Bättre flöde i vården webbtidning (PDF, nytt fönster)
Bättre flöde i vården för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet LANDSTINGET Bättre flöde i vården – vad menas med det? Svensk vård ligger i topp när det gäller medicinska resultat. Men när det kommer till bemötande, tillgänglighet, information och medinflytande har vi en del att göra. Alltför ofta känner patienter och deras anhöriga osäkerhet och irritation. Vad är nästa steg? Varför måste vi vänta? Hur länge måste vi vänta? I detta magasin redovisas resultaten av ”Bättre flöde i vården, ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet ”. Det har pågått sedan våren 2014 och har engagerat 18 landsting och regioner. Syftet har varit att tillsammans lära hur vi kan skapa både snabbare och säkrare flöden genom vården och samtidigt få både nöjdare medarbetare och patienter. Alla landsting har arbetat med olika patientflöden men haft samma mål: 1. Minska slöseri med patienters tid genom att identifiera vilka steg i flödet som skapar värde och ta bort de steg som inte gör det. 2 Bättre flöde 2. Öka patientsäkerhet, kvalitet och effektivitet eftersom ett nytt, snabbare flöde inte får ske på bekostnad av patientsäkerhet eller kvalitet. Fel och brister i vården orsakar stort lidande, stora kostnader och fel användning av vårdens resurser. 3. Öka nöjdhet hos medarbetare då dessa är vår viktigaste resurs. Syftet med den här skriften är framför allt att sprida de idéer och framgångsrika arbete som teamen presterat för att inspirera och locka fler till att vilja påverka sin verksamhet och förbättra sina patientflöden. Vi hoppas det blir den ”coffetablebook” som går runt i personalrummen och i arbetsgrupperna tills den slits ut och att den då har gjort sitt. Hoppas du hittar dina guldkorn i de följande sidorna. Hans Karlsson Direktör avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting lANdStINGet Innehåll M LÄS O EMPEL A EX LA D O G HE FRÅN IGE SVER 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 Landstinget Blekinge Landstinget Dalarna Region Gotland Region Gävleborg Region Halland Region Jämtland Härjedalen Region Jönköpings län Landstinget i Kalmar län Norrbottens läns landsting Norrbottens läns landsting Region Skåne Stockholms läns landsting Landstinget Sörmland Landstinget i Uppsala län Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landsting Landstinget i Västernorrland Landstinget Västmanland Region Örebro län Region Östergötland Bättre flöde i vården är ett samarbete mellan SKL och landstingen. Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. Beställningsnr: 5399. Kontakt: Marie Källman, marie.kallman@skl.se, Christian Eriksson, christian.eriksson@skl.se Form: EO. Tryckeri: LTAB, 2015. Sveriges Kommuner och Landsting, Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm. 08-452 70 00, www.skl.se. Bättre flöde 3 lANdStINGet BleKINGe ”Snabbare puls i SAMSPELET för vård och omsorg” Projektet Bättre flöde i Karlshamn ligger helt rätt i tiden! Vårt fokus har varit att göra individens väg genom vård och omsorg så smidig som möjligt genom modellen SAMSPEL. Modellen gör det lättare att komma rätt från början, det vill säga att få den hjälp varje individ behöver just då i livet! ”Du får mig att känna mig som en prinsessa.” Patient 75+, Brunnsgårdens vårdcentral, Karlshamn. K arlshamns kommun, Blekingesjukhusets avdelning 9 och Brunnsgårdens vårdcentral har ingått i projektet ”Bättre flöde” med syftet att ”öka tryggheten för Blekingebor som är över 65 år”. personal en snabb överblick och en gemensam bild av läget. Man arbetar mot ett gemensamt mål för varje patient. Goda förberedelser, god mötesdisciplin och struktur är framgångsfaktorerna! I Karlshamns kommun har man testat ett beslutsstöd i form av en checklista. Sjuksköterskan i hemsjukvården använder det vid hembesök för att bedöma individens tillstånd vid en akut försämring. Det strukturerade tillvägagångssättet har gett stöd och trygghet för alla parter, inte minst i kommunikationen mellan ansvarig läkare och sjuksköterska i kommunen. ”Dörren stängs klockan 09.20, inga telefoner stör och alla är fokuserade!” TRYGGHET ENGAGEMANG MINDRE SLÖSERI ARBETSGLÄDJE ”Har ni pulsen uppe nu – om fem minuter är det dags!” Personalen på avd 9, klockan 9:15. 4 Bättre flöde ”Ett beslutsstöd med alla vitalparametrar ifyllda gör alla tryggare, både patient, närstående och hemtjänst”. På Blekingesjukhusets avdelning 9 har man infört ett nytt arbetssätt i form av ”pulsmöten”. Det har lett till minskat slöseri med både patienters och personalens tid. Mötena har blivit en viktig del av de dagliga rutinerna. Pulsmöten ger all tina Hermansson, koordinator. Resultatet blir att man gör rätt saker vid rätt tid och undviker onödig väntetid för patienterna. Utskrivningarna går smidigare och samverkan med vårdcentralerna fungerar bättre. Tillsammans med Brunnsgårdens vårdcentral har man ändrat rutiner och sätt att kommunicera för att säkra överlämningarna och öka tryggheten för den som varit inskriven. För att säkra utskrivningsprocessen har Brunnsgårdens vårdcentral testat att ringa upp varje patient som varit inlagd på avdelning 9 inom en vecka. Man frågar om hur det fungerar hemma och fångar upp eventuella behov. Att detta mottagits mycket väl visar några citat från patienterna: ”Är det verkligen sant att du gör detta för mig?” och ”Menar du att det är sant att jag ska få uppleva detta under min livstid?”. Fortsättning följer…SAMSPEL spelar vidare! Utförlig utvärdering görs senare i år. Kontakta gärna: Ingrid Hoffmann ingrid.hoffmann@ltblekinge.se www.ltblekinge.se/samspel lANdStINGet dAlArNA Från igenvuxen sjö till porlande flöden Personer med smärta är en stor patientgrupp. Tidig identifiering av riskerna för att utveckla långvarig godartad smärta är avgörande för att undvika komplex problematik. K omplexiteten och mångfacetteringen som karaktäriserar smärtproblemet är faktorer som omöjliggör snabba och effektiva lösningar. Idag saknas samordning av vårdens resurser vilket försvårar samverkan i rehabiliteringen. Kunskapen om smärta är ofta otillräcklig. Det kan leda till inadekvata åtgärder som inga insatser alls eller ”hagelskurar” av remisser. Olika vårdaktörer kan motverka varandras insatser i rehabiliteringen vilket blir förvirrande för den enskilde. Ett biopsykosocialt förhållningssätt med tillgång till multiprofessionella team är vägen till framgång. konsultation. Resultatet av testet visade att 22 av 34 patienter (feb- maj 2015) inte bedömdes behöva återbesök till specialistvården. Test med ”bettfysiolog online” pågår för närvarande, vilket innebär att tandläkare med specialistkompetens finns tillgänglig per telefon. Vår hypotes är att de båda online-funktionerna kan minska behovet av specialistvård. Bettfysiolog har också knutits till specialistsmärtteamet och därmed har teamets kompetens förstärkts. Patientinformation på akutmottagningen används mera frekvent och arbete pågår att införa sjukgymnast på akutmottagningen. ”Att vänta är smärtsamt. Att glömma är smärtsamt. Men att inte veta vilket man ska göra är det värsta lidandet” Analogin med den igenväxta sjön. Vårt arbete med att skapa bättre flöden för personer, som söker vård för godartad smärta, kan jämföras med det arbete som krävs för att förbättra vattenkvaliteten och livsvillkoren i den igenväxta sjön. Sjön blir livskraftig igen och flödena porlar! >Avverka träd och buskar, röja vass = röj undan hindren i vården. >Muddra, bort med lera och gyttja = öka genomströmningen, minska väntetider. >Skapa häckningsöar och holkar = samverkan med och kring patienten. Paulo Coelho. I Dalarna har vi samlat flera relevanta aktörer inom vården och det är en framgång i sig. Vi har även involverat patienter. Via insyn i varandras arbetskultur och förhållningssätt och med en givande dialog och ifrågasättande har arbetet utmynnat i flera förbättringsförslag. Några är redan är sjösatta och andra står på tur. Av de tester som genomförts upplever vi att överföring av kunskap mellan specialistvård och primärvård har stärkts. I projektet har vi testat ”sjukgymnast online”, som innebär att en specialistsjukgymnast kan kontaktas av distriktssjukgymnast för telefon- Med de ”porlande flöden” som skapas får vi de bästa möjligheterna att erbjuda personer med godartad smärta en värdebaserad vård! Kontakta gärna: Lotta Jansson lotta.jansson@ltdalarna.se VI HAR VÅGAT TESTA: • ANDRA ARBETSSÄTT • ATT TA IN ANDRA PROFESSIONER PÅ NYA ARENOR • ”DET OTÄNKBARA” VI ARBETAR FÖR > Sjukgymnast på akutmottagningen. > Röntgen väljer undersökning. > Egen multidisciplinär smärtmottagning. > Årskontroller