga informanten om denne var nöjd. Den kliniska nyttan med studien torde överväga eventuella risker då studien ger kunskap om såväl interaktion med MIG som sjuksköterskors kompetens och arbetssätt (Northern Nurses Federation 2003). 11 RESULTAT Sjuksköterskors erfarenheter av konsultation och samverkan med de mobila intensivvårdsgrupperna visades i tre huvudkategorier; Vägen till beslut och Samverkan med MIG med åtta underkategorier, vilka namnges i tabell 2. Tabell 2 Huvud- och underkategorier Huvudkategori Underkategori Vägen till beslut – Stöd utifrån MEWS – Beslut utifrån klinisk blick – Rådande arbetssituation - Val av larmväg Samverkan med MIG – Vikten av beslut om vårdnivå – Att vara en i teamet – Kunskapsutvecklande – Tryggt med en ”backup” Vägen till MIG Denna huvudkategori speglar sjuksköterskornas erfarenheter av vägen till MIG utifrån det stöd de har utifrån MEWS, de beslut de fattar utifrån sin kliniska blick, rådande arbetssituation samt hur de väljer att larma på MIG. Stöd utifrån MEWS Sjuksköterskorna berättar att genomgången utbildning i Alert och MEWS skall ligga till grund för när de skall aktivera de mobila intensivvårdsgrupperna. MEWS används ofta på vårdavdelningarna och föranleder diskussioner mellan sjuksköterskorna om hur resultatet skall värderas och bedömas. En sjuksköterska säger; ”Vi tar MEWS väldigt flitigt och pratar poäng” (3) Sjuksköterskorna har fått muntlig information om när och hur de skall kontakta MIG samt de givna kriterierna; MEWS över 4 poäng, försämrad andning med saturation under 90 procent trots syrgasbehandling, nedsatt diures samt sjuksköterskans oro över patientens tillstånd. Denna information gavs på avdelningsmöten av de personer som ingår i MIG för att uppkomna frågeställningar om implementeringen direkt skulle kunna 12 besvaras. På en av avdelningarna finns en instruktion med klarlagda direktiv om hur handläggandet skall ske anslagen på expeditionen. ”Vi har en lapp på expeditionen … en lathund, att det är det här vi skall utföra innan kontakt med MIG”(1) Instruktionen visar tydligt flödet för vad som skall utföras av sjuksköterskan innan konsultation med MIG sker. Beslut utifrån klinisk blick Sjuksköterskorna uppger att de skapar sig sin yrkeskunskap både genom att omvandla de teoretiska kunskaper de etablerat under sin grundutbildning till praktiskt handlag samt genom att förvärva kunskap utifrån olika uppkomna situationer i sitt kliniska arbete. Detta leder till att sjuksköterskan lär sig ”se” bortom olika mätvärden vare sig de är normala eller inte, få en ”känsla” av att något inte stämmer, en klinisk blick. Flera av sjuksköterskorna påtalar att de vet vikten av att utföra samt värdera de mätvärden som insamlas vid MEWS men påtalar även att deras ”känsla” av att något inte stämmer och deras totala bedömning av läget är de avgörande faktorerna för deras beslut. ”Det är inte så att vi säger att över en viss MEWS poäng så skall vi kontakta MIG, det är den kliniska bedömningen som avgör om vi skall kontakta MIG eller inte” (3) Rådande arbetssituation Att arbeta på en vårdavdelning med ansvar över flertalet patienter utgör en belastande arbetssituation enligt sjuksköterskorna. Flera av dem beskriver att de kan få en känsla av otillräcklighet, inte bara då patienters vitala parametrar sviktar och de blir potentiellt kritiskt sjuka utan även i sin vardagliga patientnära arbetssituation. ”Vi har många gamla patienter som behöver en annan slags hjälp… och är man då en undersköterska och en sjuksköterska så måste jag hjälpa till med omvårdnaden självklart ska de inte veta om att vi har en dålig patient men… de andra patienterna märker stressen, ibland ber man en bön, allt kan rasa”(1) I de fall sjuksköterskorna anser sig vara tungt belastade med t.ex. flera svårt sjuka patienter eller potentiellt kritiska patienter, framför allt på jourtid, anses som den mest avgörande faktorn för att kontakta MIG. Förutom den rådande arbetsbelastningen på avdelningen är tiden på dygnet avgörande faktorerna vid beslut om konsultation med MIG skall ske. Tidpunkt på dygnet spelar in då tillgängligheten på läkare är begränsad på natten, vilket leder till att sjuksköterskan väljer larmväg. 