förslag TIll ny öVersIkTsplan för Tyresö koMMun
FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN för tyresö kommun tyck om tyresö 2035 2 tyck om tyresö 2035 EN PLAN FÖR FRAMTIDEN Tyresö kommun behöver en långsiktig, strategisk plan för att utvecklas som en fantastisk plats att bo, leva och verka på. Därför tar vi nu fram en ny översiktsplan som blickar fram emot 2035. Tidningen du håller i din hand är ett första förslag till ny översiktsplan för hela Tyresö kommun. En översiktsplan visar enkelt uttryckt hur kommunens mark- och vatten områden ska användas. Men det är förstås inte så enkelt, och det är därför vi gjort den här tidningen – vi behöver din hjälp med att forma framtidens Tyresö. På sidorna 14–21 hittar du två framtidsbilder och ett jämförelsealternativ, tre möjliga vägar framåt, som vi vill att du funderar på. Hur vill du att kommunen ska utvecklas? Vad är bra i de olika framtidsbilderna? Vilka är styrkorna och svagheterna och vad går att kombinera? När vi fått synpunkter på samrådsförslaget fortsätter arbetet. Ett nytt utvecklat förslag kommer att tas fram. Det nya förslaget kommer du att få granska våren 2016, men då är möjligheterna att påverka mindre än nu. Så passa på att tycka till nu! Du har tid på dig fram till den 20 april 2015. Innehåll BAKGRUND Här presenteras trender i vår omvärld och hur Tyresö vuxit fram. Sid 4–7 ÖVERSIKTSPLANERING Om vad en översiktsplan är, hur planeringsprocessen går till och hur översiktsplanen kan genom föras. Resultatet av den tidiga dialogen och Tyresös identitet presenteras också. Sid 8–11 FRAMTIDA TYRESÖ – VÄGVAL Här presenteras de två framtids bilderna och jämförelsealternativet, samt kort om konsekvenserna av de olika förslagen. Sid 12–25 SAMRÅDSINFORMATION. Så tycker du till! Sid 28 Bilaga PLANERINGSUNDERLAG Här presenteras planeringsunder lag utifrån olika teman som natur, vatten, bostadsförsörjning, riks intressen med mera. Sid 2–22 HÅLLBARHETSBEDÖMNING Här presenteras vilka konsekvenser förslagen kan få ur ett hållbarhets perspektiv. sid 22–31 Produktion Tyresö kommun Tryck V-TAB Västerås, 2015 Översiktsplanens grafiska identitet är skapad av Cayenne design Peter Eriksson/johnér Avsnittsrubrik 3 4 tyck om tyresö 2035 TYRESÖ, SVERIGE, VÄRLDEN Megatrender är de stora, globala förändringarna i samhällsutvecklingen som kommer att påverka oss de kommande decennierna. Vad innebär megatrenderna för Tyresö och för hur vi ska översiktsplanera? I arbetet med översiktsplanen förhåller vi oss till de fyra megatrender som Boverket presenterar i Sveriges vision 2025. Mega trenderna handlar om klimatet, globali seringen, urbaniseringen och digitali seringen. Ett ändrat klimat Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt med en upp skattad ökning av jordens medeltemperatur med upp till 6 grader under 2000-talet. Som en effekt av klimatförändringen minskar polernas istäcken. Vattennivåerna i Östersjön stiger och nederbörden i Väst sverige tilltar med ökande risk för erosion längs vattendrag, sjöar och kuster. Risken för skred, ras och översvämningar ökar också och kan medföra att dricksvatten försörjningen slås ut. I Tyresö kan vi möta detta genom att planera för stigande havsnivåer, översväm ningar i Tyresåns sjösystem och kraftiga skyfall. Vi måste också känna till ras- och erosionsrisker så att vi inte föreslår eller ger lov för bebyggelse i områden som kan drabbas. Dessutom kan kommunen under lätta för medborgarna att välja en livsstil som minskar utsläpp av klimatpåverkande ämnen. En globaliserad värld Som liten ekonomi med en stark export sektor är Sverige mycket beroende av vad som sker internationellt. Handel är nyck eln för fortsatt svensk tillväxt och den sker i dag främst inom EU. I framtiden kommer vi att handla mer med tillväxtekonomier som Kina och Indien. Basnäringarna kom mer att vara fortsatt viktiga för svensk exportsektor, men tillverkning av högtek nologiska varor blir allt viktigare för den ekonomiska utvecklingen framöver. För att svenskt och europeiskt näringsliv ska vara fortsatt konkurrenskraftigt krävs fort satta investeringar inom forskning och utveckling. Där tappar Europa nu mark mot andra ekonomier. I Tyresö behöver vi säkerställa att vi har tillgång till hela regionens utbildning och arbetsmarknad. Vi behöver också stärka det lokala diversifierade näringslivet och skolan. En urbaniserad värld År 2025 bor drygt 10 miljoner människor i Sverige, de flesta i de tre storstadsregio nerna. Fram till år 2050 har inflyttningen till storstadsområdena bidragit till tätare innerstäder, men också till att storstads regionerna fått flera stadskärnor. Tyresö kommun är en del av Sveriges största storstadsregion. En region som växer och där Tyresö måste bidra, bland annat genom att ta vår del av ansvaret för bostads försörjningen. En digitaliserad värld År 2025 ligger Sverige långt fram i nytt jandet av digitaliseringens möjligheter. Tillgång till bra internetuppkoppling är en självklarhet och kommunikation är en förutsättning för bibehållen och utvecklad välfärd för medborgare både på landet och »I dag ställer vi helt nya krav på våra städer. Det handlar inte längre om att göra bilarna lyckliga utan att skapa städer som är levande, säkra, hållbara och bra för hälsan, vikten av att se staden från gatuperspektivet, inte från helikopter – vikten av livet mellan husen. Egentligen finns alla svar på hur man ska bygga en bra stad i kroppen. Hur vi rör oss, hur våra sinnen fungerar, hur vi kommu nicerar med andra. Det är nyckeln till god stadsplanering, men det ignoreras i dag.« Jan Gehl, arkitekt och professor i urban design Tyresö är en del av en allt mer globaliserad värld … i staden. I framtidens samhälle är vi lika beroende av effektiv digital kommunika tion som av el och rinnande vatten. I Tyresö bygger vi ut infrastrukturen och målet är att 90 procent av Tyresöborna ska ha fiberanslutning för en säker och snabb internetuppkoppling. Nära hem – nära bort Den fysiska planeringen påverkar en orts sociala och kulturella värden, både genom att skapa nya värden och värna om befint liga. Hur utvecklar vi kommunen för att motsvara människors behov och önskemål? Det är vi människor som skapar kom muner, och kommunen är platsen där in andreas lundqvist vånarnas vardagsliv utspelas. Här finns vår bostad, ibland vårt arbete och skola, till gång till kultur, fritidssysselsättning och service. När en kommun planeras är ett mål att alla dessa delar av vardagen ska fin nas nära och lättillgängligt så att vi kan leva bekvämt och tryggt. När vi utvecklar Tyresö för att ge plats för fler invånare är grundtanken att förtäta, att bygga i kontakt med service, kultur och andra människor. Ny bebyggelse placeras i kontakt med be fintlig bebyggelse. Vi binder samman och kompletterar. Existerande strukturer som gator, hus, vatten och grönska ska stärkas av det nya, så att gammalt och nytt bildar en helhet. Genom att i första hand koncen tyresö i världen 5 EUROPA, … där medborgarna dras till de större städerna trera kommunens fortsatta utbyggnad till redan bebyggda områden kan vi bevara de värdefulla naturmiljöer och friluftsområ den som finns i Tyresö. Förtätning kan ske på många olika sätt – det kan handla om att bygga till våningar på ett hus, om att bygga nytt på en tidigare parkeringsplats, på ett grönområde eller på avvecklad industrimark. Trots att förtätning kan innebära att ens närmiljö förändras behöver det inte vara något negativt. Fler människor på samma plats innebär större möjligheter att ut veckla kollektivtrafik, service, kultur, fri tid och andra gemensamma funktioner. n johnér … och digitaliseringen ger nya möjligheter. andreas lundqvist Så många kan rymmas i en 20×40 meter stor fastighet. Inspiration: Paradiso Arkitekter villa 4 personer förtätad villatomt 24 personer innerstadsfastighet 60 personer 6 tyck om tyresö 