Kävlingeån vattenkontroll 2014 - Kävlingeåns vattenvårdsförbund
KÄVLINGEÅN 2014 Kävlingeåns vattenråd Uppdragsgivare: Kävlingeåns vattenråd Kontaktperson: Anna Olsson Tel: 046 - 35 52 51 E-post: anna.olsson2@lund.se Utförare: ALcontrol AB Projektansvarig: Caroline Svärd Rapportskrivare: Caroline Svärd Kvalitetsgranskning: Håkan Olofsson Kontaktperson: Caroline Svärd Tel. 076 - 527 40 27 E-post: caroline.svard@alcontrol.se Omslagsfoto: Station 19, Torpsbäcken-Övedsbäcken (Foto: ALcontrol AB) Tryckt: 2015-03-22 INNEHÅLL SAMMANFATTNING ............................................................................................................... 1 INLEDNING ............................................................................................................................. 3 Rapportens utformning ................................................................................................... 3 Undersökningarna .......................................................................................................... 4 Avrinningsområdet ......................................................................................................... 5 Föroreningsbelastande verksamhet .................................................................................. 6 RESULTAT OCH DISKUSSION................................................................................................... 7 Lufttemperatur och nederbörd ........................................................................................ 7 Vattenföring ................................................................................................................... 8 Hydrologi i Vombsjön...................................................................................................... 8 Fysikaliska och kemiska undersökningar..........................................................................10 Försurning .....................................................................................................................10 Syretillstånd och syretärande organiskt material (BOD7) ...................................................10 Kväve och fosfor ............................................................................................................11 Turbiditet (grumlighet) ...................................................................................................16 Suspenderat material (slamhalt)......................................................................................17 Föroreningsbelastande verksamheter ..............................................................................17 Transporter och arealspecifik förlust ...............................................................................19 Kävlingeå-projektet........................................................................................................24 REFERENSER ..........................................................................................................................26 BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4 Analysparametrarnas innebörd ..............................................................................27 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar........................................................33 Föroreningsbelastande verksamheter .....................................................................43 Vattenföring, transporter och arealspecifik förlust ..................................................45 Kävlingeån 2014 - Sammanfattning SAMMANFATTNING Väder och vattenföring Årsnederbörden år 2014 var 810 mm i Lund, vilket var ca 22 % mer än normalt. Årsmedeltemperaturen var 10,2 °C, vilket var 2,3 grader mer än normalt (d.v.s. medeltemperaturen 19613 1990). Årets medelvattenföring i Kävlingeån - Högsmölla (10,5 m /s) var något mindre än för 3 perioden 1976-2013 (11,3 m /s) men flöden över de normala uppmättes i oktober och december. Vattenkemi Markerna i avrinningsområdet är kalkrika och det föreligger ingen risk för försurning. pH-värdet varierade under året mellan 7,5 och 9,0. Förhöjda pH-värden under sommarmånaderna i Vombjsön och utloppet från Sövdesjön berodde på algblomning. Vid flertalet provtagningar bedömdes vattnet som syrerikt (>7 mg/l). Under sommarmånaderna förekom dock måttligt syrerika förhållanden vid flera stationer och i Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19) var vattnet svagt syrerikt i augusti. Årsmedelhalterna av kväve bedömdes vid flertalet stationer som mycket höga. Undantagen var Bråån - Ellinge golfbana (53A) och Bråån - Gamla landsvägsbron vid Örtofta Kyrka (stn 27A), Sularpsbäcken - Nedströms S:a Sandby reningsverk (stn 33) samt Tranåsbäcken -Vid utloppet till Tolångaån (stn 51) där de bedömdes som extremt höga. De enskilt högsta halterna (9200 µg/l) uppmättes i Bråån - Ellinge golfbana (stn 53A) följt av Sularpsbäcken – Nedströms S:a Sandby reningsverk (stn 33) där även årsmedelhalten var den högsta (6400 µg/l). De högsta kvävehalterna uppmättes generellt i slutet av året, oktober till och med december samt även i början av året i januari och februari, och sammanföll med stora nederbördsmängder och höga flöden. De lägsta årsmedelhalterna av kväve uppmättes i Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån (stn 35) och I utloppet från Sövdesjön (stn 50) samt i Vombsjöns utlopp (stn 17). Lägre närsaltshalter är vanligt efter större sjöar där partiklar sedimenterar och näringsämnen binds upp i plankton och omgivande växlighet. Årsmedelhalten av fosfor var extremt hög i Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19) och i Vollsjöån Nedströms Vollsjö (stn 23). Vid flertalet övriga stationer bedömdes årsmedelhalten som mycket hög, med undantag av Vombsjöns utlopp (stn 17) där den var hög. Fosfor är partikelbundet och halten i vattendragen ökade generellt vid höga flöden i samband med stora nederbördsmängder vilket framförallt var tydligt i oktober. Årsmedelhalten av fosfor år 2014 var överlag lägre jämfört med årsmedelvärdet för perioden 1990/98-2014 vid stationerna i Kävlingeåns huvudfåra, Vombsjöns utlopp, Sularpsbäcken och i Klingavälsån medan de generellt var högre i Björkaån och Bråån. I Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19) var dock medelhalten de högsta som uppmätts sedan 1998, vilket berodde på extremt höga fosforhalter i augusti och oktober (320 µg/l respektive 340 µg/l). Föroreningsbelastande verksamheter Sammanlagt släppte de kommunala avloppsreningsverken och andra verksamheter i området ut ca 173 ton kväve, ca 2,2 ton fosfor och ca 35 ton BOD till Kävlingeån och dess biflöden under året. Detta innebar att andelen fosfor och kväve till havet som härstammade från reningsverken uppgick till ca 10 respektive 12 % och för BOD ca 4 %. 1 Kävlingeån 2014 - Sammanfattning Transporter och arealspecifika förluster Den totala kväve- och fosfortransporten i Kävlingeån till havet under året blev 1470 respektive 21 ton, vilket var jämförbart respektive högre än år 2013 samt mindre än medeltransporten för perioden 1988-2013. Transporten av BOD (597 ton) var högre än de två föregående åren men mindre än medeltransporten för perioden 2002-2013. Den arealspecifika förlusten för fosfor år 2014 var hög vid samtliga stationer förutom vid Vombsjöns utlopp (stn 17) där den var måttligt hög. För kväve var förlusterna mycket höga i Björkaån – Före utloppet i Vombsjön (stn 20) och Bråån – Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka (stn 27A) medan de var höga vid övriga stationer. Treårsmedelvärdet för förlusterna av både fosfor och kväve följde samma bedömning. Tillstånd vattenkvalitet Nedanstående klassning av syre-, närings-, ljus- och försurningstillstånd följer Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913). För klassificeringsgränser, se tabell på sida 35. Tabell 1. Klassning av vattenkvalitet enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) i Kävlingeån och dess biflöden. För klassificeringsgränser se tabell på sida 35 Stn 3 17 20 27A 35 Område Syretillstånd Näringstillstånd Ljusförhållande Försurningsarealspecifik förlust tillstånd min 2012-2014 medel 2014 min 2014 medel 2012-2014 syrgashalt fosfor kväve grumlighet pH mg/l kg P/ha år kg N/ha år FNU Kävlingeån, Högsmölla* 6,0 0,16 12 4,0 7,8 Vombsjön utlopp 5,7 0,14 6,3 4,0 7,8 Björkaån 5,9 0,18 16 7,3 7,9 Bråån 0,15 0,19 19 4,8 7,8 Klingavälsån 6,4 0,16 6,6 6,0 7,8 * beräkningar av näringstillstånd är gjorda för Kävlingåns mynning i havet. Utsläpp av rödbetsvatten från Orkla Foods i december Under vecka 49 år 2014 skedde ett utsläpp av rödbetsvatten från Orkla Foods till Långakärr söder om Eslöv. Bäcken som leder vattnet därifrån mynnar i Bråån. Provpunkt 53A (Bråån – Ellinge golfbana) ligger strax nedströms och provtogs i december. Kvävehalten vid stn 53A i december var den högsta som uppmätts under året, men det berodde sannolikt inte på utsläpp av rödbetsvattnet, utan snarare på avrinning från omgivande marker i samband med mycket nederbörd. Syrgashalten skulle kunna tänkas påverkas av utsläpp av organiskt material, vilket antas finnas i utsläpp av rödbetsvatten, men halten var normal och det var även BOD7-halten. 2 Kävlingeån 2014 - Inledning INLEDNING På uppdrag av Kävlingeåns vattenvårdsförbund utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Kävlingeån sedan 2012. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 2014. Undersökningarna har utförts i enlighet med kontrollprogrammet för samordnad recipientkontroll i Kävlingeåns vattenvårdsförbund, från år 2011. År 2014 omfattade programmet undersökningar av vattenkemi. Följande personer har deltagit i 2014 års kontroll av Kävlingeån: • Marie Petersson, ALcontrol Malmö – provtagning i rinnande vatten, • Fredrik Fagerberg, ALcontrol Malmö – provtagning i rinnande vatten, • Tjänstemän vid kommuner och företag – uppgifter om utsläpp till vatten, • Caroline Svärd, ALcontrol Linköping – projektledning och rapportskrivning, • Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad – kvalitetsgranskning av rapport och framtagande av GIS-kartor. Riksdagen har fastställt 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål och ca 70 nationella delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 2020). De nationella miljökvalitetsmål som främst berör sjöar och vattendrag är: ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Ingen övergödning”, ”Bara naturlig försurning” och ”Giftfri miljö”. För att kunna nå målen är det viktigt att känna till tillståndet i miljön. Naturvårdsverket har tidigare i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen där målet är att: • åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde, • relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet till belastande utsläpp och förväntad bakgrund, • belysa utsläppens effekter i vattenområdet, • ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Rapportens utformning I rapportens huvuddel presenteras resultaten kortfattat. Analysresultat och metodik för vattenkemi är placerade i bilagor liksom en mer ingående presentation av de biologiska undersökningarna med metodik, artlistor och lokalbeskrivningar de år då biologiska undersökningar ingår i programmet. Även flödesdata och månadsvisa transporter återfinns i bilagorna. 3 Kävlingeån 2014 - Inledning Undersökningarna Undersökningarna år 2014 utfördes i enlighet med kontrollprogrammet från år 2011. Undersökningarna är avsedda att beskriva den samlade påverkan i Kävlingeåns avrinningsområde. I kontrollprogrammet ingår totalt 14 provtagningspunkter (Karta 1). Vilka undersökningar som utförts vid respektive provtagningspunkt framgår av Tabell 1. Under år 2014 utfördes endast analyser av fysikaliska och kemiska parametrar inom ramen för den samordnade recipientkontrollen. Samtliga provtagningsmoment har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Samtliga fysikaliska och kemiska analyser har utförts av ALcontrol AB. Samtliga analyser har utförts av ett SWEDAC ackrediterat laboratorium i enlighet med gällande standard. Karta 1. Kävlingeåns avrinningsområde med provtagningspunkter och vattenföringsstationer. © Lantmäteriet Dnr R57184_150001. 4 Kävlingeån 2014 - Inledning Avrinningsområdet Kävlingeåns avrinningsområde (Karta 1) är det tredje största avrinningsområdet i Skåne län och berör nio kommuner: Lund, Lomma, Kävlinge, Eslöv, Höör, Hörby, Sjöbo, Tomellilla och Ystad. Avrinningsområdet omfattar 1200 km2 och består till ca 56 % av jordbruksmark, 15 skog, 2 % vatten, 10 % betesmark och 17 % övrig mark (SCB, 2005). Det mest intensiva jordbruket finns längs med huvudfåran mellan Vombsjön och havet, utmed Bråån i norr samt runt Vollsjö i öster. Mer extensivt jord- och skogsbruk finns framförallt i området södra del. Området är samtidigt mycket varierat med lövskogsklädda åsar och branta sluttningar ner mot huvudfåran. De största biflödena är Bråån i norr, Klingavälsån i söder och Björkaån i öster. Större sjöar är Vombsjön, Krankesjön, Ellestadssjön, Snogeholmssjön och Sövdesjön. Avrinningsområdet har ca 70 000 (SCB, 2005) invånare, varav ca 75 % bor i de större tätorterna i området t.ex. Sjöbo, Eslöv, Kävlinge, Flyinge och Södra Sandby. Tabell 2. Undersökningsprogram och provtagningspunkter i Kävlingeåns avrinningsområde. Heltalen anger hur många gånger per år provtagning av fys/kem sker. Bottenfauna provtas vart tredje år (1/3) och senast år 2012 Nr Namn Delavrinningsområde 3 10 17 19 Kävlingeån - Högsmölla uppströms dammen Kävlingeån - Örtofta uppströms landsvägsbron Vombsjöns utlopp Torpsbäcken – Övedsbäcken Kävlingeån huvudfåran Kävlingeån huvudfåran Vombsjön Torps- / Övedsbäcken 20 22 23 51 52 Björkaån - Före utloppet i Vombsjön Björkaån - Vid Eggelstad Vollsjöån - Nedströms Vollsjö Tranåsbäcken - Vid utloppet till Tolångaån Djurrödsbäcken - Vid utlopp till Tolångaån Björkaån Björkaån Björkaån Björkaån Björkaån Koordinater Fys/kem Bottenfauna 618681-132873 618613-133903 617667-135845 617424-136301 12 + 52* 6 12 6 1/3 617216-136348 6170265 -1374782 617390-137269 616995-137553 617230-136760 12 1/3 1 Bråån Bråån 618995-134294 618721-133950 6 12 33 Sularpsbäcken - Nedströms S:a Sandby reningsverk Sularpsbäcken 618179-134559 6 35 Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån 50 Klingavälsån - I utloppet från Sövdesjön Klingavälsån Klingavälsån 617658-135704 616412-136417 12 6 53A Bråån - Ellinge golfbana 27A Bråån - Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka * Månadsprovtagning (12) samt veckovis provtagning en given dag varje vecka. 5 6 6 6 1/3 1/3 Kävlingeån 2014 - Inledning Föroreningsbelastande verksamhet Inför framtagandet av denna rapport har respektive kommun/verksamhet fått tillfälle att rapportera in uppgifter om förorenande verksamhet inom Kävlingeåns avrinningsområde. I bilaga 3 finns en sammanställning av inrapporterade uppgifter. Kvävlingeån påverkas, liksom andra vattensystem, av diffusa utsläpp som härrör från jord- och skogsbruk samt lufttransporterade föroreningar. De punktkällor som påverkar vattnet inom Kävlingeåns avrinningsområde redovisas i bilaga 3. Utsläpp från enskilda avlopp och avloppsreningsverk tillför framför allt fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen. Påverkan från enskilda avlopp är ofta betydande, men svåra att uppskatta. Från luften sker främst en tillförsel av näringsämnen och försurande ämnen, som härrör från industrier och trafik. Skogs- och jordbruk ger ett tillskott av syretärande ämnen i form av humus samt näringsämnen. År 1995 startade Kävlingeåprojektet på initiativ av kommunerna inom avrinningsområdet. Syftet har varit att minska miljöproblemen i vattendraget genom att minska transporterna av näring till havet från framförallt jordbruket. Sedan projektet startade har ca 360 ha nya våtmarksområden skapats. Våtmarker renar vattnet från bland annat näringsämnen och projektet har resulterat i en minskning av transporterna av både kväve och fosfor till havet, se sida 25. 6 Kävlingeån 2014 – Resultat RESULTAT OCH DISKUSSION Lufttemperatur och nederbörd Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd är hämtade från SMHI:s meteorologiska station i Lund. Medeltemperaturen över den normala samtliga månader med störst temperaturöverskott i juli Årsmedeltemperaturen i Lund år 2014 var 10,2 °C, vilket var 2,3 grader varmare än normalt (d.v.s. medeltemperaturen 1961-1990). Samtliga månader hade en medeltemperatur över den normala. Störst temperaturöverskott förekom i juli men även i februari till och med april samt i november var det ovanligt varmt (> 3,0 °C varmare än normalt). Övriga månader varierade temperaturen mellan 0,4-2,6 °C över den normala. Mer nederbörd än normalt under året och mest föll det i augusti, oktober och december Årsnederbörden år 2014 var 810 mm i Lund, vilket var ca 22 % mier än normalt (medelårsnederbörden 1961-1990). Mer nederbörd än normalt kom det framförallt i augusti, oktober och december då det kom ungefär dubbel så mycket eller mer nederbörd än normalt. Men även februari och maj var nederbördsrika månader jämfört med snittet. I september och november föll endast 29 respektive 27 mm nederbörd, viket var 45 respektive 39 % av normal nederbördsmängd (Figur 2). Övriga månader var nederbördsmängden förhållandevis normal. 20 250 15 200 264 mm 2014 max min 1961-90 10 150 5 100 0 -5 -10 -15 J F M A M J J A S O N D 50 2014 max min 1961-90 0 J Figur 1. Månadsmedeltemperaturer år 2014 vid SMHI:s klimatstation i Lund i jämförelse med medelvärdet för åren 1961-90. De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsvärde sedan 1901. F M A M J J A S O N D Figur 2. Månadsnederbörden (mm) år 2014 vid SMHI:s klimatstation i Lund i jämförelse med medelvärdet för åren 1961-90. De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsvärde sedan 1901. 7 Kävlingeån 2014 – Resultat Vattenföring Mindre årsmedelvattenföring än normalt Årsmedelvattenföringen år 2014 i Kävlingeån - Högsmölla var 10,5 m3/s, vilket var något mindre än medelvattenföringen 19763 2013 som var 11,3 m /s (Figur 4). Vattenföring (m3/s) 25 20 Högre flöden än normalt i oktober och december, men lägre under vår/högsommar Flöden markant över de normala förekom i oktober och december då vattenföringen var ca 60 respektive 30 % större än normalt (d.v.s medelvattenföringen i januari 19762013, Figur 3 och Figur 5). Det föll däremot ovanligt lite nederbörd jämfört med normalt i mars och april samt juli till och med september, ca 55-65 % av normal nederbördsmäng, vilket gav låga flöden. 15 10 5 0 J F M A M J J A S O N D Figur 3. Månadsmedelvattenföringen år 2014 (staplar) och normal månadsmedelvattenföring 1976-2013 (linje) i Kävlingeåns avrinningsområde vid Högsmölla. Den höga vattenföringen i oktober och december sammanföll med stora nederbördsmängder (Figur 2). Mycket regn i augusti orsakade dock inga höga flöden i Kävlingeån - Högsmölla då det avslutade en period av torrt väder. Stora nederbördsmängder under sommarhalvåret tenderar att snabbt tas upp av mark och växtlighet samt avdunstar och orsaka mer sällan höga flöden. 3 Vattenföring (m /s) 20 15 10 5 2014 2012 2010 2008 2006 2004 2002 2000 1998 1996 1994 1992 1990 1988 1986 1984 1982 1980 1978 1976 0 Figur 4. Årsmedelvattenföringen åren 1976-2014 (staplar) och normal årsmedelvattenföring/medelvärde 1990-2013 (linje) i Kävlingeåns avrinningsområde vid Högsmölla. Hydrologi i Vombsjön Sydvatten AB tappar vatten från Vombsjön till Kävlingeån och medeltappningen år 2014 uppgick till 3,7 m3/s, vilket endast var något högre än de två föregående åren (3,4 respektive 3,5 8 Kävlingeån 2014 – Resultat 3 3 m /s) men något lägre än år 2011 (4,1 m /s). Perioder med hög tappning förekom framförallt i januari och februari samt i december (Figur 6). Den högsta tappningen under året noterades 25 december (32,5 m3/s). Längre perioder (>1 dag) av minitappning (>0,5 m3/s) förekom i mars till och med april samt i augusti, oktober och december. Vattenståndet i Vombsjön den 1 januari år 2014 var +19,9 meter över havet (m.ö.h). Årets högsta vattenstånd noterades 26-28 januari och 24-28 december, +21,1 m.ö.h, vilket översteg dämningsgränsen (+20,9 m.ö.h). Lägst vattenstånd var det den 16-19 oktober (+18,8 m.ö.h.). Sammantaget var vattenståndet högst under perioden slutet av januari till mitten av juni (månadsmedel ≥ 20,4 m.ö.h) med en kortare perioder av lägre vattenstånd i februari och i mars. Likaså var vattenståndet högt i slutet av oktober och början av november liksom i slutet av december. Under perioden juni till mitten av oktober minskade vattenståndet stadigt innan det återigen ökade i samband med rikligt med nederbörd (Figur 6). Amplituden under året var 2,29 m. Vattenföring (m3/s) 180 Dygnsmedelvattenföring vid Högsmölla 2014 Dygnsmedelvattenföring 2014 Dygnsmedelvattenföring 1976-2013 Högsta dygnsmedelvattenföring 1976-2013 Lägsta dygnsmedelvattenföring 1976-2013 160 140 120 100 80 60 40 20 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 5. Dygnsmedelvattenföring år 2014 i Kävlingeåns avrinningsområde i Kävlingeån – Högsmölla, jämfört med normal, högsta och lägsta dygnsmedelvattenföring för perioden 1976-2013. Vattenföring (m3/s) m.ö.h Tappning ur Vombsjön (m3/s) 70 Vattenstånd i Vombsjön (m.ö.h) 21,5 60 Flöde Högsmölla (m3/s) 21,0 20,5 50 20,0 40 19,5 30 19,0 20 18,5 10 18,0 0 17,5 jan feb mar apr maj jun jul 3 aug sep okt nov dec Figur 6. Dygnsmedelvattenföring (m /s) år 2014 i Kävlingeåns avrinningsområde i Kävlingeån - Högsmölla, tappning ur Vombsjön till Kävlingeån samt vattenstånd i Vombsjön (m.ö.h). 9 Kävlingeån 2014 – Resultat Fysikaliska och kemiska undersökningar Nedan presenteras analysresultat för Kävlingeån år 2014. Bedömningarna grundar sig på Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag (Rapport 4913). Analysparametrarna finns förklarade i bilaga 1 tillsammans med samtliga resultat och metodbeskrivningar. Försurning Vattnets surhetsgrad anges som pH-värde. När pH-värdet understiger 6,0 finns risk för skador på vattenlevande organismer. Bland annat störs känsliga fiskars (t.ex. öring och mört) reproduktion vid pH-värde strax under 6,0. Genom att surhetstillståndet även bestämmer förekomstform för många metaller, påverkas organismerna även indirekt. Förhöjda pH-värden i samband med algblomning Markerna i Kävlingeåns avrinningsområde är kalkrika och pH-värdena har under året varierat mellan 7,5 och 9,0 och bedöms enligt Naturvårdsverket bedömningsgrunder (Rapport 4913, 1999) som nära neutrala. Förhöjda pH-värden noterades i Vombsjöns utlopp (stn 17) i augusti (8,5) och september (8,6) och i Klingavälsån - I utloppet från Sövdesjön (stn 50) i framförallt juni (8,9) och augusti (9,0) men pH-värdet var även högt i april (8,7). I stn 50 sammanföll de höga pH-värdena med hög turbiditet/grumlighet liksom det även gjorde i Vomsbjöns utlopp (stn 17) i framförallt augusti, men i stn 50 även i april och juni, vilket indikerar algblomning. pH-värdet kan ofta ses öka vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen och förekomsten av alger ökar vattnets grumlighet. Vid provtagningen i augusti observerades kraftig algblomning av provtagaren. Höga pH-värden kan även öka andelen ammoniak i vattnet och där med vattnets giftighet. Andelen ammonium som omvandlas till ammoniak beror på pH-värdet och temperatur. Ju högre pH-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster och Lloyd 1982). För ytterliggare kommentar se under rubriken Kväve och Fosfor. Syretillstånd och syretärande organiskt material (BOD) Syrehalten anger mängden syre som är löst i vatten. Riktvärdet för syre i laxfiskvatten är 7 mg/l och 5 mg/l i andra fiskvatten (SFS 2001:554). Höga halter organiskt material såsom humus och växtdelar kan leda till dåliga syreförhållanden om nedbrytningsaktiviteten är hög och syresättningen av vattnet är låg. Extra känsligt blir det när vattentemperaturen är hög. Då ökar nedbrytningen samtidigt som syrets lösningsförmåga i vattnet minskar. Generellt syrerika förhållanden men lägre syrehalter på flera platser i framförallt augusti Vid flertalet provtagningar bedömdes vattnet som syrerikt (>7 mg/l). Undantagen var flera stationer i augusti där det var måttligt syrerikt (Kävlingeån – Örtofta uppströms landsvägsbron (stn10), Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19), Björkaån - Före utloppet i Vombsjön (stn 20), Djurådsbäcken – Vid utloppet till Tolångaån (stn 52), Bråån - Ellinge golfban (stn 53A) och Bråån – Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka (stn 27A) samt Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån 10 Kävlingeån 2014 – Resultat (stn 35). I Kävlingeån – Örtofta uppströms landsvägsbron (stn 10) var vattnet måttligt syrerikt även i juni och oktober och i Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19) svagt syrerikt i juni. I Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) var vattnet måttligt syrerikt i juli (Figur 7). I Björkaån - Före utloppet i Vombsjön (stn 20) och Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån (stn 35) i juni liksom i Bråån - Ellinge golfbana (stn 53 A) i april samt i Klingavälsån – I utloppet från Sövdesjön (stn 50) i april, augusti och oktober noterades förhöjd syremättnad (> 110 %). En förhöjd syremättnad är ofta ett tecken på pågående algblomning då syre produceras vid algernas fotosyntes. Högst var syremättnaden i Klingavälsån – I utloppet från Sövdesjön (stn 50) i juni och augusti (146 respektive 120 %), i augusti observerades även pågående algblomning. Vid de tillfällen då hög syremättnad uppmättes noterade även de högsta eller näst högsta pH-värdet, vilket även det är en indikation på algblomning. 