Layout 1 (Page 1)
Pingst.se ■ NYHETER ■ REPORTAGE ■ UNDERVISNING ■ RECENSIONER ■ KRÖNIKOR ■ FOLK NR 3 SEP 2011 MANIFESTATION MOT KRIG OCH SEXUELLT VÅLD I KONGO 38 STUDENTER HAR BÖRJAT PÅ NYA PASTORSUTBILDNINGEN CARL-HENRIC JAKTLUND OM DEN SMALA VÄGEN s n e t s ö Läs om h t x ä v l l i t r ö f g n i n ä Tr chans • s a rn a k ö S • a rk y k livet ut • • Välkomnande p t a g ti sk k a g ri n å u p rj e ä k L ri • s n d ö Gu Guds kraft i b • d o m t g li d n a ll ti Coachning DE BLIR LPVERKSAMHETENS NYA CHEFER PINGST UNG HAR ANSTÄLLT REGIONLEDARE LEDARE Pingst.se MEDLEMSTIDNING FÖR PINGSTRÖRELSEN REDAKTION Ansv. utgivare Redaktör Layout Medarbetare Pelle Hörnmark Ulrika Ramstrand Pierre Eriksson Kerstin Klason Peter Stolpestad Elisabeth Hammarberg Gabriella Mellergårdh Roger Svanell Anders Hällzon John Derneborg Lars Anderås Hannah Svanteson Bengt Jägerskog Mattias Celinder Magnus Ramstrand Otto Rimås Miriam Söderström Lars Klingsbo Redaktionsråd Ulrika Wadskog Carl-Olof Nilsson Maria Levander Mikael Stjernberg Roger Svanell Mattias Celinder KONTAKTA OSS Växel Redaktör E-post Fax Webbplats Postadress Besöksadress Tryckeri Produktion 08-619 25 50 08-619 25 39 redaktionen@ pingst.se 08-619 25 59 www.pingst.se Pingst.nu 141 99 Stockholm Regulatorv 11 Huddinge V-TAB, Västerås Pingst – fria församlingar i samverkan ANNONSER För annonsering i tidningen kontakta Ulrika Ramstrand ulrika.ramstrand@pingst.se 08-619 25 39 eller Magnus Wahlström magnus.wahlstrom@pingst.se 08-619 25 46 ADRESSÄNDRING Alla eventuella adressändringar lämnas till din församling. Församlingar som har frågor kan vända sig hit: Hanna Ovebring 08-608 96 05 Telefax 08-619 25 59 E-post registret@pingst.se Pingst.se ges ut av Sveriges pingstförsamlingar genom riksföreningen Pingst – fria församlingar i samverkan 2 Tillväxt? etta nummer av Pingst handlar mycket om tillväxt. Bristen på tillväxt i en församling kan ge oss kramp och handlingsförlamning. Den kan också ge oss kamplust och helig beslutsamhet att vända utvecklingen. Bilderna av Guds Rike är många. Kroppen, trädet, åkern och många fler. Gemensamt för dem alla är att de relaterar till naturliga lagar om växt. Därför tror jag att tillväxt i Guds Rike är naturligt. Allt annat är onaturligt. Jag tror inte att man bara kan titta på siffror och statistik för att mäta tillväxt. Men jag tror att de oftast speglar något. Framförallt borde vi alla vara beredda att se sanningen. D Att vara beredda att agera när vi ser sjunkande trender på alla områden. ALBERT WINSEMAN SOM skrivit boken The Engaged Church ( övers. Den engagerade församlingen) har efter många år av studier av församlingar konstaterat att medlemmarna i församlingar med tillväxt präglas av Livsglädje, Givande, Inbjudande och Tjänande. Hans tes är att det är engagemanget hos den enskilda medlemmen som skapar miljön för tillväxt i en församling. Självklart. Därför är det grundläggande för all tillväxt att de som redan är med växer och utvecklas. En församling som förlorat livsglädjen, där man inte frågar efter varandras gåvor, där man inte bryr sig och inte vill engagera sig förlorar dragningskraften och attraktionen. SAMTIDIGT SÅ VET JAG att det finns perio- der av motgång och nedgång i en församling som inte är av ondo. Jesus säger i Johannes 15 att ”den gren som bär frukt ansar han så att den bär mer frukt”. Det finns tider och perioder av ”ansning” i våra enskilda liv. Tider av svårigheter och motgångar. Men resultatet är alltid mer frukt och inte nedgång. Eftersom tillväxt i Guds Rike är ett teologiskt faktum och bygger på naturliga lagar så finns det hopp för oss alla. Det betyder att vi alla har en chans att vara med och vända negativa trender om vi vågar se sanningen och fyllas av helig kamplust. PELLE HÖRNMARK Föreståndare i Pingst – fria församlingar i samverkan PINGST.SE NR 3 2011 INNEHÅLL 32 Protest mot sexuellt våld I augusti genomförde pingströrelser från Öst- och Centralafrika en stor manifestation i Bukavu i Kongo för fred och rättvisa och mot sexuellt våld och korruption. 5 Regionledare för Pingst ung Från och med i höst har Pingst ung en ny organisation som innebär ett bantat rikskontor och fyra regionledare på deltid, som ska finnas till med stöd, uppbackning och uppmuntran för barn- och ungdomspastorer i sina respektive regioner. 6 Två nya LP-chefer LP-verksamheten har från och med i höst fått två nya chefer. Hans Wikström är verksamhetsledare för arbetet med inriktning på hemmen och behandlingsarbetet och Börje Dahlkvist ansvarar för det regionala arbetet, exempelvis LPkontakterna. Grymt och välsignat N 8 Ung chef på behandlingshem Daniel Berger har gått från att vara trädgårdsmästare till att bli socionom och är sedan i våras ny föreståndare för LP-hemmen Torpa och Lillvik i småländska Viebäck. Han uppskattar LP-andan, som präglas av kärlek, och ser sitt arbete som ett kall. 10 Romer i Serbien i fokus PMU:s höstkampanj Barnens rätt fokuserar i år på romernas situation i Serbien. Seada och hennes fyra barn är ett exempel på vad hjälp och stöd med skolgången kan betyda. I dag har hela familjen insett vilken viktig framtidsfråga utbildning är. är jag läser uppdateringarna på Facebook, som mina pingstpastorsvänner och en del andra vänner gör, så kan jag inte låta bli att notera en sak. Påfallande ofta läser jag nu att söndagsgudstjänsterna och andra samlingar varit ”grymma”. Jag inser ju att det betyder att det varit väldigt positivt, men lite konstigt, och lite kul samtidigt, är det väl att det som förr skulle beskrivits som en välsignad samling nu är en ”grym” sådan! Tiderna, orden, begreppen förändras, det är bara att inse. Men längtan efter välsignelse och att få se nya människor komma till tro tycker jag verkar minst lika stor som förr, även om språkdräkten är annorlunda. En längtan som Träning för tillväxt-dagarna också tagit fasta på. höstkvällarna värmas av tankar omkring lärjungaskap för hela livet, välkomnande församlingar, couchning till andligt mod, kampen för en bättre värld, sökarnas chans och vad Guds kraft förmår. Förhoppningen är att du ska bli inspirerad och få nya tankar och idéer och förnyad tro. Kanske till och med börja arbeta för och tro på riktigt ”grymma” gudstjänster i ditt sammanhang. I den här tidningen får du också möta LP-verksamhetens två nya chefer och göra ett besök i Viebäck, där LP-verksamheten driver hemmen Torpa och Lillvik. I DEN HÄR TIDNINGEN har vi valt att lägga extra mycket fokus på det OCH MISSA FÖR ALLT I världen inte artikeln på som kommer att avhandlas under höstens Träning för tillväxt. Många, många ledare, både ideella och avlönade, sätter av ännu en lördag för att få undervisning, träning och bygga nätverk. Men även om flera tusen personer kommer att finnas på plats, så vet vi ju också att väldigt många av er läsare inte kommer att finnas med i Hässleholm, Jönköping, Sundsvall, Västerås, Göteborg eller Skellefteå. Så, för att ni alla ska få chansen att ta del av de tankar som kommer att dryftas under de här dagarna har vi använt hela sex uppslag i den här tidningen till att på olika sätt aktualisera sex seminarier, som är återkommande på varje ort. Du hittar rätt på artiklarna genom Träning för tillväxt-loggan. Så, ta och kryp upp i läsfåtöljen och låt dig under de mörknande sista sidan, som handlar om en historisk manifestation i DR Kongo, där representanter för pingströrelser i Öst- och Centralafrika ordnade marsch och stort opinionsmöte för fred och rättvisa och mot korruption och sexuellt våld. Jag blir både stolt och rörd över det ansvar kyrkorna börjar ta för samhället runt omkring och för att männen nu insett att detta inte är en kamp som kvinnorna ska behöva kämpa själva. ULRIKA RAMSTRAND Redaktör PINGST.SE NR 3 2011 3 SVERIGE Träning för tillväxt tillbaka Lördagen den 17 september var det dags för höstens första Träning för tillväxt-dag i Hässleholm. Intresset var stort och deltagarantalet fick maximeras till 350 för att allt det praktiska skulle fungera. Under hösten följer ytterligare fem sådana här dagar runt om i landet med syftet att utrusta och inspirera ledare av alla de slag. Träning för Tillväxt hölls första gången våren 2010. Intresset och responsen från de flera tusen deltagarna då har resulterat i höstens fortsättning. Samlingarna riktar sig till församlingens alla kategorier av ledare och syftet är att skapa en mötesplats för gemenskap och nätverkande och ge inspiration och motivation tjänst. till fortsatt Premiär i Hässleholm Arrangör och initiativtagare är Pingst – fria församlingar i samverkan, men sen sker ju planeringen givetvis i samarbete med den lokala arrangören. I lördags var det alltså höstpremiär i Hässleholm och sedan följer Jönköping 24 september, Sundsvall 15 oktober, Västerås 22 oktober, Göteborg 12 november och Skellefteå 19 november. – Jag hoppas på tillväxt både i församlingars och enskilda människors liv efter de här dagarna, säger Ingrid Svanell, nationell verksamhetschef, som tycker det är bra att ledare med ansvar för olika områden möts på det här viset. Pingstföreståndaren Pelle Hörnmark tycker det är inspirerande att se hur många det är som enas kring uppdraget att nå Sverige med budskapet om Jesus. – Det ger mig både glädje och inspiration, säger han. Sex olika workshop Förutom gemensamma sessioner erbjuds sex olika workshop för deltagarna att välja mellan. Guds kraft i bön – John Derneborg, Coacha till andligt mod – Jenny Bergh, Livslångt lärjungaskap – Roine Swensson, Välkomnande miljö – Anders Olsson, Staffan Hellström, Sökarens chans – Lydia och Nicklas Mörling och En bättre värld – Niclas Lindgren, Lars Anderås. På sidorna 12–23 i den här tid- FÖRST UT. Studenter från både ALT och SALT samlade utanför studielokalerna på Bråvallagatan 9 i Stockholm. ningen presenteras seminarieinnehållet närmare i intervjuer, reportage och undervisning. På fyra av orterna, Hässleholm, Sundsvall, Jönköping och Västerås, anordnas också en kväll för ungdomar på fredagskvällen, som Jenny Bergh är koordinator för. Det blir tillfälle till mingel, uppträdande av Cirkus Mie och Bright Morning Star Orchestra och presentation av Pingst ung och LP Ung och en hel del annat. En kväll för ungdomar på tillväxt med start klockan 20.00. ULRIKA RAMSTRAND Fotnot: På www.traningfortillvaxt.se finns mer detaljerad information om anmälan, priser, program etcetera. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Nya pastorsutbildningen igång ■ I slutet av augusti var det dags för Akade- mi för ledarskap och teologi, ALT, att starta. På de fyra lärcentren i Malmö, Jönköping, 4 Göteborg och Stockholm/Uppsala har sammanlagt 38 studenter inlett sina studier på den nya gemensamma pastorsutbildningen för Pingst, Svenska Alliansmissionen och Evangeliska Frikyrkan. Utbildningen är fyra år. Men kan avslutas efter två och tre år. PINGST.SE NR 3 2011 FOTO: ULRIKA RAMSTRAND Annelie Lennartsson, Sollentuna: – Jag hoppas kunna bli ett stöd för de alldeles nya barnoch ungdomspastorerna och hjälpa dem in i tjänst. Johannes Magnusson, Göteborg: – Jag ser fram emot att få lära känna de som jobbar i min region, att vi ska få hitta varandra och bygga nätverk. Mattias Sennehed, Linköping: – Jag ser fram emot att få vara Pingst ung som kommer och hälsar på och inte bara vill ha in deltagarlistor. Kjell-Arne Alvarsson, Lycksele: – Jag tycker det här handlar om decentralisering och mer möjlighet till gemenskap. Pingst ung får regionledare Lagom till höstterminsstarten har Pingst ung sjösatt sin nya organisation. Fyra regionledare på deltid ska framöver vara stöd och resurs för barn- och ungdomsledare runt om i landet. Något som samtidigt innebär att kontoret i Flemingsberg bantats. – Den nya organisationen är ett svar på ett behov som vi identifierat genom olika enkäter och som vi gått igenom vid ett extra årsmöte, säger Edward Sköllerfalk, arbetande ordförande för Pingst ung. De nya regionledarna ska möta den ensamhet, som många barnoch ungdomspastorer uttryckt att de lever med. Deras agenda är tydlig, men beroende på vilken region de verkar i kan metoder PINGST.SE NR 3 2011 och tillvägagångssätt variera. I deras arbetsbeskrivning sägs att de ska vara till uppmuntran och stöd för pastorerna i sin region, arbeta med att få igång couchnings- och mentorgrupper och vara en resurs för regionala temadagar, samt marknadsföra den verktygslåda som Pingst ung tagit fram till stöd för barn- och ungdomsledare och lyssna in de behov som finns. Verksamma som pastorer Samtliga regionledare är verksamma som pastorer själva, men har gått ner i tjänst för att klara av det här uppdraget, som ligger på mellan 20 och 25 procents av en tjänst. De får själva välja om de vill ägna en dag i veckan eller en vecka i månaden åt det nya uppdraget. – Vi ser de här personerna som några slags spindlar i nätet, som ska kunna knyta kontakter regionalt, säger Jenny Bergh, vice ordförande i Pingst ung. Tidigare har Pingst ung lagt kraften på att serva med material för barn- och ungdomsledare, men nu vill man alltså i stället låta kraft och resurser användas regionalt. – Vi är en sådan liten organisation att vi inte kan göra både och, konstaterar hon. På kontoret i Flemingsberg finns Mattias Celinder kvar på heltid och där finns också Edward Sköllerfalk några dagar i veckan. Marcus Bernström arbetar med inrapportering av statistik på distans från Jönköping. Till att börja med anställs fyra regionledare; Annelie Lennarts- son, Sollentuna, Mattias Sennehed, Linköping, Johannes Magnusson, Göteborg och Kjell-Arne Alvarsson, Lycksele. – Det är vad vi går i land med ekonomiskt just nu, konstaterar Edward Sköllerfalk. ”Nytt tänk” Regionledarna kommer att finnas med under höstens Träning för tillväxt-dagar, på Unite, Nyhem, bönedagar etcetera. – Jag tycker det är både spännande och kul att få vara med om ett alldeles nytt tänk för Pingst ung, säger Annelie Lennartsson. De övriga håller med. – Jag ser också fram emot kontakten med ideella barn- och ungdomsledare, säger Mattias Sennehed. ULRIKA RAMSTRAND 5 SVERIGE Kallelse och kvalitet Kallelse och kvalitet är temat för höstens sångoch musikkonferens, som