13 Val av larmväg Sjuksköterskorna uppger att då de har beslutat att rådande vård inte kan anses som optimal och eller patientsäker skall, enligt riktlinjer, i första hand aktuell patient ansvarig läkare konsulteras. Därefter tas i samråd beslut om att kontakta MIG för ytterligare medicinsk bedömning. Denna rutin följs i de flesta fall men sjuksköterskorna berättar att det förekommer att de frångår direktiven för konsultation av MIG. Det händer att de kontaktar MIG direkt och först därefter informerar patientansvarig läkare om hur de agerat. Detta sker framför allt under jourtid då den jourhavande patientansvarige läkaren ofta är upptagen med sitt arbete på akutmottagningen och inte anses bekräfta den försämrade patienten på avdelningen. ”Om patienten har MEWS från fyra och uppåt så kan man kontakta dem, så då ringde jag MIG teamet och så ringde jag direkt till min läkare på akuten och talade om att jag kontaktat MIG. Då är det ju meningen att de skall komma upp till avdelningen för MIG teamet ska komma inom en halvtimme så då blev det så att de kom nästan samtidigt. Det kändes lite som har man väl ringt MIG teamet så är det ingen diskussion om läkaren kommer eller inte”.(1) Skillnader av rent organisatorisk karaktär har identifierats mellan de två sjukhus som ingår i studien. På båda sjukhusen sker normalt MIG-konsultationen på vårdavdelningarna. En sjuksköterska uppger dock att det har arbetats fram en alternativ arbetsmetod. Där förekommer konsulterande samtal med IVA istället för att MIG aktiveras. ”Vi ringer mycket till IVA också och frågar, alltså istället för att kalla på MIG” (4) Samverkan med MIG Denna huvudkategori beskriver hur sjuksköterskorna erfar samverkan med MIG och beskriver att sjuksköterskorna erfar att beslut om vårdnivå är viktigt för samverkan, att de känner sig som att de är en i teamet, att det är kunskapsutvecklande att samverka med MIG och att det känns tryggt med MIG som en ”back up”. Vikten av beslut om vårdnivå Det förekommer, enligt sjuksköterskorna, att MIG-teamet vill ha information om vilken vårdnivå som föreligger i ett tidigt skede av konsultationen. Om det inte tagits beslut tar MIG-läkaren ofta upp detta till diskussion med patientansvarig läkare vid sin ankomst till avdelningen 14 ”MIG brukar diskutera vårdnivån på patienterna, vilket jag tycker är bra. Mina läkare tycker inte det är bra eftersom de då får ta de besluten”(4) Enligt en sjuksköterska bör dessa beslut tas tidigt i vårdkedjan, inte bara för att underlätta samverkan med MIG men också för att det ska vara transparent för alla som ger patienten vård. ”Detta skulle man ta direkt på akuten. Det är en känslig fråga, att man uttrycker; vi kan göra det här och det här men vad är det för nytta med det om patienten inte kommer ur respiratorn och hur blir livet efteråt” (4) Att vara en i teamet Enligt sjuksköterskorna möts olika kliniker och professioner vid dessa vårdtillfällen utifrån olika perspektiv men med en gemensam målsättning, att optimera vården för den kritiskt sjuka patienten. Samtliga ser rollfördelningen som klarlagd, de olika professionerna har sina uppgifter och samarbetet utgår ifrån att gagna patienten. ”Det blir ett konsultande liksom… att de hjälper till, de vänder sig båda två helt till oss på ett väldigt trevligt sätt, så man jobbar tillsammans…..dom lotsar och visar hur vi kan göra” (3) Några sjuksköterskor uppger att konsultationerna med MIG skiljer sig markant, sett ur ett positivt perspektiv, mot andra konsultationer inom vården. Sjuksköterskorna upplever att de känner sig delaktiga på ett helt annat sätt, beslut tas inte ”över deras huvuden”, utan de beskriver att de både får delge sin syn på saken och att de delges den information de är i behov av. ”Rollfördelningen är inget problem….. det är det som känns så bra …man liksom ….om jämför med andra konsulter som kommer till avdelningen……andra läkarkonsulter som kommer…..då blir det oftast bara ett läkarmöte, de skiljer sig när MIG teamet kommer” (3) De flesta informanter uppger att de aldrig haft svårigheter att komma till tals under samtalen, med patientansvarig läkare och MIG teamet, som skett vid patientens sida. Dock berättar några sjuksköterskor att de känt sig ifrågasatta under det första, inledande telefonsamtalet vid aktiveringen av MIG. Ifrågasättandet berörde framför allt basal sjukvård, vilka åtgärder sjuksköterskan hade genomfört innan samtalet genomfördes, så som givande av sygas, höjd huvud- alternativ fotända . Vid ett tillfälle har det krävts flera samtal innan MIG kom till avdelningen för bedömning. Teamet redogjorde dock inte varför de inte slöt upp inom tidsramen för larmplanen, detta ledde till att sjuksköterskan upplevde sig vanmäktig i situationen. 