Norrköpingsljud Fri entré till alla festivalprogram. 27 maj – 31 maj 2015 www.norrkopingsljud.se PROGRAM 19.30 Hedvigs Kyrka 6 KONSERT Musikaliska Sällskapets Kammarkör Dirigent Henrik Bergion karta längst bak Onsdag 27 maj 21.00 Norrköpings Konstmuseum 19.00 De Geerhallen Double Bind Player Eva Sidén, flygel och EA Sidén Hedman duo 2 KONSERT, INSTALLATION 1 ÖPPNINGSKONSERT Tobias Carron, flöjt Bo Pettersson, basklarinett Norrköpings Symfoniorkester Dirigent Michael Bartosch Ensemble ur Kulturskolan 22.00 Café Broadway PRESENTATIONER -Möt 10.00 Norrköpings Konstmuseum 2 PRESENTATIONER -Möt några 11.45 S:t Olai kyrka 12.30 Matteus kyrka 3 16.30 Antikvariatet MUSIKEN OCH FAMILJERNA FREUDENTHAL OCH JONSSON Peter Freudenthal samtalar med Stig Jacobsson Mats Jansson, piano LIGHTSHIP 11/5/55 Ensemble Ma 8 5 13.00 Norrköpings Konstmuseum 2 WORKSHOP Sidén Hedman duo 16.00 Norrköpings Konstmuseum UPPSPEL efter workshop 19.00 De Geergymnasiets aula KONSERT några av festivalens musiker och tonsättare 11 MED FLYGELN I CENTRUM Mats Jansson, piano Par i Piano - Pianoduon Mats Jansson, Yoriko Asahara Christian Zell, läsning 12 ”IN ACTION” Kulturskolans Dag Östgöta Blåsarsymfoniker Mats Jansson, piano och musikalisk ledning Östgöta Brasskvintett INNEHÅLL Programförklaring s.5 Program s. 6 - 47 6 ORGELKONSERT Hans Fagius, orgel 22.00 Café Broadway Tonsättarna s. 48 - 56 7 SCEN KVÄLL Eftersits med musik, mat och dryck och verk för diverse ljudkällor och liveelektronik av/med Magnus Alexanderson och Jamie Fawcus Medverkande s. 57 - 67 Arrangörer s. 68 - 69 Karta s. 70 - 71 Söndag 31 maj 11 MUSIKGUDSTJÄNST Ensemble ur Kulturskolan 16.00 Immanuelskyrkan 21.30 Hedvigs kyrka 11.00 Immanuelskyrkan 11 KÖRKONSERT 9 2 PRESENTATIONER -Möt 14.00 Kulturskolans aula improvisation, Ulf Tellin, orgel 4 18.00 Visualiseringscenter C av festivalens musiker och tonsättare ORGELLUNCH med Bengt-Göran Sköld, orgel 10 11.30 Immanuelskyrkan några av festivalens musiker och tonsättare LUNCHKONSERT Mats Jansson, piano Mikael Wenhov, violin Tanja Kaitaniemi Orraryd, violin Lennart Falkebring, viola Niklaas Veltman, violoncello Martin Orraryd, slagverk Crusellkvintetten Pelle Anelid, trumpet Lars Hedlund, trombon SCEN KVÄLL 10.00 Norrköpings Konstmuseum Fredag 29 maj 2 PK Ensemble 22.30 Cresecendo 9 KAMMARKONSERT Lördag 30 maj 7 Eftersits med mat och dryck och mer musik med Ma-ensemblen 10.00 Norrköpings Konstmuseum 19.00 De Geergymnasiets aula 10 NUTIDA/IMPRO Eftersits med musik, mat och dryck och mer musik med PK Ensemble SCEN KVÄLL Torsdag 28 maj 21:30 Crescendo Chorus Feminae under ledning av Bengt-Göran Sköld Östgöta Kammarkör under ledning av Christina Hörnell Programmet med reservation för ändringar. Per Jennervall, pastor Åke Jansson, pastor Susanna Stern, sopran Hans Fagius, orgel Mats Jansson, piano Immanuelskyrkans kör under ledning av Bengt-Göran Sköld 14.30 Norrköpings Konstmuseum KONSERT, Ny pianomusik 2 Eva Sidén, Pianosolo samt flygel och elektronik Katalogredaktör Stig Jacobsson Logotyp Stefan Teleman Layout Parkbench Production www.norrkopingsljud.se Norrköpingsljud Idén är enkel! Vi samlar stadens musikliv – föreningar, skolor, körer, kyrkor, orkesterinstitutioner, musiker och tonsättare – under några dagar i ett gemensamt program med fokus på den nya konstmusiken med Norrköpingsanknytning! Under Norrköpingsljud framförs ny och äldre musik skriven av tonsättare bosatta eller med rötter i Norrköping. Programmet innehåller konserter på 12 olika platser med kammarmusik, orkestermusik, elektroakustisk musik, körmusik, installationer, performance, orgelmusik och mycket mer i framföranden av professionella musiker, barn, ungdomar, studenter, körsångare och ljudkonstnärer. Varmt välkommen! Foto Holmentorget, Norrköping. Fotograf Mats Jansson 5 ONSDAG 27 MAJ 19.00 DeGeerhallen ÖPPNINGSKONSERT Norrköpings Symfoniorkester Dirigent Michael Bartosch Konsertmästare Jannica Gustafsson Tobias Carron, flöjt Bo Pettersson, basklarinett Ensemble ur Kulturskolan Piano Ditte Roslund, piano, Jenny Karlsson Fagott Elin Wahlström, Tobias Hamström, Gustav Mejhammar Lärare fagott Lotta Arildsson Lärare piano Per Kolsgård Stråkkvartett: Elisabeth Anderberg, Disa Nilsson, Amanda Thomas, Aron Mohpatra Lärare stråk Ing-Marie Kettel Andersson Lärare slagverk Tobias Bergsten Slagverk Marcus Jessen Peter Lindroth f. 1950 Five (1998) Uruppförande Bengt-Göran Sköld f. 1936 Poem (2012) Uruppförande Gunnar Valkare f. 1943 Cammino (2007-09), konsert för flöjt och basklinett Sats 1. Nell’ bosco PAUS Eva Sidén, f. 1957 Dreams and streams (2015) för ensemble och EAM -stråkar, fagott, slagverk, piano och elektronisk bandstämma Uruppförande Lars-Åke Franke-Blom f. 1941 Endymion (1997) David Swärd f. 1958 Solar Edge (2002) Peter Lindroth skriver om sitt stycke: ”Five är ett ganska gammalt stycke, från 1998, vid det här laget. Man skulle kunna kalla det för en pendang till det mera komplexa och betydligt större upplagda Four (1996). I Five har jag valt att använda en ganska liten besättning. Stycket är representativt för det jag höll på med för 15 - 20 år sedan, då jag väldigt mycket utgick från grafisk form. Här finns tydliga ¨block¨ i form av ackord som upprepas och långsamt förändras. Mellan blocken finns ett musikaliskt skeende av nästan kammarmusikalisk karaktär. Man skulle kanske kalla stycket minimalistiskt. Det är fråga om långsam, meditativ musik.” Bengt-Göran Sköld skrev sitt cirka tio minuter långa Poem för Norrköpings Symfoniorkester och den då nytillträdde chefdirigenten Michael Francis som också tillägnats musiken. Musiken är inspirerad av en engelsk vårdikt av Robert Louis Stevenson, och diktraderna citeras över musik, utan att läsas eller sjungas, den finns där som inspiration till dirigenten. Michael Bartosch Arrangör: Norrköpings Symfoniorkester Foto DeGeerhallen Fotograf Brita Nordholm 7 Over the Land is April, Over my heart a rose; Over the high, brown mountain The sound of singing goes. Say, love, do you hear me, Hear my sonnets ring? Over the high, brown mountain, Love, do you hear me sing? By highway, love, and byway The snows succeed the rose. Over the high brown mountain The wind of winter blows. Say, love, do you hear me, Her my sonnets ring? Over the high, brown mountain I sound the song of spring. I throw the flowers of spring. Do you hear the song of spring? Hear you the songs of spring? Robert Louis Stevenson Gunnar Valkare: ”Jag skulle en gång skriva en ackordionkonsert. Då insåg jag att solisten i en solokonsert kan fungera eller betraktas som en ensam individ i ett dramatiskt förlopp som utspelas i olika miljöer, skapade av orkestern. Den konserten kom att skildra en resa (’Viaggio’ på italienska). Några år senare, i pianokonserten ’Avventura’, ville jag berätta en äventyrlig historia och strax därefter, i oboekonserten ’Storia’, ett olyckligt kärleksminne. I en konsert med två solister (t.ex. en flöjt och en basklarinett) kan jag inte undgå att se dem som två olika personligheter. I ’Cammino’ blir flöjten kanske en kvinna och basklarinetten möjligen en man – men jag vill inte vara för säker. De är i alla fall olika till sinnet och har skilda funktioner. När jag komponerar har jag rätt klart för mig vad musikens olika avsnitt representerar, men jag vill inte tvinga på lyssnaren mina bilder. De tjänar mest som byggnadsställningar – när allt är klart tar man bort dem. ’Cammino’ betyder ’Vandring’. ’Nell’ bosco’ är ’I skogen’.” Dreams and streams är resultatet av ett projekt som Kulturskolan i Norrköping initierat i samarbete med tonsättaren och pianisten Eva Sidén. Verket påbörjades med tre workshops under ledning av Eva Sidén. Elever och lärare har fått experimentera, improvisera och komponera med ljud på sina respektive instrument. De har även arbetat med några nutida verk, både grafiskt och traditionellt noterad musik och då fått arbeta med nya speltekniker och notation som förekommer i nutida konstmusik. Workshopsperioden avslutades med att ett ljudmaterial spelades in som Eva Sidén sedan har använt i sin kompositionens tillsammans med annat material i den elektroniska bandstämman. Eva Siden: ” Ett gammalt foto från Norrköping. Det är diffust, svårt att se, men något som känns igen i bilden, en bit av strömmen, kanske är det taget från femöresbron med åbackarna i bakgrunden. Bilden har bleknat bort och det är något utspillt över den, men det skymtar en person där i diset också…någon som står farligt nära kanten till vattnet som tycks virvla förbi i drömlika slöjor…”. Den svenske diktaren Erik Johan Stagnelius (1793-1823) skrev en dikt om den sköne ynglingen Endymion, och denna dikt bidrog med inspiration till Lars-Åke Franke-Bloms romantiska symfoniska dikt med samma namn. Åtrån är det viktigaste elementet i denna berättelse, vars motiv hämtats från grekisk mytologi. Den sköne ynglingen Endymion har valt en evig sömn i skönhet och ungdom framför ett glättigt, ytligt jordiskt liv. Men mångudinnan Selene förälskar sig i honom och försöker på alla vis väcka hans uppmärksamhet. Endymion har tre delar som spelas utan paus: två relativt lugna block inramar en passionerad mellandel. Först råder stilla nattstämningar, men i mittdelen kulminerar musiken när Selene stiger ner för att besöka Endymion nattetid, där han ligger vilande i en grotta på berget Lathmos. Hon utgjuter sina tårar i hans krusiga hår och trycker en himmelsk, brinnande kyss på hans läppar. I slutdelen skildras den tomhetskänsla som väckts av den kärlek som aldrig kunde fullkomnas. Eller som Stagnelius uttrycker det: ”När han vaknar en gång, vad ryslig tomhet skall hans lågande själ ej kring sig finna! Blott i drömmar Olympen till dödliga stiger ned!” Om Solar Edge skriver David Swärd: ”Stunder av eftertänksamhet och massiv kraftfullhet. Hur en ton i rörelse, breddar sig både uppåt och neråt för att senare efter att ha nått sin största volym börja samla ihop sig och störta ner i det största djup. När jag skrev det här stycket utgick jag ifrån konstnären Eskil Hanssons skiss som föreställer en triangel innesluten i ett antal rektanglar. De spektrala klangerna speglar triangelns form avläst vertikalt från vänster till höger. En ton startar på trestrukna ciss, utvidgar sig till en klang som når sitt största omfång vid gyllene snittet efter 6 min 11 sek, för att sedan smalna av och avsluta nere på subkontra-b, tio minuter senare. Punkterna där rektanglarnas kantlinjer skär triangeln horisontellt och vertikalt blir till två olika stationära klanger som är så gott som identiska i tonhöjd och instrumentation när de återkommer.” 9 ÖVRIGA PROGRAM Le musicien construit (Gitarrspelaren) från 1935 är Otto G Carlsunds enda bevarade monumentalmålning, ursprungligen för foajén till biografen Regina i Stockholm. Efter biografens nedläggningen inköptes målningen till Harlekinen, Norrköpings Konstmuseums biograf- och hörsal. Konsternas intåg av Nils Wedel uppfördes 1946 med ny Nawax-teknik när Konstmuseet blev Sveriges första moderna museum på Kristinaplatsen för snart 70 år sedan. Väggmålningen kan ses som en hyllning till de olika konstarterna och dess utövare. TORSDAG 28 MAJ 10.00-11.00 Norrköpings Konstmuseum PRESENTATIONER - Introduktioner och samtal med musiker och tonsättare: Gunnar Valkare, Lars-Åke Franke-Blom och Peter Lindroth. 22.30 Café Broadway SCEN KVÄLL - Eftersits med musik, mat och dryck. Mer musik med Ma-ensemblen samt Madeleine Jonsson Gille i en röstbaserad improvisation. FREDAG 29 MAJ 10.00-11.00 Norrköpings Konstmuseum PRESENTATIONER - Introduktioner och samtal med musiker och tonsättare: Bengt-Göran Sköld, Eva Sidén och Jens Hedman. 22.30 Crescendo Efter konserten - Avrundning med improvisationsmusik och servering i Crescendos bar. LÖRDAG 30 MAJ 10.00-11.00 Norrköpings Konstmuseum PRESENTATIONER - Introduktioner och samtal med musiker och tonsättare: Molly Teleman, Anders Flodin och David Swärd. 22.30 Café Broadway 10 Foto Norrköpings Konstmuseum, övre trapphallen. Fotograf Carin Fahlén SCEN KVÄLL - Eftersits med musik, mat och dryck. Magnus Alexanderson / Jamie Fawcus - Psi II ett verk för diverse ljudkällor och live-elektronik. 11:45 S:t Olai kyrka LUNCHKONSERT Bengt-Göran Sköld, orgel Bengt-Göran Sköld f. 1936 Klintetoccata (2003) Peter Lindroth f. 1950 Organ Music (2008) Otto Freudenthal f. 1934 Preludium Nr 1 (1993) Josef Jonsson 1887-1969 Postludium Funebre (1954) Bengt-Göran Sköld f. 1936 Fantasier mot C op. 26 (1970) Otto Freudenthal f. 1934 Preludium Nr 2 (1993) Josef Jonsson 1887-1969 Preludium över teman ur Veni Sacte Spiritus op 57:1 (1961) Bengt-Göran Sköld f. 1936 Konsertrondo över ”Den blomstertid nu kommer” (1996) Arrangör: S:t Olofs församling Som tonsättare har Bengt-Göran Sköld komponerat åtskillig musik för orgeln. ”Klintetoccatan skrev jag på beställning av domkyrkoorganisten i Visby till Klinteorgeln i Visby domkyrka. Det är en konsertant, ”postmodern” komposition. Fantasier mot C hör till Skölds tidigaste orgelkompositioner, från den tid då jag fortfarande trodde på att det som var nytt var bra bara för att det var nytt, (jag spelade bl.a. in en mängd konstiga ljud på band och försökte gör musik av dem) och då jag led av vad Sven-Eric Johanson kallade ”sjukdomen clustrit”. Här ska bl.a. spelas med armbågarna. Peter Lindroths Organ Music (2008), är orgelmusik om orgelmusik, alltså ett stycke metamusik. Otto Freudenthals båda preludier är hållna i en fritonal stil som var vanlig hos bl.a. Hilding Rosenbergs elever, den så kallade Måndagsgruppen. Skillnaden är att Freudenthals stycken är helt befriade från en gripbar puls. Taktstreck förekommer, men mest som orienteringsmedel för den som spelar. En takt kan t.ex. ha fyra fjärdedelar, medan nästa kan ha bara en enda åttondel! Det är alltså ingen musik att stampa takten till. Josef Jonssons Postludium Funebre och Preludium över teman ur Veni Sancte Spiritus Op 57:1 (1961) är ”traditionella” bearbetningar av i ena fallet en koralmelodi och i det andra en gregoriansk melodi med anknytning till pingsten. Jag har valt att inte spela dem i följd (inte heller Freudenthals preludier). Det kan vara jobbigt att som åhörare tvärt kastas från stil till stil, det har jag ofta själv upplevt, men jag fann det motiverat i dessa fall. Eftersom det är vår har jag som avslutning valt Den blomstertid nu kommer, ett konsertrondo som skrevs på beställning till en konsert i Eksjö kyrka. Det är diverterande musik, innehåller olika stilmoment och en hel del skämtlynne. Stycket hoppar lite förrädiskt mellan konstmusik och ”bruksmusik”, vilket kan vara förvillande för förstagångslyssnaren. Men stycket slutar med återställd sinnesfrid som man kan gå ut med i det vackra vårvädret. ” Bengt-Göran Sköld Foto S:t Olai Kyrka. Fotograf Maria Rådstam 13 TORSDAG 28 MAJ 16.30 Antikvariatet MUSIKEN OCH FAMILJERNA FREUDENTHAL OCH JONSSON Konstnären Peter Freudenthal läser ur sin bok ”Som jag ser det” och samtalar med Stig Jacobsson. Pianisten Mats Jansson spelar pianomusik av Josef Jonsson och Otto Freudenthal på ett piano av Gustafsson & Ljungqvist från 1911 vilket har sålts av Hasse Andersson, Pianotjänst. Foto Otto Freudenthal Foto detalj piano. Fotograf Mats Jansson Foto höger Josef Jonsson Arrangörer: Norrköpingsljud i samarrangemang med Antikvariatet ”Det var ett gediget