12 Syrehalt (mg/l) 10 8 6 4 2 0 3 10 17 19 20 23 51 52 53A 27A 33 35 50 Figur 7. Årslägsta syrehalter i Kävlingeåns avrinningsområde år 2014 (staplar). Den streckade linjen visar gränsen mellan svagt syretillstånd och måttligt syrerikt tillstånd. Över heldragen linje råder syrerikt tillstånd. Förhöjda BOD7 –värden vid vissa stationer, högst var halter vid utloppet från Sövdesjön (stn 50) BOD7 är ett mått på vattnets biologiska syreförbrukning. Det anger mängden syre som åtgår vid biologisk nedbrytning av provet. De uppmätta BOD7 -halterna år 2014 varierade mellan < 0,5 till 7,3 mg/l. De högsta halterna uppmättes i Klingavälsån – I utloppet från Sövdesjön (stn 50) i april, juni och augusti, i Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån (stn 35) i april (5,8 mg/l) och i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) i december (5,8 mg/l). Kväve och fosfor Ett näringsrikt tillstånd skapas av tillförsel av växtnäringsämnena fosfor och kväve till sjöar och vattendrag. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten. En stor del är partikelbundet och fastläggs i sjöarnas sediment. Fosfor sprids till vattenmiljöer främst genom jordbruket och till viss del från enskilda avlopp, industrier, fiskodlingar och reningsverk. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödning av våra hav. Kväve tillförs genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jordbruk och skogsbruk samt utsläpp av enskilt och kommunalt avloppsvatten. Punktkällornas påverkan på halterna av närsalter i Kävlingeån redovisas i avsnittet om transporter och arealspecifik förlust. 11 Kävlingeån 2014 – Resultat Mycket höga årsmedelhalter av kväve vid flertalet stationer år 2014 Årsmedelhalterna av kväve bedömdes vid flertalet stationer som mycket höga. Undantagen var Bråån - Ellinge golfbana (stn 53A) och Gamla landsvägsbron vid Örtofta Kyrka (stn 27A), Sularpsbäcken – Nedströms S:a Sandby reningsverk (stn 33) samt Tranåsbäcken - Vid utloppet till Tolångaån (stn 51) där den bedömdes som extremt hög (Figur 8 och Karta 2). De enskilt högsta halterna (9200 µg/l) uppmättes i Bråån - Ellinge golfbana (stn 53A) följt av Sularpsbäcken - Nedströms S:a Sandby reningsverk (stn 33; 9100 µg/l) där även årsmedelhalten var den högsta (6400 µg/l). De högsta kvävehalterna uppmättes generellt i slutet av året, oktober till och med december, samt även i början av året, januari och februari. De förhöjda halterna sammanfaller med stora nederbördsmängder och höga flöden vilket orsakade erosion av omgivande marker och urlakning av kväve. De lägsta årsmedelhalterna av kväve i avrinningsområdet uppmättes i Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån (stn 35) och I utloppet till Sövdesjön (stn 50) samt i Vombsjöns utlopp (stn 17). Låga kvävehalter är vanligt efter större sjöar där partiklar sedimenterar och näringsämnen binds upp av växter och plankton. 14000 Totalkväve (µg/l) 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 3 10 17 19 20 23 51 52 53A 27A 33 35 50 Figur 8. Årsmedelvärden för totalkvävehalterna i Kävlingeåns avrinningsområde år 2014. Den streckade linjen markerar gränsen mellan höga och mycket höga halter. Över den heldragna linjen är halterna extremt höga. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för totalkväve under perioden 1990/98-2014 som min-/maxlinjer samt medelvärden för samma period som krysstecken. Generellt jämförbara eller lägre årsmedelhalter av kväve jämfört med perioden 1990/98-2014 Årsmedelhalterna av kväve år 2014 var överlag lägre eller jämförbara med årsmedelvärdet för perioden 1990/98-2014 (Figur 8). Störst var skillnaden i Sularpsbäcken – Nedströms S:a Sandby reningsverk (stn 33) och i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) där kvävehalten var knappt 20 % lägre än årsmedelvärdet för perioden 1998 respektive 1990 till 2014. Markant högre årsmedelhalter än normalt (+17 %) uppmättes i Tranåsbäcken – Vid utloppet till Tolångaån (stn 51). De högsta ammoniumkvävehalterna, vilka bedömdes vara måttligt höga, uppmättes i utloppet från Klingavälsån – I utloppet från Sövdesjön (stn 50) i december (430 µg/l), Bråån – Gamla landsvägsbron Örtofta kyrka (stn 27A) i oktober (350 µg/l), Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån (stn 35) i januari (240 µg/l) samt i Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19) i augusti (220 µg/l). I övrigt var halterna låga eller mycket låga. 12 Kävlingeån 2014 – Resultat Karta 2. Kvävetillstånd i Kävlingeåns avrinningsområde år 2014. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). © Lantmäteriet Dnr R57184_150001. Höga halter av ammoniumkväve är generellt en indikation på utsläpp av avloppsvatten eller gödselpåverkan. Provpunken i Sularpsbäcken – Nedströms S:a Sandby reningsverk (stn 33) brukar vanligtvis ha de högsta ammoniumkvävehalterna, men så var inte fallet år 2014. 1200 Ammonimkväve (µg/l) 5243 µg/l 1000 800 600 Höga ammoniumkvävehalter kan påverka livet i vattendrag, dels genom direkt giftverkan och dels genom att det förbrukas stora mängder syre vid omvandling till nitrat. Förordningen om miljökvalitetsnormer för fiskoch musselvatten (SFS 2001:554) anger ammoniakhalter som riktvärde och gränsvärde på 0,005 respektive 0,025 mg/l. Vid rådande pH-värden och temperatur överskreds riktvärdet vid stationerna 53A och 35 i juni, 27A i mars och oktober samt 50 i oktober och december år 2014. 400 200 3 10 17 19 20 23 51 52 53A 27A 33 35 50 0 Figur 9. Årsmedelvärden för ammonimkvävehalter i Kävlingeåns avrinningsområde år 2014. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för totalkväve under perioden 1990/98-2014 som min-/maxlinjer samt medelvärden för samma period som krysstecken. Extremt hög årsmedelhalt av fosfor i stn 19 (Torpsbäcken - Övedsbäcken) och stn 23 (Vollsjöån) Årsmedelhalten av fosfor var extremt hög i Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19) och i Vollsjöån Nedströms Vollsjö (stn 23). Vid flertalet övriga stationer bedömdes årsmedelhalten som mycket hög, med undantag för i Vombsjöns utlopp (stn 17) där den var hög (Karta 3 och Figur 10). Fos- 13 Kävlingeån 2014 – Resultat for är partikelbundet och halten i vattendragen ökar generellt vid stora nederbördsmängder vilket leder till ökad avrinning från omgivande marker. Vid Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19) var årsmedelhalten av fosfor den högsta sedan år 1998 Årsmedelhalten av fosfor år 2014 var överlag lägre jämfört med årsmedelvärdet för perioden 1990/98-2014 vid stationerna i Kävlingeåns huvudfåra, Vombsjöns utlopp, Sularpsbäcken och i Klingavälsån medan den generellt var högre i Björkaån och Bråån. Undantaget var Torpsbäcken - Övedsbäcken (stn 19) där medelhalten var den högsta som uppmätts sedan 1998 då tidsserien i denna rapport började. De extremt höga fosforhalterna som uppmättes i augusti och oktober (320 respektive 340 µg/l) vid stationen var likaså de högsta som noterats. I oktober förklaras den höga halten av stora nederbördsmänger och höga flöden. Vattnet var även starkt grumligt (46 FNU) och det var den näst högsta turbiditeten som uppmätts vid stationen. Även provtagarna kommenterade den höga partikelhalten i vatten vid provtagningstillfället. I augusti var nederbörden och flödet litet, liksom turbiditeten. Fosfatfosforhalten var däremot förhöjd (290 µg/l) liksom ammoniumkvävehalten (220 µg/l) vilket kan bero på koncentrationseffekt av utsläpp vid låga flöden. Högst fosforhalter under oktober, men vid vissa stationer även i juni och augusti Vid flera stationer uppmättes den högsta fosforhalter i framförallt oktober vilket berodde på stora nederbördsmängder och följaktligen höga flöden. Ovanligt hög turbiditet uppmättes samtidigt vid stationerna vilket också påvisade att stor avrinning skedde från omgivande marker. Näst efter oktober noterades extremt höga fosforhalter även i juni och augusti Torpsbäcken Övedsbäcken (stn 19), stationerna i Bråån (27A och 53 A) samt i Djurrödsbäcken – Vid utloppet till Tolångaån (stn 52) endast i juni och Vollsjöån – Nedströms Vollsjö (stn 23) endast i augusti. Förklaringen är sannolikt koncentrationseffekt då flödet under sommaren var mycket lågt. De lägsta fosforhalterna uppmättes generellt under våren och framförallt i april vid flertalet stationer. I Vombsjöns utlopp (stn 17) och i Klingavälsån – I utloppet från Sövdesjön (stn 50) var fosforhalten även låg under sommaren då upptaget av fosfatfosfor av plankton och omgivande växtlighet är stor. Totalfosfor (µg/l) 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 3 10 17 19 20 23 51 52 53A 27A 33 35 50 Figur 10. Årsmedelvärden för totalfosforhalt i Kävlingeåns avrinningsområde år 2014. Den streckade linjen markerar gränsen mellan hög och mycket hög halt. Över den heldragna linjen är halten extremt hög. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för totalfosfor under perioden 1990/98-2014 som min-/maxlinjer samt medelvärden på samma period som krysstecken. 14 Kävlingeån 2014 – Resultat Karta 3. Fosfortillstånd i Kävlingeåns avrinningsområde år 2014. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). © Lantmäteriet Dnr R57184_150001. Den flödesviktade medelvärdena för kväve och fosfor i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) var 4,4 respektive 0,063 mg/l år 2014. Sett till perioden 2002-2014 visar medelfosforhalten ingen tydlig trend, medan kvävehalten visar något minskande halter (Figur 11). Fosforhalten år 2014 högre jämfört med år 2013 men lägre jämfört med föregående treårsperiod (2010-2012). Sett till perioden 1988-2014 finns dock en tendens till minskande halter för både kväve och fosfor. Flödesviktade kvävehalter Högsmölla 2014 mg/l Flödesviktade fosforhalter Högsmölla 2014 A mg/l 6 0,10 5 0,08 4 0,06 B 3 2014 2012 2013 2011 2010 2008 2009 2007 2006 2004 2005 2002 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 0,00 2004 0 2003 0,02 2002 1 2003 0,04 2 Figur 11. Flödesviktade kväve- och fosforhalter i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) i Kävlingeåns avrinningsområde under perioden 2002-2014. 15 Kävlingeån 2014 – Resultat Turbiditet (grumlighet) Vattnets grumlighet (turbiditet) är ett mått på mängden olösta organiska och oorganiska ämnen (partiklar) i vattnet t.ex. lerpartiklar och plankton. Starkt grumligt vid flertalet stationer Årsmedelvärdet för turbiditet i vattnet bedömdes som starkt grumligt vid flertalet stationer år 2014. Men i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) och Örtofta uppströms landsvägsbron (stn 10) samt i Vombsjöns utlopp (stn 17), Bråån – Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka (27A) och Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån (stn 35) bedömdes vattnet som betydligt grumligt (Figur 12). Grumligheten i området var generellt större under hösten jämfört med resten av året. En ökad grumlighet under vår och höst beror generellt på stora nederbördsmängder och höga flöden, som sköljer ur partiklar och näringsämnen från omgivande marker. På våren inträffar detta ofta i samband med snösmältning. Hög grumlighet under sommaren kan indikera algblomning. Vid flertalet stationer uppmättes den högsta turbiditeten, starkt grumligt vatten, i oktober men även i december, januari och februari vid några stationer. Under månaderna oktober och december föll mycket regn vilket ledde till stor avrinning och erosion från omgivande marker, även början av året bjöd på stora nederbördsmängder. Undantag var dock Vombsjön utlopp (stn 17) där vattnet var som mest grumligt i augusti (21 FNU) vilket förklaras av algblomning som även observerades vid provtagningstillfället. I Klingavälsån – I utloppet från Sövdesjön (stn 50) var vattnet starkt grumligt vid provtagningen i april, juni, augusti och oktober. Det tillsammans med förhöjd syremättnad och pH-värden samt höga BOD7-halter indikerade pågående algblomning. I augusti observerades även här kraftig algblomning vid provtagningstillfället. Sjöar fungerar som sedimentationsbassänger och till exempel turbiditeten är ofta lägre i vattendragen vid sjöars utlopp jämfört med vid dess inlopp. Det var tydligt vid till exempel Vombsjöns utlopp (stn 17) där vattnet generellt hade en lägre turbiditet jämfört med i till exempel Björkaån - Före utloppet i Vombsjön (stn 20) men även jämfört med övriga vattendrag. Undantag var dock sommarmånaderna då grumligheten ökade i Vombsjöns som ett resultat av algblomning. Turbiditet (FNU) 25 20 15 10 5 0 3 10 17 19 20 23 51 52 53A 27A 33 35 50 Figur 12. Årsmedelvärden för turbiditet (grumlighet) i Kävlingeåns avrinningsområde år 2014. Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt grumligt och betydligt grumligt vatten. Över den heldragna linjen är vattnet starkt grumligt. För varje station anges högsta respektive lägsta årsmedelvärde för turbiditet under perioden 1990/98-2014 som min-/maxlinjer samt medelvärden på samma period som krysstecken. 16 Kävlingeån 2014 – Resultat Samma fenomen observerades även i Klingavälsån – Vid utloppet från Sövdesjön (stn 50) där turbiditeten var lägre vid provtagningen i februari och december jämfört med övriga stationer. Dock var turbiditeten större även övriga månader troligen på grund av algblomning. Årsmedelvärdet för turbiditet högre jämfört med perioden 1990/98 vid flertalet stationer Jämfört med långtidsmedelvärden för perioden 1990/98-2014 var grumligheten i vattnet vid flertalet stationer högre år 2014. Undantagen var stationerna i Kävlingeån (stn 3, 10 och 17), Bråån – Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka (stn 27A) samt Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån (stn 35) där årsmedelvärdet var lägre. I Vollsjöån - Nedströms Vollsjö (stn 23) var årets medelvärde det högsta som uppmäts sedan mätningarna började år 1998. Suspenderat material (slamhalt) Suspenderat material (slamhalt) mäts genom filtrering av vattnet genom ett filter med standardiserade egenskaper. Värdet återspeglar vattnets grumlighet, d.v.s. mängden partiklar. Slamhalt mäts endast i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3). Generellt var halten år 2014 under rapporteringsgänsen (<5 mg/l) eller strax över. Den högsta slamhalten noterades i februari (9,5 mg/l). Slamhalten år 2014 var lite högre än föregående år och den högsta sedan år 2006. Sedan år 2006 har slamhalten minskat något sett till perioden 2002-2013. År 2005 och 2006 uppmättes de högsta medelhalterna (Figur 13). 80 Suspenderat material (slamhalt, mg/l) 70 60 50 40 30 20 10 0 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Figur 13. Årsmedelvärden för suspenderat material (slamhalt) i Kävlingeåns avrinningsområde för perioden 2002-2014. Min-/maxlinjer anger högsta och lägsta värde för respektive år. Föroreningsbelastande verksamheter Kävlingeån påverkas av diffusa utsläpp som härrör från framför allt jordbruksverksamhet, enskilda avlopp, dagvatten och lufttransporterade föroreningar. De punktkällor som påverkar vattnet i avrinningsområdet redovisas i bilaga 3. Sammanlagt släppte de kommunala avloppsreningsverken och industrier ut ca 173 ton kväve, ca 2,2 ton fosfor och ca 35 ton BOD till Kävlingeån och dess biflöden under året. Detta innebar att andelen av fosfor och kväve till havet som härstammade från reningsverken uppgick till ca 10 respektive 12 %, och för BOD ca 4 %. Andelarna är dock överskattade eftersom åns självrening 17 Kävlingeån 2014 – Resultat reducerar halterna av närsalter när vattnet färdas mot mynningen. Merparten av närsalterna kom sannolikt från diffusa källor. Jämfört med år 2013 var årets utsläppsmängder av både fosfor och kväve något högre medan de för BOD var markant lägre. Den lägre BOD-mängden år 2014 jämfört med föregående år beror till viss del på att en större mängder BOD släpptes ut från framförallt Veberöds reningsverk år 2013. Det biflöde som tog emot störst mängd utsläpp från punktkällorna var Bråån därefter kom Klingavälsån och Björkaån. De största kvävemängderna släpptes ut från avloppsreningsverken i Ellinge, Veberöd och Kävlinge medan Ellinge, Kävlinge och Borgeby stod för de största utsläppen av fosfor. Även företaget Nordic Sugar stod för stor andel av utsläppen av näringsämnen. De avloppsreningsverk som släppte ut mest syretärande organiskt material (BOD) var Ellinge och Veberöd samt företaget Nordic Sugar. Utsläpp av kväve, fosfor och BOD från avloppsreningsverken under perioden 2003-2014 åskådliggörs i Figur 14. Sövdes reningsverk togs successivt ur drift under år 2014 och stängdes helt i oktober. Vattnet pumpas nu till Sjöbo avloppsreningsverk där det efter rening och infiltrering slutligen når Björkaån. ton A Fosforutsläpp från punktkällor 2002-2014 3 2,5 Kävlingeån 2 Bråån 1,5 Klingvälsån 1 Björkaån 0,5 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 ton 2009 2010 2011 2012 2013 2014 B Kväveutsläpp från punktkällor 2002-2014 250 200 Kävlingeån 150 Bråån 100 Klingvälsån Björkaån 50 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 18 2010 2011 2012 2013 2014 Kävlingeån 2014 – Resultat ton C Utsläpp av syretärande organiskt material (BOD) från punktkällor 2002-2014 70 60 50 Kävlingeån 40 Bråån 30 Klingvälsån 20 Björkaån 10 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 14. Staplarna anger utsläppsmängder av fosfor (A), kväve (B) och BOD (C, ton) från punktkällor till Kävlingån och dess biflöden; Bråån, Klingavälsån och Björkaån, i Kävlingeåns avrinningsområde under perioden 2002-2014. Transporter och arealspecifik förlust För transportberäkning i Kävlingeån vid Mynningen i havet, Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) och Vombsjöns utlopp (stn 17), har flödesuppgifter från Sydvatten AB använts. För övriga stationer i Kävlingeån har flödesuppgifter från SMHI använts: Bråån (stn 27, SMHI:s stn 92-2126), Klingavälsån (stn 35, SMHI:s stn 92-2116) och Björkaån (stn 22, SMHI:s stn 92-2125). Flödesdata vid Mynningen i havet har räknats upp med faktor 1,016, Bråån med faktorn 1,13, Klingavälsån med faktorn 1,25 och Björkaån med faktorn 1,29 för att representera respektive delavrinningsområde. Beräkningarna har grundats på dygnsmedelvattenföringen och uppmätta halter av totalkväve, nitrat-nitritkväve, totalfosfor och syretärande organiskt material (BOD). Värdena från månadsprovtagningen har interpolerats mot flödesdata för att ge bättre dygnsvärden. Störst transporter i januari-februari och oktober-december i samband med hög vattenföring Transporten av fosfor och kväve i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) var liksom tidigare störst under perioder med hög vattenföring. År 2014 var det i början och i slutet av året (januari-februari respektive oktober-december) som vattenföringen var hög och merparten av transporterna skedde (Figur 15 och Figur 16). Den totala fosfortransporten vid Mynningen i havet under året var 21 ton, vilket var mindre än medeltransporten för perioden 1988-2013 (29 ton; Figur 17 A) men högre än år 2013 (16 ton). Kvävetransporten år 2014 var 1470 ton vilket var mindre än medeltransporten för perioden 1988-2013 (1852 ton; Figur 17 B) och jämförbart med föregående år. Transporten av syreförbrukande organiskt material (BOD, 921 ton) var högre ån de två föregående åren (ca 600 ton) men mindre än medeltransporten för perioden 2002-2013 (1249 ton). 19 Kävlingeån 2014 – Resultat Fosfortransport Högsmölla (stn 3) 2014 ton m3/s 8 35 ton 500 7 30 400 6 25 5 Kvävetransport Högsmölla (stn 3) 2014 m3/s 35 30 25 300 20 200 15 20 4 15 10 100 Fosfortransporter vid Kävlingeåns Mynning 1988-2014 A dec okt nov aug sep jun jul apr maj jan 0 Figur 16. Staplarna anger kvävetransporten (ton) i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) per månad år 2014. Linjen representerar vattenfö3 ringen (m /s). Figur 15. Staplarna anger fosfortransporten (ton) i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) per månad år 2014. Linjen representerar vattenfö3 ringen (m /s). ton 5 0 dec okt sep aug jun feb nov 0 jul 0 maj 5 apr 1 mar 10 jan 2 feb mar 3 m3/s 60 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 50 40 30 20 10 ton Kvävetransporter vid Kävlingeåns Mynning 1988-2014 B 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 1991 1990 1989 1988 0 m3/s 4000 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 1991 1990 1989 1988 0 Figur 17. Staplarna anger fosfortransporten (ton, diagram A) och kvävetransport (ton, diagram B) i Kävlingeåns avrinningsområde vid Mynningen i havet under perioden 1988-2014. Den tunna linjen 3 representerar vattenföringen (m /s) och den tjocka linjen medeltransporten för perioden 1988-2013. 20 Kävlingeån 2014 – Resultat Transporterna av kväve, fosfor och BOD har varierat under perioden 2003-2014 och vid vissa stationer finns tendenser till minskade transporter de senaste åren. De största transporterna av näringsämnen sker generellt i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) och de lägsta i Klingavälsån (stn 35, Figur 18). Fosfortransporter i Kävlingeåns avrinningsområde 2003-2014 ton A 50 40 30 20 10 stn 17 stn 3 stn 20 stn 27A stn 35 Kvävetransporter i Kävlingeåns avrinningsområde 2003-2014 ton 13 11 09 07 05 03 14 12 10 08 06 04 13 11 09 07 05 03 14 12 10 08 06 13 11 09 07 05 03 0 B 3000 2500 2000 1500 1000 500 stn 3 stn 17 stn 20 stn 35 stn 27A BOD-transporter i Kävlingeåns avrinningsområde 2003-2014 ton 13 11 09 07 05 03 14 12 10 08 06 04 13 11 09 07 05 03 14 12 10 08 06 13 11 09 07 05 03 0 C 3000 2500 2000 1500 1000 500 stn 3 stn 17 stn 20 stn 35 13 11 09 07 05 03 14 12 10 08 06 04 13 11 09 07 05 03 14 12 10 08 06 13 11 09 07 05 03 0 stn 27A Figur 18. Staplarna anger fosfor (A) kväve (B) och BOD (C) -transporter (ton) vid fem olika stationer i Kävlingeåns avrinningsområde under perioden 2003-2014; Kävlingeån - Högsmölla (stn 3), Vombsjöns utlopp (stn 17), Björkaån (stn 20), Klingavälsån (stn 35) och Bråån (stn 27A). 21 Kävlingeån 2014 – Resultat I Tabell 3 nedan redovisas avloppsreningsverkens och övriga verksamheter i områdets bidrag till den totala transporten av fosfor, kväve och syretärande organiskt material (BOD) i Kävlingeåns mynning och i biflödena Björkaån, Bråån och Klingavälsån. Tabell 3. Avloppsreningsverkens och övriga verksamheter i områdets bidrag till den totala transporten av fosfor, kväve och syretärande organiskt material (BOD) i Kävlingeåns mynning och de olika tillflödena i Kävlingeåns avrinningsområde, år 2014 Station Område Transport Punktkälla 2014 P N BOD ton/år 21 1447 906 Askeröd P7 *** Torna Hällestad Revingeby Flyinge S Sandby Örtofta Nordic Sugar Håstad Kävlinge Borgeby summa Utsläpp punktkälla P N BOD ton/år 0,0020 0,30 0,10 0,026 3,8 <0,51 0,0040 1,0 0,21 0,010 1,3 0,14 0,020 6,1 1,3 0,070 14 1,5 0,010 1,6 0,40 0,22 58 3,2 0,030 0,52 0,11 0,65 14 4,0 0,21 5,9 <2,5 1,3 106 12 % av total transport vid stationen 2014 P N BOD % 0,010 0,021 0,011 0,12 0,26 0,06 0,019 0,069 0,023 0,048 0,090 0,015 0,10 0,42 0,14 0,33 0,94 0,17 0,048 0,11 0,04 1,0 4,0 0,35 0,14 0,036 0,012 3,1 1,0 0,44 1,0 0,41 0,28 6,0 7,4 1,7 3 Kävlingeån Mynningen 20 Björkaån 8,1 551 134 Östraby Lövestad Klasaröd Vanstad Sjöbo* Skåne Tranås** summa 0,005 0,010 0,010 0,004 0,050 0,079 0,30 3,2 3,2 0,44 1,3 8,4 0,20 0,54 0,10 0,06 0,53 1,4 0,06 0,12 0,12 0,049 0,6 1,0 0,05 0,58 0,58 0,08 0,24 1,5 0,15 0,40 0,075 0,045 0,40 1,1 Bråån 3,6 334 60 0,030 0,007 0,80 0,84 3,4 1,2 29 34 0,90 0,40 16,7 18 0,8 0,19 22 23 1,0 0,36 8,8 10 1,5 0,67 28 30 Klingavälsån 4,1 186 172 Sövde **** Blentarp Veberöd summa 0,003 0,023 0,020 0,05 1,8 4,2 18 24 0,20 1,7 1,6 3,5 0,07 0,56 0,49 1,1 0,9 2,3 10 13 0,12 1,0 0,9 2,0 27A 35 Löberöd Hurva Ellinge summa * Sedan år 2011 infiltreras allt vatten. ** Beräkning av utsläppsmängder per år är beräknat på årsmedelvärden och inkommande årsflöde. *** Ingen mätning på utgående vattenmängd, uppgift avser inkommande. **** Sövde reningsverk togs succesivit ur drift under år 2014. Stängdes helt under oktober månad. Vatten pumpas nu till Sjöbo ARV. Arealspecifik förlust Den arealspecifika förlusten har beräknats genom att dividera årstransporterna (inklusive avloppsreningsverkens utsläpp) med avrinningsområdets storlek. År 2014 bedömdes de arealspecifika förlusterna för fosfor generellt som hög, med undantag för vid Vombsjöns utlopp (stn 17) där den var måttligt hög (Tabell 4) vilket även var fallet sett till treårsmedelvärdena (Karta 4). Förlusterna år 2014 var generellt högre än år 2013, med undantag för vid Vombsjöns utlopp (stn 17). De högre förlusterna beror sannolikt på en högre vattenföring och ökad avrinning från omgivande marker. 