STORUMAN 2 KOMMUNRANKNING
0 38 00 E LÄSAR T ENLIG O T ORVES 3 1 20 NYHETER • ANALYSER • TRENDER• MILJOAKTUELLT.SE NR 5-6 JULI 2015 LÄ JUSDAL LV DALEN ORSA LEKSAND FALUN VANSBRO GÄVLE EDA KÖPING KNIVSTA SÄFFLE ÖREBRO SKARA N BÅSTAD TORSÅS HELSINGBORG LANDSKRONA LOMMA SJÖBO YSTAD MÖR HYLTE ALVESTA HYLTE BYLÅ N MARK GNOSJÖ GA TROLLHÄTTAN ÖDESHÖG GÖTEBORG JÖNKÖPING GOTL AND ORRKÖPING unrank m rankn i un unrank m ts kom e ll HÄRJEDALEN TIMRÅ ts kom e ll KRAMFORS lts komm el ÅRE KROKOM RAGUNDA ljöakt u ÅSELE UMEÅ Mi DOROTEA LYCKSELE ng 2015 ni iljöaktu WILHEMINA u STORUMAN ljöakt PAJALA BODEN 1 2 3 n 201 5 ing Mi GÄLLIVARE 2015 ng M KIRUNA NORDENS STÖRSTA TIDNING OM HÅLLBAR UTVECKLING 2015 ÅRS KOMMUNRANKNING LISTAN: 4 Så bra är DIN kommun på miljö 4 Hemligheten bakom Sveriges miljöbästa kommuner 4 Nyheter, trender, analyser och statistik I PRAKTIKEN: Nya ISO 14001 är snart här UPPGIFT: FIXA FRAMTIDEN! Möt Framtidsminister Kristina Persson PRIS: 179 KRONOR LEDAREN Citat Framtiden kräver nya verktyg Ett av de mer intressanta och förnyande greppen som den nya regeringen gjort är instiftandet av ett nytt ministerämbete med ansvarsområdet framtiden. Posten axlas av Kristina Persson, grundare av tankesmedjan Global utmaning och det är just stora globala ödesfrågorna som landar på framtidsministerns bord. Uppdraget är kort och gott att mot bakgrund av de stora negativa trenderna integrera hållbarhet i hela statsapparaten, skapa politiska lösningar som inte bara hejdar klimathot utan också minskar trycket på ekosystemen och de sociala klyftorna samtidigt som den stimulerar och utvecklar en hållbar arbetsmarknaden. Ministerns värdefulla insikt och utgångspunkt är att alla hållbarhetsaspekter, ekologisk, social och ekonomisk, på ett nationellt plan samspelar. Men hur ska den konkreta politiken kanske du undrar? Ja, det gjorde jag också. Läs intervjun på sidan 55. uppdaterade versionen av ISO 14001 efter flera års utvecklingsarbete. Det är omfattande förändringar som den nya standarden bär med sig. Standarden kräver att ett prioriterat arbete med att identifiera och hantera risker och att koppla miljöförbättringsarbetet till både affärsplan och processer i organisation. Vips – så har miljöfrågan blivit strategisk och hamnat på företagsledningen bord, där den de facto hör hemma. Läs artikeln på sidan 74. Slutligen vill jag puffa för vår årliga rankning av Sveriges kommuner som är motorerna i det nationella miljöarbetet. I den här utgåvan kan du läsa om trenderna, utvecklingen och så klart läsa om hur just din kommun presterar. Mer detaljerad information finns på www.kommunranking.se Snart stundar semestern och jag hoppas att den blir lång och stärkande för dig. Men innan dess hägrar för min del i alla fall Almedalsveckan. Vi kanske ses där!? Trevlig sommar! Apropå framtida arbete så kommer snart den nya MIKAEL SALO chefredaktör är på fram– + Divestering marsch. Allt fler utesluter investeringar i bolag som utvinner fossila bränslen. Kjell & Chesterton Svenska fjärrvärmeverks beroende av sopimport och tillhörande otillräcklig hantering av farliga askor. Bild & idé: Oscar Alarik ”Det ser ut som ett Medelhavslandskap” Författaren Lars Gustafsson besöker brandfältet i Västmanland (DN) ”Rädda partiet från maktsjukan” Riksdagsledamoten Jan Lindholm (MP) på Facebook ”Därför säger vi nej” Torbjörn Lövbom, ordförande i Jägarförbundets rovdjursråd, säger nej till att delta i regeringens nyinrättade Vargkommitté. Jägarförbundet är inte redo att riva upp den existerande förvaltningen som jobbats fram i tio års tid. ”Annars är nog KU:s granskning ännu en förödande dom över vice statsminister och miljöministern Åsa Romson” K G Bergström i Expressen efter konstitutionsutskottets prickningar ”Det ryms en tragikomik i att en tidning som så konsekvent propagerat för hållbar lösningar inte lyckades härda ut längre” Margit Richert skriver om prisbelönta tidskriften Modern Farmer som läggs ned på grund av dålig lönsamhet (Axess) Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 3 NR 5–6 2015 3 Ledaren: Framtiden kräver nya verktyg Bästa miljökommun 7 Debatt: ”Kollektivtrafiken ska fördubblas till 2020” 8 Debatt: ”Vi var naiva om vindkraften” 10 Debatt: ”Därför måste vi skrota EU:s gårdsstöd” 12 Krönika/ Jonas Åkerman: Håll dina gamla förälskelser vid liv 14 Månaden i korthet AKTUELLT 16 Miljörätt: De fick höga miljöböter 18 Mehmet Kaplan: Pengarna räcker inte till upprustning av miljonprogrammet 20 Initierat/Mikael Karlsson 21 Hur många behöver vi bli? 23 Isabella Lövin: Därför ska vi exportera den svenska modellen 25 Kryssningsfartyg fortsätter skita i Östersjön 27 Börsbolag urusla på hållbarhetskommunikation 29 Ur Lag & rätt SVERIGES BÄSTA MILJÖKOMMUN 30 Örebro tar hem segern REPORTAGE 48 Svenska makthavare i EU 55 Uppdrag: En hållbar framtid! ALMEDALEN 58 Cirkusen kommer till stan I PRAKTIKEN 74 Miljöledning: Nya ISO 14001 78 L ång väg att gå för ekosystemtjänster 83 Utblick: ”Friluftslivets revansch” ANALYSEN 84 Mattias Goldmann: Energirevolutionen är här KARRIÄR 89 Pär Larshans – den allsmäktige hållbarhetschefen 90 Nytt om namn SIST 91 På gång: Detta händer den närmaste månaden 4 Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 Örebro kommun är Sveriges bästa miljökommun. Året har kännetecknats av gröna obligationer, fossilfri placeringspolicy och konsumtionsdebatt. Kommunalrådet Lennart Bondeson och Hanna Dufva, chef för hållbarhetsavdelningen, är glada över förstaplatsen. sid 31 ANSVAR: FRAMTIDEN – Min stora utmaning är att lösa upp trögheten och åstadkomma samarbete på tvären, att åstadkomma förändring och verkstad. Jag är verkligen ödmjuk inför att det kommer att ta tid att åstadkomma förändring, säger strategi- och framtidsminister Kristina Persson. sid 55 Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se NORDENS STÖRSTA TIDNING OM HÅLLBAR UTVECKLING Redaktion MIKAEL SALO Chefredaktör & ansvarig utgivare mikael.salo@idg.se 08-453 62 46 ERIK KLEFBOM MARIA LINDSTRÖM PERNILLA STRID Redaktionssekreterare maria.lindstrom@idg.se 08-453 62 09 Reporter pernilla.strid@idg.se 08-453 63 59 MARTINA FRISK OLA SÖDERLUND Reporter (föräldraledig) martina.frisk@idg.se 08-453 60 00 Reporter (vik) ola.soderlund@idg.se 08-453 60 00 Reporter erik.klefbom@idg.se 08-453 64 07 MARIA AGRÉN 38 000 Projektledare för event maria.agren@idg.se 08-453 62 35 Marknad INGEMAR JANSSON läser redan Miljöaktuellt! Direktnr 08-453 60 44 MARCUS SVINHUFVUD Affärschef ingemar.jansson@idg.se 08-453 62 15 Försäljningschef marcus.svinhufvud@idg.se 08-453 60 12 NORAH MILLER JOHANNA BENNYSSON Försäljning norah.miller@idg.se 08-453 63 40 Försäljning johanna.bennysson@idg.se 08-453 60 84 RODRIGO MUNOZ VIDE NORMAN Försäljning rodrigo.munoz@idg.se 0729-775 723 Webbutvecklare vide.norman@idg.se 08-453 60 00 DU FÅR ALLT DETTA: • 10 nummer av Miljöaktuellt • Inbjudan till event- och vipkvällar • Upp till 50 % rabatt på konferenser och event • Tips om lediga jobb och veckans samlade nyheter direkt i din e-post varje vecka • Digital tidning och tillgång till stort sökbart arkiv DITT PRIS 1 495:Medarbetare i detta nummer: Lina Rosengren, Anders Hellberg, Jesper Gunnarsson, Jacob Hederos m.fl. Form: Carina Nilsson. Post- och besöksadress: Karlbergsvägen 77, 106 78 Stockholm Prenumeration: Ett år (tio nr) kostar 1 495 kronor plus moms. Ring kundtjänst eller gå till miljoaktuellt.se/prenumerera. Kundservice: kundservice.net, 08-799 62 49. Annonsmaterial: PicaPoint Mejl: idg@annonslamning.se Tfn: 070-644 75 95 Webb: idg.annonslamning.se Särtryck, kopiering och publicering på webben får ej ske utan redaktionens skriftliga medgivande. Räckvidd: 38 000 (Orvesto konsument 2013) Tryck: Strokirk-Landströms 2015. ISSN: 1654-6946. Nästa nr: I september. Miljöaktuellt ges ut av IDG, ett av världens största facktidningsförlag med verksamhet i över 85 länder. Förlagschef: Fredrik Agrén. Vd: Kit Gould. Beställ redan idag: miljoaktuellt.se /bestall www.miljoaktuellt.se Kollektivtrafik • Debatt ”Kollektivtrafiken ska fördubblas till 2020” Det är dags att flytta tyngdpunkten i trafikdebatten från bilar och bränslen till bättre kollektivtrafik,skriver Karin Svensson-Smith (MP), ordförande i riksdagens trafikutskott. Riksdagens trafikutskott har enats om att staten bör bidra till att ge kollektivtrafikbranschen de förutsättningar som krävs för att målet om en fördubblad kollektivtrafik ska kunna nås. Branschens mål är att kollektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas på sikt och som ett mål på vägen ska antalet resor med kollektivtrafik fördubblas till 2020 jämfört med 2006. Trafikutskottets ställningstagande är helt i linje med de stadsmiljöavtal som regeringen erbjuder kommuner som ambitiöst planerar för att öka kollektivtrafik- och cykelandelen av resorna. Motivet för att fasa ut fossila drivmedel från transportsystemet är i första hand de accelererande klimatförändringarna, men även för att minska den sårbarhet transportförsörjningens oljeberoende medför. Tre fjärdedelar av all olja som importeras till Sverige används i transportsektorn och ett importstopp skulle få enorma konsekvenser. Hälsa talar också för ett ökat kollektivresande – kollektivtrafikanter går och cyklar dagligen i genomsnitt fyra gånger längre jämfört med bilister. En kollektivtrafikant löper dessutom åtta gånger mindre risk än en bilist för att drabbas av en trafikolycka. Redan i samband med oljeLäs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se ”En fördubbling av kollektivtrafikens andel av trafikarbetet i relation till bil kan minska persontrafikens koldioxidutsläpp med minst 20 procent”, säger Karin Svensson Smith. kommissionen vid millennieskiftet konstaterade dåvarande Vägverket att förnybara bränslen i bästa fall kan svara för en femtedel av den minskning av oljeanvändningen som behöver ske. Utredningen om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta SOU 2013:84 kom fram till en snarlik slutsats. Därför är det hög tid att flytta tyngdpunkten i trafikdebatten från bilar och bränslen till det faktum att den totala energianvändningen i transportsektorn måste krympa rejält. Den största energibesparingen kan uppnås genom att fler åker tillsammans eller cyklar. En fördubbling av kollektivtrafikens andel av trafikarbetet i relation till bil kan minska persontrafikens koldioxidutsläpp med minst 20 procent. Järnvägsnätet behöver skötas bättre och byggas ut. Regeringen har nyligen gett Trafikverket i uppdrag att ta fram underlag för nästa nationella infrastrukturplan. Uppdraget samordnas med Sverigeförhandlingens arbete med att planerna för höghastighetsjärnväg som förbinder rikets tre största städer. ”Infrastruktur för person- och gods transporter täcker i dag ungefär 10-20 procent av ytan i en genomsnittlig svensk stad” I väntan på mer kapacitet i spårtrafiken finns åtgärder för att öka kollektivresandet som kan genomföras tämligen snabbt. Infrastruktur för person- och godstransporter täcker i dag ungefär 10-20 procent av ytan i en genomsnittlig svensk stad. Det är vägar och gator, men även parkeringar. Privata bilar står stilla i genomsnitt 23 av dygnets 24 timmar. Att använda en större del av gatan för kollektivtrafik är inte bara klimatsmart. Det skapar också plats för cykelbanor, parker, bostäder, lekplatser och ytor för att hantera ökande nederbörd. Sökljuset bör riktas på de förändringar som gör kollektivtrafiken tillräckligt snabb, pålitlig och frekvent för att upplevas som ett reellt alternativ till bil. Busstrafik i separata filer bör ha företräde och grönt ljus i korsningar. I Sverige har kommunerna makten över markanvändningen och förfogar därför över det viktigaste verktyget för att minska städernas fossilberoende. Det krävs även ekonomiska styrmedel som ändrar prisrelationen mellan kollektivtrafik och bil. Eftersom människor i tättbebyggda områden har fler alternativ till bil bör tyngdpunkten i den samlade effekten av skatter och avgifter finnas i städer. Avgifter för all parkering sättas på en marknadsmässig grund. Billösa hushåll bör slippa få grannens parkeringskostnad inbakad i hyran. Ett skifte från bil till kollektivtrafik och cykel är sannolikt det mest angelägna politiken bör underlätta för utifrån ett seriöst klimatperspektiv.” Karin Svensson Smith (MP), ordförande i riksdagens trafikutskott. Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 7 Debatt • Vindkraft ”Vi var naiva om vindkraften” ”Vi var från början entusiastiska, kanske naiva, sedan lamslagna och därefter alltmera upprörda. Så har vårt förhållande till vindkraftutbyggnaden utvecklats under åren efter beslutet om utbyggnadsmålet 20 TWh landbaserad vindkraft per år i Sverige år 2020. Från Dalarna och norrut växer nu raskt stora industrilandskap upp på bergskrön som hittills täckts av biologiskt rika gammelskogar. De har varit svåra att nå för avverkning och har därför blivit kvar ofördärvade. Sådana måste skyddas för att Sverige ska kunna nå det nationella miljömålet ”Levande Skogar” och sina åtaganden vid FN-mötet i Nagoya 2010. Många vindkraftparker täcker tiotals kvadratkilometer med sönderstyckad gammelskog. I Dalarna planeras anläggningar med arealer över 50 kvadratkilometer. Vår upprördhet över de orimliga avvägningar som ofta görs mellan natur- och kulturvärden kontra utbyggnadsplaner har nu nått en gräns där vi beslutat att öppet och aktivt börja agera mot de regler och krafter som möjliggör den här utvecklingen. Affärsintressen med starkt politiskt stöd. Den viktigaste instansen vid planeringen av vindkraftsprojekt är den 8 Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 Foto: wikimedia commons Ett industrilandskap växer fram i gammelskogen. Det görs av affärsintressen med starkt politiskt stöd. Nu måste vi dra i nödbromsen, skriver Ulla Magnusson och Mats Forslund. ”Många vindkraftparker täcker tiotals kvadratkilometer med sönderstyckad gammelskog.” kommunalpolitiska. Om den beslutat om klartecken och projektören påbörjat sitt arbete, ligger vägen oftast öppen mot bygget av vindkraftparken. Starka motargument från allmänhet, ideella föreningar, länsstyrelser och Naturvårdsverket lämnas skrämmande ofta utan avseende hos de domstolar som är satta att försvara allmänintressets rättmätiga krav på objektivitet. Domar beslutas på ofullständiga grunder och viktiga nytillkomna fakta noteras överhuvudtaget inte vid ansökan om överklagande (se till exempel mål M 599-13 och M 877914!). Rättsprocesserna kännetecknas ofta av okunskap och brist på engagemang, men också av den grund som lagstiftarna lagt. Vindbolagens ingenjörer och informatörer håller möten med lokalbefolkningen där guld och gröna skogar utlovas. Underlagen som presenteras har utarbetas av betalda ”experter” på allt från fåglar till vägbyggnad. Nackdelarna sägs vara obetydliga och ansenliga summor utlovas till traktens fattiga föreningar som bygdepeng. Så har många skeptiska röster tystnat. Markägarna har i regel redan knutits upp genom löften om feta arrendeavtal. Ärendena ”Vi var från början entusiastiska, kanske naiva, sedan lamslagna och därefter alltmera upprörda” rullar sedan på och de politiskt gynnade affärsintressena kan förverkliga sina planer. Vad vill vi i stället? Först och främst kräver vi att regeringen omedelbart gör ett förutsättningslöst omtag i den här frågan! Den tekniska utvecklingen inom energisektorn och faktorer i samhället som leder till lägre elförbrukning visar tydligt att satsningen på vindkraft är starkt överdriven, och med onödigt stora skador på natur, kultur och ekonomi. Nya sätt att producera eller spara el – solel, vågkraft, energieffektivisering med mera, kommer på bred front. Om miljöargumentet kan bland annat sägas att förstörda skogsmarker inte i fortsättningen kan binda den klimatskadliga koldioxid som vindkraften sägs förhindra utsläpp av. Förstör alltså inte gammelskog genom anläggande av vindkraftparker eller kalhyggesbruk! Det finns stora arealer i acceptabla vindlägen på marker som redan är starkt exploaterade – kalhyggen, ungskogar, gamla industriområden och liknande. Och vad händer när anläggningarna ska avvecklas om 25 år? Det handlar ju inte om att bara dra upp några tältpinnar, utan om betongfundament, 100-tons stålkonstruktioner, lossprängda bergmassor, breda vägstråk, djupa dikningar, kraftledningar. Vem bekostar det som kan återställas? Ett av bolagen i Dalarna åläggs att avsätta 120 000 kr per verk för demontering. En struntsumma i sammanhanget! Vindkraft? Ja! Men på rätt plats! Vindkraften kan inte generellt avvisas som ett av alternativen i den framtida produktionsstrukturen, men produktionssättet måste nyttjas med förnuft. Politiker av alla kulörer – dra i handbromsen nu!” Ulla Magnusson Länsordförande i Natur skyddsföreningen i Dalarna Mats Forslund ordförande i Dalarnas ornitologiska förening �� Läs även repliken på: miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.622506/ replik-det-finns-ingen-vindkraftskonflikt Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Debatt • Jordbruksstöd Därför måste vi skrota Tidningen ETC uppmärksammade nyligen att Sveriges godsägande adel har fått över en halv miljard kronor i EU-bidrag de senaste sex åren. Trots att min verksamhet hör till dem som mottagit mest stöd anser jag att ”gårdsstödet” bör avskaffas i sin nuvarande form, till förmån för ekonomiska styrmedel som ställer krav på en hållbar omställning av jordbruket. Regeringen har aviserat ändringar som leder i rätt riktning. Men man behöver gå snabbare fram, i synnerhet på EU-nivå, skriver Carl Piper vars familj förvaltar Högestad och Christinehof. Låt oss först konstatera att behovet av livsmedel växer i världen. En miljard människor har otillräckligt med mat och det globala matbehovet beräknas öka med cirka 60 procent fram till mitten av seklet enligt FN. Sverige har stor potential att bidra med livsmedel från ett hållbart jordbruk – ändå importerar vi nära hälften av vår livsmedelskonsumtion. Det är mycket välkommet att regeringen har börjat utarbeta en svensk livsmedelsstrategi. Arbetet sker under parollen ”svensk mat ger jobb och hållbar tillväxt i hela landet”. Strategin omfattar hela livsmedelskedjan och målet är uttryckligen att öka den svenska produktionen. Självförsörjning och export av hållbara livsmedel är frågor som landsbygdsminister Sven-Erik Bucht ofta återkommer till. Bara argumentet att Sverige ska kunna producera mat för att motverka svält i världen räcker långt. Till detta ska läggas att Sverige har högre ambitioner när det gäller miljö och djurskydd, och att vår livsmedelsproduktion har lägre klimatpåverkan än många konkurrentländer. Aktiva jordbruk bidrar också till biologisk mångfald och öppna attraktiva landskap. Med ökad export och 10 Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 ökad inhemsk konsumtion av livsmedel som är hållbart producerade i Sverige får vi dessutom fler jobb. Trots det hotas bördiga svenska jordbruksmarker av allt ifrån att läggas i träda på grund av avfolkning till att bebyggas med motorvägar och bostäder. Mottot ”svensk mat ger jobb och hållbar tillväxt i hela landet” har förutsättningar att bli verklighet. Men då måste den politik som under decennier har lett till utslagning av svenskt jordbruk, och en koncentration till allt färre storjordbruk, förändras i grunden. Ambitionerna på nationell nivå pekar nu äntligen i rätt riktning. I dagarna har Sverige beslutat om ett antal ändringar i vår nationella tillämpning av gårdsstödet. Bland annat blir det från och med nu hårdare krav på att man faktiskt måste bruka marken, vilket självklart är bra. Ett annat viktigt steg i rätt riktning är att nära 50 procent av stödet förs över till nya stödformer med tydliga ambitioner: ”förgröningsstöd”, ”stöd till unga jordbrukare” och ”nötkreatursstöd”. Förgröningsstödet ska gynna jordbruksmetoder som är bra för klimatet, miljön och den biologiska mångfalden. Den ”EU:s jordbrukspolitik, så som den är utformad i dag, ger medlemsländerna möjlighet att gynna storjordbruk som bedrivs på ett sätt som söker och får gårdsstöd får automatiskt även förgröningsstöd om verksamheten lever upp till kraven – även detta är ett exempel på att regeringen har tänkt rätt. Men livsmedelsområdet är till stora delar totalharmoniserat av EU, så utan reformer på den nivån kommer vi inte kunna nå särskilt långt. EU:s jordbrukspolitik har med rätta ett rykte om sig att vara en koloss på lerfötter. Det är i hela mänsklighetens intresse att kapaciteten för matproduktion i bördiga områden upprätthålls. Däremot är det oförsvarligt att gemensamma medel används för att gynna ett jordbruk som förbrukar framtida naturresurser. EU:s jordbrukspolitik, så som den är utformad i dag, ger medlemsländerna möjlighet att gynna storjordbruk som bedrivs på ett sätt som underminerar möjligheten till livsmedelsförsörjning på sikt. Det arealbaserade direktstödet, det som i Sverige kallas gårdsstödet, utgör den största delen av EU:s jordbruksrelaterade budget. Direktstödet borde självklart villkoras med att verksamheten bedrivs på ett långsiktigt hållbart sätt, men i dag får det betalas ut oavsett vad som odlas och på vilket sätt, så länge man inte bryter mot lagen. Ett stöd utan krav på motprestation gör Europas jordbruk illa rustat att möta framtidens utmaningar. Så länge enskilda medlemsstater inom EU kan fortsätta gynna den rovdrift på marken som följer av principen ”största möjliga avkastning på kortast möjliga tid” så kommer marknaden fortsatt att översvämmas av billiga produkter, producerade med alltmer industrialiserade metoder. De små och medelstora jordbruken kommer fortsätta att slås ut, till priset av förloraLäs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Debatt Foto: svt.se EU:s gårdsstöd som underminerar möjligheten till livsmedelsförsörjning på sikt”, hävdar Carl Piper. ”Direktstödet borde självklart villkoras med att verksamheten bedrivs på ett långsiktigt hållbart sätt” de arbetstillfällen, att den biologiska mångfalden utarmas, och på sikt även de ekosystemtjänster som är helt grundläggande för allt mänskligt liv. Som konsument är det inte lätt att genomskåda vilka varor som är hållbart eller ohållbart producerade. I dag går det en skarp skiljelinje mellan å ena sidan jordbruk som är ekologiska, där hållbarhetkriterierna är höga och relativt enhetliga, och å andra sidan konventionella jordbruk, där hållbarhetskraven olyckligtvis och helt i onödan är otillräckliga. Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se De som trodde att ett hållbart specialsortiment skulle vara frälsaren har fått se sina förhoppningar komma på skam. En växande efterfrågan på ekologiska livsmedel borde leda till blomstrande affärer för hållbara svenska jordbruk, men istället ser vi mer import. Försäljningen av ekologiska livsmedel ökade med rekordhöga 38 procent i fjol. Samtidigt visar Jordbruksverkets siffror att den ekologiska arealen minskade med fem procent och att över tusen lantbrukare övergav den ekologiska produktionen i Sverige förra året. Handelsledets prispress på det ekologiska sortimentet har effekten att Sveriges redan låga självförsörjningsgrad på området fortsätter att sjunka. Miljöminister Åsa Romson, ordföranden i Miljömålsrådet Maria Wetterstrand, Miljömålsberedningens ordförande Anders Wijkman och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht bör fortsätta på den inslagna linjen och höja hållbarhetsambitionerna för den nationella livsmedels- och jordbrukspolitiken. En utomordentligt intressant idé, som nu diskuteras på Miljödepartementet, är att tvinga verksamheter som bidrar till nettoförlust av biologisk mångfald att kompensera för förlusten. Detta är i linje med de allmänna hänsynsreglerna och kräver bara en enkel ändring i miljöbalken, en omformulering som gör kompensation obligatorisk. Enligt uppgift ska en sådan åtgärd utredas inom kort. Samtidigt som vi jobbar vidare på hemmaplan behöver vi sätta press på EU för att jordbruket i varje medlemsland ska vara hållbart. Lika lite som vi kan förlita oss på ett hållbarhetsstämplat specialsortiment kan vi luta oss mot nationella krav i en inre marknad där lägsta pris på butikshyllan alltid kommer att betyda allra mest för vad som i slutänden hamnar på våra tallrikar. EU:s långtidsbudget för jordbruk, fiske, miljö och landsbygdsutveckling är på drygt 370 miljarder euro för åren 2014-2020; ungefär 40 procent av EU:s totala budget. Direktstödet utgör den största delen av långtidsbudgeten, så det handlar inte om några småsummor. Om resurserna användes klokare skulle de bli ett kraftfullt instrument för att skapa en livsmedelsproduktion som kan möta den globala konkurrensen på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt! Carl Piper Högestad och Christinehof Saxat ur debatten Det som en gång var en flummig hippiedröm har plöts ligt blivit en lönsam och frihetsskapande verklighet” Johan Anderberg om den amerikanska solcellsrevolutionen. (Fokus) Nej, jag måste säga att jag alltid varit skeptisk mot Miljöpartiet. Jag tycker att det finns ett romantiskt drag och romantiska män niskor har lättare för att bli auktoritära” Före detta kulturministern Bengt Göransson (S). (Sydsvenskan) Eller så kan man vara en genuin miljövän läste jag i en tidning (och klippte ut) eftersom det säm sta vi kan göra för miljön är att skapa fler människor om de inte är Elon Musk” Lina Thomsgård, kolumnist och föreläsare, om en av fördelarna med att inte skaffa barn. (Aftonbladet) Ekonomiutbildnin gen är en smärre skandal eftersom den lär ut en ekonomi där naturen inte har ett värde utan ses som en konstant, som ett oändligt stort skafferi och en oändlig sop tunna” Miljömålsberedningens ordförande Anders Wijkman (Dagens Arbete) Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 11 KRÖNIKA •Maria JonasWetterstrand Åkerman Entusiasmen för ny teknik och nya drivmedel går att likna vid en förälskelse. Man faller pladask och vill inte se något negativt. Lite förnuft skulle inte skada i den snabba utvecklingen, skriver Jonas Åkerman. Håll dina gamla förälskelser vid liv År 2000 utlovade flera biltillverkare, däribland Ford, GM och Daimler Chrysler, att de år 2004 skulle marknadsföra bränslecellsbilar. Någon som köpte en bränslecellsbil år 2004? Nej tänkte väl det, och antagligen har ni inte köpt någon de senaste 11 åren heller. Det har nämligen inte funnits några sådana till salu i bilhallarna. Det visade sig svårare än man förutsett att få denna teknik att fungera, och det till ett rimligt pris. Etanol sågs när det introducerades som drivmedel i Sverige som lösningen med stort L på vägsektorns klimatpåverkan. Idag befinner sig etanolförsäljningen i utförsbacke. Etanol är inte ett så bra drivmedel som det framställdes när det introducerades, men det är heller inte alls ett så dåligt drivmedel som det framställs som idag. Det slår mig att vårt förhållande till nya drivmedel och tekniska lösningar har stora likheter med vad som händer när vi människor blir förälskade. Man faller först pladask för objektet för ens förälskelse och ser inga som helst negativa drag. Man vill inte se något negativt. När sedan flammorna lagt sig, så upptäcker många en hel del negativa sidor hos sin partner. I detta läge är det lätt hänt att bli förälskad i någon annan, en som förstås inte har några negativa sidor. På liknande sätt verkar det fungera med vårt förhållningssätt till nya drivmedel och ny teknik. I förälskelsefasen är allt rosenrött, tekniken löser allt och vi kan fortsätta att leva precis som tidigare. Sedan upptäcks så småningom, ofta motvilligt, flera problem och man börjar då spana efter nya förälskelseobjekt. Så var det med etanolen och det kan också vara på väg att hända med elbilar, där förväntningarna under en period varit väl högt ställda. Elbilar är heller inga nollutsläppsfordon när hela livscykeln tas med i beräkningen, enbart tillverkningen av en laddhybrid eller batterielbil orsakar utsläpp av i storleksordningen fem ton koldioxid eller mer. Och till råga på allt, på datingsajterna uppenbarar sig nu en nygammal förförande snygging – bränsle- 12 Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 ”Det slår mig att vårt förhållande till nya drivmedel och tekniska lösningar har stora likheter med vad som händer när vi människor blir förälskade” cellsbilen – med följden att alla konkurrenter riskerar att se bedagade ut. Vad blir då slutsatsen av detta? Jo förstås, att när det gäller nya drivmedel och ny teknik är det polygami som gäller! Det gäller att hålla liv i flera av de falnande förälskelserna. Den E85 som säljs i Sverige ger enligt Trafikverket ändå en halvering av klimatpåverkan, och distributionssystemet är dessutom redan väl utbyggt. Biogas liksom förnybar HVOdiesel hör till de absolut bästa drivmedlen ur klimatsynpunkt. Eldrift, slutligen, har framtiden för sig, men sannolikt står vi först inför en period av brustna illusioner. Men förälskelser är inte allt här i livet. Lite förnuft kan också komma väl till pass. Då ser vi att nya drivmedel och ny teknik – om än viktiga – inte är tillräckliga i sig för att nå klimatmålen. Men det får nog avhandlas i en annan krönika. Jonas Åkerman Forskningsledare, Avd. för Miljöstrategisk analys, KTH Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se MÅNADEN I KORTHET 29 maj Landsting rekordsatsar på solenergi Landstinget i Stockholm planerar att installera solceller på 20 000 kvadratmeter takyta inom två år. Satsningen bedöms kosta 37 miljoner kronor och upphandlingen kan starta redan i höst. De sjukhus som bäst lämpar sig för solceller är akutsjukhus då de oftast har platta tak där det är lätt att montera upp solpaneler. 5 maj Jobba hemmadagen Över 100 svenska arbetsplatser uppmanade sina anställda att arbeta på distans. Enligt anslaget finns det många win win-effekter. Personer som arbetar hemifrån en gång i veckan minskar sina arbetsresor med 20 procent och bidrar därför till ett bättre klimat, mindre trängsel i trafiken och en bättre luftkvalitet. Där till visar undersökningar på välfärdsvinster, bland andra småbarnsföräldrar uppskattar mer flexibilitet i vardagen. 7 maj Nytt klimat rekord uppmätt USA:s nationella övervakningsorgan Nooa rapporterar att världens i mars nådde den globala koldioxidkoncentrationen i atmosfären för första gången över 400 ppm. Det är den högsta nivån sedan mätningarna startade och sannolikt den högsta koncentrationen på växthusgaser på över tre miljoner år. 8 maj Tolv nya naturreservat på en vecka Regeringens satsning på 430 miljoner till naturskydd börjar ge resultat. Tolv nya naturreservat inrättas den här veckan i Sverige, bland annat Älvsjöskogen i Stockholms län, 383 hektar skog i Uppsala län ska samt skyddsvärda skogar i Gävleborgs län och Östergötland. 9 maj Landshövdingar: ”Rädda Mälaren!” Mälaren måste tryggas som framtida dricksvattentäkt. Regeringen måste ge länsstyrelserna i uppdrag att fullfölja arbetet som inleddes för några år sedan. Det skriver fem landshövdingar i ett brev riktat till regeringen. 20 maj Landstingen brister i socialt ansvar Svenska landsting sätter sina löften om etik och socialt ansvarstagande ur spel i samband med upphandlingar, avslöjade Kalla Fakta i TV4 och rapporterade bland annat om ett avtal med datortillverkaren Dell med grava missförhållanden i produktionsanläggningar i Kina. 25 maj Sverige lär indier sophantering En delegation av tjänstemän och politiker från Tamil Nadu i Indien besöker i dag Stockholm för att lära sig om avfallshantering. Projektet ska genom miljöförbättring och fattigdomsbekämpning förändra levnadsförhållandena för de 500 000 människor som bor i Tamil Nadu. 27 maj Ikea energi oberoende i Norden Ikea inviger i dag sin tredje vindkraftspark i Sverige och blir därmed, enligt egen utsago, 100 procent energioberoende i Norden. Möbelföretaget har satsat 1,5 miljarder kronor på förnybar energi i Sverige och producerar nu mer energi än vad företagets verksamheter i Norden behöver. 28 maj Ekosystemtjänster ger pengar och jobb Sverige bör lära av Finland när det gäller att ta vara på ekosystemtjänster. Finlands nationalparker omsätter 1,2 miljarder kronor och genererar 1 256 årsarbeten, enligt siffror från finska Forststyrelsen. I Finland samverkar offentlig förvaltning och Fot: pixabay.com 8 maj Strid för dödsdömda ekar privata turistföretag, vilket gynnar lokal utveckling och skapar jobb. 2 juni Ekomatförsäljningen ökade 2014 Försäljningen av ekologiska livsmedel har ökat avsevärt. Trots att matvarorna är dyrare steg försäljningen med 38 procent förra året. Svenska folket handlade ekologisk mat för 15,5 miljarder kronor 2014, en ökning jämfört med 11,2 miljarder kronor 2013. Ökningen av ekomat i Sverige är störst i världen, enligt Ekoweb som sammanställt siffrorna. 2 juni Swedfund bäst i klassen Swedfund, statens utvecklingsfinansiär, prisas för sin integrerade redovisning. Expertjuryn i tävlingen Responsible Investor Reporting Awards 2015 har granskat över 1 000 fonders och investerares årsredovisningar och utsett Swedfund till den allra bästa. 3 juni Alzheimergift upptäckt i skaldjur I en ny avhandling från Stockholms universitet 2 961 vindkraftverk i Sverige Tio kommuner svarar för en tredjedel av vindkraftens totala elproduktion i Sverige, konstaterar Energimyndigheten, som uppger att det fanns 2 961 vindkraftverk i Sverige med en total installerad effekt på 5 097 MW vid utgången av förra året. ed! Häng m eter på Läs nyh tuellt.se miljoak g! varje da framgår att forskare hittat Beta-Methylamino-L-Alanin (BMAA) i populära skaldjurssorter som köpts från svenska stormarknader. BMAA kopplas till sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons och ALS. Men enligt uppgift behöver konsumenterna inte känna sig oroliga, nivåerna påstås ligga inom gränsen för vad som är godkänt. 3 juni Så ska livsmedels kedjan bli hållbar I samband med den nyss avslutade matkonferensen Eat Forum i Stockholm lanserades initiativet Hållbar Livsmedelskedja. Bakom det står WWF tillsammans med Polarbröd, Arla Sverige, Axfood, Coop, HK Scan, Ica, Lantmännen, Löfbergs, Orkla Foods Sverige samt Tetra Pak. Målet är att nå en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion till år 2030. 4 juni Ericsson bäst på hållbarhetsredovisning Den börsnoterade jätten får epitetet bäst i klassen i Sverige av branschorganisationen FAR. Ericsson redovisar hållbarhetsarbetet för 2014 separat från övrig affärsinformation och får tummen upp för att hållbarhetsfrågorna som hanteras i redovisningen är relevanta, däribland yttrandefrihetsfrågor och rätten till ett privatliv. 4 juni Rubbad golfström hotar Europa Plötslig avkylning riskerar att drabba stora delar av kontinenten till följd av störningar i den nordatlantiska havscirkulationen och Golfströmmen, visar en ny studie publicerad i Quaternary Science Reviews. Forskarna Foto: wikimedia commons har kikat på den drastiska klimatutvecklingen i Nordatlanten för omkring 120 000 år sedan och menar att händelserna är jämförbara med ett scenario för ett framtida varmare klimat. 5 juni Gubbarna bromsklossar på förnybart Mer kvinnomakt skulle per automatik leda till fler satsningar på sol- och vindkraft. Den slutsatsen gör Ener- Foto: wikipedia.org 21 maj Ramböll ungas drömarbetsgivare 4 juni Ockelbo leder vindkraftsligan 13 ekar på Kungsholmen i Stockholm ska fällas. Det Ramböll placeras högst upp när nordiska ingenjörsstu- Ockelbo kommun har mest installerad vindkraft, enligt denter listar sina drömarbetsgivare, visar en undersök- siffror för 2014. Kommunen (5 765 invånare) hade unfår upprörda ekvänner protesterar genom att sätta ning bland 38 500 universitets- och högskolestudenter. der 2011 inget vindkraftverk, men har nu 89 stycken. upp lappar med dödsdomar på ekarna. 14 Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se 6 juni Därför ser det mörkt ut för Östersjön Mer regn och mindre fisk är vad som förutsägs för Östersjöns framtid. Forskningsresultaten i det femåriga programmet EcoChange visar att klimatförändringarna gör födoväven mindre effektiv i de nordligaste delarna av Östersjön. Stegen mellan de lägsta nivåerna av väven, som innehåller bland annat växtplankton, och de högsta stegen med stora fiskar blir allt fler. Konsekvensen är minskad fiskproduktion. FOTO: PIxABAy.COM gimyndigheten i rapporten Energiindikatorer. Av studier framgår att fler kvinnor än män vill satsa på sol- och vindkraft i framtiden medan män i högre grad vurmar för kärn- och vågkraft. 5 juni Forskarna tagna på sängen FN:s klimatpanel var ute och cyklade när den påstod att temperaturhöjningen tagit paus de senaste 15 åren. Det här framgår i en ny studie som publiceras i Science i dag. Den globala uppvärmningen har inte avmattats. Tvärt om är omfattningen av temperaturhöjningen orsakad av klimatförändringarna större och går fortare fram än vad forskarna tidigare trott, enligt nya mätningar. 8 juni Klartecken för SJ:s snabbtågssatsning SJ:s snabbtågssatsning melFOTO: WIKIPEDIA.ORG 5 juni Massutdöende av djurarter hotar lan Stockholm och Oslo kan starta enligt plan 9 augusti. Norska Jernbaneverket skjuter upp det planerade kontaktledningsbytet mellan Oslo och den svenska gränsen i minst två å. 8 juni Mjau, vilken bra giftmätare! En ny studie vid Stockholms universitet menar att katter kan visa hur stor risken är för barn att utsätts för farliga kemikalier. Forskarna har dammsugit inomhusmiljön hos barnfamiljer och upptäckt ett samband mellan bromerande flamskyddsmedel i dammet och familjekatternas blod. Studien visar att damm är en viktig faktor för att få i sig av ämnet och inomhuskatter kan fungera som en kemikaliemätare. 12 juni Storslam för hållbar affärsmodell FOTO: WIKIMEDIA COMMONS 12 juni Fler vill klimatstraffa bilister Forskare hävdar att utdöendetakten av djurarter är Nästan åtta av tio tycker att det är bra med extra höga 1 000 gånger högre än för 500 år sedan. och experterna skatter och avgifter på bensin, olja och flyget. Det visar menar att jorden kan stå inför ett nytt massutdöende. Naturvårdsverkets senaste webbenkät om klimatlösningar. Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Aqua Robur blev stor vinnare i Sveriges största tävling för affärsidéer på torsdagen med en ny teknik som kan begränsa läckaget i kommunala vattenledningar. 20 procent av dricksvattnet som produceras når aldrig konsumenten, och bolagets affärsmodell går ut på att skapa en förnybar energikälla ur övertrycket som uppstår i rören och därmed minska svinnet. FOTO: WIKIMEDIA.ORG 9 juni G7-länderna överens om klimatmål G7-förhandlingarna i Tyskland avslutades med att alla länder kom överens om att vidta åtgärder för att jordens temperatur inte ska stiga mer än två grader. Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 15 AKTUELLT • Miljörätt Åtta företag fick – Men de sköt på investeringen Miljöaktuellt har kartlagt alla miljöböter som utfärdai anläggningens reningsverk, bad des under 2014. Listan toppas av Findus som fick de länsstyrelsen om uppskov med två högsta böterna för sammanlagt sex miljöbrott. att söka nytt tillstånd och fick det, berättar Håkan Bredahl. Pernilla Strid pernilla.strid@idg.se Miljöaktuellt har gått igenom samtliga strafförelägganden för miljöbrott som förra året utfärdades vid Riksenheten för miljöoch arbetsmiljömål, Rema. Genomgången visar att det vid Rema under förra året utfärdades 229 stycken strafförelägganden för miljöbrott. Sammanlagt gällde föreläggandena 245 olika miljöbrott. Det i särklass vanligaste miljöbrottet som resulterade i ett strafföreläggande var otillåten miljöverksamhet, det vill säga att det till exempel saknas tillstånd för verksamheten eller att verksamhetsutövaren brutit mot villkor i tillståndet. Av de 229 strafföreläggandena bestod 143 av företagsbot, 64 innebar dagsböter, 19 gav penningböter och tre gav villkorlig dom. Dessutom förverkades i vissa fall den beräknade vinsten av brottet, eller beslagtagna föremål, bland annat en mängd kasserade bilbatterier som utan tillstånd transporterats från Norge och Sverige med destination Litauen. Sju företag fick företagsbot på mer än 100 000 kronor. Värst i 16 Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 klassen var Findus Sverige AB, som placerar sig både på första och andra plats. Högst företagsbot fick företaget för brott begångna under åren 2010-2012. Brottsligheten handlar om produktion av frysta ärtor. Företagsboten blev 500 000 kronor för fem olika brott, dessutom förverkades 600 000 kronor som beräknades vara det bolaget tjänat på att inte göra de investeringar i företagets reningsverk som krävdes för ökad produktion. Fallet kan ses som varnande exempel på vad som kan hända om man inte investerar och söker nytt tillstånd i tid. Företaget hade ett gammalt tillstånd och länsstyrelsen ville att man skulle förnya tillståndet när miljöbalken kom. 80 70 60 79 I det tillstånd som ännu gällde fanns ett villkor om att man skulle driva sitt reningsverk så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt rimliga insatser. Men under ärtsäsongen ökade företaget ärtproduktionen i Bjuv mer än reningsverket på anläggningen klarade av. Det ledde till syrebrist och fiskdöd i Vege å. Istället för att genast rapportera till tillsynsmyndigheten och stoppa produktionen fortsatte man tillverka ärtorna. När länsstyrelsen förbjöd bolaget att släppa ut avloppsvatten i Vege å i sådan omfattning att syrehalten blev för låg, vid ett vite om 20 miljoner kronor, fortsatte bolaget med ärtproduktionen och spred, i strid med villkor i tillståndet, processavloppsvattnet på närliggande åkrar och fastigheter. Miljöbrott som gav strafföreläggande vid Rema 2014/Typ av miljöbrott Under 2014 ledde 245 miljöbrott till strafförelägganden vid Rema. Totalt beslutade Rema om 3 120 miljöbrott, varav åtal väcktes för 74 brott, förutom dem som gav företagsböter. 15 procent av brotten lagfördes. 50 40 41 34 30 20 21 19 14 10 0 9 9 7 5 4 2 1 miljö O verk tillåten sam het Miljö brot t (ut släp p) omr Brott m ådes skydot d Arts kydd sbro tt F av m örsvåra iljök nde ontr oll Otillå avfa llstra t nspoen rt M ring/ iljöbro bort tt (för skaf fandvae) kem ikali Miljöfa ehan rlig terin g Ned skrä pnin g miljö Brist infor fällig mat ion balk B en,g rott mo ödse t mil lsprid jöBrot ning t mo tom t miljöb gång alke skör n, ning K regis emik trrin aliegsbr ott – Det var inte okänt för ledningen att de ökat sin produktion och därmed belastningen på sitt eget reningsverk. Det är inget positivt för dem att en massa fiskar dör. Att det handlar mycket om ekonomi i dessa brott är klarlagt. Hade man istället investerat i nya filter eller något annat hade vi kunnat undvika denna typ av olycka, säger Håkan Bredahl vid Polismyndigheten i Skåne, som var utredare i miljöbrottsutredningarna om Findus Sverige AB. Genom agerandet gjorde sig Findus skyldigt till fem olika miljöbrott. För det första bedrev man otillåten miljöverksamhet genom att inte följa villkoret om att driva sitt reningsverk effektivt. Bristerna pågick minst från 2010 fram till hösten 2012, då företaget installerade reningsutrustning för 13 miljoner kronor. För det andra begick bolaget miljöbrott genom utsläpp i mark eller vatten. Vidare gjorde bolaget sig skyldigt till försvårande av miljökontroll, genom att de anställda inte genast rapporterade driftsstörningen till tillsynsmyndigheten. Genom att sprida processavloppsvatten på åkrar och fastigheter i strid med villkoren gjorde man sig skyldig till ytterligare ett fall av otillåten miljöverksamhet. Dessutom straffades bolaget för ett tredje fall av otillåten miljöverksamhet, för att man överskridit den produktion man angett i ansökan, 30 000 ton djupfrysta ärtor per år. Det överskreds med mer än tio procent under både 2011 och 2012. När brotten ovan utreddes, återupptogs en tidigare nedlagd utredning om liknande brott som begicks vid samma anläggning i augusti 2009, som var nära att preskriberas. Det började med att det kommunala reningsverket i Bjuv upptäckte en större mängd ärtor och ärtrester i reningsverket, trots att processavloppsvatten inte fick släppas till det kommunala reningsverket. Reningsverket fick efter några veckor mycket kraftiga störningar. Reningsverket kontaktade Findus, som berättade att det spolats ned 20-30 kilo ärtor i en samlingsbrunn för sanitetsvatten, vid slutstädningen efter ärtsäsongen. Men enligt reningsverket var det betydligt större mängder än så. I en samlingsbrunn utanLäs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se höga miljöböter De fick böta mer än 100 000 kronor Åtta strafförelägganden gav en företagsbot på över 100 000 kronor. Här är företagen och vad de straffades för. 1. Findus Sverige AB Företagsbot på 500 000 kronor för tre fall av otillåten miljöverksamhet, ett fall av miljöbrott genom utsläpp till vatten eller luft, samt ett fall av försvårande av miljökontroll. Dessutom förverkades 600 000 kronor av vinsten. (Se artikel härintill.) 4. Kronfågel AB Fick betala 200 000 kronor i företagsbot för tre fall av otillåten miljöverksamhet i form av villkorsbrott. Förvarade slaktavfall i oövertäckta containrar och på marken i minst några dagar under december 2011. Under mer än ett års tid leddes avloppsvatten från tvätt av fordon till det interna reningsverket och vidare till kommunens reningsverk istället för att först ha avskiljts till en separat oljeavskiljare. Under två års tid överskreds det tillåtna värdet för totalkväve i processavloppsvatten femton gånger. 2. Findus Sverige AB 5. Parken Zoo i Eskilstuna AB Företagsbot på 300 000 kronor för ett fall av otillåten miljöverksamhet. (Se artikel härintill.) Fick en företagsbot på 150 000 kronor för ett fall av artskyddsbrott, för att man brutit mot villkor i tillståndet enligt artskyddsförordningen. Brottet bestod i att man inte vidtagit alla rimliga åtgärder för att förhindra att djur rymmer, då en jättemyrslok rymde under 2011 och en trädleopard rymde under 2013. Under 2010-2012 saknades en ”kollektionsplan” som uppdateras kontinuerligt. 3. Tjörns kommun Fick företagsbot på 200 000 kronor för två fall av otillåten miljöverksamhet. Brotten bestod i att man på avloppsreningsverket Ängholmen släppt ut mer än två gånger så mycket syreförbrukande ämnen som man hade tillstånd för under 2010 och tre gånger så mycket under 2011, räknat som årsmedelvärde. för Findus uppmättes höga flöden av sanitetsavloppsvatten från juli till september. Findus sa att man upptäckt ett läckage mellan sanitets- och processavlopp där de korsar varandra. I början av september meddelade Findus att man lagat läckan och flödet gick ner till det normala. För det här brottet fick Findus Sverige AB betala ytterligare 300 000 kronor i företagsbot, i ett separat strafföreläggande. Vid sidan av rättsprocessen betalade Findus i en förlikning kommunen för skadorna på reningsverket. Brottet var även denna gång otillåten miljöverksamhet, för att bolaget i strid med gällande villkor släppt processvatten till det sanitära avloppsnätet vid den rapporterade händelsen i augusti. Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se 6. Kristianstads Mejeri AB. Fick betala 150 000 kronor i företagsbot för otillåten miljöverksamhet. Mejeriet har överskridit villkor i tillståndet, bland annat har man använt mer än 30 ton etanol per år för spritning av ost, vilket lett till för höga utsläpp av etanol till luften. 7. Freudenberg Household Products AB Företaget fick en driftsstörning på en maskin för tillverkning av svampdukar och släppte ut 17 kubikmeter propylenglykol i Motala Ström i Norrköping. Företaget straffades både för utsläppet och för försvårande av miljökontroll, då man inte underrättade tillsynsmyndigheterna om driftsstörningen förrän fyra dagar senare. Företagsboten blev 150 000 kronor. 8. Fortum Generation AB Vattenkraftsbolaget fick företagsböter på sammanlagt 140 000 kronor för att vid sex tillfällen ha brutit mot villkoret i tillståndet för Ljunga kraftverk i Ljungan, Ånge kommun. Vattenföringen genom Byforsen skulle vara minst åtta kubikmeter per sekund från 16 maj till 31 augusti. Men vid fem tillfällen släppte man endast mellan fyra och sex kubikmeter och vid ett tillfälle så lite som två och en halv kubikmeter per sekund. Snart kan det bli dyrare att begå miljöbrott Regeringen har tillsatt en utredning för att se över systemet med företagsbot. Pernilla Strid pernilla.strid@idg.se Företagsboten beror endast på överträdelsen och inte på företagets storlek. Därmed är den mindre kännbar för stora bolag än för små. Nu har regeringen startat en utredning som kan leda till både höjt maxbelopp och att boten blir mer rättvis. Miljöaktuellts lagbevakningstjänst Lag & rätt har tidigare rapporterat om kritiken mot systemet med företagsbot, det gäller bland annat att bolag med större omsättning kommer lindrigare undan. – Det som kan vara jättehög bot för ett mindre företag kanske fladdrar till i dagskassan på största företaget, säger Jörgen Lindberg, kammaråklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema. Findus företagsböter på 500 000 respektive 300 000 kronor, som redovisas i granskningen, motsvarar cirka 0,7 respektive 0,3 procent av bolagets omsättning. För Fortum som fick en bot på 140 000 kronor motsvarar boten endast cirka 0,0016 procent av omsättningen. Problematiken är en av många orsaker till att regeringen nu har beslutat utreda systemet med företagsbot. En annan orsak är att det nuvarande systemet har fått kritik av bland annat OECD för att den övre beloppsgränsen på tio miljoner kronor är för låg när det kommer till internationella mutbrott. Den anses också vara låg i förhållande till bland annat EU:s sanktioner inom finans- och konkurrensområdena. Utredaren, hovrättspresidenten Sten Andersson, ska föreslå ett effektivt, ändamålsenligt och modernt straffrättsligt regelverk för juridiska personer. Han ska bland annat se över grunderna för beräkningen av företagsbotens storlek. Han ska också överväga och föreslå en höjning av maxbeloppet. Senast den 30 november 2016 ska uppdraget redovisas. Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 17 Foto: wikimedia commons Mehmet Kaplan: ”Pengarna räcker inte till upprustning av miljonprogrammet” Bostadsminister Mehmet Kaplan konstaterar att pengarna i regeringens budget inte räcker på långa vägar till renoveringsbehovet i miljonprogrammet. Erik Klefbom erik.klefbom@idg.se S Hållbar stad. Stort behov av att rusta upp miljonprogrammet, säger bostadsminister Mehmet Kaplan. I nästa höstbudget hoppas bostadsminister Mehmet Kaplan (MP), ansvarig hos reger- ingen för stadsutveckling, att satsningen totalt blir cirka 500 miljoner kronor högre än i vårbudgeten. – Oavsett kommer det inte att räcka till behovet att rusta upp cirka 600 000 bostäder runt om i landet. Vi måste hitta en balans för att få ut mesta möjliga klimatnytta av upprustningen, atsningen för att bygga och renovera bostäder ligger på totalt 6,2 miljarder kronor. I det ingår pengar till rot-avdrag så att man kan fortsätta renovera kök och badrum. På det sättet innehåller budgeten pengar till upprustning av miljonprogrammen även om satsningen var större i budgeten som röstades ned i december. säger Mehmet Kaplan på Miljöaktuellts konferens Hållbar stad. För investeringsstödet på 3,2 miljarder kronor till energi smarta hyresrätter sätter regeringen upp som krav att de ska vara minst 20 procent bättre än nivån i Boverkets byggregler. Men Mehmet Kaplan svävade på målet när han skulle svara på frågan varför regeringen i stället inte ber Boverket att skärpa energikraven i byggnormen. – Från vår sida har vi två krav på de som får ta del av investeringsstödet. Det ena att de inte får sätta vilka hyror som helst, det finns riktvärden, och för det andra finns krav på energiförbrukningen, säger Mehmet Kaplan. 64 kilowattimmar per kvadratmeter och år är ribban som byggarna måste komma under vilket ligger 20 procent under byggnormen. Men det finns ytterligare ett ekonomiskt incitament för de som kommer ned i 45 kwH/kvadratmeter och år. – Då får man 1,75 gånger pengarna, en smart satsning. Jag har fått positiv reaktion på detta från små byggare som går in med innovativ teknik för att nå upp till de högsta målen. När Boverket i sin tur sänker normerna så blir det en hävstångseffekt, menar Kaplan, som för övrigt har egen erfarenhet av miljonprogramsområden. – Jag är uppvuxen i miljonprogrammet, berättar ministern, som minns hur det var i Rinkeby på 1980-talet och hur förfallet snabbt satte i gång – inte ens två decennier efter det att området smällts upp i bostadsbristens Sverige. – Man var tvungen att rusta upp Rinkeby redan då. Kommunerna får utökat avfallsansvar Analys: Därför är ekoreglerna en het potatis Insamlingsansvaret för källsorterat hushållsavfall som tidningar och förpackningar går tillbaka till kommunerna, deklarerar miljöminister Åsa Romson (MP). Beslutet välkomnas av Weine Wiqvist, vd på Avfall Sverige. – Det har varit lite stillestånd när det gäller att förbättra systemet, men nu när vi får tillbaka ett gemensamt huvudmannaskap för insamlingen kommer det att bli bättre fart på detta, säger Weine Wiqvist till Miljöaktuellt. EU-kommissionens kritiserade förslag för produktion och försäljning av ekologiska produkter fortsätter vara en het potatis i Bryssel. I maj röstade det rådgivande miljöutskottet fram sin position till förhandlingar med medlemsstaterna. Tyngsta frågan är om och hur kommissionens förslag ska kunna förändras i en annan riktning, då förslaget anklagas för att bland annat begränsa ekologisk produktion genom att sätta upp för höga krav. Många ändringar har tagits fram. Sveriges regering kommer bland annat sträva efter att flera undantag i gällande lagstiftning kvarstår. Men frågan är om det inte är lättare för motståndarna till för- I dag samlar producenterna själva in förpackningar och tidningar vid miljöstationerna. Enligt Weine Wiqvist gör refor- 18 Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 men det lättare att utveckla nya system för till exempel behållare och fastighetsnära insamling. Inom kort ska regeringen utse en utredare med uppgift att utforma det nya insamlingsansvaret. Utredaren får i uppgift att titta på hur mycket producenterna ska betala till kommunerna för att upprätthålla infrastruktur och transporter enligt producentansvaret. – Nuvarande system kostar cirka en miljard om året. Att öka insamlingen och förbättra servicegraden kommer att leda till något högre kostnader, men ingen dramatisk ökning, säger Weine Wiqvist Erik Klefbom slaget att låta det rinna ut i sanden. Vid halvårsskiftet har kommissionen annonserat att den drar tillbaka förslaget om inte enighet kan nås. Lettiska ordförandeskapet i ministerrådet har dock ambitionen att få till stånd en kompromiss och ansvariga jordbruksutskottet i parlamentet torde hinna ta ställning innan tidsramen löper ut. Jacob Hederos Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Hur många behöver vi bli? – Debatten om Sveriges befolkningsutveckling har startat På Miljöaktuellts seminarium Hållbar stad hävdade passivhusarkitekten Hans Eek att vi måste bygga ett Sverige som rymmer 40 miljoner invånare år 2035. Men det är helt orealistiskt enligt experter. Pernilla Strid pernilla.strid@idg.se H ans Eek blir upprörd när han läser regionplaner som räknar med några procents befolkningsökning tio år framåt i tiden. Flyktingströmmar orsakade av bland annat klimatförändringar, konflikter och fattigdom gör att Sverige bör rusta för att välkomna miljontals människor från andra länder, menar han. – De hus vi bygger i dag ska stå i hundra år. Åttio procent av de hus som kommer finnas år 2050 är redan byggda. De som bygger hus och planerar samhällen i dag måste ha ett helt annat perspektiv, tänka långsiktigt och inte bara se några år framåt i tiden. Vi måste utgå från visioner som ger ett gott liv för alla människor, säger Hans Eek. Hans Eek är arkitekt, inte demograf. Idén att vi ska planera för att bli 40 miljoner människor i Sverige år 2035 fick han när han arbetade med energiscenarier inom projektet Göteborg 2050, som drevs av Göteborgs stad. – Vi kom fram till att det finns en kapacitet för en befolkning i vårt land – med ett ekologiskt fotavtryck som är hållbart – på kanske 50 miljoner människor. Det var det jag hade i bakhuvudet när jag drämde till med 40 miljoner år 2035. Sedan är det väl ingen som tänker på att 75 procent av Bangladesh kommer vara översvämmat år 2035 (???). Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Enligt en färsk rapport från SCB bor det 11,4 miljoner människor i Sverige år 2030 och 13,0 miljoner år 2060. Det är inte vanligt att planerare kalkylerar med vad klimatförändringarna kommer innebära. Därför ville jag starta en diskussion om vilken framtidsvision vi ska ha. Hans Eek vill se ett offentligt samtal som utgår från en rättvis och hållbar värld år 2050 och undersöker vad som krävs idag för att det ska nås. Han anser att Sverige har kapacitet för en kraftigt ökad befolkning och ska ta det ansvaret, istället för att bygga murar mot länder som kämpar mot klimat- och miljökris. Enligt en färsk rapport från SCB bor det 11,4 miljoner människor i Sverige år 2030 och 13,0 miljoner år 2060. Då räknas endast den folkbokförda befolkningen. Enligt SCB:s prognos minskar antalet invandrare från 127 000 förra året till 114 000 år 2030 och 108 000 år 2060. Lena Lundkvist på SCB som skrivit rapporten kommenterar Hans Eeks utspel så här: – Det skulle innebära att nettoinvandingen till Sverige (invandrare minus utvandrare) skulle vara 1,5 miljoner per år de närmaste 20 åren. Vi har en hög nettoinvandring till Sverige just nu, högre än den någonsin varit, över 75 000 per år, och det är i den storleksordningen vi tror att den genomsnittliga nettoinvandringen kommer att var de närmaste 20 åren. Enligt rapporten har människor som tvingas migrera på grund av förändrade klimatförhållanden oftast visat sig vara de med små resurser i mindre ekonomiskt starka länder, människor som ofta har minst möjlighet att migrera till ett annat land. Människor som migrerar på grund av klimatrelaterade skäl har heller inget direkt stöd i de lagar och den policy som idag reglerar invandringen av personer födda utanför EU och Norden. Därför antas inte klimatförändringar i sig självt innebära en ökad invandring till Sverige under prognosperioden. Men inom EU då? Om till exempel Spanien blir för varmt och alla spanjorer vill flytta till Sverige? – Vi tror på en ökad rörlighet inom EU överlag. Men vi är inte uppe på 40-miljonerssiffror, säger Lena Lundkvist. Internationella institutet för tillämpad systemanalys, IIASA, ligger utanför Wien i Österrike och har samlat hundratals globala experter på området demografi. Vid ett möte om migration i Boulder, Colorado, USA nyligen kom man fram till att migrationen i världen inte kommer att minska, men att strömmarna kommer att förändras. Enligt de mest extrema scenarierna kommer Sverige att ha 10,1 respektive 11,2 miljoner invånare år 2035. IIASA-forskaren Samir K.C. ser det som omöjligt att Sverige får 40 miljoner invånare år 2035. – Det betyder att ni måste få två till tre gånger fler människor från länder utanför Sverige. Det är ett väldigt, väldigt högt scenario. Det kan inte hända, säger han. Även han talar om svårigheterna för fattiga människor att fly till Sverige vid en klimatkris. Han menar också att Sverige aldrig skulle tillåta en så stor invandring, utan kommer anpassa utlänningslagarna för att undvika en sådan situation. Men enligt Hans Eek är det alltså fel väl att gå. Vi har möjlighet bygga ett hållbart samhälle med betydligt fler invånare – därför bör vi ta vårt ansvar och planera för det. Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 21 Isabella Lövin: Därför ska vi exportera den svenska modellen Starka demokratier gynnar svenska affärer i utlandet, tror biståndsminister Isabella Lövin (MP). Nu satsar hon på att exportera erfaren heter från den svenska förvaltningen. Erik Klefbom erik.klefbom@idg.se R egeringen blåser liv i politiken för global utveckling. Programmet startade 2003 men gick på tomgång under många år. En av de första åtgärderna blir att ta fram handlingsplaner så att alla departement strävar åt samma håll, berättar biståndsminister Isabella Lövin (MP). – Vi kan inte ha en biståndspolitik för att stärka människors rättigheter och samtidigt driva handelspolitik eller miljöpolitik som förvärrar situationen, säger Isabella Lövin till Miljöaktuellt. Den förra regeringen pratade mycket om hur biståndspolitiken kunde samspela med svenska bolag på tillväxtmarknader. Isabella Lövin säger att programmet för global utveckling kommer att underlätta institutionsbyggande och överföring av expertis från olika departement och myndigheter. – Här finns tydliga synergier, eftersom starka institutioner i slutändan gynnar företagsklimatet i utvecklingsländerna. Ett dåligt fungerande rättssystem och rättsväsende gör det mindre intressant för svenska företag att investera i, säger Isabella Lövin. Sverige har enligt henne mycket att bidra med tack vare vår starka myndighetsstruktur, vi har varit duktiga på institutionsbyggande och våra erfarenheter kan hjälpa andra länder att bygga upp sin skatte- Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Isabella Lövin anser att Sverige har mycket att bidra med tack vare vår starka myndighetsstruktur, vi har varit duktiga på institutionsbyggande och våra erfarenheter kan hjälpa andra länder att bygga upp sin skatteuppbörd. uppbörd till exempel. Här finns en enorm potential som förbisågs av den förra regeringen, anser Isabella Lövin. Nästa fråga är vilka svenska företag som gynnas av en institutionell utveckling i andra länder. Biståndsministern tror att det handlar om företag i de allra flesta branscher, för i takt med att länder lyfts ur fattigdom så blir de också intressanta som marknader. Och hon önskar att Sverige tar chansen att stärka profilen som miljö- och tekniknation. I mitten av maj tilldelades Isabella Lövin Östersjöforums Lasse Wiklöf-pris för sitt arbete i Europaparlamentet med att rädda fiskebestånden i Östersjön. Redan 2009 fick hon Östersjöforums stora pris för att ha fört upp frågan på dagordningen genom sitt journalistiska arbete. – Jag är i allra högsta grad fortfarande engagerad i havsoch miljöfrågorna. Och jag är glad att grunden vi lade med den nya fiskeripolotiken hittills går åt rätt håll. Europaparlamentet röstade nyligen om ny förvaltningsplan och artplan för Östersjön, säger Isabella Lövin. Enligt henne håller Europaparlamentet ställningarna och har gjort ett bra jobb för att inte förlora framgångarna som vanns under förra mandatperioden. Isabella Lövin är fortfarande med i diskussionerna inom partiet om än inte i detaljerna, och i parlamentet har hon ersatts av Linnea Engström (MP). Svenska kyrkan ökar trycket på finansbranschen – Trycket ökar på kapitalägare och förvaltare att vara en aktiv kraft i omställningsarbetet. Vi ser att allt fler börjar agera. En snabb tillströmning av investeringar i gröna obligationer är ett exempel. Men branschen måste kraftsamla om den ska bli en tydlig, positiv kraft, säger Anders Thorendal, finanschef för Svenska kyrkan, som gick över till en mer klimatvänlig förvaltning 2009 – bort från kol och olja.Svenska kyrkan har i sin årsrapport för 2014 presenterat flera konkreta idéer på hur placeringar. ”Vi vill se en utveckling mot mer långsiktiga incitament, vilket ökar chansen för hållbara investeringsbeslut.”, skriver Svenska kyrkan i redovisningen och menar även att synen på risk i kapitalbranschen ”för snäv” eftersom riskanalysen alltför sällan omfattar exempelvis klimat- och miljöfrågor. En annan bromskloss som nämns för en klimatvänligare finansnäring är, enligt Svenska kyrkan, att belöningssystemen för prestationer är för kortsiktiga. Läs mer på www.svenskakyrkan. se/arsrapport2014 Bioenergi kan bli renare En ny studie från Umeå universitet visar att det är möjligt att redan vid förbränningsprocessen i förbränningsanläggningar reducera utsläppen av små partiklar som innehåller aska och metaller. En av de största utmaningar bioenergibranschen har är rökgaser. I dagsläget installeras rökgasreningstekniker efter förbränningen, men en ny avhandling visar att det går att göra annorlunda. Enligt studien går det att undvika kemiska reaktioner som orsakar partikelbindning. – Mina experiment visar att partikelutsläppen kan minska med upp till 90 procent. Denna reduktion är även viktig ur ett tekniskt perspektiv eftersom det förbättrar förbränningsanläggningens driftstillgänglighet och effektivitet, säger Jonathan Fagerström, forskaren bakom avhandlingen. Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 23 Foto: cruiselawnews.com Kryssningsfartyg fortsätter skita i Östersjön En ny WWF-undersökning, Skit inte i Östersjön, avslöjar att i princip alla kryssningsoperatörer och en majoritet av färjerederier släpper ut orenat avloppsvatten i Östersjön. Bara en av 33 kryssningsoperatörer i Östersjön tar hand om sitt toalettavfall. Ola Söderlund ola.soderlund@idg.se Toalettutsläppen leder till övergödning och skadar mil jön. Trots det är motståndet till att stoppa miljöförstörelsen näst intill kompakt inom kryssnings industrin. FN:s sjöfartsorganisa tion (IMO) tog beslut om att ett stopp för utsläpp av avloppsvat ten från passagerarfartyg i Öst ersjön ska träda i kraft nästa F ör fritidsbåtar är det för bjudet att göra sig av med toalettavfall på svenskt vatten. Samtidigt släpper de gigantiska passagerarfartygen alltså ut kolossala mängder. Enligt rapporten tar bara en av 33 kryssningsoperatörer i Öster sjön hand om sitt toalettavfall. år, men på grund av upproret från berörda kryssningsrede rier kommer förbudet att börja gälla tidigast 2019. – Det här är en helt onödig belastning för Östersjön som bör åtgärdas så fort som möj ligt, säger WWF:s generalse kreterare Håkan Wirtén. – Kryssningsindustrin tjänar stora pengar på turismen varje år och har ett ansvar att minska påverkan på miljön för att kunna erbjuda sina kunder ett rent och friskt hav. Den skjuter sig själv i foten när de motarbe tar ett starkare regelverk, säger Åsa Ranung, chef för WWF:s vattenmiljöarbete. Goda exempel Här är listan över bolag som garanterat att deras avfall tas om hand på ett tillfredsställande. Tallink Silja Viking Line Wasaline Linda Line Danske Faerger Kihnu Veeted Scandilines Birka Cruises Eckerölinjen Trafikverket Stena Line Färjerederiet Läs mer på: wwf.se JK läxar upp Kemikalieinspektionen Bara ett av 16 miljömål ser ut att nås i nuvarande takt. För ytter ligare tre andra miljömål ser utvecklingen positiv ut. Men för fem mål är utvecklingen negativ och för resten finns ingen tydlig riktning. Nu föreslås därför en rad åtgärder i den första delen av 2015 års fördjupade utvärde ring av miljömålen i rapporten Mål i sikte från Naturvårdsver ket. Principen att förorenaren borde ta mer plats i beslutsfat tandet, är ett av de framträdande förslagen. Miljöaktuellt ringer upp Oskar Larsson, som är chef för enheten för luft och klimat på Naturvårdsverket. Är det kört för miljömålen till 2020? – Nej då. Det gäller bara att vi sätter fart, säger Oskar Larsson. – För målen frisk luft och bara naturlig försurning exem pelvis kan det ske mycket om Justitiekanslern, JK, riktar i ett beslut allvarlig kritik mot Kemikalieinspektionen (Kemi). Enligt JK är det alltför långa handläggningstider. Det gäller både ansökningar om produkt godkännande av bekämpnings medel och utvidgning av pro duktgodkännanden för mindre användningsområden. JK är restriktiv med att ta upp ärenden, men har gran skat myndigheten inom ramen för sin tillsynsverksamhet då man sedan sommaren 2014 har fått ett antal anmälningar mot Kemi. Kritiken har enligt JK pågått i nära tio år, där bland annat Ekonomistyrningsverket och Statskontoret pekat på proble men. Myndigheten har även prövats av JO, Justitieombuds mannen. Anmälningarna kommer bland annat från branschorga Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Foto: naturvardsverket.se Är det kört för miljömålen nu? Oskar Larsson. utsläppstaksdirektivet och ut släppsregleringen för medel stora förbränningsanläggningar kommer på plats på EU-nivå. Vad går det att göra mer på nationell nivå under tiden? – För att exempelvis nå klimatmålet behövs det så klart att internationella avtal kommer på plats. Men på nationell nivå föreslår vi också fortsatt bio drivmedelsutveckling, Bonusmalus och kilometerskatt på tung trafik som inte betalar sin fulla påverkan. Jacob Hederos nisationen Svenskt växtskydd och SwissInno Solutions AG, som kan få vänta i över tre år på godkännande av biocidproduk ten ”Mosquito Stop Lantern”. Kemi har försökt åtgärda pro blemen genom personaltillskott. Under 2013 anställdes ett 20-tal medarbetare för att få bukt med de långa handläggningstiderna, men då det rörde sig om kort tidsanställningar ökade hand läggningstiderna igen efter ett år. Enligt miljödepartementet handlar det om ett ackumulerat underskott på myndigheten allt sedan EU-inträdet. Att allt fler produkter kräver godkännande förvärrar problemen. Myndigheten har nu fått ett tillskott på tio miljoner kronor i budgeten för år 2015. Det gör att JK inte vidtar några ytterli gare åtgärder i dagsläget. Pernilla Strid Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 25 Börsbolag urusla på håll barhetskommunikation Ola Söderlund ola.soderlund@idg.se D et här visar den senaste Webranking by Comprend-undersökningen, som genomförs av Hallvarsson & Halvarson Group och som Miljöaktuellt tidigare rapporterat om. I undersökningen granskas börsaktörernas hemsidor; hur väl de kommunicerar hållbarhetsarbetet och sina strategier för att leva upp till hållbarhetsmålen, som finansmarknaden i allt högre grad ställer på bolagen för sina investeringar. Av 300 tillfrågade representanter i finansbranschen anser drygt två tredjedelar att en förklaring av börsbolagens hållbarhetsstrategi är viktig. Lika många anser att företagen bör informera på sina hemsidor om hur miljö- Foto: flexspan.blogspot.com Bara hälften av Europas 500 största börsbolag presenterar sina miljömål för kapitalmarknaden. Ännu färre, 25 procent av de börsnoterade företagen, basunerar ut tydliga hållbarhetsresultat. Comprend-undersökningen granskar börsaktörernas hemsidor utifrån hur väl de kommunicerar sitt hållbarhetsarbete och sina hållbarhetsmål. målen ser ut och vilka resultat på området som uppnåtts. – Att efterfrågan på data, mål och måluppfyllnad och förklaring av hållbarhetsstrategi placerar sig i topp visar att kapitalmarknaden vill ha en mer heltäckande redogörelse över företagens hållbarhetsaktiviteter och den strategiska implementeringen av hållbarhet i företagens verksamhet, säger Karin Arrenfeldt, csr-konsult på Hallvarsson & Halvarsson. Enligt kartläggningen är det alarmerande dåligt med information från börsföretagen kring sociala data som exempelvis hur kraven ser ut i frågan om mänskliga rättigheter i leverantörsleden. Men svenska företag har blivit bättre på att kommunicera kring sitt antikorruptionsarbete, framgår det. Dock är svenska företag, liksom tidigare undersökningar, urusla på att kommunicera om skatter som en ansvarsfråga, endast sju av 100 svenska börsbolag nämner skatt som en ansvarsfråga på sin webbplats. webranking by comprend Undersökningen etablerades 1997 och är Europas ledande undersökning av företagswebbplatser. 830 företag från 41 länder och 20 branscher har rankats i förhållande till kraven från finansmarknaden. Läs mer på http://korta.nu/hW6 Gröna obligationer ska finansiera investeringar i förnybart Fortum Värme gav i början på maj ut gröna företagsobligationer till ett värde av 2,5 miljarder kronor. Det är den största gröna företagsobligationen hittills i Sverige och syftet är att finansiera investeringar i förnybar och återvunnen fjärrvärme-, fjärrkyla- och elproduktion, enligt ett pressmeddelande. Fortum Värme är, framgår det, det första energibolaget i landet som ger ut gröna obligationer. Bolaget har högt ställda Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Renodlade ekobutiker i ropet hållbarhetsmål och har lagt en investering på 7 miljarder kronor under åren 2010-2016 på förnybar kraftvärmeproduktion i Stockholmregionen. – Gröna obligationer går hand i hand med vårt hållbarhetsarbete. Satsningarna för att minska vår klimatpåverkan ytterligare fortsätter med oförminskad kraft för att våra kunder ska ha en klimat- och resursneutral fjärrvärme baserad på 100 procent förnybar och återvunnen energi senast 2030, säger Anders Egelrud, vd på Fortum Värme. – Vi välkomnar Fortum Värmes investeringar i förnybar och återvunnen energi. De har bidragit och fortsätter att bidra stort till en bättre miljö i Stockholm. Vi behöver fler satsningar av detta slag för att vi ska nå våra klimat- och miljömål, säger Karin Wanngård, finansborgarråd i Stockholms stad. I början av juni slår Paradiset, en ekologisk matbutik på 1 600 kvadratmeter, upp dörrarna i Stockholm. – Vi erbjuder färskvaror, kött, fisk, schampo, torrvaror, bröd. Ja allt du kan tänkas behöva. Sådana här kedjor finns utomlands, men den Skandinaviska marknaden ligger långt efter. Nu ändrar vi på det, säger Johannes Cullberg, vd och grundare av Paradiset vars sortiment består av 80 procent ekologiska varor och resterande del av varor kommer från lokalproducerade gårdar. En annan livsmedelskedja som satsar på ekomat är Hemköp. Nyligen lanserade hemköp en ny butik, Hemköp Reko, i Stockholm och där sortimentet främst består av ekologiska varor. – Rekobutiken på Torsplan ska fungera som ett showroom för vårt omsorgsfulla sortiment. Går det bra är tanken på sikt att delar av konceptet enkelt ska kunna föras över till andra Hemköpsbutiker runt om i Sverige, säger vd:n Thomas Gäreskog. En av pionjärerna till ekomatsbutiker är Goodstore, som bildades 2006. Goodstores sortiment består till 100 procent av ekologiska matvaror. Indiska får hållbarhetspris Årets hållbara butik är familjeföretaget Indiska. Priset delades ut på måndagen vid Retail Awards 2015, som arrangeras av Svensk Handel och Dagens Handel . Indiska prisas för We fight for change, som är företagets paroll för rättvis handel, miljö och sociala frågor. – Vi och våra kollegor i branschen får aldrig sluta fokusera på frågor som rör miljö, etik och sociala frågor, säger Sofie Gunolf, vd på Indiska. Företaget grundades redan 1901 och har länge arbetat med hållbarhetsfrågor i sina affärer, mycket av fokus ligger på att mänskliga rättigheter i leverantörskedjan efterlevs. Ola Söderlund Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 27 AKTUELLT • ur Lag & rätt Brittisk miljömoms får underkänt Storbritannien får inte använda en lägre momssats när energibesparande produkter installeras i hemmen. Richard Byström richard.byström@idg.se E U-domstolen har kommit fram till att miljömomsen strider mot EU:s momsdirektiv. I Storbritannien betalar hushållen endast fem procent i moms på leverans och installation av bland annat solcellspaneler och tilläggsisolering. Den vanliga momsen ligger på 20 procent. Den reducerade skattesatsen är en del av britternas satsning på energieffektivisering, The Green Deal. EU-kommissionen har dock hävdat att det här inte är tilllåtet och har alltså nu fått medhåll från EU-domstolen. Den påpekar i domen att en Det här är Lag & rätt #7 Lag & rätt nr 7 l 27 maj 2015 lagochratt.se avfall Farligt avfall på drift Transporter av farligt avfall sker på många håll utan tillsyn och det är allvarligt, menar Riksrevisionen. Endast fem procent av kommunerna bedriver egeninitierad tillsyn av farliga avfallstransporter. Och mindre än var femte kommun deltar i samordnade tillsynsinsatser med polis och länsstyrelse, visar en granskning från Riksrevisionen. På många håll i landet bedrivs det därmed inte någon tillsyn överhuvudtaget över nationella avfallstransporter . Det saknas på det hela taget överblick och det är enligt Riksrevisionen allvarligt med tanke på förekomsten av olagliga aktiviteter i branschen. lägre moms inte kan användas för alla bostäder utan bara när det handlar om olika åtgärder i subventionerade boenden eller tjänster som är ett led i socialpolitiken. Inte heller anses det vara möjligt i detta fall att tillämpa det momsundantag som kan göras för renovering och reparation av privata bostäder. K ÄLL A: EU-domstolen korta.nu/sx7 Granskningen visar till exempel att det under 2012 fanns en oförklarad skillnad på 680 000 ton farligt avfall i statistiken. – Det är allvarligt att det finns så många brister på området, inte minst eftersom det globalt finns betydande inslag av brottslig verksamhet med kopplingar till avfallshanteringen. Situationen är bekymmersam och regeringen bör agera, säger riksrevisor Margareta Åberg. K äll a Riksrevisionen (korta.nu/b37) Så kan Sveriges höga plastförbränning minskas Sverige, Danmark och Norge eldar upp jämförelsevis mycket plastavfall och när plast återvinns blir det ofta till mer lågvärdiga produkter än vad marknaden vill ha. IVL Svenska miljöinstitutet konstaterar i en färsk rapport till Nordiska Ministerrådet att återvinningen av plast behöver öka för en mer cirkulär ekonomi, och har undersökt vad som krävs för att det ska ske. Chefer inom plasttillverkning och plaståtervinning har fått ranka vilka styrmedel som skulle vara effektivast för att råda bot på problemet. På första plats kom en viktbaserad taxa för avfallet. På andra plats kom ett certifieringssystem i EU för kvaliteten på plastavfall. På tredje plats kom en skatt på jungfrulig plastråvara. Hälften av tillfrågade miljöinspektörer upplever att politiker försöker påverka deras bedömningar. Länsstyrelsen i Norrbotten visste i flera år att gruvbolaget Northland Resources misstänktes för brott mot miljöbalken, ändå struntade landshövdingen Sven-Erik Österberg i sin lagliga skyldighet att åtalsanmäla bolaget. Vad driver dessa mörka krafter? Tror de på fullt allvar att Sverige gynnas av bristande lagefterlevnad på miljöområdet? Det förhåller sig faktiskt precis tvärtom. Ökad lagefterlevnad gynnar konkurrensen, hjälper svensk exportindustri och säkrar resursbasen för vår framtida ekonomi. Undfallenhet mot miljöfarliga verksamheter gynnar inte någon – inte ens Northland, som nu gått i konkurs. Läs mer på sid 1 och 9. l äs hel a artiKeln Nordiska Ministerrådet (korta.nu/f57) sid 9 expertkommentar • stefan karlmark: Landshövdingens agerande är förödande PERNILLA STRID, REDAKTÖR för miljöarbetet I det här numret Lag och rätt Energi Avfall/återvinning Vägledande dom Nya EU-regler i korthet Energi Nya regler i korthet Transporter Kemikalier Bygga/Bo Tillsyn Pinsamt, politiker! pernilla.strid@idg.se Kopiering utan skriftligt tillstånd förbjuden sid 2 sid 3 sid 3 och 11 sid 4 sid 4 sid 4 sid 5 sid 5 sid 6 sid 7 sid 8 Expertkommentar Vatten/avlopp Skogs- och jordbruk Avfall Klimatanpassning Luft/ozon Livsmedel Miljömål Kalender Publikationer Utlysningar/remisser enligt lagen om upphovsrätt sid 9 sid 10 och 11 sid 11 sid 11 sid 11 sid 11 sid 11 sid 11 sid 12 sid 12 sid 12 redaktör: Pernilla Strid Ansvarig utgivare: Mikael Salo mikael.salo@idg.se redaktion: Richard Byström ägare: IDG. Prenumerationsärenden: lagochratt@pressdata.se, 08-799 62 48, www.kundservice.net Pris: 2 990 kronor plus moms per år. tryck: : Strokirk-Landströms 2015 ISSn: 1402-7577 lagochratt.se Lag & rätt nr 7 • 27 maj 2015 1 n Miljöaktuellt Lag & rätt ger dig al- la nya miljölagar från Sverige och EU varje vecka samt håller dig uppdaterad om nya standarder, verktyg, domar, remisser med mera. n Nyheterna kan läsas i sin helhet i Lag & rätt och på lagochratt.se, men bara av prenumeranter. Villkor till gruvbolag: Bullerstörda bostäder bör rivas Mark- och miljödomstolen har fastställt flera slutliga villkor för LKAB:s gruva i Malmberget/Vitåfors. De frågor som nu har avgjorts gäller bland annat buller och vibrationer. Den fastställer att LKAB inte får spränga mellan klochan ett och klockan sju. Bolaget måste i god tid före Tillsynen av markavvattning får mer stöd En ny rapport från myndighetssamarbetet Miljösamverkan Sverige ska hjälpa till vid tillsynen av markavvattning. Den har djupgående information bland annat om hur markavvattningsföretag ska förvaltas, åtgärder som påverkar markavvattningsföretagens anläggningar och avveckling och omprövning av markavvattningsföretag. Den innehåller även en sammanställning av lagstiftning och principiellt viktiga domar inom området. Bakläxa för kommunens bullerutredning Mark- och miljööverdomstolen anser att fastighetsägarens problem med buller från trafiken behöver utre- sprängningarna informera de boende om tid och plats. Det ställs även krav på bolaget att verka för att bostäder som utsätts för upprepade vibrationer som överstiger en viss nivå rivs. LKAB måste ta fram en plan över vilka hus och bostadsområden i Malmberget som das ytterligare av Lomma kommun. Enligt fastighetsägarens egna mätningar finns det indikationer på att riktvärdena överskrids. Varken i nämnd, länsstyrelse eller miljödomstol har fastighetsägaren haft framgång med ärendet. Men markoch miljööverdomstolen påpekar att den utan närmare bullerutredning inte kan bedöma om det är fråga om en beaktansvärd bullerstörning eller inte. Säkrare återvinning av batterier En internationell standard för märkning av laddningsbara batterier kan vara på väg. Tanken är att det med en enhetlig märkning ska vara lättare att se vilken typ av batteri som åker i återvinningen. Bakgrunden till förslaget, som Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se inom överskådlig tid kommer att påverkas så pass mycket av gruvverksamheten att flyttning blir aktuellt. I domen fastställs också värden för buller för olika tider på dygnet. Villkoret innebär även att från och med 2017 skärps bullerkravet. Bland annat ska den ekvivalenta ljudnivån kommer från Tyskland, är den risk för olyckor som finns om vissa typer av batterier hamnar fel i återvinningsprocessen. Nytt verktyg ger svar om kemikalier i maten Livsmedelsverket har tagit fram ett verktyg som ska göra det lättare att jämföra risker med kemiska ämnen i mat. Verktyget, som kallas Risktermometern, tar sikte på att göra riskvärderingen mer enhetlig och systematisk. Den stora skillnaden mot den riskvärdering som används i dag är att det nya verktyget också konkret tar hänsyn till hur allvarlig hälsoeffekten för ämnet är. Så ska havsvikar skyddas En ny broschyr ger förslag utomhus vid bostäder nattetid då minska från 45 dB(A) till 40 dB(A). Redan 2007 fick LKAB tillstånd till fortsatt och utökad gruvverksamhet på platsen. Vid det tillfället sköts flera frågor upp för att utredas ytterligare. Det är dessa frågor som nu har avgjorts. på hur viktiga kustnära havsvikar i Östersjön kan vårdas och skyddas. I broschyren, som har både myndigheter och organisationer som avsändare, konstateras att grunda kustnära havsvikar har ett högt ekologiskt värde. Men samtidigt är det ett stort exploateringstryck på miljöerna, som påverkas negativt. För att skydda och vårda dessa miljöer föreslås myndigheter och förvaltare att bland annat ta ett större grepp om kustnära miljöer i sin översikts- och detaljplanering. Nytt hus skulle ha hindrat allmänheten Bollnäs kommun vill ge fastighetsägaren dispens från strandskyddet för att ersätta det gamla fritidshuset med en ny enplansvilla men domstolarna säger nej. Mark- och miljööverdomstolen anser det nya huset skulle minska den allemansrättsliga tillgängligheten till strandområdet. I likhet med underinstanserna mark- och miljödomstolen och länsstyrelsen hittar den inte några särskilda skäl för dispens. Därför kan Sverige få vattenbrist Dricksvattenutredningen har överlämnat ett delbetänkande till regeringen. Enligt delbetänkandet innebär klimatförändringarna ökade risker och hot mot dricksvattnet i Sverige. Redan i dag ställer klimatförändringarna till problem för vattenverken med bland annat ökade risker för mikroorganismer och kemiska föroreningar. Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 29 TEMA • Sveriges bästa miljökommun MOTORERNA I MILJÖARBETET D et är de svenska kommunerna som är motorerna i det svenska miljöarbetet. Med bland annat lagstiftning, tillsynsuppdrag, upphandling och ansvar för stadsplanering och den lokala infrastrukturen äger de svenska kommunkontoren en bred verktygspamflett miljöarbetet. Miljöaktuellts kommunrankning har i flera år nu tagit tempen på kommunernas arbete. Det gör vi genom att dels genomföra en egen enkät, men också genom att dammsuga Sverige på aktuella rankningar och undersökningar samt statistik. All data som vi samlar in mäter aktivitet och ambition inom miljöområdet, parametrar som varje kommunledning kan agera på, fatta beslut kring. Vi utvecklar, tillsammans med ett antal experter, varje år rankningens olika beståndsdelar eftersom nya viktiga områden dyker upp och vissa frågor har blivit hygienfaktorer. Vi hoppas att årets rankning, precis som tidigare år, blir en energiinjektion i kommunernas miljöarbete. Att vi lyckas identifiera och lyfta föredömen som kan sprida sin kunskap och att nya vikiga frågorna kommer fram. Att den möjligen kan hjälpa till fler miljösmarta beslut fattas i Sveriges kommuner. MIKAEL SALO chefredaktör Så ska du läsa rankningen De kommande sidorna presenteras resultatet från 2015 års kommunrankning. Vi blandar artiklar med listor över hur kommunerna placerat sig i sina respektive kommungrupper (enligt SKL:s definition). Anledningen till att vi publicerar rankningen i olika kommungrupper är för att ge en så rättvis jämförelse mellan olika kommuner eftersom förutsättningar i form av exempelvis resurser skiljer KOMMUN många kommuner åt. RANKING.SE I rutan här Där kan du se hur samtliga kommuner svarat och sett till höger vilka poäng de fått på vilka kan du läsa parametrar. Längre bak hur vi skakan du läsa hur vi gått pat kommuntillväga. rankningen. 30 Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 SÅ HAR VI GENOMFÖRT KOMMUNRANKNINGEN 2015 Miljöaktuellts kommunrankning är en sammaställning av flera olika informationskällor. Tjänstemän på SKL, TCO Development, Timrå kommun, Trollhättans stad och Sollentuna kommun samt Esam AB har rådgivit vid framtagandet. De olika källorna i rankningen är: för att uppnå god vattenstatus . Svarsfrekvens: 97 procent. Kolada-värden för andel ekologiskt odlad åkermark, andel förnybar el, andel förnybar energi och restvärme samt andel förnybara drivmedel till kommunens bilar. 98 % av kommunerna får poäng. Miljöaktuellts enkät består av 28 frågor med i huvudsak ja- och nej-svar. (Redovisas till stor del på följande sidor) . 90 % svarsfrekvens. Boverkets och Länsstyrelsens miljömålsenkät följer upp arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Svarsfrekvens: 76 procent. Vattenmyndigheterna sammanställning av åtgärder under 2014 Naturvårdsverket rankar kommunernas arbete med friluftsliv. Svarsfrekvens: 83 procent. Naturskyddsföreningens enkät ”Sveriges bästa naturvårdskommun 2014”. Svarsfrekvens: 72 procent. Grön Flagg (Håll Sverige Rent ) är en del av en icertifiering för pedagogiska verksamheter . 82 procent av kommunerna får poäng. Energimyndigheten är ansvarig för statistik över elcertifikatsystemet som ska bidra till att öka produktionen av förnybar energi. 50 % får poäng. Ekomatcentrums undersökning Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se E tt kunskapscentrum för restaurering av våtmarker och höjd ambition i klimatprogrammet är några av Örebros pågående projekt. Ändå är det nog miljöarbetet på den finansiella sidan som imponerar mest. Visserligen hann Göteborg först, men strax efteråt lanserade Örebro sina gröna obligationer. Först var det tänkt att summan skulle bli 500 miljoner, men det landade på 750. Pengarna investeras bland annat i vindkraft, en koldioxidneutral förskola och solel. – Dels kan vi göra investeringar i egna miljövänliga projekt, dels erbjuder vi andra att kunna placera sina pengar på ett miljöbra sätt. Intresset har varit stort och det verkar inte vara något problem att släppa fler obligationer om vi skulle vilja, säger Hanna Dufva, chef för ekonomi- och hållbarhetsavdelningen. Kommunen uppvaktas av fondförvaltare även av andra skäl. Örebro har flera miljarder att placera, bland annat de anställdas pensionspengar. På initiativ av ekonomidirektören har placeringspolicyn reviderats, och den utesluter nu fossila placeringar. Flera förvaltare trodde sig leva upp till de nya kraven, men vid en närmare Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se FOTO: KRISTDEMOKRATERNA ”Vi kör på konsumtionens motorväg i full fart framåt utan att reflektera vart vi är på väg” Lennart Bondeson, kommunalråd med ansvar för näringsliv, miljö och mänskliga rättigheter, Örebro. genomgång fanns där placeringar som uppmuntrade till fortsatt fossilberoende. – Det finns många smutsiga placeringar på marknaden, men jag upplever att det var lätt att ställa krav och kunna påverka. Upphandling är ett kraftfullt verktyg som varje kommun måste använda. En placeringspolicy är inte så svår att formulera, det kan alla kommuner göra, säger kommunalrådet Lennart Bondeson (KD), med ansvar för näringsliv, miljö och mänskliga rättigheter. För den kommun som inte vill formulera en egen policy går det bra att kopiera Örebros, som ligger upplagd på deras hemsida. Målet att minska den kommunala organisationens egen klimatbelastning med fyrtio procent till år 2020 kommer att klaras med råge. Det nya förslaget är att kommunen ska bli klimatneutral till år 2030. Att lt s kom el Med god marginal hamnar Örebro kommun högst upp när poängen är summerade. Årets placering är den fjärde pallplatsen men första segern. Året har kännetecknats av gröna obligationer, fossilfri placeringspolicy och konsumtionsdebatt med högt tonläge. Jesper Gunnarsson jesper.gunnarsson@idg.se iljöaktu unrankn m g 2015 in M Örebro tar hem första segern 1 minska näringslivets och medborgarnas klimatpåverkan är svårare. Ett steg i den riktningen är initiativet ”klimatsmart vardag”. Där ska örebroarna uppmuntras att tänka i nya banor genom en ny utmaning varje månad: cykla på vintern, laga vegetarisk mat och reflektera över sin konsumtion. – Det var inte uttryckligen ett köpstopp utan vi ville utmana deras konsumtionsbeteende. Att köpa begagnat, kanske avstå onödiga prylar, att konsumera på ett mer hållbart sätt helt enkelt, säger Hanna Dufva. De lokala handlarna och lokaltidningens ledarredaktör ilsknade till och Lennart Bondeson hamnade i debatt i riksradion. – Ibland blir debatten så förenklad, som om en hållbar konsumtion och handel skulle vara oförenligt. Det är ganska enkelt att förstå att vi förbrukar alldeles för mycket resurser. Vi kör på konsumtionens motorväg i full fart framåt utan att reflektera vart vi är på väg. Vi får inte vara rädda att ta den här diskussionen. Vi måste lita på att människor vill ta kloka beslut, säger Lennart Bondeson. n VÄGEN TILL VINSTEN Örebro var långtifrån bäst på Miljöaktuellts enkätfrågor. Med 26 av 30 möjliga poäng hamnade kommunen bara på en tiondeplats. Men när poängen från olika nyckeltal och andra enkäter summerats hamnade Örebro på en förstaplats med nästan en hel poäng ner till tvåan! Årets förstaplats är en ny erfarenhet. Sen tidigare har kommunen hamnar på pallplats tre av sex gånger. Kommunen styrs av en koalition av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet, som fick förnyat förtroende vid höstens val. Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 31 ❯❯ TEMA • Sveriges KLIMAT bästa miljökommun OCH SKOG AKTUELLT Lomma rotar sig i toppskiktet 2 komma in tidigt i beslutsprocessen för att ta de bästa besluten. ”Vi har länge prioriterat och lagt ner mycket jobb på miljöfrågorna så det känns extra bra med ett kvitto på det vi gör” Anders Berngarn, kommunalråd, Örebro. Ett annat mål är att fördubbla arealen naturreservat på sex år. Efter de första åren ligger arbetet i fas med tidplanen. Arbetet med att kartlägga naturvärdena pågår för fullt. – Miljöengagemanget som finns hos vår befolning tror jag är unikt. De är pålästa och ställer krav, så därför behöver vi inte diskutera föreställningen om att miljön måste ställas mot skola och äldrevård, säger Anders Berngarn. Jesper Gunnarsson 32 Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 ”Ett mer långsiktigt arbete är att utbilda de nya generationerna till klimatsmarta medborgare” Derya Tumayer, ordförande i miljö- och klimatnämnden i Göteborg. formas ett naturvårdsstrategiskt program. – Jag är särskilt stolt över vårt klimatstrategiska program. Det ska bli så pass enkelt för medborgarna att välja klimatsmart att koldioxidutsläppen ska minska med åttio procent från transporterna och tjugo procent för flyget till år 2030, jämfört med 2010, säger Derya Tumayer. Den negativa klimatpåverkan från maten i kommunens serve- ljöakt u Som bäst har Göteborg tidigare hamnat på en fjärdeplats, för två år sedan. I år kniper de tredjeplatsen. – Det känns superkul, säger Derya Tumayer, ordförande i miljö- och klimatnämnden. Nya planer och program duggar tätt i kommunen. Senast har Göteborg antagit en Giftfri miljö-plan som ska reglera kemikalierna och ett klimatstrategiskt program som även omfattar invånarnas utsläpp. För tillfället ut- 3 Mi Göteborgs första pallplats: trea i år g 2015 in unrankn m FOTO: CHRISTIAN ALMSTRÖM ts kom e ll komplicerad: när politiker och tjänstemän har lika höga ambitioner så blir det med tiden bra resultat. – Det är såklart jätteroligt! När arbetet blir synliggjort så betyder det mer, fast vi har redan gått vidare och ser över vad vi ska förbättra härnäst. Det finns alltid mer att göra, säger Helena Björn, en av kommunens två miljöstrateger. Lomma kommun har kommit långt med sin balanseringsprincip. Varje ekosystemtjänst som drabbas av en exploatering måste kompenseras. Då gäller det att ljöakt u Förra årets överraskning, Lomma kommun, har med en förhållandevis liten yta och befolkningsmängd etablerat sig i toppen. På ett år har kommunen avancerat från femteplatsen till andraplats. – Det här känns fantastiskt roligt! Vi har länge prioriterat och lagt ner mycket jobb på miljöfrågorna så det känns extra bra med ett kvitto på det vi gör, säger kommunalrådet Anders Berngarn (M). Sen förra året har flera andra kommuner hört av sig för att lära och få tips. Kommunalrådet menar att hemligheten inte är så Mi unrankn m g 2015 in ts kom e ll ❯❯ ringar ska minska med fyrtio procent under samma tid. Målet kommer att innebära mer vegetarisk mat och mindre kött- och mejeriprodukter. – Ett mer långsiktigt arbete är att utbilda de nya generationerna till klimatsmarta medborgare. Barnen ska växa upp i en miljö som genomsyras av miljötänk, men för att lyckas med våra mål måste vi naturligtvis också utbilda deras föräldrar, säger Derya Tumayer. Jesper Gunnarsson Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Den mest positiva utvecklingen sker inom livsmedelsområdet. Trettiofem procent fler än förra året anger att de infört en köttfri dag i veckan. Allt fler minskar på köttet Jesper Gunnarsson jesper.gunnarsson@idg.se B ara tanken på en enda dag vegetarisk mat per vecka har väckt starka reaktioner, trots att en minskad köttkonsumtion är bra både för hälsan och miljön. Men nu verkar kommunerna ta ledningen och visa vägen. På bara ett år har trettio kommuner infört en köttfri dag i veckan eller motsvarande minskning genom att byta ut animalier mot vegetabilier. – Det känns som att budskapet börjar sjunka in. Nu ska vi trappa upp arbetet och bryta köttnormen så att det normala blir att äta vegetariskt. Det är dags för regeringen att vakna, säger Jonas Paulsson, talesperson för Köttfri måndag. n 2014 60 50 2015 2015 40 KÖTTFRITT? Har kommunen infört minst en köttfri dag i veckan i minst hälften av kommunens matserveringar (eller minskat köttkonsumtionen lika mycket på andra sätt)? 30 2014 20 2015 2014 10 0 Ja Nej Svarar inte Tre av tio gör livscykelanalys vid bygge Av de svarande kommunerna gör en tredjedel livscykelanalyser vid kommunens nybyggnationer och renoveringar. Ytterligare några använder livscykelverktyg ibland. Jesper Gunnarsson jesper.gunnarsson@idg.se Haninge kommun säger att det är en självklarhet att göra livscykelanalyser. Arjeplog gör det ibland, men inte på uppmaning från politikerna. Lund och Falkenberg får inget poäng, eftersom de bara gör livscykelanalyser då och då, inte i de allra flesta fall. Uddevalla kommun anser att ventilationssystem och uppvärmningslösningar alltid ska utvärLäs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se ra livscykelanalyser på byggsidan i framtiden. Ystad försöker få in krav på livscykelanalyser i förfrågningsunderlaget, annars levereras det billigaste alternativet, vilket på långt sikt inte alls behöver vara det bästa. Sala svarar kort och gott: ”Nej, tyvärr”. n deras utifrån hela dess livstid, däremot inte själva byggnaden, på grund av att det ”inte känns meningsfullt” att räkna på golv och väggar för alla ombyggnationer. LIVSCYKELANALYSER? I Trelleborg har frågan om livscykelanalyser väckts, men inget mer har hänt. Tjänstepersonen i Grästorp menar att kommunens miljömål rimligen kommer att medfö- Använder kommunen i de allra flesta fall livscykelanalys för att minska miljöpåverkan vid nybyggnationer, större ombyggnationer och renoveringar av kommunägda lokaler och bostäder? Ja Nej 30,0% 56,0% Inget svar ❯❯ 14,0% Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 33 Sveriges bästa miljökommun • TEMA ❯❯ Kommunerna lika fossiltyngda i år Sedan förra året har det inte hänt mycket med kommunernas placeringsdirektiv. Vid en snabb jämförelse med förra årets resultat ser allt likadant ut. Men i de mer utförliga enkätsvaren går det att skönja tecken till förbättringar. Jesper Gunnarsson jesper.gunnarsson@idg.se S extio kommuner hävdar att de har placeringsdirektiv som utesluter investeringar i verksamheter med stor miljö- och klimatpåverkan. Förra året svarade 63 kommuner samma sak. När Miljöaktuellt då granskade svaren fick vi napp först efter att ha underkänt nio direktiv. Även i år kan vi konstatera att omkring en tiondel av kommunerna lever upp till sina enkätsvar. Helsingborg är en av kommunerna med tydliga placeringsdirektiv på miljö- och klimatområdet och skriver: ”Direkta placeringar ska heller inte ske i företag som ägnar sig åt prospektering, exploatering, utvinning eller produktion av fossil energi”. Men fortfarande verkar flera kommuner ha svårt att förstå vår fråga. De flesta kommuner som missförstått eller feltolkat frågan hänvisar till skrivningar som utesluter porr, vapen, tobak, alkohol och spel samt att vissa FN-deklarationer och ILO-konventioner måste följas. Det finns säkert fog att misstänka att nämnda branscher inte präglas av koldioxidneutralitet, men sådana riktlinjer utesluter inte oljeLäs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se DIREKTIV? Har kommunen tydliga placeringsdirektiv som utesluter investeringar i verksamheter med stor miljö- och klimatpåverkan? Ja Nej 21,0% 38,0% 13,0% Inget svar 28,0% Har inga pengar att investera Flera kommuner, men långt ifrån flertalet, utesluter fossilrelaterade investeringar. bolag som borrar efter olja i Arktis eller har oljesand i sin projektportfölj. Så länge oljebolaget inte anlitar barnarbetare. Vid en närmare undersökning av kommunernas enkätsvar kommer dock små framsteg att göras redan i år. Borås, Dals-Ed och Laholm ska ta fram eller förnya sin finanspolicy. Ytterligare sex är på gång men har inte spikat ett datum när arbetet ska vara klart. Lidköpings kommun har nyligen fått ett nytt placeringsdirektiv som redan fått konsekvenser: i våras sålde kommunen aktier i oljeindustrin med hänvisning till den nya policyn. Västerås ska vässa sina regler och kommer att slänga ut aktieinnehav i bolag som ”i huvudsak” ägnar sig åt gas- och oljeproduktion. Aktier på sjunde AP-fondens svarta lista ska också väck. Att helt utesluta fossilrelaterade investeringar anser staden inte vara möjligt på grund av att kapitalmarknaden inte hunnit anpassa sig till de nya kraven. Årets vinnare Örebro har gjort en annan bedömning och menar att det är förvånansvärt lätt att ställa krav på banker och fondplacerare. De tillåter inga placeringar i olja, gas eller kol. Det finns två exempel på kommuner som använder motsatt strategi för att uppnå samma resultat. Istället för att utesluta miljöskurkarna investerar Ljungby och Linköping bara i företag, fonder och obligationer som är konstaterat bra ur miljösynpunkt. Köping satsar på en mjuk framtoning. De ställer krav på att företag ska ta hänsyn till kommande generationers behov av naturresurser och att minimera skadorna på ekosystem och miljö. Nästan alla kommuner som kommit längst med sina placeringsdirektiv är medlemmar i Klimatkommunerna. De anordnade en konferens på temat Gröna obligationer i mars och föredragen finns upplagda på deras hemsida www.klimatkommunerna.se. n ❯❯ Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 35 TEMA • Sveriges bästa miljökommun ❯❯ FÖR LITE EMAS I Tio procent av Sveriges kommuner anger att minst halva kommunkoncernen är diplomerad eller certifierad. Naturvårdsverket, som är ansvarig för Emascertifieringen, tycker att det är för mycket Iso 14001. Jesper Gunnarsson jesper.gunnarsson@idg.se D e kommunala verksamheter som har en betydande miljöpåverkan såsom avloppsreningsverk, hamnar, bostads-, energi- och avfallsbolag är i stor utsträckning certifierade enligt ISO 14001. När Kristina von Oelreich, biträdande avdelningschef på Naturvårdsverket, analyserar kommunernas enkätsvar tycker hon att det är för lite Emas i kommunerna: – De kommunala företagen agerar inte i första hand på en internationell marknad, så då bör kommunerna i större utsträckning kunna använda sig av Emas, som till skillnad från ISO 14001 har ett krav på en offentlig miljöredovisning. Det stämmer väl med offentlighetsprincipen och vår möjlighet att ta del av miljöinformation, säger hon. Bara två svenska kommuner är Emas-registrerade: Uddevalla och Eskilstuna. Emas är en europeisk förordning som innehåller krav på miljöledningssystem i likhet med ISO 14001 fast med högre krav på transparens och öppenhet, bland annat ska verksamheten publicera en årlig miljöredovisning. Enligt kommunernas enkätsvar omfattas den kommunala tjänstesektorn i större utsträckning av egna kommunala ledningssystem eller miljödiplomering. – Det är viktigt att skolor har ett miljöledningssystem, eftersom skolorna har en betydande indirekt miljöpåverkan på barn och ungdomar och hur de tar ansvar för miljöfrågor i framtiden, sägen Kristina von Oelreich. n CERTIFIERING? Är minst hälften av kommunkoncernen certifierad enligt ISO 14001, EMAS eller diplomerad av Svensk Miljöbas eller någon annan miljöledningsstandard? Fjorton kommuner diplomerade: Askersund, Borås, Eksjö, Finspång, Halmstad, Helsingborg, Härnösand, Järfälla, Karlstad, Laxå, Lerum, Lund, Olofström och Växjö. Fjorton kommuner certifierade: Botkyrka, Emmaboda, Eskilstuna, Falkenberg, Göteborg, Huddinge, Kalmar, Köping, Södertälje, Uddevalla, Umeå, Upplands Väsby, Uppsala och Östersund. 