2035 2035 FÖRE KRISTU 2035 EFTER Följ Tyresös utveckling sedan tiden före Kristus fram till i dag. Mycket har förändrats. Hur vill vi att Tyresö ska se ut när våra barn och barnbarn vuxit upp? På kartbilderna kan du följa hur de bebyggda områdena i kommunen vuxit fram. Förhistoriska kulturmiljöer Under brons- och järnålder steg landet ur havet. Då beboddes Tyresö av jägare och samlare. Bronsålderslämningar finns exempelvis vid Alby-Uddby och i Tyresta. I Fornudden i Trollbäcken finns ett järn åldersgravfält med omkring 75 gravar. Många av de ortsnamn vi ännu i dag använder härrör från järnåldern eller medeltiden då torp, gårdar och byar kom till. Exempel på det är Raksta, Rundmar, Kumla och Näsby. I jämförelse med andra kommuner på Södertörn har Tyresö förhållandevis få fornlämningar från förhistorisk tid. Tyresö-godsets tid Från 1600-talet fram till 1930 dominerades Tyresös utveckling av Tyresö-godset. Det var ett av Stockholmstraktens största gods och ägorna omfattade nästan hela dagens kommun. Driftiga godsägare utnyttjade den stora fallhöjden mellan sjöar och vattendrag och flera kvarnar och kraftverk anlades vid Wättingeströmmen, Uddbyviken och Follbrinksströmmen. En rad torp och gårdar tillhörde godset och en hel del av dem finns kvar än i dag. Bland dessa finns gårdarna och torpen efter Brakmarsvägen, i Vissvass by och i Åva. På skärgårdens högsta berg, Telegraf berget, fanns en optisk telegrafstation un der första hälften av 1800-talet. Stationen ingick i ett system med stationer från Landsort i söder till Gävle i norr. Sommarnöjen och sportstugor Vid sekelskiftet 1800/1900 lät Tyresö godsets ägare markis Lagergren stycka av ett dussintal tomter för sommarvillor runt Breviksmaren. Detta var inledningen på en ny period i Tyresös historia. När markisen avled 1930 testamenteras slottet till Nordiska museet och marken till barnen som därefter styckar upp mer parten av marken i Strand och i Östra Tyresö för sportstugebebyggelse. Utbyggnaden av sportstugor och egna hem påbörjades under samma tid också i Trollbäcken när Kumla herrgårds marker köptes upp, styckades av och såldes. Gammelström – där vattenkraft tidigt användes. Kulturavdelningens arkiv Grändalstorpet – dagsverkestorp från 1600-talet. Kulturavdelningens arkiv Modernismens bostadsbyggande den bebyggelse och struktur som i huvud sak gäller än i dag. År 1959 antogs en lag som gjorde det möjligt för allmännyttiga bostadsföretag att äga mark utanför den egna kommunen. Lagen fick namnet Lex Bollmora då den gjorde det möjligt för Stockholms stads bolag Familjebostäder AB och Svenska Bostäder AB att köpa mark i Bollmora och inom ramen för miljonprogrammet bygga tusentals bostäder i flerfamiljshus, radhus och småhus. Under 1960- och 70-talen tiofaldigades befolkningsmängden i kommunen som får Tiden efter 1975 Efter år 1975 har ny bebyggelse mestadels kommit till i anslutning till redan be byggda områden. I hela kommunen har sportstugor ersatts av större villor. Om ställningen är nästan helt genomförd i Trollbäcken och i Tyresö Strand, där det bara finns enstaka exempel kvar av stugor från fritidshusepoken. I Östra Tyresö, framför allt utanför Trinntorp och i tillväxt tyresös befolkning har vuxit från 2 000 på 40-talet 40 19 50 19 De mörka områdena visar hur bebyggelsen har brett ut sig genom åren. 60 19 70 19 1960–1970 växte Tyresö med fler än 20 000 invånare, utan att ta mycket mark i anspråk. Sedan dess har vi blivit drygt 17 000 fler – och tagit betydligt mer mark i anspråk. Hur ska vi växa fram till år 2035? tyresö i tiden 7 US, Bollmora – tidsenlig marknadsföring från 1950-talet. Kulturavdelningens arkiv Bollmora – skulpturer och bad på torget 1971. peter myhr med fler bostäder och butiker där ett Raksta, finns ännu stora områden kvar höghus och ett trygghetsboende hör till med fritidshus. Karaktären i områdena är det som redan uppförts. på väg att förändras då stugorna ofta är I Norra Tyresö Centrum sker en för tillbyggda och bebos permanent. Träd nyelse där cirka 1 000 bostäder, arbets gårdsstaden i Tyresö Strand var kommu platser och handelsytor planeras. Runt nens stora utbyggnadsprojekt under om i kommunen pågår projekt som ger 1990- och början av 2000-talet. Här har många nya bostäder. ett nytt kommundelscentrum tillkommit En utveckling vi kan se redan i dag är med Strandtorget. att medan de östra delarna av Tyresö är En ny byggvåg mitt i omvandlingen från fritidshus till De senaste åren har en omvandling påbör åretrunt-bostäder har Trollbäcken och jats i Tyresö centrum. Centrum förtätas Lindalen precis påbörjat en omvandling Gångbro i betong över Granängsvägen, 1960-tal. Nyréns Arkitektkontor Granängsringens monumentala hus från 1960-talet. Nyréns Arkitektkontor från småhus till en blandning med fler familjshus i olika skala. inte väljas bort utan är en utmaning som vi tillsammans ska ta till oss och möta. Utmaningarna är att många olika intressen ska kunna samspela på en begränsad yta. Kommunen ska klara av både långsamma och snabba förändringar så som politiska oroligheter, ekonomiska konjunkturförändringar, naturkatastrofer och flyktingströmmar. Kommunens lång siktiga samhällsplanering ska ge en god förmåga att hantera förändringar vi inte vet något om i dag. Kommunen ska växa hållbart in i framtiden! n Vart leder framtiden? Tyresö är en del av Stockholmsregionen och genom det med i en utveckling som hela tiden fortgår. Många väljer att flytta till regionen för att starta nya liv med jobb eller studier. Barn och ungdomar växer upp, flyttar hemifrån och bildar nya famil jer med barn. Stockholmsregionen, som Tyresö är mitt i, växer. Den befolkningsökning vi står inför kan till 45 000 i dag. Hur ska vi växa fram till år 2035? 80 19 90 19 00 20 10 20 ? 35 20 8 tyck om tyresö 2035 TYCKT OM TYRESÖ I den tidiga dialogen berättade Tyresöbor om sina önskningar och visioner för framtidens Tyresö. Alla dessa tankar ligger till grund för förslagen och frågeställningarna i de framtidsbilder som målas upp och som vi vill samråda kring. Under 2013 bjöd kommunen in Tyresö bor, företagare, föreningar och tjänstemän för att komma med nya idéer om fram tidens Tyresö. De som deltog i dialogen berättade hur de såg på kommunens styrkor, möjligheter, hot och svagheter. Många de lade med sig av sina framtidsdrömmar. Cirka 2 000 personer tyckte till om Tyresö i den rosa byggboden som kommunen placerade ut på sex platser i kommunen. Många lämnade också synpunkter via den digitala webbkartan och på andra sätt. Den tidiga dialogen var ett första steg i att inkludera Tyresöborna i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Tack alla ni som deltog i dialogen. Ni är med och påverkar framtidens Tyresö. Nu vill vi fortsätta dialogen med er och hoppas att ännu fler vill delta! Dialogen visar att många tycker lika, oavsett i vilken del av Tyresö de bor. Exempelvis tycker många att det behövs bättre tvärförbindelser med kollektivtrafi ken inom kommunen. Den synpunkten har många framfört både i Tyresö Strand »Tyresö har uppmärksammats nationellt för sina särskilda satsningar på att öka fokus på medborgarna. Det har resulterat i en topposition i landet vad gäller nöjda medborgare.