1. No category

En tidning för ekonomistuderande vid
Stockholms universitet.
7
Stockholm
Banco.
Innehållsförteckning
Tidningens namn är inspirerat av den första
banken i Europa som lånade ut sedlar till
allmänheten. Stockholms Banco banade
väg för Sveriges betydelse som pionjär
inom kredit- och penningväsende och var en
föregångare till världens äldsta centralbank.
04. Ledare
- Privatekonomi - ett ämne vi ej kan
undvika/undkommer.
06. Reportage
- Lyxfällor framför och bakom kameran.
08. Bokrecension
- En praktisk guide till
att fatta bättre beslut.
12. Bokrecension
- Kapitalet i det 21:a århundrandet av
Thomas Piketty - sammanfattning och
svenskt perspektiv.
14. Reportage
- Nya publikationer vid institutionerna.
16. Reportage
- Bubblor genom tiderna.
18. Citatet
- John Maynard Keynes.
20. HR-panelen.
- Anställning.
22. Reportage
- Spara dig rik(are).
24. Krönika
- En dåres försvarstal.
32. Krönika
- Lättja för att välja.
Claes Hemberg är sparekonom på Avanza. (s. 10)
Antal sidor: 36
STO CK HOLM BANC O
Nummer 7
November 2015
Tema: Privatekonomi
Intro
Nummer 7
2
Intro
3
Filip Frantzen
Chefredaktör
Caroline Zuber
Redaktionschef
Mattias Forsgren
Ordförande
Nils Adolfsson
Ekonomiansvarig
Leia Hjalmarsson
Designchef
Sebastian Stiernborg
Webbansvarig
Robert Repinski
Skribent
Lovisa Lagerqvist
Fotograf
Hannah Nordlund
Vice ordförande
STO CK HOLM BANC O
STO CK HOLM BANC O
Redaktion &
ledning
Stockholm Banco utgörs av
studerande vid och utanför
Stockholms universitet.
Vidar J Lindgren
Skribent
FAQ
Varför får jag Stockholm Banco?
Tidningen skickas hem till alla som
är inskrivna på institutionerna för företagsoch nationalekonomi på Stockholms universitet.
Varför får jag inte Stockholm Banco?
En anledning kan vara att din adress i Ladokregistret vid
Stockholms universitet inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig.
Du som inte läser på Stockholms universitet, men är intresserad av att få hem tidningen,
kan skicka in ditt namn och postadress till info@sthlmbanco.se, så lägger vi till dig i våra adresslistor.
Tryckinformation
Upplaga: 5488
Typsnitt: Hawthorn EF
Akzidenz-Grotesk Pro
Chronicle Text
Tidningen är trycks på V-TAB Västerås.
Miljöcert enligt ISO 14001:2004 respektive
ISO 9001:2008
E-mail: info@sthlmbanco.se
Web:
www.sthlmbanco.se & #sthlmbanco
Adress: Stockholm Banco Frescativägen 14B
(Nobelhuset) 114 18 STOCKHOLM
Ansvarig utgivare: Filip Frantzen
Ledare
Text: Filip Frantzen
4
Filip Frantzen
Chefredaktör
Ganska precis sju år efter att den senaste
finanskrisen på allvar drog igång kan vi se tillbaka
och nämna en hel del kriser mellan oss och den.
Vi har gått från fördjupningar på den ekonomiska
krisen, med Grekland och Eurozonen som det
ständigt återkommande exemplet. Vi har sett på
när världsledare (i varierande grad) hanterat
säkerhetskriser i oroshärdar från Libyen och
Syrien till Ukraina och Sydkinesiska havet. Just
nu ser vi Sverige mobilisera för flyktingkriser
samtidigt som det inte är fel att prata om en
inrikespolitisk kris. Oavsett om det gäller krig,
finanskrasch eller flyktingströmmar så lyfter de
stora kriserna våra blickar. Stora kriser drabbar
stora mängder människor, eller hela länder, de
kostar oss stora mängder resurser och de kräver
storskaliga satsningar för att hanteras. Det stora
perspektivet kanske särskilt drabbar ekonomer;
vad är mer tillfredsställande att förklara stora
ekonomiska skeenden med en enkel graf, uttryckt
i en formel som endast är några tecken lång?
!Men det finns saker man missar när
observationer sker från fågelperspektivet.
Försöker du blicka ut från en tillräckligt hög höjd
leder det till slut att de små prickarna på marken,
som vi kallar människor, försvinner. Någonstans,
oavsett om vi pratar om länder, samhällen
eller ekonomier, finns ändå den enskilda
individen där som minsta beståndsdel. Bortom
ekonomiska boomar finns det personliga kriser.