5 Sollentuna 41,18 19 18 Ale 31,54 94 Poäng Totalplacering 6 Vellinge 39,39 22 19 Mölndal 31,18 98 1 Göteborg 45,94 3 7 Järfälla 38,95 28 20 Täby 29,44 113 2 Stockholm 45,29 6 8 Nynäshamn 38,40 34 21 Burlöv 28,94 123 3 Malmö 39,25 23 9 Lerum 38,16 35 22 Upplands-Bro 28,11 130 10 Värmdö 36,20 47 23 Kungälv 27,78 133 35,44 52 24 Bollebygd 26,45 144 STORSTÄDER Kommun Snitt: 43,49 11 Nacka 12 Vaxholm 34,81 58 25 Kungsbacka 24,96 154 Poäng Totalplacering 13 Danderyd 34,68 59 26 Svedala 24,69 160 46,38 2 14 Härryda 34,12 64 27 Salem 24,65 162 2 Upplands Väsby 44,26 9 15 Haninge 32,48 82 28 Skurup 23,79 172 3 Huddinge 42,60 17 16 Lidingö 32,17 85 29 Lilla Edet 23,25 183 4 Botkyrka 41,27 18 17 Tyresö 31,88 91 30 Österåker 22,82 188 FÖRORTSKOMMUNER TILL STORSTÄDER Kommun 1 Lomma 36 Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se KOMMUNERNA Här nedan redogörs för långsiktiga positiva trender där resultaten ökat med fem procentenheter per år eller tio procentenheter under två år. LEDNINGSSYSTEM? MATAVFALLSINSAMLING? 2013: Har kommunen ett ledningssystem där miljöfrågor ingår och som omfattar minst hälften av den egna organisationen? 2014: Har kommunen ett ledningssystem där miljöfrågor ingår och som omfattar hela organisationen (inklusive kommunala bolag)? Andel Ja-svar av svarande kommuner 2015 40 35 2013 30 25 20 28,1 % 15 10 5 av svarande 38,0 % av svarande 0 Upp tio procentenheter på två år trots tuffare krav, eller upp 35 procent [20 kommuner] på två år. Samlar kommunen in matavfall separat, till exempel för rötning till biogas, från minst hälften av hushållen? Andel Ja-svar av svarande kommuner 60 – Det är bra att ledningssystemen blir vanligare i den kommunala verksamheten, men siffran verkar lite hög. Jag vill veta hur kommunledningens strategiska arbete omfattas av miljöledningssystemen och hur tillsynsansvaret bedöms. Tillsynens utförande kan ha en betydande miljöpåverkan, säger Kristina von Oelreich, biträdande avdelningschef på Naturvårdsverket. 2015 2014 50 40 30 50,0% 55,4% av svarande av svarande 20 10 0 Upp fem procentenheter på ett år, eller upp 11 procent på ett år. – Det är bra att insamlingen ökar, men ännu fler måste få möjlighet att sortera sitt matavfall separat. Naturvårdsverket har konstaterat att om insamlingen ökar i samma takt som mellan 2009 och 2013 så uppnår vi inte nationella etappmålet om 50 procents utsortering och tillvaratagande av näringsämnen, säger Christina Jonsson, handläggare på Naturvårdsverket. 31 Ekerö 21,49 198 2 Västerås 45,89 4 15 Karlskrona 39,12 27 32 Partille 20,12 210 3 Karlstad 45,74 5 16 Uddevalla 38,67 30 33 Öckerö 18,26 224 4 Uppsala 44,74 7 17 Kalmar 38,61 31 34 Sundbyberg 15,18 247 5 Östersund 44,22 10 18 Kristianstad 38,48 32 35 Staffanstorp 14,25 249 6 Umeå 44,00 11 19 Linköping 38,08 36 36 Vallentuna 14,07 251 7 Lund 43,86 12 20 Nyköping 36,44 43 37 Håbo 10,92 261 8 Helsingborg 43,61 13 21 Norrköping 35,33 53 38 Solna 5,63 35,33 54 Snitt: 284 29,21 1 Örebro 43,60 14 22 Jönköping 43,37 15 23 Halmstad 35,27 55 11 Borås 42,92 16 24 Varberg 33,31 74 12 Växjö 40,35 20 25 Skövde 33,11 76 Poäng Totalplacering 13 Sundsvall 39,18 25 26 Örnsköldsvik 33,02 78 47,26 1 14 Trollhättan 39,12 26 27 Gävle 33,00 79 STÖRRE STÄDER Kommun 9 Södertälje 10 Eskilstuna Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 37 ❯❯ TEMA • Sveriges bästa miljökommun ❯❯ Positiva trender i kommuner Långsiktiga positiva trender där resultaten ökat med fem procentenheter per år eller tio procentenheter under två år. Jesper Gunnarsson jesper.gunnarsson@idg.se Klimatanpassning på frammarsch Styrmedel för transporter Ekosystemtjänster allt viktigare – Det är positivt att siffran ökar. Samtidigt behöver arbetet utvecklas ytterligare enligt en sammanställning som MSB låtit göra av de Cecilia Alfredsson. femton bästa kommunerna i er förra rankning som svarade ja på samma fråga. Riskerna med ett förändrat klimat kommer att öka så arbetet är viktigt, säger Cecilia Alfredsson, handläggare på myndigheten för samhällsskydd och beredskap. – Det är ingen tvekan om att det är kommunerna som driver miljöarbetet i det här landet. De har ambitiösa mål men behöver stöd från re- Martin Prieto geringen för att driva Beaulieu. omställningen till en fossilbränslefri fordonsflotta 2030. Just nu sitter kommunerna med bakbundna händer utan de verktyg och resurser som verkligen behövs, säger Martin Prieto Beaulieu, talesperson för Gröna Bilister. – Det är glädjande att siffran stiger men ökningen borde vara större med tanke på hur mycket fokus som läggs på dessa frågor i samhället i Torleif Bramryd. stort, säger Torleif Bramryd, professor i miljöstrategi vid Lunds universitet och som arbetar med att implementera ekosystemtjänster i skånska kustkommuners planarbete. KLIMATANPASSNING? TRANSPORTER? EKOSYSTEMTJÄNSTER? Har kommunen integrerat anpassning till klimatförändring i sin risk- och sårbarhetsanalys? Säkerställer kommunen att koldioxidutsläppen från samhällsbetalda transporter minskar genom att använda ekonomiska styrmedel eller krav som följs upp? Tar kommunen hänsyn till ekosystemtjänster i sitt planarbete? Andel Ja-svar av svarande kommuner Andel Ja-svar av svarande kommuner Andel Ja-svar av svarande kommuner 80 70 2015 2014 60 2015 50 40 2014 50 2013 2015 2014 40 50 30 40 30 30 64,2 % 72,1 % 20 39,9 % 45,4 % 49,6 % 20 167 av 260 svarande 186 av 258 svarande 10 111 av 279 svarande 118 av 260 svarande 128 av 258 svarande 10 0 Upp åtta procentenheter sen förra året, eller upp 12 procent [=19 kommuner]. 38 60 Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 0 Upp tio procentenheter på två år, eller upp 24 procent på två år. 20 10 0 48,9 % 55,8 % 127 av 260 svarande 144 av 258 svarande Upp sju procentenheter på ett år, eller upp 14 procent [17 kommuner] på ett år. Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Minst fyrtio procent av Sveriges kommuner fylls. ”Alla vill leverera till offentliga sektorn gör inget stickprov. Risken är att kommuner- om uppföljningen har såna här brister”, säna betalar dyrt för miljökrav som inte uppger Monica Sihlén på Konkurrensverket. Missar stickprov i miljöupphandling Jesper Gunnarsson jesper.gunnarsson@idg.se F örutom skrivbordskontroll som granskning av fakturor och leverantörsgarantier är stickprov ett av de enklare sätten att kontrollera upphandlade varor. Ändå är det knappt 44 procent av kommunerna som gör minst ett stickprov per avtalsperiod. – Miljökrav på varor och tjänster brukar medföra en högre prislapp. Då är det jättebra för leverantören om de kan ta mer betalt och leverera en sämre vara som inte håller måttet. Därför är kommunens uppföljning viktig. Alla vill leverera till offentliga sektorn om uppföljningen har såna här brister, säger Monica Sihlén, handläggare på Konkurrensverket. UPPFÖLJGranskar kommunen efterlevnad av miljömässiga och sociala krav som ställts på leverantörer vid upphandling genom stickprov minst en gång under respektive avtalsperiod? Ja Nej 43,8% 41,4% De varor som följs upp bäst är livsmedel. I Södertälje arbetar Elin Waltersson med att kontrollera maten till skolor och förskolor. – Min erfarenhet är att felaktigheterna minskar när vi systema- 13,4% Inget svar Ställer ej krav 1,4% tiskt kontrollerar och följer upp leveranserna, berättar hon. Trots noggrann kontroll har kommunen dömt ut flera viten det senaste halvåret. Ett exempel är färska ekoprodukter som ersatts med frysta ekovaror. När kommunen fortfarande inte fick sina avtalade produkterna efter flera påstötningar beslutade man om vite. – Det tar mycket tid och kraft att göra en upphandling och högt ställda krav driver upp priserna. Därför är det synd att så många kommuner inte prioriterar uppföljningen. Ett vanligt problem är att avståndet mellan inköpare och mottagare brukar vara långt, säger Elin Waltersson. För att underlätta deras arbete har hon gjort en enkel sammanställning av de viktigaste kraven så att mottagarna kan rapportera avvikelser till henne. – Upphandlingen slutar inte bara för att kontaktet är skrivet och klart. Upphandlingen slutar först när nästa avtalsperiod tar vid. Lägger kommunen ner lite tid och resurser på uppföljningen är det en investering som finansierar sig själv, säger Elin Waltersson. Även om stickprov är en bra och enkel metod som ofta brukar ge upphov till diskussioner med leverantörerna, menar Monica Sihlén att det finns andra sätt att arbeta. Att köpa certifierade produkter innebär att de kontrolleras av en tredje part. En riskbaserad kontrollmetod inriktar sig på de största upphandlingarna eller där risken för fusk är störst. – Vi vet inte heller varför kommunerna låter bli att göra stickprover. På vissa håll finns exempel på upphandlare som i flera år bett om mer resurser till uppföljning. Till slut blir det ett sätt att markera och säga till politikerna att vi följer inte upp det här för vi har inga resurser, säger hon. n 28 Skellefteå 32,37 83 7 Forshaga 31,88 92 21 Höör 12,91 256 29 Falu 29,05 121 8 Grästorp 31,41 95 22 Nykvarn 7,02 30 Luleå 28,63 125 9 Kumla 30,58 103 Snitt: 26,67 31 Hässleholm 26,71 140 10 Gnesta 29,89 109 38,46 11 Timrå 28,46 128 12 Bjuv 24,02 168 Snitt: 279 PENDLINGSKOMMUNER Kommun Poäng Totalplacering 13 Mörbylånga 23,86 171 1 Sigtuna Poäng Totalplacering 14 Åstorp 23,72 176 2 Svalöv 1 Trosa 38,88 29 15 Sjöbo 23,62 178 3 Alingsås 36,40 45 2 Lekeberg 37,94 37 16 Kävlinge 23,16 184 4 Bromölla 33,95 66 3 Kil 37,61 38 17 Knivsta 20,51 207 5 Tomelilla 33,07 77 4 Habo 36,43 44 18 Hörby 19,76 212 6 Trelleborg 32,32 84 5 Hammarö 34,26 63 19 Söderköping 19,02 221 7 Alvesta 31,65 93 6 Eslöv 33,73 70 20 Älvkarleby 18,00 229 8 Heby 30,97 100 FÖRORTSKOMMUNER TILL STÖRRE STÄDER Kommun Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se 39,22 24 36,91 41 Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 39 ❯❯ TEMA • Sveriges bästa miljökommun Varannan fasar ut Var sjätte kommun arbetar aktivt med att minska de farliga kemikalierna i sina förskolor. Även om föräldrarna bidrar till att N är Miljöaktuellt frågar kommunerna om deras kemikaliearbete svarar nästan hälften att de systematiskt arbetar för att fasa ut farliga kemikalier. Störst är satsningen på giftfria förskolor: 49 kommuner nämner just skolor och förskolor som ett prioriterat område. – Om inte Naturskyddsföreningen dragit igång sitt projekt om en giftfri förskola och med trycket från barnens föräldrar tror jag inte att det hade sett så bra ut bland kommunerna, säger Christina Lewander Rosengren, ansvarig för kemikaliearbetet i Malmö stad. Jesper Gunnarsson jesper.gunnarsson@idg.se UTFASNING? Bedriver kommunen ett systematiskt arbete för att förbättra hanteringen av kemikalier i hela organisationen (inklusive bolag) och för att successivt fasa ut farliga kemikalier? Ja Nej 46,5% 40,3% Inget svar 13,1% Malmö var tidigt ute med miljöanpassad upphandling av lekoch hobbymaterial till förskolor. Syftet var att underlätta för personalen att köpa billiga saker med bra miljöprestanda, ut9 Smedjebacken lyfta kemikaliefrågan kan deras okunskap och välvilja tillföra giftiga ämnen. I arbetet med att faa ut farliga kemikalier är giftfria förskolor största satsningen. an skadliga mjukgörare och andra oönskade kemikalier. – Om personalen inte får utbildning om varför det här är viktigt kan de lockas att köpa leksaker på annat håll. Ett annat problem är föräldrar som vill skänka gamla leksaker till förskolan eller farfarn som kommer med restmaterial från sin byggarbetsplats till barnens hobbyrum, säger Christina Lewander Rosengren. Under arbetet med att avgifta förskolorna uppkommer en rad frågor: var drar vi gränsen för vil- 30,65 102 23 Nora 24,33 165 37 Boxholm 17,28 233 10 Färgelanda 30,04 106 24 Hallsberg 23,93 169 38 Degerfors 17,01 235 11 Ängelholm 29,25 118 25 Strängnäs 23,52 180 39 Stenungsund 16,44 238 12 Aneby 29,16 119 26 Vänersborg 23,47 181 40 Ockelbo 16,12 241 13 Mullsjö 28,82 124 27 Hjo 23,28 182 41 Lessebo 16,02 242 14 Östra Göinge 28,28 129 28 Ydre 22,48 192 42 Åtvidaberg 15,99 243 15 Munkedal 27,36 135 29 Kungsör 22,41 193 43 Essunga 13,03 255 16 Högsby 26,99 137 30 Gagnef 21,21 199 44 Skinnskatteberg 11,93 259 17 Vårgårda 26,86 138 31 Säter 21,11 203 45 Norberg 10,83 262 18 Vännäs 26,84 139 32 Tjörn 20,14 209 46 Tibro 10,82 263 19 Klippan 26,70 141 33 Hallstahammar 19,33 218 47 Ödeshög 9,18 20 Bjurholm 25,75 148 34 Orust 19,29 219 48 Storfors 9,15 270 21 Osby 24,77 159 35 Krokom 18,97 222 49 Vadstena 5,30 285 22 Höganäs 24,65 163 36 Orsa 18,04 228 50 Vingåker 4,79 288 40 Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 269 Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se farliga kemikalier ka ämnen som ska tillåtas eller inte? Hur snabbt ska vi fasa ut materialet? Är det verkligen rimligt att riva bort en plastmatta med bara några år på nacken när livslängden beräknas till minst tjugo år? Trots att 135 kommuner arbetar med att fasa ut farliga kemikalier är det bara åtta stycken som nämner att de har en antagen kemikalieplan. Ytterligare sex är på gång. De flesta är större kommuner men även en mindre kommun kan stoltsera i sammanhanget: Forshaga, som alldeles nyligen fick sin plan på plats. Resurser och kompetens är de vanligaste svaren till varför kommunerna inte kommit längre. Ändå finns det gott om goda exempel bland kommunernas enkätsvar. På andraplatsen, efter förskolorna, kommer arbetet med städkemikalier. En av dessa kommuner är Helsingborg. – Vi har skurit ner antalet produkter för att underlätta för beställarna och arbetat hårt för att få in många miljömärkta produkter. Sen kan vi förstås inte hindra någon från att köpa rengöringsmedel i handeln, men vi hoppas att avtalen är så enkla att använda så det inte behövs. Kemikaliefrågorna har verkligen klättrat bland miljöfrågorna på sistone, säger upphandlare Marie-Louise Berg. ”Ett annat problem är föräldrar som vill skänka leksaker till förskolan” Christina Lewander Rosengren. Tretton kommuner uppger att de arbetar med att fasa ut farliga kemikalier i fastigheter. Fyra stycken har minimerat eller slutat använda bekämpningsmedel. Lomma erbjuder till och med utbildning i kemikaliefri ogräsbekämpning för sina invånare. Sex kommuner har arbetat med sina tekniska avdelningar och till exempel minskat kemikalieanvändningen i VA-anläggningar. n Hjärtligt välkommen till Konkurrensverkets seminarier Tisdagen i Almedalen! den 30 juni Köpa giftfri miljö för barnen ! ! ! Visst går det att köpa kuddar, leksaker och mat som inte innehåller farliga kemikalier. Konkurrensverket presenterar regeringsuppdraget Giftfri förskola där vi visar hur krav kan ställas i upphandlingar för att barnen ska slippa farliga kemikalier. Lokal: Bio Borgen, Visby Tid: 14.15-15.00 Läs mer om denna och våra övriga seminarier i Almedalen på konkurrensverket.se/almedalen2015 Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 41 ❯❯ TEMA • Sveriges bästa miljökommun ❯❯ Oklara regler har hindrat solcellsutbyggnaden Allt fler kommuner vill öka sin andel solenergi och många har kommit över de första trösklarna. Men den stora utbyggnaden har fått vänta, delvis på grund av oklara regler. Öckerö har stoppat ett stort solcellsprojekt i malpåse. Jesper Gunnarsson jesper.gunnarsson@idg.se E n tredjedel av de svenska kommunerna säger att de har mål och handlingsplan för att öka andelen solenergi i sina fastigheter. En expert säger till Miljöaktuellt att vi kan förvänta oss att antalet kommer att öka i rask takt i framtiden. Fast den stora utbyggnaden hänger på vilka skattesatser och regler som kommer att gälla. – Hade det funnits tydliga regler förra året skulle vi haft solpaneler på ishallen redan idag. Nu vet vi inte ens om det kommer att byggas över huvud taget, säger Petter Bergman, idag energirådgivare hos Stenungsunds kommun. Han deltog för ett år sedan i planeringen av en stor solcellsanläggning på en sydvänd ishall på Öck- erö. Men skattereglerna var otydliga och investeringen lades på is. Just som de trodde att rättsläget klarnade kom besked om att reglerna skulle ändras. Investeringen fick vänta igen. – Vi ville inte ge oss in i några gråzoner med avancerade skatteupplägg för att försöka undkomma skatten. Sedan fick vi möjlighet att köpa ett vindkraftverk, så då gjorde vi det istället, säger Petter Bergman. För vindel har det varit självklart att kunna använda den producerade elen internt utan elskatt. – Öckerö kommun äger två vindkraftverk, ett inom kommunen och ett inom fastighetsbolaget. Hittills har skatteregler hindrat solcellsutbyggnad inom dessa organisationer på grund av kombinationen med vindkraft. Kvar är bara bostadsbo- ”Kommuner som har solceller kännetecknas av genomarbetade energiplaner eller höga mål om förnybar energi” Therese Näsman, projektledare för Sol i väst, som arbetar med att öka andelen solel i Västra Götaland. laget, men deras elförbrukning är så liten att endast en liten anläggning kan bli aktuell. Att kommunerna vill satsa på solenergi är det ingen tvekan om. De stora drakarna kommer nog att realisera sina planer oavsett regeringens skatter: Jönköping ska öka årsproduktionen med en gigawattimme till år 2020. Örebro ska öka sin årsproduktion med tre gigawattimmar på fem år. Värst är kanske Göteborg som ska producera minst 500 GWh förnybar el år 2030, vilket i praktiken måste uppnås med stora satsningar på både sol och vind. – Kommuner som har solceller kännetecknas av genomarbetade energiplaner eller höga mål om förnybar energi, samt tillgång till