efter smärtrehabilitering. > Sjukgymnast som första instans på alla vårdcentraler. VI LYCKADES MED > Sjukgymnast och bettfysiolog online. > Bettfysiolog i sjukvården. > Överföring av kunskap mellan vårdaktörer. > Förstärkning av smärtteamet. > Ökad användning av patientinformation på akutmottagningen. Bättre flöde 5 reGION GOtlANd Alla tillsammans för tryggare vård och omsorg utan gränser DE FYRA FRAMGÅ VIKTIGASTE NGSFAK • KOMMUN TORERNA IKA • KOMMUN TION IKA • KOMMUN TION IKATION • STRUKTU R För att få till ett förbättrat samarbete mellan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Socialförvaltningen har vi i Region Gotland arbetat utifrån ett vi-perspektiv, till skillnad från ett vi- och domperspektiv som vi har konstaterat har funnits tidigare trots gemensam huvudman. ”Förut pratade vi om varandra, nu pratar vi med varandra” Anonym medarbetare på fältet. D en viktigaste faktorn för framgång hittills i processen har varit att vi haft en komplett grupp med representation från alla delar av flödet inom både hälso- och sjukvård och äldreomsorg. De fyra viktigaste framgångsfaktorerna för det fortsatta arbetet bedömer vi är: >Kommunikation >Kommunikation >Kommunikation, samt >Struktur Under den fjärde punkten har vi konstaterat att flera förändringar av övergångsprocessen mellan vård och omsorg har genomförts utan att den nya strukturen förverkligats ”på golvet”. Motstridiga versioner av blanketter och dokument finns kvar i systemen och bidrar till missförstånd och ofullständiga underlag för beslut. När en äldre patient kommer till sjukvården med ett tillstånd som under längre tid väntas medföra ett ökat hjälpbehov, är nyckeln till ett för patienten och brukaren tryggt (och för sjukvård och omsorg säkert och effektivt) förlopp. Där en planering av behövliga insatser kan startas så snabbt som möjligt och byggas upp med hjälp av all tillgänglig information. För sjukvården innebär det ett absolut krav på att exempelvis medicinlistor är korrekta och kommunicerade, patientens fysiska hjälpbehov tidigt 6 Bättre flöde bedömda av fysio- och arbetsterapeut, samt att bedömningen är känd av alla inblandade och ligger till grund för rehabiliteringsplaneringen såväl före som efter utskrivning. För omsorgen innebär det att informationsinhämtningen startar innan patienten är ”färdigbehandlad” och kontinuerligt uppdateras med tillkommande information. Det är också viktigt att omsorgen, i de fall personen redan är brukare av omsorgstjänster, ser till att vid akut sjukdomsfall lämna med adekvat information in till akutmottagningen, för att säkerställa att handläggningen blir rätt från början. För båda parter är uppdaterade checklistor en enkel arbetsmodell som vi framgångsrikt har använt i projektet. Detta bidrar till att den första planen blir genomförbar och säker och att förändringar i tillståndet kan hanteras genom enkla modifieringar i stället för att kräva en ny planeringsprocess. Den enskilt viktigaste insatsen är nu att fortsätta informera om hur en bra planering kan komma till stånd och att bidra till att alla medarbetare förstår sin egen roll i att skapa en trygg hemsituation för patienterna och brukarna. Kontakta gärna: Arne Lundberg arne.lundberg@gotland.se reGION GäVleBOrG Väntetiden minskade från 58 till 17 dagar! I Region Gävleborg pågår sedan ett och ett halvt år tillbaka ett arbete med att korta väntetiderna för patienter som söker vård för synligt blod i urinen, så kallad makrohematuri. Redan nu visar arbetet på mycket fina resultat. ALLA UNDERSÖ KNIN EN OCH SA GAR PÅ MMA DAG S yftet med Region Gävleborgs arbete är att heter och synpunkter var avgörande för att Region göra cancervården bättre för patienterna Gävleborg har valt det flöde som nu används i hela genom att korta väntetiderna till bedömvårdkedjan; från utredning, behandling och efterning och behandling. Målet är att förbättra vård till rehabilitering och palliativ vård. Målet är patienternas prognos för överlevnad och ökad att patienterna ska uppleva en mer jämlik, välorlivskvalitet. ganiserad, helhetsorienSamverkan terad och professionellt och patientomhändertagande vård medverkan är utan onödig väntetid. avgörande Region Gävleborgs Jag besökte min hälsoarbete med central för att jag uppmakrohematuri täckte att jag hade blod i sker genom nära urinen, berättar Christer samverkan melRicht. Jag fick komma lan divisionerna på läkarbesök nästkomChrister richt har personlig erfarenhet av att de nya rutinerna primärvård, mande arbetsdag och fungerar på ett effektivt sätt. foto: region Gävleborg. operation och min läkare skickade didiagnostik. Denna samverkan har lett fram till rekt en remiss för vidare undersökning. Därefter att man skapat nya gemensamma rutiner för att tog det fem dagar innan jag fick en tid på lasaretstandardisera vårdförloppet för cancer i urinblåtet. Där gjordes alla nödvändiga undersökningar san och urinvägar. på en och samma dag. Allt har skötts mycket pro- Vi ser redan nu mycket positiva resultat, berätfessionellt och jag har blivit väl omhändertagen tar Johan Hansson, verksamhetschef, kirurgkliav sjuksköterskor och läkare. Det visade sig att niken. I de cancerfall som konstaterats i år har min prostata var något förstorad och nu ska jag väntetiderna för behandling förkortats avsevärt. börja min medicinering, avslutar Christer Richt. Innan rutinerna började användas var genomsnitArbetet med makrohematuri är, från januari tiden, från stark misstanke om cancer i urinblåsa 2015, en del av projektet Cancerstrategi Gävleborg. och urinvägar till att behandling sattes in, 58 Projektet ingår i sin tur i den nationella satsningen dagar. I snitt ligger nu väntetiden på 17 dagar, på att korta väntetiderna för cancerpatienter, som vilket är en stor förbättring. Resultaten är kliniskt regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting välgrundade och rutinerna ska nu användas av enats om att genomföra under 2015-2018. samtliga hälsocentraler i Region Gävleborg. Med standardiserade vårdförlopp inom cancerområdet sätts patienten i centrum. Patienter har deltagit i projektet via fokusgrupper. Deras erfaren- Kontakta gärna: Johan Hansson, verksamhetschef, kirurgkliniken johan.j.hansson@regiongavleborg.se www.regiongavleborg.se/cancerstrategi FRAMGÅNGSFAKTORER: > Samverkan över divisionerna > Patientmedverkan > Medarbetarna formar rutinerna ”Vi ska värna om patientens livstid.” Johan Hansson, verksamhetschef, kirurgkliniken. ”Väntan är det värsta som finns.” Patientdeltagare i fokusgruppen. Läs mer på sidan regiongavleborg.se/cancerstrategi samt på skl.se – Överenskommelse 2015–2018 om kortare väntetider i cancervården. Bättre flöde 7 reGION HAllANd Om allt kommer i rätt ordning så går det fortare NU KAN VI FÖLJA AL LA PATIENTFLÖ DEN! – utan att det blir bråttom R ”Gruppen ser redan nu att det är effektivt för cancerprocesserna men är övertygade om att den har samma goda effekt på andra vårdprocesser.” thomas Wallenfeldt, lösningsarkitekt i region Halland. PROJEKTET I KORTHET : Nu kan de som ansvarar för vården i Region Halland se var patienten befinner sig i vårdprocessen och att hen har fått den vård som planerats. Projektet har infört mätpunkter som i realtid visar var patienten befinner sig i sin vårdprocess. Det ger en helt annan möjlighet att produktionsplanera än om du styrs av rapporter som sammanställs i efterhand. Det är också arbetsbesparande eftersom data samlas in automatiskt istället för att den sammanställas för hand. 8 Bättre flöde egion Halland har i projektet ”Bättre flöde i vården” vidareutvecklat ett ITstöd som samlar in all information kring patientens väg genom vården på ett ställe. I verktyget är det möjligt att följa enskilda patienter, men även att titta på alla patienter med samma specifi ka diagnos. Det går att se om flödet från närsjukvård till specialistvård och eftervård – med alla överlämningar inom och mellan olika funktioner – fungerar! Region Halland har precis beslutat att fasa ut journalsystemet VAS. Vad innebär det för ITstödet och personalens arbete? ”Att man på sikt byter journalsystem till ett mer modernt system kommer att ge möjligheter till betydligt bättre vårdprocesstöd för personalen i dialog med den enskilde patienten. För projektet är det bara en bekräftelse på att ”tänket” kring att följa ett flöde är rätt väg”, säger Torgny Nilsson, logistiker och IT-ansvarig i projektet. Först ut är fem cancerdiagnoser samt ADHD, men på sikt ska Region Halland kunna följa alla stora diagnoser. Indikatorerna som valts ut för de olika processerna är främst hämtade från professionen och de nationella