hantverk. Resultatet blev väldigt tilltalande. Och bra lät det också. Norrköping hade en gång i tiden ett par ganska betydande pianofabriker. Den 20 november 1844 lät instrumentmakaren A.E. Sätherberg meddela att han hade anlänt till Norrköping från kungliga huvudstaden. Hans specialitet var pianon och här erbjöd han sina tjänster. Det första besöket var kort, med instrumentmakaren fick tydligen smak på Norrköping. Sätherberg återkom och efterhand etablerade han sig i ett hus i hörnet av Gamla Rådstugugatan-Hospitalsgatan. I verkstaden tillverkades pianon. Och inte vilka pianon som helst. När Sätherberg gick ur tiden år 1865 togs verksamheten över av en herr Forsberg som tydligen hade varit verkmästare i företaget. Men produktionen upphörde så småningom. Sätherberg var pionjären. Men stadens färger kom under flera decennier därefter att försvaras av pianofabriken Gustafsson & Ljungqvist. Det började med instrumentmakaren Anders Gustafsson som år 1879 etablerade sig i Norrköping. Han hade tidigare konstruerat och utarbetat mekaniken till pianoinstrument i både Köpenhamn och Hamburg. Under senare delen av 1880-talet ingick Gustafsson i förening men fabrikören M. Ljungqvist vid dennes snickerifabrik i Södra förstaden, den som senare var känd under namnet Kondoren. Pianoverkstaden inrymdes i halva vindsvåningen och här arbetade mäster Gustafsson till en början själv, endast biträdd av en assistent. Under det första året tillverkades blygsamma fyra pianon, under andra året 12 och 20 under det tredje året. Både takten i tillverkningen och antalet anställda ökade efterhand och år 1904 producerade Gustafsson & Ljungqvist 110 pianon. Antalet anställda var nu uppe i 35. Enligt samtida källor stod pianofabriken Gustafsson & Ljungqvist för förnämliga pianon och flyglar, framarbetade efter de nyaste konstruktionerna. Ett flertal hantverkare i olika led var engagerade, där till kom de särskilda pianostämmarna. Men verksamheten drabbades av ett par bränder och efter en brand 1912 flyttade företaget från Kondoren upp till Vattengatan, granne med Frälsningsarmén. År 1915 blev man kunglig hovleverantör och något senare blev företaget en del av AB Förenade Piano & Orgelfabrikerna i Göteborg. Några årtionden senare hade tillverkningen upphört. Företaget tillhörde nu en pianofabrik i Arvika och i Norrköping tillverkades enbart klaviaturerna. I slutet av 1950-talet var även den eran över. I drygt 100 år kom Norrköping och namnen Sätherbergs och Gustafsson & Ljungqvist att spridas ut över Sverige och andra länder.” Lasse Södergren Artikeln återges med tillstånd från Norrköpings Tidningar som publicerade artikeln under Stolta Stad den 2 juli 2005. TORSDAG 28 MAJ 18.00 Visualiseringscenter C ENSEMBLE MA Dirigent Staffan Larson David Swärd f. 1958 Lightship 11/5/55 (2015) för kammarensemble Uruppförande Jonny Axelsson, slagverk Peter Fridholm, flöjt Chrichan Larson, cello Staffan Larson, violin Eva Lindal, fiol Ivo Nilsson, trombon Bo Pettersson, klarinett Foto Ensemble MA Fotograf Maja Borg Arrangör: Visualiseringscenter C Utan att vi är riktigt medvetna om det är vi alla beroende av vatten. Vatten strömmar ner mot havet och där strömmen möter havet byggs hamnar. Skepp från världens alla hörn lägger till. Sjöfarare har i mer än hundra år haft stor hjälp av de tiotal fyrskepp som legat utplacerade längs den svenska kusten. Så tidigt som i mitten av 1800-talet har de fungerat som fyrar där vattnet varit för djupt för att förankra en vanlig fyr, men vid sidan av det uppdraget att fungera som fyr, utförde man observationer av vattnet och luften där skeppet var placerat. Man gjorde mätningar av luften såsom vindhastighet, riktning, temperatur och fuktighet och dessutom en allmän uppskattning av vädret. I verket ”Lightship 11/5/55” ger jag lyssnaren en känsla av platserna där fyrskeppen var förankrade, jag använder mig av de äldre historiska resultaten av mätningarna och överför dem på de musikaliska parametrarna. Lyssnaren får en upplevelse av sex fyrskepps miljö under samma år, samma månad och samma dygn. Lightship 11/5/55 är ett flersatsigt verk där varje sats är kopplat till två specifika fyrskepp och dess platser. Stycket som är beställt av Ensemble MA med stöd av Statens Kulturråd är skrivet för flöjt, klarinett, Foto hamn. Fotograf David Swärd trombon, slagverk, violin och violoncello. Sjöfartsverket har upplåtit sitt arkiv där information från fyrskeppens dagböcker har använts. Ensemble Ma och Visualiseringscenter C vill undersöka gemensamma nämnare mellan vetenskaplig forskning och arbete med ny musik med fokus på gestaltning inför en publik. Ambitionen är att nå nya publikgrupper genom en utforskande konsertform som ger avtryck för vidare reflektion. Centrets ledord Upplev-Upptäck-Utforska delar Ensemble Ma till fullo, och ser fram mot att kunna presentera den nyaste musiken i den tekniskt mest avancerade 3D-domteatern i norra Europa. Förhoppningen är att kunna etablera ett fortlöpande samarbete. Konserten är en del av ett projekt mellan Ensemble Ma och Visualiseringscentret med ett stöd av Musikverket som löpt säsongen 2014/15. 17 TORSDAG 28 MAJ 19.30 Hedvigs Kyrka KONSERT Musikaliska Sällskapets Kammarkör Dirigent Henrik Bergion Marcus Michelin, violoncell Lars-Åke Franke-Blom f. 1941 Sånger om natten (Gunnar Björling) (1989) 1. Ljuva natt i storhets rymd 2. Sommarnatt 3. När natten skänker frid 4. Du, jag kallar dig David Swärd f. 1958 Das Karusell (Rainer Maria Rilke) (2013) Arrangör: Musikaliska sällskapets kammarkör i samarrangemang med Norrköpingsljud Foto Hedvigs Kyrka. Fotograf Matilda Wik Lars-Åke Franke-Bloms Sånger om natten skrevs 1989 på beställning av Musikaliska Sällskapets Kammarkör initierad av den dåvarande körledaren Michael Bruze. De uruppfördes den 5 oktober 1991 i S:t Johannes kyrka, Norrköping, under ledning av Henrik Bergion. Texten är av den finlandssvenske poeten Gunnar Björling – en poet som Lars-Åke återkommit till i flera verk: Fyra (1985), Sjung (198586) samt En sommarglansfull röst (1986). Gunnar Björling är känd som en modernistisk förnyare av poesin och en föregångsman. Han använder bl.a. bindeord och förkortningar på ett radikalt sätt med en stark känsla av presens och närvaro i framställningen. Franke-Blom har också fascinerats av hans sätt att uttrycka sig i bilder. David Swärds Das Karussell (2013) för blandad kör beställdes av Musikaliska sällskapets kammarkör. Det är ett 8-stämmigt a cappellaverk där den tyskspråkige poeten Rainer Maria Rilkes dikt Das Karusell skriven i Paris 1906 används. Karusellen tar fart, hastigheten ökar, plötsligt ett rött ilsket lejon och då och då en vit elefant. Flera hastigheter kan upplevas samtidigt, mot mitten en, i utkanten av karusellen en annan. En häst mitt i ett språng och då och då en vit elefant. TORSDAG 28 MAJ 21.00 Norrköpings Konstmuseum KONSERT OCH LJUDINSTALLATION DOUBLE BIND PLAYER Eva Sidén, flygel och EAM Verk av Sidén Hedman duo för flygel och EAM Sidén Hedman duo flygel, elektronik, mekanik, video Sidén Hedman Lost in a Legend (2010) Sidén Hedman Metall (2014) Sidén Hedman Playing Double Bind (2012) Invigning av installationen Double Bind Player. Installationen är öppen under festivalen fre-lör 11-17, sön 11-14 Arrangör: Annan Musik Foto Eva Sidén, Jens Hedman Fotograf Per Anders Allsten Lost in a Legend för flygel och elektronik. När Sidén Hedman började samarbete 2010 startade de med att tillsammans komponera ett verk för flygel och elektronik De hade ett residens på VITC, Visby och spelade där in ett rikt ljudmaterial med ljud från flygeln som de sedan använt på olika sätt i flera verk. Lost in a Legend har kanske något med nordiska myter och sagor att göra, iallfall var det flera som upplevde det så när verket uruppfördes under en turné till Grönland, Island och Färöarna (2011). Många av Sidén Hedmans verk är inspirerade av natur och människor från speciella platser i världen som duon varit inbjudna till. Metall (2014) för preparerat piano, elektroniskt bearbetade plåtar och inspelad elektronik. Beställning ZKM (Zentrum für Kunst und Medientechnologie, Karlsruhe, Tyskland) Verklängd 30 min. Uruppförande i ZKM’s Klangdome i mars 2014. Kortversion 14:48. Metall är ett av verken ur De fem elementen, ”wu xing”; en serie av fem längre konsertstycken för preparerat piano, ljudobjekt och elektronik, som också kommer att vara fem ljudinstallationer på samma tema av Sidén Hedman duo. Wu xing, är i den gamla kinesiska filosofin de väsentliga delar som vår verklighet är uppbyggd av; trä, eld, jord, metall och vatten. Varje del i serien, innehåller ett av elementen i både val av instrument, samt i uttryck och komposition. -Vi började med ett verk utifrån ljud av metall när vi var inbjudna att komponera ett stycke för ZKMs unika Klangdom, en konserthall med 44 högtalare i en sfär som omger publiken. Styrkan, komplexiteten och dynamiken i ljudet av metall, både i instrument och elektronik, fungerar mycket bra med den stora omslutande ljudupplevelse som kunde skapas där. Av de fem elementen, förknippar vi ljudet av metall som det råaste, mest bullrande, hårdaste men ändå spröda, rena och klara. Verket rör sig mellan olika energinivåer, ibland energiskt rörigt och påträngande, ibland lugnande rent och vackert. 21 Playing Double Bind: Preparerad flygel, mekanik, performance. Verket komponerades i samband med konsert- och ljudinstallationen Double Bind Player. I stycket kombineras spel på en preparerad flygel med en mekanik tillsammans med ljudobjekt och performance. "Flyglar spelar en central roll i verket både musikaliskt och visuellt. Flygeln är ett instrument laddat med prestige och tradition, vilket står i kontrast till den lättsamma lek den här dras in i. Som ett tecknande i rymden och ett förkroppsligande av klangernas rörelse rör sig långa skulpturala metallspröt ut från och runt flygeln. Föremålen skapar nya klanger från flygeln och bidrar till att suga in publiken i instrumentet. Det ljud besökarna omsveps av i salen äger rum på flera nivåer. De har alla sitt ursprung i flygelinstrumentet. Tekniken är intrikat och blandar elektroniskt bearbetade ljud med mekaniskt frambringade dito i ett komponerat specialstycke som konstant hörs i rummet under perioden. Under konserterna, som äger rum vid ett flertal tillfällen, tillkommer en rent mänsklig nivå då Eva Sidén spelar på och förhåller sig till den preparerade flygeln som fysiskt objekt. Titeln Double Bind Player anspelar på Gregory Batesons teori om dubbelbindning. Denna teori används inom kommunikationsvetenskapen men också inom bland annat buddism och psykoanalys. Installationen innefattar en rad motsägelsefulla parametrar; mekaniskt/ kroppsligt, elektroniskt/ instrumentalt och musik/ ostrukturerat ljud." Moderna Museet, Stockholm Foto Double Bind Player. Fotograf Albin Dahlström FREDAG 29 MAJ 12.30 Matteus kyrka ORGELLUNCH med improvisation Ulf Tellin, orgel Arrangör: S:t Olofs församling Det här blir en lunchkonsert med organisten Ulf Tellin som kommer att improvisera över teman med Norrköpingsanknytning! Bl.a. teman av organisten och kompositören Nils Eriksson. Teman som han komponerade direkt för gästande organister att improvisera över vid orgelkonsertserien i S:t Johannes kyrka i mitten på 1970-talet. Foto Ulf Telin Foto Matteus Kyrka. Fotograf Annelie Tollerå 23 FREDAG 29 MAJ FREDAG 29 MAJ 13:00 Norrköpings Konstmuseum WORKSHOP Sidén Hedman duo 19.00 De Geergymnasiets aula KONSERT Östgöta Blåsarsymfoniker 16:00 Norrköpings Konstmuseum UPPSPEL EFTER WORKSHOP Mats Jansson, piano och musikalisk ledning I sin konsertinstallation Double Bind Player, som pågår under festivalen Norrköpingsljud gör duon Sidén Hedman förutom en konsert även en workshop med studenter från kursen Ljudkultur, Linköpings universitet, LiU samt elever från musikgymnasiet De Geer. I workshopen får deltagarna prova att komponera ett kort liveelektronik-stycke med ljud från flygel, andra ljudobjekt och elektronik i surround. Styckena är platsrelaterade genom att allt ljudmaterial baseras på ljud från Konstmuseet. Workshopen avslutas med en kort konsert då alla framför sina stycken. Publiken är välkomna att ta del av arbetet under workshopen samt vid uppspel som äger rum kl 16 i Harlekinen. Arrangör: Annan Musik Östgöta Brasskvintett: Jan-Åke Hermansson, trumpet, Mikael Wittwång, trumpet, Erik Rapp, valthorn, Therese Hammarberg, trombom, Magnus Matthiessen, tuba, Lars Hedlund, trombon Bengt-Göran Sköld f. 1936 Svit för brassensemble op. 52 (1981) Allegro Andante Tempo di valse Allegro molto Bengt-Göran Skölds Svit för brassensemble var en beställning av en brassensemble bestående av musiker ur Norrköpings Symfoniorkester, genom trombonisten Magnus Björklund, och den skulle enligt beställningen ha en lite ”diverterande” karaktär. Under 1990-talet undervisade Anders Flodin vid De Geergymnasiet och var under denna tid också aktiv i Norrköpings musikliv där kontakten med pianisterna Mats Jansson och Yoriko Asahara och Norrköpings kammarmusikförening blev viktig. Kontakten och samarbetet har sedan dess resulterat i flera kompositioner, nu senast en Pianokonsert. ”I den långa historia av konserter för piano och orkester som vi känner finns det ett gemensamt arv, det av en friare och improvisatorisk del; Cadenza. Jag har i kompositionen Konsert för piano och blåsare valt att återknyta till denna idétradition genom att jag i delar av pianostämman endast antyder ramar som pianisten på ett övergripande sätt kan hålla sig till som utgångspunkt för en friare improvisation, en improvisation i stunden där musikerns personliga uttryck och kunskap om kompositionens helhet ligger i fokus.” I David Swärds Ex Gravitas för blåsorkester gestaltas föreställningen om hur massiv tyngd upplöses, lättar och stiger. Gravitationen gör sig ständigt påmind genom ett fallande – ett fallande som går in i en annan tidsrymd. Stycket har en klassisk spegelform där var stor del i sin tur bildar en spegelform. Ex Gravitas är ca 25 min och beställt av Östgöta Blåsarsymfoniker. Anders Flodin f. 1961 Konsert för piano och blåsare (2014-15) Uruppförande PAUS David Swärd f. 1958 Ex Gravitas (2007) för blåsorkester Arrangör: Par i Piano i samarbete med Östgötamusiken Foto Östgöta Blåsarsymfoniker. Fotograf Lasse Hejdenberg, Hejdlösa Bilder AB FREDAG 29 MAJ 21.30 Crescendo FYRA MÄNNISKOR MÖTS OCH UNDERBART BÅNGSTYRIG MUSIK UPPSTÅR. PK Ensemble: Marie Selander, sång Jörgen Adolfsson, saxofoner Tuomo Haapala, kontrabas Per Kolsgård, slagverk, piano Arrangör: Norrköpingsljud Norrköpingsbaserade Per Kolsgård, slagverk och piano, har samlat ett gäng namnkunniga musiker ur den fria musikvärlden som också har en fot i det folkmusikaliska fältet, inhemsk som utländsk (t.ex. ISKRA, Vargavinter, Kraa, Archimedes Badkar, Mbira m.m.) Den folkliga fågeln flyger över kontinenterna till platser oanade då första tonen slogs an. Ensemblen kommer att bjuda på såväl improvisationer som egenskrivet material där det fria är i fokus. Avrundning efter konserten med musik och servering i Crescendos bar. Foto Crescendo. Fotograf Mats Jansson LÖRDAG 30 MAJ 11.30 Immanuelskyrkan MED FLYGELN I CENTRUM Mats Jansson, piano Par i Piano – Pianoduon Yoriko Asahara och Mats Jansson Christian Zell, läsning Arrangör: Par i Piano