« Ur Tyresö kommuns vision 2030 Ungefär 2000 Tyresöbor besökte den rosa byggboden … karin hassler … där de kunde ta reda på vilken Tyresötyp de var … karin hassler … och lämna synpunkter om sina favoritplatser på den stora kartan. kit och i Trollbäcken. Likaså ser både Breviksoch Trollbäcksbor ett behov av offentliga mötesplatser, exempelvis parker, och ett behov av bättre service och trafiksäkerhet. tänker hållbart, mänskligt, grönt och blått. Ytterligare fyra teman är viktiga och stärker identiteten. De är; aktivt, nära, varierat och tillsammans. Tyresös framtida identitet Stärker framtidsbilderna Tyresös identitet? delvis även »hållbart« samt lever delvis upp till teman som berör »aktivt«, »nära« och »varierat« (huvudsakligen för boende i och kring Tyresö centrum), dock i något lägre grad än Sammanhållet. Jämförelsealternativet bedöms vara den framtidsbild som minst lever upp till Tyresös identitet och teman. I viss ut sträckning bedöms Jämförelsealternativet leva upp till identiteten »grönt och blått«. Vad kännetecknar Tyresö i dag? Svaret blir för många Stockholmare »natur« eller »har ingen aning«, enligt en undersök ning gjord på kommunens uppdrag. En del av arbetet med att ta fram en ny över siktsplan handlar därför om att stärka och tydliggöra kommunens identitet. Under den tidiga dialogen kunde besö karna i den rosa byggboden spela ett spel och få fram sin personlighet. Varje person lighet symboliserade olika värden som är viktiga att ta fasta på i framtidens Tyresö. Spelet visade på vad Tyresöborna tycker är viktigast, vilken livsstil de vill ha. Slutsatsen blev att Tyresös identitet stärks genom att vi i all samhällsbyggnad Finns det skillnader mellan framtidsbil derna, som presenteras på kommande sidor, i hur de stärker kommunens identitet? Företaget som hjälpt kommunen att gran ska förslagen ur hållbarhetssynpunkt om bads också att bedöma hur väl framtids bilderna stärker identiteten. De kom fram till att framtidsbild Sam manhållet lever upp till Tyresös identitet »mänskligt« och går i rätt riktning för att uppnå »hållbart« samt »grönt och blått«, men inte i samma grad som »mänskligt«, samt de fyra framtagna temana. Stad och land bedöms bäst leva upp till Tyresös identitet »grönt och blått« och Vad händer om vi blir 20 000 fler? I dialogen framkom att många Tyresöbor vill ha mer service, större utbud av butiker och tätare kommunikationer. Genom att möjliggöra för verksamhetslokaler och fler boende skapar vi förutsättningar för både fler arbetsplatser och bättre service. Siff rorna i bilden på sidan nio är grova upp skattningar baserade på dagens utbud i Tyresö i kombination med en jämförelse med andra städer i samma storlek. n tyresös identitet värden som tyresöborna vill stärka Hållbart Mänskligt Grönt och blått Aktivt Nära Allt vi gör och alla beslut vi tar ska värna om ekologiska, sociala och ekonomiska värden. Nya miljöer är omsorgsfullt utformade och este tiskt tilltalande – miljöer som hål ler i längden. Vi bygger ett hållbart samhälle samtidigt som vi växer. Tyresö har en bebyggd miljö som stödjer livet mellan husen genom en mänsklig skala, form och kli mat. Småskalighet går igen i allt som företagande, kommunens verksamheter, företagande och boendemiljöer. Tyresö är ett starkt samband i Tyrestakilen. Vi är kända för vår natur och vårt vatten som är stor slaget och varierat. Alla Tyresöbor har nära till rekreation, friluftsliv, skog, park och vatten. Miljön lockar till aktivitet, möten, lek, kultur och rekreation. Det är enkelt att leva ett aktivt liv. Miljön lockar till aktivitet, möten, lek, kultur, idrott, fritidsaktiviteter och rekreation. Det är enkelt att leva ett aktivt liv. Tyresöborna upplever att det är nära till allt. Knutpunkter i och ut anför Tyresö skapar ett nätverk av attraktiva platser för såväl arbete som fritid. medborgardialog 9 Ö 2035 Tyckt och önskat under den tidiga dialogen hösten 2013. Ju större ord, desto fler tyckte samma sak. 3 nya livsmedelsaffärer 30 nya restauranger, caféer och barer många nya butiker! 65 000 2 nya idrottshallar Varierat Tillsammans Variationsrikedom genomsyrar alla delar av samhället. Det finns mycket att välja på vad gäller livs stil, boendeform, utemiljö, service, handel och transportsätt. Tillsammans skapar vi framtidens Tyresö. Det gör vi genom dialog och kommunikation som lägger grunden till samsyn mellan Tyresöbor, näringsliv, föreningar, kommun och fastighetsägare. 2 tyresöbor skulle innebära … nya konsthallar/ museer 1 1 tunnelbanestation ny gymnasieskola större utbud på bion! 10 tyck om tyresö 2035 EN NY ÖVERSIKTSP Översiktsplanen har en lång tidshorisont på upp till 20 år och är en av kommunens viktigaste styrdokument. Många olika faktorer ska tas hänsyn till. Inte minst vad du som Tyresöbo tycker. Hur en översiktsplan ska tas fram och vad den ska innehålla regleras i plan- och bygglagen. Där anges exempelvis att kom munen ska ta hänsyn till nationella mål och planer. Planprocessen ska pröva om ett förslag till användning av marken och vattnet är lämpligt. Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i hela kommunen. Tyresö kommuns strategi för översiktsplanering fastslår att den fysiska planeringen ska arbeta för helhetsyn, dialog, omvärlds- och processorintering. Den färdiga planen ska vara välkänd, an vänd och finansierad. Beslutet att ta fram en ny översiktsplan för Tyresö togs i kommunfullmäktige i december 2012. Med utgångspunkt i de nya idéer som Tyresöborna delade med sig av under den tidiga dialogen hösten 2013 har vi tagit fram detta diskussionsunder lag och gjort tre framtidsbilder som visar på olika möjliga inriktningar för ett ut vecklat förslag till ny översiktsplan. nu kan du påverka Nu, under samrådsfasen, presenterar vi förslag och lyssnar på Tyresöborna för att sedan bearbeta och sammanfoga de tre framtidsbilderna till en målbild för Tyresö år 2035. Det bästa från de olika framtids bilderna kommer att tas tillvara. Utifrån den gemensamma målbilden tas ett ut vecklat förslag till översiktsplan fram. Kommunen gör alltid en avvägning mel lan det som framkommer under dialogen med Tyresöbor, företagare, föreningar, övriga remissinstanser och regionala behov, nationella intressen, kultur- och naturvärden och andra allmänna intressen. När samrådet är slut sammanställs alla synpunkter och yttranden som kommit in till kommunen. Frågor och svar presen teras i en samrådsredogörelse. nästa steg I nästa fas ställs ett utvecklat förslag ut för granskning. Det sker 2016. Alla som vill kan då återigen komma med synpunkter och påverka. Efter granskningen bearbetas förslaget ytterligare och sedan kan den nya planen antas av kommunfullmäktige. Tillsammans ska vi sedan genomföra den nya översiktsplanen. Planen är ett av kommunens viktigaste styrdokument i den framtida utvecklingen! Den är vägle dande vid kommunala beslut om bygglov, detaljplaner och olika tillstånd. Översikts planen pekar även på behov av vilka kom munala investeringar som krävs de kom mande åren för att möta de behov av offentlig service som en befolkningsök ning medför. »Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i hela kommunen.« tivaste kommunen i Stockholmsregionen 2030. Delar av visionen finns att läsa som citat i denna samrådshandling i samband med relevant text. Nätverk för samarbete Tyresö kommuns vision 2030 Tyresö gränsar till fem kommuner: Nacka, Stockholm, Huddinge, Haninge och Värmdö. Flera frågor i den översiktliga planeringen kräver samordning över kom mungränserna, exempelvis de som gäller infrastruktur och vatten. Tyresö kommun ingår i en rad olika nätverk för samarbete. I Södertörnssamarbetet ingår åtta kommu ner som har en lång tradition av samarbete kring en rad frågor, exempelvis kring infrastrukturfrågor, räddningstjänst (SBFF) samt miljö- och hälsoskyddsför bund (SMOHF). Södertörnskommunerna har tillsammans närmare en halv miljon invånare och utgör en stark drivkraft för utveckling i Stockholmsregionen. Tyresö kommun samarbetar även om Skrubba genom LÄSK-samarbetet (Lin dalen, Älta, SKrubba). Detta område, nordväst om Tyresö, ligger i Stockholms stad och gränsar även till Nacka kommun i norr. Syftet är att gemensamt planera markanvändning och infrastruktur utan att hindras av kommungränser. För Tyresö är det viktigt att kommunerna även fort satt planerar tillsammans för att hitta en effektiv markanvändning genom exempel vis en förlängning av Bollmoravägen ge nom Skrubba till Gudöbroleden samt lo kalisering av verksamheter som ger kommunernas