kvalitetsregistren. Verksamheterna – hur ser de på förändringarna? Carina Forsberg är Områdeschef, Administrativa enheterna på Hallands Sjukhus och menar i sin analys att ”vi är väldigt bra på många enskilda områden inom vården nationellt sett. Nu gäller det att få övergångarna att fungera. Minskat ”strul” och möjlighet till bättre återkoppling är positivt både för patienterna och för medarbetarna. Det är inte bara en process som ska fungera. Inom cancervården, till exempel, är det ett antal olika processer som ska fungera enligt det nya arbetssättet. Det blir en stimulerande utmaning!” Tid och kvalitet är några av flera viktiga mätpunkter i processer som ska visa på att patientens väg genom vården är så snabb och effektiv som möjligt. ”Mätningarna gör att vi hittar ”flaskhalsarna” i vårdkedjorna – skillnaderna i hur vi hanterar patienterna utifrån riktlinjer”, säger projektledaren Carina Werner. Tidigare har vi gått på ”magkänsla”. ”Nu får vi ”hårda” fakta att analysera”. ”Om allt kommer i rätt ordning går det fortare utan att det blir bråttom. Det blir dessutom bättre!” thomas lindén, chefläkare. Synkronisering av planerade insatser är därför viktigt. Det är patientens behov som ska styra processen. Det ökar effektiviteten och minskar risken för patientskador och andra fel. Färre fel och mindre onödigt arbete bidrar till bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Förändringen innebär förändrat arbetssätt, fokus på processutveckling och ökat vårdkedjetänk. Slöseriet med patienternas tid kommer att minska utan att medarbetarnas belastning kommer att öka. Det kommer dessutom att öka tillgängligheten i vården. Minskat ”strul” skapar värde för patienterna, vilket i förlängningen kommer att vara bra för regionens ekonomi. Kontakta gärna: Carina Werner, utvecklare carina.werner@regionhalland.se 070-3856214 reGION JäMtlANd HärJedAleN Med patientens resa i blickfånget blir det bättre flöden Vid förbättringsarbete i vården är det vanligt att vi tror både det ena och det andra om vad som är bäst för patienterna. Men den här gången vet vi, eftersom vi har lyssnat på patienterna via intervjuer. I Region Jämtland Härjedalen kan vi konstatera att våra patienter får vänta alldeles för ofta och för länge. Det stod klart när vi granskade data från nationella kvalitetsregister. Även när vi kartlade vårdflödet för tjock- och ändtarmscancer, från misstanke om cancer till behandling och uppföljning, så visade det sig att patienterna väntar både på undersökning och behandling. Riktlinjer följs inte alltid vilket förlänger vårdtider. Vårt förbättringsarbete gäller det planerade flödet för tjock- och ändtarmscancer. Det spänner över fyra områden och ett flertal enheter, från primärvård till det första återbesöket efter operation och/eller onkologisk behandling. Teamet har gått patientens hela flöde och gjort en grundlig värdeflödesanalys. Det gav oss större förståelse för patientens resa genom vården, kunskap om vad som är slöseri med patientens tid och identifiering av flaskhalsar. Nästa steg var att analysera och hitta orsaker till slöserier för att fokusera på rätt åtgärder. Det är viktigt att professionen har kunskap om hela flödet, så att till exempel dubbelarbete blir synligt. Då får vi även förståelse för att de förändringar som görs inom den egna enheten kan påverka kommande steg i flödet negativt. För att lyckas har det varit viktigt att teamet har bestått av kliniskt verksamma medarbetare. Alla yrken och enheter som är involverade i flödet ska vara representerade. För att alltid ha patientens bästa i fokus är det helt nödvändigt att ha med patienter i förbättringsarbetet. Det är de som kan ge teamet fakta! Ett optimalt flöde för patienterna består enbart av värdeskapande aktiviteter. Allt annat är slöseri. Därför arbetar vi för att korta ledtiderna och göra det möjligt med färre besök. Delaktigheten ökar genom att patienten påverkar utifrån sin egen agenda och genom bättre information. Till exempel delas skriftlig information ut till patienten vid besök på endoskopienheten om det finns stark misstanke om cancer. Där beskrivs kommande steg i utredningen så att patienten är välinformerad. VÅRT MÅL ÄR AMBITIÖST MINSKA LEDTIDEN FRÅN 200 TILL MA X 50 DAGAR Även om fokus är att förbättra vården för patienterna, så är medarbetarna också vinnare. Genom att se – lyssna – lära vid värdeflödesarbetet har det skapats förståelse för varandras arbetsuppgifter. Arbetsmiljön blir bättre när alla känner till rutinerna och arbetet leder till många positiva samarbeten (förbättringsarbeten) mellan enheter och områden. ”Vi har fått en större förståelse för patientens resa genom vården och därmed kunskap om vad som är slöseri.” Vårt mål är ambitiöst – att minska ledtiden för utredning från 200 till maximalt 50 dagar. Rätt patient ska få rätt vård av rätt kvalitet, på rätt plats, vid rätt tidpunkt och till rätt kostnad. Vi är inte i mål ännu, men är på rätt väg. Vårt förbättringsarbete fortsätter. Kajsa, anestesisjuksköterska, centraloperation. Kontakta gärna: Karin Antonsson karin.m.antonsson@regionjh.se Bättre flöde 9 reGION JöNKöPINGS läN Malignt melanom – så förbättrar vi genom samverkan och nya angreppssätt Med utgångspunkt att åstadkomma God vård (SOSFS 2005:12) för personer med risk för eller med utvecklat malignt melanom har Region Jönköpings län kartlagt processen från primärprevention till uppföljning. Genom att involvera aktörer som på något sätt kan påverka det värde som behöver uppnås har vi lagt grunden till en god samverkan i hela processen. G enom intervjuer med flera patienter med malignt melanom har vi fått inblick i vilka behov vi i vården behöver tillgodose. ”Tack vare kontakten med region Jönköpings län fick vi upp ögonen för den växande förekomsten av malignt melanom och vårt engagemang väcktes för hur vi inom idrotten kan bidra i det förebyggande arbetet.” Martin funck, verksamhetskoordinator, Smålandsidrotten. www.smalandsidrotten.se Det primärpreventiva arbetet har riktats mot att få fler invånare att på ett bra sätt skydda sig mot solen. Samverkan med Smålandsidrotten har lett fram till att vi i samband med kommuners sommaraktiviteter har nått ca 5 000 barn och 6 000 vuxna som fått budskap om solen och dess effekter och vikten av att skydda sig. Regional samverkan har lett till att vi med små medel och enkla insatser nått ut med samma budskap till barnavårdscentraler och förskolor. Alla hudförändringar som tas bort analyseras på patologen och dessa hudpreparat utgör hela 25 procent av alla preparat som kommer till patologen. Primärvården tar bort de flesta varav endast ca 10 procent är maligna. Med detta som bakgrund har kartläggning av primärvårdens förutsättningar att bedöma och ta bort hudförändringar genomförts via enkät till chefer och läkare. Utifrån detta har samverkan mellan allmänläkare och hudspecialist intensifierats. Kontakta gärna: Christina Berndes Sköldmark Hudläkare christina.berndes.skoldmark@rjl.se 10 Bättre flöde FÖR ATT NÅ MÅLET ATT MINSKA INSJUKNAN DE I MALIG NT MELANOM KRÄVS ATT ALLA AKTÖRER S AMVERKAR Förberedelser och test inför implementering av teledermatoskopi* i primärvård har genomförts. Förankring och spridning sker via Fakta – kliniskt kunskapsstöd för allmänläkare i Region Jönköpings län. Detta förväntas att på sikt bidra till minskat inflöde av preparat till patolog. Samverkan med aktörer i hela processen har även inneburit att kirurgkliniken nu har avsatta tider för excision varje vecka. Vårt gemensamma arbete har nu lagt en bra grund inför implementering av Standardiserat vårdförlopp inom cancervården där en av de stora utmaningarna är samverkan i hela processen. *digital bild på hudförändring bifogas remiss som underlag för specialistbedömning. Mari Bergeling Utvecklingsledare mari.bergeling@rjl.se lANdStINGet I KAlMAr läN Från misstanke om malignt melanom till diagnosbesked = 4 veckor! MALIGNT MEL 7 PROCES ANOM SFLÖDE BLEV ETT N GEMENSA MT Projektarbetet har förkortat handläggningstiden för patienter med malignt melanom och skapat möjligheter till en arbetsmodell med enhetliga rutiner för att få en jämlik vård i Kalmar län, men också inom regionen. U nder projekttiden har ett länsövergripande team med aktörer från primärvården och specialistvården tillsammans med en patientrepresentant analyserat vårdprocesserna för patientgruppen med misstänkt malignt melanom. Vi fann sju helt olika flödesprocesser vid länets verksamheter, vilka var svåra att följa. Likaså var det svårt att få fram statistik och ledtider. Vi beslutade istället att göra ett ”önskeflöde” som utgick från Nationella riktlinjer och standardiserade