15 Kunskapsutvecklande Samtliga informanter uppger att samarbetet med MIG inte bara är till nytta för patienten utan även utvecklar deras yrkesroll, de lär och utvecklas inför kommande liknande situationer. ” Jag får en inblick i hur de tänker och när det lugnat sig eller patienten tas till IVA får man bekräftelse om man gjort rätt eller vad som skulle gjorts bättre eller vad jag skulle tänkt på”(5) Informanterna påtalar att de fått klara direktiv om vad de skall utföra för att behandla patienten optimalt, de uppger även en känsla av att detta skett i samråd under diskussion med dem som ansvariga sjuksköterskor. ”Jag kände att någon stöttade upp mig och gav tips och råd” (2) Vid de tillfällen sjuksköterskorna har upplevt osäkerhet eller otillräcklighet vid ordination av läkemedel de inte har vana att administrera har gruppen samarbetat och ett stort stöd från intensivvårdssjuksköterskan har givits. Tryggt med en ”back up” Samtliga informanter ser implementeringen av MIG som rätt utveckling inom den svenska sjukvården då belastningen som råder ökar kraven även på den ansvariga sjuksköterskan på vårdavdelningen. Den mobila gruppens tillgänglighet, med målsättning att konsultation skall ske på plats inom 30 minuter, skapar en trygghet för sjuksköterskan. ”Det är skönt att man får hjälp snabbt…..de är lättillgängliga” (2) Framför allt tillgänglighet, stöd och gruppens erfarenhet är stötte stenar för den larmande sjuksköterskan. Samtliga har erfarenhet av det alltid sker en planerad uppföljning, vilken kan ske dels genom uppsökande verksamhet alternativt telefonledes via ansvarig sjuksköterska eller att samtal inkommer från MIG-teamet. ”De var väldigt tydliga och de hade en plan”(2) 16 DISKUSSION Studiens resultat visade att sjuksköterskors erfarenheter av konsultation och samverkan med MIG kan delas upp i två huvudkategorier; - Vägen till beslut med underkategorierna; Stöd utifrån MEWS, Beslut utifrån klinisk blick, Rådande arbetssituation och Val av larmväg - Samverkan med MIG med underkategorierna; Vikten av beslut om vårdnivå, Att vara en i teamet, Kunskapsutvecklande samt Tryggt med en ”back up”. Resultatdiskussion Studien visar att sjuksköterskorna har vetskap om vikten av att utföra samt värdera insamlade vitala parametrar via MEWS samt att dessa kan komma att ligga till grund för att aktivera MIG. Stewart (2014) påvisar att MEWS skall fungera som en plattform för sjuksköterskornas beslutsfattande. Vidare anses de insamlade värdena ge en god uppfattning av patientens tillstånd vilket ger en trygghet och enhetlighet vid bedömningar och rapporteringar i samverkan med andra professioner men framför allt då sjuksköterskor rapporterar till varandra vid skiftbyten. Vidare beskrivs av Stewart (2014) och Green (2006) att det finns brister vid insamling och summering av MEWS. Dessa identifierade brister berör det faktum att patienters insamlade värden kan skifta relaterat till dennes bakomliggande sjukdomar. Således skulle detta kunna vara patientens habituella tillstånd. Detta kan leda till att summeringen av poäng genererar högre poäng, vilket leder till att MIG kan komma att aktiveras enligt de utformade givna kriterierna. Detta berörs inte av de sjuksköterskor som deltar i studien men borde kunna ha en klinisk betydelse. Enligt Hammond (2012) har MEWS ökat sjuksköterskornas medvetenhet att kunna identifiera förändringar hos patienter. Trots denna kunskap tas oftast beslut utifrån sjuksköterskornas tidigare förvärvade kunskaper och erfarenheter, det är detta sjuksköterskorna nämner som sin ”kliniska blick” eller ”bedömning av läget”, vilket således gör den överordnad övriga kontroller. Detta faktum stämmer väl överens med Stewarts (2014) studie som påpekar att MEWS, trots begreppet plattform, endast utgör en mindre del vid bedömningen av patienters tillstånd, vilket styrks av Massey et al (2014) samt Kyriakos et al (2011). Detta faktum skulle