Text: Filip Frantzen
5
Bortom beräknade minskningar av
bruttonationalprodukter och valutors inflationer
finns personliga vinster och enskildas lyckliga
berättelser.
!!Individen går inte bara att urskönja vid
enskilda undantag bland trenderna hos den stora
massan. Alla stora massor består ytterst av
individer och förutom i krisers konsekvenser går
det även att hitta individer och deras ageranden
i (vissa) krisers ursprung. Vilka politiska ledare
väljer vi? Har vi personliga besparingar som ska
räcka i kristider? Med vilken säkerhet tecknar
vi lån? Det individuella ansvaret är lätt att tappa
bort när han eller hon anses vara ett offer för yttre
omständigheter istället för skaparen av sin egen
framtid.
!Till det här numret av Stockholm Banco har vi
jagat inslag med det lilla perspektivet, framförallt
hur individen sköter sin privatekonomi och hur
olika typer av sparande kan ske. Ni läsare kommer
få se läsa om Patrick Grimlund utanför sin kända
plats i Lyxfällan, där han pratar om de personliga
kriser han stöter på, både framför och bakom
tv-kamerorna.
För studenterna som vill göra det mesta av sina
månatliga överskott kommer både Claes
Hemberg på Avanza och Philip Scholtzé på Unga
aktiesparare dela med sig av sin expertis på
området. Personligen ser jag nog mest fram emot
krönikan av Stockholm Bancos ordförande
Mattias Forsgren, där han försöker förklara hur
han (enligt honom själv) lyckas hantera sin egen
privatekonomi utan att använda sig av Swish.
!Nu när det tråkiga vädret har rullat in,
varför inte sätta sig i en varm, mysig soffa med en
kopp te och läsa Stockholm Banco?
Trevlig läsning!
STO CK HOLM BANC O
STO CK HOLM BANC O
Litet och stort.
Ledare
Reportage
Text: Robert Repinski
Foto: Daniel Ohlson
6
Text: Robert Repinski
Foto: Daniel Ohlson
I din bok som du gett ut
tillsammans med Magnus Hedberg
“Mer klirr i kassan” skriver du att man
skall undvika konsumtionslån, tycker du
att det också gäller studielån?
– Jag har sett alldeles för många studielån
som har gått till kronofogden. Ta inte
studielån om du inte behöver, eller anpassa
lånebeloppet till det du behöver. Inte ens
om man ska ta studielån för att “spara” till
kontantinsatsen på en lägenhet med är
speciellt bra, men jag kan erkänna att om du
nu ska låna så är det ett bättre ändamål än
att slösa bort pengarna på konsumtion.
Är det någonsin okej att ta SMS-lån, t.ex.
om man inte kan betala hyran?
– Nej, det finns lite som säger att om du inte
har pengarna idag varför kommer du ha dem
om 30 dagar? Det finns bara två typer av lån
som är befogade; studielån, för att du
investerar i din framtida lön samt
bostadslån eftersom du måste ha en bostad.
För att undvika att hamna i en situation där
man inte kan betala hyran så ska man alltid
ha en buffert som kan täcka alla oväntade
utgifter.
Patricks 3 tips för att du ska
få en bättre privatekonomi:
1. Se över ditt boende, det är
största utgiften för de flesta
studenterna.
Banco träffar
Patrick Grimlund på ett café
tidigt en onsdags morgon
innan han börjar
sin arbetsdag. Känd som
guru inom privatekonomi
från sitt arbete med
Lyxfällan i TV3 och som
programledare i Draknästet
berättar han om hur han,
utöver sina programledarroller, har fullt upp med att
driva sitt eget konsultbolag.
Hur är det att jobba i Lyxfällan?
– Fastän tv-programmet bara är en timme,
inklusive reklam, så måste man tänka på
att det är fem dagars arbete med ibland 24
timmar om dygnet för att få ihop budgeten
i slutet. Det kan vara stressigt speciellt då
några avsnitt sänds redan åtta veckor efter
första gången de träffat deltagaren.
Lyxfällan är inte bara en “quick-fix”, utan
också en början på något mer långsiktigt. Vi
ger dem inte bara en fisk, vi försöker ge dem
att fiskespö så att de kan klara sig
långsiktigt. Det är också väldigt krävande
emotionellt, eftersom deltagarna berättar
saker som de aldrig berättat tidigare, en hel
del som inte kommer med i programmet.