22 Kävlingeån 2014 – Resultat A B Karta 4. Arealspecifik förlust av fosfor (A) och kväve (B) i Kävlingeåns avrinningsområde under perioden 2012-2014. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913). © Lantmäteriet Dnr R57184_150001. 23 Kävlingeån 2014 – Resultat Den arealspecifika förlusten för kväve bedömdes år 2014 som mycket hög i Björkaån (stn 20) och Bråån (stn 27A) medan den var hög vid övriga stationer (Tabell 4). Treårsmedelvärdet för förlusterna av både fosfor och kväve följde samma bedömning (Karta 4). Förlusterna år 2014 var jämförbara med de år 2013. De arealspecifika förlusterna för både kväve och fosfor år 2014 var förhållandevis normala jämfört med perioden 2003-2013, med undantag för i Bråån och Kävlingeån där förlusten av fosfor var lägre, i Bråån var även kväveförlusterna lägre. De högsta värdena under perioden beräknades åren 2006 och 2007. Tabell 4. Arealspecifik förlust för Kävlingeåns avrinningsområde under perioden 2012-2014 Arealspecifik förlust för Kävlingeån 2012-2014 Arel.spec.förlust (kg/ha*år) Station Kävlingeåns mynning i havet 17 Vombsjöns utlopp 20 Björkaån före utloppet i Vombsjön 27A Uppströms Bråån G:a vägbron Örtofta kyrka 35 Klingavälsån vid utloppet till Kävlingeån År P Tillstånd N Tillstånd 2012 0,17 4 10,4 4 2013 0,13 3 11,8 4 2014 0,18 4 12,2 4 medel 0,16 4 11,5 4 2012 0,18 4 5,8 4 2013 0,14 3 7,8 4 2014 0,11 3 5,2 4 medel 0,14 3 6,3 4 2012 0,17 4 15,6 4 2013 0,14 3 16,9 5 2014 0,24 4 16,2 5 medel 0,18 4 16,3 5 2012 0,21 4 19,5 5 2013 0,14 3 17,4 5 2014 0,21 4 19,6 5 medel 0,19 4 18,8 5 2012 0,17 4 6,5 4 2013 0,12 3 5,6 4 2014 0,17 4 7,8 4 medel 0,15 4 6,6 4 Tillstånd 24 3 Måttliga höga förluster 4 Höga förluster 5 Mycket höga förluster Kävlingeån 2014 – Resultat Vattenvårdsarbete i Kävlingeåns avrinningsområde Det bedrivs idag och ända sedan 1995 ett aktivt vattenvårdsarbete inom Kävlingeåns avrinningsområde. Mellan år 1995 och 2012 bedrevs arbetet inom ramen för det mellankommunala samarbetet i Kävlingeåprojektet och sedan 2012 inom ramen för Kävlingeåns vattenråd och Kävlingeåns vattenvårdsprogram. Syftet med arbetet har varit och är framför allt att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag i Kävlingeåns avrinningsområde. Hittills har ca 400 ha dammar och våtmarker återskapats och nyanlagts i området. 25 Kävlingeån 2014 – Referenser REFERENSER ALcontrol AB 2013-2014. Årsrapport Kävlingeån 2012 och 2013, Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Ekologgruppen 2002-2012. Årsrapport Kävlingeån 2002-2011. Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Ericsson, U. 2010. Undersökning av påverkan på bottenfaunan i reglerade sjöar och vattendrag i Värmlands län 2009. Medins Biologi AB. Medin M., Ericsson U., Liungman M., Henricsson A., Boström A. & Rådén R. 2009. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. (www.medins-biologi.se) Malmqvist, B. & Hoffsten, P-O. 2000. Macroinvertebrate taxonomic richness, community structure and nestedness i Swedish streams. -Arch. Hydrobiol. 150: 29-54. Naturvårdsverket 1990. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. 1990. Allmänna Råd 90:4. Naturvårdsverket 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket, 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket 2010. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag – tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. SCB 2008. Statistiska meddelanden. Statistik för avrinningsområden 2005. MI 11 SM 0701. SMHI. 2013. Internetadress: www.smhi.se. Temperatur-, nederbörd- och vattenföringsuppgifter. SIS, 1994. Svensk Standard, SS-EN 27 828:1994, ”Water quality – Methods for biological sampling - Guidance on handnet sampling of aquatic benthic macroinvertebrates (ISO 7828:1985)”. Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport 4913. 26 Kävlingeån 2014 – Bilaga 1 BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd Vattenkemi 27 Kävlingeån 2014 – Bilaga 1 Analysparametrarnas innebörd I denna rapport tillämpas Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913 – Sjöar och vattendrag). Nedanstående klassgränser har hämtats från rapporten. Vattentemperatur (°C) mäts alltid i fält. Den påverkar bland annat den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikaliska och kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som pH-värde. Skalan för pH är logaritmisk vilket innebär att pH 6 är tio gånger surare och pH 5 är 100 gånger surare än pH 7. Normala pH-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8; regnvatten har ett pH på 4,0 till 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med hög vattenföring och snösmältning. Höga pH-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid pH-värden under ca 6,0 uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter mm. Vid värden under ca 5,0 sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga pH-värden ökar >6,8 Nära neutralt dessutom många metallers löslighet och 6,5-6,8 Svagt surt därmed giftighet i vattnet. Enligt Natur6,2-6,5 Måttligt surt vårdsverkets ”Bedömningsgrunder för mil5,6-6,2 Surt jökvalitet” (Rapport 4913) kan vattnet med <5,6 Mycket surt avseende på pH indelas enligt följande effektrelaterade skala: Konduktivitet (ledningsförmåga) (mS/m), mätt vid 25°C är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. Turbiditeten (FNU) är ett mått på vattnets innehåll av partiklar och påverkar ljusförhållandet. Partiklarna kan bestå av lermaterial och organiskt material (humusflockar, plankton). Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på turbiditeten (FNU) göras enligt: < 0,5 0,5-1,0 1,0-2,5 2,5-7,0 >7,0 28 Ej/obetydligt grumligt vatten Svagt grumligt vatten Måttligt grumligt vatten Betydligt grumligt vatten Starkt grumligt vatten Kävlingeån 2014 – Bilaga 1 TOC (mg/l), totalt organiskt kol, ger information om halten av organiskt material. Ett högt värde innebär en syretäring varvid vattnets syrehalt förbrukas. Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan en indelning med avseende på TOC (mg/l) göras enligt: <4 Mycket låg halt 4-8 Låg halt 8-12 Måttligt hög halt 12-16 Hög halt > 16 Mycket hög halt Suspenderade ämnen (mg/l) är ett annat mått på uppslammade partiklar i vattnet. Dessa kan vara av organiskt eller oorganiskt ursprung. Oorganiska partiklar består främst av finare jordpartiklar som lera. Enligt Naturvårdsverkets < 1,5 Mycket låg slamhalt Allmänna råd 90:4, anges tillståndet utgå1,5-3 Låg slamhalt ende från mängden suspenderat material (mg/l) enligt följande: Naturvårdsverkets 3-6 Måttligt hög slamhalt bedömningsgrunder (Rapport 4913) inne6-12 Hög slamhalt håller inga bedömningsnormer för suspen> 12 Mycket hög slamhal derade ämnen. Biokemisk syreförbrukning, BOD7 (mg/l) är ett mått på vattnets halt av organiskt material som är biologiskt nedbrytbart. Värdet anger mängden syre som åtgår vid biologisk nedbrytning av provet, under standardiserade förhållanden (7 dygn, 20°C). På motsvarande sätt ger BOD14, BOD21 och BOD28 syreförbrukningen under 14, 21 och 28 dagar. Syrehalten (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning, störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiska ämnen och ammonium. Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. >7 Syrerikt tillstånd 5-7 Måttligt syrerikt tillstånd Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömnings3-5 Svagt syretillstånd grunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) 1-3 Syrefattigt tillstånd kan en klassindelning med avseende på <1 Syrefritt eller nästan syrefritt syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) göras tillstånd enligt: Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid 0°C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20°C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100. Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfatfosfor, PO4-P. Fosfatfosfor är den oorganiska fraktionen av fosfor, som direkt kan tas upp av växterna. Fosfor är i allmänhet det till växtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. 29 Kävlingeån 2014 – Bilaga 1 Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalfosforhalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l). Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: <12,5 12,5-25 25-50 50-100 >100 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan arealspecifik förlust av totalfosfor (kg P/ha,år) indelas enligt: <0,04 0,04-0,08 0,08-0,16 0,16-0,32 >0,32 Mycket låga förluster Låga förluster Måttligt höga förluster Höga förluster Extremt höga förluster Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalkvävehalten göras enligt sjöar majoktober (µg/l): <300 Låga halter Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrun300-625 Måttligt höga halter der (Rapport 4913) bedöms tillståndet med 625-1250 Höga halter avseende på totalkvävehalt (µg/l, maj1250-5000 Mycket höga halter oktober) i sjöar enligt följande: >5000 Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året och tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. Enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913) kan arealspecifik förlust av totalkväve (kg N/ha,år) indelas enligt: <1,0 1,0-2,0 2,0-4,0 4,0-16 >16 Mycket låga förluster Låga förluster Måttligt höga förluster Höga förluster Mycket höga förluster Nitratkväve NO3-N (µg/l) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Ammoniumkväve, NH4-N (µg/l), är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammoniumkväve omvandlas via nitrit, NO2, till nitrat, NO3, med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av pH-värdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre pH-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster 1975). 30 Kävlingeån 2014 – Bilaga 1 Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax) 0,2 mg/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 2 mg/l. En del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört, braxen) klarar dock högre halter. Avvikelse från bedömningsnormer Dessa gränser har tillämpats även för halter uppmätta under övriga delar av året samt för årsmedelvärden. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer som för sjöar. I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder saknas klassgränser för ammoniumkväve. Följande indelning har därför föreslagits av ALcontrol med utgångspunkt i ”Bedömningsgrunder för svenska ytvatten, effekter på fisk” (SNV 1969:1): < 50 50-200 200-500 500-1500 >1500 Mycket låga halter Låga halter Måttligt högahalter Höga halter Mycket höga halter Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor och kväve i rinnande vatten, d.v.s. årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha,år) bedömas enligt nedanstående klassindelningar: < 1,0 1,0 – 2,0 Mycket låga kväveförluster Låga kväveförluster 2,0 – 4,0 Måttligt höga kväveförluster 4,0 – 16 16 – 32 Höga kväveförluster Mycket höga kväveförluster > 32 Extremt höga kväveförluster < 0,04 0,04 – 0,08 0,08 – 0,16 Mycket låga fosforförluster Låga fosforförluster Måttligt höga fosforförluster 0,16 – 0,32 0,32 – 0,64 > 0,64 Höga fosforförluster Mycket höga fosforförluster Extremt höga fosforförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall Åker i slättbygd Odlade sandjordar, ofta i kombination med djurhållning Opåverkad skogsmark Vanlig skogsmark Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling Åker i öppet bruk Erosionsbenägen åkermark 31 Kävlingeån 2014 – Bilaga 1 32 Kävlingeån 2014 – Bilaga 2 BILAGA 2 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Metodik Analysresultat 33 Kävlingeån 2014 – Bilaga 2 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, 583 30 Linköping, 013-254900, kundservice@alcontrol.se. Metod: ISO 5667-1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, 583 30 Linköping, 013-254900, kundservice@alcontrol.se. Vattentemperatur °C Termometer ± 0,1 °C Turbiditet FNU SS-EN ISO 7027-3 pH SS-EN ISO 10523:2012 Syrgashalt (fältmätning) mg/l Fd.SS028188-1 Syrgasmättnad (fältmätning) Konduktivitet (fältmätning) Totalfosfor µg/l SS-EN ISO 15681-2:2005 Totalkväve µg/l SS-EN ISO 11905-1, utg 1 Nitrat-nitritkväve µg/l SS-EN ISO 13395-1 mod Fosfatfosfor µg/l SS-EN ISO 6878:2005, mod TOC (totalt organiskt kol)* µg/l SS-EN 1484-1 BOD7 µg/l SS-EN 1899-2 Suspenderat material** µg/l SS-EN 872, mod * Analyseras endast för flödesproportionella månadssamlingsprov vid Kävlingeån - Högsmölla stn 3. ** Analyseras endast för månadsstickprov vid Kävlingeån - Högsmölla stn 3. Provtagningspunkter Provtagningspunkternas läge och kontrollprogrammets omfattning framgår av Tabell 2 på sida 5. Vattenkemiska analyser gjordes vid 13 provpunkter. Utav de 13 punkterna provtogs 5 stycken varje månad medan övriga 8 punkter provtogs 6 gånger per år, varje jämn månad, Tabell 2. Av misstag uteblev analys av pH, turbiditet och BOD7 vid stationerna 35, 27A, 20, 17 och 3 i juli. En av provtagningspunkterna (stn 3) har förutom den månatliga provtagningen provtagits en gång per vecka på en förutbestämd dag (52 gånger/år). Fältmätning gjordes av temperatur, syrehalt, syremättning och konduktivitet. Veckoproverna förvarades djupfrysta och blandades upptöade flödesproportionellt enligt veckomedelflöden till månadssamlingsprover (12 stycken). Dessa månadssamlingsprov har analyserats med avseende på totalfosfor, totalkväve, nitratnitritkväve samt organiskt material (TOC). Veckomedelflöden (beräknade från dygnsmedelflöden) från Högsmölla som levererades av Sydvatten AB användes för att få fram blandningsfaktorer. Analyser Analyser har gjorts av ALcontrol. Analyserna har utförts i enlighet med svensk standard eller därmed jämförbar metod. Analysmetoder, parametrar och enheter för de fysikaliska- och kemiska undersökningarna framgår av ovanstående tabell. Vid provtagning från båt i sjöar och från broar i vattendrag användes en så kallad Ruttnerhämtare. Hämtaren stängs på valfritt djup med hjälp av ett lod som löper utmed linan, vattnet tappas sedan på flaskor. Vattenprov togs ca 0,5 m under ytan. I grunda vattendrag eller där bro saknas monterades flaskorna i en så kallad fyri- 34 Kävlingeån 2014 – Bilaga 2 såhämtare för att nå vattendragets mitt. Vattenproven transporterades och förvarades enligt gällande standard för vattenundersökningar. Syrgashalt och vattentemperatur uppmättes i fält med hjälp av en portabel mätare (WTW Oxi 196). Vid beräkning av årsmedelvärden har ”mindre än”-värden satts till halva värdet. Det vill säga: <5 µg/l har satts till 2,5 µg/l vid beräkningen av medelvärdet. Rastrering motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets "Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Rapport 4913). Totalt omfattar bedömningsgrunderna fem klasser men endast tre har färgmarkerats, se tabell nedan. Enhet pH, surhet pH-värde Klass Kommentar måttligt surt 6,2-6,5 6,5-6,19 mycket surt <5,6 betydligt starkt färg, färgning mg Pt/l måttligt 25-60 61-100 >100 grumlighet FNU/FTU måttligt betydligt starkt syrehalt, tillstånd mg O2/l totalfosfor, halt totalkväve, halt µg/l µg/l 1,0-2,5 2,6-7,0 >7,0 svagt syrefattigt syrefritt 3,5-5,0 1-2,9 <1 hög mycket hög extremt hög 25-50 51-100 >100 hög mycket hög extremt hög 625-1250 1250-5000 >5000 35 i sjöar bedöms bottenvatten egentligen sjöar, medel maj-aug egentligen sjöar, medel maj-aug Kävlingeån 2014 – Bilaga 2 Analysresultat från recipientkontrollen i Kävlingeån Datum Temp. pH C Turbidi- Syrgas- Syret- Ammonium- Nitrat+nitrit Totaltet halt mättnad kväve kväve kväve FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l Fosfat- Total- Susp. fosfor fosfor material BOD7 µg/l µg/l mg/l mg/l 3 Kävlingeån - Högsmölla uppströms dammen 2014-01-15 2014-02-11 2014-03-11 2014-04-14 2014-05-12 2014-06-17 2014-07-15 2014-08-12 2014-09-11 2014-10-17 2014-11-11 2014-12-12 Max Medel Min 2,8 2,4 6,2 9,4 13,3 19,7 20,5 19,8 16,7 12,3 9,8 4,2 20,5 11,4 2,4 8,0 7,9 8,1 8,1 8,1 8,0 * 7,8 7,9 7,9 8,1 8,1 8,1 8,0 7,8 7,2 6,6 3,2 4,4 4,0 1,3 * 0,64 1,2 4,9 2,3 8,1 8,1 4,0 0,64 13,5 13,0 12,6 11,4 9,4 7,2 6,0 6,4 7,4 8,6 9,9 12,1 13,5 9,8 6,0 100 98 100 101 95 77 66 80 75 82 87 97 101 88 66 90 45 12 <10 57 33 35 25 24 75 45 51 90 41 <10 4100 5100 3100 2100 1600 1100 710 770 920 4700 3100 6100 6100 2783 710 5300 6000 4000 3400 2500 2000 1500 1400 1400 4700 3700 6700 6700 3550 1400 34 29 6 3 14 29 52 62 34 59 50 53 62 35 3 67 72 34 42 40 58 73 75 59 90 73 69 90 63 34 7,7 9,5 <5 6,5 7,0 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 9,5 4,2 <5 2,4 2,4 2,3 3,3 3,0 0,82 * 0,57 1,1 <0,5 1,6 5,8 5,8 2,1 <0,5 10 Kävlingeån - Örtofta, uppströms landsvägsbron 2014-02-11 2014-04-14 2014-06-17 2014-08-12 2014-10-17 2014-12-12 Max Medel Min 2,0 9,6 19,7 20,2 12,3 4,0 20,2 11,3 2,0 7,9 8,0 8,0 7,6 7,7 7,9 8,0 7,9 7,6 3,8 5,2 1,8 3,4 5,6 7,6 7,6 4,6 1,8 11,7 11,2 6,7 5,6 5,0 11,6 11,7 8,6 5,0 88 100 72 71 55 90 100 79 55 62 34 24 51 90 87 90 58 24 4200 1700 990 550 3300 5300 5300 2673 550 5000 2900 1600 1300 4100 6000 6000 3483 1300 20 4 30 32 17 42 42 24 4 51 44 48 70 79 55 79 58 44 1,9 4,0 1,9 1,2 <0,5 <0,5 4,0 1,6 <0,5 1,4 1,0 1,1 0,96 0,48 1,4 * 21 6,7 6,7 1,7 1,2 21 4,0 0,48 13,1 13,1 14,4 11,8 12,3 8,0 8,1 9,8 8,4 8,9 8,8 11,8 14,4 10,7 8,0 100 97 106 98 108 87 90 101 85 89 80 91 108 94 80 99 64 <10 14 34 30 <10 <10 <10 62 170 130 170 52 <10 2900 3000 3400 2500 2100 1100 420 49 <10 96 1400 1700 3400 1556 <10 3600 3500 4300 3200 2900 1800 1100 1400 660 830 2100 2300 4300 2308 660 29 21 9 <2 5 <2 <2 16 36 30 66 64 66 23 <2 45 35 26 12 18 11 22 59 75 55 85 73 85 43 11 1,7 <0,5 2,0 2,1 <0,5 1,5 * 4,8 2,6 1,3 1,2 <0,5 4,8 1,6 <0,5 17 Vombsjöns utlopp 2014-01-15 2014-02-11 2014-03-11 2014-04-14 2014-05-12 2014-06-17 2014-07-15 2014-08-12 2014-09-11 2014-10-17 2014-11-11 2014-12-12 Max Medel Min 3,1 1,0 4,9 7,8 13,8 20,1 21,0 20,1 17,2 12,7 10,2 5,2 21,0 11,4 1,0 8,2 8,2 8,3 8,5 8,4 8,3 * 8,5 8,6 8,2 8,1 8,2 8,6 8,3 8,1 * Prov uteblev på grund av misstag vid utskrivning av etiketter till provflaskor. 36 Kävlingeån 2014 – Bilaga 2 Datum Temp. pH C Turbidi- Syrgas- Syret- Ammonium- Nitrat+nitrit Total- Fosfat- Total- Susp. tet halt mättnad kväve kväve kväve fosfor fosfor material BOD7 FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l 19 Torpsbäcken - Övedsbäcken 2014-02-11 2014-04-14 2014-06-17 2014-08-12 2014-10-17 2014-12-12 Max Medel Min 3,0 8,8 16,0 15,5 12,0 4,6 16,0 10,0 3,0 8,0 8,2 8,0 7,5 8,1 8,2 8,2 8,1 7,5 10 2,2 1,5 2,6 46 8,4 46 12 1,5 93 100 39 52 89 93 100 78 39 30 22 92 220 19 72 220 76 19 7700 3000 210 530 1900 6800 7700 3357 210 8200 3900 1100 1400 2800 7400 8200 4133 1100 52 3 62 290 64 49 290 87 3 86 28 120 320 340 74 340 161 28 2,0 3,2 2,1 1,8 3,6 0,76 3,6 2,2 0,8 13,0 12,4 12,7 11,3 12,2 10,1 8,7 7,0 9,2 8,7 10,0 12,4 13,0 10,6 7,0 98 94 101 94 105 118 91 75 88 82 87 98 118 94 75 36 46 19 16 20 21 18 22 18 19 28 28 46 24 16 6300 5600 4100 2700 1900 1700 1100 1600 1600 2500 4300 6600 6600 3333 1100 7300 6700 5000 3600 2600 2500 1800 2000 2900 2800 4900 7200 7300 4108 1800 29 45 18 8 15 7 41 30 23 18 40 59 59 28 7 64 89 30 26 29 62 70 43 46 150 58 79 150 62 26 1,8 1,8 2,0 1,9 1,9 1,5 * 1,4 1,5 2,0 1,1 <0,5 2,0 1,6 <0,5 12,4 12,0 9,6 8,9 9,1 11,9 12,4 10,7 8,9 94 103 102 93 85 95 103 95 85 41 15 33 25 52 38 52 34 15 5600 3300 1300 660 7500 7000 7500 4227 660 6800 4200 2100 1400 7900 7500 7900 4983 1400 34 9 58 140 120 43 140 67 9 60 28 99 160 240 63 240 108 28 1,8 1,9 1,6 1,5 2,0 <0,5 2,0 1,5 <0,5 88 101 106 97 86 97 106 96 86 59 66 33 26 37 40 66 44 26 6800 3000 1800 1200 7400 8000 8000 4700 1200 8500 4200 2700 1900 8600 8500 8600 5733 1900 46 12 3 40 77 57 77 39 3 90 44 68 57 180 78 180 86 44 2,2 2,0 1,7 1,6 1,6 <0,5 2,2 1,6 <0,5 12,7 11,6 4,0 5,1 9,0 12,0 12,7 9,1 4,0 20 Björkaån -Före utloppet i Vombsjön 2014-01-15 2014-02-11 2014-03-11 2014-04-14 2014-05-12 2014-06-17 2014-07-15 2014-08-12 2014-09-11 2014-10-17 2014-11-11 2014-12-12 Max Medel Min 3,2 2,5 6,9 8,5 13,7 18,1 18,2 16,9 14,2 12,0 9,4 4,3 18,2 10,7 2,5 8,1 7,9 8,2 8,2 8,2 8,4 * 8,1 8,0 7,9 8,1 8,1 8,4 8,1 7,9 7,2 10 1,9 2,6 2,2 1,3 * 0,79 1,8 39 2,0 12 39 7,3 0,79 23 Vollsjöån - Nedströms Vollsjö 2014-02-11 2014-04-14 2014-06-17 2014-08-12 2014-10-17 2014-12-12 Max Medel Min 2,5 7,7 18,6 17,2 12,1 4,2 18,6 10,4 2,5 7,9 8,3 8,3 8,1 7,7 8,1 8,3 8,1 7,7 3,5 1,7 2,2 1,1 66 5,7 66 13 1,1 51 Tranåsbäcken - Vid utlopp till Tolångaån 2014-02-11 2014-04-14 2014-06-17 2014-08-12 2014-10-17 2014-12-12 Max Medel Min 2,6 8,0 19,8 17,0 12,2 4,2 19,8 10,6 2,6 7,7 8,1 8,3 8,1 7,7 7,9 8,3 8,0 7,7 16 13 3,3 2,9 32 18 32 14 2,9 11,5 11,9 9,7 9,2 8,9 12,1 12,1 10,6 8,9 * Prov uteblev på grund av misstag vid utskrivning av etiketter till provflaskor. 37 Kävlingeån 2014 – Bilaga 2 Datum Temp. pH C Turbidi- Syrgas- Syret- Ammonium- Nitrat+nitrit Total- Fosfat- Total- Susp. tet halt mättnad kväve kväve kväve fosfor fosfor material BOD7 FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l 52 Djurrödsbäcken - Vid utlopp till Tolångaån 2014-02-11 2014-04-14 2014-06-17 2014-08-12 2014-10-17 2014-12-12 Max Medel Min 2,2 7,8 18,7 15,9 12,2 4,4 18,7 10,2 2,2 7,8 8,0 8,1 8,1 7,7 7,9 8,1 8,0 7,7 4,4 5,4 18 6,3 23 6,6 23 11 4,4 12,1 11,3 9,0 6,3 8,7 12,0 12,1 9,9 6,3 92 98 95 69 86 99 99 90 69 36 22 19 17 40 66 66 33 17 4300 1700 800 520 3700 4600 4600 2603 520 4400 2500 1700 1100 4300 5300 5300 3217 1100 16 12 10 36 24 25 36 21 10 42 36 110 57 120 49 120 69 36 1,9 1,8 2,4 1,5 1,9 <0,5 2,4 1,6 <0,5 12,5 13,2 9,8 6,2 7,1 10,9 13,2 10,0 6,2 95 117 99 68 73 95 117 91 68 43 13 59 20 25 36 59 33 13 6700 3600 1100 930 7600 8400 8400 4722 930 7400 5100 1700 1500 7300 9200 9200 5367 1500 39 10 16 110 73 52 110 50 10 72 33 110 120 120 69 120 87 33 2,4 2,2 1,7 1,2 0,94 <0,5 2,4 1,4 <0,5 81 46 190 16 48 46 44 32 37 350 53 130 350 89 16 6800 6500 5300 3700 4300 2000 1200 2300 2200 6000 6100 8000 8000 4533 1200 7900 7600 6600 5000 5800 3300 1900 3000 2300 7200 6900 8700 8700 5517 1900 41 40 17 7 35 64 110 95 51 68 51 50 110 52 7 73 63 32 31 54 110 130 110 84 110 73 84 130 80 31 2,1 2,1 2,7 2,3 1,5 1,3 * 1,3 1,5 0,88 1,5 <0,5 2,7 1,6 <0,5 54 35 87 51 63 37 87 55 35 5900 2900 8400 2300 6900 6800 8400 5533 2300 6800 4000 9100 3300 7800 7400 9100 6400 3300 16 11 9 55 46 32 55 28 9 62 41 54 77 92 52 92 63 41 2,2 2,1 1,7 1,0 0,80 <0,5 2,2 1,3 <0,5 53A Bråån - Ellinge golfbana 2014-02-11 2014-04-14 2014-06-17 2014-08-12 2014-10-17 2014-12-12 Max Medel Min 2,5 8,6 16,5 18,2 12,4 3,7 18,2 10,3 2,5 7,9 8,4 8,4 8,2 7,9 8,0 8,4 8,1 7,9 9,4 1,5 1,3 1,0 24 12 24 8,2 1,0 27A Bråån - Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka 2014-01-15 2014-02-11 2014-03-11 2014-04-14 2014-05-12 2014-06-17 2014-07-15 2014-08-12 2014-09-11 2014-10-17 2014-11-11 2014-12-12 Max Medel Min 3,7 2,7 6,7 8,7 12,4 16,7 17,9 17,7 14,9 12,6 10,0 3,9 17,9 10,7 2,7 8,0 7,8 8,2 8,4 8,1 8,1 * 7,9 7,9 7,9 8,1 8,0 8,4 8,0 7,8 4,6 9,6 1,6 1,8 3,4 1,2 * 1,3 1,7 15 2,0 11 15 4,8 1,2 13,1 12,4 13,1 11,5 9,8 6,9 6,3 8,6 7,1 8,0 8,9 11,7 13,1 9,8 6,3 99 94 107 102 96 69 66 83 70 75 79 93 107 86 66 33 Sularpsbäcken - Nedströms S:a Sandby reningsverk 2014-02-11 2014-04-14 2014-06-17 2014-08-12 2014-10-17 2014-12-12 Max Medel Min 3,0 8,0 16,5 16,6 12,5 3,8 16,6 10,1 3,0 7,9 8,1 8,0 7,8 7,9 8,0 8,1 8,0 7,8 13 6,7 1,6 4,4 25 10 25 10 1,6 12,2 11,2 8,7 8,3 9,1 11,4 12,2 10,2 8,3 93 95 88 88 85 93 95 90 85 * Prov uteblev på grund av misstag vid utskrivning av etiketter till provflaskor. 38 Kävlingeån 2014 – Bilaga 2 Datum Temp. pH C Turbidi- Syrgas- Syret- Ammonium- Nitrat+nitrit Total- Fosfat- Total- Susp. tet halt mättnad kväve kväve kväve fosfor fosfor material BOD7 FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l 35 Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån 2014-01-15 2014-02-11 2014-03-11 2014-04-14 2014-05-12 2014-06-17 2014-07-15 2014-08-12 2014-09-11 2014-10-17 2014-11-11 2014-12-12 Max Medel Min 3,0 2,8 6,9 7,9 12,9 19,6 18,5 16,7 14,9 12,3 9,7 4,0 19,6 10,8 2,8 7,8 7,8 8,0 8,0 8,1 8,3 * 7,8 7,8 7,7 7,9 7,9 8,3 7,9 7,7 3,3 5,8 5,0 12 6,5 3,3 * 3,1 2,3 12 4,5 8,4 12 6,0 2,3 11,7 12,4 12,5 10,8 10,9 11,0 7,5 6,4 7,5 9,0 9,6 11,7 12,5 10,1 6,4 87 96 101 93 99 118 80 61 74 89 89 97 118 90 61 240 150 55 170 80 110 100 98 26 110 120 110 240 114 26 2000 2100 1600 1100 640 740 640 840 690 1500 1400 1800 2100 1254 640 3100 3000 2700 2400 1600 1600 1500 1500 1500 2500 2100 2600 3100 2175 1500 28 14 9 7 13 13 26 25 12 42 28 43 43 22 7 55 48 44 56 46 41 49 44 30 91 59 64 91 52 30 2,4 2,1 3,6 5,8 4,2 2,3 * 1,3 1,1 1,7 1,7 <0,5 5,8 2,4 <0,5 95 110 146 120 89 93 146 109 89 300 <10 <10 <10 160 430 430 151 <10 2000 1700 <10 <10 170 1200 2000 847 <10 2900 2700 1500 1600 1800 2300 2900 2133 1500 12 6 5 8 11 58 58 17 5 40 39 55 45 64 72 72 53 39 2,8 >6 7,2 7,3 4,7 <0,5 7,3 4,7 <0,5 50 Klingavälsån - I utloppet från Sövdesjön 2014-02-13 2014-04-14 2014-06-17 2014-08-12 2014-10-17 2014-12-12 Max Medel Min 2,1 8,4 20,2 21,6 12,6 5,0 21,6 11,7 2,1 8,1 8,7 8,9 9,0 8,1 8,0 9,0 8,4 8,0 2,4 18 17 18 12 2,9 18 12 2,4 11,7 12,6 13,3 10,4 9,1 11,2 13,3 11,4 9,1 * Prov uteblev på grund av misstag vid utskrivning av etiketter till provflaskor. 