kunna styrka Mc Gaugheys (2009) observation, att kunskap förvärvad vid genomgångna utbildningar kan vara svår att överföra till praktiskt arbete. Sjuksköterskorna i studien lägger stor vikt vid den rådande arbetsbelastningen på avdelningen. Ensamt ansvar, ofta för flertalet patienter samt vilken tid på dygnet som råder uppges som viktiga faktorer om de skall kontakta MIG för extern bedömning eller inte. Dessa faktorer leder till att de upplever stress, oro samt otillräcklighet i sin arbetssituation. Enligt tidigare utförda studier (Aiken et al 2002; Green et al 2006) råder ett klart samband mellan hur stort antal patienter varje sjuksköterska har ansvar för, upplevelsen av otillräcklighet samt patientsäkerheten. En patient- respektive sjuksköterskekvot på 8:1 anses öka, inte bara, risken för att sjuksköterskan skall utsättas för orimlig stress utan här ses även ett samband med en ökad risk för att felbehandlingar sker samt en ökad patientdödlighet under sjukhusvistelse (Aiken et al 2002; Green et al 17 2006). Således stämmer resultatet i studien väl överens med tidigare genomförd forskning inom området, att sjuksköterskans arbetsbelastning utgör ett oros moment i dennes arbete. Detta påpekas, ligga till grund för att sänka de krav som råder för att larma MIG, av flera sjuksköterskor som intervjuats. På jourtid finns inte patientansvarig läkare på eller i närheten av avdelningen utan anses oftast, av intervjuade sjuksköterskor, vara upptagen med sitt arbete på akutmottagningen. Tidigare studier visar att sjuksköterskan ibland kan ta beslut om att avstå eller avvakta med att larma MIG relaterat till en oro att göra fel, störa i onödan eller att det finns tidigare negativa erfarenheter vid konsultationen med MIG. Detta kan leda till en äventyrad patientsäkerhet (Green et al 2006; Massey et al 2014). Resultatet i denna studie visar att det vid några tillfällen skett ett ifrågasättande då sjuksköterskan har haft telefonkontakt med MIG. Huvuddelen av resultatet talar för att denna problematik inte är av stor dignitet. Tvärtom tar sjuksköterskan beslut om att kringgå uppsatta ramar för aktivering av MIG genom att initialt avstå från att kontakta sin patientansvarige läkare för rådfrågning och istället kontaktas MIG direkt, detta talar för att patientsäkerheten prioriteras före oron att besvära eller göra felbedömningar. Sjuksköterskorna har således till viss del modifierat larmplanen för att säkra patientens vård. Erfarenheterna av utbildningen Alert samt arbetet i samverkan med MIG är enkom positiva, en åsikt som samtliga sjuksköterskor i studien delar. De uppger att de utvecklats kunskapsmässigt, fått större självförtroende och har en upplevelse av att känna sig tryggare i sin yrkesroll. De påpekar framför allt en positiv yrkes- samt personlig utveckling i möjligheten att fysiskt få samverka med MIG, då de vid dessa tillfällen upplever en teamkänsla, får direkt feedback på utfört arbete samt vägledning och stöd i sitt fortsatta handläggande. Tidigare studier styrker att sjuksköterskorna ökat sin kompetens efter genomförd Alertutbildning (Hammond et al 2013). Dock visar Mc Gaughey et al (2009), som tidigare nämnts, att förvärvade kunskaper under utbildning kan vara svåra att överföra till arbetet på avdelningen, praktisk träning anses vara en sak och praktiskt arbete ett annat. Detta skulle motsäga genomförd studie då de deltagande sjuksköterskorna i studien uppger att de har skett en förbättring i att identifiera samt handlägga kritiskt sjuka patienter på avdelningen efter genomförd utbildning. Detta kan möjligen relateras till att det i och med Alertutbildningen sker en likriktning i arbetsförfarandet, en gemensam plan. En annan studie (Green et al 2006) visar att det skulle kunna finnas en risk i att implementera MIG, då detta skulle kunna bidra till att sjuksköterskorna på avdelningarna aktiverar MIG för att kunna fråntas patientansvar vilket skulle kunna leda till att sjuksköterskorna i en förlängning sänker sin kompetensnivå. Författarna föreslår att det skulle kunna finnas en sjuksköterska med specialkompetens på avdelningen som utbildar personalen samt tar ansvar för arbetet med de kritiskt sjuka patienterna, således en arbetsledande funktion (Green et al 2006). Detta är kanske en möjlig väg till förhöjd kvalitet på vården men kan inom svensk sjukvård, med den sjuksköterskebrist som råder, anses vara en utopi. Metoddiskussion Metodvalet, kvalitativ innehållsanalys utifrån intervjuer, valdes utifrån studiens syfte samt att denna metod anses lämplig vid insamling av upplevelser och erfarenheter inom 18 omvårdnadssituationer (Graneheim & Lundman 2003). Resultatet presenteras utifrån dess manifesta innehåll. Således framkommer endast det sagda ordet och resultatet förblir objektivt vilket är av vikt för att konfirmera studiens styrka (Bryman 2012; Polit & Beck 2012). Primärt användes ”purposive sampling”, målstyrt urval då det gällde vilka avdelningar som skulle tillfrågas, utifrån trolighet att de har varit i kontakt med valt forskningsområde. Urvalet skedde sekundärt utifrån ”homogeneous sampling”, specifikt homogent inriktade kriterier för att kunna identifiera de sjuksköterskor som hade etablerade erfarenheter inom området (Polit & Beck 2012). Urvalet av informanter överläts därefter på berörda vårdenhetschefer utifrån kriterier utformade så att sjuksköterskorna skulle ha samverkat med MIG och utifrån detta kunde beskriva sina egna erfarenheter, detta stärker studiens trovärdighet (Bryman 2012). Intervjuerna genomfördes på två sjukhus där implementeringen av de mobila intensivvårdsgrupperna funnits under olika tidsrymd, vilket kan ha breddat resultatet. Målsättningen inför arbetet var att intervjua sex sjuksköterskor, jämt fördelade på de två sjukhusen, detta infriades dock inte. Förfrågan om deltagande gavs till sex avdelningar, svar inkom endast från två avdelningar. Om detta var beroende på att intresse inte fanns att delta som informant eller att kontaktade vårdenhetschefer inte ansåg att ämnet hade dignitet är oklart, svar på förfrågan erhölls inte från dessa avdelningar. Enligt Polit & Beck (2012) kan, vårdenhetschefen ha fungerat som ”gate-keeper”, då forskningsområdet inte anses intressant eller om dennes organisation inte har tidsutrymme att delta. Fem stycken intervjuer genomfördes, då en informant avböjde i ett sent skede. Resultatet kan dock, anses vara trovärdigt fastän i liten skala då det framkom ett flertal aspekter som kan anses vara av vikt att granska vidare i mer omfattande studier. Vårdenhetscheferna samt informanterna ansvarade, efter förfrågan från författaren, för att upplåta lokal för intervjun, då detta ansvar lades på ovan givna anser författaren att lämplig miljö infriades och att informanterna borde uppleva trygghet under intervjuerna (Kvale 2010). Samtliga intervjuer genomfördes i nära anslutning till informanternas arbetsplatser. Detta samt att informanterna vid genomförandet av intervjuerna var i tjänst, dock tillfälligt frisatta kan ha kunnat påverka intervjuerna negativt. Ingen av informanterna uttryckte dock att detta påverkade intervjun. Ett bättre upplägg hade möjligen varit om intervjun skett i en lokal utanför informantens arbetsplats och på ledig dag. Dock skulle detta troligen minskat deltagandegraden ännu högre grad. Intervjuerna baserades på en intervjuguide med en inledande öppen fråga för att ge den intervjuade möjligheten att fritt få berätta om sina erfarenheter, därefter nyttjades följdfrågor för att tillgodose att tillräckligt analysmaterial samt att studiens syfte infriades (Bryman 2012). Möjligen hade det varit berikande för studien om de informanter som arbetade på samma avdelning genomfört intervjuerna samtidigt, i en fokusgruppsintervju, då erfarenheter och åsikter då hade kunnat diskuteras fritt dessa emellan. Detta kan enligt Kvale (2010) ge intervjuer en bredare nyansering av beforskat område. Enligt Northern Nurse Federation (2003) skall fyra stycken etiska krav tas i beaktande vid forskning. Författaren har reflekterat över samtliga krav. Informations-, samtyckes- , konfidentialitets- samt kravet på deltagarens säkerhet har redovisats i studien för att visa att forskaren har utgått ifrån informantens välmående. 