precis som förra året hålls i Smyrnakyrkan i Göteborg. Årets samling hålls den 14–16 oktober. I år deltar en rad kända personer på konferensen och på den stora konserten på lördagkvällen. Bland de medverkande finns Björn Hedström, Maria Gustin Bergström, Michael Johnson, Frank Ådahl, Matilda Samuelson, Bo-Göran Louise Leckström, Bjurling. Niklas Hallman, Maria Sahar, Dallas Allstars, Stefan Thyberg, Robert Åkesson, Hanna Andersson, Frank Ådahl. Urban Ringbäck, Camilla Olsson, Josefina Gniste, Peter Sandwall, Louise Bjurling, Lars Mörlid, David Åhlén, Linn Mårdstam, Stig Bomberhult, Sofie Littorin, Mats Särnholm, Anne-Jorid Ahgnell och Tomas Sjödin. Många seminarier Under dagarna erbjuds deltagare en rad olika seminarier, bland annat om Musiken som andlig tjänst med Frank Ådahl, Gospelworkshop med Björn Hedström, Den förkunnande sången med Lars Mörlid och Presentation av nya sånger med Matilda Samuelson och BoGöran Leckström. Åtta band medverkar på Öppen scen. Smyrnas Symfoniorkester medverkar på lördagens konsert och på fredagen är det nattvardskväll. Mer information på www.sangochmusik.se, där man också kan anmäla sig. UR 6 De är nya Hans Wikström och Börje Dahlkvist är LP-verksamhetens två nya verksamhetsledare, som precis börjat sina tjänster. Det är de två som ska leda och utveckla LP-arbetet in i framtiden. Här presenterar vi dem lite närmare. ”Jag vill att församlingarna ska vara helt alkolholfria miljöer Börje Dahlkvist har som pastor i Pingströrelsen flyttat runt i landet. Han växte upp i Småland och har sedan verkat som pastor i Varberg, Malmö, Borås, Örnsköldsvik och nu senast på deltid i Höga kusten. Parallellt med tjänsten i Höga kusten har han också under cirka ett och ett halvt år, på uppdrag av Pingst, arbetat med ett församlingsplanteringsprojekt i norra delarna av Sverige. I början av september tillträdde han den nya tjänsten som biträdande verksamhetsledare för LPverksamheten med ansvar för det arbete ute i landet som inte är behandling. Det handlar om de lokala LPkontakterna, i dag cirka 60 stycken, LP ung, att fungera som en slags LP-pastor och att vara med och bygga upp regioner för LParbetet och också att bevaka samhällsfrågor med bäring på nykterhet. ”Alltid sett behovet” Den nya tjänsten kommer att innebära en myckenhet av resor runt om i landet. Sin bas kommer han att ha i hemmet, men självklart också finnas på kontoret i Flemingsberg då och då. – Jag ser fram emot mitt nya jobb, säger han. Jag har alltid sett behovet av och känt för människor med missbruksproblematik ' FAKTA och den gruppen ligger varmt till för mig. Under åren han arbetade i pingstförsamlingen i Örnsköldsvik var han med om starten av en LP-kontakt. När han arbetade i Borås pingstförsamling hade han Larsolof Egbäck till kollega, som nu lämnar sin tjänst som LP-pastor för att bli pensionär. – Jag har följt honom och det arbete han gjort, konstaterar Börje Dahlkvist, som får ta över en stor del av hans arbetsuppgifter. Församlingen kan hjälpa Börje Dahlkvist ser fram emot att få lära känna människorna i LP-arbetet runt om i Sverige, liksom att få träffa människor som fått sina liv förvandlade. – Jag ser också fram emot att på olika sätt få vara med och hjälpa kristna, inte minst unga människor, att upptäcka hur angeläget LP-verksamhetens arbete är. Utmaningen inför framtiden beskriver han bland annat i att nå människor i riskzonen på väg in i ett beroende och att församlingen kan få bli till hjälp och vara en läkande miljö för de människorna. – Jag vill också vara med och arbeta med att församlingarna inte bara ska vara nyktra miljöer utan helt alkoholfria miljöer. ULRIKA RAMSTRAND Börje Dahlkvist Bostadsort: Örnsköldsvik Ålder: 54 Familj: Hustru och fem biologiska barn, varav fyra utflugna. Just nu också familjehem för en tonårskille. Fritidsintresse: Rör gärna på sig, kör MC, umgås med familjen, läser och fotograferar. DUO. Börje Dahlkvist och Hans Wikström PINGST.SE NR 3 2011 chefer för LP ”Jag ser fram emot att få besöka hemmen och se arbetet, träffa all personal och lära känna dem.” Hans Wikström kommer närmast från en tjänst som lärare på Mittuniversitetet i Härnösand, där han undervisat i sociologi, samhälle och beteendevetenskap. Sin yrkesverksamma bana inledde han dock som brevbärare och fortsatte sedan som vaktmästare i Pingstkyrkan i Sundsvall. Sedan blev han sugen på att läsa och började med att läsa in gymnasiekompetens på KomVux och fortsatte sedan med att läsa på högskolan; sociologi, samhällskunskap och socialt arbete. Vikarie på behandlingshem Genom studierna blev han intresserad av behandlingsvård och började som sommarvikarie på Frälsningsarméns behandlingshem i Sundsvall och blev sedan anställd där, och även ansvarig, parallellt med att han fortsatte sina studier. Han lärde sig mycket, men fick också vara med om tuffa tider. Ifrågasättandet av institutionsvården, som tog fart på 90-talet, gällde också missbruksvården och det blev allt svårare att få ekonomin att gå ihop. När lärarhögskolan i Härnösand ville ha honom som samhällskunskapslärare nappade han och efter ett mellanspel som rektor på en friskola kom han tillbaks till högskolan, som då blivit Mittuniversitetet. I ungefär 15 år har han varit ideellt engagerad i det lokala LP' FAKTA arbetet och känner väl till hur verksamheten fungerar. Hans Wikström var ordförande i den lokala LP-verksamheten i Sundsvall och efter flytten till Härnösand var han med och drog igång en LP-kontakt också där. – Jag har kultur och idéer helt klart för mig och tycker att det är jätteroligt att nu vara med och jobba på heltid. Hans nya jobb innebär att han är verksamhetsledare för hela LPverksamheten med inriktning på hemmen och behandlingsarbetet. Arbetsplatsen blir i Flemingsberg på rikskontoret. LP-verksamhetens ekonomi sköts sedan i höst av Pingsts ekonomiavdelning och kvar på LP-kontoret finns egentligen bara två deltidstjänster förutom verksamhetsledarna. ”Hitta plus-tjänster” – Nu finns det fyra hem kvar som jag ska jobba med och cheferna där blir tillsammans med mig en ledningsgrupp för det arbetet. Det är tufft ekonomiskt för hemmen, men som jag ser det kan vi inte minska ner på platserna mer, utan måste i stället hitta plus-tjänster som vi kan erbjuda kopplade till dem, till exempel utslussningsboende och öppenvård. – Nu ser jag fram emot att få besöka hemmen, se arbetet, träffa all personal och lära känna dem och komma igång med jobbet. ULRIKA RAMSTRAND IHans Wikström Bostadsort: Härnösand. Ålder: 46. Familj: Hustru och tre barn, varav ett bor kvar hemma. Fritidsintressen: Gillar bilar, har en gammal amerikanare som han putsar på. Tycker också om att jogga. är nya verksamhetsledare för LP-verksamheten. PINGST.SE NR 3 2011 FOTO: ANDERS HÄLLZON 7 SVERIGE Nya plantor för trädgårdsmästaren LP-hemmen Torpa och Lillvik har fått ny föreståndare Daniel Berger har gått från att vara trädgårdsmästare till socionom. Sedan i våras är han ny föreståndare på LPhemmen Torpa och Lillvik, och brinner för ett hållbart arbete med LP-andan i fokus, där en stor utmaning är att vinna socialtjänstens förtroende. – Socialtjänstens direktiv skapar ju våra ramar eftersom de är vår uppdragsgivare. Så utmaningen består i att förmedla vad som händer med våra gäster så de förstår att vår behandling är trovärdig och går på våra bedömningar, säger Daniel Berger. Vi möts en solig sensommareftermiddag på Torpahemmet. Det är fullbelagt just nu, och så har det sett ut det senaste halvåret, men ändå är lugnet påtagligt. Några av gästerna är inne i Nässjö och handlar, några andra styrketränar. ”Fyllde mig med sin kärlek” Bara Micke Ericsson kommer nyvaket efter sin middagslur och tar sig en kopp kaffe. Han är på utsluss just nu efter åtta månader på Torpa. När han kom var han tärd och undernärd efter många års blandmissbruk. De senaste tio åren hade han gått på opiater, heroin och morfin. – Så kom jag hit och fick en tro på Jesus. Det betyder allt. Han fyllde mig med sin kärlek och fyller mig fortfarande, säger Micke. ”Livet har blivit spännande” Han har återupptagit relationen till sin son och nu i höst ska han läsa upp betygen på folkhögskola. – Livet har blivit spännande. Jag har inte ord för hur tacksam jag är, säger Micke. 8 På något sätt tycks han personifiera det Daniel Berger vill kalla för LP-andan. Det familjära, att personalen skapar en atmosfär som gör att gästerna känner sig hemma och känner sig älskade. Men också Gudsnärvaron, en kärlek som förvandlar människoliv. – Samtidigt som vi vill behålla det som LP alltid stått för arbetar vi också med modern behandlingsmetodik, exempelvis återfallsprevention som handlar om att lära sig känna igen de första signalerna vid återfall, säger Daniel. Samtidigt som vi vill behålla det som LP alltid stått för arbetar vi också med modern behandlingsmetodik. ’’ Behandlingsmodellen utgår från ett eget material, Vägen till livet, som gästerna arbetar med två gånger i veckan. Man har dagliga morgonsamlingar där man läser ur Bibeln och jobbar med återfallsprevention i grup' FAKTA per varje vecka. Tre dagar per vecka jobbar man med keramik, målning, data och bibelkunskap på intilliggande June Folkhögskola (tidigare Viebäcks folkhögskola) och till detta kommer vardagliga och praktiska aktiviteter som städning, sport och handelsresor till Nässjö. Den genomsnittliga behandlingstiden ligger på ett halvår men kan variera från två, tre månader upp till ett år. Fokus på självbild Kvinnohemmet Lillvik ligger bara någon kilometer bort och där är behandlingen upplagd på samma vis, med ett undantag. Under vinjetten ”Kvinnoforum” arbetar man jag-stärkande med fokus på självbild och självkänsla. Bland annat utgår man från coachen Mia Törnbloms böcker. Ingen nybörjare BYTTE BANA. Han började som trädgårds – gjorde att Daniel Berger sökte sig till LP-ve Daniel började som föreståndare i februari i år, direkt efter att han avslutat sina studier till socionom. Men han är långt ifrån nybörjare inom LP-verksamheten. Under elva år tidigare har han arbetat som behandlingsassistent på flera andra LPhem och varit aktiv inom LP Ung. Nu längtar han efter att få föra LP-verksamheten in i en ny tid. Själv ser han sitt arbete som lite av ett kall. – Och jag längtar efter att få handplocka personal som känner sig kallade hit! säger Daniel. GABRIELLA MELLERGÅRDH Daniel Bergner Ålder: 36 år Familj: Hustrun Johanna, dottern Alice 3,5 år och en nyfödd bebis. Bor: I Gränna Arbetar som: Föreståndare för LP-hemmen Torpa och Lillvik FAMILJÄR STÄMNING. Daniel Berge Den uppstår tack vare kombinationen av en kan förvandla liv. PINGST.SE NR 3 2011 Kurs om Guds rike Bibel Omvärld är namnet på den nya höstkursen på Mariannelunds folkhögskola. Kursen syftar till att förena väckelsekristendom med ansvar för miljö- och rättvisefrågor. Utgångspunkten för studierna är Gudsrikes-tanken. smästare på Rönnagården i Örebro. Men suget efter att få jobba mer med människor – och få berätta om sin tro på Jesus erksamheten. Nu är han föreståndare på Torpa och Lillvik. FOTO: GABRIELLA MELLERGÅRDH NYSTART. Livet har blivit spännande. Sedan Micke kom till Torpa har menar att det finns en speciell LP-anda. kärleksfull atmosfär och gudsnärvaro som FOTO: GABRIELLA MELLERGÅRDH PINGST.SE NR 3 2011 han mött Jesus, återfått kontakten med sin son och ska börja plugga. ”Jag har inte ord för hur tacksam jag är”, säger han. FOTO: GABRIELLA MELLERGÅRDH För ungefär en månad sedan drog Mariannelunds folkhögskolas nya terminskurs Bibel Omvärld igång. En kurs, som försökt fånga det internationella intresse som många unga kristna människor ger uttryck för i dag. Kursledare Otto Rimås. är Otto Rimås, som i 18 år jobbat med linjen Inter Connect, även den med en internationell inriktning, men som nu lagts ner. Den nya terminslånga utbildningen kommer att studera olika aspekter på vad Guds rike är och innebär. – Vi har två huvudinriktningar, berättar Otto Rimås. Det ena handlar om att vinna världen för Kristus och det andra om vårt ansvar för jorden och världen. Han menar att Bibel Omvärld därmed är något unikt. En kurs som kombinerar klassisk väckelsekristendom med ansvar för miljöoch rättvisefrågor. – Det vi ska försöka göra är att formulera de gamla begreppen i nya ord. Kursen har ett digert innehåll, där man studerar vad både Gamla och Nya testamentet säger om begreppet Guds Ord, och också försöker studera och analysera aktuella trender i tiden och lära sig mer om jordens resurser, rättvis handel, miljö- och klimatfrågor. Till detta kommer möjlighet att också få utveckla och betona den personliga relationen med Gud. ULRIKA RAMSTRAND 9 SVERIGE Romer uppmärksammas PMU och pingstförsamlingarnas gemensamma höst- och julkampanj Barnens rätt fokuserar i år på romernas situation i Serbien. PMU:s partner på plats, organisationen Bread of Life, arbetar bland annat för att romerna ska kunna få utbildning, känna sig tryggare i samhället och kunna tillgodose sina rättigheter. Möt Seada och Natascha i Belgrad. Seadas barn får gå i skolan SEADA ÄR STRAX över 30 år, mamma till fyra barn och tillhör den romska delen av befolkningen i Serbiens huvudstad Belgrad. Hennes föräldrar förstod tidigt utbildningens betydelse för att ta sig ur fattigdom och uppmuntrade henne att gå ut skolan, något som inte var självklart för en ung flicka i det romska samhället. Hon gifte sig ung, men äktenskapet blev mycket våldsamt och med stöd av sin pappa och sin bror lyckades hon ta sig ur det och flyttade tillsammans med sina barn in i sin brors hus. Ett källarutrymme på 25 kvadrat inreddes som bostad. Tre år senare bor familjen, mamma Seada, och barnen som i dag är 17, 13, 10 och 9 år gamla, fortfarande kvar på de 25 kvadrat som brodern kunde erbjuda. Varken hon eller barnen har idag någon kontakt med pappan i familjen. Inte självklart bo i staden Att tillhöra den romska delen av befolkningen i Serbien innebär en hel del svårigheter. Att få tillstånd att bo i en stad är inte en självklarhet. När de romanitalande barnen börjar skolan sker all undervisning på serbiska och möjligheterna att få stöd och hjälp är mycket begränsade. På