en energistrateg eller annan energiansvarig i kommunen, säger Therese Näsman, projektledare för Sol i väst, som arbetar med att öka andelen solel i Västra Götaland. I Sverige finns ytterligare en liknande organisation: Solar region Skåne. Bägge två inriktar sig mot kommuner och näringsliv. Sol i 11 Norrtälje 23,73 175 2 Sandviken 37,05 40 12 Arjeplog 22,84 186 3 Finspång 36,29 46 13 Storuman 22,34 194 4 Köping 35,74 50 Poäng Totalplacering 14 Älvdalen 20,84 205 5 Mönsterås 34,84 57 1 Borgholm 35,68 51 15 Sotenäs 20,19 208 6 Hagfors 34,30 62 2 Gotland 33,27 75 16 Malung-Sälen 18,17 225 7 Nybro 33,89 68 3 Båstad 30,12 105 17 Härjedalen 16,41 239 8 Askersund 33,63 71 4 Berg 29,92 108 18 Valdemarsvik 15,03 248 9 Värnamo 33,39 73 5 Lysekil 28,95 122 19 Strömstad 12,80 257 10 Tranås 32,48 81 6 Tanum 28,48 127 20 Dorotea 5,05 11 Munkfors 32,04 86 7 Åre 26,66 142 Snitt: 23,25 8 Rättvik 25,90 147 51 Surahammar Snitt: 4,03 289 22,35 TURISM-OCHBESÖKSNÄRINGSKOMMUNER Kommun 9 Östhammar 10 Jokkmokk 42 12 Gislaved 32,02 87 13 Vetlanda 31,96 89 Poäng Totalplacering 14 Hylte 31,91 90 37,25 39 15 Vara 31,40 96 VARUPRODUCERANDE KOMMUNER 24,85 157 Kommun 23,87 170 1 Emmaboda Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 287 Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se väst hade från början ett mål på att tio medlemmar skulle bygga 2 000 kvadratmeter solpaneler. Ganska snart hade 23 organisationer anslutit sig och målet höjdes till 4 000. – Idag har vi uppnått ungefär 2 700 kvadratmeter och målet kommer sannolikt att överträffas med råge, säger Therese Näsman. Skälet till att prata kvadratmeter istället för effekt eller energi är främst pedagogiskT. Bland Sveriges kommuner finns en rad andra mål: Lerum avsätter 0,1 procent av hyresbudgeten till solenergi medan Halmstad kommun ger ett årligt anslag på två miljoner kronor. – Kommunerna som deltar i vårt projekt bygger inte bara egna anläggningar utan arbetar också för att underlätta för privatpersoner och företag att installera solpaneler. Och det är inte bara stora kommuner som kan jobba med det här. Lilla Edet och Bengtsfors är anslutna till oss och var bland de första att installera solceller, säger Therese Näsman. Ett sätt att underlätta byggandet är att ta fram så kallade solkartor som ska hjälpa fastighetsägarna att hitta lämpliga platser för solel. Flera kommuner har redan gjort det, bland annat Botkyrka, Kumla, Linköping, Sollentuna, Uppsala och Örebro. Askersund, Umeå och Motala är på gång. n SOLENERGI? Har kommunen ett politiskt antaget mål och handlingsplan för att öka andelen solvärme/ solel i sina fastigheter? Ja Nej 32,4% 55,5% Inget svar 12,1% HALLÅ DÄR John Håkansson, årets projektledare för Miljöaktuellts kommunrankning. Vem är du? – Jag är miljövetare och skrev ett examensarbete om Miljöaktuellts rankning, med förslag till förbättringar. Sen blev jag uppringd att chefredaktören Mikael Salo som undrade om jag ville axla projektledarrollen för 2015 år upplaga. Ett erbjudande jag inte kunde tacka nej till! Vad har förvånat dig mest under arbetet? – Den bredd och höjd av kommunernas alla samarbetsorganisationer med bäring på miljö- och hållbarhetsfrågor – från det verksamhetsnära samarbetet kring miljö- och hälsoskydd till strategiska ämnen som solenergi eller utfasning av fossilbränslen. Hur mycket skiljer sig rankningen mellan olika år? – Vi försöker se till att rankningen har en hög grad av kon- tinuitet genom att ställa liknande frågor och använda indikatorer från samma källor, sen uppkommer naturligtvis skillnader mellan åren. Vissa kommuner gör väldigt stora hopp mellan två år – vad beror det på? Hur stor förändring kan betraktas som normal? – Förändringar på runt 1520 placeringar kan ses som hyfsat normalt beroende på orsaken. Kommunerna i toppen har under flera år varit ungefär desamma, men över tid ser vi nya kommuner kliva uppåt , vilket är kul och ett bevis på målmedvetet arbete. Vissa kliver nedåt av olika anledningar, exempelvis att vi byter frågor och hittar nya källor. Störreförändringar uppåt eller nedåt kan ofta spåras till att kommunens deltagande i enkäter och undersökningar, vilket också är ett mått på aktivitet och ambition. Vad har varit mest positivt? – Det stora intresset och engagemanget från kommunerna kring Miljöaktuellts rankning tar jag med mig som ett fint kvitto på höga ambitioner och det goda miljöarbete som görs. 16 Ljungby 31,00 99 30 Filipstad 24,15 166 44 Herrljunga 17 Bengtsfor 30,47 104 31 Arvika 23,74 174 45 Tidaholm 16,64 237 18 Laxå 29,85 110 32 Tierps 23,60 179 46 Fagersta 15,95 244 19 Olofström 29,42 115 33 Ovanåker 22,83 187 47 Norsjö 14,15 250 20 Vaggeryd 29,38 117 34 Götene 22,75 190 48 Avesta 13,71 253 21 Oskarshamn 29,12 120 35 Örkelljunga 22,65 191 49 Tingsryd 13,16 254 22 Torsås 27,77 134 36 Tranemo 22,10 195 50 Lindesberg 9,29 23 Perstorp 26,25 145 37 Gällivare 21,76 196 51 Gullspång 9,06 272 24 Karlskoga 25,51 149 38 Gnosjö 21,60 197 52 Töreboda 7,71 276 25 Ludvika 25,32 151 39 Markaryd 21,16 201 53 Hofors 7,18 278 26 Sävsjö 25,10 152 40 Malå 21,03 204 54 Ljusnarsberg 5,84 283 27 Uppvidinge 24,82 158 41 Arboga 19,49 216 28 Grums 24,66 161 42 Vimmerby 19,11 220 29 Oxelösund 24,61 164 43 Hultsfred 18,85 223 Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Snitt: 17,52 231 268 24,56 GLESBYGDSKOMMUNER Kommun Poäng Totalplacering Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 43 EU • Kartläggning MAKTENS KVA Svenska makthavarna i EU En stor del av den svenska miljö- och hållbarhetspolitiken skapas i Bryssel inom ramarna för EU-gemenskapen. I dessa EU-kvarter skapas i praktiken stora delar av framtidens politik. Miljöaktuellt har kartlagt de tongivande svenska ”gröna” politikerna, tjänstemännen och lobbyisterna i Bryssel. LRF:s/CopaCogecas kontor Jacob Hederos miljoaktuellt@idg.se R ue de la Loi är en av Bryssels mest trafikerade vägar. Enkelriktad i fyra filer susar den upp som en fortsättning på unionsgrundaren Schumans rondell. På ena sidan gatan tronar Berlaymont, där kommissionens högsta ledning i olika kluster sitter med sina stödjande kabinetter. På andra sidan lagens väg trängs snart Europeiska rådets nya skrytbygge med ministerrådets dito och bildar ett pulserande politiskt mecka. Den som vill ta cykeln rekommenderas munskydd i dessa kvarter eftersom det är fullproppat med bilar som kryper fram. Det är också fullproppat av andra viktiga byggen, som exempelvis EU:s utrikeschefs relativt nya kontor snett över gatan från Berlaymont. I samma byggnad sitter svenske Joakim Bogdanoff som är representant för de svenska energibolagen och fjärrvärmeverken. – Vi sitter här tillsammans med danska energisamarbetet. Men vi planerar också att knacka ner en vägg och skapa ett nordiskt samlingskontor med norrmännen och finnarna som vi delar mycket åsikter med, säger Joakim Bogdanoff och fortsätter: – Men den svåraste uppgiften är egentligen att inte vara så svensk här. Att inte falla in i att man har de 48 Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 Nordic Family Forestry bästa ambitionsnivåerna och lösningarna, utan att försöka vara lite mer ödmjuk och tänka på att sätta in frågor i en europeisk kontext. Vid klimattoppens sida Under sina sex år i Bryssel har Joakim hunnit skaka hand med de flesta i energisvängen. De svenskar som stötts på har sedan samlats i ett energinätverk. En av dem som får inbjudan till träffarna är Pierre Schellekens, vice kabinettschef för energi- och klimatkommissionären Miguel Arias Cañete som huserar i Berlaymonts åttonde byggnad. Pierre har nyligen återvänt till Bryssel efter att ha varit EU-kommissionens Stockholmschef. – Vi som är EU-tjänstemän i grunden är upplyfta här till den politiska ledningen under en kort period för att stötta kommissionären i dennes arbete. Sen kommer vi sannolikt att gå tillbaka till tjänstegrenarna, säger Pierre Schellekens. Under vardagen innebär detta att Pierre jobbar med att samordna det arbete som sker i kommissionärernas generaldirektorat, som går att likställa med en blandning av svenska departement och myndigheter. Det finns även ett fokus på att förbereda Cañetes positioner. Både internt inom kommissionärsfamiljen, det så kallade kollegiet, men också externt i exempelvis tal. ”Vi planerar också att knacka ner en vägg och skapa ett nordiskt samlingskontor med norrmännen och finnarna som vi delar mycket åsikter med” Svenska delegationen Joakim Bogdanoff, representant för de svenska energibolagen och fjärrvärmeverken. – Det Cañete säger och det han tycker förbereds av oss i kabinettet. Men mycket förbereds av honom själv också, för det är en politiker med väldigt tydliga synpunkter, säger Schellekens. ”Ett under att det går att enas” Men förberedelserna pågår också mellan kommissionärernas kabinett. Catrine Norrgård är den som Pierre ska gå till när han vill diskutera handelspolitiska kopplingar. Tre våningar ovanför Cañetes kontor i Berlaymont håller Cecilia Malmströms kabinett hus och där Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se FOTO: AMIO CAJANDER/CC RTER Weber Sandwicks Brysselkontor Berlaymont (Europeiska kommissionens säte) vid Rue de la Loi FOTO: WIKIMEDIA.ORG EEA (utrikeschefens kontor Svensk energi/ Svensk fjärrvärme Europeiska rådets snart färdiga hus (”Rompeys rumpa” Ministerrådets hus (Concilium) vid Rue de la Loi. FOTO: FLICKR.COM DG Energi EU-parlamentet vid Parc Leopold. BILDKÄLLA: GOOGLE EARTH har Norrgård ansvar för miljöfrågorna i handelsportföljen. – Det är så många inblandade så ibland känns det som ett under att det går att enas. Man får alltid göra en kompromiss där vi får ta hänsyn till industri- och miljöintressen. Sen får vi göra en avvägning för majoriteten i ministerrådet och i parlamentet, säger Norrgård, som med folkpartistisk bakgrund följt Malmström även under hennes tid som EU-parlamentariker. Hur jobbar du för att nå fram med förslagen? – Tugget den här mandatperioden är ”tillväxt och jobb”. Kan man Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se ”Man får alltid göra en kompromiss där vi får ta hänsyn till industri- och miljöintressen” Catrine Norrgård visa med underlag att det man föreslår på miljöområdet leder till just det så är det lugnare. Det klassiska som folk tänker annars är att miljölagstiftning leder till mer byråkrati och därmed färre jobb. Vi får arbeta på att visa att en tillväxt kommer att ske i den gröna sektorn med förslagen och repetera det för att nå framgång. Hettar till inför Paris Under hösten väntas tempot öka alltmer på den miljö-, klimat- och energipolitiska agendan. Reglerna för exempelvis ekologisk produktion kan överleva kommissionens gallring, men meningsskiljaktigheterna är fortsatt stora. De så kalllade trilogförhandlingarna mellan kommissionen och lagstiftarna i parlamentet och ministerrådet lär blir hårda. Diskussionerna om utsläppstaksdirektivet för gaser som orsakar bland annat försurning och övergödning kommer tillsammans med de fortsatta ramarna för utsläppshandelssystemet ETS att hamna i toppen av klimatpolitiken. Men högst upp på agendan står ändå Paristoppmötet, där EU efter det inledande budet nu vill vara en av de framstående spelarna. Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 49 ❯❯ EU • Kartläggning ❯❯ Människorna i EU:s politikfabrik I Bryssel verkar och lever politiker, tjänstemän och lobbyister i en spännande symbios, där spelets regler skiljer sig beroende på vem man frågar. Oavsett vad som sägs om lobbyisternas påverkan i exempelvis förberedelser av nya lagar så är deras roll värdefull för politiker och tjänstemän som skapar framtidens lagar och riktlinjer. Kommissionens anställda har många bollar i luften. De drar inte bara upp lagförslagen, de ska också se till att förvalta och genomföra EU-politiken genom att övervaka med- lemsstaternas implementering av besluten. De är uppdelade i 11 tjänsteorganisationer och 33 generaldirektorat (DG:s), och går alla att nå genom databasen ”Whoiswho”. Jäm- fört med storleken på exempelvis Myndighetssverige är de anställda dock relativt få, strax över 30 000 personer. Omgivningens åsikter blir därför avgörande för att plocka fram och uppmärksamma vad som sker i unionen. I det uppdraget står påverkarna för en del av insatsen. Men medlemsstaternas representationer är också inblandade från första förarbetande vit- och grönbok till slutförhandlingarna innan undertecknandet. De gröna tjänstemännen Hans Bergman, enhetschef riktmärkning, DG klimat. Pierre Schellekens Ansvarig för avdelningen som drar upp ramarna för tilldelningen av utsläppsrätter på kommissionens klimatpolitiska gren. Hans fick i oktober 2014 uppdraget att förlänga tilldelningen av utsläppsrätter även efter 2020. Detta var initialt inte planen och skisserna på systemet är därför ett hett ämne framöver. – Det kommer att bli en intensiv höst när förslaget börjar debatteras och industrigrupperna gör allt för att få så stor del de kan av den minskande kakan av utsläppsrätter, säger Hans Bergman. Pierre Schellekens, vice kabinettschef för energioch klimatkommissionären Miguel Arias Cañete. Tidigare chef för EUkommissionens kontor i Stockholm. 50 Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 Catrine Norrgård, arbetar i Cecilia Malmströms kabinett i EU-kommissionen sedan maj 2012. Har ansvar för miljöfrågorna i handelsportföljen. Är jurist med politiskt förflutet (Fp) bland annat från Göteborg stad och Uppsala kommun. Catrine Norrgård Anna Johansson, enhetschef kommunikation, DG klimat. Som kommunikationschef ansvarar Anna bland annat för att formulera och föra fram kommissionens förslag och linje i klimatpolitiken till både insatta aktörer och allmänhet. Heidi Jern, kabinettsmedlem hos Jyrki Katainen. Utöver Catrine Norrgård och Pierre Schellekens arbetar även finlandssvenska Heidi Jern i kommissionens politiska topp. Hos finska tidigare statsministerns kabinett, som numera är tillväxt- och jobbkommissionär, håller hon i en bred miljö- och energipolitisk portfölj. Margareta Djordjevic, policyrådgivare, DG energi. På enheten för förnyelsebar energi och koldioxidlagringsteknik är Margaretas uppdrag att bland annat att bidra till de processer för överträdelseförfarande som kommissionen inleder mot stater som inte följer bestämmelserna på förnybartområdet. Hennes enhet förbereder just nu även lagförslaget som ska se till att 27-procentsmålet på förnybart i unionens energimix 2030 kan uppnås. – Vi måste nu förbe- reda för hur det blir efter 2020, eftersom systemet kommer att ändras. Nu har vi bindande nationella mål, men till 2030 så har vi ett EU-mål vilket kräver ett annat upplägg, säger Margareta Djordjevic. Mårten Westrup, policyrådgivare, DG energi. Med en bakgrund bland annat på DG näringsliv och arbetsgivarorganisationernas största samarbetsorgan Business Europe arbetar Mårten i en samordnande roll på DG energis kansli. Ida Edwar tz, Mar tin Widstam och Per Hallström, Miljöråd, Svenska representationen. Ida, Martin och Per har det gemensamma ansvaret för att förhandla fram de bästa förutsättningarna för Sveriges position i ministerrådet som miljöråd på de svenska departementens förlängda arm i Bryssel. – Med min bakgrund som advokat är jag van vid att förhandla, men här är det inte en, två eller tre parter att väga in, utan minst 27 i de andra medlemsstaterna, säger Per Hallström som för tillfället för Sveriges talan bland annat i förhandlingarna om ett nytt direktiv för utsläppsminskningar på förbränningsanläggningar. – Jag har dock valt att försöka minimera kontaktskapandet och för- Per Hallström handlandet till något så när normala arbetstider, då jag också vill vara småbarnsförälder. Men jag tror att det är möjligt att spendera varje kväll med att knyta kontakter och bli inbjuden på möten för den som vill, säger Per Hallström. Truls Borgström, Energiråd, Svenska representationen Truls arbetar tätt tillsammans med trion ovan som energiråd på ”reppen” och håller för tillfället på att förbereda arbetet inför energiunionens första delar som presenteras under andra halvåret 2015. Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se FOTO: EN.WIKIPEDIA.ORG Europaparlamentets västra fasad vid Place Luxembourg. Politikerna i EU-parlamentet Några kvarter bort från Schumanrondellen hittar vi Place du Luxembourg, torget utanför EU-parlamentet. Det är få av parlamentarikerna som hela tiden utgår från Bryssel, men någon måste bevaka deras intressen dagligen. Det är här teamet av assistenter bakom politikerna har en avgörande roll. Här är EU-parlamentarikerna som äger miljö- och hållbarhetsfrågor. Marit Paulsen, Folkpartiet, är på väg att runda av sin politiska karriär och lämnar under året över rodret till Jasenko Selimovic. Marit har åtföljts av bland andra Linda Hultgren och Christian Juliusson i den djurhälsoreform som Paulsen nyligen fört i hamn från miljö- och jordbruksutskotten. Inom den libe- Marit Paulsen rala Alde-gruppen återfinns även finlandssvenska Wilhelm Bargum som miljöpolitisk rådgivare som viceordförande i fiskeriutskottet efter att Isabella Lövin blev kallad till Rosenbad i höstas. Hon har lett gröna partigrupLinda Hultgren på det centrala kansliet. I den rollen assisterar han bland annat de parlamentariker i gruppen som är rapportörer och skuggrapportörer i förhandlingarna bakom lagstiftningarna. Peter Eriksson, Miljöpartiet. Han har direkt fått en stor roll som viceordförande i parlamentets gröna grupp ochinnehar en plats i industri- och jordbruksutskottet. Som assistent bidrar bland annat Jeanette Perman i jordbruksutskottsarbetet och i industriutskottet klev nyligen Daniel Frelén in på kansliet. Linnea Engström, Miljöpartiet, tog över rollen Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se pens förhandlingar i flera fiskefrågor och övervakar även genomförandet av EU:s fiskereform för gruppen, där hon assisteras av Ulrika Ekfeldt. Linnea är även ledamot i miljöutskottet där Minna Gillberg assisterar. Fredrick Federley, Centerpartiet, klev direkt in som ansvarig parlamentariker för liberala partigruppen Alde i industriutskottet. Han kommer att delta i förhandlingarna om formerna för utsläppstaksdirektivet som skuggrapport i rådgivande industriutskottet. Federley är även rapportör för utskottet i frågan om utsläppen från medelstora förbränningsanläggningar. Knutna till Fredrik för politisk bevakning är Hanna Stenegren och Martin Andersson. pen förde i biobränslereformen ILUC. Fjellner sitter bland annat med i miljö- och internationella handelsutskottet och får assistans av Johan Gustafsson, Jesper Gyberg och Ingrid Persson. Jytte Guteland är Socialdemokraternas representant i miljöutskottet. Hon har deltagit i flera miljöpolitiska debatter, bland annat som delegationsledare för parlamentet Jens Nilsson, Socialdemokraterna, har ansvaret för sin partigrupps posi- på förhandlingarna i FN:s sjöfartsorgan IMO. Guteland assisterats av Kristoffer Strömgren i miljöutskottet. Christofer Fjellner, Moderaterna, fick efter en intensiv debatt stöd för den linje som han som skuggrapportör för EPP-grup- tion i inre marknadsutskottet rörande förslaget till unionens energisäkerhetsstrategi. Han sitter även i transportutskottet som de senaste månaderna röstat igenom nya regler för energieffektivare utformning av lastbilar. Peter Lundgren från SD är samordnare för EFDDgruppen i samma utskott och håller därför i gruppens linje där. Peter Lundgren Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 ❯❯ 51 EU • Kartläggning Berlaymont, Europeiska kommissionens mäktiga byggnad vid Rue de la Loi. Var sitter de största lobbyisterna i Bryssel? BILDKÄLLA: POLITICO.EU FOTO: COMMONDATASTORAGE.GOOGLEAPIS.COM ❯❯ Skanna QR-koden och spana in tidningen Politicos försök att kartlägga EU:s maktcentrum. De tunga lobbyisterna Med tanke på den relativt lilla förvaltning som omger EU-maskineriet har allt fler intressen tagit plats i den europeiska politikens huvudstad. Uppskattningsvis lär det finnas mellan 15 000-30 000 lobbyister i stan. De är inblandade i allt från expertgrupper i förarbetena inför kommissionens lagförslag till ändringsförslag hos EU-parlamentarikerna. Här är några av de svenska representanterna: Sofia Björnsson, kontorsansvarig på Lrfs Brysselkontor. Sofia för Lantbrukarnas riksförbunds talan under arbetsgruppsmöten i de europeiska samarbetsorganisationerna Copa-Cogeca. I Cogecas ledning sitter Thomas Magnusson, och för Copa sitter Helena Jonsson. Sofia Björnsson Sofia är även platsansvarig för Lrfs Brysselkontor som arbetar bland annat med att trycka på i förhandlingarna om nya EUreglerna för ekologisk produktion. 