Anders Flodin f. 1961 La storia di Gilgamesh – Sintesi per pianoforte a quattro mani (2013) ffg i Sverige Bengt-Göran Sköld f. 1936 Preludium och fuga, över en svensk folkvisa (1996) Lars-Åke Franke-Blom f. 1941 Gestures för piano (2013) Uruppförande Richard Johansson f. 1981 Tre Nocturner op. 1 (2009) Lento luttuoso Adagio Grave Peter Lindroth f. 1950 Musical Moments I och II (2003) Uruppförande PAUS Gunnar Valkare f. 1943 Tre bilder för piano (2015) 1. An die Spree 1933 2. Étoiles (Paris 1913) 3. Sharpeville (1960) Uruppförande Anders Flodin f. 1961 Mellan två vatten för pianoduo (2005) Molly Teleman f. 1982 Tolvtonsstycken om insekter (2005) 1. En gräshoppas dröm 2. Obstinata myror 3. En självmordsbenägen geting 4. Myggans paranoia 5. Spindelns vaggsång Josef Jonsson 1887-1969 En spelmans jordafärd op. 32 (Dan Andersson) (1926/1932) melodram Anders Flodins La storia di Gilgamesh - Sintesi per pianoforte a quattro mani är inspirerat av Gilgamesheposet som är ett antikt epos från Mesopotamien. Det har kallats världens äldsta litterära verk. Eposet, vars ursprungliga delar skrevs på lertavlor med kilskrift, behandlar berättelser om kung Gilgamesh av Uruk. Den mest fullständiga versionen av eposet man funnit är skriven på tolv lertavlor och är den version som jag skisserat och sammanfattat i dessa tre pianominiatyrer för fyra händer. Kompositionens inledning kan ses och höras som klangbotten till en förgången kultur. Bengt-Göran Skölds Preludium och fuga, över en svensk folkvisa är en beställning från pianisten Mats Jansson som önskade sig ett konsertstycke till en rad pianoaftnar. Beställningen gav ett välkommet avbrott till allt orgelmusikkomponerade. Ett preludium och fuga och en chans att råda bot på det sätt som den svenska folkmusiken hamnat i skymundan inom konstmusiken. Det är den svenska folkvisan ”Om dagen vid mitt arbete” som genomsyrar hela stycket. I preludiet där brottstycken av melodin sätts mot mycket virtuosa ackompanjemangsfigurer, som då och då nästan hotar melodins överlevnad, och i fugan med folkvisans första fyra takters tema. Foto Par i Piano. Fotograf Pelle Wichman Lars-Åke Franke-Blom komponerade hösten 2013 sin Gestures som omfattar fyra satser. Verket omfattar 4 satser med olika uttryck. Titeln Gestures anger just verkets karaktär: att fånga skiftande känslolägen, som fogas samman till en helhet. Verket är stilistiskt tillbakablickande med ett tydligt romantiskt uttryck. Det har tillägnats konsertens pianist, Mats Jansson. Om sina Tre nocturner vill Richard Johansson säga följande: “Dessa tre nocturner markerade på allvar starten på mitt komponerande och har sedan dess legat mig särskilt varmt om hjärtat.” Peter Lindroth: Musical moments, (2003) för piano, var tänkt som en pianodagbok, en samling mindre stycken. Det blev fyra. Här framförs nummer 1, med undertiteln ¨1/7 2003, Aspö, rain¨ och nummer 2, ¨21-28/10 2003, N.Y.C.¨ Gunnar Valkares Tre bilder för piano är inspirerade av spänningarna i några olika historiska situationer. ”I det första tänker jag mig en stilla roddtur under pilarna längs floden Spree i utkanten av Berlin samtidigt som nazismen växer sig stark i staden. Titeln skulle också kunna vara ”Kärrtorp 2014”. I det andra ser jag stjärnorna på himlen över en trång gränd i Montmartre en vinternatt 1913. Stillhet men samtidigt ett sjudande kulturellt liv (utan insikt om den kommande katastrofen) nere runt boulevarderna. I det tredje vill jag skildra den afrikanska kulturens livs- och kroppsglädje, samtidigt som apartheidpolisen i Sharpeville sköt 60 människor (de flesta i ryggen).” Anders Flodin fick möjlighet att arbeta tillsammans med pianisterna Mats Jansson och Yoriko Asahara i denna komposition för fyra händer. Verkets form är sammansatt av olika satsfakturer som utmanar pianisternas speltekniska nivå. Mellan två vatten för pianoduo skrevs under åren 2004 och 2005. Molly Teleman har skrivit fem Tolvtonsstycken om insekter. ”Vi känner inte insekterna så väl, vi håller dem inte om armen. I folksagor och barnprogram lever de i enkla roller som det arbetsamma biet och den otäcka spindeln. Det är enklare att särskilja dem då. Men stereotyper är inte nödvändigtvis något negativt, utan också inspirerande. Konturerna blir skarpare. Getingen sticks, det vet vi, men ta det ett steg längre, till slutet av sommaren. Då är getingen riktigt butter och snarstucken. Spindelns vaggsång är naturligtvis för bytet, en komplex väv av skira trådar som håller om dig tills du somnar in.” 29 Josef Jonsson skrev som sitt op. 32 en melodram med piano till Dan Anderssons dikt En spelmans jordafärd. Melodram är en musikteatergenre med rötter från slutet av 1700-talet. Man sätter musik till det talade ordet för att därigenom öka den dramatiska effekten av texten, en slags opera utan sång! Den tjeckiske kompositören Jiři Antonín Bendas Ariadne auf Naxos är en av de första melodramerna och ett stycke som stått som inspiration för många senare kompositörer som Mozart, Beethoven och Weber. Senare i historien har denna genre varit mer och mindre populär men ändå finns ett flertal verk av, för oss idag välkända kompositörer som Schumann, Liszt, Richard Strauss, Francis Poulenc och Viktor Ullmann. Josef Jonsson komponerade två melodramer, båda till texter av Dan Andersson att framföras med orkester eller piano. En spelmans jordafärd är den första av de två och komponerades 1926 med pianoversionen skriven lite senare. LÖRDAG 30 MAJ 14.00 Kulturskolans aula Fotbollsgatan 2 ”IN ACTION” Kulturskolans Dag Flöjter och stråkar samt det nykomponerade verket Dreams and Streams i repris. Ensemble ur Kulturskolan Piano: Ditte Roslund, Jenny Karlsson Per Kolsgård, lärare Fagott: Elin Wahlström, Tobias Hamström, Gustav Mejhammar Lärare Lotta Arildsson Stråkkvartett: Elisabeth Anderberg, Disa Nilsson , Amanda Thomas, Aron Mohpatra Lärare Ing-Marie Kettel Andersson Slagverk Marcus Jessen Lärare Tobias Bergsten Eva Sidén f. 1957 Dreams and streams för ensemble och EAM (stråkar, fagott, slagverk, piano, elektronisk bandstämma) Foton Kulturskolan Arrangör: Kulturskolan Foto Immanuelskyrkan. Fotograf Henric Daréus 31 Bengt-Göran Sköld f. 1936 Benedictus ur Mässa II (1969) Fem kornbröd och två fiskar. Evangeliemotett (1970) Rosa rorans bonitatem (Birgittaritualet) (1970) Sanctus och Agnus Dei ur Mässa III för 6-stämmig diskantkör (2013) __ Hans Lundgren f. 1947 Sonett. Så är du hos mig, käraste (Lars Forssell) (2014) Uruppförande 16.00 Immanuelskyrkan KÖRKONSERT Chorus Feminae under ledning av Bengt-Göran Sköld Östgöta Kammarkör under ledning av Christina Hörnell Arrangörer: Östgöta Kammarkör & Chorus Feminae i samarrangemang med Norrköpingsljud Foto överst Bengt-Göran Sköld och Chorus Feminae Foto vänster Foto Östgöta Kammarkör Foto Christina Hörnell Sven-David Sandström f. 1942 Four love songs (Höga visan) (2008) David Swärd f. 1958 Light of Pallid Amber (2012) (Text Algermon Swinburne) Molly Teleman f. 1982 Som en våg (Pär Lagerkvist) (2011) Sven Hagvil f. 1953 All days are nights to see till I see thee (William Shakespeare) (2011) Emmy Lindström f. 1984 Avsked vid havet (Emmy Lindström) (2004) Uruppförande Hans Lundgren f. 1947 Pandora – av eld och gräs (Ingrid Pia Hök) (2004) _ Peter Lindroth f. 1950 Woman’s Prayer to the Sun for a Newborn Girl (trad. Hopi) (2003) Bengt-Göran Sköld f. 1936 ur Etyder för diskantkör (2010) 1. Vocalise 1 (legatoetyd) 2. The hefty moon (J. G. Brown) (synkopetyd) 3. Glissando 4. Impression (pedaletyd) 5. Batimati (prestoetyd) Tre folkvisor (1985) 1. Herr Hildebrand 2. Limu, Limu, Lima 3. Törnrosa Bengt-Göran Sköld komponerade sin andra mässa för blandad kör, orgel och instrument, men vid denna konsert har han valt att plocka ut satsen Benedictus som är skriven för damkör a cappella. Hans tredje mässa är i sin helhet skriven för damkör a cappella och uruppfördes i St. Olai kyrka 2013. Ur denna mässa framförs Santus och Agnus Dei. Från 1970 härstammar motetten Fem kornbröd och två fiskar och tonsättningen av Birgittanunnornas signatur” rosar Rolands Burniatatet. (Ros med godhetens dagg, stjärna som droppar klarhet...) Hans Lundgrens Sonett är hämtad ur Lars Forssells diktsamling ”Sånger” som utkom på Bonniers Förlag 1986. Så är du hos mig käraste är, enligt Forssell själv, inspirerad av Stagnelius välkända dikt ”Suckarnas mystär”. Musiken är komponerad till Östgöta Kammarkör för detta tillfälle. Sven-David Sandströms korta och vackra kärlekssånger, Four Songs of Love (2008) med texter ur Höga visan är skrivna för 6–12-stämmig blandad kör. Sandström är sedan 1998 hedersdoktor vid Linköpings universitet. Eric Ericssons kammarkör beställde 2011 verket Light of Pallid Amber av David Swärd. Texten till verket är hämtad från den brittiske 1800-talspoeten och romantikern Algernon Swinburne, en symboliskt rik text som handlar om hur människan sträcker sig mot himlavalvet och tillbaka, hämtad ur ”A New Year Ode to Victor Hugo XVIII”, som avstamp för en klangvärld byggd på allitteration och de enskilda ordens vokaler. David Swärd har tidigare hämtat inspiration från naturvetenskapligt håll, som i trombonsolostycket Windstep. Swinburnes poesi gav bilder av svepande rörelser som ledde tankarna till Béziers matematiska kurva, ursprungligen använd i Renaults bildesign på 1960-talet, och flitigt använd i datorers designprogram i dag. ”Efter en gemensam start, breddar sig klangen i fina kurvor och samlar sig slutligen igen. Det finns något sakralt över beskrivningen av himlavalvets storslagna omätbarhet, över den flammande solens färgskiftningar i mäktiga molnmönster av vingar i rörelse, som fick mig att visualisera ett slags bågformationer, än unisona, än utspridda i svepande melismer eller sammanflätade i täta cluster”. Molly Teleman komponerade Som en våg 2010. Hon beskriver sig själv som ”entusiastisk, otålig och nyfiken” och menar att hon gärna växlar mellan tekniker och stämningar. ”Som en våg är en av Pär Lagerkvists vackraste kärleksdikter. Efter att ha tonsatt två av Pär Lagerkvists dikter med dödstema, valde jag Som en våg för dess sensuella, romantiska och rent ut sagt erotiska dofter. Inte bara den nyförälskade kan eller vill relatera till den längtan och ömhet som talar i ”Som en våg, sköljd upp mot stranden, vilar du hos mig. När jag smeker dig med handen skälver havet ini dig”. Den ljust klingande inledningen som sången vilar på har en dialog med mellanspelet från basarna. De har olika karaktär och olika budskap. Basarna uppmanar med hela handen ”kom intill mig”, ja de kräver det. Nästan som om de vill övertyga den andra om kärleken. Men kompositionens fundament är den stegvist utvecklade harmonik som den inleds med – där ackord av näraliggande toner och melodikens långsamma vandring i kombination med sugande dynamik, påminner om vågorna som lugnt men oavbrutet slår mot stranden.” Sven Hagvil satte musik till Shakespeares Sonett no 43 på beställning av Kammerchor Hannover och dess dirigent, Stephan Doormann. Stycket uruppfördes 2011. Emmy Lindström skriver inför det nu stundande uruppförandet av Avsked vid havet: ”Äntligen, efter SÅ många år, tio närmare bestämt, ska Avsked vid Havet äntligen uruppföras. Musiken skrevs hösten 2004, men då den kom fritt ur hjärtat, utan beställare, så hamnade den längre och längre ner i högarna. En stilla vinternatt gjorde den sig dock påmind, genom en dröm, och ville bli framförd! Christina Hörnell leder Östgöta Kammarkör genom dessa tre intensiva och starka fragment, sprungna ur undran och sorg men också ur hopp.” Texten till Hans Lundgrens Pandora – av eld och gräs (2004) skrevs av Ingrid Pia Hök (1927–2010). Hon var författare, poet och adjunkt i franska och svenska vid Anders Ljungstedts gymnasium i Linköping. Pandora – av eld och gräs publicerades i tidskriften Östgötapoesi 1984. Musiken komponerades för de tre körerna Den akademiska damkören Linnea, Östgöta Kammarkör och Linköpings Studentsångare till en konsert i Crusellhallen i Linköping den 4 april 2004. Peter Lindroth:Woman’s prayer to the Sun for a Newborn Girl ( 2003) är ett kort litet stycke för dam/flick-kör, med text hämtad ur Hopiindianernas tradition. Beng-Göran Skölds Etyder för diskantkör beställdes för Adolf Fredriks flickkör av deras ledare Bo Johansson (som för övrigt har sina rötter i Östergötland). I sin helhet består samlingen av ett dussin etyder, de flesta helt utan text, men i några fall rena nonsenstexter. De avslutande folkvisorna är kraftigt förändrade från originalen. I Herr Hildebrand, vars original har ett trettiotal verser, har endast titeln bevarats som sångtext. Limu, limu, lima har sitt ursprung i Dalarna, och Törnrosa har blivit en skämtvisa med underrubriken ”Den gamla grammofonen”. 35 LÖRDAG 30 MAJ 19.00 De Geergymnasiets aula KAMMARKONSERT Mats Jansson, piano Mikael Wenhov, violin Tanja Kaitaniemi Orraryd, violin Lennart Falkebring, viola Niklaas Veltman, violoncell Martin Orraryd, slagverk Crusellkvintetten: Nina Sognell, flöjt Bela Tarrodi, oboe Dan Larsson, klarinett Andreas From, fagott Katarina Andersson, horn Pelle Anelid, trumpet Lars Hedlund, trombon Arrangörer: Norrköpings Kammarmusikförening i samarbete med Östgötamusiken, Norrköpings symfoniorkester och Studiefrämjandet Foto Crusellkvintetten Fotograf Lasse Hejdenberg, Hejdlösa Bilder AB Nils Eriksson 1902-1978 Quartetto a fiatti di legno (Träblåsarkvartett) (1957) Allegro con fuoco Adagio espressivo Allegretto scherzando Gunnar Valkare f. 1943 Giro för violoncell och piano (2007) Molly Teleman f. 1982 Concrete Flower för flöjt och klarinett (2005) Josef Jonsson 1887-1969 Fantasia elegiaco för viola och piano (1940) Nils Eriksson 1902-1978 Scherzo för violin och piano (1932) David Swärd f. 1958 Nonett för flöjt, klarinett, fagott, trumpet, trombon och stråkkvartett (2005) PAUS Lars-Åke Franke-Blom f. 1941 ”Den omöjliga verkligheten” – Fantasi nr 2 à Giacometti för violin, viola, piano och slagverk (1986) Peter Lindroth f. 1950 Yo Yo-Pee för blåsarkvintett och piano (2007) Uruppförande plats på en violinrecital både i och utanför Norrköping. Det korta och virvlande stycket har genom den här versionen med piano fått ett eget liv. Den utgör annars också den andra satsen i hans violinkonsert i g-moll. Foto fr. vä Mikael Wenhov, Tanja Kaitaniemi Orraryd, Lennart Falkebring, Niklaas Veltman, Martin Orraryd Foto Norrköpings Symfoniorkester Nils Erikssons Quartetto a fiato di legno Träblåsarkvartett – den traditionella blåsarkvintetten men utan hornet – hör inte till den vanligaste ensembleformen. Men han skrev den till fyra speciella musiker som alla spelade i Norrköpings symfoniorkester: Knut Hultberg flöjt, Uwe Friedrichsen oboe, Olof Emgard klarinett och Harry Axelsson fagott. Träblåsarkvartetten uruppfördes av dem den 11 april 1957. Ett par år senare skulle Nils Eriksson också komponera ett Rondino alla marcia för samma besättning. Fagottisten Harry Axelsson var också den som 1944 under Heinz Freudenthals ledning uruppförde Nils Erikssons utmärkta Fagottkonsert. Gunnar Valkares Giro för violoncell och piano har en ”kretsande” form och skrevs 2007 för pianisten Martin Sturfält och cellisten Marie Macleod, för gammal vänskaps skull. Molly Telemans Concrete flower för flöjt och klarinett skrevs för ganska exakt tio år sedan som en seriell övning