en redan kärv arbetsmarknad är det ingen fördel att vara rom, vilket gör att arbetslösheten bland romerna är hög. Romerna bor oftast i segregerade områden, antingen i illegala kåkstäder eller, som i Seadas fall, i kvarter som en gång började som kåkstäder men där husen blivit mer permanenta. Men även i dessa områden är bostäderna enkla, ofta utan central10 genom ett projekt som, med stöd från PMU och Smyrnaförsamlingen i Göteborg, drivs av den lokala organisationen Bread of Life. Hinder för utbildning UTBILDAS. Seada och hennes barn får hjälp och stöd med skolgången och alla barnen har drömmar om vad de vill arbeta med i FOTO: ROGER SVANELL framtiden. värme, avlopp och liknande. Det är inte svårt att föreställa sig problemen som kan uppstå när vintern kommer och man ska försöka hålla varmt och sova, laga mat, äta, göra läxor, leka och umgås på den begränsade ytan. På många sätt har Seada ändå haft tur i livet. Hennes familj har ställt upp för henne och hennes föräldrar har uppmuntrat henne till studier, vilket har resulterat i att hon i dag, trots en kärv arbetsmarknad, har arbete. På frågan om vad hon tänker om framtiden för sina barn svarar hon: – Jag vill att de ska förstå utbildningens betydelse, men sen måste de själva välja vad och hur de vill göra. Seada och hennes barn får stöd och hjälp med skolgången FAKTA Bread of Life Bread of Life är pingstkyrkan i Belgrads nödhjälpsorganisation och driver bland annat projekt bland de serbiska romerna. Projektet betalar sedan deras läroböcker, förbrukningmaterial samt andra kostnader för att gå i skolan. Man anordnar också läxhjälp för skolbarn och alfabetiseringsklasser för föräldrar. Mitt i romernas område hyr man en lokal, där det hålls Även om man inser betydelsen av utbildning finns många hinder på vägen till en färdig utbildning. För många familjer innebär kostnaden för skolkläder och skoluniformer, skolböcker och liknande att man väljer bort skolan efter bara några år. Därför är det viktigt med positiva förebilder. Monica 16 år, ler blygt när Bread of Lifes representant berättar för oss om vilken förebild hon har blivit för övriga barn och ungdomar i området. Hon har gått ut högstadiet och har precis börjat på gymnasiet. Men den nya skolan ligger långt bort och bussbiljetten är dyr, för dyr för att familjen skulle kunna prioritera detta. Men tack vare Bread of Life och projektet har den saken kunnat lösas. Vill bli polis regelbundna gudstjänster och församlingen står bakom en romsk pastor som driver verksamheten. Bread of Life har även verksamhet bland äldre; sjukvård, hemhjälp och aktiviteter av olika slag. Läs mer om projektet bland romer på: http://www.pmu.se/viewNa vMenu.do?menuID=20&oid=5 731 Seada berättar också om den hjälp familjen fick när man upptäckte att Elvis hade problem med synen som gjorde att han hade svårt att hänga med i undervisningen. Det märks att barnen i familjen har förstått att utbildning är viktigt. De har alla drömmar om vad de vill arbeta med i framtiden. – Jag vill bli polis, säger Elvis, 13. – Och jag vill bli lärare, säger Martin, 10 år ELISABETH HAMMARBERG PINGST.SE NR 3 2011 i PMU-kampanj PMU-insats i nordöstra Kenya ■ Afrikas horn har drabbats OMODERNT. Romerna i Serbien bor oftast i segregerade områden, där boendestandarden är låg. FOTO: ROGER SVANELL Natascha bor illegalt UNDER VÅR RESA till Belgrad följde vi en dag med Bread of Life till en illegal romsk bosättning. Organisationen besöker regelbundet dessa områden för att dela ut mat och andra förnödenheter till familjer som lever under mycket små omständigheter. Där träffade vi bland andra fembarnsmamman Natascha, 31 år, och hennes man Boban. De bjöd in oss till sin bostad som de hade byggt ihop av vad de kunnat hitta, brädstumpar, presenningar och skivor av olika slag. Natascha berättar; – Vi har bott här i 5–6 år, men vi kommer egentligen från en stad i södra Serbien där vi har ett riktigt hus, men där kunde vi inte klara oss. Vi hade inget att leva av. Får inte gå i skola I Belgrad lever familjen av att samla material som de hittar och sen säljer till uppköpare eller på en slags återvinningsmarknad. Det handlar om papper, plast, gamla elkablar och liknande. Eftersom barnen inte är registrerade får de inte tillgång till skolgång. Detsamma gäller sjukvård och mediciner. ELISABETH HAMMARBERG FAKTA Serbien Folkmängd: 9.5 miljoner Yta: 88 361 km2 Huvudstad: Belgrad Språk: Serbiska Statsskick: Republik Folkgrupper: Serber, ungrare, slovaker, rumäner, romer, kosovoalbaner. Antalet romer PINGST.SE NR 3 2011 uppskattas till mellan 500 000 och 1000 000. Många av dem är i landet utan att vara registrerade. Religioner: Serbisk-ortodoxa, romersk-katolska, islam, protestanter. av den värsta torkan på 60 år. Cirka tio miljoner människor berörs. PMU stöder lokala partners på plats. PMU:s partner FPFK i Kenya arbetar med en katastrofinsats i de tre distrikten Garissa, Meru och Isiolo nordost om Nairobi mot Somalia. Många grupper i området har drabbats hårt av torkan på Afrikas Horn, inte minst nomadbefolkningen som tvingats sälja eller förlorat stora delar av sin boskap. FPFK arbetar med stöd till cirka 900 personer. Det gäller särskilt utsatta människor så som undernärda barn och vuxna, hushåll som leds av kvinnor och barn, aidssjuka samt handikappade. FPFK arbetar också för att stärka byarnas förmåga att klara av framtida torkkatastrofer genom utbildning om användning av grödor som bättre klarar av torka. Nomadbefolkningen får stöd för att bli mindre beroende av boskapsskötsel och istället finna andra inkomster så som att starta växtodling. Läs mer om situationen och/eller ge en gåva: www.pmu.se/torka Insamling går bra ■ I början av september hade FATTIGT. Natascha, här med två av sina fem barn, bor i en illegal romsk bosättning i Belgrad under mycket små omständigheter. FOTO: ROGER SVANELL Under förra årets Barnens rätt-kampanj samlades drygt 2,8 miljoner in till skolbyggen i Sudan. Du som vill vara med i årets insamling till Serbien kan använda plusgirokonto 90 00 50-6. Märk inbetalningen ”Barnens rätt”. PMU samlat in närmare miljoner kronor till svältande på Afrikas horn. – Vi är oerhört glada för det stora engagemanget, säger PMU:s kommunikations- och insamlingschef Elisabeth Hammarberg. Av dessa tre miljoner kronor har 650 000 kronor kommit från olika second handbutiker. Många butiker har skänkt en dagskassa och andra har skickat ett fast belopp. Second hand-butiken i Osby står till exempel för rekordsumman 120 000 kronor! 11 SVERIGE Kyrkans röst i Mellanöstern och Nordafrika Hur kan kyrkan använda sin röst för att påverka situationen för mänskliga rättigheter i Mellanöstern och Nordafrika? Det var huvudfrågan under det seminarium, som hölls på Kaggeholms slott i slutet av augusti. Seminariet var en del av ett projekt, som finansieras av PMU, där målet är att höja kapaciteten hos de involverade organisationerna och kyrkan i förmågan att höja sin röst i samhällsdebatten. Projektet är ett samarbete mellan Pingstförsamlingen i Timrå och Ibrahimia Media Center i Alexandria, Egypten. Kaggeholm media var praktisk anordnare av seminariet och står tillsammans med Ibra Media för medieutbildningskompetensen i projektet. Elva olika kyrkor Deltagarna i seminariet representerade elva olika kyrkor och organisationer från Egypten, Algeriet, Sudan, Mauretanien, Marocko, Jordanien och Israel/Palestina, svenska kyrkor som är engagerade i missionsarbete i Mellanöstern och Nordafrika samt svenska organisationer från det civila samhället aktiva i opinionsbildning för mänskliga rättigheter. Samtal om kyrkors roll Seminariet pågick i drygt två dygn och var fullspäckat av bibelstudier, rapporter, utmaningar och diskussioner. Katherine Cash från Svenska Missionsrådet talade om religions- och yttrandefrihetsfrågor, Daniel Grahn, publisher på Dagen, om hur Dagen arbetat med opinionsbildning för kristna irakiska flyktingar och Torbjörn Stolpe, opinionsbildare och medieutbildare, om svenska kyrkors roll i opinionsbildningsfrågor. ULRIKA RAMSTRAND 12 TALARE. Lydia och Nicklas Mörling kommer att hålla i seminariet med rubriken Sökarens chans under höstens Träning för tillväxt-dagar. FOTO: HANNAH SVANTESON ”Det är vi som Gud är den ultimata sökaren och vi har uppdraget att vara sökare. Det menar Lydia och Nicklas Mörling, som ska hålla seminarier på temat Sökarens chans under höstens Träning för tillväxtdagar. De kommer att dela med sig av sina erfarenheter från en nystartad församling, som satsar all sin kraft på att nå nya människor. Lydia och Nicklas Mörling är pastorspar i församlingen Tjugofyrakyrkan, som möts till gudstjänst varannan söndag i Flemingsbergs centrum söder om Stockholm. De andra söndagarna träffas man någon annanstans på något annat sätt. Deras ambition är att bygga en församling som är baserad på relationer, inte på verksamhet. – Vi vill vara kyrka där vi är, investera vår tid i människor, bli vän med människor och inkludera dem i våra liv. Vi räknar inte med att människor ska komma till våra gudstjänster automatiskt eller för att de läst en annons, utan de flesta kommer för att de har blivit medbjudna av en vän. Praktiska erfarenheter Det är erfarenheter från detta församlingsbyggande, som pågått under de senaste åren, som kommer att vara basen i deras seminarium. Vid de flesta tillfällena kommer de att dela ungefär lika på tiden, men vid några tillfällen blir det Nicklas ensam som kommer att tala. Dottern Rut, som föddes i slutet av förra året, vill de inte lämna för mycket båda två, och därför stannar Lydia hemma när seminarierna ligger långt bort från Tullinge, söder om Stockholm, där de bor. – Det ska bli en rolig utmaning att få sätta ord på det vi står i och har som grund för hur vi tänker, säger de och ser det som en stor förmån att ha blivit tillfrågade. – När man satsar all sin kraft på att nå nya människor så får det konsekvenser, konstaterar Lydia. Det är lätt att bara tänka PINGST.SE NR 3 2011 VÄNDA PÅ PERSPEKTIVEN. Det är vi som har uppdrag att vara sökare, menar Lydia och Nicklas Mörling. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND är sökarna” hur vi ska göra för att få människor till kyrkan, men det handlar om mycket, mycket mer. Investera tid i kontakter Alla har kontakter; arbetskamrater, gamla klasskompisar, träningsvänner, grannar och så vidare. Det Lydia och Nicklas vill uppmuntra till är att investera tid i de kontakterna, ta initiativ, bjuda hem, bygga vänskap. Vänskapen i sig duger bra, men det är klart att målet är att det ska bli naturligt att tala om andliga frågor tillsammans med sina vänner. – Det kan få konsekvenser för hur mycket tid man hinner lägga på sina kristna vänner, säger Lydia Mörling, och det måste det få. Det kan vara lätt att tänka att det inte går att nå människor, PINGST.SE NR 3 2011 men det gör det och man kan faktiskt bestämma sig för att det går att nå människor, menar de. Och när människor utan uttalad personlig tro kommer till deras kyrka vill de inte stressa på dem att fatta avgörande beslut utan låta relationen få ta tid. – Det går snabbt att etablera en kontakt i kyrkan idag, inte minst för att de som kommer redan känner någon. Många fattar delbeslut om att komma tillbaka, att börja i en smågrupp eller ber om att få vårt nyhetsbrev och det är en bra början, säger Nicklas. I mötet med sekulariserade människor av i dag betonar de att det finns en Gud, som vill ha en relation med oss människor. Precis som vi människor behöver varandra eftersom ingen kla- rar sig själv, så behöver vi människor gemenskap med Gud. Nicklas menar att det utmärkande för vår tid just är känslor av ensamhet, tomhet och meningslöshet och att det därför är så fantastiskt att få presentera en Gud som älskar människor, vill ha relation med oss och ge oss ett meningsfullt liv här och nu. – Jag brukar säga att bli kristen handlar om att få access till en ny dimension och att få ett bra liv här och nu, inte bara i himlen en gång. Fundera på målgrupp Samhället av i dag är så mångfascetterat att det kan vara svårt för en kyrka att nå alla och därför är det viktigt att fundera på vilka man framför allt vill rikta in sig på. Det handlar om en missionsstrategi, som missionärer jobbat efter i andra länder, men som vi ibland glömt i Sverige, menar han och Lydia. – Vi kan ju inte kommunicera med alla samtidigt, menar Nicklas och talar om vikten att anpassa sig efter kulturen i form, språk och uttryck. Men det betyder inte att vi tummar på evangeliet. Det är det vi förkunnar och vi räknar med att Guds Ande är där. Jesus är deras stora exempel och i sitt seminarium kommer de bland annat att visa på hur han mötte människor och vilka han prioriterade. En sak är klar, seminariet Sökarens chans kommer att handla om missionsbefallningen. ULRIKA RAMSTRAND 13 SVERIGE En bättre värld Vad innebär det att gestalta gudsriket och arbeta för en bättre värld? Den frågan kommer Ibra-chefen Lars Anderås och PMU-direktorn Niclas Lindgren att behandla i sitt gemensamma seminarium under Träning för tillväxtdagarna. Att de landar i att sann andlighet innebär engagemang för rättvisa och leder till välsignelse är ingen vild gissning. Vad innebär det för konsekvenser för mig och mitt liv om jag vill leva efter Guds rikes principer på riktigt? Man skulle ju kunna tänka sig att Ibra-chefen och PMUdirektorn hade lite olika meningar om detta och att de kanske menade att det bäst görs utanför Sverige. Men så enkelt vill de inte göra vare sig för sig själva eller för sina åhörare. – Nej, vi tror att det är dags att sluta göra så mycket uppdelningar mellan andligt och socialt och mellan Sverige och utlandet, säger de. Nya tankesätt Deras seminarium är tänkt att vara ett forum för att visa att andliga och sociala frågor hänger ihop och att utmana till nya sätt att tänka. – Det vi är ute efter att visa är att gudsriket innebär annorlunda värderingar, som är väldigt revolutionerande och på tvärs mot mycket av det vi tar för givet, säger Niclas Lindgren. – Vi är inte ute efter att moralisera utan i stället vill vi lyfta fram den vinst det faktiskt innebär enligt Jesaja 