39 Kävlingeån 2014 – Bilaga 2 Analysresultat Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) veckoprovtagning och flödesproportionella månadssamlingsprov Namn Högsmölla Högsmölla Högsmölla Högsmölla Högsmölla Högsmölla Högsmölla Högsmölla Högsmölla Syrgas- Syret- Konduk- Nitrat+nitrit halt mättnad tivitet kväve mg/l % mS/m µg/l Station Datum Temp. ˚C 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 20140103 20140107 20140115 20140122 20140128 januari 20140204 20140211 20140217 20140228 februari 20140304 20140311 20140320 20140327 mars 20140404 20140408 20140414 20140422 20140429 april 20140509 20140512 20140522 20140526 maj 20140604 20140610 20140617 20140624 juni 20140703 20140708 20140715 20140722 20140729 juli 20140804 20140812 20140819 20140825 augusti 20140902 20140911 20140916 20140923 september 3,1 3,0 2,8 0,8 0,0 11,1 11,0 13,5 14,7 14,5 110 105 100 102 99 54,7 54,7 47,6 50,3 54,0 0,2 2,3 3,0 4,4 15,1 13,0 12,8 12,4 100 98 98 97 48,3 41,2 43,9 46,5 4,4 6,2 9,1 6,0 12,4 12,6 12,7 12,4 98 100 110 100 46,5 48,1 48,2 49,4 8,7 9,4 9,4 10,5 13,7 11,4 11,3 11,4 10,6 10,1 97 100 101 102 97 48,6 49,6 50,1 49,6 46,8 13,4 13,3 16,9 17,0 9,9 9,4 8,2 7,5 96 95 86 79 47,0 50,1 48,8 49,2 17,3 19,6 19,7 18,1 6,6 7,0 7,2 7,3 68 76 77 77 52,3 49,4 46,8 47,8 19,0 21,4 20,5 23,0 24,2 7,1 5,9 6,0 6,6 6,1 75 67 66 75 73 45,0 44,7 38,4 44,8 50,5 22,4 19,8 17,2 16,9 6,1 6,4 7,7 7,8 70 80 80 82 48,9 48,1 49,3 48,9 16,8 16,7 16,3 14,7 8,4 7,4 8,1 8,0 86 75 81 78 48,5 47,7 47,3 44,7 Total fosfor µg/l TOC mg/l Flöde * m3/s 15,8 16,3 35,0 18,9 10,5 4100 4800 59 8,2 16,0 38,0 30,9 10,5 4300 5000 49 7,8 16,6 11,4 8,8 9,7 3000 3600 38 8,6 8,7 6,9 7,6 8,9 6,1 2400 3100 43 9,1 4,7 6,9 4,9 3,5 2000 2800 50 9,7 3,1 3,2 3,1 3,4 1400 1900 61 8,7 2,8 3,1 3,1 2,3 1,9 1100 1300 68 7,9 2,3 2,1 2,3 3,5 1200 1400 64 7,7 3,7 3,6 3,5 4,0 1200 40 Total kväve µg/l 1400 58 8,1 Kävlingeån 2014 – Bilaga 2 forts. Analysresultat Kävlingeån - Högsmölla (stn 3) veckoprovtagning och flödesproportionella månadssamlingsprov. Namn Högsmölla Högsmölla Högsmölla Syrgas- Syret- Konduk- Nitrat+nitrit halt mättnad tivitet kväve mg/l % mS/m µg/l Station Datum Temp. ˚C 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 20141003 20141009 20141017 20141024 20141031 oktober 20141106 20141111 20141120 20141124 november 20141202 20141212 20141216 20141224 20141230 december 14,4 13,6 12,3 11,1 9,8 8,9 8,4 8,6 10,0 9,9 87 87 82 91 86 51,3 44,9 46,1 44,2 47,3 9,7 9,8 9,5 8,9 9,7 9,9 10,1 10,3 88 87 89 90 45,3 45,0 44,7 45,3 4,3 4,2 4,4 5,5 1,1 10,9 12,1 12,3 12,0 14,0 97 97 97 97 97 53,4 53,0 51,7 39,9 44,8 TOC mg/l Flöde * m3/s 4900 88 11 13,3 10,8 9,6 9,0 3000 41 Total fosfor µg/l 3,7 4,7 7,2 22,5 10,9 4400 * Vattenföringen i Högsmölla mäts av Sydkraft AB. Total kväve µg/l 6000 3800 5900 66 87 8,8 8,3 8,0 12,3 14,6 47,6 29,2 Kävlingeån 2014 – Bilaga 2 42 Kävlingeån 2014 – Bilaga 3 BILAGA 3 Föroreningsbelastande verksamheter 43 Kävlingeån 2014 - Bilaga 3 Utsläpp från kommunala avloppsreningsverk och industrier till Kävlingeåns avrinningsområde år 2014 Reningsverk Kommun Personekv Utgående vattenmängd (m3) BOD Tot-P Tot-N BOD Tot-P Tot-N mg/l mg/l mg/l ton ton ton Björkaån Östraby Hörby 199 12085 16 0,4 26 0,20 0,005 0,3 Lövestad Sjöbo 653 110022 3,7 0,06 21 0,54 0,01 3,2 Klasaröd Sjöbo 140 22609 4 0,15 17 0,10 0,01 3,2 Vanstad Sjöbo 110 20017 3 0,19 22 0,06 0,004 0,44 Sjöbo Sjöbo 15000 1108147 5,4 0,12 30 Skåne Tranås** Tomelilla 190 58673 9,1 0,85 22 Summa Allt vatten infiltreras 0,53 0,050 1,3 1,4 0,079 8,4 Klingavälsån Sövde**** Sjöbo 550 62789 2,5 0,04 21 0,2 0,003 1,8 Blentarp Sjöbo Veberöd Lund 1219 3 319 91872 342 026 20 4,6 0,27 0,07 49 52 1,72 1,6 0,023 0,02 4,2 18 3,5 0,05 24 Summa Bråån Löberöd Eslöv 849 163 003 5,5 0,2 21 0,9 0,03 3,4 Hurva Eslöv 184 85 617 5,1 0,08 14 0,4 0,007 1,2 Ellinge Eslöv 101 955 4 289 570 3,9 0,19 6,8 16,7 0,8 29 18 0,84 34 Summa Kävlingeån Askeröd Hörby 130 24876 4 0,1 13 0,10 0,002 0,3 271 171559 42 382 <3 4,9 0,15 0,09 22 23 <0,51 0,21 0,026 0,004 3,8 1,0 P7 *** Torna Hällestad Lund Revingeby Lund 641 73 048 1,9 0,15 18 0,14 0,01 1,3 Flyinge Eslöv 1 512 208 791 6,3 0,1 29 1,3 0,02 6,1 S Sandby Lund 5 344 771 084 1,9 0,1 18 1,5 0,07 14 Örtofta Eslöv 622 71 618 6 0,15 22 0,4 0,01 1,6 Lund 51 1379271 97 643 2,9 1,2 0,23 0,32 38 5,3 3,2 0,11 0,22 0,03 58 0,52 Nordic Sugar Håstad Solanum, Kävlinge* Kävlinge Kävlinge 20587 2507475 1,6 0,26 5,7 4 0,65 14 Borgeby Lomma 6 770 844000 <3 0,25 7,0 <2,5 0,21 5,9 Summa 12 1,25 106 Total summa 37 2,2 173 * Sedan år 2011 infiltreras allt vattnet. ** Beräkning av utsläppsmängder per år är beräknat på årsmedelvärden och inkommande årsflöde. *** Ingen mätning på utgående vattenmängd, uppgift avser inkommande. **** Sövde reningsverk togs succesivit ur drift under år 2014. Stängdes helt under oktober månad. Vatten pumpas nu till Sjöbo ARV. 44 Kävlingeån 2014 - Bilaga 4 BILAGA 4 Vattenföring, transporter och arealspecifik förlust Metodik Beräkningsresultat 45 Kävlingeån 2014 - Bilaga 4 Vattenföring Provpunkt 3 Kävlingeån - Högsmölla 17 Vombsjöns utlopp 27 Bråån, Ellinge 35 Klingavälsån 22 Björkaån, Eggelstad 33 Sularpsbäcken Källa Vombverket (Sydvatten AB) Vombverket (Sydvatten AB) SMHI SMHI SMHI Fältmätning (flottörmetoden) Typ av data flödesuppgifter per dygn tappningsuppgifter per dygn SMHI stn nr. 92-2126 SMHI stn nr. 92-2116 SMHI stn nr. 92-2125 Vattenföring Dygnsvisa vattenföringsdata från SMHI:s vattenföringsstationer vid Bråån (Ellinge), Björkaån (Eggelstad) och Klingavälsån samt dygnsvisa vattenföringsdata från Vombverket/Sydvatten AB för Kävlingeån - Högsmölla och tappningsuppgifter för Vombsjön har använts. Flödet i Sularpsbäcken (stn 33) har beräknats med hjälp av flottörmetoden. Transportberäkningar Uppgifter om dygnsvis vattenföring har multiplicerats med dygnsvisa koncentrationer som erhållits genom linjär interpolering mellan provtagningstillfällena. De på så sätt beräknade dygnstransporterna har därefter summerats till månads- och årstransporter. Vid punkt 33 har transportberäkningarna baserats på vattenföringsdata från det specifika provtagningstillfället, som beräknats med hjälp av flottörmetoden. Vid punkt 3 har transportberäkning gjorts med hjälp av analysresultaten från de flödesproportionella månadssamlingsproven. Årstransporten av totalkväve, totalfosfor, nitrit- nitratkväve och BOD7 har beräknats i Björkaån, Klingavälsån och Bråån. Beräkning av transporter av TOC, totalfosfor, totalkväve, nitrit- nitratkväve, BOD7 och suspenderat material har gjorts i Kävlingeån vid Högsmölla och Mynning i havet. Vattenföringsstationerna och provpunkterna i Björkaån, Klingavälsån samt Bråån ligger inte på samma ställe och för att kompensera för detta har flödena uppräknats med arealberoende faktorer enligt SMHI, Svenskt Vattenarkiv: Björkaån 1,29 Klingavälsån 1,25 Bråån 1,13 Mynningen i havet har räknats upp med 1,016 från Kävlingeån -Högsmölla (stn 3). Arealspecifik förlust Arealspecifik förlust för totalkväve och totalfosfor (kg/ha,år) beräknades för Kävlingeåns mynning i havet (med hjälp av transporten från Kävlingeån - Högsmölla), Vombsjöns utlopp (stn 17), Björkaån (stn 20), Bråån (stn 27A) och Klingavälsån (stn 35). 46 Kävlingeån 2014 - Bilaga 4 3 Dygnsmedelvattenföring (m /s) år 2014 i Kävlingeån - Högsmölla (stn 3), Sydvatten AB. Datum 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Medel Max Min Årsmedel Årsmax Årsmin 180 Jan 16 16 16 16 16 16 16 18 19 29 38 40 40 37 35 34 31 29 27 25 22 19 17 15 19 9 11 11 13 12 13 22 40 9,4 11 59 1,8 Feb 14 15 16 14 13 13 13 19 26 33 36 27 26 27 28 27 26 24 22 23 21 23 23 21 19 19 18 18 22 36 13 Mar 17 17 17 16 15 14 14 12 12 12 11 11 10 10 9,4 10 9,2 9,4 9,2 8,8 8,9 9,0 8,5 8,2 7,6 9,2 10 10 9,0 8,4 8,9 11 17 7,6 Vattenföring (m3/s) Apr 8,9 8,1 8,3 8,7 7,0 6,4 6,7 6,9 7,2 7,2 7,3 7,3 6,9 7,6 9,6 10 10 10 10 10 10 8,9 8,2 8,9 9,3 9,2 8,0 6,4 6,1 6,0 8,2 10 6,0 Maj 5,9 5,9 5,0 4,3 4,0 4,4 3,9 4,6 4,7 5,2 6,5 6,9 7,0 7,5 8,1 7,2 6,5 5,2 6,4 6,1 5,7 4,9 4,4 3,8 3,7 3,5 3,3 3,1 2,7 2,6 2,4 5,0 8,1 2,4 Jun 2,1 2,4 2,3 3,1 3,9 3,9 3,7 3,5 3,4 3,2 3,2 3,2 3,1 3,2 3,1 3,1 3,1 2,9 2,8 2,8 2,9 2,9 3,2 3,4 3,7 3,4 3,1 3,3 3,2 3,2 3,1 3,9 2,1 Jul 3,2 3,0 2,8 2,9 3,0 3,0 2,9 3,1 3,0 2,9 2,7 2,3 2,7 3,1 3,1 2,7 2,6 2,2 2,4 2,4 2,2 2,3 2,1 2,1 2,0 1,9 2,0 1,9 1,9 1,9 2,1 2,5 3,2 1,9 Aug 2,1 2,0 2,1 2,3 3,1 3,1 2,9 2,4 2,3 2,3 2,4 2,1 1,9 2,1 1,8 2,0 1,9 2,0 2,3 2,4 2,6 3,2 3,5 3,7 3,5 3,5 3,4 3,2 3,2 3,3 3,5 2,6 3,7 1,8 Sep 3,6 3,7 3,4 3,2 2,9 3,1 3,3 3,2 3,1 3,5 3,6 3,5 3,4 3,5 3,3 3,5 3,2 3,7 3,8 3,9 3,8 4,2 4,0 4,4 4,1 4,3 3,8 3,5 3,3 3,6 3,6 4,4 2,9 Okt 3,7 3,5 3,7 3,9 4,3 4,3 4,0 4,4 4,7 4,3 3,5 3,3 3,9 6,4 7,9 6,3 7,2 20 18 47 47 38 29 23 19 16 14 12 11 11 11 13 47 3,3 Nov 13 13 13 14 14 13 11 12 13 11 11 12 11 11 12 11 11 11 10 10 9,1 9,1 9,0 9,0 10 10 9,4 9,4 9,0 8,4 11 14 8,4 Dec 8,4 8,0 8,0 7,5 8,2 8,9 9,1 11 14 11 11 12 21 19 15 15 14 13 25 29 29 35 57 48 59 51 44 42 37 34 29 24 59 7,5 Dygnsmedelvattenföring vid Högsmölla 2014 Dygnsmedelvattenföring 2014 Dygnsmedelvattenföring 1976-2013 Högsta dygnsmedelvattenföring 1976-2013 Lägsta dygnsmedelvattenföring 1976-2013 160 140 120 100 80 60 40 20 0 jan feb mar apr maj jun jul 47 aug sep okt nov dec Kävlingeån 2014 - Bilaga 4 3 Tappning ur Vombsjön till Kävlingeån (m /s) år 2014, Sydvatten AB. Datum 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Medel Max Min Årsmedel Årsmax Årsmin Jan 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 6,5 6,5 8,5 12,5 16,5 18,5 18,5 18,5 16,5 14,5 14,5 12,5 10,5 8,5 6,5 6,5 6,5 4,5 4,5 4,5 6,5 6,5 8,5 8,5 9,2 18,5 4,5 3,7 32,5 0,5 Feb 8,5 8,5 8,5 6,5 6,5 6,5 6,5 6,5 6,5 0,5 6,5 8,5 8,5 8,5 10,5 10,5 10,5 10,5 10,5 10,5 8,5 8,5 8,5 8,5 8,5 8,5 8,5 8,5 8,1 10,5 0,5 Mar 6,5 6,5 6,5 6,5 6,5 6,5 6,5 4,5 5,5 5,5 5,5 5,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 0,5 0,5 0,5 1,5 0,5 0,5 0,5 0,5 1,0 3,2 6,5 0,5 Apr 1,0 1,0 1,5 1,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 2,5 3,5 2,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 3,5 3,5 3,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 3,5 0,5 Vattenföring (m3/s) Maj 1,5 1,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,6 1,5 0,5 Jun 0,5 1,0 1,5 2,5 2,5 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,5 0,5 Jul 2,0 2,0 2,0 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,8 2,5 1,5 Aug 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,5 1,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 1,5 2,5 0,5 Sep 2,5 1,5 1,5 1,5 1,5 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 2,5 2,5 3,0 3,0 aug sep okt 2,4 3,0 1,5 Okt 3,0 3,0 3,0 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,0 2,0 2,0 2,5 3,0 2,0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 2,5 2,5 1,7 3,5 0,5 Nov 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 3,5 3,5 5,5 5,5 5,5 6,5 6,5 6,5 6,5 7,5 7,5 7,5 7,5 5,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 4,7 7,5 2,5 Vombsjön 2014 35 30 25 20 15 10 5 0 jan feb mar apr maj jun jul 48 nov dec Dec 2,5 2,5 2,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 2,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 4,5 6,5 8,5 16,0 20,0 32,5 30,5 26,5 14,5 20,5 14,5 8,5 7,6 32,5 0,5 Kävlingeån 2014 - Bilaga 4 Vattenstånd i Vombsjön (m.