invånare gemensam nytta. Tyresös kommunfullmäktige beslutar varje mandatperiod om en kommunplan med vision och mål. Den övergripande visionen för Tyresö kommun är att vara den attrak Läs mer på tyreso.se/2035 Vision 2030 (ur kommunplanen) Strategi för översiktsplanering Tänk globalt – agera lokalt Översiktsplaner ska visa hur kommuner bidrar till att uppfylla de mål och planer som beslutats om internationellt, natio nellt och regionalt. Genom att agera lokalt i kommunen bidrar vi till att dessa mål uppfylls. Kommunens fysiska struktur och utseende har stor betydelse för de val vi som privatpersoner och företag gör, för hur vi lever. Därför finns det många nationella mål som kommunen ska ta hänsyn till i den fysiska planeringen. Dessa mål gäller så skilda områden som jämställdhet, folk hälsa, miljö och arkitektur. När vi utformar den nya översiktsplanen tar vi bland annat hänsyn till: •Vision för Sverige 2025. Läs mer och se filmen: sverige2025.boverket.se •Nationella målen för arkitektur, form och design •Nationella mål för kulturmiljöns mångfald •Nationella miljökvalitetsmålet »God bebyggd miljö« •Nationellt mål för jämställdhet •Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010 Genomförandet När den nya översiktsplanen är klar, har antagits av fullmäktige och vunnit laga kraft, tar arbetet att förverkliga visionerna vid. Översiktsplanen kommer vara vägledande för framtida beslut. För att lyckas med genom förandet krävs långsiktlighet och god planering. Hänsyn måste också tas till lagstiftning, ekonomi och mark ägandet. För att visionerna i en översiktsplan ska kunna genomföras krävs ett aktivt agerande från kommunen. Genom planmonopolet kan kommunen bestämma bebyggelsens omfattning, utformning och placering. Kommunens uppgift är också att göra avvägningar mellan privata och allmänna intressen. I de fall där kommunen är fastig hetsägare kan kommunen också ställa krav på upplåtelseform, det vill säga om det är hyresrätter, äganderätter eller bostadsrätter som byggs. stora skyddade naturområden En stor del av den kommunägda marken i Tyresö är naturområden. Många av dessa är skyddade genom lagstiftning, exempelvis som naturreservat. Den kommunägda mar ken som är möjlig att exploatera är därför begränsad. En stor del av den framtida utvecklingen av Tyresö med nya bostäder, arbetsplatser, vägar med mera som visas i översiktplanens framtidsbilder ligger på mark som är privatägd. Genom att peka ut privatägd mark i översiktsplanen visar kommunen på en framtida utvecklings potential där privata markägare får möj ligheter till ändrad mark- och vatten användning. Initiativ från privata fastighetsägare är därför avgörande för att kunna förverkliga stora delar av översikts planen och för att kunna ta till vara ut vecklingsmöjligheterna. Samarbete mellan kommunen, privata fastighetsägare, bygg herrar, företag, de som äger el- och vatten ledningar med mera och intresseföreningar är väsentligt under genomförandefasen. Översiktsplanen är inte juridiskt bin dande, utan visar kommunens intentioner att utvecklas när det gäller mark- och vat tenanvändning. detaljplanering I samband med detaljplaneläggning kom mer genomförandefrågor och ekonomin för investeringar att undersökas noga. Vid så kallat kommunalt huvudmanna skap ansvarar kommunen för allmän plats såsom gator, parker och naturområden. Det kommunala huvudmannaskapet inne bär också att kommunen äger den mark som är planlagd som allmän plats och när på ritbordet 11 PLAN TAR FORM att bygga det som planeras nya markområden planläggs som allmän plats förvärvar kommunen den. Kommu nen ansvarar också för allmänna vattenoch avloppsledningar. ekonomi Kommunens investeringar vid genomför ande ska täckas genom inkomster i form av gatukostnader, markförsäljning, exploate ringsbidrag och övriga avgifter. I samband med större nybyggnationer kommer ex ploateringsavtal eller markanvisningsavtal att tecknas mellan kommun och byggherre. Markanvisningsavtal tecknas när kommu nen initialt äger marken men avser att sälja den, medan exploateringsavtal tecknas vid projekt på privatägd mark. Avtalen regle rar ett projekts genomförande, ansvar och ekonomi. Kommunen har riktlinjer för exploaterings- och markanvisningsavtal. Riktlinjerna anger bland annat principer för hur kostnaderna i projektet ska fördelas mellan kommunen och byggherren. Syftet med riktlinjerna är också att göra genom förandet förutsägbart och rättssäkert. De byggherrar som drar nytta av investeringar på den allmänna platsmarken kommer genom avtalet får betala exploateringsbidrag. Genom ett gott samarbete får både kom munen, byggherren och invånarna nytta av det som byggs. lagreglerad ansvarsfördelning Lagstiftningen reglerar och ställer krav på hela processen från idé och initiativ av ny bebyggelse till förvaltning av det byggda. Regler om ansvarsfördelning, skyldig heter, varsamhet och kostnadsfördelning påverkar därför genomförandet. Bestäm melser finns framförallt i plan- och bygg lagen, men även infrastrukturlagstiftning, fastighetsbildningsrätt och miljöbalken innehåller bestämmelser som påverkar genomförandet. En översyn av plan- och bygglagstift ningen pågår. Nya regler om kommuner nas tillvägagångssätt har tillkommit sedan januari 2015. Bland annat har hårdare före skrifter kring exploateringsavtal och be stämmelser om att kommuner inte får ställa tekniska särkrav på bebyggelse in förts. Med tekniska särkrav menas högre krav på byggnader än vad de obligatoriska nationella kraven anger. Ytterligare föränd ringar av lagstiftningen inom genomföran deområdet väntas. konjunkturen påverkar Bostadsbyggandet påverkas av konjunk turen. Konjunkturernas upp- och nedgång har stor inverkan på när byggherrar väljer att starta byggprojekt. För att finansiera byggnationer och minska den ekonomiska Mycket planarbete, förundersökningar och projektering föregår en byggstart. ryno quantz risken är byggherrar ofta tvungna att redan innan byggstart ha sålt en stor andel av bostäderna. De gör därför marknadsana lyser för att undersöka marknaden och betalningsviljan inom olika områden. Ekonomin är en betydande faktor för genomförandet och de kommunala inves teringarna måste finansieras genom intäk ter av olika slag. Om större infrastrukturprojekt ska byg gas, som exempelvis spårbunden trafik, kan inte kommunen själv finansiera det genom skattemedel. Det måste ske i samarbeten mellan kommuner och inom regionen. värmdö Båt, avfall Stockholm Naturreservat, trafik, LÄSK, avfall, vatten kvalitet nacka Tyrestakilen, trafik, LÄSK, avfall, vattenkvalitet tyresö Huddinge Trafik, vatten kvalitet, avfall, vinterfriluftsliv haninge Vattenkvalitet, trafik, Tyresta Kostnader för utbyggnad av östra tyresö Att bygga ut väg, vatten och avlopp med kommunalt huvudmannaskap är förknip pat med stora kostnader. Kostnaderna kan täckas genom att låta alla invånare betala detta via kommunalskatten eller att låta de invånare som har mest nytta av infra strukturen betala. Den princip som följs på Östra Tyresö, liksom i alla andra byggprojekt, är att kommunens skatteintäkter ska täcka kost nader för det som kan komma alla invånare till del. Fastighetsägarna i Östra Tyresö betalar via VA-anslutningsavgiften den kostnad som kommunen haft för att bygga Det mellankommunala samarbetet är viktigt. ut VA-ledningen när man ansluter sitt dricks- och avloppsvatten till det nya sys temet, likaså betalar de fastighetsägare som behöver vägen för att komma till sin fastighet, en gatukostnad som ska täcka den kostnad kommunen haft för att bygga vägen. Den högre standard som en genomfarts väg har för att den är bredare, har busshåll platser, gångbana eller cykelbana, står kommunen för genom skattemedel. Prin ciperna för hur kommunen får ta ut VAanslutningsavgift eller gatukostnad är reg lerat i VA-lagen respektive plan- och bygglagen. Kommunen