vårdförlopp och att testa det i norra länsdelen under tre månader våren 2015 (mars-maj). Tre hälsocentraler deltog tillsammans med hud- och kirurgkliniken vid Västerviks sjukhus samt patologiavdelningen i Kalmar. En arbetsmodell med fokus på patientens väg genom vården togs fram för ”önskeflödet”. Vår patientrepresentant poängterade vikten av att få en bokad ”tid-i-handen” och kontakt med en kontaktsjuksköterska. Hur gjorde vi? Beslutsstöd för distriktssköterskorna utvecklades, liksom remisskriterier för distriktsläkarna vid remittering till hudklinikerna. ”Önskeflödet” startade när patienten kontaktade hälsocentralen för sin hudförändring. Läkarbesök bokades då inom en vecka. Om distriktsläkaren vid besöket bedömde att det fanns misstanke om malignt melanom kunde distriktssköterskorna direktboka i hudmottagningens tidbok och patienten fick en ”tid-i-handen” för besök där inom en vecka. Bedömde hudläkaren då att hudförändringen skulle opereras bort så kunde sjuksköterskorna på hudmottagningen boka en tid för operation på kirurgkliniken samma dags eftermiddag. Patienten fick även kontakt med en kontaktsjuksköterska. Ingreppet gjordes under eftermiddagen samma dag. Inför patologernas bedömning av preparatet stämplades patologiremissen med en röd stämpel speciell för projektet, vilket innebar svar och diagnos inom två veckor. Efter operationen bokades ett återbesök med diagnosbesked inom två veckor och patienten fick en ”tid-i-handen”. Därefter remitteras patienten åter till hudkliniken för fortsatta kontroller och uppföljning. KORT FAKTA: • Patientdeltagande gav oss kvalitetssäkring och ett vidare perspektiv. • Sol-information på webb och bussar! • Samma dag som patienten bedöms av hudläkare tas förändringen bort av kirurgläkare. • Patologsvar inom 14 dagar! • Möjlighet till bildöverföring som komplement till remiss – ett pilotprojekt hösten 2015. • Vi står förberedda för standardiserat vårdförlopp 2016! Resultat av teamarbetet blev snabba handläggningstider och nöjda patienter! ”Tack, va’ skönt med så snabb service – Bra!” ”Va’ skönt att slippa åka hem igen och behöva vänta på operation på kirurgen!” Patienter som deltog i pilotprojektet. Projektarbetet har bildat ringar på vattnet och har skapat förutsättningar till spridning av arbetsmodellen till övriga enheter inom landstinget i Kalmar län. Vi står förberedda för standardiserat vårdförlopp malignt melanom 2016. Utveckling och samarbete har etablerats, vilket möjliggjort kompetensutveckling och internutbildningar för medarbetarna. Förbättringar avseende länsgemensamma rutiner för multidisciplinära konferenser finns på agendan. Dessutom startar ett pilotprojekt hösten 2015 för bildöverföring som komplement till remiss, något som professionen efterfrågat under lång tid. Kontakta gärna: Marita Blomberg-Nilsson, projektledare maritab@ltkalmar.se Bättre flöde 11 NOrrBOtteNS läNS lANdStING Cancer i tjocktarmen opereras inom 28 dagar Sedan 2008 har ett arbete pågått för att förbättra vårdprocessen för kolon/rektalcancerpatienter i Norrbotten då tillgängligheten var ett problem som drabbade patienterna. 1. 2 BESÖK BLEV TVÅ VECKOR NTAN KORTARE VÄ EN. FÖR PATIENT KORT FAKTA: • Koloncancer är den tredje vanligaste cancerformen. • 100 personer per år insjuknar i tarmcancer i Norrbotten. Symtomen är diffusa men personer över 50 år som har minst två av nedanstående symtom bör kontakta sin hälsocentral: • Förändrade avföringsvanor • Blod i avföringen • Slem i avföringen • Viktnedgång • Nytillkommen trötthet/ svaghet. K irurgkliniken, patologiverksamheten, bild- och funktionsmedicin samt primärvården påbörjade därför under 2013 ett arbete för att förkorta väntetiderna. Deras arbete har medfört att de nu ”taggar” remisser, har fasta tider till undersökning och multidisciplinär rond (MDT-rond), därigenom har ledtiderna kunnat kortas med två veckor. Kontaktsköterskan på Kirurgin är den som säkerställer patientens väg i flödet. En viktig pusselbit i förbättringsarbetet var att få med primärvården där patientens resa genom vården ofta börjar. Alla som medverkade i processarbetet satte patientens väg genom vården i fokus. Tillsammans identifierade man ”flaskhalsar” som fördröjde diagnos, utredning och behandling. Tidigare fick exempelvis en patient med misstänkt tjocktarmscancer besöka sin hälsocentral två gånger med en väntetid på upp till 14 dagar mellan besöken och eventuell vidare remiss till endoskopienhet. I stället har nu arbetet med att införa endast ett besök på hälsocentralen testats på länets största hälsocentral. Med hjälp av ett framtaget handläggningsstöd kan mottagningssköterskorna på hälsocentralen boka patienten direkt för ett läkarbesök med rektoskopi vilket medfört att det nu oftast bara behövs ett besök i stället för som tidigare två. För att ta tillvara på patienternas synpunkter på vård och behandling gjordes 2008 en enkät som sedan dess delats ut till alla patienter med tjocktarmscancer. Enkäten har förfinats under åren men används i dag för att följa patientens syn på vården. I processarbete har intervjuer 12 Bättre flöde Christoffer Odensten överläkare nedre gastro Sunderby Sjukhus. genomförts för att få förståelse för hur patienten upplever sin väg genom vården. ”Ett processarbete tar tid och innebär att man tittar på alla vinklar, förändrar och förbättrar, allt utifrån patientens bästa.” elsa lehtonen, processledare koloncancer. Målsättningen för arbetet med förkortade ledtider från första kontakt med hälsocentralen till start av behandling var från början 56 dagar men bantades ner till 28. Trots att projektet medfört att median- väntetiden från diagnos till behandling minskat från 45 till 28 dagar återstår att åtgärda den största ”flaskhalsen”, väntan på koloskopiundersökning, ett arbete som har på börjats under våren 2015. Kontakta gärna: Christoffer Odensten, överläkare kirurgi/nedre gastro, Sunderby sjukhus christoffer.odensten@nll.se Carl-Johan Westborg, allmänläkarspecialist, Stadsvikens hälsocentral, Luleå carl-johan.westborg@nll.se NOrrBOtteNS läNS lANdStING Storheten med det lilla sjukhuset VI HAR FÅ PATIENTER TT NA DELAKTIG MER A EGEN VÅR I SIN D PATIENTSÄ , ÖKAT K OCH TILLG ERHETEN ÄNGLIG SAMT FRIG HETEN, JOR SJUKVÅRD T SRESURSER I Norrbotten genomfördes två delprojekt för att förbättra flödet genom sjukhuset för den akuta patienten: • Akutvårdsplatser (AVP) i nära anslutning till akutmottagningen i Kalix. • HÖÖK, en arbetsmodell för att prehospitalt hänvisa patienter till rätt vårdnivå. B akgrunden till att testa en ny form av vårdplatser med AVP är den ökande besöksfrekvensen på sjukhusets akutmottagning samt de ständiga överbeläggningarna på vårdavdelningarna. Vårdplatsformen skall ses som ett förlängt mottagningsbesök, där patienterna tillhör öppenvården och vårdas högst 23 timmar. Utvärdering av testperioden visade på hög patientnöjdhet. Andelen patienter som vistats på akutmottagningen mer än fyra timmar minskade. Vi har även kunnat mäta ett minskat tryck på avdelningarnas vårdplatser. Personalen har gått från stor tveksamhet till nyfikenhet till att bli mycket nöjda. De anser att vinsten varit att AVP avlastat, framförallt genom att patienterna vistats kortare tid på akutmottagningen. Personalen på AVP har fungerat som en resurs. Trots att AVP inneburit en ökad arbetsbelastning för läkarna på akutmottagningen har de flesta sett platserna som en stor möjlighet att bättre ta hand om patienterna. Målet var och vinsten är ett effektivt och patientsäkert omhändertagande. Vi vill att våra patienter i Östra Norrbotten ska vara nöjda och trygga. Delprojektet HÖÖK är ett test av en ny arbetsmodell i det prehospitala arbetet. Arbetsmodellen innebär att ambulanspersonalen på ett kvalitetssäkrat sätt gör en bedömning i hemmet och därefter hänvisas patienten, efter samtycke och i samråd med jourläkare till rätt vårdnivå. Den mätning vi gjort under sex månader visar på nöjda patienter och minskade transporter framförallt nattetid. Både ambulanspersonalen och personalen på de berörda hälsocentralerna är positiva till modellen. Projektet HÖÖK liksom AVP är systematiska arbetsmodeller som bidrar till att patienterna blir mer delaktiga i sin egen vård, ökar patientsäkerheten och tillgängligheten, samt frigör sjukvårdsresurser. Kontakta gärna: KORT FAKTA: Kalix Närsjukvårdsområde består av de fyra punkterna i Östra Norrbotten - Kalix Sjukhus, Överkalix, Övertorneå och Haparanda HC och har ungefär 34 000 personer i upptagningsområdet. ”Det övergripande målet för de båda projekten är att patienten ska få rätt vård, på rätt plats, vid rätt tidpunkt, till rätt kostnad.” Birgitta