58 att arbeta för rättvisa. Det leder till andlig välsignelse, fyller Lars Anderås i. De kommer att röra sig i spänningsfältet mellan Jesusorden i Matteus 25 och i Matteus 28 och uppmaningen i Jesaja 58. Se citaten här intill. I somras höll de gemensamma seminarier kring de här frågorna under Nyhemsveckan och på Lappis fanns Lars Anderås på plats. Under Träning för tillväxt14 dagarna kommer de att bjuda på ett koncentrat av det som kom upp då. Tanken är också att det ska bli tid för åhörarna att vara med och reagera på olika sätt. Lars och Niclas är måna om att påpeka att deras seminarium inte handlar om mission eller internationella perspektiv. Det de vill lyfta är det de kallar ett missionellt perspektiv, som inte är begränsat till ett land eller sammanhang. Tänka ideologiskt Det viktiga de vill åstadkomma är att utmana sina åhörare till att tänka själva och att tänka ideologiskt, alltså varför man gör eller inte gör det ena eller det andra. – Mina grannar är lika viktiga som afrikanerna, säger Lars. Men kan jag som Ibra-chef bara nöja mig med att förkunna evangeliet för dem i ord? – Människor har både fysiska och andliga behov. Frågan är om vi kan betrakta dem var för sig, eller om det är dags att ta ett samlat grepp, menar de. I faktarutan härintill finns en del uppgifter som Niclas Lindgren brukar ta upp angående hur jordens resurser är fördelade. En information som inte är helt lätt att ta till sig, eftersom den pockar på förändring. – Vi har all kunskap, men vad gör vi med den? Varför omsätter vi den inte i praktiken? Hur långt sträcker sig mitt ansvar? utmanar Lars. Var drar man gränsen? Måste man göra sig av med hunden? – Vi är inte ute efter att ge människor dåligt samvete, men vi vill att man ska tänka efter vad Gudsrikets principer handlar om. ULRIKA RAMSTRAND Fotnot: På sidan 20 skriver Lars Anderås mer i ämnet. STARKARE TILLSAMMANS. Lars Anderås, Ibra-chef, och Niclas Lindgren, under höstens Träning för tillväxt-dagar. Andlighet och rättvisa hör ihop, menar de. Världen är fortfarande 1 miljard människor lever på under 1 USD/dag Ytterligare 1,5 miljard på under 2 USD/dag 1 miljard har inte tillgång till rent vatten Varje dag dör 25 000 människor av hunger, samtidigt som varje svensk slänger 100 kg fullt ätlig mat om året Finns resurserna för att göra något åt det? 104 miljarder USD/år går till världens bistånd FOTO: ROGER SVANEL L PINGST.SE NR 3 2011 – hur då? Nej, detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok. Dela ditt bröd med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser du en naken så klä honom, vänd inte dina egna ryggen! Då bryter gryningsljuset fram för dig, och dina sår skall genast läkas. Din rättfärdighet skall gå framför dig och Herrens härlighet gå sist i ditt tåg. Då skall Herren svara när du kallar, när du ropar säger han: ”Här är jag.” Jes 58:6–9a ’’ Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig. Då kommer de rättfärdiga att fråga: ”Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig att dricka? När såg vi dig hemlös och tog hand om dig eller naken och gav dig kläder? Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig?” Kungen skall svara dem: ”Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.” Matt 25:35–40 ’’ PMU-direktor, ska hålla gemensamma seminarier på temat ”En bättre värld” . FOTO: ULRIKA RAMSTRAND orättvis Samtidigt går… 16 miljarder USD/år till mat för husdjur bara i USA 20 miljarder USD/år till glass i USA 160 miljarder USD/år till alkohol i Europa 1 339 miljarder USD/år till världens militära utgifter 4 464 miljarder USD/år till plastkirurgi i världen Det behövs inte så mycket… Mat till alla skulle kosta 30 miljarder USD/år… Utbildning för alla skulle kosta 10 miljarder USD/år… Källa: Materialet Världens Kurs, Svenska kyrkan PINGST.SE NR 3 2011 Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.” Matt 28:18–20 ’’ 15 REPORTAGE SÅ BLIR KYRKAN ETT HEM ATT BJUDA IN TILL – Vi bjuder bara hem folk till våra hem om vi har ett hem som vi vill bjuda in till. Det är ett tänk som vi försökt överföra till församlingen och kyrkan. Staffan Hellström, pastor i pingstförsamlingen i Forshaga sedan några år, berättar att det är utgångspunkten när han och församlingen tillsammans arbetar för att deras kyrka ska vara en gästvänlig och välkomnande miljö. som gör församlingen till en välkomnande miljö. En bra utgångspunkt är att då och då utsätta sig för att vara ny själv i ett sammanhang, menar Staffan Hellström. Då blir man bland annat varse att tydlighet är a och o. – Det ska vara tydligt var allting finns, från toaletter till parkering. Och också tydligt varför vi gör si eller så i kyrkan. Att alltså berätta varför vi står upp, om att ingen är tvingad att ge kollekt, att det är okej att sjunga med, men lika okej att vara tyst och lyssna på de andra. Viktigt hur det ser ut i kyrkan Till pingstförsamlingen i Forshaga söker sig i dag ständigt nya människor, de allra flesta därför att de fått kontakt med någon i församlingen. Men arbetet med att skapa en välkomnande miljö började långt innan nya människor började hitta dit. Det här är ett arbete som har vitaliserat de gamla medlemmarna och som inleddes med samtal och motivation under en längre tid, berättar Staffan Hellström. – I dag är vi i församlingen mest upptagna med att nå nya människor, det är vår inriktning, säger han. Den stora utmaningen är att nå ut med budskapet och att forma lärjungar. – Vi vill vara med och skapa en plats som har ett gott rykte på vår ort, men det allra viktigaste vi gör är ändå det som händer i medlemmarnas vardag. Vi vill forma människor som bryr sig, och som är öppna för andra människor och som gärna vill bjuda med andra till sin kyrka. Förklarar och presenterar Men precis som när man får gäster hem till sitt eget hem så måste man förbereda sig. En enkel sak var till exempel att han själv började presentera sig varje söndag för att ha vanan inne. I dag är det alldeles självklart och innan han predikar brukar han också förklara något om den bibelbok han utgår 16 från och inte ta för givet att alla vet vad exempelvis Romarbrevet är. Nu i höst, kommer han tillsammans med pastor Anders Ohlsson från Gileadförsamlingen i Göteborg (som vi berättade om i förra numret av Pingst.se), att hålla i seminarier under Träning för tillväxt-dagarna. Tillsammans kommer de att tala om vad Det är också viktigt hur det ser ut i kyrkan, menar han, och därför är man mån om att det ska vara fräscht, trevligt och lite modernt i lokalen. Återigen med koppling till hur man vill ha det i sitt hem när människor kommer på besök. – Vi har ett designteam, som jobbar med detta, berättar han. Vad får dig att känna dig välkommen till Forshaga Pingstkyrka? Cesia Cortéz – En svår, men ändå lätt fråga. Jag skulle nog vilja säga allt, den grymma musiken, alla omtänksamma människor och så vidare. Det är en skön stämning helt enkelt. Andreas Wallin – Alla sköna människor som finns, kul att umgås med alla, speciellt när vi ”repar”. I stort sett så bryr sig alla om alla och det är skönt att veta att folk bryr sig om en. Madelene Jansson – Jag tycker att det är alla människor som gör att jag känner mig välkommen. Det är trots allt folket som gör församlingen. Det är sån gemenskap med alla som gör att man trivs. Johanna Granroth – Jag känner mig välkommen för att det känns som att folk på riktigt är glada för att se en. Det är inte bara ett kallt hej, utan ett glatt hej och oftast kramar. PINGST.SE NR 3 2011 FÖR ALLA. Forshaga pingstförsamling slår på sin hemsida fast att man är en församling för vanligt folk och har på senare år fått se nya människor FOTO: PINGSTKYRKAN, FORSHAGA komma in eller vara på väg in. Men allra viktigast är förstås innehållet i gudstjänsten, slår Staffan Hellström fast. – Vi har som utgångspunkt att göra allt vi gör i gudstjänsten som om det var tio nya Vi har som utgångspunkt att göra allt vi gör i gudstjänsten som om det var tio nya personer där och att minst en av dem är min egen granne. ’’ personer där och att minst en av dem är min egen granne och att allt ska förstås av dem som är 12 år och uppåt. Inget om åhörarna tas för givet. En grupp av fyra mötesledare turas om och arbetar med att förnya sig och förfina det man gör. Staffan Hellström tror att det är bra att inte ha för många mötesledare, utan att de får chansen att jobba in sig. Mötesledarens uppgift är att öppna upp, göra det trevligt för de som kommer, få människor att sänka garden, skapa igenkänning och vara relevanta. Arbetet med detta börjar redan i dörren PINGST.SE NR 3 2011 till kyrkan, där alla hälsas med ett handslag. – Vi vill skapa en atmosfär, som visar att vi ser, bryr oss. Gör man det ena följer det andra. Musiken bidrar också till atmosfären. – Vi vill att det ska vara glad och positiv musik, särskilt i inledningen av gudstjänsten. Det är viktigt att den känns som ett lyft, inte minst för barnen, som är med i inledningen. Max två sånger på raken När församlingen sjunger lovsånger gör man det inte i långa pass, utan max två på raken. – Vi försöker också förklara vad det är för slags musik. Att det handlar om kärlekssånger till Gud och att en del gillar att lyfta händerna då. I nästan varje gudstjänst ges också möjlighet att ge respons på budskapet genom handuppräckning och en frälsningsbön visas då på storbild, som man kan få läsa med i. Varje gudstjänst följs alltid av kyrkkaffe. – Först sa alla att det inte gick ,men nu vill ingen att det ska upphöra. Vi kollar alltid noga att alla vet att de är inbjudna, för det är ' FAKTA ändå ett visst steg att ta som ny att gå en trappa ner till fikat eller välja att lämna via utgången uppe. Forshaga pingstförsamling slår på sin hemsida fast att man är en församling för vanligt folk och har på senare år fått se nya människor komma in eller vara på väg in. – En sak som vi gjort är till exempel att ändra namnet på församlingslägren till gemenskapslägren, för att markera att de inte bara vänder sig till de som redan är medlemmar. Staffan Hellström är övertygad om att människor är nyfikna på kristen tro och på Gud. Och drömmen är att kyrkan ska vara platsen där de får möjlighet att smaka på och möta Gud. Staffan Hellström är mån om att förklara att det inte är förändringarna som förändrar, men för att människor ska komma i kontakt med Guds Ord och Ande så måste de komma inom hörhåll. – Därför är det viktigt att skapa en vänlig plats och miljö, en gudsrikesplats där människor trivs att vara och känner sig inkluderade. ULRIKA RAMSTRAND Pingstförsamlingen i Forshaga Verkar i ett samhälle med en ung befolkning och många barnfamiljer. Från början en utpost till Karlstad, egen församling sedan 70-talet. Har 128 medlemmar i matrikeln enligt senaste statistik. Mellan 80 och 100 personer kommer till en vanlig gudstjänst Döpte under förra året 6 personer. Församlingsmöten håller man varannan månad och inte i anslutning till söndagsgudstjänsterna. 17 SVERIGE Välkommen hem Ny bok om ny församlingskultur I november, lagom till Träning för tillväxt-dagen i Anders Olssons hemstad Göteborg, blir det release av hans bok Välkommen hem. Den har underrubriken Ny församlingskultur i etablerade kyrkor. Under hösten kommer han att dela med sig av tankar i detta ämne på Träning för tillväxtdagarna. Bokens målgrupp är framför allt ledare i etablerade kyrkor och Anders Olsson, pastor i Gileadförsamlingen i Göteborg, vill genom boken stödja dem i att tro på sin kyrka och våga tro på att förändring är möjlig. – Det går att förändra, säger han, och jag kommer att berätta om hur vi gjort, men det betyder inte att alla måste göra likadant. Alla måste hitta sitt unika sätt men den här boken kan ge en del tips och sätta igång nya tankar. Välkomnande gudstjänst Boken behandlar förändringsprocesser ur ett ganska brett perspektiv, men på Träning för tillväxt-dagarna kommer Anders Olsson att fokusera på hur gudstjänsterna kan bli mer välkomnande för nya människor. Det är också något man jobbat mycket med i hans egen församling. – Det är söndagsgudstjänsterna som bygger kulturen och livsstilen i församlingen, säger han. I Gileadkyrkan har man valt att jobba med söndagsmötena och med cellgruppsarbetet, det vill säga relationer, och låta det vara kyrkans två ben. Nå nya människor Gudstjänsten är ett överlägset sätt att nå nya människor genom, menar Anders Olsson. Stilen i hans egen kyrka präglas av designkänsla, media och musik för att presentera evangelium på ett nutida sätt. – Men det viktigaste är att 18 SKRIVER BOK. I sin kommande bok berättar Anders Olsson om hur förändringsarbetet i Gileadförsamlingen i Göteborg sett ut. när Guds folk kommer samman så påverkar det människor. Atmosfär och relationer smittar av sig. Måste kännas tryggt Men för att detta ska fungera så måste det givetvis kännas tryggt att ta med sina vänner, grannar och släktingar till sin kyrka. Man måste veta att språket är begripligt till exempel. Däremot behöver man inte tumma på budskap och teologi, menar Anders Olsson. – Som jag ser det är det viktigt att språket inte blir för internt, säger Anders. Det kräver mycket av förkunnarna, men min erfarenhet är att det viktigaste är hur du talar, inte vad du talar om. Öppna för evangelium I hans egen kyrka inbjuder man till frälsningsbön genom handuppräckning varje söndag och nästan varje söndag svarar människor på den inbjudan. Så Anders Olsson vågar slå fast att människor i dag är öppna för evangelium. – Visst kan det finnas en viss smärta och friktion i en förändringsprocess, där vissa verksamheter tas bort och får klinga ut, men jag tycker det uppvägs av att vi når nya människor, säger han. ULRIKA RAMSTRAND VÅGA SPRÅNGET. Coachning handlar om att hjälpa någon att komma från en Coachning – När Träning för Tillväxt inbjuder församlingsledare av alla de slag till undervisningsdagar är Jenny Bergh en av seminarieledarna. Under rubriken ”Coacha till andligt mod” kommer hon att dela med sig av tips, idéer och värdefull kunskap när det gäller ledaruppdragets speciella utmaning, nämligen att få människor att växa, komma i funktion och nå resultat. Jenny Bergh är