har som mål att påbörja en utbyggnadsetapp per år på Östra Tyresö. Innan en utbyggnadsetapp kan påbörjas måste dock planarbete, förundersökningar, utredningar och projektering genomföras. n 12 tyck om tyresö 2035 framtidsbilder Vad betyder vad på framtidsbildernas kartor? Från Strabags förslag i markanvisnings tävlingen i Norra Tyresö Centrum. Från Småas förslag i markanvisnings tävlingen i Norra Tyresö Centrum. Från detaljplan för Tegvägen i Trollbäcken. Från detaljplan för Grindstolpen på Videvägen. STADSBEBYGGELSE Bostäder blandas med arbetsplatser, service, handel och nöje. Byggnaderna placeras i ett sammanhängande gatunät. Det ska vara lätt att orientera sig. Det finns parker, torg och grönstråk. Det är enkelt att gå, cykla och nå högkvalitativ kollektivtrafik. TÄT BEBYGGELSE Bostäder dominerar, men viss service, arbetsplatser och mötesplatser finns i strategiska lägen. Det finns parker, torg och grönstråk. Det är enkelt att gå, cykla och nå högkvalitativ kollektivtrafik. MEDELTÄT BEBYGGELSE Flerfamiljshus, radhus och parhus med inslag av arbetsplatser, service och verksamheter i strategiska lägen. Det finns parker, torg och grönstråk. Det är enkelt att gå, cykla och nå högkvalitativ kollektivtrafik. ÖVRIG FÖRTÄTAD BEBYGGELSE Villor och rad- eller parhus eller i vissa fall flerfamiljshus tillkommer genom att styckning tillåts utifrån förutsätt ningarna på platsen. Området bebyggs tätare än i dag. framtidsbilder 13 Framtidens Tyresö ska vi skapa tillsammans. På följande sidor presenteras två framtidsbilder och ett jämförelsealternativ som utgår från Tyresöbornas idéer och förslag, såväl som Tyresö kommuns politiskt beslutade vision. Nu behöver vi din hjälp med att tänka till och tycka till. Framtidsbilderna ger olika konsekvenser för alla som lever och verkar i Tyresö, för miljön och för ekonomin. Hur ser ditt liv ut år 2035? Vårt gemensamma mål är att ta fram en ny översiktsplan som förenar det bästa ur de tre framtidsbilderna. INGEN FÖRTÄTNING Endast små förändringar i bebyggel sen. Ingen kommunal VA-utbyggnad. VERKSAMHETSOMRÅDE Utvecklas för fler verksamheter genom effektivisering av markanvändningen. Främst för verksamheter som inte kan blandas med boende på grund av risk för störningar. UTVECKLINGSOMRÅDE FÖR REGIONALT SAMARBETE UTANFÖR KOMMUNEN Område som kan utvecklas för regio nalt samarbete kring exempelvis verksamheter, återvinningscentral, buss depå med mera. GRÖNA SAMBAND Sammanhängande natur- och park stråk som är av stor betydelse som spridningskorridor för växt- och djurriket och som rekreationsstråk för människor. Stråken utvecklas och stärks. NATURRESERVAT OCH NATIONALPARK Befintliga naturreservat och nationalpark. FÖRESLAGNA NYA NATURRESERVAT Planerade utredningar om nya naturreservat. BUSS FRAMTIDENS STOMLINJENÄT Enligt förslag från Stockholms Läns Landsting samt föreslagen förlängning. TUNNELBANA Etapp 1: förlängning av gröna linjen från Skarpnäck via Älta till Tyresö centrum. Etapp 2: förlängning via Troll bäcken och Brandbergen till den regionala stadskärnan Haninge centrum. SPÅRVÄG Buss 172 förlängs från Skarpnäck till Tyresö centrum och ersätts på sikt med spårväg som en förlängning av den planerade spårvägen Tvärförbindelse/ Spårväg Syd. NY BROFÖRBINDELSE Koppling till Huddinge kommun för cykel och buss bör utredas. Ger kopp ling till pendeltåg. KOMMUNGRÄNS 14 tyck om tyresö 2035 »En egen stad – det är det som är charmen.« sammanhållet sammanhållet 15 håkan lindgren XXX I framtidsbilden Sammanhållet är Tyresö år 2035 en komplett stad med arbetstillfällen, skolor att välja på och ett rikt utbud av fritidsaktiviteter och kultur i alla kommundelar. 16 tyck om tyresö 2035 I Sammanhållet är Tyresö år 2035 ett komplett samhälle. Många både bor och arbetar i kommunen och det är lätt att göra bostadskarriär för ungdomar och nyinflyttade. Det finns arbetstillfällen, skolor att välja på och ett rikt utbud av fritidsaktiviteter och kultur i alla kommundelar. Vi lever med lokalt fokus och samman hållet NACKA TYRESÖ STRAND STOCKHOLM TYRESÖ CENTRUM KRUSBODA BREVIK TROLLBÄCKEN HUDDINGE HANINGE TYRESTA NATURRESERVAT teckenförklaring stadsBEBYGGELSE UTVECKLINGSOMRÅDE FÖR REGIONALT SAMARBETE UTANFÖR KOMMUNEN TÄT BEBYGGELSE GRÖNA SAMBAND medelTÄT BEBYGGELSE 1: SAMMANHÅLLET FÖRESLAGNA NYA NATURRESERVAT ÖVRIG FÖRTÄTAD BEBYGGELSE BUSS FRAMTIDENS STOMLINJENÄT ingen förtätning TUNNELBANA VERKSAMHETSOMRÅDE SPÅRVÄG NATURRESERVAT OCH NATIONALPARK NY BROFÖRBINDELSE KOMMUNGRÄNS Kultur och möten Boendemiljö (rekreation, varierad bostadsbebyggelse HE SO T CI AL LL HÅ B AR HÅ Hälsa (buller, luft, risk, aktivitet) E K O LO G T Trygghet, rättvisa och jämlikhet Klimatpåverkan och infrastruktur Vattenkvalitet EK ON OMI Kommunalekonomi SAMMANHÅLLET SK HÅLLBA RH ET Boendeattraktivitet och demografisk balans Sysselsättning och näringsliv STAD & LAND Hur vill du resa inom kommunen? Hur vill du resa när du åker ut ur kommunen till grannkommunerna, exempelvis till Stockholm? Hur viktig är cykeln och kollektivtrafiken? Vill du minska ditt bilberoende? Vad är det bästa för barnen i framtidens Tyresö? RHE I SK BA Anpassning till framtida klimatförändringar LL Grönstruktur och vattenmiljö JÄMFÖRELSE Värderosen visar hur hållbar framtidsbilden är ur olika aspekter – ju längre ut på axeln desto hållbarare är framtidsbilden ur denna aspekt. Hur vill du bo? Var vill unga vuxna bo? I centrum nära kommunikationer och service? Lågt och nära marken? Ska Östra Tyresö vara ett villasamhälle eller behövs lägenheter även där? Hur väl stärks Tyresös grönområden och vattenvägar i denna framtidsbild? Hur viktigt tycker du det är att ha nära till service som matbutiker och andra affärer, kaféer, bibliotek med mera? sammanhållet 17 hittar vardagsservicen i närcentrumen, i en mångfald av bostadsområden med olika karaktärer. Hela kommunen har förtätats på ett planerat sätt, exempelvis så att det finns förutsättningar för en livsmedelsbutik och restaurang året om vid Trinntorp. Våra centrum; Tyresö centrum, Trollbäcken centrum, Krusboda och Strandtorget, är viktiga och det är lätt att ta sig mellan kommundelarna. BEBYGGELSEUTVECKLINg Bebyggelsestråken binder ihop kommunen VÄRMDÖ Tyresö är en kommun där det är lätt att hitta mellan kommundelarna och avstån den upplevs som korta vilket gör att många cyklar eller går till fots mellan stadsdelarna. Det har skett en omvandling av bebyggelsen längs det vägnät som fanns 2015. Längs vissa genomfartsvägar i Trollbäcken och på Brevikshalvön finns flerfamiljshus. Nytillskotten har skapat ett mervärde både estetiskt och socialt. Huvudvägarna har ändrat karaktär och på minner om småstadsgator. Omvandlingen har möjliggjorts av kommunens stadspla nering och genomförts av privata småhusä gare. bilturer – mår Tyresöborna bra. Det är lätt att vara med i bilpool. Läs mer om kollek tivtrafik på lång sikt i bilagan Vision & Verklighet. OFFENTLIGA PLATSER & NATUR Vårt gemensamma vardagsrum I Tyresö finns möjlighet till stadsodling och de som vill avtalar om att sköta de gemensamma ytorna runt sina bostäder – det skapar en trygg boendemiljö där alla känner alla. De gröna områdena används flitigt av boende och besökare för rekrea tion eller som vägar till och från arbetet eller skolan. Ny bebyggelse letar sig in i gröna områden, vilket har lett till att fler hittar ut i naturen. Samtidigt har ny bebyggelse i gröna stråk på Brevikshalvön och Bollmora försvårat för för växt- och djurlivets spridning. RESOR & TRANSPORTER Bussen går på räls »Trollbäckens centrum måste bli ett trivsamt torg.« »Kollektivtrafiken försvårar gemenskapen mellan de olika delarna i kommunen – speciellt för äldre och ungdomar utan bil.