Det ger mig mycket att de får en bättre
tillvaro, men belöningen kommer inte
förrän flera år senare när de tackar för
veckan.
Hur har din egen privatekonomi varit, har
du någonsin haft problem?
– Ja, men inte som dem i Lyxfällan. Efter att
ha jobbat inom Venture Capital under
IT-boomen så var jag tvungen att sälja bilen
och huset eftersom jag förlorade pengar på
grund av kraschen. Men till skillnad från
dem i Lyxfällan så hade jag råd med att
förlora pengarna. Det är viktigt att inte satsa
mer pengar än man har råd att förlora och
för att ha råd att satsa pengar behövs ett
sparande.
Hur väljer ni ut vilka deltagare som får
vara med i programmet?
– Redaktionen tar emot ansökningar och
väljer ut olika deltagare för att variera
programmet, så att det inte blir samma typ
av person i varje program. Det kommer in
många ansökningar, och när vi blir
tillfrågade så frågar vi oss; vem behöver vår
hjälp mest? Vi gillar att välja dem som har
det som svårast! Det är alltid kul med en
utmaning som leder till att vi kan göra en
stor förändring.
Är det några deltagare i Lyxfällan som har
“misslyckats” efter att du och Magnus
har hjälpt dem? Och varför tror du att de
har misslyckats?
– Självklart så kan inte alla lyckas till 100 %,
då skulle inte programmet vara trovärdigt.
En del har inte lyckats lika bra som andra.
De har fallit tillbaka i samma mönster, slutat
slösa pengar på en sak men fortsatt med en
annan. Men det som jag kan säga med
säkerhet är att alla har det bättre idag än
de hade det innan programmet. Många
deltagare blir sura, arga eller ledsna under
programmet men så länge vi kan hjälpa dem
med något så tycker jag att det är värt det.
Det bästa tänkbara är om
du kan bo kvar hemma hos
föräldrarna, det kan
kännas tråkigt men man
sparar mycket pengar varje
månad. Annars kan du hyra
en lägenhet med kompisar,
det kan vara både socialt
och ekonomiskt.
2. Planera dina
mat/nöjesutgifter. Man
behöver inte vara snål, man
kan hitta smarta lösningar
istället.
Gör en meny med bra mat
för hela månaden.
Undvik kaffet på stan som
kostar som tjugo koppar
kaffe hemma. Dela Netflixabonnemang med vänner!
3. Följ de två första tipsen.
Så länge du följer dem så är
du på god väg till att få en
bra privatekonomi!
Patrick Grimlund är känd från Lyxfällan i TV3.
7
STO CK HOLM BANC O
STO CK HOLM BANC O
Lyxfällor framför och
bakom kameran.
Reportage
Text: Filip Frantzen
8
Text: Filip Frantzen
Smart Choices
wrong CHOICES?
I sökandet efter klokare
beslutsfattande har Filip
Frantzen läst Smart Choices:
A Practical Guide to Making
Better Decisions av John
Hammond, Ralph Keeny och
Howard Raiffa.
Om det är någon aktivitet som är ständigt
närvarande i alla människors vardag så är
det beslutsfattandet. Oavsett om det gäller
svåra val kring hur ens besparingar bäst
förvaltas eller om det gäller återkommande
vardagsbekymmer som huruvida lunchen
ska bestå av en nedpackad matlåda eller
en dagens lunch på campusrestaurangen,
kräver det någon form av medvetet eller
omedvetet beslutsfattande. Samtidigt är
människors liv kantade av dåliga beslut; hur
förbättrar man sitt beslutsfattande? John
Hammond, Ralph Keeny och Howard Raiffa
har i sin bok försökt konkretisera stegen
som tas i beslutsfattandet för att på det viset
identifiera var beslutsfattande ofta brister.
"Det första steget i ett beslutstagande är
att på ett korrekt sätt identifiera problemet
som ska lösas. Det är viktigt att ifrågasätta
sig själv eftersom en felställd
problemformulering kan skapa onödiga
begränsningar. Problemet kanske i själva
verket inte är vilken tröja som ska köpas,
utan snarare om ett tröjköp över huvud
taget är en bra idé. Med en korrekt
inramning av problemet blir nästa steg att
fastställa vilka mål som ska uppnås för att
lösa problemet. Även här handlar det om
att inte begränsa sina möjligheter. Efter att
ha besvarat den självriktade frågan “vad är
det jag verkligen behöver?” blir det lättare
att röra sig mot nästa steg; att välja mellan
alternativen. Den som inte överväger alla
möjliga alternativ som kan användas för att
nå de uppsatta målen riskerar att välja ett
alternativ som inte är det bästa.