19 Analysprocessens skeden med urval och insamling av data har redovisats för att säkra studiens trovärdighet och pålitlighet. Utöver detta har analysprocessen redovisats i överskådlig tabellform för att åskådliggöra dess framåtskridande (Polit & Beck 2012). Vid manifest analys, det sagda ordet utan tolkningar, baseras processen på meningsbärande enhet, kondenserad enhet samt kodning. Under arbetets framåtskridande väcktes tanken om att skapa under- samt huvudkategorier för att redovisningen av resultatet skulle framkomma tydligare. Denna analysmetod skall i egentlig mening ske vid analys av det latenta innehållet (Graneheim och Lundman 2003). För att öka studiens trovärdighet användes citat, detta för att synliggöra att författarens observationer stämmer med informanternas erfarenheter. Citaten är numrerade så de skall kunna härledas till transkriberat material dock inte till plats eller person, då detta skulle strida mot de etiska riktlinjerna som delgivits informanterna. Verbala tics har aktivt reducerats (Bryman 2012). Författaren är övertygad om att vissa egna tolkningar inte helt går att utesluta i resultatet trots manifest metod. Dessa skulle kunna uppstå vid redovisandet av citaten utifrån informantens tonläge eller betoning av ord . En brist i studien kan anses vara att patientens fokus sett ur implementeringen av MIG uteblir. Fokus är lagt på sjuksköterskans erfarenheter utifrån syftet med arbetet. Författaren är dock övertygad om att studien hade fått en ökad styrka om viss del legat på patientens aspekter. Detta kan ligga som grund för vidare forskning inom aktuellt område i framtiden. Författaren har haft en strävan att öka möjligheten för annan författare att genomföra liknande studie genom att säkra studiens pålitlighet genom att grundligt presentera arbetets process (Polit & Beck 2012). Inom aktuellt ämne sker dock, enligt författaren, en ständigt pågående process vilket leder till begränsningar, då kriterier för att larma MIG kan skilja mellan olika sjukhus eller ändras under tid KONKLUSION Studiens resultat visar att patientansvarig sjuksköterska på vårdavdelning enkom har positiva erfarenheter av implementeringen av MIG. Hen uppger att det finns en etablerad kunskap om de utformade kriterierna för att aktivera MIG, trots detta uppmärksammar studien det faktum att sjuksköterskan tar egna beslut att modifiera den utarbetade larmplanen genom att kontakta MIG före konsultation med sin patientansvarige läkare. Detta kan anses vara en organisatorisk problematik vilken bör belysas och ses över. Sjuksköterskorna påtalar att samverkan med MIG även är en trygghet i deras vardagliga arbete samt att teamkänslan den utgör är både stimulerande och kunskapsutvecklande . 20 REFERENSER Aiken, L, Clarke, S, Sloane, D, Sochalski, J & Silber, J. (2002). Hospital Nurse staffing and Patient Mortality, Nurse Burnout, and Job Dissatisfaction. JAMA 2002 vol 288 s. 23-30 Bryman, A. (2012) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Cretikos, M, Bellomo, R, Hillman, K, Chen, J, Finfer, S & Flabouris, A. Respiratory rate: The Neglected vital sign. MJA 2008, vol 188 nr 11 Daryl J, Rinaldo B, Samantha B, Stephen W, Donna G, Graeme H, Helen O & Geoffrey G. Long term effect of a medical emergency team on cardiac arrests in a teaching hospital. Critical Care 2005,vol 9: s 808- 815 DOI 10.1186/cc3906 Eide, H & Eide, Studentlitteratur T. (2009) Omvårdnadsorienterad kommunikation. Lund: Graneheim, U. H & Lundman, B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustwortiness. Nurse Education Today (2003) vol 24 s 105-112 Green, A & Allison, W. Staff experiances of an early warning indicator for unstable patients in Australia. Nursing in Critical Care 2006 vol 11 Hammond, N, Spooner, A, Barnett, A, Corley A, Brown, P & Fraser, J. (2012) The effect of implementing a modified early warning scoring (MEWS) system on The adequacy of vital sign documentation. Australian Critical Care 2013 vol 26, s 18– 22 Hederström, P. (2011). Mobil intensivvårdsgrupp – MIG. Svenska intensivvårdsregistret, http://www.icuregswe.org/sv/For-patienter/MobilIntensivvardsgrupp---MIG/ (Hämtad 2014-04-15) Hillman. K Introduction of the medical emergency team (MET) system: a clusterrandomised controlled trial. Merit study. Lancet 2005, vol 365 s.2091–97 Jones, D, Bellomo,R, Bates, S, Warrillow,S, Goldsmith, D, Hart,G, Opdam, H & Gutteridge,G. Long term effect of a medical emergency team on cardiac arrests in a teaching hospital. Critical Care 2005 vol 9 s 808-815 (DOI 10.1186/cc3906) Jonsson, T, Jonsdottir, H, Möller, A & Baldursdottir, L. Nursing documentation prior to emergency admissions to the intensive care unit.Nursing in Critical Care (2011) vol16, no 4 Karlstads Universitet. Bevarande- och gallringsplan för forskningsmaterial (2002). www.intra.kau.se/dokument/upload/82F31887143d61B2DEmSp27B26F8/rb53.pdf (Hämtad 2014-05-14) Kompetensbeskrivningar för sjuksköterskor. International Council of Nurses. (2005). www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005 (Hämtad14-05-10) 21 Kvale, S & Brinkman, S. (2010) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Kyriacos, U, Jelsma, J & Jordan, S. Monitoring vital signs usiong early warning scoring systems: a review of the literature. Journal of Nursing Management2011 vol 19, s. 311330 Larsson, A & Rubertsson, S. (2007) Intensivvård. Stockholm: Liber AB Majid, S, Seyed, A Fanae, Farokh, S & Falsafi. Efficacy of a Rapid Response Team on Reducing the Incidence and Mortality of Unexpected Cardiac Arrests Trauma Monthly 2012; vol 17 s. 270-274. DOI: 10.5812/traumamon.4170 Massey, D, Chaboyer, W & Aitken, L. (2014). Nurses perception of accessing a Medical Emergency Team: A qualitative study. Australian Critical Care vol 27 s 133138 McGaughey, J Blackwood, B O’Halloran, P Trinder, T & Porter, SRealistic Evaluation of Early Warning Systems and the AcuteLife-threatening Events – Recognition and Treatment training course for early recognition and management of deteriorating wardbased patients: research protocol. Advanced Nursing Journal (2009 ) vol 66, s 923– 932. doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.05257.x Northern Nurses Federation. Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden.Sykepleiernes samarbeid i Norden 2003 www.sykepleien.no/ikbViewer/Content/337889/SSNs%20etiske%20... Pdf (Hämtad 140611) Polit, D & Beck, CT. (2012) Nursing Research: generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. China: Lippincott Williams & Wilkins. Region Östergötland (u.å) MIG http://lisa.lio.se/Startsida/PM-medicinska-ovardadm/PM-dokument/Anestesi--och-intensivvårdskliniken-VIN/Administrativa-PMIntensivvårdsavdelningen-VIN/Arbetsbeskrivning-for-MIG-sjuksköterska-IVA-VIN/ (hämtad 140909) Sabahi, M, Ahmad Fanaei, S, Ali Ziaee, S & Sadat Falsafi,F. Efficacy of a Rapid Response Team on Reducing the Incidence and Mortality of Unexpected Cardiac Arrests. Trauma Mounthly 2012 vol 17, s 270-27. DOI: 10.5812/traumamon.4170 Smith, G, Osgood, V & Crane, S. ALERT- a multiprofessional training course in the care of the acutely ill adult patient. Resuscitation 2002 vol 52, s 281–286 Stewart, J, Carman, M, Spegman, A & Sabol, V. (2014). Evaluation of the Effect of the Modified Early warning System on the Nurse- led Activation of the Rapid response System. J Nurs Care Qual vol 29 s 223-229 Sveriges Kommuner och Landsting (2014) SBAR http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsoochvard/patientsakerhet/sbar_minskar_risker_i_ varden (hämtad 140419) 22 Thomas, K, Van Oyen Force, M, Rasmussen, D, Dodd, D. & Whildin, S. (2007). Rapid response team: challenges, solutions, benefits. Critical Care Nurse 2007 vol 27, s 2027. 23 Bilaga 1 Återgiven med tillstånd av verksamhetschef, Intensivvården , Region Östergötland 24 Bilaga 2 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper Till Verksamhetschef Härmed ansökes om tillstånd att genomföra intervju med sjuksköterskor verksamma hos er som ett led i studien ”Sjuksköterskors erfarenheter i samverkan med mobila intensivvårdsgrupp”. Studien är underlag för ett examensarbete på avancerad nivå i omvårdnad vid Karlstads universitets vidareutbildning inom Intensivvård för sjuksköterskor. Syftet med studien är att beskriva de erfarenheter avdelningssjuksköterskor har av de mobila intensivvårdsgrupperna genom att sammanlagt intervjua cirka 6-8 sjuksköterskor. I intervjun kommer undertecknad att be deltagarna berätta om sina erfarenheter utifrån en semistrukurerad intervjuguide. Intervjun, som beräknas att ta cirka en timme, spelas in och skrivs sedan ut. All information som kommer mig till del kommer att behandlas så att inga obehöriga kommer att få del av den. Deltagarna har rätt att avsluta intervjun när som helst utan att förklara varför. Resultatet av studien kommer att redovisas i en magisteruppsats. Karlstads universitet är