« tyckt i den rosa byggboden 2013 från rosa byggboden Tyresöborna cyklar och åker buss – som går som på räls. Kollektivtrafiken består av snabbussar inspirerade av BRT (Bus Rapid Transit), Kapaciteten har ökat och resorna går snabbare. Det snabba regionala stom busslinjenätet kopplar inom kommunen samman Trollbäcken, Tyresö centrum och Brevik. Snabbussarna kompletteras med direktbussar till och från centrala Stock holm samt med mindre bussar i exempel vis Skälsätra. Bussdepån har byggts ut och kanske flyttat till Skrubba. Det finns till räckligt med infartsparkeringar både för cykel och för bil. En del av nuvarande grönområden kommer att behövas tas i anspråk för detta. Genom att möjligheterna till fysisk aktivitet i vardagen är stora – promenader och cykling har ersatt många NÄRINGSLIV & SERVICe med handel och andra verksamheter blan dat. Strandtorget har en tydlig entré från Tyresövägen och stort underlag för bredare service. I takt med att befolkningen i Tyresö Strand och på Brevikshalvön ökat, har dagligvaruhandeln vid Strandtorget byggts ut. Även i Trollbäcken, vid södra delen av Gudöbroleden och vid Trollbäckens IP, förbättras närservicen i takt med att efter frågan ökar. I Krusboda finns ett tydligt urbant torg med bra närservice. Även på Brevik, vid Trinntorp, finns nu en trevlig mötesplats och service genom att ny bebyggelse ska pat förutsättningar och underlag. För att ge underlag till en butik med bra utbud vid Trinntorp har det byggts nya bostäder för 500–600 personer i närområdet. I framtidsbild Sammanhållet har de industriområden som ligger mitt inne i bostadsområden avvecklats och verksam heterna omlokaliserats. Istället finns där nu främst bostäder. Bollmora industriom råde är fortfarande fullt av verksamheter som återfinns i stadsmiljö och kommunen stödjer den utvecklingen. Kommunens öv riga industriområden utvecklas och kom munen verkar för att fastighetsägare an vänder marken effektivt. En översyn visar att det finns potential att bygga ut enligt gällande regler. Tyresös näringsliv utvecklas Många bor och arbetar i Tyresö. Genom att fler Tyresöbor handlar och verkar lokalt har fler arbetstillfällen skapats. Företagare lockas till platser som är attraktiva att bo på och det är Tyresö. Kortare och färre resor har ökat livskvaliteten för många Tyresö bor. Det är också bra för miljön! Handeln har anpassat sig till att många kunder inte har egen bil och levererar varor hem i allt större utsträckning. Det har blivit lättare att leva resurssnålt och återanvända istället för att köpa nytt. Trollbäckens centrum är ett trevligt torg och Vendelsövägen en modern bygata Hyr lägenhet på Brevikshalvön Framtidsbild Sammanhållet ger möjlighet att bo i hyresrätt på Brevikshalvön och återigen handla mat och besöka restau rang vid Trinntorp. Du kan även bo och arbeta på Orrnäsberget som länkar samman Tyresö Strand med Brevikshalvön. Med en tätare bebyggelse på Brevikshalvön följer stora investeringar i VA-infrastruk turen och i annan offentlig service. 18 tyck om tyresö 2035 »Någonstans måste det byggas bostäder och det är bättre att koncentrera dem till centrum området än att ta av skogen och större grönytor.« stad och land stad och land 19 andreas lundqvist I framtidsbilden Stad och land har Tyresö 2035 utvecklade grön områden som används både för rekreation och ekosystemtjänster. 20 tyck om tyresö 2035 I Stad och land är Tyresö år 2035 en tydlig del av Stockholmsregionen. Det är lätt för Tyresöborna att ta del av regionens utbud. Tunnelbana och cykelvägar binder samman kommunen med huvudstaden och omgivande orter, främst Nacka och den regionala stadskärnan i Haninge. Kommunerna i regionen samarbetar med stad och land NACKA TYRESÖ STRAND STOCKHOLM TYRESÖ CENTRUM KRUSBODA BREVIK TROLLBÄCKEN HUDDINGE HANINGE TYRESTA NATURRESERVAT teckenförklaring stadsBEBYGGELSE UTVECKLINGSOMRÅDE FÖR REGIONALT SAMARBETE UTANFÖR KOMMUNEN TÄT BEBYGGELSE GRÖNA SAMBAND medelTÄT BEBYGGELSE 2: STAD & LAND FÖRESLAGNA NYA NATURRESERVAT ÖVRIG FÖRTÄTAD BEBYGGELSE BUSS FRAMTIDENS STOMLINJENÄT ingen förtätning TUNNELBANA VERKSAMHETSOMRÅDE SPÅRVÄG NATURRESERVAT OCH NATIONALPARK NY BROFÖRBINDELSE KOMMUNGRÄNS Kultur och möten Boendemiljö (rekreation, varierad bostadsbebyggelse HE SO T CI AL LL HÅ B AR HÅ Hälsa (buller, luft, risk, aktivitet) E K O LO G T Trygghet, rättvisa och jämlikhet Klimatpåverkan och infrastruktur Vattenkvalitet EK ON OMI Kommunalekonomi SAMMANHÅLLET SK HÅLLBA RH ET Boendeattraktivitet och demografisk balans Sysselsättning och näringsliv STAD & LAND ur vill du resa inom kommunen? Hur vill du resa H när du åker ut ur kommunen till grannkommunerna, exempelvis till Stockholm? Hur viktig är cykeln och kollektivtrafiken? Vill du minska ditt bilberoende? Vad är det bästa för barnen i framtidens Tyresö? RHE I SK BA Anpassning till framtida klimatförändringar LL Grönstruktur och vattenmiljö JÄMFÖRELSE Värderosen visar hur hållbar framtidsbilden är ur olika aspekter – ju längre ut på axeln desto hållbarare är framtidsbilden ur denna aspekt. Hur vill du bo? Var vill unga vuxna bo? I centrum nära kommunikationer och service? Lågt och nära marken? Ska Östra Tyresö vara ett villasamhälle eller behövs lägenheter även där? Hur väl stärks Tyresös grönområden och vattenvägar i denna framtidsbild? Hur viktigt tycker du det är att ha nära till service som matbutiker och andra affärer, kaféer, bibliotek med mera? stad och land 21 varandra, med olika aktörer och med medborgarna. Det leder till en helhetssyn som utgår från hela regionens förutsättningar och möjligheter. Hela regionen fortsätter att växa och förtätas på ett strukturerat sätt så att belastningen på natur- och kulturmiljöer och befintlig bebyggelse minimeras. Grönområden utvecklas och används både för rekreation och ekosystemtjänster. BEBYGGELSEUTVECKLINg Ett starkt centrum VÄRMDÖ Centrala Tyresö är en tät, stadsliknande och grön miljö. Centrum är en naturlig mötes plats, ett offentligt rum med urbana kvali teter. Detta är en trivsam plats att bo, arbeta och trivas på. Centrum har vuxit västerut och det som förr var Bollmora industriområ de är nu stadskvarter med verksamheter och bostäder blandat. Det finns ett nät av säkra gator och stråk som gör Tyresö centrum väl komnande och tillgängligt. Det är lätt att hitta hit! Ny bebyggelse finns nära kollektivtrafik och både Trollbäckens centrum och Strandtorget är knutpunkter. Breviks halvön är kommunens landsbygd och det finns fortfarande fritidshus här – så nära centrala Stockholm. RESOR & TRANSPORTER Tunnelbana till Tyresö »Bygg en stor stad med moderna hus!« »Slöseri med centralt läge att ha parkering.« »Tunnelbana – smidigare men inte trevligare.« tyckt i den rosa byggboden 2013 helena wahlman /imagebank sweden Stockholmsregionen är en välutvecklad cykelstad, och vi kan ta med cykeln på tåget och bussen vid långa avstånd. Tyresö borna påverkas av såväl avgifter som fysiska åtgärder för att begränsa biltrafiken. Att gå med i en närbelägen bilpool är attrak tivt för boende i centrala delar. De snabba cykelvägarna är populära, allt fler cyklar hela vägen till arbete och skola. Tunnelbana har byggts av klimat-, kapacitets- och framkomlighetsskäl. Det blev så trångt på vägarna att bussen till och från Tyresö tog allt längre tid och ofta fastnade i busskö. Till Tyresö går nu en förlängning av tunnelbanans gröna linje från Skarpnäck via Älta till Tyresö Centrum. Tunnelbanan kompletteras med bussar i matartrafik och vårt välutvecklade nät av cykel- och gångvägar. Trollbäcken försörjs med buss men kan bli en egen station när tunnelbanan i framtiden förlängs från Tyresö centrum till Brandbergen och den regionala stadskärnan Haninge centrum. Från Tyresö Strand och Brevikshalvön går direktbussar mot centrala Stockholm och vidare. En broförbindelse över Drevviken för cykel och möjligen buss, mellan Fornudden och Skogås, ger Tyresöborna tillgång till pendeltåg. Läs mer om kollek tivtrafik på lång sikt i bilagan Vision & Verklighet. jämförande resor Att resa med tunnelbana från Tyresö centrum till T-centralen i Stockholm tar 27 minuter, jämfört med dagens direktlinje 813 som en ligt tidtabell tar 22–35 minuter beroende på trafiksituationen. Med byte mellan buss och tunnelbana i Gullmarsplan tar motsvarande resa i dag cirka 30–36 minuter. En turtäthet i högtrafik på 4–5 minuterstrafik för tunnel banan skulle vara möjligt att få till och från Tyresö. OFFENTLIGA PLATSER & NATUR Park och vildmark runt knuten I Tyresö finns allt mellan storslagen vild mark och välskötta stadsparker. Naturoch grönområden bevaras genom att bebyggelsen koncentreras. Det finns en tydlig gräns för stadens utbredning vilket gör det lätt att komma ut i naturen. Bio logiskt och rekreativa viktiga samband mellan olika gröna områden bevaras i hela Tyresö. NÄRINGSLIV & SERVICe Tillgång till hela regionens arbets- och utbildningsmarknad Tyresö deltar aktivt i lokala och regionala samarbeten för att skapa nya arbetsplatser både i och utanför kommunen. Fler arbets tillfällen finns nu till exempel i närliggan de Skrubba och Ältadalen. Nu när Tyresö har fått tunnelbana har fler fått upp ögo nen för hur nära Stockholm kommunen ligger. Det gör att fler pendlar till Tyresö för att arbeta än år 2015. Tillgången till robust och snabb inter netuppkoppling är självklar och distans arbete är vanligt. Allt mer av kommunernas service löses genom ett regionalt samarbe te, exempelvis kring idrottsanläggningar och återvinningscentraler. Förskola och grundskola är fortsatt mycket viktigt för kommunens attraktivi tet. Centrala Tyresö har blivit ett betydande handelsområde. Genom att komplettera handel och fritidsaktiviteter med ett tätt, nära och blandat boende har ett livskraft igt centrum skapats. Visningslokaler där kunden går in och tittar på och beställer hem varor som sedan levereras hem, är vanligt. Det är lika vanligt att åka kollektivt eller med cykel in till centrum för att göra sina inköp och sedan få varorna hemlevere rade, som att ta den egna bilen – eller bil poolsbilen – för att handla. Fika på Alléplan I framtidsbilden Stad och land koncentreras ny bebyggelse till tunnelbanestationerna i kom munen. Vi får levande torg och mer service. Men redan innan tunnelbanan kommer till Trollbäcken finns här ett trevligt småstadstorg med ute servering och torghandel. Biblioteket finns nu intill torget och har en scen för det lokala kulturlivet. 22 tyck om tyresö 2035 jämförelse »Many people say I can’t live here, but I like it! Close to everything.« jämförelsealternativet 23 lars carlström I Jämförelsealternativet fortsätter vi som tidigare – men utvecklingen är trots det svår att förutsäga. 24 tyck om tyresö 2035 I Jämförelsealternativet är Tyresö år 2035 en kommun som på många sätt liknar dagens. Kommunen har utvecklats i samma riktning och efter samma struktur som de senaste åren, det vill säga i linje med översiktsplanen från 2008 och fördjupningen för Östra Tyresö från 2003. Tidigare planer är genomförda eller under planläggning. jämförelse NACKA TYRESÖ STRAND STOCKHOLM TYRESÖ CENTRUM KRUSBODA BREVIK TROLLBÄCKEN HUDDINGE HANINGE TYRESTA NATURRESERVAT teckenförklaring stadsBEBYGGELSE UTVECKLINGSOMRÅDE FÖR REGIONALT SAMARBETE UTANFÖR KOMMUNEN TÄT BEBYGGELSE GRÖNA SAMBAND medelTÄT BEBYGGELSE FÖRESLAGNA NYA NATURRESERVAT 3: JÄMFÖRELSE ÖVRIG FÖRTÄTAD BEBYGGELSE BUSS FRAMTIDENS STOMLINJENÄT ingen förtätning TUNNELBANA VERKSAMHETSOMRÅDE SPÅRVÄG NATURRESERVAT OCH NATIONALPARK NY BROFÖRBINDELSE KOMMUNGRÄNS Kultur och möten Boendemiljö (rekreation, varierad bostadsbebyggelse HE SO T CI AL LL HÅ B AR HÅ Hälsa (buller, luft, risk, aktivitet) E K O LO G T Trygghet, rättvisa och jämlikhet Klimatpåverkan och infrastruktur Vattenkvalitet EK ON OMI Kommunalekonomi SAMMANHÅLLET SK HÅLLBA RH ET Boendeattraktivitet och demografisk balans Sysselsättning och näringsliv STAD & LAND Hur vill du resa inom kommunen? Hur vill du resa när du åker ut ur kommunen till grannkommunerna, exempelvis till Stockholm? Hur viktig är cykeln och kollektivtrafiken? Vill du minska ditt bilberoende? Vad är det bästa för barnen i framtidens Tyresö? RHE I SK BA Anpassning till framtida klimatförändringar LL Grönstruktur och vattenmiljö JÄMFÖRELSE Värderosen visar hur hållbar framtidsbilden är ur olika aspekter – ju längre ut på axeln desto hållbarare är framtidsbilden ur denna aspekt. Hur vill du bo? Var vill unga vuxna bo? I centrum nära kommunikationer och service? Lågt och nära marken? Ska Östra Tyresö vara ett villasamhälle eller behövs lägenheter även där? Hur väl stärks Tyresös grönområden och vattenvägar i denna framtidsbild? Hur viktigt tycker du det är att ha nära till service som matbutiker och andra affärer, kaféer, bibliotek med mera? jämförelsealternativet 25 Det innebär att kommunens utveckling sedan 2015 till stor del skett på initiativ från markägare och byggare. Det kan kallas en reaktiv samhällsbyggnad – kommunen har inväntat marknaden och litat till dess initiativ till förnyelse. Resultatet är många, små, kvalitativa projekt i spridda lägen, både nära service men även längre bort. BEBYGGELSEUTVECKLINg Spridda projekt på »ledig« mark VÄRMDÖ Tyresö är en kommun som saknar en tydlig strategi för bebyggelseutveckling. Ingen ny strategisk översiktsplan har tagits fram utan vi arbetar fortfarande utifrån Över siktsplanen från 2008. Ny bebyggelse har därefter tillkommit på spridda platser i huvudsak i mellersta delen av kommunen. Det är främst mark som inte redan an vänds, »ledig« mark, som bebyggs. Om lagen ändras så att det blir möjligt att upphäva naturreservat för att bygga bostä der kan det prövas om det ärlämpligt att bygga bostäder mellan Gimmersta och Ty resö Strand. Området är en del av Alby na turreservat. Intresset för att bo i Tyresö har varit stort och för att möta bostadsbristen har kommunen planerat för bostäder på kommunalt ägd mark, vilken i huvudsak är belägen längs med huvud vägar och i naturområden. Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp planeras hela vägen ut till Dyvik i linje med Över siktsplanen 2008 och Fördjupad översiktsplan 2003. RESOR & TRANSPORTER Spårväg och många bussar »Vänner, att leva och natur är viktigt« »Det här skogiga om rådet känns läskigt när man går här sent på kvällen själv. Här kan vi väl bygga fina hus?« tyckt i den rosa byggboden 2013 Jonas Hedlund Det är fullt på bussen och fullt på vägarna. Med fler Tyresöbor som ska resa krävs att fler åker med kollektivtrafiken samtidigt som busstrafiken nått kapacitetstaket. Det finns infartsparkeringar både för cykel och för bil, delvis placerade på tidigare grön områden. Småbussar trafikerar Gimmersta och Skälsätra. Det finns ett trafiksäkert vägnät för gång, cykel och bil för att ta sig till knutpunkter för busstrafiken. Tyresö har numer spårväg mellan centrum och västerut, ungefär där buss 172 gick år 2015. Spårvägen är en del av Tvärförbin delse/Spårväg Syd – den tvärförbindelse som ska koppla ihop den södra regionen. Cykelvägarna är i huvudsak byggda för cykling som rekreation. Läs mer om kollektivtrafik på lång sikt i bilagan Vision & Verklighet. översiktsplanen så att kommunens politi ker och tjänstemän, byggare med flera får en gemensam grund att ta ställning till i en rad frågor som rör mark- och vatten användning Detta har påverkat utveck lingen av näringsliv och service som har stagnerat. Läs mer på tyreso.se/2035 Uppföljningsrapport och aktualitets bedömning av ÖP08 OFFENTLIGA PLATSER & NATUR Natur från norr till söder Kommunen har arbetat aktivt för att stärka sambandet i det för hela regionen viktiga naturområdet, Tyrestakilen, som sträcker sig från Haninge i söder till Nacka i norr. Det har exempelvis gjorts genom att Petterboda grönstråk bevarats, och så kal� lade ekodukter har skapats. Tyresös bostadsnära gröna ytor består till stor del av gräsmattor. NÄRINGSLIV & SERVICe Stadsbyggnads strategi saknas Den