på musikhögskolan. Den utmynnade i en komposition för flöjt och klarinett. Det här är andra gången den framförs. ”Betongblomman, kanske en maskros?, bänder sina gränser, tvingar sina omgivningar att ge vika, lite till, lite till. Skapar sig så ett litet utrymme där även den har tillräckligt med ljus och syre för att kunna leva. Josef Jonssons Fantasia elegiaco för viola och piano är dedicerad till Sten Broman. Stycket, som skrevs mellan 30 juni och 4 juli 1940 på Helgerums Slott, visar på ett tonspråk som känns igen från många andra verk av Jonsson. Det elegiskt sångbara som ibland kan kännas tungt ställs mot det skirt ljusa och hoppfulla. Nils Erikssons Scherzo för violin och piano är ett konsertstycke som väl försvarar sin David Swärds Nonett för flöjt, klarinett, fagott, trumpet, trombon, 2 violiner, viola och violoncell. En envis tonupprepning som vandrar genom instrumenten bildar en röd tråd genom stycket. De harmoniska paletterna blir till en kontrast som gör sina försök att bryta det orubbliga obstinata tickandet. Lars-Åke Franke-Bloms Den omöjliga verkligheten – Fantasi nr. 2 – à Giacometti för violin, viola, piano och slagverk beställdes våren 1986 av Norrköpings Orkesterförening. Initiativtagare var Robert James i symfoniorkesterns violastämma. Som idé till verket återkom Franke-Blom till sitt intresse för samspelet bild-musik. Han hade fascinerats av A. Giacomettis uttrycksfulla skulpturer. Efter ett besök på Louisiana konstmuseum, Humlebæk, Danmark – som i sin samling äger flera verk av Giacometti – satte han igång. Verkets titel Den omöjliga verkligheten anspelar på Giacomettis känsla av vanmakt inför viljan att gestalta en verklighet i sin konst. Den yttre verkligheten tycks i hans skulpturer pressa samman individerna till trådsmala figurer men med en stark uttryckskraft. Verket uruppfördes i Norrköpings Hörsal söndagen den 23 november 1986. Peter Lindroths Yo Yo-Pee för blåsarkvintett och piano från 2006 kastar sig mellan det melodiösa och det stökigt rytmiska. Lite rockigt riff-artat. Foto Alberto Giacometti 39 LÖRDAG 30 MAJ 21.30 Hedvigs Kyrka ORGELKONSERT Hans Fagius, orgel Arrangör: S:t Olofs församling Bengt-Göran Sköld f. 1936 Pièce d’Orgue (2009) Gunnar Valkare f. 1943 Pasticcio: litet astronomiskt retrospektiv (1993) Preludium (Ursa et Draco) Cantio (Cygnus) Intermezzo Caccia (Orion) Gunnar Ek 1900-1981 Svit för orgel (1964-66) Fuga Adagio Final Nils Eriksson 1902-1978 Passacaglia över ett Kyrie-motiv (1960-76) Bengt-Göran Sköld f. 1936 Gloriasuite, svit nr 2 för orgel (1984) Preludium Koral Intermezzo Toccata Recitativ Aria Gloria Olle Elgenmark f. 1936 Festival Toccata ur Orgelsymfoni nr 4 (1991/2015) Uruppförande av denna version Att organister och kyrkomusiker som en del av sin verksamhet också haft en betydande tonsättaraktivitet är en tradition med många sekel på nacken. Fram till våra dagar har det ansetts som fullständigt naturligt att den som innehar en organisttjänst också själv ska producera en stor del av den musik som framförs vid kyrkans gudstjänster och konserter. I gamla tider var tonsättarna antingen anställda vid något hov för att sprida musikalisk glans över sina höga herrar eller också verksamma inom kyrkans ramar. Utan dessa två arbetsgivare hade vår västerländska musikhistoria varit ganska torftig. I våra dagar är den traditionella koppling organist-tonsättare inte lika tydlig. Men den finns fortfarande på olika nivåer, och dagens program innehåller musik där fyra av de fem bidragsgivarna varit verksamma som kyrkomusiker, och den femte är utbildad organist. Bengt-Göran Sköld är genom sin mångåriga gärning som organist i S:t Olai kyrka välkänd för Norrköpingsborna. Han kommer från en musikalisk släkt där två farbröder var framstående tonsättare och arrangörer och där också två bröder varit yrkesmusiker. Vid Musikhögskolan i Stockholm hade han Alf Linder som orgellärare, och Ingvar Lidholm som lärare i komposition. Under ett studieuppehåll i Stuttgart studerade han för bland andra tonsättaren Johann Nepomuk David och organisten Anton Nowakovskij. Till Norrköping kom han i mitten av 1960-talet. Bengt-Göran Sköld har varit en oerhört produktiv tonsättare, i början avantgardistiskt påverkad, men senare i en eklektisk stil som lånat element från många olika håll. Kyrkomusiken dominerar, men där finns också kammarmusik, orkesterverk och konserter, bl.a. för 4-händigt piano och orkester. Ett stort projekt från senare tid är en samling med vokalverk för kyrkoårets alla helgdagar. Att Skölds eget instrument, orgeln, har en nyckelposition är inte svårt att förstå. Här kan man finna en lång rad attraktiva konsertanta verk, men där finns också verk av enklare faktur som är tänkta för liturgiskt bruk. De två verken på dagens program har båda tillkommit på uppdrag av dagens interpret. Pièce d’Orgue är ett rent konsertstycke med klar formuppbyggnad i mer neoklassisk stil och fungerar fint som öppningstycke på en orgelkonsert. Som grund står ett par teman som återkommer genom hela stycket och där det första bygger på tonerna i initialerna i den tacksamme interpretens namn (!). Gloriasvit skrevs med tanke på den lilla 17-stämmiga Marcussenorgeln i Immanuelskyrkan i Norrköping, och uruppfördes också där. Namnet hänsyftar på sista satsens tema, ett gammalkyrkligt Gloria-motiv. Svitens korta satser har ett omedelbart och musikantiskt tonspråk som är passande för en mindre orgel av det snitt som byggdes i mitten av 1900-talet. Gunnar Valkare kommer från Norrköping och fick sin första musikaliska fostran hos Nils Eriksson i Matteus kyrka. Han utbildade sig till organist vid Musikhögskolan i Stockholm med bl.a. Alf Linder som orgellärare och Ingvar Lidholm som kompositionslärare. Under studietiden hörde han till en politiskt radikal falang, och lämnade i samband med en längre studieresa i Östafrika den västerländska konstmusiken för en längre tid. Vid 1980-talets slut återkom han som tonsättare inom den traditionella konstmusiken, och från senare decennier finns en lång rad orkesterverk och kammarmusikverk. Orgeln är ju Valkares eget instrument, och han har skrivit ett fåtal verk för instrumentet. Pasticcio, litet astronomiskt retrospektiv från 1993 är inspirerat av tre stjärnbilder samtidigt som det musikaliska språket är tydligt inspirerat av i första hand renässansmusik. Det polyfona spelet är ofta ganska komplext med omvändningar av teman, kanonbildningar och en sats där temainsatserna kommer med allt tätare mellanrum – allt mer eller mindre tonalt förankrat. Titeln på sista satsen – Caccia – betyder jakt och indikerar en livlig och flyktig musik. Gunnar Ek har bara en obetydlig anknytning till Norrköping. Han fick en mycket gedigen musikutbildning vid Musikkonservatoriet i Stockholm där han hade Gustav Hägg och Otto Olsson som lärare i orgel, Ernst Elleberg i komposition. Men den mesta tiden av sitt yrkesverksamma liv tjänstgjorde han som organist i Allhelgonakyrkan i Lund. Bland Gunnar Eks kompositioner märks 3 symfonier och ett par konsertouvertyrer, en pianokonsert, kammarmusik och kyrkomusik. Stilen är utpräglat polyfon, ofta kromatisk och med inslag av folkmusik. För orgel finns det en handfull verk, varav Sviten från 1964-66 är det största. Den har också kallats koralsvit då varje sats bygger på en koralmelodi ur 1939 års koralbok: den inledande fugan bygger på Pingstpsalmen Kom helge Ande, till mig in (nr 138), den meditativa mittensatsen är ett fugato över Gud över oss förbarmar sig Foto Hans Fagius, Freiberg Dom september 2013. Foto Silbermann-Gesellschaft (nr. 497) och den festliga finalen har koralen Dig skall min själ sitt offer bära (nr. 15) som grund. Sviten är tillägnad Carl Bengtsson, mångårig legendarisk organist i S:t Petri kyrka i Malmö. Många Norrköpingsmusiker har haft Nils Eriksson som (dagens interpret är inget undantag), en pedagog som visste precis hur han skulle inspirera sina unga adepter. Han föddes i Norrköping, och satt som 10-åring (!) med som violinist i orkestern vid Norrköpings Orkesterförenings allra första konsert 1912. Vid Musikkonservatoriet i Stockholm hade han Otto Olsson som orgellärare och Ernst Ellberg som kompositionslärare. I yngre år framträdda han flitigt med ambitiösa orkesterverk som t.ex. Lyrisk svit, ouvertyren ”Shanghai”, en violinkonsert och en fagottkonsert, musik som regelbundet förekom på Norrköpings Orkesterförenings program. Men en viss skygghet kom honom att mer och mer koncentrera sig på sitt kyrkomusikaliska och pedagogiska arbete. Han var en gudabenådad improvisatör, och hans koralpreludier vid gudstjänsterna i Matteus kyrka hade många beundrare. Han var också en hängiven romantiker och övergav aldrig sin ungdoms ideal, även om hans orgeluppfattning kom att inspireras av den så kallade orgelrörelsens arkaiserande idéer. 1960 komponerade Nils Eriksson sin Svensk Mässa för kör och orkester, en genomkomponerad svensk högmässa med alla tillhörande moment. Under det moment som motsvarade kommunionen spelar orkestern en mycket fin Passacaglia över ett gammalt Kyrie-motiv (samma som fortfarande används i den första serien av Svenska kyrkans mässmusik). Denna passacaglia omarbetades 1974 för orgel, och är faktiskt Erikssons enda orgelverk. Efter att passacagliatemat presenterats i pedalen hör vi 12 variationer där temat vandrar mellan olika stämmor, och där den harmoniska fantasin är imponerande. Som sig bör kommer en dynamisk höjdpunkt i den nästa sista variationen innan verket efter ett diminuendo lägger sig till ro med en meditativ fyrstämmig kanon och en suggestivt upprepad orgelpunkt i pedalen. När Nils Eriksson gick i pension 1968 efterföljdes han av Olle Elgenmark som organist i Matteus kyrka. Född stockholmare studerade Elgenmark åren kring 1960 vid Kungliga Musikhögskolan där han hade Alf Linder som orgellärare och Henry Lindroth som lärare i harmonilära. Som ärkeromantiker kände han sig nog rätt främmande i den asketiska och sakliga musikstil som var rådande vid den tiden. I Norrköping fick han möjlighet att odla sin romantiska ådra i en kyrka med en liknande musiktradition. Han gick i pension 2001. Olle Elgenmark kan uppvisa en gedigen verklista med musik i första hand för kyrkan. Det rör sig om kantater, hymner och solosånger, och även några större oratorier för soli, kör och orkester. Samt en rik produktion med orgelmusik: 6 stort upplagda symfonier, koralvariationer och en rad fristående stycken. I all sin musik bekänner han sig ogenerat till senromantiken med en yppig och färgstark harmonik som ibland tar steget in i impressionismen. Den franska och engelska symfoniska orgelmusiken från 1900-talets första decennier samt nordisk nationalromantik är helt klart de främsta inspirationskällorna. 1992 återinvigdes den stora orgeln i Matteus kyrka efter en omfattade ombyggnad, och till detta tillfälle skrev Olle Elgenmark sin 4:e orgelsymfoni där hans avsikt var att visa upp den ombyggda orgeln i all dess prakt. På dagens program står finalen, Festival Toccata, ur denna symfoni, vilken till denna konsert omarbetats och förkortats något. Det är alltså ett uruppförande av denna version. Satsen inleds som en typisk fransk orgeltoccata med figurationer i händerna över ett pedaltema som sedan blir föremål för omfattande bearbetning. Som kontrast kommer i mitten ett mer stilla avsnitt med tydliga drag av svensk nationalromantik. Efter en längre överledning där huvudtemat behandlas med olika polyfona medel återkommer så den inledande toccatan, nu följt av en kort kanon mellan pedal och överstämma, innan verket slutar med ett överdådigt tutti. Hans Fagius SÖNDAG 31 MAJ 11.00 Immanuelskyrkan MUSIKGUDSTJÄNST pastorerna Per Jennervall och Åke Jansson Susanna Stern, sopran Hans Fagius, orgel Mats Jansson, piano Immanuelskyrkans kör under ledning av Bengt-Göran Sköld Arrangör: Immanuelskyrkans församling Foto Susanna Stern Foto Immanuelskyrkan. Fotograf Henric Daréus Kyrkan har genom historien alltid varit ett naturligt forum för mycket av den konstmusik som komponerats. Inte endast genom en mängd orgelmusik utan även som musik komponerad direkt för gudstjänstbruk eller som tonsättningar av kyrkliga texter. Därför känns det naturligt att i samband med Norrköpingsljud bjuda in till en musikgudstjänst där extra fokus kommer att ligga på kyrko- och gudstjänstmusik av kompositörer med anknytning till Norrköping. Det blir sånger och musik av Josef Jonsson, Lennart Krantz, Stellan Jonsson, V. Hugo Sanner, Olle Elgenmark, BengtGöran Sköld och Stig Gustav Schönberg. SÖNDAG 31 MAJ 14.30 Norrköpings Konstmuseum KONSERT -Ny pianomusik av Norrköpingstonsättare Eva Sidén, Pianosolo samt flygel, ljudobjekt och elektronik Arrangör: Annan Musik Eva Sidén f. 1957 ur Pianostycken (1998-2010) RE: Origo vatten har… Engram Tystnaden Peter Lindroth f. 1950 Piano Music (2008) David Swärd f. 1958 Gester (1985) Bengt-Göran Sköld f. 1936 Toccata (2012) Jörgen Ängsved 1981-2015 Night music (2011-2012) Eva Sidén ur Pianostycken Eva Sidén Expanding Grand Piano (2010) för flygel och ljudobjekt Eva Sidén Grusharpan (2012) för flygel, ljudobjekt och EAM Tystnaden, vatten har…, Ses Oiseaux, RE: Origo, Engram beställdes av Moderna Museet med flera1998-2010. ”Idéer till många av mina pianostycken kommer direkt ifrån drömmar. Det kan vara musikaliska sekvenser, melodiska och harmoniska förlopp och färgrika ljudcluster. Styckena är en sorts dikter, musikaliska dagboksanteckningar. Några av styckena har referenser till bilder, snapshots ur minnesalbumet.” Peter Lindroth: ”Piano Music (2009), är ett stycke pianomusik om pianomusik, något meta-artat, alltså. Musiken rör sig mellan det enkla och det virtuosa.” David Swärd: ”Gester är ett solostycke för piano i tre satser som jag skrev under studietiden på Malmö musikhögskola. Styckets första sats är skrivet i tolvton medan de andra två satserna har ett friare förhållningssätt till det seriella.” Bengt-Göran Skölds Toccata för piano är skriven direkt med tanke på Eva Sidén, och har koncentrerats till de toner som finns i hennes namn: E-A-D-E. Jörgen Ängsved gick på kompositionslinjen på Musikhögskolan i Piteå fram till jan 2015. Han var även elev i både komposition och piano för Eva Sidén. En kort tid gick han på Musikgymnasiet De Geer. 2014 hade Jörgen med ett orkesterverk , Song of a lonely heart till finalen i tonsättartävlingen med SON. Night music är komponerat 2011-12 och var planerat att uruppföras av Eva Sidén. Eva Sidén: ”Flygeln är som en magisk musiklåda, en ljudande skulptur. Jag ville i Expanding Grand Piano för flygel, prepareringar, ljudobjekt utforska det orkestrala i instrumentet med att addera symboliska ljudobjekt, och använda hela instrumentet på ett lekfullt vis. Jag samarbetade med skulptören Birgitta Muhr som gjorde några specialprepareringar till mig för att göra vibrationer på strängarna. Till detta adderade jag en hel del personliga ljudsaker som en speldosa, olika papper, små klockor med mera vilket kombineras med mer traditionellt spel på tangenterna.Verket uruppfördes på Performancefestivalen i Stockholm 2010.” Grusharpan beställdes av Liljevalchs konsthall och Stockholms stad till Strindbergåret 2012. Inspirationen var Strindbergs saga om det sjunkna pianot som ligger på havets botten och ger konstiga ljud ifrån sig. Fiskar