Laura Hartmans presentation 986.2 KB pdf

Sjukfrånvarons utveckling
Laura Hartman
Analysdirektör, Försäkringskassan
Sid 1 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna
Centrala slutsatser
• Både inflöde och varaktighet ökar för närvarande
• Dagens ökning av sjukskrivningarna är generell, men
kraftigare för vissa grupper
• Historiskt har sjukfrånvarons vändning börjat med en
vändning i inflöde
• Alla aktörer i sjukskrivningsprocessen kan – och bör –
bidra för att bryta uppgången
Sid 2 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna
Sjukfrånvarons utveckling
Sid 3 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna
Sjukfrånvarons utveckling 1955–2014
35
30
25
20
Kvinnor
15
Män
Samtliga
10
5
0
Sid 4 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna
Faktorer som påverkar sjukfrånvaron
Sjukförsäkringens
utformning
Arbetsmarknaden
och arbets
livet
Aktörernas
förmåga och
möjligheter
Sid 5 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna
Attityder
och
beteenden?
Vad kännetecknar den nuvarande uppgången
16
14
12
10
Kvinnor
8
Män
Samtliga
6
4
2
0
08
09
10
11
12
13
14
15
Sid 6 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna
Sjukpenningtalet - Län
En generell ökning
23 Jämtlands län
22 Västernorrlands län
18 Örebro län
24 Västerbottens län
07 Kronobergs län
06 Jönköpings län
19 Västmanlands län
08 Kalmar län
03 Uppsala län
10 Blekinge län
20 Dalarnas län
25 Norrbottens län
13 Hallands län
14 Västra Götalands län
04 Södermanlands län
21 Gävleborgs län
01 Stockholms län
12 Skåne län
09 Gotlands län
05 Östergötlands län
17 Värmlands län
Sjukpenningtalet - Ålder
2010
2014
60-64
50-59
Sjukpenningtalet - Kön
40-49
Män
30-39
Kvinnor
20-29
0
5
10
15
0
10
20
Sid 7 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna
0
5
10
15
Psykiska diagnoser ökar snabbast
Antalet startade sjukfall under 12 månader från januari 2006
250000
200000
150000
Psykisk
Rörelse
100000
Skador
Övriga
50000
0
Sid 8 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna
Ökning i alla yrken
51 - Service-, omsorgs- och säkerhetsarbete
91 - Servicearbete utan krav på särskild yrkesutbildning
33 - Lärararbete som kräver kortare högskoleutbildning
32 - Arbete inom biologi, hälso- och sjukvård som kräver…
93 - Annat arbete utan krav på särskild yrkesutbildning
83 - Transport- och maskinförararbete
71 - Gruv-, bygg- och anläggningsarbete
42 - Kundservicearbete
82 - Maskinoperatörs- och monteringsarbete
92 - Arbete inom lantbruk m.m. utan krav på särskild…
74 - Annat hantverksarbete
41 - Kontorsarbete m.m.
22 - Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens…
72 - Metallhantverk, reparatörsarbete m.m.
81 - Processoperatörsarbete
52 - Försäljningsarbete inom detaljhandel m.m.
61 - Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske
23 - Lärararbete inom universitet, gymnasie- och…
73 - Finmekaniskt och grafiskt hantverk, konsthantverk…
34 - Annat arbete som kräver kortare högskoleutbildning
24 - Annat arbete som kräver teoretisk…
13 - Ledningsarbete i mindre företag, myndigheter m.m.
31 - Tekniker- och ingenjörsarbete m.m.
12 - Ledningsarbete i stora och medelstora företag,…
21 - Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens…
11 - Politiskt arbete m.m.
01 - Militärt arbete
0
Antal startade
sjukfall längre än
14 dagar per 1000
anställda - fördelat
på yrke
2009
2014
20
40
60
80
100
120
140
160
Sid 9 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna
Arbetsmiljön har betydelse för nivån…
Upplevda brister i psykosocial arbetsmiljö 2011
och relativ risk (RR) att påbörja ett sjukfall med
psykisk diagnos 2012, per yrke.
Risk sjukfall psykisk diagnos
> 14 dagar 2012
Källa: Socialförsäkringsrapport 2014:4
Sid 10 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna
…men har inte varierat mycket över tid
Antal sysselsatta med hög anspänning respektive aktiva jobb. År 1989-2013. Procent
Källa: Arbetsmiljöundersökningen ”Arbetsmiljön 2013” Arbetsmiljöverket 2014.
Sid 11 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna
Regeringens åtgärdsprogram
för att minska sjukfrånvaron
Sid 12 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna
Regeringens åtgärdsprogram
Sid 13 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna
Hur kan målnivån på
9,0 sjukpenningdagar nås?
Sid 14 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna
Vändpunkter i inflöde har lett utvecklingen
200
200
Halveringsmålet
180
180
160
160
140
140
120
120
100
100
80
80
60
60
40
40
20
20
0
0
95
96
97
98
99
00
01
02
03
Sjukpenningtalet
04
05
06
07
Nynflöde
08
09
10
11
Medianfalllängd
Sid 15 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna
12
13
14
15
Vår prognos oktober 2015
20
20
18
18
16
16
14
14
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
Huvudscenario
Sid 16 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna
Scenario kortare varaktighet
20
20
Inflöde enligt huvudscenario
18
Kraftigt förkortad varaktighet från 2016
16
Varaktighet 2020 i nivå med 2010
Otillräckligt och orealistiskt scenario
14
18
16
14
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
Huvudscenario
Kortare varaktighet
Sid 17 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna
Scenario minskat inflöde & varaktighet 2017
20
20
Utveckling enligt huvudscenario till 2016
18
18
Krävs en markant inbromsning 2017
16
Både inflöde och varaktighet måste minska kraftigt
16
14
14
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
Huvudscenario
Lägre inflöde och varaktighet från 2017
Sid 18 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna
Scenario avtrappning från 2015
20
20
Varaktigheten slutar öka från 2015
18
18
Inflödet ökar långsammare än huvudscenariot
16
16
Kräver inte en lika tydlig inbromsning längre fram
14
14
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
Huvudscenario
Scenario avtrappning från 2016
Sid 19 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna
Scenario inflödet fortsätter att öka
20
20
Inflödet fortsätter att öka med samma takt som 2016
18
Varaktighet enligt huvudscenario
16
Ger ett SJP-tal på 16 år 2020
18
16
14
14
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
Huvudscenario
Inflödet fortsätter öka
Sid 20 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna
Samtliga scenarier
20
20
18
18
16
16
14
14
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
Huvudscenario
Kortare varaktighet
Scenario avtrappning från 2016
Inflödet fortsätter öka
Lägre inflöde och varaktighet från 2017
Sid 21 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna
Centrala slutsatser
• Både inflöde och varaktighet ökar för närvarande –
och båda måste minska för att uppnå målet!
• Dagens ökning av sjukskrivningarna är generell, men
kraftigare för vissa grupper
• Historiskt har sjukfrånvarons vändning börjat med en
vändning i inflöde
• Alla aktörer i sjukskrivningsprocessen kan – och bör –
bidra för att bryta uppgången
Tack!
Laura.hartman@forsakringskassan.se
www.forsakringskassan.se/statistik
Sid 23 • 3 november 2015 • SNS seminarium om Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna