1. No category

SJUKA BARN
Cecilia Ljunggren
Leg barnsjuksköterska, Fil mag pediatrisk omv. vet.
Universitetsadj. Lunds Universitet
Medicinska fakulteten, Health Sciences Centre
cecilia.ljunggren@med.lu.se
INFEKTIONER HOS BARN
OKLARA BUKSMÄRTOR
HOS BARN
TRAUMA OCH OLYCKSFALL
HOS BARN
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Vem är barn?
Spädbarn 0-1 år
Litet barn 1-8 år
Stort barn 9-12 år
Tonåring 13-18 år
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
1
Exempel på fysiologiska skillnader mellan
barn och vuxna
• Kroppsproportionerna varierar med åldern (huvudet utgör 19%
av kroppsytan vid födseln 9% vid 15 års ålder).
• Små barn är mera känsliga för värmeförluster drabbas lättare av
hypotermi.
• Anatomiska skillnader i luftvägarna påverkar tekniken för
skapande av fria luftvägar i olika åldrar.
• Högre andningsfrekvens hos barn.
• Snabbare pulsfrekvens hos barn. (pulsen palperas hos spädbarn
i armvecket eller ljumsken. Hos äldre barn på halsen).
• Lägre blodtryck hos barn.
Sjuka Barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Exempel på anatomiska skillnader mellan
barn och vuxna
•
•
•
•
•
•
•
Trånga näsborrar
Stor tunga
Lösa tänder
Mjuk munbotten
Ofta förstorade tonsiller
Organen ligger mindre skyddade
Mera elastiska organ
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Sjuka barn
• Läkemedel hos barn
• Ordination
• Risker
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
2
Sjuka barn
De 6 S:en
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Sjuka barn
•
•
•
•
•
•
Smärta av sjukdomsorsak
Stresstillstånd sjukhuskontakt
Stress hos föräldrarna
Smärtsamma ingrepp
Smärtlindring
Sedering
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Administrering av läkemedel
• Vid akuta situationer intravenös behandling
• Morfin effektivt sedativum och analgetikum
• Intramuskulär och subkutan behandling –
sista hands val
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
3
Vanliga orsaker till sjukhuskontakt
hos barn
• Infektioner
• Oklara buksmärtor
• Trauma och olycksfall
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Sjuka barn
INFEKTIONER HOS BARN
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Hur stor är risken att det är något farligt?
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
4
Meningit – sepsis?
Invasiva fall, Sverige år 2009:
• Pneumokocker: 1618 fall varav 65 fall < 5 år
• Hem infl 146 fall varav 10 hos personer födda
efter 1992 (HIB vaccinet). Ett spädbarn
• Meningokocker: 43 fall varav 5 fall < 5 års
ålder och 13 tonåringar
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Meningit – sepsis?
E – coli vanligaste orsak till sepsis hos barn i
Västvärlden
Diagnostic Microbiology and Infectious Disease 66 (2010) 332-335
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Feber hos barn
• Normal kroppstemperatur 36,0-37,8 grader.
• Feber är > 38,0 grader.
• Ge febernedsättande om temp är över 38,5
grader eller om barnet är allmänpåverkat.
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
5
Spädbarn med feber
Barn < 3 månader
• Skall läkarbedömas
• Till barnläkare
• Ska orka äta (oavsett feber) – annars till barnläkare
Barn 3-6 månader
• Läkarbedömning på vida indikationer
• Primärvård om gott a.t.
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Varningstecken på svår
infektion?
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Viktigast för att identifiera farligt
läge hos barn
• Hudfärg
• Andningsfrekvens
• Aktivitet – Kontakt
• Typ av skrik
• Vad säger föräldern?
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
6
Varnings-signaler vid feber hos barn
oavsett ålder
• Påverkat
allmäntillstånd trots Alvedon
• Meningit: Kräkningar kommer ofta före
nackstyvhet. Irritabel
• Petechier? - Urakut !!!
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Sepsis
•
•
•
•
Tidiga tecken svår sepsis:
Snabb andning/Hypoxi (syrebrist)
Förvirring/somnolens
Uttalad blekhet, snabb svag puls senare tecken
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Meningit?
• Blek
• Kräkningar
• Slö/irritabel
Sena tecken
• Nackstyv/buktande fontanell
• Kramper
• Petechier
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
7
Har feber betydelse? Hur
länge? Febernedsättande?
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Varför feber?
• Frisättning av tidiga inflammatoriska
processer
• Del av det medfödda
infektionsförsvaret
• Kanske därför småbarn behöver den höga
febern?
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Feberkramp?
• Febernedsättande förebygger inte
feberkramp!!!
Strengel et al Arch Pediatr Adolesc Med. 2009; 163(9): 799-804
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
8
Hur länge får barnet ha feber?
- Inte lätt att säga……………
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
… men åtminstone mer än tre dygn!!!
1 dygn = 24 tim
3 dygn = 3 x24 tim
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
De viktiga frågorna
Barnets allmäntillstånd – oavsett
feberduration:
• Är hon sjukare än hon brukar vara vid feber?
• Har hon blivit sämre?
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
9
Exempel på risksituationer vid infektioner
hos barn
• Spädbarn som ”bara sover”
• Kräkningar, men det blir inte diarré
• Plötslig hög feber hos förskolebarn och äldre
utanför influensasäsong
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Sjuka barn
OKLARA BUKSMÄRTOR HOS BARN
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Oklara buksmärtor hos barn
• Infektion?
• Barn upp till 7 års ålder pekar nästan alltid mitt på
magen, vid naveln, när man frågar var det gör ont
• Akuta buksmärtor kommer plötsligt och oväntat
• Långvariga buksmärtor finns där hela tiden eller
återkommer och kvarstår under längre tid
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
10
Vanliga orsaker till buksmärtor i olika
åldrar
• Hos spädbarn kan smärtan bero på matallergi,
inklämt ljumskbråck eller invagination
• Hos förskolebarn kan smärtan bero på förkylning,
UVI, GE, opstipation eller vid halsinfektion
• Hos barn i skolåldern kan smärtan bero på
appendicit eller vara psykosomatiskt orsakad (barnet
reagerar med magont på en psykisk påfrestning)
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Långvariga eller återkommande
buksmärtor hos barn
• Förstoppning
• Reaktion mot något födoämne, t ex komjölk eller
gluten
• Magkatarr
• Inflammation i tunntarmen och / eller tjocktarmen
• Psykosomatiska orsaker (Psykisk påfrestning som tar
sig uttryck i magont)
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
När ska man söka vård?
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
11
Oklara buksmärtor hos barn
Man ska kontakta VC om:
• Barnet har långdragna eller återkommande besvär
• Barnet har magont i samband med diarré
• Om man är osäker på varför barnet har ont.
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Oklara buksmärtor hos barn
Man ska söka vård direkt på vårdcentral eller
akutmottagning om:
• Barnet har andra symtom samtidigt t ex feber eller
svullnad i magen eller ljumsken
• Barnet har så ont att det är trött och medtagen av
smärtorna
• Smärtan kommer plötsligt, är mycket intensiv eller
flyttar sig
• Om barnet har ont efter t. ex ett slag
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Oklara buksmärtor hos barn
• Man ska söka vård direkt på vårdcentral eller
akutmottagning om:
•
•
•
•
Om barnet har yrsel eller svimmar
Om smärtorna blir värre eller inte går över
Om barnet har mycket ont på ena sidan av magen
Om barnet vaknar av att det har ont i magen, särskilt
om barnet samtidigt har feber
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
12
Sjuka barn
TRAUMA OCH OLYCKSFALL HOS
BARN
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Olycksfall hos barn
• Olycksfall hos barn är den vanligaste orsaken till såväl
död som vård på sjukhus
• Av samtliga barn som omkommer i Sverige svarar
skador och förgiftningar för en tredjedel
• Bland samtliga barn som vårdas på sjukhus vårdas
närmare en fjärdedel till följd av skadehändelse.
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Olycksfall hos barn
• I Sverige är olycksfall den vanligaste
dödsorsaken bland barn 1-17 år hos både
pojkar och flickor.
• Den vanligaste skadeplatsen är hemmet
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
13
Olycksfall hos barn
• Barn 0-3 år, vanliga olycksorsaker är fall, klämskador,
förgiftningar och brännskador.
• Barn 4-6 år, vanliga olycksorsaker är fall, klämskador och
sammanstötningar med andra barn.
• Barn 7-12 år, vanliga olycksorsaker är fall och kollisioner med
andra barn och föremål.
• Tonåringar 13-17 år, vanliga olycksorsaker är fall, cykel och
mopedolyckor
• Vanligaste dödsorsaken hos barn 0-6 år är drunkning.
• Vanligaste dödsorsaken hos barn 7-17 år är trafikolyckor.
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Intox hos barn
• 1600-1800 barn vårdas varje år på sjukhus för
förgiftningar
• För de mindre barnen är tillbuden nästan
undantagslöst olycksbaserade och relaterade
till barnens nyfikenhet att undersöka saker
med munnen
• Vanligaste exponeringssättet bland barn är
förtäring
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Intox hos barn
• Från 10-årsåldern och framförallt från tonåren
tillkommer gradvis ett mönster som mer liknar det man
ser hos vuxna och som är uttryck för självdestruktiva
handlingar, stress och missbruk.
• Förgiftningarna i denna åldersgrupp är ofta mer
allvarlig än de typiska småbarnstillbuden.
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
14
Intox hos barn
•
BVC profylax
•
Föräldrainformation
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Intox handläggning
•
•
•
•
Vad?
När?
Hur mycket?
Hur fick barnet det i sig?