studiens forskningshuvudman. Kommer inom kort följa upp detta brev med ett telefonsamtal, om tillstånd att intervjua sjuksköterskor på _____________ godkänns kommer undertecknad efterhöra om ni kan vara behjälpliga med urval av tänkbara deltagare. Om frågor- vänligen återkom! Med vänliga hälsningar: Thomas Jacobsson, leg ssk & Student Specialistsjuksköterska i Intensivvård 60 hp. E-post: thomas.jacobsson@sirius-humanum.se Mobil: Handledare: Anna Eklund, universitetslektor, omvårdnad Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet 25 Bilaga 3 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper Tillstånd att genomföra intervjustudie Härmed ges tillstånd till Thomas Jacobsson, student vid Karlstads Universitet att genomföra intervjuer med sjuksköterskor inom ____________, i enlighet med den information jag erhållit. Studien genomförs av Thomas Jacobsson under handledning av Anna Eklund, universitetslektor, omvårdnad. Karlstads universitet. Ort____________________________________ Datum_________________ ______________________ Namnteckning ______________________________________________________________________ Namnförtydligande, titel, telefonnummer 26 Bilaga 4 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper Förfrågan om att medverka i en intervju Jag är student vid Karlstads Universitet, och genomför specialistsjuksköterskeutbildning inom intensivvård. Som en del av mitt examensarbete kommer en studie om att genomföras. Studien skall belysa sjuksköterskors erfarenheter av de mobila intensivvårdsgrupperna. Tillstånd att utföra studien på ____________ har givits av vårdenhetschef _____________ Brevet innebär en förfrågan om du vill medverka i denna studie. Om du väljer att medverka kommer du att intervjuas vid ett tillfälle på en plats som du själv väljer. Intervjun kommer att ta ungefär en timma och spelas in. Du kommer att bli ombedd att berätta om dina erfarenheter om MIG, gärna utifrån en eller flera händelser i relation till MIG. Om du väljer att delta i studien vore det önskvärt om du kan meddela undertecknad. Därefter kommer du att kontaktas för att göra upp om tid och plats för intervjun. I samband med intervjun kommer du åter att få information samt ombes att skriftligt samtycka till att delta i studien. Du deltar frivilligt och du kan avbryta intervjun när du vill, utan att förklara varför. Allt material kommer att behandlas konfidentiellt och när resultatet redovisas kommer ingen enskild person kunna identifieras. Resultatet kommer att redovisas som en magisteruppsats. Om du har frågor är du välkommen att ringa på: Med vänliga hälsningar Thomas Jacobsson Leg SSK & Student Specialistsjuksköterska i Intensivvård Handledare: Anna Eklund. Universitetslektor i omvårdnad. Karlstads Universitet 27 Bilaga 5 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper Medgivande att delta i studien ”Sjuksköterskors erfarenheter i samverkan med mobila intensivvårdsgrupp” Jag ger mitt medgivande till att delta i ovanstående studie som genomförs av Thomas Jacobsson, student vid och under handledning av Anna Eklund, Universitetslektor i omvårdnad vid Karlstads universitet. Tillstånd att genomföra intervjuer på _______har givits av ________________, titel. Jag har mottagit information om studien och vet att jag kan avbryta intervjun när jag vill utan att behöva förklara varför. Ort________________________________ Datum____________________ ______________________ Namnteckning ______________________ Namnförtydligande 28 Bilaga 6 Intervjuguide Öppen huvudfråga: Vilka är dina upplevelser/erfarenheter i samverkan med de mobila intensivvårdsgrupperna? Följdfrågor: Kan du beskriva en/flera händelser när den mobila intensivvårdsgruppen konsulterades? Positiva samt om negativa. Vilka aspekter tror du spelar in i samverkan med denna enhet? Hur upplever du rollfördelningen? Är rollerna klara? Hur påverkas din arbetssituation vid denna samverkan? På vilka sett anser du att implementeringen av dessa grupper kan vara av positiv respektive negativ karaktär? Hur anser du att patientens situation påverkas i samverkan med de mobila vid samverkan med intensivvårdsgrupperna? Hur upplever du att vårdkvalitèn påverkas? Hur anser du att patientsäkerheten påverkas intensivvårdsgrupperna? 29 de mobila
© Copyright 2024