ö.h) år 2014, Sydvatten AB. Datum 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Medel Max Min Årsmedel Årsmax Årsmin Jan 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 20,0 20,0 20,1 20,2 20,3 20,3 20,4 20,5 20,5 20,6 20,7 20,9 21,0 21,0 21,1 21,1 21,1 20,9 20,9 20,9 20,4 21,1 19,9 20,1 21,1 18,8 Feb 20,4 20,3 20,3 20,3 20,3 20,2 20,2 20,2 20,3 20,5 20,6 20,6 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,5 20,5 20,5 20,7 20,2 Mar 20,5 20,5 20,5 20,5 20,4 20,4 20,4 20,4 20,4 20,3 20,3 20,3 20,3 20,3 20,3 20,3 20,3 20,3 20,3 20,3 20,3 20,3 20,4 20,4 20,4 20,4 20,5 20,5 20,6 20,6 20,6 20,4 20,6 20,3 Vattenstånd m.ö.h Apr 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 20,6 20,6 20,6 20,7 20,7 20,6 Maj 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 20,7 20,6 20,6 20,6 20,6 20,7 20,6 Jun 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,6 20,5 20,5 20,5 20,5 20,5 20,5 20,4 20,4 20,4 20,4 20,4 20,3 20,3 20,3 20,3 20,3 20,2 20,2 20,2 20,2 20,2 20,2 20,2 20,2 20,4 20,6 20,2 Jul 20,2 20,1 20,1 20,1 20,1 20,1 20,0 20,0 20,0 20,0 20,0 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,8 19,8 19,8 19,8 19,8 19,7 19,7 19,7 19,7 19,7 19,6 19,9 20,2 19,6 Aug 19,7 19,7 19,7 19,7 19,7 19,7 19,7 19,6 19,6 19,7 19,7 19,6 19,6 19,6 19,6 19,6 19,6 19,6 19,6 19,6 19,6 19,6 19,5 19,5 19,5 19,5 19,5 19,5 19,4 19,4 19,4 19,6 19,7 19,4 Sep 19,4 19,4 19,4 19,4 19,4 19,4 19,4 19,3 19,3 19,3 19,3 19,3 19,3 19,3 19,3 19,2 19,2 19,2 19,2 19,2 19,2 19,1 19,1 19,1 19,1 19,1 19,1 19,0 19,0 19,0 sep okt 19,2 19,4 19,0 Okt 19,0 19,0 18,9 18,9 18,9 18,9 18,9 18,9 18,8 18,8 18,8 18,8 18,8 18,8 18,8 18,8 18,9 19,0 19,1 19,2 19,5 19,7 19,9 20,0 20,1 20,2 20,2 20,3 20,3 20,3 20,3 19,3 20,3 18,8 Nov 20,3 20,3 20,3 20,3 20,3 20,3 20,3 20,3 20,3 20,2 20,2 20,2 20,2 20,1 20,1 20,1 20,0 20,0 20,0 20,0 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 20,1 20,3 19,9 Vattenstånd i Vombsjön 2014 22 21 21 20 20 19 19 18 18 jan feb mar apr maj jun jul 49 aug nov dec Dec 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 19,9 20,0 20,0 20,1 20,2 20,3 20,3 20,4 20,5 20,5 20,6 20,7 20,9 21,0 21,0 21,1 21,1 21,1 20,9 20,9 20,9 20,4 21,1 19,9 Kävlingeån 2014 - Bilaga 4 3 Dygnsmedelvattenföring (m /s) år 2014 i Klingavälsån, SMHI stn 92-2116. Datum Jan Feb 1 2,7 3,6 2 2,6 4,1 3 2,6 4,2 4 2,8 4,1 5 2,9 3,6 2,8 3,2 6 2,9 3,5 7 3,1 5,3 8 3,1 6,7 9 4,0 6,5 10 4,9 5,0 11 5,1 4,6 12 4,6 4,3 13 14 3,9 4,4 15 3,9 4,3 16 3,8 4,4 17 3,6 4,1 18 3,6 3,9 19 3,7 3,8 20 3,6 3,8 21 3,6 3,8 22 3,4 4,0 23 3,3 3,9 24 2,9 3,7 25 2,7 3,5 26 2,0 3,4 27 1,8 3,4 28 1,9 3,4 29 2,3 30 2,1 31 2,7 Medel 3,2 4,2 Max 5,1 6,7 Min 1,8 3,2 Årsmedel 1,9 Årsmax 9,0 Årsmin 0,27 Vattenföring (m3/s) Mar 3,5 3,5 3,4 3,2 3,1 3,1 3,0 2,9 2,8 2,8 2,7 2,6 2,6 2,5 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 2,5 2,4 2,5 2,5 2,4 2,3 2,9 2,9 2,6 2,4 2,3 2,2 2,7 3,5 2,2 Apr 2,1 1,9 1,9 1,8 1,7 1,7 1,7 1,7 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 1,9 2,5 2,1 1,9 2,1 2,1 1,8 1,7 1,7 1,6 1,5 1,5 1,5 1,4 1,4 1,3 1,3 1,8 2,5 1,3 Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1,3 0,66 0,56 0,29 0,82 0,527 2,1 1,5 1,2 0,63 0,53 0,27 0,83 0,532 2,0 1,5 1,2 0,62 0,52 0,35 0,74 0,542 2,0 1,5 1,2 0,62 0,49 0,48 0,65 0,542 1,9 1,5 1,1 0,63 0,48 0,59 0,59 0,536 1,8 1,5 1,1 0,63 0,46 0,54 0,55 0,517 2,0 1,5 1,1 0,60 0,43 0,44 0,51 0,508 2,1 1,5 1,2 0,56 0,42 0,40 0,51 0,615 2,0 1,8 1,2 0,53 0,42 0,39 0,50 0,657 1,8 1,9 1,2 0,51 0,39 0,38 0,55 0,654 1,7 1,9 1,2 0,49 0,37 0,37 0,59 0,627 1,7 2,4 1,3 0,51 0,36 0,37 0,60 0,604 1,6 2,6 1,3 0,53 0,40 0,37 0,59 0,590 1,6 3,7 1,3 0,53 0,48 0,37 0,62 0,812 1,5 3,3 1,6 0,52 0,59 0,37 0,70 0,872 1,5 2,8 1,4 0,50 0,59 0,36 0,75 1,0 1,4 2,9 1,2 0,48 0,54 0,36 0,66 3,4 1,5 3,0 1,1 0,45 0,50 0,39 0,62 5,8 1,5 3,0 1,2 0,44 0,47 0,49 0,57 5,1 1,5 4,2 1,2 0,44 0,44 0,50 0,56 8,9 1,5 4,4 1,1 0,44 0,42 0,44 0,55 6,8 1,5 4,5 1,1 0,43 0,39 0,41 0,57 5,0 1,5 6,9 1,0 0,43 0,37 0,41 0,57 4,4 1,5 9,0 0,94 0,43 0,35 0,45 0,55 3,8 1,6 7,4 0,95 0,43 0,33 0,45 0,56 3,3 1,8 8,2 0,89 0,42 0,31 0,42 0,58 3,0 1,8 6,2 0,82 0,47 0,30 0,40 0,57 2,8 1,8 4,8 0,77 0,53 0,29 0,39 0,55 2,6 1,7 4,4 0,74 0,53 0,29 0,36 0,53 2,4 1,6 4,1 0,71 0,54 0,29 0,36 0,53 2,2 1,6 4,0 0,69 0,29 0,48 2,1 4,1 1,1 0,52 0,42 0,41 0,60 2,3 1,7 3,6 1,6 0,66 0,59 0,59 0,83 8,9 2,1 9,0 0,69 0,42 0,29 0,27 0,50 0,51 1,42 1,5 Dygnsmedelvattenföring i Klingavälsån 2014 10 8 6 4 2 0 jan feb mar apr maj jun jul 50 aug sep okt nov dec Kävlingeån 2014 - Bilaga 4 3 Dygnsmedelvattenföring (m /s) år 2014 i Björkaån, SMHI stn 92-2125. Datum 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Medel Max Min Årsmedel Årsmax Årsmin Jan 4,6 4,0 3,9 4,6 4,8 4,2 5,2 7,1 6,8 14 15 15 12 7,9 6,5 5,6 4,9 4,5 4,2 3,3 4,0 4,0 3,4 2,7 2,4 2,5 2,9 2,7 2,0 1,9 2,3 5,5 15 1,9 2,9 34 0,088 Feb 2,2 2,2 2,4 2,6 2,6 2,5 2,8 10,5 19 20 14 11 8,9 8,3 8,3 8,5 7,2 5,6 4,8 4,4 4,7 6,2 5,2 4,3 3,7 3,3 3,1 3,1 6,5 20 2,2 Mar 3,7 3,6 3,3 3,0 2,7 2,3 2,2 2,2 2,0 2,0 1,8 1,7 1,6 1,6 1,7 1,8 1,8 1,9 2,0 2,0 1,8 2,4 2,5 2,3 2,1 5,8 6,3 4,5 3,4 2,9 2,5 2,6 6,3 1,6 Apr 2,2 1,9 1,8 1,7 1,5 1,5 1,5 1,6 1,9 2,2 2,0 1,9 1,8 2,0 3,2 2,7 2,1 2,6 2,9 2,2 1,9 1,6 1,4 1,2 1,1 1,1 1,0 0,94 0,89 0,85 1,8 3,2 0,85 Maj 0,83 0,76 0,73 0,71 0,68 0,67 0,71 0,84 0,84 1,0 1,2 1,3 1,2 1,3 1,3 1,3 1,1 0,93 0,96 1,1 0,98 0,84 0,72 0,71 0,80 0,73 0,62 0,55 0,51 0,48 0,46 0,86 1,3 0,46 Jun 0,44 0,42 0,41 0,43 0,45 0,45 0,43 0,39 0,36 0,32 0,31 0,40 0,39 0,33 0,29 0,27 0,26 0,26 0,26 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 0,34 0,58 0,50 0,46 0,36 0,58 0,25 Jul 0,44 0,39 0,33 0,29 0,26 0,24 0,21 0,19 0,17 0,14 0,13 0,12 0,15 0,26 0,48 0,63 0,47 0,32 0,26 0,21 0,17 0,15 0,13 0,12 0,11 0,10 0,091 0,088 0,090 0,11 0,12 0,22 0,63 0,088 Aug 0,13 0,12 0,11 0,11 0,12 0,15 0,14 0,13 0,12 0,12 0,13 0,13 0,14 0,15 0,15 0,15 0,14 0,16 0,21 0,25 0,24 0,22 0,20 0,21 0,24 0,24 0,23 0,21 0,19 0,18 0,22 0,17 0,25 0,11 Sep 0,40 0,51 0,48 0,39 0,32 0,28 0,26 0,24 0,23 0,28 0,32 0,34 0,35 0,48 0,77 0,76 0,62 0,50 0,44 0,40 0,38 0,37 0,38 0,39 0,39 0,38 0,37 0,34 0,33 0,31 0,40 0,77 0,23 Okt 0,31 0,31 0,31 0,31 0,31 0,30 0,29 0,32 0,40 0,43 0,42 0,40 0,39 0,51 0,86 1,2 5,2 14 12 34 26 18 16 14 9,4 6,8 5,4 4,3 3,5 2,9 2,5 5,8 34 0,29 Nov 2,2 2,1 2,1 2,0 1,9 2,0 2,7 2,8 2,5 2,2 2,1 2,0 1,8 1,8 1,7 1,6 1,6 2,0 2,1 1,9 1,9 1,9 1,9 2,1 4,0 3,8 3,1 2,6 2,2 2,0 2,2 4,0 1,6 Dygnsmedelvattenföring i Björkaån 2014 Vattenföring (m3/s) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 jan feb mar apr maj jun jul 51 aug sep okt nov dec Dec 1,8 1,6 1,5 1,5 1,4 1,5 1,6 2,7 3,6 3,4 6,1 7,1 12 10 7,0 7,0 7,2 6,7 14 15 13 21 28 21 24 17 11 7,2 4,8 3,6 3,4 8,6 28 1,4 Kävlingeån 2014 - Bilaga 4 3 Dygnsmedelvattenföring (m /s) år 2014 i Bråån, SMHI stn 92-2126. Datum 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Medel Max Min Årsmedel Årsmax Årsmin Jan 2,4 2,1 2,1 2,4 2,5 2,1 2,7 3,3 4,1 9,2 9,3 9,5 6,2 3,6 2,8 2,5 2,3 2,0 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,1 0,90 0,90 0,89 0,84 0,73 0,63 0,67 2,8 9,5 0,63 1,4 18 0,093 Feb 0,78 0,87 0,86 0,91 0,91 0,89 1,3 5,4 11 11 6,5 4,9 4,2 4,9 4,6 4,2 3,2 2,5 2,3 2,3 2,9 3,9 2,9 2,3 1,9 1,6 1,4 1,5 3,2 11 0,78 Mar 1,7 1,7 1,6 1,5 1,3 1,1 1,1 1,0 0,95 0,91 0,84 0,77 0,75 0,73 0,82 0,81 0,82 0,94 1,0 1,0 1,0 1,1 1,2 1,1 1,0 1,6 2,1 1,7 1,4 1,2 1,0 1,1 2,1 0,73 Apr 0,91 0,83 0,78 0,69 0,63 0,61 0,61 0,73 0,92 1,0 1,0 0,91 1,0 1,3 1,7 1,4 1,2 1,7 1,6 1,3 1,0 0,88 0,74 0,65 0,59 0,55 0,51 0,46 0,43 0,41 0,90 1,7 0,41 Maj 0,39 0,36 0,34 0,33 0,33 0,32 0,46 0,41 0,61 0,70 1,0 0,87 1,2 1,5 1,4 1,0 0,82 0,93 1,2 1,1 0,84 0,70 0,58 0,55 0,48 0,43 0,40 0,36 0,32 0,31 0,29 0,66 1,5 0,29 Jun 0,27 0,27 0,32 0,32 0,31 0,27 0,24 0,23 0,21 0,20 0,21 0,20 0,26 0,20 0,22 0,19 0,18 0,17 0,17 0,17 0,19 0,17 0,32 0,25 0,20 0,19 0,18 0,25 0,35 0,24 0,23 0,35 0,17 Jul 0,19 0,24 0,24 0,21 0,16 0,15 0,15 0,19 0,16 0,13 0,12 0,11 0,49 0,25 0,26 0,21 0,20 0,19 0,17 0,15 0,17 0,17 0,16 0,14 0,13 0,12 0,093 0,15 0,19 0,22 0,15 0,18 0,49 0,093 Aug 0,12 0,19 0,25 0,48 0,35 0,35 0,27 0,31 0,37 0,24 0,27 0,23 0,20 0,19 0,18 0,15 0,29 0,37 0,36 0,36 0,31 0,30 0,41 0,39 0,35 0,31 0,27 0,24 0,27 0,28 0,30 0,29 0,48 0,12 Sep 0,32 0,32 0,30 0,30 0,28 0,24 0,22 0,25 0,31 0,31 0,29 0,28 0,28 0,31 0,31 0,28 0,30 0,30 0,27 0,24 0,25 0,25 0,23 0,29 0,32 0,26 0,23 0,23 0,25 0,25 0,28 0,32 0,22 Okt 0,28 0,29 0,25 0,24 0,24 0,26 0,31 0,35 0,32 0,30 0,31 0,36 0,66 2,1 1,8 1,6 4,9 7,3 11 18 15 11 6,8 4,5 3,3 2,7 2,2 1,8 1,6 1,3 1,2 3,3 18 0,24 Nov 1,1 1,0 1,0 1,0 1,2 1,4 1,6 1,6 1,4 1,2 1,1 1,1 1,0 0,91 0,86 0,82 0,85 0,86 0,91 0,84 0,83 0,83 0,80 1,0 1,5 1,5 1,3 1,1 0,95 0,87 1,1 1,6 0,80 Dygnsmedelvattenföring i Bråån 2014 Vattenföring (m3/s) 20 15 10 5 0 jan feb mar apr maj jun jul 52 aug sep okt nov dec Dec 0,78 0,73 0,69 0,66 0,71 0,87 1,1 3,2 2,9 2,8 3,7 4,6 7,3 5,1 3,7 3,9 3,6 3,9 9,8 8,3 6,1 9,6 5,0 3,2 2,2 1,6 1,5 3,6 9,8 0,66 Kävlingeån 2014 - Bilaga 4 3 Vattenföring (m /s, flottörmetoden) vid provtagningstillfället år 2014 i Sularpsbäcken. 3 Datum Flöde (m /s) 2014-02-11 2,6 2014-04-14 0,50 2014-06-17 0,070 2014-08-12 0,030 2014-10-17 0,31 2014-12-12 1,9 Medel 0,90 Max 2,6 Min 0,030 53 Kävlingeån 2014 - Bilaga 4 Transportberäkningar Kävlingeån år 2014 3 Kävlingeån - Högsmölla uppströms dammen Kävlingeåns mynning Tot-P, Tot-N, NO32-N och TOC är analyserade på månadsblandprov, BOD och Susp. på månadsstickprov. Månad J F M A M J J A S O N D Total Flöde Tot-N m3/s ton 26 25 13 6,7 2,9 2,4 2,0 1,6 1,9 3,7 8,6 14 8,9 349 297 155 59 16 11 7,7 6,9 11 48 170 258 1389 NO32-N Tot-P ton ton BOD TOC Susp 280 233 116 40 10 6,0 4,4 4,1 8,2 40 160 225 1128 4,2 3,5 1,5 0,63 0,46 0,44 0,37 0,30 0,27 0,6 1,4 1,9 16 160 520 140 455 83 274 44 156 26 76 10 54 4,7 42 3,6 33 4,4 39 4,3 87 32 185 66 307 578 2229 NO32-N Tot-P BOD TOC Susp ton ton ton ton ton nad 12 57 28 9,3 3,0 6,0 2,3 0,25 0,16 0,83 17 34 170 0,19 0,61 0,22 0,054 0,025 0,069 0,12 0,25 0,43 0,28 0,99 1,5 4,7 3,1 12 15 6 1,0 8 15 17 15 7,2 13 5,6 118 - - J F M A M J J A S O N D Total ton ton nad 170 152 84 51 52 36 14 11 13 28 174 234 1019 J F M A M J J A S O N D Total 17 Vombsjöns utlopp Månad J F M A M J J A S O N D Total Flöde Tot-N m3/s ton 9,2 8,1 3,2 1,5 0,56 2,0 1,8 1,5 2,4 1,7 4,7 7,6 3,7 15 68 35 12 4,2 9,7 6,1 4,8 4,5 4,1 25 47 235 nad J F M A M J J A S O N D Total Flöde Tot-N 3 m /s ton 4,0 5,2 3,4 2,2 1,38 0,65 0,53 0,51 0,75 2,9 2,1 4,5 2,3 Flöde Tot-N m3/s ton 22 22 11 8,3 5,1 3,2 2,6 2,7 3,6 13 11 24 11 295 251 109 67 37 16 9,6 10 19 157 124 376 1470 NO32-N Tot-P ton ton 253 214 90 52 27 12 7,9 8,6 17 138 106 380 1306 3,4 2,5 1,2 0,94 0,70 0,50 0,46 0,45 0,60 2,9 2,1 5,6 21 BOD TOC Susp ton ton 139 482 126 423 74 257 68 198 37 130 8,9 72 4,8 55 5,1 56 8,6 81 19 362 65 258 366 534 921 2908 ton 459 428 113 135 87 25 17 18 24 86 72 161 1625 20 Björkaån- Före utloppet i Vombsjön 27A Bråån - Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka Må- Må- ton Må- Flöde Tot-N m3/s ton 7,0 8,4 3,4 2,3 1,1 0,46 0,29 0,22 0,52 7,5 2,9 11 3,8 27 125 43 21 7,9 2,9 1,5 1,3 3,8 64 39 214 551 NO32-N Tot-P ton ton BOD TOC Susp ton ton ton 23 104 35 16 5,7 2,0 1,0 0,91 2,4 57 35 196 478 0,27 1,6 0,30 0,16 0,10 0,070 0,051 0,026 0,086 2,6 0,52 2,3 8,1 6,3 35 18 11 5,5 1,9 1,1 0,83 2,1 37 7,3 7,8 134 - - 35 Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån NO32-N Tot-P BOD TOC Susp ton ton ton ton ton Månad 33 37 24 13 6,2 2,7 2,1 2,0 3,3 19 12 31 22 25 14 6,1 2,6 1,2 1,0 1,1 1,6 11 8 22 0,58 0,60 0,42 0,30 0,17 0,07 0,07 0,06 0,08 0,64 0,34 0,77 - - 186 116 4,1 25,5 30 35,4 30,5 15,0 4,23 2,54 1,8 2,4 13,0 7,8 3,5 172 J F M A M J J A S O N D Total 54 Flöde Tot-N 3 m /s ton 4,0 5,2 3,4 2,2 1,4 0,65 0,53 0,51 0,75 2,9 2,1 4,5 2,3 33 37 24 13 6,2 2,7 2,1 2,0 3,3 19 12 31 186 NO32-N Tot-P ton ton BOD TOC Susp ton ton ton 22 25 14 6,1 2,6 1,2 1,0 1,1 1,6 11 8,2 22 116 0,58 0,60 0,42 0,30 0,17 0,071 0,067 0,057 0,080 0,64 0,34 0,77 4,1 25 30 35 31 15 4,2 2,5 1,8 2,4 13 7,8 3,5 172 - - Kävlingeån 2014 - Bilaga 4 Arealspecifika förluster i Kävlingeån år 2014 Arealspecifik förlust för Kävlingeån 2014 Arel.spec.förlust (kg/ha*år) Station Area (ha) P Tillstånd N Kävlingeåns mynning i havet 12000 0,177 4 12,2 4 17 Vombsjöns utlopp 45000 0,105 3 5,2 4 20 Björkaån - Före utloppet i Vombsjön 34000 0,239 4 16,2 5 27A Bråån - Gamla landsvägsbron vid Örtofta kyrka 17000 0,209 4 19,6 5 35 Klingavälsån - Vid utloppet till Kävlingeån 24000 0,172 4 7,8 4 55 Tillstånd Vi är med i hela kedjan – från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska ,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box 1083 581 10 LINKÖPING Telefon: 013-25 49 00 Fax: 013-12 17 28 Hemsida: www.alcontrol.se
© Copyright 2024