Ifrågasätt huruvida alla alternativ verkligen
har övervägts; “finns det fler sätt för mig att
nå mina mål på?”.
"När beslutsfattaren inte kan föreställa sig
några fler möjliga alternativ är det dags att
jämföra dem sinsemellan efter vilka
konsekvenser varje alternativ leder till.
“Vilka oanade konsekvenser kan finnas?”
Här kommer även nästa steg in; förståelsen
av eventuella alternativkostnader.
Människor har olika mål och ibland står
dessa i konflikt med varandra. Var medveten
om vad din metod för att nå ett av dina mål
eventuellt kan ha för negativ påverkan
på dina andra mål. I varje beslut finns en
osäkerhet kring huruvida det önskvärda
resultatet kommer att uppnås, och små
tillfälligheter måste tas i beaktande. Att
känna till sin egen risktolerans innebär att
vara medveten om hur mycket risk man kan
hantera. En investering kan ha stor
sannolikhet för att slå fel, men om man har
råd att förlora de investerade pengarna kan
risken vara acceptabel.
"Slutligen behöver beslutsfattaren förstå
hur det aktuella beslutet hänger ihop med
Needs VALUE
Beslutsfattandets åtta delar:
1. Problem
2. Mål
3. Alternativ
4. Konsekvenser
5. Alternativkostnader
6. Osäkerhet
7. Risktolerans
8. Sammanlänkade beslut
framtida beslut. Inga beslut fattas i ett
vakuum och det är viktigt att se hur ett visst
beslut är sammanlänkat med andra beslut.
Samtidigt som problem löses på kort sikt
måste ett öga hållas på vad som väntar i
framtiden, trots osäkerheten. Författarnas
akronym av stegen i beslutskedjan, proact
används för att belysa det som är viktigast
att ta i beaktande; att bra beslut fattas med
goda tidsmarginaler. Ju längre en
beslutsfattare väntar med att fatta ett
beslut, desto mer kommer han att styras av
omständigheterna snarare än tvärtom. Även
om det inte är en definitiv lösning på alla
problem kring beslutsfattande är beslutet
att läsa Smart Choices ett av de bättre som
kan tas när det är svårt att bestämma sig.
BALANCE
ECONOMY RESULTS!
CHANGE Bank
BAD CHOICES.
STO CK HOLM BANC O
STO CK HOLM BANC O
9
Worth the risk?
RIGHT CHOICES?
VALUE
En praktisk guide till
att fatta bättre beslut.
Bokrecension
A LOT OF CHOICES
Bokrecension
Profilen
Text: Caroline Zuber
Foto: Lovisa Lagerqvist
10
11
STO CK HOLM BANC O
Har du några framtidsplaner?
– Jag funderar alltid på böcker som jag
borde skriva. Att skriva en bok tar dock
mycket tid. Det är inget man kan kasta
sig över. En av mina ambitioner är att
försöka förändra samt förbättra
spararnas situation.
Hur hinner du driva en blogg, föreläsa
samt arbeta som sparekonom?
– Allt slukar rätt mycket tid. Det är väl det
som är konsten att överleva som människa,
att finna tid för att gå på bio, resa eller gå ut
och springa på lunchen. Jag har även min
familj jag måste ta hand om. Det handlar
om att prioritera. Sedan måste man även
anställa bra människor. Man kan inte alltid
göra allting själv. Jag gjorde det i 15 år, men
sedan 2 år tillbaka har jag haft en codriver.
Sedan en månad tillbaka jobbar jag
tillsammans med sparanalytikern
Johanna Kull.
I vilket mån kan studenter pruta på
bolåneräntan?
– Alla banker godtar en viss prutning. De
som ligger i topp är SEB, Danske Bank och
SBAB. Handelsbanken går det mindre bra
att pruta hos. Vad som förefaller, enligt
statistiken, är att äldre är bättre på att
pruta. Det är faktiskt inte många unga som
prutar. Det kanske handlar om blyghet.
Det är svårt att säga.
STO CK HOLM BANC O
Hur kommer det sig att du i dagsläget
jobbar som sparekonom?
– Jag jobbade 6 år som journalist, men
efter mitt första barn började jag fundera
på att byta jobb. En journalist jobbar 5
dagar i sträck och sedan är de 5 dagar
lediga. Detta fungerar mindre bra om man
har småbarn. Vad gör en sparekonom?