simmar genom strängarna och det knakar, gnisslar och sjunger i resonansbotten. Verket framfördes ursprungligen i en installation med två itusågade pianon och med Strindbergs fina havsmålningar inramade på väggarna, medan rummet inklätts med detaljer ur målningarna som tapet och matta. Sedan har stycket gjorts om till en konsertversion för en flygel, ljudobjekt och elektronik. Foto Eva Sidén. Fotograf Per Anders Allsten 47 TONSÄTTARE GUNNAR EK var mellan 1938 och 1942 verksam som organist i Östra Eneby kyrka och hade vid sidan om detta en fin karriär som tonsättare. SON spelade ett tiotal av hans verk under dessa år. OLLE ELGENMARK född i Stockholm studerade först orgelspel för den stränge Henry Lindroth och kom vid Musikaliska Akademien 1955 med organistexamen fyra år senare, och därpå högra kantorsexamen och högre musiklärarexamen. Han sökte och fick tjänsten som organist i Matteus kyrka i Norrköping 1968 och behöll tjänsten fram till pensioneringen. Som tonsättare har Olle Elgenmark skapat ett antal förnämliga orgelverk, däribland sex stora orgelsymfonier, och oratoriet Ordet vart kött. NILS ERIKSSON föddes i Norrköping och beskrevs i de tidigaste programbladen som ”son till musikläraren och altviolinisten i Orkesterföreningen John Eriksson … tidigare under sin skoltid var han en erkänd och populär ledare av Arbetarföreningens teaterkapell.” Mellan 1929 och 1968 arbetade han som organist i Matteuskyrkan. Många musikaliska Norrköpingsbor har tagit privatlektioner av ”farbror Nisse”, och han tilldelades stadens kulturpris 1968. Han produktion som tonsättare är relativ liten, men håller mycket hög kvalitet. ANDERS FLODIN är utbildad i komposition vid Norges Musikkhøgskole i Oslo, Academy of Performing Arts i Bratislava och Academy of Performing Arts i Prag. Under åren 19851990 återvände han till flera sommarkurser i elektroakustisk musik för Rolf Enström och i komposition för Jan W. Morthenson på Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö. Anders Flodin är lektor och undervisar sedan 1996 i musikteori och komposition vid Örebro universitet och har vid återkommande tillfällen undervisat på universitet i bland annat Norge, Litauen och Ukraina. Han har bland annat tilldelats Carin MalmlöfForsslings Pris, Musikaliska akademiens stipendium för högre musikutbildning och Svenska Institutets resestipendium samt Örebro läns landstings kulturstipendium. Anders Flodins musik har framförts ANDERS FLODIN LARS-ÅKE FRANKE-BLOM RICHARD JOHANSSON PETER LINDROTH EVA SIDÉN BENGT-GÖRAN SKÖLD DAVID SWÄRD MOLLY TELEMAN GUNNAR VALKARE FOTOGRAFER Ann-Kristin Olsson Flodin, Stig Jacobsson, Urban Orzolek, Stefan Frank Jensen, Åke Bjurhamn såväl i Sverige som utomlands och han har samarbetat med flera framstående solister, ensembler och orkestrar. I sina senaste kompositioner kombinerar han ofta instrumentklangen med elektroniska stämmor eller som fristående elektroakustiska kompositioner. nr 2 “Lustarnas trädgård” och 3 “Fire on Earth” (uruppförd 1998). 1996 fullbordade han den av Kungliga Operan i Stockholm beställda helaftonsoperan om den svenske boxaren “HP” (Harry Persson), uruppförd av Norrköpings Symfoniorkester och solister från Kungliga Operan i mars 2001. LARS-ÅKE FRANKE-BLOM är född och uppvuxen i Norrköping, och även om han tagit lektioner i komposition för såväl Nils Eriksson i hemstaden som för Daniel Börtz i Stockholm, vill han i huvudsak betrakta sig som självlärd. Han debuterade som tonsättare 1975. Samma år spelades också hans första orkesterverk “Rörelser”, komponerat 1973, av Norrköpings Symfoniorkester. Genom åren har denna orkester uruppfört flertalet av Franke-Bloms orkesterverk. Ett av Franke-Bloms flitigast framförda verk är barnoperan “Trollslaget” (1979) vilket Folkoperan i Stockholm framfört mer än 150 gånger över hela Sverige. 1982 beställde Sveriges Television och Riksteatern balettmusik till Cramérbalettens projekt Brudarnas källa. Hans manskör “Sjung frid” (Gunnar Björling) erövrade första pris 1985 i en nordisk kompositionstävling utlyst av Akademiska Sångföreningen i Helsingfors. 1991 fick han av såväl Norrköpings som Sveriges Radios Symfoniorkester beställning på symfonier, vilket resulterade i symfonierna OTTO FREUDENTHAL är en musikalisk allätare, verksam som pianist, cembalist, violinist, pedagog, dirigent, debattör, inspiratör och tonsättare. Han har åtskilliga verk i många olika genrer på sin opuslista. Inspiration har han fått från såväl tolvtonsprofeten Schönberg som barockmästarna och folkmusiken. SVEN HAGVIL är bosatt i Motala men studerade på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 1978-1981 med bl.a. Arne Mellnäs och Lars-Erik Rosell som lärare. Vid sidan av sitt arbete som musikpedagog på Lunnevads folkhögskola har han genom åren kontinuerligt arrangerat och komponerat framförallt körmusik. Han valdes in i Föreningen svenska tonsättare 2004 och hans verk finns utgivna på bl.a. Gehrmans musikförlag och Bo Ejeby förlag. JENS HEDMAN är sedan en lång tid ett etablerat namn inom svensk elektroakustisk musik. Hans musik har framförts på festivaler, konserter och i radio över hela världen och han har fått flera viktiga priser i internationella musiktävlingar. Hedman komponerar både instrumental och elektroakustisk musik. Han kombinerar ofta sin musik med andra konstnärliga uttryck, samarbetar med författare, bildkonstnärer, koreografer och arkitekter. För Hedman är det rumsliga innehållet i musiken mycket viktig och många av hans verk utforskar rymd och rörelse genom att utnyttja multikanalteknik. Han har också deltagit i flera samarbeten tillsammans med andra kompositörer och han är medlem i Sidén Hedman duo och i Spatial Opera Company. Han har undervisat vid Elektronmusikstudion i Stockholm i mer än 20 år och var ordförande i Sällskapet för elektroakustiskmusik i Sverige 2001-08. RICHARD JOHANSSON är utbildad vid musikhögskolorna i Örebro och Göteborg. Han studerade komposition för bland andra Anders Flodin, Joel Eriksson, Olov Helge och Staffan Hedin. Sedan 2011 är Richard Johansson bosatt och verksam i Norrköping där han undervisar i musikteori vid De Geergymnasiet i Norrköping. Tjänsten vid De Geergymnasiet kombinerar han med frilansuppdrag som tonsättare och arrangör. Från kammarmusik till kör och symfoniska sättningar går strävan efter den okomplicerade, direkta musiken som en röd tråd genom Richard Johanssons komponerande. Med hans egna ord: ”Jag hoppas som alltid att min musik talar till såväl musiker som lyssnare utan hjälp av förklarande ord. Bland tidigare samarbeten kan nämnas Linjer i vatten - komponerat till och framfört av Stockholms Saxofonkvartett, Pianotrio nr 1 i g-moll - komponerad till och framförd av Donna Trio, Svit för stråkorkester - komponerad till och framförd av Örebro Kammarstråkar, Ave Maria - komponerat till och framfört av Bel Cantokören, Norrköping. JOSEF JONSSON var verksam som pedagog, musikkritiker och tonsättare i Norrköping, Som tonsättare var han i stort sett autodidakt men skrev en aktningsvärd produktion både vad kvalitet och kvantitet beträffar. Han tilldelades medaljen Litteris et Artibus 1937 och blev ledamot av Musikaliska akademien 1938. SON har spelat ett femtiotal av hans verk. STELLAN JONSSON (1933-1992) föddes i Östra Ryd och fick, som så många andra sin piano- och orgelundervisning av Nils Eriksson. Han tog ingenjörsexamen på Tekniska gymnasiet och undervisade från 1955 fram till 1989 i kemi, fysik och matematik på Källvindsskolan senare också Borgsmoskolan. Han vidareutbildade sig vid Musikhögskolan i Stockholm där han som privatist avlade musikdirektörsexamen. Från 1972 anställdes han som musikledare i Immanuelskyrkan där han ledde kyrkokören, ungdomskören och gosskören samt de av honom startade kammarkören och seniorkören. Stellan Jonsson har inte endast gjort en mycket stor mängd arrangemang för kör, varav många finns inspelade på skiva, utan komponerade också egen musik, företrädesvis sånger och en kammaropera, Hanna, som framfördes i Norrköping i januari 1992 bara några månader före hans bortgång. 1977 mottog han NT:s Broocmanpris och 1990 Norrköpings kommuns kulturstipendium. LENNART KRANTZ kom från Huskvarna och anställdes 1950 som organist och körledare vid Immanuelskyrkans missionsförsamling i Norrköping. Hans insiktsfulla pedagogiska insatser resulterade i att kören och musiklivet i kyrkan fick stor betydelse för stadens hela kulturliv. Förutom kyrkokören ledde han även Lilla kören, IPAkvartetten och barnkören Unga röster. I slutet av 60-talet startade han S:t Olofs kammarkör med sångare från hela Östergötland. Sin kanske största insats gjorde han då han 1960 tog initiativet till Norrköpings musikklasser. Han svarade tillsammans med Gösta Ohlin för utgivningen av Barnkörboken och Evangeliespråk med nyskrivna tonsättningar. PETER LINDROTH född i Norrköping, bosatt i Stockholm. Gick i första kullen av Norrköpings Musikklasser 1960. Spelade från 1965 och framåt med diverse grupper på stadens popställen, ungdomsgårdar och runt omkring på allt från krogar till nykterhetsloger och Östgötateatern. Pianolektioner för Allan Åsberg, Hans Zimmergren, cellolektioner för Tage Holmbäck. Studier vid musikhögskolorna i Göteborg och Stockholm 1973-79. Soloalbum, producentjobb, frilansmusiker, kompositionsstudier för Sven-David Sandström. 1989 - 93 diplomutbildning i komposition vid KMH. Verklistan är lång och innehåller orkestermusik, körmusik, musik för röst och kammarmusik. EMMY LINDSTRÖM är en av vår tids nya tonsättare, och violinist. Hon har studerat vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm samt Högskolan för Scen och Musik i Göteborg. Emmys musik har spelats på scener över hela Europa, och i radio, såväl i Sverige som utomlands. Med bred bakgrund inom såväl den klassiska musiken, som folkmusik och teater/musikalmusik har hon tidigt utvecklat ett unikt tonspråk. HANS LUNDGREN är född i Stockholm, uppvuxen i Lund och utbildad vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Han har varit anställd vid Linköpings universitet sedan 1987 och pensionerades från sin tjänst som Director musices 2014. Han var dirigent för Linköpings Studentsångare mellan 1979 och 2014, för Östgöta Kammarkör 1989–2014 och för den akademiska damkören Linnea 1997–2003. Han har också dirigerat orkester, bland annat Linköpings Akademiska orkester, Östgöta Blåsarsymfoniker och Östgöta Barock, framför allt i produktioner med kör och orkester. Han har varit lärare i körsång, dirigering, körmetodik etc. vid Lunnevads folkhögskola och Vadstena folkhögskola samt lärare i musikhistoria vid Linköpings universitet. Han är ofta anlitad som lärare i körmetodik och dirigering och som lärare och föredragshållare inom svenskt körliv, studieförbund m.m. SVEN-DAVID SANDSTRÖM född i Motala, har som ingen annan tonsättare präglat det samtida svenska musiklivet. Med över 300 kompositioner är han imponerande produktiv och bland hans verk finns allt från operor, oratorier, körlyrik, liturgisk musik och kammarmusik. Han är vårt lands mest framgångsrika tonsättare, med en rikhaltig produktion av musik i alla genrer. Han har verkat som kompositionsprofessor i såväl Stockholm som vid School of Music, Indiana University USA. SON har spelat ett tiotal av hans verk och bland annat uruppfört hans omfattande verk för solister, kör och orkester: ”… ut över slätten med en doft av hav …”. V. HUGO SANNER (1909-1989) föddes i Halmstad men kom att studera i Uppsala där han tog en fil doktorsexamen 1941. Efter att ha undervisat på olika håll, kom han till Linköping där han avlade en organistoch kantorsexamen 1946. 1945 blev han förste dirigent i Östergötlands kristeliga sångarförbund, och verkade från 1947 som organist och sångledare i Immanuelskyrkan i Norrköping. STIG GUSTAV SCHÖNBERG föddes i Västra Husby 1933, studerade komposition i Stockholm för Lars-Erik Larsson och KarlBirger Blomdahl. Kanske har han nått sina högsta konstnärliga mål inom orgelmusiken. EVA SIDÉN växte upp i Norrköping men är sedan många år bosatt i Stockholm. Hon är verksam som tonsättare och pianist, och arbetar internationellt, både med sin egen musik och som pianosolist samt i samarbeten med andra konstnärer. Hon komponerar både instrumental och elektroakustisk musik och arbetar med egna konceptuella verk; konsertföreställningar, ljudinstallationer och kompositioner för instrument och elektronik ofta i samverkan med andra konstnärliga uttryck; visuell konst, bildkonstnärer, teater, skådespelare/regissörer, dansare/koreografer, arkitekter och poeter. Eva Sidén har framträtt på många kända festivaler, konserthus, teatrar och konstmuseer över hela Europa, i Syd-och Latinamerika och i de nordiska länderna. Eva Sidén utbildade sig vid Musikkonservatorier i Prag, Paris, Brno i klassiskt piano och komposition. Hon har sedan studerat nutida musik och komposition, elektroakustisk musik vid IRCAM i Paris. Efter gymnasiet gick hon först på konstskola, måleri, och hon pluggade också musik-och konstvetenskap samt filosofisk estetik, konstteori på universitet samt till pianopedagog. Hon har även studerat komposition för den svenske tonsättaren , prof. Arne Mellnäs. I år (2015) komponerar Eva Sidén flera beställningsverk , ett för ensemble och elektronik, flera verk för flygel och elektronik samt musik till en dansföreställning. Hon gör flera turnéer, New York, Mexico och Frankrike samt samarbetar regelbundet i Sidén Hedman duo. SIDÉN HEDMAN DUO bildades 2010. De är en av de mest intressanta ensemblerna i Sverige inom konstmusikfältet med att skapa och framföra ny musik. Deras konstnärliga bas är verk för flygel och elektronik och konsert-och ljudinstallationer som samspelar med visuella uttryck och performance. Deras konserter byggs vanligtvis upp med surroundljud med flygel, elektronik, mekanik och scenografi. Senare år har duon haft många samarbeten med konstmuseer, konserthallar och musikfestivaler runt om i världen. BENGT-GÖRAN SKÖLD är visserligen född i Göteborg men har kommit att ägna en mycket stor del av sin karriär i Östergötland, främst som kyrkomusiker i Norrköping. Han har en rik produktion av musik i ett flertal genrer. Han började teori- och kompositionsstudier redan i tidiga tonåren för Gerhard Dornbusch och sin farbror Yngve Sköld. Studierna fortsattes för Ingvar Lidholm i Stockholm och sedan vid statliga musikhögskolan i Stuttgart. Tonsättarbanan började i 60-talismens experimentanda, med en rad verk inspirerade av Ligeti och framför allt den amerikanske tonsättaren Morton Feldman, och med tonvikt på s.k. konkret musik (bandspelarteknik). Småningom övertygad om att experimentalismen ledde till en återvändsgränd har Sköld i sitt skapande återvänt till ”musikantisk” musik och försökt anknyta till de traditionella instrumentens naturliga uttryckssätt. Den viktigaste kompositionen från övergångstiden är ”The Way Back” för orkester. Skölds produktion omfattar de flesta musikformer utom opera. Flera solo-konserter, tre symfonier, symfoniska dikter, kammarmusik, pianomusik, sånger, körmusik och framförallt orgelmusik, både med och utan liturgisk anknytning. Vid sidan av konstmusiken har Sköld för sin verksamhet som kyrkomusiker skrivit en betydande del bruksmusik, körvisor, motetter, kantater, fyra mässor, kulminerande i ett stort populärmusikaliskt juloratorium. DAVID SWÄRD är född i Malmö och har bland annat en kompositionsutbildning från Malmö Musikhögskola med bl.a. Jan W Morthensson, Hans Gefors, Miklós Maros och Sven-Erik Johansson som lärare. Vid sidan om sitt arbete som tonsättare undervisar han i komposition och musikteori vid De Geergymnasiet Musik i Norrköping samt tidigare vid Musikhögskolan i Örebro. Under sin verksamhet som tonsättare har han haft många beställningsverk vilket har renderat i både orkesterstycken, körstycken, verk för mindre ensembler och ljudinstallationer. I hans musik märks tydligt profilerade idéer som genomsyrar kompositionerna och han arbetar gärna med andra konstformer, bl.a. med bild och rörelse som integrerade verkningsmedel. med man, småbarn, katter och en massa köksattiraljer nära stadens Central Park. För närvarande komponerar hon bland annat för DuoMarinett. I Telemans verklista sätter sig kammarmusiken sida vid sida med körmusiken. Det kantigt lyriska trumfar slump och matematik, även om tonserier tillfälligtvis kan tjäna berättelsens syfte. För det är en berättelse. Musiken har en början och ett slut och något måste hända däremellan, om det så bara är i lyssnaren. Det kan vara med en ironisk och rytmisk udd, eller poetiskt, melodiskt inkännande, men det är (nästan) aldrig fler noter än vad som behövs. Både sviten Aftonland och Som en våg har texter av Pär Lagerkvist, men medan den förra handlar om döden är den senare ur Hjärtats sånger II. Som en våg är dedicerad till min man, Tobias. En kärleksförklaring med mjuka havsvågor som sköljer in mot stranden. Som en våg skrevs på beställning av Östgöta Kammarkör. MOLLY TELEMAN återvände till sin hemstad Norrköping efter musikstudierna 2007. Hon har under åren som gått även arbetat som musik- och filmrecensent för Norrköpings Tidningar och Östgöta Correspondenten. Hon är verksam som tonsättare i allra högsta grad och lever GUNNAR VALKARE föddes i Norrköping, studerade för bl.a. Ingvar Lidholm och György Ligeti och debuterade som komponist 1965. Efter en längre studieresa i Östafrika 1969 övergav han den västerländska konstmusiken och inriktade sig därefter på improviserad musik med afrikanska influenser. Vid 1980-talets slut återupptog Valkare sitt skriftliga komponerande och vann 1989 med orkesterverket Kinéma 1:a pris i den skandinaviska kompositionstävling som utlysts i samband med ”Scandinavian Music Fair” i Göteborg. År 2006 tilldelades Valkare Atterbergpriset och 2013 Musikaliska akademins tonsättarstipendium till Bo Wallners minne. Redan på 1970-talet började Valkare forska i musikfilosofi och musikantropologi och blev professor i Musik och samhälle vid Kungl. Musikhögskolan (numera emeritus). Är även författare. JÖRGEN ÄNGSVED föddes i Uppsala men växte upp i östgötska Skänninge. Han har själv skrivit följande text om sig själv: ” När jag var 27 år gammal började jag komponera pianostycken på egen hand, och fortsatte sedan med privatlektioner för pianisten och tonsättaren Eva Sidén, vilket kom att ha en avgörande betydelse för min utveckling. Därefter studerade jag komposition och piano på Birkagårdens klassiska musiklinje i Stockholm. Nu studerar jag komposition för Jan Sandström på Musikhögskolan i Piteå och har skrivit musik för ett flertal olika konstellationer: solostycken för piano och orgel, romanser samt kammar - och orkestermusik. I framtiden hoppas jag att det även kommer finnas möjlighet att fördjupa mig i musikdramatik. Mitt tonspråk är varierande, men jag väljer ofta att skriva musik i en relativt lättillgänglig postmodernistisk stil, med romantiska och impressionistiska influenser. Men oavsett om upplägget är tonalt, atonalt eller seriellt, så är klangfärg, form och melodik de musikaliska parametrar som är allra viktigast för mig.” MEDVERKANDE JÖRGEN ADOLFSSON, saxofonist är uppvuxen i Västervik och bosatt i Stockholm. Jörgen har tidigare spelat i ISKRA, Vargavinter, Bitter Funeral Beer Band, Archimedes Badkar m.fl. Numera spelar Jörgen i No School och Cinematique. Han har också komponerat musik till dansföreställningar tillsammans med Tommy Adolfsson och arbetar till vardags på Svenskt visarkiv. KATARINA ANDERSSON, valthorn är född och uppvuxen i Östergötland. 1988 började hon på Musikgymnasiet i Norrköping och fortsatte sedan sina högre musikstudier vid Musikhögskolan i Örebro samt Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, där hon tog sin Musikerexamen 1996. Katarina har lång erfarenhet som frilansande musiker och har bl.a arbetat i Kungliga Hovkapellet, Göteborgs Symfoniker och Bergen Filharmoniske Orkester. Hon har också medverkat i musikaluppsättningar som Sound of Music, Miss Saigon och Kristina från Duvemåla. Sedan 2008 är Katarina anställd som hornist i Östgöta Blåsarsymfoniker och Crusellkvintetten. Foto Norrköpingvy. Fotograf Mats Jansson YORIKO ASAHARA är född och uppvuxen i Japan. Efter studier vid musikhögskolan i Tokyo samt för professor Hans Leygraf vid musikhögskolan i Hannover, där hon även tog sin Konsertexamen (diplom), kom hon till Norrköping. Hon har varit och är en aktiv del av stadens musikliv och sedan ett flertal år undervisar hon även vid De Geergymnasiets Estetiska program Musik. Yoriko Asahara är mycket flitigt anlitad som pianist, med uppdrag som solist, kammarmusiker, ackompanjatör och orkesterpianist, både inom och utanför Sveriges gränser. Det har också blivit en lång rad inspelningar för radio under åren i Sverige, i första hand med duon Par i Piano. JONNY AXELSSON, slagverk, har vunnit stort inter-nationellt erkännande och är hyllad av musikkritiker för djupet och dimensionerna i hans uttolkningar. En recensent i The Guardian skrev: ”Det finns inget överdrivet eller insmickrande med Axelsson, han bara tar sig an sina uppgifter med ett bländande musikerskap.”, och ur en recension i The International Record Review kan man läsa: ”Axelssons spel är flödesrikt, organiskt och ytterst artikulerat – kort sagt, helt enkelt enastående musikaliskt.” Jonny Axelsson är utbildad vid Musikhögskolan i Göteborg. Redan under studietiden blev valet av inriktning på kammarmusicerande en självklarhet, och det lade grunden till den personliga och egensinniga hållning hans musikerskap står för i dag. År 2004 tilldelades han Föreningen Svenska Tonsättares Interpretpris med följande motivering: ”Med osannolikt gott humör och yppersta musikalité har han slagit sig in i våra hjärtan och förblivit där.” Konsertverksamheten omfattar soloframträdanden över hela världen, många på ledande internationella festivaler för ny musik. Bland radioproduktionerna finner man soloinspelningar bl a med BBC, WDR, SRF, HRF, SFB, YLE och SR. Jonny Axelsson har medverkat på ett flertal CDs som solist 57 och kammarmusiker. Hans solo CD ”Percussione Con Forza” utnämndes i musiktidskriften the International Record Review till ”bästa nutida musik CD år 2000”. MICHAEL BARTOSCH tillhör den generation svenska dirigenter som är födda på 1960-talet, och som fått alltmer framträdande positioner i musiklivet. Bartosch har framför allt låtit tala om sig inom opera, men har även en bred erfarenhet av symfonisk repertoar. Han är utbildad vid Musikhögskolan i Malmö och vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Bartosch vann andra pris vid Kungliga Operans dirigenttävling 1996, och har där dirigerat ett flertal produktioner, bland annat Alban Bergs Wozzeck. Han har även dirigerat på Vadstena-Akademin, Malmö opera, Göteborgsoperan, Komische Oper i Berlin, Värmlandsoperan, Folkoperan och Norrlandsoperan samt flera sommarproduktioner på Confidencen – bland annat tillsammans med danske regissören och operachefen Kasper Holten i Donizettis Lucia di Lammermoor. Han har även dirigerat Kungliga Filharmonikerna, Svenska Kammarorkestern, Helsingborgs Symfoniorkester, Norrköpings Symfoniorkester, Sveriges Radios Symfoniorkester och Göteborgs Symfoniker samt Musica Vitae – med vilka han har ett mångårigt samarbete. I Tyskland har han flera gånger gästat Ensemble Modern i Frankfurt. Under 2011 dirigerade Bartosch bland annat vid Festspelen i Bergen och 2012 gästade han åter Sveriges Radios Symfoniorkester. Han började spela flöjt vid tio års ålder. Direkt efter grundskolan började han studera vid Musikhögskolan i Stockholm och debuterade arton år gammal med Stockholms Filharmoniska Orkester och Yuri Ahronovitj. Därefter följde ett år vid Juilliard School i New York. HENRIK BERGION är en av de mest kända musikprofilerna i Norrköping. Han är musiklärare på De Geergymnasiet och undervisar i gehörs- och musiklära, körsång, ensemble, jazzpiano, improvisation, musik och kommunikation samt ensembleledning. Henrik har en mycket omfattande musikproduktion, inte minst när det gäller arrangemang av jazzmelodier och folkmusik. CHORUS FEMINAE är en damkör som har sina rötter i S:t Olai flickkör, men som är öppen för alla välsjungande ”damer” i aktiv ålder. Kören har specialiserat sig på att inte specialisera sig, och sjunger därför all sorts körmusik från enkla visor till stora, flersatsiga verk. TOBIAS CARRON är en av Sveriges mest efterfrågade instrumentalister. Han har arbetat med dirigenter som Myung-Whun Chung, Leif Segerstam och Esa-Pekka Salonen. Carron har spelat in flöjtkonserter av Vivaldi och Bach med Moscow Virtuosi på RCA, Sven-David Sandströms flöjtkonsert med Sveriges Radios Symfoniorkester/Leif Segerstam på Caprice. På samma skivmärke finns även ”Play Italian Music” och ”Cafe 1930” med gitarristen Per Skareng. Tillsammans med pianisten Mats Widlund är han konstnärlig ledare för Sandvikens Kammarmusikfestival. Tobias undervisar på Musikhögskolan i Stockholm och var 1992-2007 soloflöjtist i Sveriges Radios Symfoniorkester. CRUSELLKVINTETTEN är en av Sveriges få professionella blåskvintetter. De delar sin arbetstid mellan Crusellkvintetten och Östgöta Blåsarsymfoniker. Musik för instrumenten flöjt, oboe, klarinett, valthorn och fagott har en historia som sträcker sig 250 år bakåt i tiden till kompositörer som Franz Danzi och Anton Reicha. Deras rika produktion har inspi- rerat tonsättare att skapa musik för denna besättning och idag räknas blåsarkvintetten till de klassiska ensembleformerna inom kammarmusiken. Kvintetten spelar kammarmusik, konserter för barn och uga samt för mogen publik. De senaste åren har ensemblens konserter utvecklats med ett bredare sceniskt uttryck som t.ex. i barnföreställningarna ”Historien om en flicka” och ”Superhjältarna”. Musikerna är: Nina Sognell tvärflöjt, Bela Tarrodi oboe, Dan Larsson klarinett, Andreas From fagott och Katarina Andersson valthorn. HANS FAGIUS är sedan många år en av Sveriges mest aktiva konsertorganister. Han fick sin grundutbildning hos Bengt Berg, och vid Musikhögskolan i Stockholm för professor Alf Linder, orgel och Esther Bodin-Karpe, piano. 1974-75 fördjupade han sina studier hos den berömde organisten och tonsättaren Maurice Duruflé i Paris. Han spelar regelbundet runt om i Europa, men han har vid flera tillfällen även framträtt i Nordamerika, Australien, Sydkorea och Japan. Repertoaren spänner över alla epoker, men är i första hand koncentrerad kring barockmusik och musik från den romantiken. Något av en specialitet har varit konsertserier med olika tonsättares samtliga verk, t.ex. alla orgelverk av Bach (tre gånger), Buxtehude, Franck, Alain, Mendelssohn, Brahms och Duruflé eller alla symfonier av Vierne. Han har inte minst gjort sig känd som en flitig grammofonartist, framförallt genom en lång rad lovordade inspelningar på det skivmärket BIS. Här märks först och främst en komplett inspelning av Bachs orgelverk, men där finns också ett brett urval med inspelningar av verk ur den stora romantiska orgelrepertoaren med tonsättare som t.ex. Liszt, Saint-Saëns, Widor, Karg-Elert och Duruflé. Från senare år finns han också representerad på en rad andra skandinaviska CD-bolag. Senaste produktion är en CD med musik av Bachs söner och elever (Daphne). En omfattande handbok om Bachs orgelverk utkom 2010 publicerad på Bo Ejeby förlag, och en pedagogisk utgåva av ett antal orgelverk av Bach utkommer under sommaren 2015 (Gehrmans Musikförlag). Hans Fagius var under åren 1989-2011 professor vid Det kgl. danske Musikkonservatorium i Köpenhamn (där han fortfarande är verksam) efter att flera år varit lärare vid musikhögskolorna i Göteborg och Stockholm. Numera arbetar han på freelance-basis som konsertgivare och pedagog. Han är en eftertraktad lärare vid olika mästarkurser, och är regelbundet jurymedlem vid internationella orgeltävlingar. Sedan 1998 är han ledamot av Kungliga Musikaliska Akademin och 2005 mottog han Lunds kommuns kulturpris. 2008 mottog han också Gotthard Arnérs stipendium för orgelkonstens främjande. LENNART FALKEBRING studerade i Visby, Stockholm och Wien. Han turnerade sedan intensivt under några år med bl a Swedish Chamber Orchestra, Tübingen Kammerorchester, KammarensembleN, var med och startade barockensemblen Cappella Nuova, och var samtidigt medlem i Stockholmskvartetten. Efter att i två år ha spelat i Orquestra Sinfónica do Porto i Portugal kom Lennart hem till Sverige för en fast tjänst som stämledare i Norrköpings symfoniorkester. Parallellt med det jobbet undervisar han samt spelar kammarmusik i olika konstellationer. Lennart ses också regelbundet som gästande stämledare i Kungliga Filharmonikerna i Stockholm. PETER FRIDHOLM anställdes 1995 som soloflöjtist i Kungliga Hovkapellet efter att bl.a. ha spelat i Folkoperan, Chamber Orchestra of Europé. Under SONs Kinaturné var han solist i Mozarts konsert för flöjt och harpa. ANDREAS FROM, fagott, är uppvuxen i Östersund och började sin musikaliska bana med att spela tvärflöjt, alt- och barytonsaxofon innan han så småningom valde fagotten. Han fick sin utbildning på musikgymnasiet i Östersund, Falu Musikkonservatorium och Musikhögskolan i Malmö. Under en period var Andreas solofagottist i Metro Philharmonic Orchestra i Moskva innan han 2004 anställdes på Östgötamusiken. THERESE HAMMARBERG, trombon fick sin första musikaliska fostran i Frälsningsarméns musikkår i Södertälje. Efter Adolf Fredriks musikklasser och Estetiska programmet på Södra Latins gymnasieskola i Stockholm studerade hon på musikerutbildningen och orkesterdiplomutbildningen vid Kungliga Musikhögskolan för bl. a Sven-Erik Eriksson och Håkan Björkman. Vid ett flertal tillfällen har hon tilldelats Kungliga musikaliska akademiens utlandsstipendium. Therese har vikarierat i många av landets symfoniorkestrar och har sedan 2002 varit anställd på Östgötamusiken i Östgöta Blåsarsymfoniker som stämledare och i Östgöta Brasskvintett. TUOMO HAAPALA Basist, kompositör, regissör och författare. Tuomo är född i Tornio i norra Finland. Han har b.la. spelat i improvisationsgruppen ISKRA och världsmusikgruppen Vargavinter samt i duo med Marie Selander. Tuomo har också varit konstnärlig ledare och skapare av Improvisationslinjen på Institutionen för musikvetenskap vid Uppsala universitet 1999-2006. Han är kanske mest känd för sina ”stadsföreställningar” i bl.a. Stockholm och Helsingfors. 1998 regisserade han en stadsföreställningen ”Sanna drömmar i kvarteret Oron” i Norrköpings industrilandskap. 2013 utkom hans bok ”staden som scen” om föreställningarna. LARS HEDLUND, trombon, är född och uppvuxen i Eskilstuna och började spela trombon på musikskolan där. Efter studier på musikkonservatoriet i Falun flyttade Lars till Malmö för att studera på Musikhögskolan för bland andra Roger Lindberg och Jan Mortensen. 1995 fick Lars anställning som trombonist i marinens musikkår i Karlskrona. Under åren i Karlskrona var han varit flitigt anlitad som såväl trombonist, dirigent och pedagog runt om i södra Sverige. Bland annat var han med och startade marinens ungdomsmusikkår som han också ledde under några år. Sedan hösten 2014 är Lars anställd på Östgötamusiken i Linköping och kan där ses (och höras) i Östgöta Blåsarsymfoniker och i jazzensemblen ”Östgötabandet” JAN-ÅKE HERMANSSON, trumpet, är född och uppvuxen i Jönköping, började spela trumpet vid nio års ålder vid den kommunala musikskolan.Intresset tog fart på allvar sedan han vid elva års ålder fick börja i ett av stadens brassband. Det var roligt och utvecklande att få spela tillsammans med vuxna och mer erfarna musikanter. Efter gymnasiestudier (humanistisk linje med musikestetisk variant) gick JanÅke ett år på musiklinjen på Södra Vätterbygdens Folkhögskola i Jönköping. Efter militärtjänstgöringen fortsatte han sina musikstudier på Ingesunds Folkhögskola i Arvika. Där kom han efter ett år in på Musikhögskolan Ingesund. Jan-Åkes trumpetlärare på Ingesund var Harry Kvebaek, Claes Strömblad och Arnulf Naur Nilsen. 1984 tillträdde han en tjänst som trumpetare vid Regionmusiken i Boden,där han spelade i det som kom att bli Norrbotten Big Band. 1986 började Jan-Åke att arbeta i Linköping, och där har jag blivit kvar, och arbetar som trumpetare i Östgöta Blåsarsymfoniker och Östgöta Brasskvintett. Han är aktiv i det lokala musiklivet, och spelar t.ex. i Linköpings Symfoniorkester sedan 1986. CHRISTINA HÖRNELL född i Botkyrka och utbildad dirigent och organist vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Hon var 1989–1994 dirigent för Kongl. Teknologkören vid KTH, 1991–2007 dirigent för Akademiska kören i Stockholm, samt kormästare vid Kungliga Operan 1994–2013 och kormästare för Göteborgs Symfoniska kör 2010–2014. Sedan 2014 är hon Director musices vid Linköpings universitet och konstnärlig ledare och dirigent för Linköpings Studentsångare och Östgöta Kammarkör. År 1994 tilldelades hon Norrbymedaljen och 2014 H. M. Konungens medalj i 8:e storleken i högblått band. Pianisten MATS JANSSON föddes i Siljansnäs och kom till Norrköping som tvååring. Han gick till ”Farbror Nisse” – kompositören, pedagogen och musikern Nils Eriksson – för sin första piano- och musikteoriundervisning. Under gymnasietiden fick han sin pianistiska skolning av Marianne Jacobs i Stockholm och professor Robert Riefling i Oslo. Efter gymnasiet studier för professor Hans Leygraf vid musikhögskolorna i Hannover, Salzburg och Berlin. Förutom solistdiplom från Mozarteum i Salzburg och Hochschule der Künste i Berlin, har han även avlagt diplom i Liedinterpretation för pianister vid Mozarteum. Sedan vinsten i den internationella Viottitävlingen för pianister i Vercelli, Italien 1987 har han som solist, kammarmusiker, ackompanjatör och pianoduon Par i Piano, tillsammans med sin hustru pianisten Yoriko Asahara, gett konserter runt om i Europa samt i USA och Japan. Han har gjort ett flertal inspelningar på skiva och för radio och är initiativtagare och konstnärlig ledare för Norrköpings kammarmusikförening och festivalen Musik på Museet i Leksand. Mats Jansson undervisar i pianospel och kammarmusik på musikhögskolan vid Örebro universi- tet, lektor i musikalisk gestaltning. Det senaste året har han även undervisat kammarmusik vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet, interpretation vid Tokyo College of Music och piano vid Hochschule der Musik i Karlsruhe. PER KOLSGÅRD är pianist, pedagog och slagverkssamlare. Per är uppvuxen i Åtvidaberg och bosatt i Norrköping sedan 2009. Han är utbildad vid Örebro musikhögskola och arbetar till vardags som pianopedagog på Norrköpings kulturskola och ensemblelärare på De Geergymnasiet. Per är intresserad av utomeuropeisk folkmusik och spelar också med i Norrköpingsanknutna ensemblerna Mbira (afrikanskt) Bråvikens balalajkor (ryskt) och Ömurs kapell (turkiskt). Han spelar även i duo med slagverkaren Johan Renman. CHRISTER JOHNSSON är sedan 2000 professor i saxofonspel vid Musikhögskolan i Stockholm. Han debuterade med Sveriges Radios Symfoniorkester 1982 i Lars-Erik Larssons Saxofonkonsert. Han har flera gånger medverkat tillsammans med SON. CHRICHAN LARSON studerade cello för Gustav Gröndahl vid Musikhögskolan i Stockholm, erhöll solistdiplom 1974 och studerade vidare för Paul Boufil i Paris samt Reine Flachot och Mstislav Rostropovich i Basel. Han har varit verksam i flera orkestrar i Sverige, bland annat som solocellist i Kungliga Filharmoniska Orkestern i Stockholm, och i Ensemble Inter-Contemporain i Paris 1983-89. Chrichan Larson är en framstående kammmarmusiker, vars namn är knutet till ensembler som Trio des Lyres, Ma Stockholm Broken Consort, Fluxkvartetten och KammarensembleN. Som tonsättare är han i allt väsentligt självlärd; han fick dock lektioner av Hans Eklund under studieåren i Stockholm, samt av Gerald Bennet i Basel. Han har främst komponerat kammar-musik för diverse konstellationer, samt sinfoniettaverk som Lissages och Tre campi. DAN LARSSON, klarinett, är född och uppvuxen i Halmstad och fick sin musikerutbildning vid Musikhögskolan i Malmö 1984–1989. Till Linköping kom han 1993 då han anställdes av Östgötamusiken som konsertmästare och soloklarinettist i blåsarsym-fonikerna, och medlem i Crusellkvintetten. Sedan dess har han varit Linköping och Östgötamusiken trogen. Vid sidan av sin anställning är Dan också en mycket intresserad och flitig kammarmusiker. Sedan tio år tillbaka undervisar han i klarinett och kammarmusik vid Lunnevads folkhögskola. STAFFAN LARSON debuterade som dirigent 1989 med Västerås Sinfonietta, vilken han 1996-98 var chefdirigent för. Hans repertoar sträcker sig från barocken till vår egen tid – vilken han särskilt intresserar sig för. 2002 dirigerade han Kungliga Filharmonikerna för första gången. EVA LINDAL har studerat vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, i Schweiz, Kanada och New York. Hon var verksam som violinist i Sveriges Radios Symfoniorkester 1986 - 2000 och spelar sedan 1990 i bandet Katzen Kapell och sedan 1995 med Ensemble MA. Eva spelar även i olika jazz- och improgrupper som i trion WE (Windemo Ensemble med Mattias Windemo och Jonny Axelsson), Viva Black (med Filip Augustson och Christopher Cantillo) samt i en New York- baserad friformtrio med klarinettisten Bill Payne och Carol Liebowitz, piano. I Stockholm spelar hon i ReBaroque samt i KammarensembleN. Hon har även gestaltat roller sceniskt som violinist och har bl.a. framträtt på Drottningholms Slottsteater, Dramaten, Unga Dramaten, och med Cullbergbaletten på Fotografiska i Stockholm. I början av 2014 spelade hon på Ice Music i Luleå, en iskonserthall där instrumenten är byggda av is. I augusti 2014 medverkade Eva i jazzpianisten Connie Crother`s konsertserie på The Stone i New York tillsammans med Connie Crothers, basisten Michael Bisio och cellisten Thomas Ulrich. Hösten 2014 så uruppfördes Pär Frids dubbelkonsert med Eva och Anna Lindal som violinsolister under festivalen Sound of Stockholm. I november 2014 så sjösatte Eva barnföreställningen ”Katastrof i djungeln” med musik av Nikos Skalkottas och grekisk rebetika på Kulturhuset i Stockholm. MA är ungerska för ”i dag ” och var även namnet på en samhällskritisk, radikal tidskrift i Budapest på 1910 och 20talen. Ma är också en i Sverige unik ensemble för 1900- och 2000-talsmusik. Gruppen bildades 1987 inför ett framförande av Anton Weberns op 22 av violinisten Staffan Larson, klarinettisten Boa Pettersson, saxofonisten Christer Johnsson och pianisten Love Derwinger. Man gjorde också ett uppmärksammat framträdande under ISCM:s världsmusikdagar i Stockholm 1994. Ma är ett forum för musiker som vill skapa program utifrån en ideologisk (estetisk) gemenskap. Ensemblen söker sin repertoar bland 1900/2000talets modernister och i de strömningar som gruppen finner företräda liknande ideal. Detta återspeglas givetvis i de program som Ma erbjuder sina lyssnare och vilka tonsättare gruppen väljer att beställa verk av. Sedan 1994 består gruppen av Staffan Larson dirigent och violin, Eva Lindal fiol , Ibba Andersson sång, Chrichan Larson cello, Ivo Nilsson trombon, Jonny Axelsson slagverk, Bo Pettersson klarinett , Peter Fridholm flöjt , Christer Johnsson saxofon och Love Derwinger piano. På Mas repertoar står music av bl.a Webern, Schönberg, Alban Berg, Eisler, Cage, Stockhausen, Donatoni, Romitelli, Grisey, Spahlinger, Lachenmann, Joakim Sandgren, Madeleine Isaksson, Kent Olofsson, Chrichan Larson, Ivo Nilsson, Catharina Backman, Paula Sundin och David Swärd. MARCUS MICHELIN går i årskurs nio i Musikklasserna på Navestadsskolan. Han har spelat cello sedan fyraårsåldern och spelar nu för Torstein Dalene i SON. Till hösten börjar han på det estetiska programmet på De Geergymnasiet. Marcus är redan van att framträda i olika sammanhang och har deltagit i flera orkesterveckor och kurser såsom Sportlovsorkestern med SON, Polstjärnekursen i Vänersborg och nu till sommaren Nordiska Ungdomssymfonikerna i Lund. Marcus har också fått stipendium från Unga begåvningar för sitt cellospel. MUSIKALISKA SÄLLSKAPETS KAMMARKÖR är Norrköpings äldsta kör – kanske även landets – och står för kvalitet, mångsidighet och engagemang. Vid flera tillfällen har MSK vunnit pris vid internationella körtävlingar, senast en guldmedalj i Prag 2007. Repertoarens tyngd ligger på den klassiska körmusiken med allt från körlyrik a capella till mera omfattande kyrkomusikaliska verk, men sjunger gärna både opera, musikal och jazz. Samarbetar tätt med symfonikerna i Norrköping, men musicerar gärna tillsammans med både storband och gästartister. MSK har gjort många utlandsturnéer, sjungit i radio och TV samt samarbetat med Operan i Stockholm. Efter studier vid Kungl Musikhögskolan i Stockholm debuterade IVO NILSSON 1989 som solist med Sveriges Radios Symfoniorkester. Samma år debuterade han även som tonsättare genom ett uruppförande vid Franska Radion framfört av Ensemble l’Itinéraire efter studier i komposition vid IRCAM i Paris. Sedan dess har han varit fritt verksam som kammarmusiker och solist specialiserad på interpretation av nutida musik. Han är medlem av ensemblerna KammarensembleN, MA Ensemble Son och Axelsson & Nilsson-duo. Hans internationella verksamhet innefattar gästspel på bl.a. festivalerna Beyond 440 Hz (Los Angeles), Biennale di Venezia, Chicago Jazz festival, Chiffren (Kiel), Enescu festival (Bukarest), Musica (Strasbourg), Huddersfield Contemporary Music festival, Rainy Days (Luxemburg), Roaring Hoofs (Mongoliet), 2 days and 2 nights (Odessa), Sonorities (Belfast), Spazio Musica (Cagliari), Spectra (Tirana), Ilhom (Tashkent), Time of music (Viitasaari), Ultima (Oslo) och ISCM World Music Days (Hong-Kong, Zagreb). 2001 utkom hans första solo-CD på etiketten Phono Suecia. Ivo Nilssons verksamhet som tonsättare innefattar framföranden vid flertalet av de ovannämnda festivalerna och av ensembler såsom Birmingham Contemporary Music Group, Cantus, Ensemble Neue Musik Berlin, Ensemble Recherche, Ensemble Reconsil, l´Itineraire, Nouvel Ensemble Moderne, Slowind & Zak ensemble. Ett flertal av hans verk finns inspelade på den ovannämnda Phono Suecia och hans helaftonsverk Rotorelief på etiketten Sforzando. Under 2003-2005 var Ivo Nilsson även konstnärlig ledare för Stockholm New Music festival. MARTIN ORRARYDS musikaliska bana tog sin början i föräldrarnas grytskåp hemma i Växjö i unga år, och den fortsatte sedan via trumspel i kommunala musikskolan och Växjö Musikgymnasium till Musikhögskolan i Malmö 1992-96, med studier i slagverk för Lennart Gruvstedt och trumset för Peter Fältskog. 1994 gjorde han sin värnplikt i Arméns Musikkår. Sedan 1996 anställd som stämledare i slagverkssektionen i SON. Har varit solist med bland andra Musica Vitae och SON, och spelat in Aulis Sal- linens ”Symfonisk dialog för slagverk och orkester” på skiva på skivbolaget CPO. Bland övriga meriter märks t.ex. engagemang som pukist i Vasa Stadsorkester i Finland, som stämledare vid Kungliga Operan i Stockholm, inhopp i många svenska orkestrar, samt i orkesterdiket på Östgötateatern. Spelar även gärna batteri i SON:s egen tyrolerensemble ”Team Tyrol”, samt spelar soul- och 70-talsdisco i Norrköpingsbandet ”Redline Soul”. TANJA KAITANIEMI ORRARYD violin är uppvuxen i en miljö där österbottnisk folkmusik, stråkkvartett, symfoniorkester och tango blandades. Efter ett års studier av musikvetenskap vid Helsingfors universitet, violinstudier vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm för Henryk Kowalski, och en sommartermin vid Indiana School of Music, Bloomington, USA. Sedan 1999 anställd i Norrköpings Symfoniorkester. Vid sidan av arbetet i SON har hon även under perioder arbetat i Drottningholms Operan, Vasa Stadsorkester, Finland, och i diket på Östgötateatern. Medlem i Wenhovkvartetten och den finländska stråktrion Valakia. Vid sidan av spelandet är Tanja bl.a. coach i Sportlovsorkestern och regelbundet ansvarig för symfoniorkesterns konsertintroduktioner. PAR I PIANO utgörs av de båda pianisterna Mats Jansson och Yoriko Asahara. De ägnar mycket tid åt det fyrhändiga pianospelet, både på en och två flyglar. Duon konserterar regelbundet i Sverige, Tyskland och Japan och har gjort ett stort antal inspelningar för radio och skiva. De gemensamma studierna hos professor Hans Leygraf, sitt intensiva arbete med repertoaren för pianoduo och det faktum att pianisterna är gifta med varandra har gjort att de funnit en gemensam grund för sitt musicerande och sitt samspel. Samtidigt som deras olika karaktär och kulturella bakgrund ger ytterligare en dimension vid deras framföranden. På deras repertoar står, förutom i stort sett hela den traditionella litteraturen för pianoduo, även verk som Alfred Schnittkes konsert för pianoduo och kammarorkester, John Adams Grand Pianola Music samt en rad nya verk ofta skrivna direkt för Par i Piano. BO PETTERSSON avslutade sina studier vid Musikhögskolan i Stockholm 1975, och har arbetat i Norrköpings symfoniorkester sedan 1976. Under åren har han spelat mycket kammarmusik och även framträtt som solist i Iannis Xenakis Echange för basklarinett och orkester samt i Eliassons konsert för basklarinett. I slutet av 1980-talet bildade han tillsammans med Staffan Larsson och Love Derwinger musikensemblen MA, som specialiserade sig på nyskriven musik. Gruppen framträder regelbundet på festivaler för ny musik, och turnerade med ett stycke av Katharina Backman. Under Stockholm New Music Festival spelade man ett tonsättarporträtt av fransmannen Aperghis.Klarinettisten Bo Pettersson är medlem i Stockholm Broken Consort, en större ensemble som fungerat som festivalorkester vid Festivalen för samtida musik och liknande festivaler. Broken Consort har även turnerat i Frankrike och Portugal med två program där tonsättaren Kurtág presenterats. ERIK RAPP, valthorn, är född och uppvuxen i Dalarna. Han började spela valthorn på musikskolan i Grängesberg och studerade vidare på Musikhögskolan i Stockholm samt vid University of Delaware U.S.A. Lärare under studietiden var bl.a. Rolf Bengtsson, Bengt Belfrage och Francis Orval. Erik anställdes på Östgötamusiken 1988. MARIE SELANDER är sångerska, kompositör, författare och sångpedagog. Marie har spelat med grupperna Nursery Rhymes, Diddlers, Låt&Trall, Vargavinter, S NO W, Maramas m.fl. samt som soloartist och i duo med Tuomo Haapala. Marie är utbildad vid Musikhögskolan i Stockholm och har en gästprofessur vid Sibelius-Akademin i Helsingfors. Hon föreläser en del om jämställdhet inom musik och 2012 utkom hennes bok ”Inte riktigt lika viktigt? Om kvinnliga musiker och glömd musik”. EVA SIDÉN är verksam som tonsättare och konsert-pianist. Hon konserterar både med sin egen musik och andras och har framträtt som solist vid många kända festivaler, konserthus och museer i Sverige och internationellt. Eva Sidén har en stor repertoar av klassiska verk, fransk pianomusik och framförallt modern/samtida pianomusik. Hon har gjort ett flertal uruppföranden, inte minst av svenska tonsättare som komponerat verk särskilt för henne. Eva Sidén har studerat piano och komposition vid Musikkonservatorier i Prag, Brno och Paris samt Stockholm. SIDÉN HEDMAN DUO arbetar med konstnärligt och tekniskt innovativa projekt i samspel med andra konstnärliga uttryck och med publiken. De gör kombinerade ljud- och konsert-installationer som utvidgar konsertformen och prövar nya former för komposition. Deras konserter möter och involverar publiken tillexempel i form av konceptuella och interaktiva installationer. Basen för duons verk är flygelns rika klangvärld i kombination med elektronik, mekanik och scenografi. Sidén Hedman duo komponerar all musik tillsammans och ibland involverar de andra medskapare i kompositionsprocessen. En stor del av duons verksamhet är internationell, både i form av konsertturnéer, installationsprojekt och residens. De arbetar ofta platsrelaterat, och gör nya verk som på olika sätt har en koppling till platser i världen som de kommer till. Möten med andra kulturer och ett socialt, humanitärt engagemang har blivit en alltmer viktig aspekt i duons verksamhet. De söker aktivt efter nya mötesplatser och sammanhang för sina projekt och integrerar sociala, humanitära och kulturella frågor i sina verk. BENGT-GÖRAN SKÖLD är sedan många år verksam som såväl församlings- som konsertorganist. Han har gjort omfattande turnéer i USA, Europa och Australien – även som kördirigent. Han har i 30 år varit förbundsdirigent i KFUM:s sångarförbund och var i många år förbundsdirigent i Linköpings stifts kyrkosångsförbund. NINA SOGNELL, tvärflöjt föddes 1980 och växte upp i Sävedalen utanför Göteborg. Hon började sin musikaliska bana som femåring med att spela piano och dragspel. Några år senare fastnade hon för tvärflöjten som kom att bli en trogen följeslagare. Partille musikskola blev starten till hennes musikaliska utbildning som sedan gick vidare till Hvitfeldtska gymnasiets musiklinje, musiklinjen på Geijerskolans folkhögskola för att slutligen landa på Högskolan för Scen och Musik vid Göteborgs universitet, där hon studerade musiker- och masterutbildningen. Nina har spelat i några av världens främsta ungdomsorkestrar. Åren 2003-2005 antogs hon som soloflöjtist till Orkester Norden, European Youth Orchestra samt Jeunesses Musicales World Orchestra. Hon har spelat i flera av landets orkestrar bl.a Göteborgs Symfoniker, Göteborgs Operan, Göteborg Wind Orchestra, Dalasinfoniettan och Jönköpings sinfonietta. Nina har arbetat på Östgötamusiken i Östgöta Blåsarsymfoniker och Crusellkvintetten som soloflöjtist sedan 2006. 65 SUSANNA STERN, född i Stockholm men uppvuxen i Linköping, gjorde våren 2008 sin professionella debut som Ännchen i Webers opera Friskytten på Folkoperan i Stockholm, följt av Flaminia i Haydns opera Il mondo della luna på Drottningholms slottsteater. Samma år utsågs Susanna till Jenny Lind-stipendiat och fick som sådan tillfälle att göra konsertturnéer i USA och Sverige. Hon har även erhållit stipendium från Musikaliska Akademien, Drottningholmsteaterns vänner och Anders Sandrews stiftelse. 2009 utexaminerades hon från Operahögskolan i Stockholm. Bland övriga roller märks Soeur Constance i Poulencs Karmelitersystrarna på Malmö Opera och Zerlina i Don Giovanni på Drottningholmsteatern, båda 2010. Våren 2011 sjöng hon ffg på Kungliga Operan i Stockholm i Glucks Orphée, och i Donizettis Don Pasquale. Andra roller är Nattens drottning i Trollflöjten samt Julia i Romeo och Julia av Gounod. Våren 2015 gör hon rollen som Romilda i Xerxes på Kungliga operan. Susanna är ofta anlitad i konsertsammanhang och har sjungit sopranpartierna i en rad mässor av Haydn, Mozart, Vivaldi och Händel. Hon har sjungit med bl.a. Hovkapellet, Drottningholms Barockensemble, Lunds akademiska kapell, KTH:s akademiska kapell och Västerås Sinfonietta. BELA TARRODI, oboe föddes 1953 i Sopron, Ungern och kom till Sverige under Ungern-revolten -56. Hans musikaliska bana började i Tranås kommunala musikskola med blockflöjt och klarinett vid 17-års ålder blev det Oboe. Musikstudierna fortsatte 1974 vid Musikhögskolan i Stockholm för Lars-Erik Rönn. 10 år senare tog Bela tjänstledigt från Regionmusiken i Linköping för en termins studier i Budapest vid Liszt Akademien för Péter Pongráz. Hans första anställning var vid Regionmusiken i Östersund 1976 sedan gick flyttlasset till Linköping och nuvarande Östgötamusiken. Där har Bela varit verksam sedan 1981. ULF TELLIN har studerat vid musikhögskolorna i Piteå och Stockholm. Under åren 1992-1996 bedrev han studier för professorerna Hans-Ola Ericsson och Mattias Wager i orgelspel och improvisation. Han har även studerat kördirigering för professor Erik Westberg. Tellin har gett konserter i Sverige, Danmark, Holland, Tjeckien och Tyskland. Sedan 2002 är Ulf Tellin organist i Norrköpings S:t Olofs församling. NIKLAAS VELTMAN är stämledare för cellisterna i Norrköpings Symfoniorkester, men han framträder även gärna som solist och spelar ofta kammarmusik. Han studerade vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm mellan åren 1982 till 1986, och anställdes i SON direkt efter avslutade studier. Redan året därpå erhöll han tjänsten som solocellist. På samma position har han under perioder vikarierat i Helsingborg, Göteborg, Gävle och Stockholms filharmoniska orkester. Sedan fem år tillbaka arrangerar och medverkar Niklaas i de omtyckta sommarkonserterna Musik På Magasinet i närheten av Björkvik i Sörmland. MIKAEL WENHOV är född och uppvuxen i Söderköping. Studerade för Jennifer Wolf och Terje Moe m fl och gjorde sin diplomkonsert med SON 1998. Anställd i Norrköpings symfoniorkester på olika positioner sedan 1991, nu 1:a alternerande konsertmästare. MIKAEL WITTWÅNG, trumpet är född och uppväxt i Norrköping, där han också lade grunden för sin musikerbana vid kommunala musikskolan. Han flyttade till Stockholm 1983 då han började studera vid SMI (Stockholms Musikpedagogiska Institut) där han utbildade sig till brass-pedagog. 1986 till 1991 gick han musikerutbildningen vid Stockholms Musikhögskola. Från slutet av 80-talet till början på 2000-talet frilansade han flitigt i Stockholm med Folkoperan som bas. 2001 flyttade han till Norrköping och började arbeta på Kulturskolan där. Åtta år senare fick han anställning som trumpetare på Östgötamusiken där hans huvudsakliga tjänstgöring är i Brasskvintetten. CHRISTIAN ZELL är utbildad vid Scenskolan i Malmö. Han har varit verksam på stadsteatrarna i Malmö, Uppsala, Gävle, Helsingborg och Göteborg. Christian har medverkat i tv-produktionerna Värmlänningarna och Raskens. Han har också gestaltat Kapten Andy i Showboat som spelades i Värmekyrkan, Norrköping (2009). Christian kom till Östgötateatern 1990. Här har vi bland annat kunnat se honom i rollerna som Tevje i Spelman på Taket, Gomez i Familjen Addams och dödgrävaren i Hamlet. Spelåret 2014/2015 är Christian aktuell i The Nether och Kungens rosor. Christian har tillsammans med pianisten Mats Jansson gjort en lång rad program där ordet och musiken möts på lika villkor, nu senast i föreställningen Satie men också i konsertframförande av Robert Schumanns tre melodramer och Richard Strauss’ storslagna melodram Enoch Arden. ÖSTGÖTA BLÅSARSYMFONIKER är en av Sveriges ledande professionella blåsorkestrar och har en mycket lång och stolt tradition i såväl Linköping som i övriga Östergötland. Blåsarsymfonikerna har sina rötter i den militärmusik, med anor från 1500-talet, som fanns i Linköping och som via regionmusiken utvecklats till den symfoniska blåsorkester som idag verkar med såväl nationell som internationell lyskraft. De arton fast anställda musikerna delar sin arbetstid mellan blåsarsymfonikerna och tre mindre ensembler. Efter program och övriga konstnärliga behov utökas orkestern med gästmusiker. ÖSTGÖTA BRASSKVINTETT är en av Sveriges få professionella brasskvintetter. Musikerna i ensemblen delar sin arbetstid mellan Östgöta Brasskvintett och Östgöta Blåsarsymfoniker. Brasskvintetten spelar kammarmusik, kyrkomusik, musik för barn och ungdom samt musik för mogen publik. De har utvecklat konsertformerna genom att spela allt fler program helt utan noter och med sceniska uttryck. I samarbete med skolklasser genomför man flera olika musikaler, som t.ex. ”Blommor och skratt”, där eleverna fått tillfälle att sjunga och agera tillsammans med en professionell ensemble. Musikerna är: JanÅke Hermansson och Mikael Wittwång trumpet, Erik Rapp valthorn, Therese Hammarberg trombon, Magnus Matthiessen tuba. I Bengt-Göran Skölds Svit medverkar även Lars Hedlund på trombon. ÖSTGÖTA KAMMARKÖR grundades 1989 av Anders Helmfrid och Hans Lundgren. Sedan starten har ambitionen varit att befinna sig på högsta möjliga konstnärliga nivå. De 40 sångarna i kören är mycket erfarna korister och ungefär hälften av sångarna har högre musikutbildning och musik som yrke. Repertoaren håller sig inom klassisk västerländsk musik men sträcker sig från renässans och barock till romantik och nutida konstmusik. Under Hans Lundgrens ledning har kören gjort turnéer inom Sverige, England, Wales, Italien och Frankrike. Östgöta Kammarkör har samarbetat med orkestrar som Svenska Barockorkestern, Camerata Nordica, Domkyrkans Kammarorkester, Östgöta Barock, Linköpings Akademiska orkester och Östgöta Blåsarsymfoniker. Den har uruppfört musik av många svenska tonsättare. Östgöta Kammarkör är knuten till Linköpings universitet och leds sedan oktober 2014 av Christina Hörnell. 67 ARRANGÖRER Föreningen ANNAN MUSIK har varit verksam i Norrköping under tjugo år. Föreningens ambition är att verka för angelägna och annorlunda musikupplevelser i Norrköping. Musik som vidgar perspektiv och fördjupar förståelse. Utgångspunkten för föreningens konsertarrangemang är improviserad musik, samtida tonsatt konstmusik, och annan experimentell musik som går över genregränserna. Annan Musik presenterar också gärna konstmusik från andra kulturtraditioner i världen. Föreningen vill vara mer än en konsertarrangör genom att också ha ett pedagogiskt arbete med föredrag eller kurser. Annan Musik samarbetar i detta med Linköpings universitet och Folkuniversitetet. www.annanmusik.se NORRKÖPINGS KAMMARMUSIKFÖRENING startades 1992 på initiativ av pianisten Mats Jansson och arrangerar sedan ett flertal år Kammarserien ALLTID på en MÅNDAG på Crescendo Sedan starten för tjugotre år sedan har man arrangerat mer än tvåhundra kammarkonserter i Norrköping med omnejd. 1993-1998 arrangerade man även Norrköpings Musikdagar, kammarmusikfestivalen på Arbetets Museum. Kammarmusikföreningen stöds av Norrköpings kommun, Statens kulturråd och Studiefrämjandet samt deras lokala sponsorer Holmen Paper, Studiefrämjandet och Scandic Norrköping City och arrangerar Kammarserien Alltid på en Måndag i samarbete med Crescendo och Norrköpings Symfoniorkester. KULTURSKOLAN hör till Norrköpings kommunala fritidsverksamhet och är platsen där barn och unga har chans att utveckla sina kreativa sidor inom konstarterna musik, sång, teater, bild och film. Kulturskolan möter denna dag 1600 elever i åldrarna 6-25 år i nya lokaler på Fotbollsg. 2. Kulturskolan i Norrköping tillhandahåller också ett kontinuerligt pedagogiskt skapande arbete med estetiska lärprocesser i samarbete med kommunens grundskolor. NORRKÖPINGS SYMFONIORKESTER grundades 1912. Idag består orkestern av 85 musiker och har genom sin långa historia en central plats i regionens kulturliv. Orkesterns hemvist är De Geerhallen som är Norrköpings konserthus. Sedan hösten 2012 är Michael Francis chefdirigent för Norrköpings Symfoniorkester. Norrköpings Symfoniorkester har gjort många cdinspelningar som uppmärksammats internationellt. Inspelningen av Beethovens andra och ”nollte” pianokonsert tog exempelvis i konkurrens med ryktbara orkestrar som Wienfilharmonikerna och Lausannes kammarorkester hem priset i konsertkategorin vid den i musikbranschen mycket prestigefyllda utmärkelsen MIDEM Classical Award. I februari 2008 mottog orkestern sin första guldskiva för sin inspelning Nordic Classical Favourites, som sålt i mer än 15 000 exemplar. I januari 2010 uruppförde orkestern Allan Petterssons första symfoni, som färdigställts av trombonisten och dirigenten Christian Lindberg. SON och Christian Lindberg arbetar på ett stort projekt just med Petterssons symfonier för skivbolaget Bis. Den nyligen utkomna Symfoni nr 9 belönades 2014 med en Grammis. Tillsammans med Sven-Bertil Taube erhöll SON även en Grammis för skivan Hommage. ÖSTGÖTAMUSIKEN, länsmusiken i Östergötland, har 18 fast anställda musiker som delar sin tid mellan orkestern Östgöta Blåsarsymfoniker och de tre mindre ensemblerna Östgöta Brasskvintett, Crusellkvintetten och Östgötabandet – vilka varje år ger hundratals konserter runt om i hela länet. Med Östgöta Blåsarsymfonikers konsertserie ”Crusellserien”, kammarmusikserien ”Konstpaus”, konserter på skolor, förskolor, servicehus, äldreboenden, hos PRO-föreningar, kammarmusikföreningar, jazzföreningar, i samarbete med körer, amatörmusiker, barngrupper och så vidare, gör vi vårt bästa för att leva upp till vårt motto – “Länsmusik för alla!”. Tack alla samarbetspartners! Annan Musik Antikvariatet Café Broadway Chorus Feminae Immanuelskyrkans församling Kulturskolan Musikaliska Sällskapets Kammarkör Norrköpings Kammarmusikförening Norrköpings Konstmuseum Norrköpings symfoniorkester Par i Piano Studiefrämjandet S:t Olofs församling Visualiseringscenter C Östgöta Kammarkör Östgötamusiken Festivalen anordnas och sammanställs av föreningen Norrköpingsljud för första gången 2015. 69 KARTA 1 DE GEERHALLEN 2 NORRKÖPINGS KONSTMUSEUM 7 , 70 3 S:T OLAI KYRKA 4 ANTIKVARIATET 5 VISUALISERINGSCENTER C 6 HEDVIGS KYRKA 7 CAFÉ BROADWAY 8 MATTEUS KYRKA 9 DE GEERGYMNASIET 10 CRESCENDO 11 IMMANUELSKYRKAN 12 KULTURSKOLAN 6 8 4 3 5 10 1 9 12 11 2 Norrköpingsljud låter den nutida konstmusiken med Norrköpingsanknytning ljuda! Med Norrköpingsljud får unga och gamla, studenter och lärare, sångare och instrumentalister, amatörer och professionella tillsammans möjlighet att arbeta med, lyssna till, beröras och inspireras av och inför en stor och bred publik framföra den nya musiken. www.norrkopingsljud.se
© Copyright 2024