gällande översiktsplanen från 2008 pekade ut ett antal platser att bygga på. De har för länge sedan bebyggts. Gällande översiktsplan saknar stadsbyggnadsstrategi. Avsaknaden av strategi har gjort det svårt för den som vill bygga och etablera sig i Tyresö att förutse vilken bedömning kom munen kommer att göra. Det är en styrka om sådana bedömningsgrunder redovisas i FAKTA En översiktsplan ska vara aktuell för att kunna vara vägledande för exempelvis beslut om bygglov eller tillstånd enligt miljöbalken. Kommunfullmäktige ska därför varje mandatperiod avgöra om översiktsplanen är aktuell eller om det behövs en ny. Den översiktsplan för Tyresö kommun som gäller 2015 består av två delar; en kommunomfattande del från 2008 och en fördjupning för Östra Tyresö från 2003. Båda dessa delar aktualitetsprövades av Kommunfullmäktige som beslutade att intentionerna i planen är aktuella men att de utpekade projekten i planen har ge nomförts. Tjänstemännen fick i decem ber 2012 i uppdrag att ta fram en ny över siktsplan. Friskt vågat i alby I Jämförelsealternativet skapas goda förutsättningar att utveckla kommunens vattenmiljöer. Nya miljöer kan utvecklas för att ta hand om dagvattnet lokalt genom bland annat mångfunktionella ytor. Kolardammarna är ett exempel på en sådan yta och en uppskattad rekreationsmiljö i Alby naturreservat. Där renas vatten, och dammen är hem för groddjur som Naturskolan kan studera. EKOPILOTE 26 tyck om tyresö 2035 håkan lindgren Robert Nyqvist tycker att morot är bättre än piska. »Med en tydlig miljöprofil blir det lättare att locka nya invånare och företag till kommunen.« ERNA Lisa Månsson vill att kommunen driver på, så att allt nytt som byggs är hållbart och energisnålt. ekopiloterna 27 SÅ VILL de SKAPA ETT HÅLLBART TYRESÖ Låt centrum växa och få mer stadskaraktär. Slå vakt om service och grönområden i alla kommundelar. Underlätta hållbara transporter och uppmuntra grönt företagande. Så vill ekopiloterna Lisa Månsson och Robert Nyqvist att Tyresö ska utvecklas de närmaste 20 åren. text hans hellberg Lisa Månsson och Robert Nyqvist var båda med när tio familjer från Tyresö och Ha ninge i ett projekt tillsammans med KTH och kommunernas förvaltningar fick lära sig att leva mer klimat- och miljövänligt. Under tio månader förde de dagbok över bland annat resvanor, inköp, sopsortering och el- och vattenförbrukning. De fick också lära sig laga mer klimatsmart mat. Vi sammanförde Lisa och Robert för att höra hur de anser att Tyresö bör utvecklas mer hållbart. Lisa bor i Krusboda med man och två barn, 10 och 8 år, läser hållbar utveckling och driver bloggen Ekolisa, där hon lyfter stora och små miljöfrågor. Robert bor med fru och dotter i Tyresö Strand och jobbar som logistikchef på AkzoNobel, som till delades kommunens första miljöpris 2013. Båda har naturen inpå knuten, stortrivs i Tyresö och tycker att kommunen i stort sett jobbar bra med hållbarhetsfrågorna. Men allt kan förstås bli bättre. Förtäta med förnuft Både Lisa och Robert är införstådda med att Tyresö kommun måste växa men ser helst att det byggs där det redan finns be byggelse. Lisa ser gärna en förtätning runt centrum så att det får mer karaktär av stad med torghandel och kontor. Kanske genom att flytta ned p-platserna i garage under jorden och bygga nytt ovanpå. Men ingen vill att centrumet ska bli ett nytt Forum Nacka eller Sickla Köpkvarter. Robert vill att man slår vakt om att varje kommundel har ett levande centrum, vilket minskar bilberoendet. Och självklart att alla gröna reservat lämnas i fred. – Det måste få finnas såväl lägenheter som radhus och villor samt både hyresrät ter och bostadsrätter. Det är också viktigt att det finns små lägenheter så att våra ungdomar har råd och möjlighet att flytta hemifrån, säger Robert. – Kommunen bör också driva på så att allt nytt som byggs är hållbart och ener gisnålt, inflikar Lisa. Liksom att det ställs hårda miljökrav även på byggprocessen. Säkrare och tryggare cykelvägar Båda är ganska nöjda med hur kollektiv trafiken fungerar men vill ha fler, säkrare och tryggare alternativ för cyklister och gångtrafikanter och lättare att ta sig mel lan olika kommundelar. – I dag byggs cykelbanor och gångvägar ofta längs med bilvägar, men det är kanske inte alltid är den kortaste eller smartaste vägen, säger Lisa. Både Robert och Lisa tycker det är vik tigt att kommunen fortsätter att föregå med gott exempel i hållbarhetsarbetet ge nom att engagera och utbilda både invånar na och egna anställda. Men också att man är tydlig med att berätta för medborgarna att man är och vill vara en hållbar förebild. Lättare leva hållbart Miljöarbetet ska genomsyra kommunens arbete: Fler ekopilotprojekt såväl för privat personer som företagare, miljö- och rättvise krav i alla upphandlingar och bilpooler är några tips. – Framförallt tycker jag att kommunen ska underlätta för invånarna att leva mer hållbart. Morot är bättre än piska. Med en tydlig miljöprofil blir det också lättare att locka nya invånare och företag till kom munen, anser Robert. Grönt företagande Att uppmuntra grönt företagande kan få stor effekt, anser både Lisa och Robert. Tyresö är en av länets småföretagartätaste kommuner. Många av dessa behöver hjälp att arbeta mer hållbart. Det behövs också möjlighet för fler småföretagare att etable ra sig här och kommunen kan därför behö va köpa in mark från Nacka kommun eller Stockholms stad. – Med fler arbetstillfällen i kommunen kan vi också minska resandet, säger båda. n Ekopiloterna Ekopiloterna var ett samarbetsprojekt mellan Haninge och Tyresö kommuner samt Centrum för hälsa och byggande vid Kungliga Tekniska Högskolan. Tio vanliga hushåll och sju kommunala en heter i Haninge och Tyresö fick utbildning och coachning för att minska sina utsläpp av klimatgaser och övrig miljöpåverkan. Det som undersöktes var: Hur miljösmart kan man bli? Vad är enkelt att förändra? Vad är svårare att förändra? Genom Ekopiloterna fick kommunerna underlag för sitt fortsatta arbete med att göra det lätt för invånarna att göra »rätt«. • • • tyck om 5 3 0 2 ö s e tyr bygge! pågående samhälls Var med och forma framtidens Tyresö! I en ny översiktsplan för Tyresö ska vi tillsammans ta ställning till hur kommunen ska utvecklas. I den här tidningen presenteras två framtidsbilder och ett jämförelse alternativ. De baseras på idéer från 2 000 Tyresöbor som deltog i den tidiga dialogen. Skicka in dina synpunkter innan den 20 april Under samrådstiden 20 februari – 20 april tar vi emot dina synpunkter på framtids bilderna som presenteras i den här tidningen. Tyck till via tyreso.se/2035 eller skriv till samhällsbyggnadsförvaltningen på adressen Tyresö kommun, 135 81 Tyresö. Märk kuvertet med »Tyresö 2035«. Vill du veta mer? ● Besök tyreso.se/2035 ● Besök Servicecenter i kommunhuset. ● Föreningar, organisationer eller företag är välkomna att boka ett möte med översiktsplaneraren. E-posta till 2035@tyreso.se. ● Träffa kommunföreträdare i Tyresö centrum den 11–12 april. Då kan du ställa frågor om och diskutera framtidsbilderna. ● Delta i en stadsvandring om Tyresös framtid under Promenadfestivalen vecka 16. För barnen – Lek dig till en bättre värld ● Tycker du om att leka och säga vad du tycker? Anmäl dig på tyreso.se/2035 till en Retoy barnfokusgrupp den 11 april kl 13–14 i Tyresö centrum. ● Vill du få nya leksaker? Ta med dina gamla och byt ut dem på en Retoy bytesaktivitet i Tyresö centrum lördag den 11 april kl 13–15. ● Pyssel och frågesport som får alla att tänka till om Tyresös plats i världen finns att hämta i Servicecenter och kan också laddas ner på tyreso.se/2035 Delta och följ diskussionen på Facebook facebook.se/tyresokommun Twitter @tyresokommun Instagram #tyreso2035 Tyresö kommun, 135 81 Tyresö Besöksadress: Marknadsgränd 2, Tyresö centrum Telefon: 08-5782 91 00 e-post: 2035 @ tyreso.se
© Copyright 2025