vice ordförande i Pingst Ung men har också ledarskapsutbildning och en hel del erfarenhet av ledarskapsträning och coachning, både i professionella och ideella sammanhang. Bland annat är hon en av initiativtagarna till, och ledare för Ledarskolan, Sverige, en ledarskapsutbildning utifrån kristna värderingar, som Pingst.se tidigare skrivit om. Hon har också pastorsutbildning och en bakgrund som ungdomspastor och känner därför församlingsmiljön väl. Begreppet coachning stöter man på i alla möjliga sammanhang numera, och det tycks gått lite mode i detsamma. Hundcoacher, livscoacher, säljcoacher – överallt dyker de upp. Upptäcka sin potential Från början förekom det mest i samband med idrott och idrottstränare. Och kanske är det just där som innebörden är tydligast. – Att coacha är att ge människor verktyg att upptäcka sin PINGST.SE NR 3 2011 Bara den som är trygg i sig själv kan vara modig. Först då vågar man bejaka sin kallelse och sina gåvor – andliga och mänskliga. I det sammanhanget måste man också vara medveten om att det inte alltid handlar om snabba resultat. Coachning innebär också att starta processer som så småningom leder fram till självkänsla, till självinsikt och medvetenhet om sina egna möjligheter. Ge utrymme att tjäna punkt till en annan och kanske göra något man inte trodde man kunde eller vågade. FOTO: MAGNUS RAMSTRAND verktyg för ledare egen kapacitet och potential för att därifrån sätta upp mål och nå resultat. I en församlingsmiljö finns det, menar hon, Jenny Bergh anledning att undervisar om coachning till hålla isär några andligt mod. olika begrepp FOTO: MATTIAS CELINDER och förklarar vad coachning inte är. – Det är inte själavård. Själavård handlar om människans inre, där mycket handlar om att se bakåt i livet och bearbeta tidigare upplevelser. Coachning fokuserar på det som ligger framför. Båda behövs men ersätter inte varandra. PINGST.SE NR 3 2011 En coach är heller inte detsamma som en mentor. – En mentor är en person, oftast äldre, med erfarenheter inom det område där jag vill satsa. En mentor delar med sig av sina egna erfarenheter och överför på det sättet sin kunskap. Coachen överför inte kunskap – coachen hjälper mig att hitta och utveckla min egen kunskap. I Träning för Tillväxt kommer Jenny Bergh att möta ledare på olika nivåer och med skilda uppdrag i sin församling. Och tanken är förstås att förmedla tips som alla kan använda i sin uppgift – att coacha andra. Det gemensamma för alla som står i ledaruppgifter i en församling är ju att få de människor att växa i sitt lärjungaskap eller – om man så vill – till andligt mod. Jenny menar att andligt mod hänger ihop med människors självkänsla. Och där har vi i församlingarna ett stycke väg att gå. – Vi har varit väldigt bra på att berömma och uppmuntra människor för vad de kan och vad de gör. Vi har varit sämre på att uppskatta människor för vad de är. ' FAKTA En annan utmaning i församlingsmiljön är att ge människor utrymme och möjlighet att tjäna utifrån hela sin kapacitet. – Många är ju framgångsrika i sin yrkesverksamhet och har där tillägnat sig mycket kunskap och kompetens som de inte alls får chans att tillämpa i sitt församlingsliv, säger Jenny som gärna vill vara med och bygga broar som gör att människors hela potential blir synlig och använd. Att coacha någon innebär också att man kommer nära en människa. Och där är det viktigt att veta vad man gör. – Det finns fallgropar, säger Jenny. Det är viktigt att respektera människors integritet, att inte kränka och att veta var gränserna går och det vill jag också ta upp i mitt seminarium. Det hon främst vill med Träning för Tillväxt-seminariet är att deltagarna ska gå därifrån med en känsla av att ha fått något i handen – ett verktyg att använda i sin ledaruppgift. – Precis som man känner när något ska fixas därhemma och vet att man har rätt verktyg. Så mycket roligare och lättare blir det då inte att sätta igång. Så ska det kännas, säger hon. Allt för att sedan, tillsammans i församlingen, våga följa visionen och se resultat. KERSTIN KLASON Coachning 䉴 Coachning syftar till att hjälpa någon att komma från en punkt till en annan genom rådgivning, provokationer och uppmuntran i avsikt att motivera och höja prestationen och resultatet. Tillsammans sätter man upp tydliga mål och arbetar genom väl strukturerade samtal och arbetar för en coachande miljö där processer kan startas och utveckling ske. 䉴 En coach är fokuserad på vägen framåt, tänker möjligheter och söker andra och nya perspektiv för att skapa lösningar och hitta vägar där de inte ser ut att finnas. (Ur Handbok i coachning, sammanställd av Jenny Bergh och Niklas Ås) 19 VÄRLDEN KRÖNIKA Verksamhetsansvarig har ordet Kan jag behålla hunden? ad är det som sätter guldkant på livet var temat i Karlavagnen häromkvällen när jag satt och åkte hem i bilen. Man pratade om allt från kärlek, resor, platser med mera. Under tiden kom det in ett mail som undrade om det verkligen var läge att prata om guldkant i livet nu när så många svälter ihjäl på Afrikas horn. Och det är en bra fråga. V PÅ NYHEM HADE NICLAS LINDGREN från PMU och jag en serie med seminarier som vi kallade för ”Guds rike på riktigt”. Niclas sa bland annat att vi lägger 1 000 miljarder på sprit i Europa samtidigt som mat åt alla i världen skulle kosta 200 miljarder. Och vi lägger mer på våra husdjur i väst än det skulle kosta att föda alla svältande människor på jorden. Då blev det plötsligt närgånget. För jag har en hund. Dessutom en stor hund. Han kostar mig det två människor skulle kunna leva på. Kan jag som god kristen behålla min hund, eller skall jag göra mig av med honom och ge de pengarna till de fattiga? Jag har väldigt goda argument för att behålla honom. Jag är borta så mycket hemifrån att han är både en bra vakt och ett bra sällskap åt min fru. Dessutom skäller han aldrig på mig för att jag varit borta för länge. Men räcker de argumenten? Var någonstans ska jag dra gränsen? Han sätter verkligen guldkant på mitt liv – samtidigt är tillfredställelsen verkligen stor när man kan göra något riktigt stort för andra. KAN JESU ORD HJÄLPA MIG? Han sa åt den rike ynglingen att sälja allt och ge till de fattiga. Men samtidigt låter han en kvinna hälla ut parfym värt en hel årslön på hans fötter. De som stod runtomkring räknade snabbt ut hur många fattiga som skulle ha kunnat äta sig mätta på det slöseriet. Vi diskuterade detta på seminariet på Nyhem och kom fram till att jag nog kunde behålla min hund, för jag har faktiskt råd att behålla honom och samtidigt ge en rejäl slant till de fattiga. För Jesu uppmaning till oss var att utbreda Guds rike. Det var det han kom för och det var det han ville att vi skulle göra. Att utbreda Guds rike är att låta Guds rikes lagar regera över mig ”på riktigt”. Både hemma hos mig och min hund, men också bland de svältande på Afrikas horn och bland de andligt svältfödda. Jag tror att det handlar mest om hjärtats inställning. Är jag här för att i första hand sätta guldkant på min egen tillvaro? Eller är jag här i ett högre syfte? Om det är det senare så måste jag börja leva ut Guds rike på riktigt. LARS ANDERÅS Verksamhetsansvarig Pingst Internationellt 20 VARDAGLIGT. Att vara en lärjunge är en livslång process, som handlar om hela ”Vi ska både Roine Swensson är glad för förtroendet att få tala om Livslångt lärjungaskap på höstens Träning för tillväxt. Ämnet ligger honom varmt om hjärtat och han vill få lyssnarna att förstå att lärjungaskap inte är något för överandliga, utan att det i stället handlar om en naturlig vandring med Jesus i vardagen. Visst kan själva begreppet lärjungaskap låta både tungt och förpliktigande, medger han. – Ja, en del tänker nog att det är för svårt, en slags andlig överkurs, eller kanske att det bara handlar om något för unga människor, säger han. Men att vara en lärjunge innebär att befinna sig i en ständig process, menar Roine Swensson. En process av formande, växande och ständigt lärande. Han kommer under sina seminarier under Träning för tillväxt fokusera på varför lärjungaskap är viktigt, vad det är, vad som formar det och också ge en del praktiska tips på hur man kan hjälpa varandra på vägen som nutida lärjungar. Jobbar på begravningsbyrå Roine Swensson bor i Sollentuna norr om Stockholm, har varit föreståndare i flera pingstförsamlingar runt om i Sverige och är nu verksam som resepredikant och har också ansvar för PINGST.SE NR 3 2011 livet alla dagar i veckan. FOTO: BENGT JÄGERSKOG vinna och undervisa” NfU-programmet (Naturlig församlingsutveckling) inom Pingst. Dessutom arbetar han på begravningsbyrå så mycket han hinner. ”Bli mer lik honom” – Jag tror att vi måste återerövra innebörden av att vara Jesu lärjunge, att det handlar om hela livet, om vardagen, att utveckla relationen med Jesus och bli mer lik honom, säger han. – Vi behöver få tillbaka överlåtelsen, hängivenheten och motivationen. Det måste betyda något att vara lärjunge, att vara medlem i en församling. I den formande och växande processen av lärjungaskap är det viktigt att det också finns utrymme för att misslyckas. – Det viktigaste är att vi vill vara kvar i Mästarens hand, PINGST.SE NR 3 2011 säger Roine Swensson. Hur kan man då formas till lärjunge? – Jag kommer självklart att lyfta fram vikten av den Roine Swensson helige Andes kommer att hjälp, säger undervisa om Roine Swens- livslångt son, och att lärjungaskap. livets kamp; kriser och svåra tider vi går igenom är en naturlig del av lärjungaskapet och något som formar oss. Han kommer även att peka på vikten av att utveckla ”heliga vanor”, det vill säga ett regelbundet andaktsliv och att fira gudstjänst. I sin tipslåda för hjälp till liv- slångt lärjungaskap har Roine Swensson några saker han vill lyfta. Bland annat en idé om hur församlingen skulle kunna ordna en treårig lärjungaskola och lägga upp den ungefär som en Alphakurs med gemensam måltid och tio samlingar per termin. Han tror också att det är viktigt att träna medlemmarna så att de kan upptäcka sina andliga gåvor och han tror också på någon typ av aktiv medlemsbekräftelse. – Jag tänker mig att man typ vart femte år får bekräfta/förnya sitt medlemskap och därmed får en anledning att tänka till om sin relation till församlingen. Två parallella spår Detta menar han skulle kunna motverka den situation vi har i dag med en massa namn i matriklarna på personer, som inte alls känner delaktighet i församlingen. När jag undrar om undervisning om lärjungaskap inte krockar med ansträngningarna att försöka nå nya människor med evangeliet, säger han att det måste finnas två parallella spår. – Vi ska både vinna och undervisa, menar han. Hur ska människor annars kunna stanna kvar, växa och utvecklas i sin tro om de inte får hjälp till det? I dag är det många som försvinner genom bakdörren ut eller stagnerar i sin tro. Så vill inte Roine Swensson att det ska vara i framtiden. Och en motvikt till detta är alltså seminariet han kommer att undervisa i under höstens Träning för tillväxt. ULRIKA RAMSTRAND 21 UNDERVISNING Mötet med Guds kraft ”M John Derneborg skriver: Smörjelsen rustar oss för att leda världen till ett möte med Gud. Vi är skyldiga att leda världen till det mötet. en när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judéen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns”, Apg 1:8. Guds sätt att förvandla och utveckla en människa skiljer sig från vårt sätt. För oss handlar steg mot framgång oftast om att arbeta hårt, lära oss systemet och sedan använda det för att komma framåt. Det handlar ofta om att ha de rätta kontakterna och kanske lite ”tur”. Människan jobbar hårt för att bli ”befordrad” och tar sedan gärna åt sig äran för allt slit. Vi utvecklar en slags resultatinriktad mentalitet. Guds sätt skiljer sig ganska drastiskt från detta! Gud verkar glädja sig åt att använda den ödmjuke som valt att inte sätta sig på någon av de främsta platserna för att eventuellt senare, om Gud väljer att göra så, bli bjuden till en mer upphöjd position. ”Jag är den sanna vinstocken, och min Fader är vingårdsmannen. Varje gren i mig som inte bär frukt skär han bort, och varje gren som bär frukt rensar han, för att den skall bära mer frukt”, Joh 15:1–2. John Derneborg är föreståndare för Pingstkyrkan Vänersborg och nätverksansvarig för New Wine Sverige DET ÄR INTE OVANLIGT att någon form av IBLAND KAN DET VARA med en känsla av motgång drar oss närmare vår himmelske Far. Vad som händer då är inte bara att Han ger oss kraft för dagen – tiden inför Hans ansikte kan föra oss in i en helt ny period av våra liv! Den förnyelse som sker i våra liv ger oss frihet! När den helige Ande rör vid våra liv förändras allt! Jag tror det allra bästa med dessa erfarenheter är att Gud för oss in i en djup och nära relation där vi kan få uppleva Hans kärlek. Ibland upplever vi att Guds närvaro är så tung över oss att vi aldrig tror vi ska komma ut ur den. För några år sedan, efter en tid av kroppslig och själslig prövning, avsatte jag mycket tid inför Guds ansikte. Hemma i mitt eget vardagsrum fick jag erfara hur den helige Ande fyllde mig med kraft och att våg efter våg av Hans härlighet kom över mig. Jag minns speciellt ett tillfälle när jag fick be Gud att lyfta den starka närvaron för att kunna åka och hämta barnen på skolan! Under dessa stunder talade Gud med mig om framtiden, jag blev helad och Gud förberedde mig för det som låg framför. svidande nederlag som vi närmar oss Gud. I Guds närhet blir vi medvetna om felaktiga attityder och om dolda synder. Det kan lätt vara så att vi i den helige Andes ljus inte känner oss värdiga att någonsin bli använda av Gud. Ändå får vi under dessa stunder av nära gemenskap med en kärleksfull Gud uppleva hur en brinnande längtan på insidan efter både väckelse och evangelisation väcks till liv! Under svårare tider lär vi oss att helt och fullt lita på Gud. Detta är en nödvändig lärdom när vi sedan får koppla upp med Hans kraft och Hans gåvor. Vi behöver lärdomen att låta Honom skapa resultaten för oss! ”Han som förmår göra långt mer än allt vi ber om eller tänker, genom den kraft som mäktigt verkar i oss”, Ef 3:20. DET FINNS EN ORSAK till varför Gud vill låta sin kraft vila över våra liv. Missionsbefallningen är en intressant läsning. Jesus kallade människor som själva var stolta och självcentrerade till att förändra världen. Han gav dem löftet att han aldrig skulle lämna dem, Matt 28:19–21. Vi vet att detta löfte gäller alla som blivit frälsta, men varför förnimmer en del Herrens närvaro mer än andra? En del värdesätter Hans närvaro väldigt högt, andra gör det inte. Den som hela dagen lever i en medveten gemenskap med den helige Ande är ytterst medveten om vad han tycker om deras handlingar, attityder och gärningar. Denna längtan att inte såra Anden och att ge Honom företrä- 22 de i allt för den troende in i ett övernaturligt liv. När man kommer nära en sådan person känner man Jesu närvaro. Guds närvaro tar sig i uttryck i det vi kallar smörjelsen. Ibland har vi i församlingen missförstått varför Gud har fyllt oss med sig själv. Det kan verka som att en del tror det är för deras eget nöjes skull. Då är det viktigt att komma ihåg att vi i Guds rike bara får behålla det vi ger vidare. Om vi inte gör det blir vi inte till välsignelse för omgivningen. Kärleksmötet med Gud i vårt inre är helt nödvändigt, men Han är över oss med sin kraft för andras skull! Smörjelsen rustar oss för att leda världen till ett möte med Gud. Vi är skyldiga att leda världen till det mötet. Därför borde varje troende ropa högt till Gud om en större smörjelse. I SAMBAND MED ATT jag själv fick möta Gud i mitt vardagsrum, började vi i vår församling regelbundet bjuda in till kvällar mitt i veckan där vi tog gott om tid på oss att vara inför Guds ansikte och fick se människor bli fyllda av helig Ande. Jag hade i Rumänien sett hur regelbundet de bad för människor om Andens dop. Jag minns att jag tänkte, ”Vi bjuder visserligen in till förbön i alla våra gudstjänster och vi möter Gud i tillbedjan, men tiden räcker inte till för att möta de behov som finns”. Därför började vi bjuda in till samlingar på veckokvällarna med gott om tid. Jag förvånades över hur snabbt Guds Ande kom över människor. En kvinna som tidigare sagt att hon aldrig upplevd den helige Andes kraft blev första kvällen helt överväldigad av densamma och låg inför Guds ansikte i cirka 45 minuter. Hon har i dag en stark bönetjänst och jobbar aktivt för att nå dem som står längst ner på samhällsstegen. En man med svår depression kom troget och blev om och om igen fylld av Guds glädje. Han är i dag helad och hans fru har sagt till mig flera gånger att hon fått en ny man! En kvinna, vars familj ännu inte är troende, sa att atmosfären i hennes hem hade förändrats och relationer helats efter att hon börjat komma till dessa kvällar. I dessa stunder talar Gud profetiskt in i människors liv, blåser liv i deras PINGST.SE NR 3 2011 VIKTIGT MÖTE. ”Kärleksmötet med Gud i vårt inre är helt nödvändigt, men Han är över oss med sin kraft för andras skull!”, skriver John Derneborg. gåvor och de går ut därifrån med en Jesusdoft över sina liv. DET VAR ÄVEN I DETTA skeende som vi började se fler människor helade från sjukdomar. Det brukade vara så för mig att jag bad om helande, men väldigt få blev friska. Jag läste i evangelierna om hur Jesus (bildligt talat) stod med ett blank draget svärd mot all form av sjukdom och förväntade sig att lärjungarna skulle möta sjukdomen med samma attityd som han, Matt 10:1. Som pastor känner man sig liten ibland när människor ber om förbön. Man vet så väl att om ingenting händer, så har man fortfarande ett ansvar i omsorgen om personen. EN SÖNDAGSMORGON RINGDE telefonen och en småbarnmamma ringde och frågade om vi kunde be för hennes dotter som hade svår allergi. Flickan, som var i tvåårsåldern, brukade vakna flera gånger per natt och vrida sig i gråt och smärtor. Inga åtgärder och medicinska råd tycktes hjälpa och det hade fortgått under en längre period. Vi skulle just ha förmiddagsgudstjänst och jag minns hur jag riktigt tiggde Gud om Hans närvaro och kraft. Pappan till flickan bar så småningom fram flickan och ställde sig i ringen som förebedjarna bildat. Vi lade händerna på henne och bad tyst, men med auktoritet, ”I Jesu Namn, var helad!” Gissa om vi var glada några dagar senare, när föräldrarna ringde och berättade att hon blivit fullständigt helad! Jag hade vid denna tidpunkt läst en bok som heter When Heaven Invades the Earth PINGST.SE NR 3 2011 FOTO: BENGT JÄGERSKOG av Bill Johnson, pastor i Redding i Kalifornien (Den finns nu på svenska med titeln När himmelriket tränger fram), där han lyfter fram betydelsen av att ge vittnesbördet stor plats för att skapa en helande miljö i församlingen. När man ger ett vittnesbörd händer tre saker: Gud blir ärad. Det skapar hopp och tro hos dem som lyssnar. Den som hör tänker, ”Om Gud kunde göra så för den personen, så kan Han göra det för mig också!” Samma smörjelse som var verksam när undret skedde infinner sig igen! MED FÖRÄLDRARNAS TILLÅTELSE berättade jag om detta helande på en rad söndagar efter att det inträffat och det skapade en ny förväntan ibland oss. Jag har sett kraften i vittnesbördet vid många tillfällen och på många platser efter detta. Jag minns till exempel tydligt hur vi på ett helandeseminarium på Nyhemsveckan en gång frågade om de som blivit helade föregående dag kunde vittna om detta. Efter att flera personer berättat om under, fick de som hade samma eller liknande sjukdomar resa sig upp och ta emot förbön av bänkgrannarna. Omedelbart blev flera stycken friska! Jag har ibland funderat på varför det varit så lätt att se människor helade just på Nyhem? På något sätt tror jag det vilar ett arv över platsen. Det faktum att man under många årtionden velat sträcka sig efter det övernaturliga och se människor fyllda av Guds Ande har ”tunnat ut luften” mellan jord och himmel över området. Jag har hört berättas av en äldre predikant hur förkunnaren Georg Gustavsson på 60-talet kunde använda sig av 40-talet förebedjare i tältet som en i sänder bad för varje person som fick passera var och en av dem! Ivar Lundgrens böcker beskriver Georg Gustavssons tjänst och jag både skrattar och gråter vid läsning av berättelsen om hur han blev fylld av Anden efter sitt dop i ett brygghus i Götabro och helandetjänsten som följde! JOHANNES DÖPAREN SA om Jesus att, ”Han skall döpa er i den helige Ande och i eld”, Luk 3:16. När jag läser om Smith Wigglesworth, Kathrin Khulman och Georg Gustavsson ser jag exempel på det som är tänkt att vara normal kristendom för oss i dag. Visst ger Gud olika gåvor till olika personer, men det blir fel om vi medvetet eller omedvetet tänker att det bara är vissa utvalda personer som får leva ett starkt liv med den helige Ande. Ge Gud en chans att göra vad bara Han kan göra! Han letar efter dem som är villiga att bli smorda av Honom, de som låter hans närvaro påverka andra för alltid! Låt inte ett nederlag stoppa dig. Jag vill uppmuntra dig att be igen! I en av mina absoluta favoritsysslor, att se människor komma i funktion på detta område, tänker jag ofta, att ”kan Gud använda lilla mig, kan han använda vem som helst!” JOHN DERNEBORG Fotnot: Under höstens Träning för tillväxtdagar kommer John Derneborg att hålla seminarier på temat ”Guds kraft i bön”. 23 SVERIGE HALLÅ DÄR ... tunga dagar. Jag tror att uppskattande ord får oss att våga mer som människor. Och där har ju Olof Djurfeldt-stipendiet ett alldeles särskilt stort värde. Vad ska du göra för pengarna? – Jag funderar fortfarande på det. Men jag tänker mig att det ska bli en spännande resa med fortbildande inslag av något slag. …Urban Thoms, Folkredaktör på Dagen, en av årets Olof Djurfeldt- stipendiater. Torgny Hansson dirigerar. FOTO: PETER STOLPESTAD Lyckad kurs för blåsmusikanter ■ Sommarkursen för blåsmusiker samlade ett 60-tal deltagare, som under en vecka fick spela i brassband och blåsorkester på Södra Vätterbygdens folkhögskola. I år arrangerades kursen för första gången i samarbete mellan Missionskyrkan, Frälsningsarmén och Pingst. – Det är jättekul att samarbetet är igång mellan våra musiker, säger Peter Stolpestad, musikkonsulent inom Pingst och som varit med och jobbat fram detta samarbete. Nu hoppas han och övriga på fördjupat samarbete inför nästa år och fler gemensamma kurser och läger. En av årets deltagare var Sara Jutestål, 20-årig kornettist från Frälsningsarmén i Stockholm. – Kursen var roligare än jag trodde den skulle vara. Bra schema och instruktörer och väldigt kul att Owen Farr från Storbritannien var med som instruktör. Ulf Rogberg, som spelar tuba i Pingstkyrkan i Jönköping var också nöjd med en intensiv, men intressant vecka. – Det var duktiga instruktörer och dirigenter och en utanande repertoar och det var trevligt att lära känna andra musikanter från olika delar av landet. ÖPPET SEMINARIUM Forskning och självreflektion i den svenska Pingströrelsen s28 oktober kl. 10.00-16.00 sPingsthuset i Flemingsberg s100kr för fika och lunch sInfo på www.pingst.se sAnmälan senast 21 okt till magnus.wahlstrom@pingst.se 08-619 25 46 VÄLKOMMEN! 24 Hade du väntat dig att få stipendiet? – Verkligen inte. Detta är ju inget stipendium man kan ansöka om, utan en utmärkelse som stipendiejuryn helt och hållet styr över. Det var tur att jag satt ner när Olle ringde och berättade vad han och de andra beslutat. Vad betyder utmärkelsen för dig? – En stark uppmuntran i mitt dagliga arbete. Jag betraktar det som ett kvitto på att jag, åtminstone nu och då, lyckats att leverera den kvalitet som jag strävar efter i mitt arbete som journalist på Dagen. – Att skriva i en tidning är ett av de mest transparenta yrken man kan ha, alla kan se minsta fel du gör för det finns PRISTAGARE 1. Urban Thoms. där på pränt. Ibland får man ris och ibland får man ros och det gäller att lära sig av sina fel och ta vara på uppmuntrande ord. Själv brukar jag spara beröm i en särskild mejlkorg märkt ”uppmuntran” för att kunna plocka fram under Vari ligger den stora utmaningen i att vara kristen och journalist? – Att hitta rätt proportioner av kritiskt tänkande och mänsklig värme. Blir det för mycket eller för lite av det ena eller det andra kantrar det antingen över i misstänksamhet eller i godtrogenhet. Ingetdera gynnar god journalistik. – Det gäller att kunna ifrågasätta vad människor säger utan att för den skull avfärda dem som individer. ULRIKA RAMSTRAND HALLÅ DÄR ... …Ann Jonsson, featurechef och utvecklingsredaktör på Dagen, en av årets Olof Djurfeldt- stipendiater. medievanor kommer att se annorlunda ut om ett antal år – det är tydligt. Och där har vi en stor utmaning. Hade du väntat dig att få stipendiet? – Nej, det var en trevlig överraskning. Jag stod på balkongen och fixade med blommorna när Olof Djurfeldt ringde och berättade det. Jag trodde att han ville diskutera något som stått i tidningen så jag blev väldigt överraskad när han började prata om stipendiet. Vad ska du göra för pengarna? – Jag vet inte exakt, men det blir troligen någon kurs där jag kan samla på mig kunskap och idéer som jag kan ha nytta av i mitt jobb. Att göra nya saker är väldigt stimulerande och gör arbetet roligt. Vad betyder utmärkelsen för dig? – Jag känner mig hedrad och väldigt glad över motiveringen. Det är roligt att juryn har sett det förnyelsearbete som jag har förmånen att leda och som Dagens läsare kommer att se mera av under hösten. – Min önskan är att fortsät- PRISTAGARE 2. Ann Jonsson. ta göra bra och spännande kristen journalistik i dagstidningen, magasinen och i nya medier. Det är inte mycket man kan vara säker på, men att medieutbudet och våra Vari ligger den stora utmaningen i att vara kristen och journalist? – Att hitta nya vägar i en tid när allt fler konkurrerar om människors tid och pengar. Att hitta frågor som engagerar och berör. Unga människor prenumererar inte på kristna tidningar för att deras föräldrar gjort det, eller för att stödja kristen press. Det ligger en stor utmaning i att fånga 80-talisterna. ULRIKA RAMSTRAND PINGST.SE NR 3 2011 Jaktlund skriver om livet på den smala vägen Det handlar om balans i CarlHenric Jaktlunds nya bok. Om hur man tar sig fram på den smala vägen, utan att hamna i diket men ändå få plats där med hela sitt liv. Jaktlund har en bakgrund som ungdomsledare och pastor i pingströrelsen men arbetar sedan ett tiotal år som journalist på tidningen Dagen. Han är också småbarnspappa som bor med sin familj i Falköping. Hans första bok Jesus gick vidare och kyrkan står kvar har fått stor uppmärksamhet och nu är det alltså dags för den andra. Vägen är smal men livet är brett är precis som den första sprungen ur hans eget hjärta och reflektioner. Men där han i första boken framför allt skriver utifrån rollen som just pastor och ledare, så tar den nya boken sitt avstamp i mer personliga och tankar och erfarenheter som människa och livsresenär. Och han gör ingen hemlighet av att han skriver också för att reda ut begreppen för sig själv och ta reda på var han egentligen står. Ingen speciell målgrupp Han vill i övrigt ogärna ange en speciell målgrupp för sin bok, men om han ändå måste så nämner han unga vuxna som efter tonårstidens ”radikala” och ofta svartvita förhållningssätt upptäcker att livet har många fler nyanser att hantera. Det som var enkelt för bara några år sedan blir komplicerat när livet växer och breddas. – Det är då man lätt hamnar i dikena, säger Carl-Henric och tillägger att han själv är trött på dessa ständiga dikeskörningar, med ställningstagande för eller emot, antingen – eller, inåt eller utåt, nåd eller sanning. Kort sagt, det handlar om att 26 FÖRFATTARE. I början av sommaren utkom journalisten och pastor CarlHenric Jaktlunds andra bok. FOTO: LIBRIS hitta en balans också på den smala vägen i Jesu efterföljd. – Därför att Jesus själv inte är antingen eller. Han är både och, förklarar Carl-Henric Jaktlund. Han är nåd och sanning, han är den som säger både kom och gå. Det kan tyckas att detta är något som kristna, enskilt och i församlingen, ständigt kämpat med. Vad föranleder en bok i ämnet just nu? – Jag tycker mig ha sett tendenser där en slags kompromisslös och ensidig ”radikalitet” i olika ställningstagande uppmuntras. Det är trend jag gärna bekämpar, säger han. Och jag vill gärna medverka till att ge de unga vuxna, som liksom jag är och har varit frustrerade över att tonårstidens radikala livsstil inte fungerade när livet breddades, ett erkännande. De hade och har rätt till både sina tankar och sina reaktioner. Boken som nu är aktuell är inte en direkt fortsättning på den första boken. – Nej, den kan läsas för sig själv, säger han. Men ändå finns det en naturlig koppling genom att den tar upp frågor som tar vid där den andra boken slutar. Både pastor och journalist Själv balanserar Carl-Henric Jaktlund mellan sina olika yrkesidentiteter – pastor och journalist. För även om han för närvarande tjänar sitt levebröd som Dagenreporter och -bloggare så har han knappast, varken i praktiken eller i sinnet, som det förefaller, helt lämnat pastorsjobbet. Han predikar nu och då, både i hemförsamlingen i Falköping och på andra håll. Dessutom har han många förfrågningar om att medverka i samtalsdagar och seminarier utifrån de ämnen han tar upp i sina böcker. – Jag känner mig fortfarande lockad av en dimension i det pastorala, det som handlar om mötet med människor. Inte de flyktiga möten som journalistiken bjuder på, utan de mer långsiktiga, de som bygger relationer. Samtidigt kan han uppskatta den journalistiska friheten att lite från sidan beskriva skeenden och ställa frågor. Var han landar så småningom vet han kanske inte själv. Och nu kan han ju dessutom lägga till en tredje ”karriär” – författare. – Ja, det sägs ju att om man skrivit två böcker har man rätt att kalla sig författare. Så det kanske jag är nu då, säger han med ett litet skratt. Varmt mottagande Samtidigt kanske han inte behöver välja. Kanske har han funnit balansen genom sitt sätt att skriva böcker. Det är ingen tvekan om att det han förmedlar har fötts ur ett pastorhjärta, men finner sin kanal genom det skrivna ordet, med journalistisk blick för aktuella frågeställningar. Och kanske kommer det mer i samma ämne. Mottagandet av den första boken var över förväntan, säger han. – Jag är överväldigad, säger han. Och att på olika sätt få kontakt med människor som berättar vad boken betytt för dem är ju fantastiskt roligt och visar att jag nått fram. Kanske har jag lite tankar på ännu en byggsten att lägga till de två övriga. Eller också blir det något helt annat: – Jag skulle vilja skriva barnböcker, avslöjar han. Något överraskande kanske, men ändå inte. Han är ju trots allt en småbarnspappa som kanske sett behovet. KERSTIN KLASON PINGST.SE NR 3 2011 Idéseminarium om barn- och familjeteologi Institutet för pentekostala studier, IPS, arrangerade i början av hösten ett idéseminarium omkring ”Pentekostal teologi kring barn och familj”, dit en rad personer som under lång tid arbetat med barnoch familjefrågor var inbjudna. Arbetet kommer sedan att fortsätta under hösten. FOTO: MIRIAM SÖDERSTRÖM Svenska Royal Rangers på Europa-läger Så många som 128 svenska Royal Rangers deltog på sommarens Europaläger, som hölls i le Havre i Frankrike och med Royal Rangers inom den franska pingströrelsen som värdar. Vart fjärde år hålls Eurocamp och i år möttes 6 000 europeiska scouter till intensiva lägerdagar med lägerliv, samlingar av olika slag, vandringar, klättringar, marknad och drama. Temat för årets lägervecka var ”Bortom fantasin”. Nya årsboken klar – Pingstörelsen minskar med 473 I slutet av augusti kom årets upplaga av Pingströrelsens årsbok ut. Här dokumenteras det omfattande arbete som görs inom Pingströrelsen och alla kontaktuppgifter till pingstförsamlingar, missionärer och verksamheter finns samlade. I registret med pingstförsamlingarnas adresser har tre nya församlingar lagts till. Samtidigt upphörde flera församlingar under 2010, bland annat ”konferensförsamlingarna” i Nyhem och Husbondliden som uppmärksammas särskilt i en miniartikel i årskrönikan. Årets årsbok inleds med en tillbakablick på Världspingstkonferensen 2010 i Stockholm, i en artikel med bilder och fakta. 467 församlingar PINGST.SE NR 3 2011 Enligt den statistik som presenteras i årsboken hade Pingströrelsen 467 församlingar med 82 733 medlemmar vid årsskiftet. Det är en minskning med 473 medlemmar från samma tidpunkt föregående år. I statistiken ingår det fulla antalet medlemmar från 47 gemensamma församlingar med sammanlagt 7 378 medlemmar. Dessa är anslutna till Pingst – fria församlingar i samverkan samt till ett eller flera samfund. De gemensamma församlingarna är märkta med stjärna (*) i statistik och adressregister. Under förra året fick IPS Pingsts uppdrag att skapa ett underlag för diskussionerna om medlemskap i svenska pingstförsamlingar. Det resulterade i rapporten med titeln Medlemskap. I den medverkade fem författare som representerade fem olika perspektiv på frågan. Detta häfte har använts i olika sammanhang för att fördjupa diskussionerna i dessa frågor. Nu är det alltså dags att ta sig an teologin kring barn och familj. Idéseminariet, som hölls i Pingstkyrkan i Uppsala, var ett tillfälle att ”brainstorma” omkring detta ämne. Frågor som kan komma att behandlas är till exempel motiveringen till varför barn inte får vara med och fira nattvard, om barn kan vara bärare av andliga gåvor eller om det är föräldrarnas eller församlingens yttersta ansvar att ge barnen andlig fostran. 27 BÖCKER Lärobok för framtiden HELIGT ÅR Peter Halldorf S Libris tanley Sjöberg har ofta beskrivits som pingströrelsens största ”kändis”. Och visst är han både omskriven och omtalad och har ju knappast själv varit särskilt återhållsam med besök i offentlighetens strålkastarljus. Men den som tror sig redan veta allt om denne färgstarke och ofta frispråkige pastor har mycket mer att hämta i Birger Thuresons bok En bok om Stanley Sjöberg (Gospel Media), en skildring som framför allt lyfter fram personen Stanley Sjöberg – en människa som inte alltid har varit synlig bakom löpsedlar, rubriker, debatter och kontroversiella initiativ och utspel. STANLEY SJÖBERG TYCKS ALLTID ha varit omgiven av två grupper – anhängare och motståndare, vilket inte är så ovanligt när det gäller offentliga aktörer och debattörer av hans kaliber. Det som kanske ändå är lite anmärkningsvärt är att folk tycks ha vandrat mellan de olika ståndpunkterna tämligen obehindrat. Kan möjligen till viss del förklaras med Stanleys egen ”rörlighet” i åsiktsdjungeln. Det här framkommer tydligt i boken. Människor som i ena kapitlet gett sitt helhjärtade stöd till Sjöberg, blir i nästa kapitel lika hängivna motståndare. Och så tycks det bölja fram och tillbaka, inte minst när det kommer till kyrkopolitiska och teologiska frågor. Men fram träder huvudpersonen själv som en människa med sällsynt patos och glöd, en som följer sitt hjärta och sin kallelse – ibland lite för snabbt och impulsivt, ibland i alldeles rätt tid och alltid för evangeliets skull, oavsett om det handlar om Jesusmanifestationer, barnslaveri eller jordbrukspolitik. MEN DETTA ÄR SÅ MYCKET mer än en biografi. Det är en pingsthistoria som kanske inte är möjlig att dokumentera på något annat sätt än genom en person som Stanley Sjöberg – en som aldrig dragit sig för att gå och verka utanför givna ramar om det varit nödvändigt. Här framgår bland annat tydligt hur ”pingstsanningar” som man trodde var huggna i sten för all framtid och som övertygade ledare tagit strid för, snabbt kan utplånas i ett tidens vinddrag – ibland på gott, ibland på ont. Och lika trist som det är att läsa hur maktambitioner söndrat vänskapsband och relationer och protektionism hindrat gemenskap, lika upplyftande är det att få exempel på att försoning är möjlig. Så kan boken om Stanley Sjöberg, om vi vill, bli en lärobok för framtiden. KERSTIN KLASON 28 Följ det senaste inom kristna litteraturen Text: KERSTIN KLASON Mejla idéer till redaktionen@pingst.se Den som följt utvecklingen i den kristna kommuniteten på Bjärka-Säby och hos Peter Halldorf personligen är förstås inte förvånad över ämnet i denna bok, nämligen Kyrkoåret. Han har lärt sig uppskatta kyrkoårets rytm utifrån både Svenska kyrkans evangeliebok och som den förmedlas i katolska och ortodoxa kyrkotraditioner. Egentligen är detta en välmatad faktabok, där bakgrunden och syftet med kyrkoåret beskrivs och förklaras. Men en oerhört njutbar faktabok där Halldorf tar läsaren med på en årslång guidad tur. Hans språkbruk med genomtänkta och daggdroppeklara formuleringar gör vandringen till en läsupplevelse som inbjuder till eftertänksamhet. Men boken har förstås också ett långt vidare ärende, nämligen att öppna dörrarna till våra kristna högtiders djupa ursprung. Oavsett om man vill följa kyrkoårets bundna rytm eller inte, så gör det boken till nyttig läsning, inte minst i en tid när nästan alla församlingar letar former för sin gudstjänst. BIBELVIS – om att växa och studera Lena och Otto Rimås LOR Production Författarna till den här boken är folkhögskollärare och i den här bibelstudieboken, som är den tredje i serien ”en Växabok” (de två tidigare är Händelsevis och Veckovis) låter de pedagogiken forma hela upplägget. Det för tankarna till en lärobok, vilket naturligtvis inte behöver vara en nackdel. Möjligen kan det första intrycket skrämma bort icke studievana, vilket naturligtvis vore illa eftersom boken faktiskt är en hjälp i just det avseendet. Efter huvudavsnittet, bestående av 52 avsnitt med välskrivna texter, inbjuds läsarna till än mer ambitiös läsning och studier, enskilt eller i grupp, genom en idébank (tillgänglig också på internet). De två delarna hänvisar ömsesidigt till varandra i varje avsnitt. I slutet av boken finns också en guide till ett ordnat personligt, andaktsliv. Det här är ingen andaktsbok för den stressades morgonbön eller den kvällströttes aftonbön. Det krävs både engagemang och tid (vilket gör en text i veckan till en lagom dos) för att utnyttja bokens fulla potential. Att denna bok, liksom de två övriga serien, finns utgiven i olika ljudformat är därför inte så dumt. Då kan den ju följa med i hörlurarna på väg till jobbet, träningen eller vad det nu är som upptar vår fritid. VÄGEN ÄR SMAL MEN LIVET ÄR BRETT Carl-Henric Jaktlund Libris Jaktlund presenterade sig för några år sedan med boken Jesus gick vidare och kyrkan står kvar. Här går Jaktlund själv vidare från problematiken runt kyrkan kontra tonåringar till frågor angelägna för unga vuxna. Möjligen är ämnet något mer svårgripbart och Jaktlund rör sig försiktigt i terrängen där den kristna tron möter vuxenlivets mer komplexa realiteter. Jaktlunds styrka är nog att identifiera det han ser som problem. Hans ställer frågor omkring detta och resonerar hellre än ger tydliga svar. Därmed inbjuder han, precis som i första boken, sina läsare till egen bearbetning av ämnet. Fotnot: Läs mer om boken i en intervju med författaren på sidan 26 i denna tidning SÅNGER OCH SÅNGARE Stig Hällzon Gospel Media Stig Hällzon har fortsatt sitt projekt att samla information om författarna bakom våra mest älskade sånger och psalmer. Den första volymen, som kom 2008, började med Oscar Ahnfeldt och slutade med Einar Ekberg. Med den här samlingen, där vi möter författare från skilda kristna sammanhang – från Anders Frostensson vars sånger ljuder i storslagna kyrkorum till Calle Öst, mest känd från kapell och tältmöten – rör vi oss lite framåt i tiden. Därmed har Hällzon täckt in en epok från 1800-talets mitt fram till 1970-talet ungefär. Det handlar här om sånger som för bara några årtionden sedan betecknades som klassiker inom sin genre. I dag ställer jag mig frågan om någon under 35 år över huvud taget har hört dem. Med något undantag, till exempel Frostenssons välkända psalm Jesus från Nasaret, så sjungs de sällan eller aldrig i de gudstjänstmiljöer där unga människor rör sig och kommer därför snart vara helt bortglömda. Det kan man förstås beklaga eller se som en naturlig utveckling. Men visst gör det Hällzons arbete med att vårda och dokumentera den sångskatten till en värdefull historisk gärning. PINGST.SE NR 3 2011 MUSIK ANNAMARIA BERGQVIST Landa i din kärlek Davidmedia Davidmedia fortsätter att presentera nya intressanta förmågor. AnnaMaria Bergqvist är ett härligt tillskott med sin sköna Landa i Din kärlek. Skivan innehåller AnnaMarias egna låtar och ger lugn och en god harmoni. Matilda Samuelson medverkar som körledare och AnnaMarias duktiga musiker får fram ett stabilt och mjukt sound. Skivan har spelats rikligt sommaren 2011 hemma i vår stereo och den inledande låten, Landa i din kärlek är en bra inledning på en rakt igenom bra skiva. Flinka musiker och en bra producent vid namn Lars Ekberg lyfter AnnaMarias sånger väl och skivan kommer sannerligen spelas flitigt. AnnaMaria Bergqvist från Jönköping, lärare på Mariannelund och June kommer helt klart att höras på många ställen framöver och jag hoppas att mer musik snart landar från Bergqvist. HANNA STENLUND Du har fört mig ut ur mörkret TalkingMusic ”Nu är äntligen skivan här!” Så uttrycker sig Hanna Stenlund i konvolutet till sitt stora projekt som hon kallar Du har fört mig ut ur mörkret. Skivan är mycket personlig och Hannas egna sånger talar sitt tydliga språk till piano, saxofon och med hjälp av en rutinerad producent vid namn Lars ”Lisa” Andersson. Hanna Stenlund har en tydlig röst och glider på tonerna vilket ger en viss folkmusikkaraktär. Hannas tio sånger är som stilla böner om hopp, mod och kraft som ger lyssnaren PINGST.SE NR 3 2011 något tillbaka. Sångerna är ett uttryck för Hannas livsresa från uppväxten i Piteå och fram till nuet i Småland och ett liv fyllt av musik. Livet går upp och ner och Du har fört mig ut ur mörkret är en bra hjälp till alla som behöver ny kraft och mod till att kämpa på. HANNA ANDERSSON Surrender Hannaamusic En av de medverkande på höstens sång- och musikkonferens heter Hanna Andersson. Hennes skiva Surrender är riktigt bra. En rakt igenom välslipad skiva som har ett skönt gung och är mycket smakfullt producerad. Ser verkligen fram emot att höra några av dessa låtar i oktober. Musikerna backar upp Hannas soulklädda röst på ett förträffligt sätt. Kristian