Forsberg, verksamhetschef, Akut Omhändertagande, Birgitta.Forsberg@nll.se Annika Åström, verksamhetschef, Medicin/Rehabkliniken, Annika.Astrom@nll.se Bättre flöde 13 reGION SKÅNe Nya vägar frigör tid för patienten Bättre flöde inom vården för att frigöra tid för patienten. Det var mottot då Region Skåne inom ramen för den nationella kömiljardsatsningen startade ett eget lokalt förbättringsprogram för att förbättra tillgängligheten, öka patientsäkerheten, ge mer tid för patienterna och öka arbetsglädjen. P rogrammet vill inspirera till förändringar och generera nya idéer som leder till konkreta förbättringar i verksamheten. Region Skåne har haft 60 deltagare fördelade på tio team från specialistmottagningar, vårdavdelningar och vårdcentraler. Teamen har tillsammans med programansvarig och handledare, träffats vid fem lärandeseminarier Deltagande team har haft olika mål med sina förbättringsarbeten och som en gemensam nämnare finns patientdelaktighet, minskad administration och förbättrad tillgänglighet. – ”Utifrån tidigare erfarenheter vet vi att en framgångsfaktor är tvärprofessionella team som lär av varandra. Vi har genomfört programmet på plats i Skåne och därigenom kunnat involvera fler medarbetare i förändringsarbetet. Fler team har fått möjligheten att vara med, dela erfarenheter och ta del av inspirerande föreläsningar. Vi är övertygade om att våra team kommer att nå sina uppsatta mål under hösten och vi är lika övertygade om att konkreta förändringar kommer att ske i verksamheterna där både patienter och medarbetare kommer att vara vinnare”, menar Ingrid Bengtsson- Rijavec, hälsooch sjukvårdsdirektör i Region Skåne. Vård inom rimlig tid Vårdcentralen Ystad har arbetat framgångsrikt med ”taskshift” (växla uppgifter), och frigjort läkartid genom att patienter med besvär i rörelseorganen går direkt till sjukgymnast. Patienter som kommer för bland annat blodtrycksmätning, suturtagning och audiogram går numera till annan profession. Genom att växla uppgifter får de mest sjuka snabbare läkartid. Vårdcentralen har också utvecklat ett system där personalen bevakar de mest sjuka äldre på ett bättre sätt. – ”Vi kunde inte ge äldre och kroniskt sjuka läkartider inom rimlig tid. Med vårt nya arbetssätt går fler direkt till sjuksköterska och sjukgymnast”, menar man på vårdcentralen i Ystad. Programmet avslutas med en lokal spridningskonferens där teamen presenterar sina arbeten för inbjudna gäster. Några team kommer att presentera sina arbeten på den nationella spridningskonferensen i Stockholm, som arrangeras av Sveriges Kommuner och Landsting. Bättre flöde ”Jag tyckte det var bra, nu är det toppen!” Patient på vårdcentralen. KORT FAKTA: 14 BÅDE PATIENTER O CH MEDARBETA RE BLIR VINNAR E Kontakta gärna: Smidigare remisshantering Inom verksamhetsområde Neurokirurgi SUS (Skånes universitetssjukhus) i Lund har ”taskshift” lett till att remisshanteringen minskat från fem till tre aktiviteter där administratörer och medicinska sekreterare framgångsrikt gör en större del av arbetet som tidigare gjordes av läkare och sjuksköterskor. Målet är att frigöra tid för personal med patientnära arbete. Förbättring ledde till innovation På Barnhjärtcentrum SUS Lund tar det varje dag cirka en och en halv timme per sjuksköterska att skriva de etiketter som behövs till injektioner och infusioner. Tid som istället kunde lagts på patienten. Enheten har, som en av sina åtgärder, tagit kontakt med Innovator Skåne för att utveckla en etikettskrivare kopplad till läkemedelslistan i Melior. Ann-Christin Thörn, programansvarig ann-christin.thorn@skane.se Margareta Albinsson, utvecklingsstrateg margareta.albinsson@skane.se Enheten för strategisk kvalitetsutveckling Region Skåne, www.skane.se/kvalitetsutveckling StOCKHOlMS läNS lANdStING Personcentrerad vård ger en trygg och säker hemgång från Danderyds sjukhus Projektet på Danderyds sjukhus (DSAB) syftar till att minska akuta, undvikbara återinläggningar i slutenvården. Det görs genom att förbättra vårdens kvalitet i samband med utskrivning både till hemmet och i övergången till andra vårdgivare. P rojektet ”Hemgångsprocessen” handlar om att säkerställa att alla patienter som skrivs ut från slutenvård på DSAB till det egna hemmet, eller motsvarande, får en kvalitetssäker utskrivningsprocess utgående från patientens individuella behov. En inledande förstudie visade att 80 procent av utskrivningarna från slutenvården sker till hemmet. Patienten skall ges en trygg och säker hemgång från sjukhuset. Framgångsfaktorerna i arbetet med hemgångsprocessen är flera. Det finns en motivation för förbättring – år 2013 utgjorde de akuta återinläggningarna 12 procent av alla vårdtillfällen på sjukhuset. Nyttan av arbetet är tydlig, både för patienten och för sjukhuset och dess medarbetare. Överföringen av information till patienterna säkras, patientsäkerheten ökar, vårdplatser på sjukhuset frigörs, väntetiderna på akuten minskar och antalet vårdtillfällen och därmed kostnaderna för dessa minskar. Nyttan är mätbar och det har vi använt genom att definiera mål för uppföljning av projektarbetet. En viktig framgångsfaktor är också att projektgruppen arbetat tvärprofessionellt och engagerat olika funktioner och yrkeskategorier som berörs av processen. Förändringarna som görs i projektet bygger på att patienten och närstående redan vid inskrivningen och under vårdtiden ges möjlighet att vara delaktig i vården och i planeringen av sin SAMVERK A KÄRNAN I N ÄR EN HEMGÅNG SÄKER SPROCESS ! egen utskrivning. Att utöva personcentrerad vård är en förutsättning för de nya arbetssätten. ”Nu vet vi att läkemedelsberättelsen håller bra kvalitet på njurmedicinkliniken.” Pauline raaschou, specialist i klinisk farmakologi och Senka Sendic, St-läkare njurmedicinska kliniken. Vi har arbetat med de interna arbetssätten vid ankomstsamtalet, med läkemedelsinformation och med kommunikationsmetoder för att involvera patienten. Projektet har tagit fram mallar och material både för patienten att använda och ta del av under vårdtiden och för att underlätta för personalen i arbetet. Patienterna medverkar genom att svara på en enkät i Webbkollen där de beskriver sin upplevelse om bland annat information och delaktighet. NYA ARBETSSÄTT: > Personcentrerad ankomstsamtalsmall. > Vårddagbok ges åt patienten. > Preliminärt utskrivningsdatum förmedlas vid inskrivning. > Webbaserad utbildning i läkemedelsgenomgång för läkare och sjuksköterskor. På det här sättet läggs resurserna på att säkerställa god vård av patienterna under vistelsen på sjukhuset och på ett gott förfarande inför och vid utskrivning och överlämning till nästa vårdgivare. Detta i stället för att lägga resurser på uppföljning efter utskrivning och på vård vid återinläggning. Kontakta gärna: Lena Martin, kvalitetsstrateg lena.martin@ds.se Bättre flöde 15 lANdStINGet I SörMlANd Sepsisverktyg Sörmland – tidig upptäckt räddar liv! Sepsis (blodförgiftning) är en vanlig och mycket allvarlig sjukdom med hög dödlighet, upp till 50 procent. Avgörande för utgången är tidig identifiering och behandling: för varje timmas fördröjning av antibiotikabehandling vid septisk chock ökar dödligheten med nästan 8 procent! (Kumar, Crit Care Med, 2006). För varje fem patienter där man gör sex enkla åtgärder (”Sepsis Six”*), inom högst 60 minuter, räddas ett liv (NNT 1:4,6)! (Daniels, Emerg Med J, 2011) KORT FAKTA: ”Sepsis Six”: 1. Syrgas 2. Odlingar inkl blododlingar 3. Provtagning inkl laktat 4. Vätska iv 5. Antibiotika iv 6. KAD för urinmätning. ”Nu tänker vi sepsis och inte bara nedsatt allmäntillstånd.” Olof rydin, akutläkare. Kontakta gärna: Malin Enarsson, överläkare Infektionskliniken, MSE Sörmland, projektledare malin.enarsson@dll.se 16 Bättre flöde S epsispatienter kan initialt vara svåra att upptäcka, vilket leder till fördröjning av adekvat behandling. Genom en tydlig struktur för det initiala omhändertagandet kan dödligheten i sepsis minskas. Förebilder till detta finns redan både nationellt och internationellt, men även inom vårt landsting vid andra livshotande tillstånd som t ex hjärtinfarkt och stroke. Inom projektet har vi arbetat med införandet av ett modifierat, internationellt validerat screening- och åtgärdsverktyg för sepsis (UK Sepsis Trust). På ett strukturerat sätt identifieras patienter med svårare former av sepsis utifrån avvikande vitalparametrar och provsvar, och vägledning ges till rätt behandling enligt ”Sepsis Six”. Sepsisverktyget har under våren 2015 testats i ambulanser och på akutmottagningar över hela länet, och blivit väl mottaget. Uppfattningen är att personalen efter införandet av