52 Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 Mikael Karlsson, ordförande, European Environmental Bureau, EEB. Samarbetet mellan 140 miljöorganisationer innebär en stark position som påverkansorgan. De har ett av de största teamen av policyrådgivare på plats i Bryssel. Erika Jangen, senior rådgivare, Prime. Erika arbetar för kommunikationsbyråns filial i Bryssel och Erika Jangen deltar bland annat i moderbolaget Weber Shandwicks energiteam, som är ett av de större lobbykontoren i Bryssel. Joakim Bogdanoff, kontorschef, Svensk en- Joakim Bogdanoff ergi och Svensk fjärrvärme. Joakim representerar energisektorn till största delen men för även fram fjärrvärmesektorns agenda på Brysselnivå sedan tre år tillbaka. På europeisk nivå har Per Hallberg en framträdande position inom samarbetet Eurelectrics elnätsgren. För energigiganten Vattenfalls del håller Sabine Froning i Brysselkontorets verksamhet. Karin Gäbel, generalsekre- terare, Exca. Tillsammans med resterande industrisamarbeten strävar Exca efter så gynnsamma villkor som möjligt för deras representanter inom bland annat utsläppshandeln. FAKTA Per-Olof Wedin per och pappersmassaindustrin Cepi med miljörelaterade frågor i skogsbrukssektorn. Emma Berglund företräder de nordiska skogsägarnas samarbete Nordic family forestry i Bryssel och på de statliga skogsbolagens europeiska intresseorganisation Eustafor är Sveaskogs vd Per-Olof Wedin ordförande. Daniel Wennick, biträdande direktör, Svenskt näringslivs Brysselkontor. Daniel är arbetsgivarorganisationens politiska expert i Bryssel som följer bland annat klimat-, energi- och miljöfrågorna. Bengt Davidsson, miljöoch processchef, Cepi. Bengt arbetar på intresseorganisationen för pap- Bengt Davidsson – För oss är initiativet för en ny energimarknadsdesign en viktig fråga framöver. Där väger leveranssäkerhet och konkurrenskraftiga elpriser tungt. 5 TUNGA FRÅGOR I HÖST Förslaget på den fortsatta utsläppshandeln för perioden 2020–2030 kommer att inleda sin bana inom lagstiftningsmaskineriet. De inledande förslagen inom kommissionens plan för en energiunion planeras att presenteras. Översynen av fågel och art- och habitatdirektiven samlar in ytterligare åsikter från intressenterna efter att den öppna konsultationen avslutats. Uppdateringen av energimärkningsdirektivet som avstannat ska få en ny skjuts på agendan. Utsläppstaksdirektivet NEC lär ta över platsen som främsta frågan att avhandla inom EU:s luftpaket efter att förhandlingarna om utsläppskraven för de medelstora förbränningsanläggningarna, förkortat MCP, planeras att avslutats i början av hösten. Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se CH 3 DAGAR O R IE 24 SEMINAR HET! R OM HÅLLBA RNA SEMINARIE Å: P LIVESÄNDSrena.se ta miljoaktuell H MINGEL OC GAR PÅ VÅR IN N L L Ä T S T U ERGÅRD MYSIGA INN MILJÖAKTUELLT ARENA I ALMEDALEN 30 JUNI–2 JULI! Miljöaktuellt Arena är knutpunkten för miljö- och hållbarhetsfrågor i Almedalen. I år har vi tre heldagar med 24 lärorika och inspirerande seminarier och debatter. Arenan är ett forum för dig som vill nätverka, fördjupa dina kunskaper och lyssna på några av de viktigaste aktörerna inom området. PROGRAM Tisdag 30 juni 09.00 -09.45 Vart är den svenska miljöpolitiken på väg? Vad har vi sett hittills av regeringens nya miljöpolitik? Hur ser ambitionerna ut framöver? Vilka miljö- och hållbarhetsfrågor är prioriterade kommande åren? Utfrågning och diskussionen med experter och ledande politiker. Arrangör: Miljöaktuellt 10.00 -10.45 Hållbara städer – så bygger vi framtiden? Det är i städer det händer – och behöver hända. Städerna växer alltmer. Skapar det mer möjligheter än hinder för hållbar utveckling? Hur kan hållbara system byggas och stimuleras i praktiken och politiken? Ledande politiker från Sveriges tre storstäder om utmaningen. Arrangör: Fortum Värme 11.00 -11.45 Smarta städer kräver smarta bilar År 2025 kommer 50 % av världens innevånare bo i städer och stå för 75 % av energiförbrukningen. Redan idag är fordonens föroreningar och energiförbrukning stora urbana utmaningar. Vilken roll kommer fossilfria bilar och andra smarta billösningar spela i framtidens stadsbyggnad? Arrangör: Nissan 12.00 -12.45 Så snabbt kan vi göra dagens fordonsflotta hållbar och fossilfri, hänger politiken med? Utvecklingen av biodrivmedel och fordon går snabbt framåt. Vad är viktigast; klimatnytta, hållbara bioråvaror eller tekniklösningar? Vad är ekonomiskt realiserbart? Näringsliv och politiker i debatt. Arrangör: Lantmännen och Preem 13.00 -13.45 14.00 -14.45 Hållbar industri ger affärer och lönsamhet Hållbara produkter och tjänster samt en hållbar produktion är en viktig förutsättning för affärer och lönsamhet. Lyssna till hur och varför svenska industriföretag producerar och tjänar pengar på hållbara produkter och tjänster. Arrangör: Business Region Göteborg Kan natur och industri i Sverige samexistera? Sveriges industri bidrar till välfärd och möjliggör ett hållbart samhällsbyggande. Måste det ske på bekostnad av värdefulla naturintressen, eller kan olika intressen existera sida vid sida? Arrangör: Cementa ARRANGÖR: UTSTÄLLARE: 15.00 Att bygga på rätt sätt -15.45 Hur vi bygger bostäder påverkar landet många decennier framåt, därför är det viktigt att vi gör det hållbart. Här lyfter både praktiker och forskare hållbarhet inom framtidens ny- och ombyggnationer. Arrangör: Formas, SGBC och Boverket 16.00 Cirkulära affärsmodeller och framtidens näringsliv -16.45 Visionen om en cirkulär ekonomi är inte ny men har på senare år fått ett rejält uppsving som potentiellt tillväxt- och näringslivsvänligt svar på behovet av hållbarhet och hushållning med resurser. Presentation av en global analys av cirkulära affärsmodeller och politiska reformer. Arrangör: Accenture 17.00 Infrastruktur med människan i centrum -17.45 – hur kan ett socialt fokus förändra framtidens samhälle? Länge har satsningarna på ett hållbart transportsystem utgått från ekonomiska och ekologiska aspekter. Nu uppmärksammar allt fler behovet av ett socialt perspektiv i trafikplaneringen. Hur förändras framtidens infrastruktur när det mänskliga perspektivet finns representerat? Arrangör: Sweco Onsdag 1 juli 09.00 -09.45 Klimatet förändras – vi formar vår framtid Klimatet förändras och det får konsekvenser för samhället. Vad säger vetenskapen om läget? Och hur kan vi hantera utmaningar och möjligheter? Ta del av aktuell kunskap samt panelsamtal med experter och beslutsfattare. Arrangör: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 10.00 -10.45 Släcka branden eller törsten? Om kemikalier i dricksvatten När brandsläckningsmedel rinner ut i dricksvattnet hotas vår hälsa. Medverkande är representanter från Havs- och vattenmyndigheten, SGU, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och drabbad kommun. Arrangör: Havs- och vattenmyndigheten 11.00 Nytänk och hållbarhet i citylogistiken -11.45 Förutsättningarna för citylogistiken har delvis ändrats, och fortsätter att göra så med den konsumentdrivna trenden. Detta ställer krav på oss, såväl politiker som logistikaktörer. Hur kan vi anpassa citylogistiken så att den både passar stadsborna och är hållbar? Arrangör: Bring PARTNER: T AT B E D ER R BA LL HÅ R FFÄ AA IER INAR M E 24 S NÄTVERK POL NY ITIK ERG HE TS B RILL NING EV AK NIN G Välkommen! Gotlands Museum, Strandgatan 14 12.00 -12.45 Upphandling – att leva sina värderingar Vägtransporter ska bli hållbara – men vad tillåter LOU? För att nå målen måste offentlig sektor vara med och gå före. Idag ser vi exempel på motsatsen. Hur förändrar vi det? Med en rad enkla exempel på åtgärder och nytänkande utan större budget kan kommuner mfl. göra mycket. Arrangör: Sveriges Åkeriföretag 10.00 -10.45 Ger märkningen ett mervärde? En debatt om certifiering och märkning av livsmedel. I en bransch som i media uppmärksammats för matfusk och skandaler krävs märkning för att säkra spårbarhet och miljö. Intertek samtalar med inbjudna gäster om certifiering och märkning av livsmedel. Arrangör: Intertek 13.00 -13.45 Världsledande utveckling inom mobilitet och kollektivtrafik Transportera gods och människor effektivt och miljöanpassat är en förutsättning för att skapa en attraktiv och modern stad. Lyssna till goda exempel som driver utvecklingen och bidrar till ett hållbart resande. Arrangör: Business Region Göteborg 11.00 -11.45 Allt man kan göra av olja kan man göra av trä! Skogsindustrin fortsätter att satsa på forskning. Hur ska vi utveckla forskningssystemet så att det håller världsklass och hur kan vi bli snabbare på att kommersialisera innovationer? Arrangör: Stora Enso 14.00 -15.45 Minskade utsläpp och ökad lönsamhet – är det möjligt? En nyckelfråga i utvecklingen av klimatneutrala godstransporter är att skala upp och realisera miljöeffektiva lösningar. Lönsamhet är en förutsättning. Vad krävs från politiken för att våga satsa klimatsmart? Arrangör: Nätverket KNEG - Klimatneutrala godstransporter på väg 12.00 -12.45 Miljödiplomerade event - ett sätt att mötas miljösmartare Vilka åtgärder måste vi göra för att minska miljöpåverkan från de upplevelser vi väljer att konsumera? Kan arrangörer använda verktyg som till och med lockar fler att välja miljösmartare upplevelser? Arrangör: Föreningen Svensk Miljöbas 16.00 -16.45 Insekter – det nya köttet? Jordens befolkning beräknas år 2050 uppgå till nio miljarder människor. Hur kan vi trygga livsmedelsförsörjningen utan att knäcka miljön? Vi lyfter aktuell forskning, och tar upp det gastronomiska perspektivet. Arrangör: Formas 13.15 -14.45 Är det värt (forsknings)pengarna? Sverige satsade förra året 32,9 miljarder av offentliga medel på forskning och utveckling. Varför då? I det här seminariet går vi igenom vad vi får för pengarna och hur forskningen påverkar politiken. Arrangör: Formas 17.00 -17.45 Hur skulle resandet i staden se ut om du fick bestämma? Kom och spela det ”Urbana spelet” Föreställ dig att du är en flicka på åtta år. Var skulle du då placera övergångsställen, bilvägar och busslinjer? Föreställ dig sedan att du är en man på 55 år. Skulle dina beslut kring transportsystemet se annorlunda ut? Testa att under vägledning vara en mänsklig spelbricka i det ”Urbana spelet”. Arrangör: Sweco 15.00 -15.45 Så kan offentlig sektor göra lönsamma miljöinvesteringar! Inga miljömål kommer att nås utan rätt mål med offentlig upphandling: att sänka totalkostnaden för energiförbrukning. Så här gör man! Arrangör: TD Light Sweden 16.00 -16.45 Staden som vi vill ha den Hur får vi till hållbar stadsbyggnad? Här tar vi upp den svenska positionen och presenterar stadsdelsprojektet Albano. Kan kompetensplattformen Citylab driva på utvecklingen? Med ledande politiker, forskare och praktiker. Arrangör: Formas, SGBC och Boverket Torsdag 2 juli 09.00 -09.45 Kemikalier i Byggbranschen! Under många år har Bygg- och fastighetsbranschen saknat krav på information om innehåll i byggprodukter samt att man haft bristfällig dokumentation avseende vilka produkter som byggts in i byggnader. Hur ska framtiden se ut? Denna debatt visar vägen! Moderator: Maria Wetterstrand Arrangör:Byggvarubedömningen SEMINARIEHÅLLARE: 19.30-23.00 Stora Miljökvällen OBS! Föranmälan krävs, anmäl dig på miljoaktuelltarena.se Välkommen på våra seminarier i Almedalen! VAD GÖR VI ÅT LÄKEMEDELSRESTER I VÅRA VATTEN? KOMMER BRYSSEL LÖSA PROBLEMET? Datum: Tisdag 30 juni | 10:45-12:30 Plats: Wisby Strand Congress & Event Donnersgatan 2, “Vall” Talare: Bengt Mattsson, LIF; Cecilia de Pedro, Apoteket Hjärtat; Pauline Göthberg, Stockholms Läns Landsting, m.fl. VATTENTÄTA SKOTT MELLAN KLIMAT- OCH SDG-PROCESSERNA? Datum: Onsdag 1 juli | 13:00-15:00 Plats: Wisby Strand Congress & Event, Donnersgatan 2, “Viklau” Talare: Annika Sundén, Sida; Eva Axelsson, KPA Pension; Nina Eklund, Hagainitiativet, m.fl. SCHYSSTA KEDJOR - BANANENS VÄG FRÅN JORD TILL BORD Swedbank Robur söker hållbarhetsanalytiker Har du hållbarhetskunskap och vill analysera och påverka bolag? Då ska du besöka swedbank.se/ledigajobb och se om vi har en framtid tillsammans. Datum: Torsdag 2 juli | 08:00-08:45 Plats: Sidas arena Sverige i Världen, Donnersgatan 6 Talare: Louise Ungerth, Konsumentföreningen; Maria Smith, ICA; Jakob Lundberg We Effect, m.fl. www.swedishwaterhouse.se 88 Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Karriär Kvinnor i familjeföretag ger större miljövinst �� Studenter dåligt rustade för hållbarhet Studenter står dåligt rustade för näringslivets krav på hållbara lösningar, visar en enkätstudie från NCC och Sustainergies. Nästan tre av fyra studenter (73 procent) som svarat uppger att de vill kunna jobba med hållbarhet minst en arbetsdag i veckan. Nästan hälften (44 procent) lägger dessutom stor vikt vid arbetsgivarnas hållbarhetsprofil när de söker jobb Men bara en av tre (36 procent) känner att studier och erfarenheter från studietiden förberett dem på att kunna jobba mer hållbart. Och endast två procent uppger att de har god förståelse för hur företagen jobbar praktiskt med detta. – Undersökningen stärker mina farhågor att högre utbildningar inte i tillräcklig grad utrustar och förbereder Sveriges studenter med den kompetens de behöver för att kunna bidra till att driva en utveckling mot mer hållbara sätt att arbeta, säger Christina Lindbäck, hållbarhetschef på NCC. Studien från NCC och Sustainergies omfattar totalt 1036 studenter vid 21 universitet och högskolor. Erik Klefbom Fler döttrar än söner i familjeföretag är lika med större vinst för miljön, framgår av en nyligen offentliggjord doktorsavhandling vid Handelshögskolan i Stockholm. Det är forskaren Kristoffer Milonas, mannen bakom avhandlingen, som har samlat in data om familjer med kontroll i svenska börsbolag, och hans uträkning av manliga och kvinnliga arvtagare ger vid handen att familjeföretagen tar mer miljövänliga beslut när kvinnor är i majoritet bland arvtagarna. − En tolkning av resultaten är att döttrar påverkar sina föräldrar till att bry sig mer om miljön; värderingar som traditionellt sett är starkare hos kvinnor. Sådant inflytande från barn på föräldrar har setts i andra sammanhang tidigare, men detta är den första studien som kan påvisa det beträffande börsbolag, säger Kristoffer Milonas. Studien inkluderar både vuxna döttrar och minderåriga och många av de vuxna döttrarna blev styrelseledamöter i företagen. Trots det visar studien inga sammanhang mellan arvtagarnas könssammansättning och könsfördelningen i styrelsen, det tycktes tvärtom som att de vuxna döttrarna trängde ut andra kvinnliga potentiella styrelsemedlemmar. Någon effekt på vanliga mått när det gäller finansiella prestationer har heller inte kunnat påvisas i studien. Ola Söderlund Nytt om namn Sedan 1 april förstärker Ida Ljungkvist KPMGs strategiska hållbarhetsteam. Ida var tidigare ansvarig för utvärderingen till Dow Jones Sustainability Index (DJSI) på investerarhuset RobecoSAM i Zürich. Ida kompletterar KPMGs team med kunskap om hållbara investeringar, finansiell materialitet och integrerade hållbarhetsstrategier. Johanna Grant är omvald till ordförande i Gröna Bilister. Under det kommande året ska Gröna Bilister lägga allt mer fokus på att hjälpa människor att inte vara beroende av egen bil. – Ett år har gått fort och det har varit en rolig, utmanande och givande resa som jag vill fortsätta, därför är 90 Miljöaktuellt nr 5–6 • 2015 jag tacksam för det förtroende och stöd jag känner från styrelsen. Vi jobbar mycket bra tillsammans och står gemensamt för en stor kunskapsbredd, säger Johanna Grant. Leif Schöndell blir ny kommunchef i Lysekil. Han arbetar i dag som miljöchef i Borås kommun och är utbildad socionom. Han tillträder som kommunchef i augusti månad. Mimmi Holegård är sedan juni 2015 nyanställd på Cowi som trafik- och samhällsplanerare. Hon arbetade tidigare på Atkins Sverige AB som trafik- och samhällsplanerare och har bland annat studerat samhällsplanerarprogrammet vid Stockholms universitet. Alexander Salmonsson är nyanställd på Sweco sedan juni 2015 som ”Tailings Engineer”. Han studerade innan vid Kungliga tekniska högskolan till Civilingenjör inom samhällsbyggnad, Mark- och vattenteknik. Foto: Print screen LinkedIn Sedan maj 2015 är Lena Stigsdotter ny hållbarhetschef på Rahmqvist Sverige. ”Som hållbarhetschef vill jag säkerställa att även våra leverantörer får en bra arbetsdag. Min ambition är att vi ska producera och transportera våra produkter med så liten miljöbelastning som möjligt”, skriver Lena Stigsdotter på LinkedIn. Hon arbetade tidigare på Folksam som Delprojektledare och har studerat vid bland annat Stockholms universitet och Berghs School of Communication. Sayidali Ahmed arbetar sedan juni 2015 på Trafikverket som projektingenjör inom bro och bergskärning. ”I mitt arbete stöttar jag projektledaren och ser till att avlasta på bästa sätt. Just nu jobbar jag som projektingenjör men planen är att jag inom snar framtid bli projektledare och ansvara för egna större projekt.”, skriver Sayidali Ahmed på LinkedIn. Han har studerat vid Mälardalens högskola och Kungliga tekniska högskolan. Har du nytt jobb? Mejla oss på nyttomnamn@idg.se Söker du nytt jobb? Besök miljoaktuellt.se/karriar Söker du folk? Platsannonsera hos oss – ring 08-453 61 08 Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Foto: commons.wikimedia.org Det händer i juni till september • PÅ GÅNG Kalender Almedalsveckan 28 juni till 5 juli. Med politiker, myndigheter, näringsliv, ideella organisationer och andra. Miljöaktuellt arena har program 30 juni, 1 juli och 2 juli. Länk: miljoaktuellt.event.idg.se/ event/almedalen-2015 Klimatanpassningsdagen 23 september på konferens 7A i Stockholm. Vem betalar, vem ansvarar och vem genomför? Ordnas av Miljöaktuellt. Säker livsmedelsförsörjning 23-24 september i Ultuna. Jordbruks- och utvecklingsfrågor för forskare och experter. Ordnas av SLU och Swedish International Agriculture Network Initia tive (SIANI) Miljöövervakningsdagarna 30 september i Högbo bruk Sandviken. Ordnas av Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Gävleborg. Fullt program på Almedalsveckan Almedalsveckan i Visby (28 juni – 5 juli) har blivit Sveriges och en av världens största politiska mötesplatser. I skrivande stund är 3 268 seminarier och evenemang inbokade. Minst 250 av dem handlar på ett eller annat sätt om miljö och hållbarhet. Annie Lööf kommer att inleda partiledartalen söndagen 28 juni följt av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Sve- rigedemokraterna. Miljöaktuellt Arena håller till på Gotlands museum och kommer att hålla ett 30-tal seminarier. Programmet kan du läsa under miljoaktuellt. se/event. Världsvattenveckan i Stockholm Vatten och utveckling är årets tema på Världsvattenveckan i Stockholm, som går av stapeln 23 till 28 augusti. I fjol deltog över 3 000 personer från 143 länder på konferensen, som ordnas av Stockholm In- ternational Water Institute (SIWI). Under dessa dagar delas det prestigefyllda Stockholm Water Prize ut. www.vti.se/jobb Professor – miljöanalys, inriktning mot transporter VTI utlyser en professorstjänst. Forskningsområdet handlar i bred mening om analyser av samverkan mellan transportsystem och miljö ur ett naturvetenskapligt eller tekniskt perspektiv. Avsikten är att tjänsten ska knytas till Institutionen för bygg- och miljöteknik vid Chalmers tekniska högskola. Sista ansökningsdag är den 31 augusti 2015. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är en uppdragsmyndighet med cirka 200 anställda och en årlig omsättning på cirka 190 miljoner SEK. Läs dagliga nyheter på miljoaktuellt.se Miljöaktuellt nr 3–4 • 2015 63
© Copyright 2024