Selan, gitarrist i Bigstreet har som vanligt ett fantastiskt sound som får mig att tänka på både Crusaders och Casiopea. Hannas låtar är mestadels hemmagjorda med viss support av skivans producent David Thulin. Många riktigt snygga körarrangemang och musiker som smakfullt kompar på ett moget sätt. Vissa skivor är man glad över att få höra, flera gånger. Är också glad över att det finns en riklig variation och bred fantasi. Tack Hanna. CARL-OLOV HULTBY Kvar hos Dig Linx musi Hultby med sin härliga smådarriga stämma är en riktigt skön sångare! Sånger som tydligt vill förkunna och sätta toner till bibelordet brukar ibland tilldelas den finurliga benämningen förkunnande Följ det senaste inom det kristna musiklivet Text: PETER STOLPESTAD Mejla synpunkter till peter.stolpestad@pingst.se sång. Kvar hos Dig är skivan med det nygamla soundet, goa låtar till moderna musikers sköna sväng. Olle Junholms gitarrspel sätter rätt prägel. Många av sångerna är Carl-Olov Hultbys kompositioner och evangelisten kommer riktigt fram på skivan. Precis som Carl-Olov skriver så är det sånger att sjunga med i. Ensemblen får fram en karaktär som påminner om ett klassiskt väckelsemöte där akustisk gitarr och dragspel ger fin klang tillsammans med körstämmorna. Berra Karlssons steel- och dobrospel gör sig rätt på låtar som bland annat Det är saligt på Jesus få tro, en riktig höjdare från 1877 som är skriven av västmanlänningen Andreas Fernholm. BRONK Bronk 2 Prophone Bronk består av tre musikanter, Astner, Lindvall och Lindvall. Bandets andra skiva Bronk 2 innehåller elva rejält svängiga instrumentala låtar, de flesta skrivna av bandet själv. Gitarristen Staffan Astner glänser i full musikalisk frihet väl uppbackad av basisten Sven Lindvall och trumslagaren Per Lindvall. För mig går tankarna lite grann till gitarrherrar som Robben Ford, Michael Landau i bluesgenren men jag kan också höra att Bronk har en del inspiration från bland annat Steely Dan. Inledningslåten Mr Collins är nog en av mina favoriter och anger omedelbart bandets tydliga karaktär. Bröderna Lindvall är som vanligt tajta som en rak höger och Astner står för en glimrande uppvisning. Kan tänka mig att denna stjänrtrio måste vara rejält intressanta live. Musik att sörja till S ommaren 2011 var speciell. Tänker inte i första hand på alla utflykter med båten, de härliga joggingrundorna med hustrun eller de spännande badmintonmatcherna utan på sorgen, skräcken och de mörka dagarna som påverkade oss alla i samband med terrordådet i Oslo. Allt stannade av. Så även musiken, viss typ av musik i alla fall. Eftertanken blev viktig och musik utan ord blev det jag gärna ville höra och många med mig. Nu är jag en sådan som året om, oavsett tragedier eller katastrofer gärna lyssnar på Händel, Haydn, Bach eller Grieg men den 22 juli och en vecka framåt kände jag mig nästan illa berörd om någon spelade en låt med allt för glättig och glad karaktär. Jag ville ha moll. Jag önskade något tungt, allvarligt och något som kunde matcha känslorna och ledsamheten. Precis som när min pappa gick bort hösten 2010. Jag behövde musik för att sörja och för att minnas. JAG HAR VID ETT FLERTAL tillfällen tittat på Högmässan och Minneskonserten som gjordes i Norge strax efter den 22 juli. Självklart var det musikaliska uttrycket väldigt starkt och påtagligt. Högmässan inleddes med det stillastående verket Nimrod som är en del av engelsmannen Edvard Elgars mäktiga Enigmavariationer. Detta för att samla tankarna och sätta tydlig prägel. Den här gången tog Elgars musik tydligt tag i mig. Musiken och sorgen var på samma våglängd och Nimrod påverkade mig mer då än det någonsin gjort tidigare de gånger då jag själv varit med och framfört detta mäktiga verk. Tonerna beskrev sorgen utan ord. Högmässans musik var givetvis noga utvald liksom musiken på Minneskonserten en vecka senare. Norsk folkmusik varvat med klassiska verk var självklara ingredienser. Under ett antal dagar var det orgelmusik, stråkmusik och psalmer som kändes naturligt. Inte up-tempo gospel eller glada sånger. Varför? Kanske för att ord ibland blir överflödiga och inte räcker till. Kanske för att tonsättarna till vissa tyngre kompositioner just vill sätta toner till sorg och saknad. Efter inledningsmusiken på Högmässan så sjöng man psalmen Bliv kvar hos mig. Fantastisk text som gav alla hopp och förtröstan. Efter några dagar mot slutet av juli så återkom vardagen och musiken kunde varieras allt mer. För mig blev det så uppenbart att musik ibland hjälper mig att sätta ord på sorgen och så småningom hjälper mig att återfå hoppet. PETER STOLPESTAD Musikkonsulent Pingst Musiker Marinens Musikkår 29 FOLK Christoffer Lundgren tillträdde den 15 augusti en tjänst som pastor och föreståndare för Pingstförsamlingen i Mönsterås. Han kommer närmast från studier vid PTS och ÖTH. Peter Bernhardsson är från och med 1 september ny verksamhetsledare i Svenska Missionskyrkan/SMU i Östra Götalands distrikt. Han kommer närmast från en tjänst som vice föreståndare i Pingstkyrkan i Jönköping. Börje Svensson är från och med september vakanspastor i Ärla pingstförsamling på 50 procent, samt reser på kallelser i närområdet. Emma Eliasson är från och med i början av augusti ny ungdomspastor i pingstförsamlingen i Gävle. Hon har efterträtt Anna-Sara Bergwall, som nu är församlingens missionär i Nicaragua. Elin Hyving slutade som ungdomsledare i Södertälje pingstförsamling den 1 september. Anders Ahlenius har tackat ja till att bli ny föreståndare i pingstförsamlingen i Värnamo. Esgrim Rommel har börjat som pastor i samarbetsförsamlingen Följ folk i rörelse Mejla till ulrika.ramstrand@pingst.se Frikyrkan Gnesta. Han efterträder Elisabeth Morgonro, som börjat som pastor på Kronobergshäktet i Stockholm. Nyköping. Hon kommer från en tjänst som föreståndare för Missionsförsamlingen i Huskvarna. Martin Rudenlöv har anställts på 75 procent för att arbeta med det löpande insamlingsarbetet på Ibra. Pernilla Bergström är ny ungdomspastor i Grindtorpskyrkan Täby. Hon kommer från Åtvidaberg. Magnus Fållsten är sedan 15 augusti pastor i Pingstkyrkan i Upplands Väsby. Sandra Rudholm kommer från och med oktober att vikariera som programhandläggare på PMU och bland annat arbeta med Latinamerika. REKOMMENDATION. Vår pastor och föreståndare, Henrik Mjörnell, har betjänat vår församling under sju år, men slutar sin tjänst den 31 december i år. Han har under största delen av tiden haft tjänsten på deltid och därför parallellt varit anställd även i andra församlingar. De viktigaste uppgifterna för honom har varit predikan och bibelstudier. Han bidrar också med sång och musik i gudstjänster och andra samlingar. Som föreståndare visar han god administrativ förmåga. Henrik har haft tjänster i församlingar i andra samfund och en tid varit ordförande i Halmstads Kristna Råd och har därför ett brett kontaktnät. I detta sammanhang har han även engagerat sig i social verksamhet. Henrik söker nya uppdrag och vi vill varmt rekommendera honom och står gärna till förfogande för att svara på frågor och ge ytterligare information. Dag Bohlin avslutade den sista augusti sin tjänst som arbetsledare på PMU. Han ersätts under hösten av Maud Andersson. För styrelsen Björnstorpskyrkan Oskarström, Pingst Monica Gremyr och Gunnar Asteberg Christer Zethson, föreståndare i Pingstkyrkan Lund sedan 1996, avslutar sin tjänst i församlingen sommaren 2012. Daniel Pumba Johansson började den 1 september en tjänst som barn- och ungdomspastor i pingstförsamlingen i Mölndal. Markus Furingsten blir från och med oktober föreståndare för Pingstförsamlingens i Nynäshamn på halvtid. Han efterträder Kent Cramnell, som varit vakansföreståndare. Markus Furingsten kommer från en föreståndartjänst i Siljansnäs pingstförsamling. Anders Jansson, som varit föreståndare i Mölndal, blir från och med november pastor i Näsvikens pingstförsamling och kommer även att tjäna Elimförsamlingen i Buråker. Lisbeth Stigmyr började den 15 september en tjänst som pastor i Hjortensbergskyrkan i Sara Wiklöf avslutade den 31 augusti en tjänst som ungdomspastor i Vallhovskyrkan i Sandviken, där hon arbetat i tre år. Hon är öppen för ny församlingstjänst. Anders Wisth har anställts som kommunikationschef för Ibra, TV Inter och Pil, och från och med nästa år också ICBI. Tjänsten är på deltid. Helen Johansson är ny programhandläggare för Västafrika på PMU. Anna Maria Drew är ny programhandläggare för Asien på PMU. Missionsmöjligheter i arabvärlden Nå nationerna via media Oskar Lindén med familj. Har varit i tjänst tidigare i Aktion Ibrahims arbete åren 1997-2005. Kommer ansvara för utvecklingen av Radio Ibrahim och övrigt Internet-radio arbete samt planera och samordna produktion av radio- och TV-program och websidor. Utsändande: Botkyrka Pingstförsamling Aktuellt behov: 18 500 kr/mån Tidsperiod: sep 2011–aug 2014 Info: Sune.Elofson@pingst.se 070 550 33 50. 30 Församlingsplantering Niclas & Anne Collén med familj. Församlings- och missionstjänst. Ska leda uppföljningsarbetet av mediekontakter och samordna de olika nationella teamens verksamhet och även ansvara för utvecklingen av lärjungaträning och nya koncept för media och församlingsplantering. Utsändande: Charisma Höör Aktuellt behov: 20 000 kr/mån Tidsperiod: 1/1 2011–31/12 2014 Info: Bengt-ake.bengtson@ibra.se 070 37 36 055 Nå nationerna via Internet och IBRA Sarah & Hamid Madrass med familj. Har arbetat inom Aktion Ibrahim sedan slutet på 90-talet med media, uppföljning och församlingsplantering i huvudsak i Marocko. Flyttar nu till regionbasen för samordning och utveckling av uppföljningsarbetet och internetarbetet Utsändande: Lidköping Pingstförsamling Aktuellt behov: 17 500 kr/mån Tidsperiod: 1/7 2011–31/6 2014 Info: Bengt-ake.bengtson@ibra.se 070 37 36 055. PINGST.SE NR 3 2011 ÄR DIN FÖRSAMLING VIKTIG? Stötta den med kyrkoavgiften! 70% av avgiften går till den lokala församlingen. 30% går till det gemensamma arbetet i Pingst – fria församlingar i samverkan. Läs mer om Pingst kyrkoavgift på www.pingst.se POSTTIDNING B STORSAMLING. Manifestationen på Kadutustadion i Bukavu var den första där männen krävde ett slut på det systematiska sexuella våldet i Kongo. Guvernören för Syd-Kivu var på plats och fick ta emot ett manifest, där man också krävde slut på korruption samt fria och rättvisa val. FOTO: LARS KLINGSBO Manifestation mot våld i Bukavu I mitten av augusti trotsade omkring 3 000 afrikanska pingstvänner regn och blåst och tågade genom Bukavus gator för fred och försoning och mot det sexuella våldet. Manifestationen avslutades på Kadutustadion, där guvernören för Syd-Kivu fick ta emot ett manifest, där man också krävde slut på korruption samt fria och rättvisa val i landet. Manifestationen var ett inslag i en konferensvecka, som samlade ledare för pingströrelser i Öst- och Centralafrika, Ukiamka. Detta var andra gången som Ukiamka ställde sig bakom ett sådant här arrangemang, första gången var vid en manifestation för fred och frihet, som hölls i Juba inför valet i Sudan förra hösten. Tillsammans representerade de omkring sju miljoner pingstvänner i Tanzania, Kongo, Uganda, Södra Sudan, Kenya och Rwanda. Representanter från svenska pingstförsamlingar, PMU och Pingst fanns också på plats och en av konferenstalarna var pingstföreståndaren Pelle Hörnmark. En av veckans höjdpunkter var manifestationen, som ägde rum på onsdagseftermiddagen den 17 augusti. Budskapet handlade om fred och försoning och önskan om slut på det sexuella våldet. Manifestation var historisk, eftersom detta var första gången som män slöt upp och krävde ett slut på det systematiska sexuella våldet i landet, som blivit en del av krigföringen. Vid tidigare demonstrationer har endast kvinnor funnits med. Ansvar för mänskliga rättigheter I manifestet, som guvernören fick ta emot, sägs bland annat följande: ”Som kyrka är vi en del av samhället och har ett ansvar att stå upp för mänskliga rättigheter och att bekämpa varje brott mot dem. Det är ett ansvar vi delar med de demokratiskt valda ledarna i landet. Om vi som församlingsrörelse inte tidigare varit tillräckligt tydliga i de här frågorna vill vi nu visa vår solidaritet och att vi ställer oss bakom våra bröder och systrar i Demokratiska republiken Kongo. Vi står tillsammans och med gemensamma ansträngningar kan vi åstadkomma förändringar.” Innan manifestationen hölls ett seminarium med rubriken ”En röst åt de röstlösa”, där 100-tals ledare för den kongolesiska pingströrelsen, CEPAK, fanns på plats. Seminariet genomfördes under ledning av PMU och Margot Wallström talade till deltagarna genom en videohälsning. Detta var första gången som CEPAK som rörelse lyfte frågan om det sexuella våldet mot kvinnorna i regionen. Ett par unga kvinnor, som själva utsatts fanns med som talare och en av dem sa till de församlade kyrkoledarna: – Landet är fullt av män, men vi ser inte att vi får stöd av männen, vi känner oss övergivna. Chefsläkaren Denis Mukwege på Panzisjukhuset var en av talarna och han berättade om det han möter i sitt arbete. Han opererar kvinnor, som skadats svårt av våldtäkter. – Om vi inte gör något kommer en skam att vila över oss, sa han bland annat. Under konferensveckan pågick också en körtävling i samarbete med Ibra. Lokala körer från Bukavu framförde nyskrivna sånger med texter som fokuserade på innehållet i manifestet, det vill säga mänskliga rättigheter. Stor respons från kör Msafiri från Bukavu har varit ansvarig för körtävlingen. – Syftet var att sjunga ut ett budskap som handlar om det som pågår i landet, krig, korruption, sexuellt våld och orättvisor och hur vi som kyrka måste ta ansvar. Vi måste lyfta de mänskliga rättigheterna. Responsen från körerna var mycket stor och de skrev många fler sånger än vad som var möjligt att framföra. Körtävlingen kommer så småningom att resultera i en CD och en video med de bästa sångerna. De framfördes på swahili, franska och engelska. I en av sångerna sägs bland annat: ”Vi säger nej till folkmord, nej till hunger och nej till förnedring, i vems nam? I Jesu namn”. ULRIKA RAMSTRAND
© Copyright 2024