sepsisverktyget är mer medveten om att sepsis finns och hur farligt det är. ”Nu tänker vi sepsis och inte bara nedsatt allmäntillstånd.” Vi ser en ökad trygghet hos personalen genom det strukturerade tillvägagångssätt som sepsispatienten hanteras. Då projektet är länsövergripande arbetar nu länets tre akutmottagningar enligt samma rutin. Vi har fått rapporter från anhöriga till sepsispatienter som imponerats av det snabba omhändertagandet, från identifieringen i ambulansen MER ÄR 3 GÅ SÅ MÅNG NGER AS PATIENTE EPSISR SNABB A FÅR NU NTIBIO BEHAND TIKALING! till handläggningen på akutmottagningen, när de trodde att de skulle få vänta i flera timmar på akutmottagningen innan de fick hjälp. I den första sammanställningen sedan införandet av sepsisverktyget, ser vi nu en betydligt förbättrad och snabbare initial handläggning och behandling av patienter i länet med svår sepsis/ septisk chock. Verktyget har under denna tid använts på minst 3/4 av dessa patienter. Ca 70 procent av patienterna larmas som svår sepsis redan i ambulansen. Kontroll av andningsfrekvens, laktat samt blododling anses alla vara viktiga faktorer i tidig identifiering av sepsispatienter. På akutmottagningarna i länet utförs nu kontroll av andningsfrekvens hos 100 procent, laktat på 95 procent och blododling på 96 procent av patienterna. Huvudmålet med projektet, att patienterna får tidigare insatt antibiotikabehandling, har också förbättrats betydligt. Nu får drygt 50 procent av patienter med svår sepsis/septisk chock första antibiotikadosen inom en timme, att jämföra med 15 procent året innan. Fallgenomgångar visar på patienter med mycket allvarlig sepsis, som med hjälp av sepsisverktyget snabbt identifierats och fått livräddande antibiotikabehandling omgående, och där vi bedömer att sepsisverktyget räddat liv! lANdStINGet I UPPSAlA läN Kvalitetssäkring av indata BRA DAT A ÄR DATA SOM ANVÄND S – gör om, gör rätt Är tillgängligheten verkligen så dålig som statistiken säger? Landstinget i Uppsala län har i flera år haft en dålig tillgänglighet, framför allt inom den specialiserade vården. Vi klarar inte vårdgarantin! K an resultatet bero på att vi inte följer de regelverk och rutiner som finns för registrering i vårt patientadministrativa system? Kan en förbättradkontrollprocess ge ökad tillgänglighet? Tillvägagångssätt Utbildningstillfällen med nya lathundar om hur man ska registrera rätt vid bokning av besök har genomförts för all primärvård. Som pilot utsåg verksamhetsområdet Kirurgi, Akademiska sjukhuset. Pilotverksamheten har fått stöd under projektet med information och praktisk hjälp, om regelverk och registrering i det elektroniska patientdatasystemet. Antal väntande och de som väntat längre än 60 dagar har visualiserats och diskuterats på olika mötesfora. Remisshanteringen har setts över och statistik har tagits fram. ”Vi har sett god effekt där vi gått in med riktade insatser.” emma Hultgren, produktionschef, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Resultat Många medarbetare hade inte kunskap om väntetiderna för den egna verksamheten och hur många som faktiskt väntade. De som registrerar hade inte alltid förstått nyttan, och vikten av att exempelvis remissen måste in på planeringslistan för att räknas med i statistiken. Alla hade inte tagit till sig regelverket och fortsatt göra som man alltid gjort. ÖNSKAT LÄGE Förbättrad tillgänglighet NULÄGE r gle Re nskap t Ku ulta s Re HINDER • Motstånd till info • Oklar information • Saknar kunskap • Många att informera Aktiviteter • Skapa nätverk • Ha info-träff Resurser • Regler/Rutiner • Uppföljning Projektet har ökat medvetenhet hos medarbetarna om väntetid och produktion. Exempelvis ses en förbättring för andelen patienter som är väntande inom 60 dagar (61 procent (2014 v 44) till 80 procent (2015 v 15) inom operation/behandling). Verksamhetsnära stöd och uppföljning är en viktig faktor som gör att vi med större säkerhet kan säga att rätt patient står på våra planeringslistor. Vad händer härnäst? Nya yrkesroller, från landstingsnivån till nära verksamhetsstöd ska hjälpa verksamheterna att förbättra analyser och ge ökad tillgänglighet. En omorganisation har skett under våren 2015 på Akademiska sjukhuset där divisionsnivån utgått till förmån för en närmare styrning av sjukhusledningen. Väntetidssamordnaren på Akademiska sjukhuset, kommer att organisatoriskt tillhöra produktionsstaben och förutsättningar finns för att kunna arbeta mer med verksamhetsnära stöd. Kontakta gärna: Marianne Pira, samordnare LUL marianne.pira@lul.se Bättre flöde 17 VäSterBOtteNS läNS lANdStING 25 % FÄRRE ÖVERBELÄGGN INGAR HALVERAT ANT AL UTSKRIVNINGS KLARA SOM LIGGER K VAR PÅ NUS! Planering och samverkan ger vård där du behöver det Ur ett patientperspektiv är det viktigt att utflödet av medicinskt färdigbehandlade patienter fungerar bra, så att de som behöver vård och behandling får tillgång till vårdplatser. Ingen ska skrivas ut för tidigt, men vi ska inte heller förlänga patientens vårdtid. ”Nu vet vi mer om varför känslan av alldeles för få vårdplatser upptar en stor del av våra arbetspass. Vårdkedjan måste fungera hela vägen. Om inte utflödet sker i samma takt som inflödet får vi fullt och måste överbelägga eller utlokalisera patienterna. Det är dåligt både för patienten och för personalen”. P En av framgångsfaktorerna är det multidisciplinära teamet med läkare från berörda verksamheter, där engagemanget att förstå orsakerna till fördröjningar och upptagna vårdplatser varit stort. Vi vet sedan tidigare att ca 40 procent av de patienter som kommer till akuten behöver en inläggning och var inläggningen behövs. Konsten är att matcha utflödet mot detta. En annan stor framgångsfaktor är de fem pilotavdelningar som testar nya arbetssätt. De övergripande målen är att alla ska få en vårdplats i slutenvård där man behöver det, genom att minska överbeläggningar och satellitpatienter inom sjukhuset samt Redan nu ses förbättringar i form av att överbeläggningar och återinläggningar minskar. Kommunens förbättringsarbete i kombination med vårdsamordnare för mångbesökare och piloterna ger resultat. För ett år sedan upptogs i snitt 24 vårdplatser varje dygn av utskrivningsklara patienter, idag är den siffran 12. Förbättrade rutiner, både gällande systemet för vårdplatsbeläggning och samordnings- Hanna Calmvik, läkare. å Norrlands universitets sjukhus (Nus) är vårdplatsläget kritiskt till och från. Många kliniker upplever dagligen överbeläggningar och satellitpatienter utspridda över huset. Man har under senare år jobbat intensivt med flödena lokalt, men de övergripande problemen har kvarstått. I detta arbete har fokus varit att erbjuda bedömning, vård och behandling på rätt vårdnivå. 18 minska utskrivningsklara patienter som ligger kvar. De balanserade målen handlar om att minska tiden att leta vårdplats från akutmottagningen, att läkemedelslistan i öppenvård är aktuell efter utskrivning/ besök, samt att minska återinläggningar inom 30 dagar efter utskrivning. Bättre flöde möten kan underlätta inläggning på rätt avdelning. Varje klinik känner till det akuta behovets volymer och kan planera sina vårdplatser utifrån dem. Nya tydliga rondrutiner testas för att öka kvaliteten på beslut, frigöra vårdplatser efter behov och frigöra läkartid till patientarbete. Det förbättrar säkerheten i vården. ”Våra utskrivningssköterskors fokus är patienters och anhörigas delaktighet i nästa steg, vårdplaneringar och dialogen med kommunen. Det ger säkrare utskrivningar och antalet utskrivningsklara patienter som ligger kvar minskar. Vi ser även att återinläggningar inom 30 dagar minskar.” Katrin Näslund, MAVA, Camilla lundgren Ger4, Kristina löfdahl, Ger1. Kontakta gärna: Pia Lindberg, memeolog pia.lindberg@vll.se VäSterBOtteNS läNS lANdStING Ett värdeskapande och prickfritt flöde Tillgänglighet till rätt omhändertagande, av rätt kompetens och i rätt tid för patienter med malignt melanom har varit fokus för förbättringsarbetet i Västerbotten. T ydlighet är av stor vikt, dels för patienter och anhöriga, men också för alla medarbetare på de involverade klinikerna. En tydlig målbild samt tydlighet om allt från vem som gör vad och när till tydlighet om samarbetet och flödet fungerar som det ska, har varit av stort värde för att skapa samsyn och erbjuda ett tryggt och värdeskapande flöde för patienterna. Tillförlitlighet, att använda och ha god följsamhet till kunskap och beprövad erfarenhet, har legat till grund för den flödesbeskrivning som tagits fram och testats. Under projektet har man mätt följsamhet till några av de, för patienterna viktiga delarna, såsom