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Intox hos barn
Giftinformationscentralen (GIC)
Föräldrar - 112
Sjukvården – 08-736 03 84 eller
08-517 747 42
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
15
Symtom – Iakttagelser vid intox
•
•
•
•
•
Andningsdepression/hyperventilation
Medvetandesänkning
Neurologiska symtom – t. ex kramper, pareser
Illamående, kräkning
Stickmärken
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Undersökningar vid intox
• Andning
saturation
• Cirkulation
• Medvetande
• EKG
- andningsmönster, frekvens,
- puls, blodtryck
- vakenhetsgrad
- frekvens, arytmier
Sjuka Barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Behandling intox hos barn
Aktivt kol Kolsuspension 150 mg/ml
• Är indicerat om toxisk dos av medel som binds till kol
intagits
• Är ofta tillräckligt vid måttlig giftexponering
• Ges även som komplement till ventrikeltömning
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
16
Ventrikelsköljning
•
•
•
•
•
Vid allvarlig förgiftning
Flytande – inom 1 timmar efter intag
Fast – inom 2 timmar efter intag
Riskabelt – Aspirationsrisk, elektrolytpåverkan
Ej vid syror, lut, tändvätska, petroleum eller
lampolja
• Kräksirap, mixtur – Ge dryck innan!
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Brännskador hos barn
• Ytlig delhudsbrännskada (första gradens brännskada)
Överhuden skadad. Huden blir röd och svider.
• Djup delhudsbrännskada (andra gradens brännskada)
Överhud och läderhud skadad. Blåsbildning och smärta.
• Fullhudsbrännskada (tredje gradens brännskada)
Alla hudlager skadade. Huden blir brun eller svart. Känselnerverna
är förstörda och tillståndet är inte smärtsamt.
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Brännskadans storlek
nioprocent-regeln
•
•
•
•
•
•
Huvudet utgör 9% av kroppsytan
Vardera armen 9% av kroppsytan
Bålen 2x9% på framsidan och 2x9% på baksidan av kroppsytan
Benen 2x9% vardera av kroppsytan
Genitala delar 1% av kroppsytan
Handflata 0,5%, hela handen inklusive fingrar 1% av kroppsytan
På små barn gäller ej denna regel då de har större huvud i
förhållande till kroppen. Ett spädbarns huvud motsvarar 20% av
kroppsytan.
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
17
Brännskador hos barn
• Skållning är den vanligaste orsaken till brännskador på
barn.
• Drabbar framförallt barn från 9 månader upp till några
år.
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Brännskador hos barn
Första omhändertagandet:
• Kyl med svalt men ej iskallt vatten i 15 minuter.
• Längre kylningstid än 15 minuter ger inte bättre
resultat utan kan istället öka risken för att man blir
nedkyld.
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Behandling vid brännskada hos barn
Vätsketillförsel
•
•
•
•
Barnet förlorar vätska i och med att hudbarriären är skadad
Viktigt att ersätta vätskeförluster
En brännskada på mer än 15-20% bör behandlas med vätska.
Mängden vätska beräknas enligt Parklands-formel, 4 ml x
kroppsvikt (kg) x procent brännskadad hud. (Ex barn 20 kg med
30% brännskador ska erhålla 4x20x30= 2400 ml.)
• Vätskan ges under ett dygn varav hälften av vätskan de första
åtta timmarna.
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
18
Behandling vid brännskada hos barn
•
•
•
•
Smärtlindring hos barn
Paracetamol, Ipren
Midazolam rektalt eller per os innan omläggning
Fotografering av brännskadan vid ankomst till Barnkir.
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Behandling vid brännskada hos barn
• Omläggning och rengöring görs oftast på avdelningen i badet,
tillsätter grovsalt efter den mängd ljummet vatten som barnet
badar i enligt speciellt schema. (Midazolam innan omläggning)
• Större delhudsskador läggs om med silverförband Mepilex AG
(bakteriedödande skumgummiförband) som håller såren rena
och även skyddar mot infektion.
• Tvättar och rengör brännskadan med mjuk svamp och flytande
tvål. Förbandet byts efter 7 dagar.
• Smörja med vitt vaselin.
• Leksaker i badet, lugn musik och föräldrarna är med.
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Brännskada hos barn
• Lång läkningstid leder till ärrläkning.
• Ärren kan bli tjocka och hårda och de kan dra ihop sig så mycket
att de även drar i den oskadade huden runt ärret (ärrdragningar.)
• Fullhudsskador som är större än några centimeter i diameter
opereras oftast så snabbt som möjligt, så att läkningen går
snabbare och blir så bra som möjligt.
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
19
Behandling vid brännskada hos barn
• Hudtransplantation
• Vid djupare skador behövs operation för att ersätta den brända
huden.
• Fördelar med hudtransplantation - läkningen tar bara några
dagar istället för månader och såret drar ihop sig mindre och
ärren blir mindre och mjukare.
• Tre veckor efter att hudtransplantaten har läkt behandlas ärren
med kompressionsbandage för att förbättra ärrläkningen.
• Kompressionsbandage (kroppsstrumpor) som sitter mycket
stramt och anpassas efter barnet. De trycker på ärren och
minskar risken för att ärren blir tjocka.
• Kompressionsbandage lindrar klåda.
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Glöm inte att titta på barnet
vid en bedömning och
ställningstagande för vidare åtgärder
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
Tack för mig!
Sjuka barn, Cecilia Ljunggren
Lund University / Faculty of Medicine / Department of Health Sciences
20