multidisciplinär rond, kontaktsjuksköterska och ”min vårdplan”. Teledermatoskopi, som i Västerbotten finns i hela primärvården, har i detta projekt varit ”vägen in” för de patienter som sedan slussats vidare i det framtagna ”önskeflödet”. Patient med hudförändring och misstänkt hudmelanom, får sin hudförändring dokumenterad via teledermatoskopi i primärvården och bilden bedöms sedan av läkare på Hudkliniken. Teamet som arbetat med att förbättra det klinikövergripande flödet för patienter med malignt melanom har identifierat ett flertal framgångsfaktorer som till- TILLGÄNGLIGHET TILL RÄTT OMHÄNDERTAGAN DE AV RÄTT KOMPETEN S OCH I RÄTT TID FÖR PATIENTER MED MALIGNT MELANO M sammans bildar en utmärkt bas för det fortsatta förbättringsarbetet. Alla de lärdomar man fått under projekttiden kan teamet nu ta med i sitt fortsatta RCCuppdrag (Regionalt cancer centrum) och införandet av ”standardiserade vårdförlopp” i hela den norra regionen. En biljett genom hela vårdresan ”Vad är det här för prick?” Mi n esa Vårdr “För mig som patient är det av stort värde med välfungerande samarbete och koordinering så att jag som patient slipper lägga tid och kraft på att själv hålla koll på alla aktiviteter och till vilken vårdgivare jag ska vända mig…” Patient, 60 år. Undersökning av patientens prick Patientens prick tas bort Hud runt patientens prick tas bort Patientens hudcancer undersöks Tillsammans med värdefulla synpunkter från patienter har teamet synliggjort behov av samordning av patientens ”resa genom vården”. Under projekttiden har man därför valt att använda en koordinator i syfte att säkra kontinuitet och värdeskapande flöde. Införandet av ”standardiserade vårdförlopp” kommer förhoppningsvis att ge ytterligare vägledning i hur det optimala uppdraget för en koordinator bör se ut. Kontakta gärna: Virginia Zazo Hernanz, processledare, Malignt Melanom RCC Norr virginia.zazo@vll.se Bättre flöde 19 lANdStINGet I VäSterNOrrlANd ”En väg in” till rätt vårdnivå under jourtid Under de senaste åren har besökstrycket varit högt på länets akut- och jourmottagningar. Vidare har både specialistsjukvård och primärvård behov av en resurseffektiv bemanning av jourlinjer samtidigt som befolkningens behov av vård under jourtid måste säkerställas på ett jämlikt sätt, och med tydliga sökvägar, över hela länet. M ot denna bakgrund initierades projektet ”En väg in” med syftet att förenkla för medborgare att söka vård och behandlas på rätt vårdnivå. Detta genom att samla specialistsjukvårdens och primärvårdens akutverksamheter under jourtid till de tre akutsjukhusen samt skapa ”En väg in” till rätt vårdnivå. Mellan september 2014 och augusti 2015 har projektet kartlagt nuläget samt tagit fram förslag till länsövergripande lösningar som är gemensamma för alla sjukhusorter och lokala detaljlösningar för respektive sjukhusort. Införandet av lösningar planeras sedan att genomföras stegvis på en sjukhusort i taget mellan oktober 2015 och januari 2016. Kartläggningen av nuläget har bland annat bestått av att ta fram processbeskrivningar av akutprocessen under jourtid per ort, inventera länsövergripande och lokala överenskommelser, beskriva mätetal kopplat till sökmönster under jourtid per ort samt genomföra en patientenkät om anledning till besök på akutmottagning, primärvårdsjour och psykiatrijour. Länsövergripande lösningsförslag innefattar bland annat en beskrivning av 20 Bättre flöde funktionen ”En väg in” till landstingets samtliga akutverksamheter under jourtid med tillhörande process och arbetsflöde. Av beskrivningen framgår bl.a. att det är en funktion dit patienten vänder sig under jourtid och där vårdbehov bedöms av distriktssköterska som sedan genomför en eventuell hänvisning till relevant vårdnivå (primärvårdsjour, akutmottagning, jourmottagning psykiatri, hälsocentral, specialistsjukvårdmottagning eller egenvård). Vidare berör lösningsförslagen tillgången till landstingets akutverksamheter under jourtid, exempelvis öppettider för primärvårdsjouren, samt ansvarsfördelning mellan primärvård och specialistsjukvård som utifrån medicinska grunder är gemensam för hela länet och gäller dygnet runt. Initialt har följande åtta medicinska områden prioriterats – Medicin, Kardiologi, Infektion, Barn, Ögon, Öron, Ortopedi och Psykiatri. För att främja en effektiv resursanvändning finns sedan möjligheter att skapa lokala överenskommelser där parter utför uppgifter åt varandra trots att den andra parten har det formella ansvaret. Gentemot medborgare och patienter kommer funktionen ”En väg in” att benämnas som Vårdakuten. ETT LIKART AT ARBETSSÄT TI LÄNET SOM HELA GYNNAR PATIENTEN Lokala detaljlösningar per sjukhusort innefattar bland annat rutiner för tidsbokning, lokalanpassning/rumslösningar, bemanning av funktionen ”En väg in” utifrån sökmönster och kompetensutveckling. ”Det kommer bli lättare att samarbeta och enklare för patienten.” Annika Serrander, verksamhetschef primärvården. Sammantaget har en framgångsfaktor för projektets framåtskridande varit att först klargöra länsövergripande lösningar för alla sjukhusorter och sedan utarbeta detaljlösningar för varje ort inom vissa definierade områden där lokala förhållanden kunnat beaktas. Kontakta gärna: Dan Näslund, projektledare, Sollefteå dan.naslund@lvn.se Barbro Lundberg, projektledare, Sundsvall barbro.lundberg@lvn.se Ann-Charlotte Näsman, projektledare, Örnsköldsvik ann-charlotte.nasman@lvn.se Eva Sjöström, projektledare, Örnsköldsvik eva.sjostrom@lvn.se lANdStINGet VäStMANlANd Tillsammans för barnens bästa De två största problemen kring normalbegåvade barn med autismspektrumproblematik och deras familjer inom Landstinget Västmanland är långa väntetider samt bristande samarbete mellan Barn- och ungdomspsykiatrin och Habiliteringscentrum. Vi ser detta som ett bristfälligt omhändertagande av dessa barn. GEMENSA M ANSVAR T E n aktiv uppföljning och stöd till barn och familjer samt en fast vårdkontakt är en viktig grund i det nya arbetssättet som provas i en pilot inom projektet. Med detta får vi en bild av hur barnets och familjens behov förändras och vilken effekt rekommenderade insatser ger. Avsikten är att barn och familjer ska bli mer rustade för vardagens situationer samt att stress och psykisk ohälsa förebyggs. Att alla barn i Västmanland får jämlik vård. Att vi medarbetare känner större tillfredsställelse och stolthet över att kunna ge rätt insatser för dessa barn och familjer. Tio patientärenden har granskats. Styrgrupp och projektgrupp har ”gått flödet” för en av dessa patienters väg genom vården för att få ett gemensamt patientperspektiv. För närvarande pågår en pilot, där tio barn med misstänkt autismspektrumtillstånd ingår. Utredningarna är sammanhållna i tiden och genomförs av ett multiprofessionellt team. De ligger till grund för planering och prioritering av fortsatt stöd som utformas i samråd med familjerna utifrån deras specifika behov samt utifrån befintlig evidens och erfarenhet. Detta sammanfattas i patientens vårdplan. En framgångsfaktor i projektet är att arbetsgruppen har haft möjlighet att träffas och reflektera och diskutera våra respektive arbetssätt och gemensamt utveckla vårt nya arbetsflöde med patienten i fokus. En annan faktor är att vi utgår från barnen och deras familjer istället för våra respektive verksamheter. Ytterligare en viktig faktor är att det finns ett starkt engagemang från styrgruppen. Vi skapar ett arbetssätt präglat av god autismkunskap som säkerställer att alla barn får rätt insatser i rätt tid, med god tillgänglighet och samverkan med berörda aktörer. Vi erbjuder familjen en trygg kontakt runt barnens vardag utifrån deras funktionshinder från utredning till vuxenblivande. Vår avsikt är att erbjuda barn och föräldrar vård av personal med hög kompetens, som utreder, följer, stöttar och ger insatser utifrån familjens behov. Under hösten 2015 kommer piloten att utvärderas, och förhoppningsvis kommer arbetssättet att implementeras så att alla barn i Västmanland kan ges rätt vård, i rätt tid och på rätt nivå! Kontakta gärna: Annica Winroth, verksamhetschef, Habiliteringscentrum annica.winroth@ltv.se Margit Farkas, verksamhetschef, Barn- och Ungdomspsykiatrin margit.farkas@ltv.se Christoffer Lord, projektledare christoffer.lord@ltv.se Bättre flöde 21 reGION öreBrO läN En förbättrad strokeprocess – grunden till något nytt På Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ) finns ett stort behov att förbättra flödet för personer med stroke. Det gäller både arbetssätt, remitteringsvägar samt vilka åtgärder som görs. USÖ saknar för närvarande en vårdavdelning som uppfyller kraven för strokeenhet. Ambitionen är nu att bygga något nytt med en fungerande vårdkedja efter senaste evidens.. Det har blivit tydligt att många personer och enheter är involverade och att remitteringsvägarna inte är tydligt uttalade. I arbets- och styrgruppen har det funnits representanter från specialistoch primärvård samt de två kommunerna. A VI HAR BÖRJAT RIT NU KARTAN - DET ÄR ETET DET VIKTIGA ARB BÖRJAR LÄRDOMAR: > Nödvändigt att alla berörda kan se hela kartan för att förstå processen. > Att inte ha för stort projekt. Vi har i flera steg fått avgränsa för att göra projektet hanterbart. > Förbättringsarbete tar tid. Vid nystarten av strokeenhet behöver arbetet få tid och plats för att man ska lyckas och få uthållighet. > Informationens och kommunikationens betydelse då många är involverade. 22 Bättre flöde E n kartläggning har gjorts för att följa patienternas väg genom vårdens olika nivåer från dag 0 – 365 efter insjuknandet. Patientens väg är komplex och involverar många professioner och vårdinrättningar samt mer eller mindre väntan däremellan. Vägen kan vara svår att förstå sig på för såväl patienter och närstående som personal. Inom detta projekt har vi valt att följa vägen för patienter som drabbats av medelsvår stroke som bor inom två av upptagningskommunerna, Örebro och Askersund. Efter att projektet startat har situationen förändrats på grund av brist på sjuksköterskor. Det har inneburit förändringar i organisationen och en ny strokeenhet planeras nu att starta under hösten 2015. ”Nu gäller det att vi tar vara på varandras styrkor när vi bygger nytt och inte gör nya stuprör” reflektion i arbetsgruppen. Detta har hänt: Kartläggningen som skett från patientens perspektiv har bidragit till ökad förståelse mellan personal från olika delar i processen. Genom att följa några patienters väg från insjuknandet har vi sett att patienterna inte fått ta del av vissa professioners kompetenser. Det kan bero på att professionerna inte tillhör teamet, att det inte finns att tillgå eller att man kommer för sent in i processen. Genom samtal med professioner som hittills varit mer eller mindre perifera har vi fått en ökad insikt om hur dessa kan bidra. Intervjuer med patienter och närstående har bidragit till ökad förståelse gällande känslan av utsatthet, kring vikten av adekvat information gällande åtgärder och planering samt behovet av stöd då livssituationen blivit abrupt förändrad. Vi har testat att göra tidigt hembesök ett par dagar efter insjuknandet. Syftet var att möjliggöra en större delaktighet för patienten genom att tillsammans med personal se vad som krävs för att komma hem, göra en målsättning för träning och få ett tidigt samarbete över landsting/kommungräns. Under projektets gång har vi tagit del av goda exempel från andra verksamheter, från Nationella programrådet stroke samt inhämtat aktuellt evidensläge för att förbereda för nystart av avdelning. Kontakta gärna: Helena Pepa, projektledare helena.pepa@regionorebrolan.se reGION öSterGötlANd Det var när vi alla förstod vikten av vårt samspel som vi kunde förbättra FÖRBÄTT RINGAR I VARJE D EL VÅRDPRO AV CESSEN Många olika aktörer i hudtumörprocessen gör processens resultat osynligt. Varje enhet tycker sig ge effektiv vård, men för patienten innebär det flera besök och väntetider. När vi anmälde oss till projektet ”Bättre flöde i vården” och gjorde vår värdeflödesanalys, fick vi en ”aha-upplevelse” när vi såg patientens väg genom processen och hur lång tid den faktiskt tog. ”Det var som en kalldusch när jag insåg hur många dagar det tar för patienten att ta sig igenom i hudtumörprocessen.” Ett av de stora problemen var att vi inte jobbade tillsammans för patientens bästa utan att var och en bara fokuserade på sin egen del i vårdprocessen. Nu satte vi istället mål tillsammans, och för att få en gemensam drivkraft valde vi förbättringsområden i varje del av vårdprocessen. Förenklad remissprocess En viktig förändring var att förenkla remissprocessen. Genom att komplettera remissen med foto underlättade vi i projektet för primärvårdsläkaren att ge information om hudförändringens utseende och för hudläkaren att bedöma och prioritera patientens behov korrekt. Redan tidigt i förändringen upplevde vi att foto tillsammans med remisstext ökar säkerheten för patienten. Befintligt fotosystem är för primärvårdsläkaren något invecklat medan det underlättar arbetsprocessen för remissgranskaren. Matcha tid för hudbedömning och operationstid Genom att matcha tider för nybesök på hudmottagningen med tid för operation på kirurgmottagningen kan patienten nu erbjudas operation direkt vid nybesöket eller inom fem dagar. Personalen upplever att vi kan erbjuda kvalitet och säkerhet. Patienten kommer nu på ett besök istället för två. Bättre information ger förberedd patient På öron-näsa-hals kliniken har vi skapat ett snabbare flöde för patienter med misstänkt malignt melanom. Nu får patienten i direkt anslut- ning till besöket på hudmottagningen, träffa en kirurg som bedömer och informerar patienten om ingreppet. Detta leder till en bättre förberedd patient och operation inom två till sju dagar. ”Att våga testa förbättringar är första steget till att lyckas.” Patientenkät för utvärdering Hudtumörprocessen har aldrig utvärderats i sin helhet. Regionalt Cancercentrum har parallellt med projektet, Bättre flöde i vården, utvecklat en patientenkät för patienter med malignt melanom. Tack var den kan nu varje aktör i få kunskap om patienten upplevelse av vårdprocessen. Med den kunskapen kan ännu fler förbättringar ta vid. ”Jag var nöjd med att kunna bli opererad samma dag som besöket på hudmottagningen.” Kontakta gärna: Eva Ljunggren, projektledare Hudkliniken i Östergötland 010-1031242 eva.ljunggren@regionostergotland.se Bättre flöde 23 UR ÖVERENSKOMMELSEN 2014 ”…ett nationellt samordningsprojekt i syfte att ta fram, beskriva, pröva och införa effektiva metoder/ modeller/arbetssätt för en hållbar tillgänglighet inom det deltagande landstingets kvarstående problemområden. Projektens fokus ska vara patientens väg genom vården.” Det finns många goda skäl att tillsammans på nationell nivå lära av varandra, diskutera och pröva nya sätt att arbeta och styra, för att uppnå hållbara resultat inom tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet. Detta eftersom problemområden ofta är likartade för alla landsting och regioner. I kömiljardsöverenskommelsen för 2014 fick Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i uppdrag att genomföra ett nationellt samordningsprojekt. Vi hoppas att de 18 landstingens och regionernas resultat och lärdomar väckt frågor och nyfikenhet. ✓ Hur ser det ut hos oss? Vilka patientflöden skulle vi behöva förbättra? ✓ Hur lång tid tar våra flöden idag och hur lång tid borde de ta ur patientens perspektiv? ✓ Hur är tillgängligheten relaterat till t.ex. vårdgarantin? ✓ Medicinsk kvalitet? Finns det data från Nationella kvalitetsregister gällande våra patientgrupper? ✓ Var i flödet finns det patientsäkerhetsrisker? och sist men inte minst: ✓ Hur går man tillväga när man förbättrar flöden? För att skapa ”flöde i flödesarbetet” har vi har bland annat använt oss av en ”indextavla” med tio steg som visar både på konkreta och viktiga aktiviteter för arbetet samt hur långt man har kommit på vägen. Det finns mer material på www.skl.se/battrefloden för dig som vill veta mer. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 NATIONELL STYRGRUPP Kjell Norman, Hälso-och sjukvårdsdirektör, Region Gävleborg, Styrgruppens ordförande Elisabet Franson, Hälso-och sjukvårdsdirektör, Landstinget Dalarna Margareta Berglund-Röden, Hälso-och sjukvårdsdirektör, Landstinget Västernorrland Etablerad struktur för ständiga förbättringar finns Ett väl fungerande flöde för patienterna är etablerat Förbättringar kan ses i övergångarna mellan flödets delar Förändringar har börjat testas och förbättringar kan ses i delar av flödet Mätningar utförs regelbundet Mått är definierade Mål är satta inom de tre målområdena Flödet är kartlagt och samtliga i team och styrgrupp har gått flödet Patientmedverkan finns Patientflöde är identifierat och definierat, team och styrgrupp finns Agera Planera Studera Gör Ingrid Bengtsson-Rijavec, Hälso-och sjukvårdsdirektör, Region Skåne NATIONELL PROJEKTLEDNING Marie Källman, Projektledare, Sveriges Kommuner och Landsting Anna Nergårdh, Chefläkare, Stockholms läns landsting Christian Eriksson, Projektledare, Sveriges Kommuner och Landsting Harald Grönqvist, Samordnare, Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se ladda ner eller beställ på webbutik.skl.se
© Copyright 2024