– Vi sparekonomer ska inspirera och
förklara ekonomin. Sedan handlar det även
om att plocka upp information om vad som
händer i vår omvärld. Vi förklarar varför
man ska välja en fond utöver en annan och
hur exempelvis minusräntan påverkar dig
och just din ekonomi. Vi vägleder även
sparare. Vi försöker få sparare att ta hand
om sina pengar på ett bättre sätt.
Behövs akademiska meriter för
att bli sparekonom?
– Det finns inga regler för vad en
sparekonom behöver kunna. Man kan
alltid läsa nationalekonomi,
men det är enbart en sida av myntet.
En sparekonom arbetar med frågor som
berör pensionen, räntor och sparande.
Under min studietid läste jag dock
företagsekonomi.
Text: Caroline Zuber
Foto: Lovisa Lagerqvist
Vilken är den bästa metoden
att spara pengar?
– Det beror på när du behöver pengarna.
Ska du investera långsiktigt eller
kortsiktigt? Om du vill spara i 1-2 år är
sparkonto eller en kort räntefond bäst. Om
du vill spara i 2-4 år är en globalfond bättre
och om du vill investera längre än 5 år är en
tillväxtfond bra. En billig globalfond har en
årsavgift på under 0,4 %.
Är det bättre att investera
i fonder än i aktier?
– Det beror på vem du är. Är det bättre att
cykla eller gå? Det beror även på i vilken
situation du befinner dig i. Ska du gå i
trappor så är det bättre att gå. Aktier är
mer komplicerat än fonder. Om man
inte håller bra utkik på vad som händer i
omvärlden är en fond bättre. I fonder kan
du stoppa in pengar nu och plocka ut om
10 år. Jag har investerat i både aktier och
fonder. Jag har tänkt såhär: Fonder är mer
kort sparande och mer översiktligt.
Min pension ligger exempelvis i fonder.
Om man vill investera i aktier borde man
investera i 5-7 stycken. Det är bra att
investera i flera företag samtidigt och
sprida ut sina tillgångar.
Har du några tips att ge till
oss studenter?
– Gå till rätt bank! Rädda stålarna! Akta er
även för Fingerprint-aktien.
Banco möter
sparekonomen
Claes Hemberg.
Claes Hemberg har
arbetat som journalist för
bland annat Aftonbladet,
Norrköpings Tidningar
och Södermanlands Nyheter.
Under senare år har han
gett ut fyra böcker.
Idag jobbar Claes som
sparekonom på Avanza
Bank, där han bevakar
spararnas intressen, brister,
agerande samt möjligheter.
Profilen
Claes Hemberg är verksam i Avanza Forum.
Text: Caroline Zuber
12
Bokrecension
Text: Caroline Zuber
13
Kapitalet i det 21:a århundrandet
av Thomas Piketty sammanfattning och svenskt
perspektiv.
Caroline Zuber har läst
boken "Kapitalet i det 21:a
århundradet av Thomas
Piketty - sammanfattning
och svenskt perspektiv"
skriven av Jesper Roine.
Boken sammanfattar
Pikettys teorier kring
inkomster.
Den franske ekonomen Thomas Piketty
skrev en bok kallad "Le capital au XXIe
sièle". Denna bok har på kort tid fått ett
genomslag i samhällsdebatten världen
över. Jesper Roine ger sig in i ett försök att
kasta mer ljus över Pikettys bok genom att
förklara hans forskning, resonemang och
förslag till åtgärder med ett
svenskt perspektiv. Frågorna som ställs i
Roines bok är: Varför har Pikettys
forskning fått ett sådant genomslag? Hur
ser hans argumentation ut? På vilka sätt kan
hans teser ifrågasättas? Vad betyder hans
resultat och teorier för Sverige?
!Jesper Roine sammanfattar till en början
Pikettys forskning. Denna forskning handlar
om inkomst- samt förmögenhetsfördelning
i bland annat England, Frankrike respektive
USA och hur dessa fördelningar har
förändrats sedan 1800-talet. Forskningen
tar även upp hur relationen mellan kapital
och inkomster utvecklats. Denna kunskap
anser Piketty vara grundläggande för att
förstå hur fördelningen av förmögenhet
samt inkomst påverkar ekonomins
funktionssätt. Påverkan sker inte enbart
på samhällsnivå, utan redan på individnivå
påverkas var och ens incitament av
fördelningen. Den som startar med lite
kapital har inte samma utgångsläge som den
som
startar med mycket. Enligt forskningen kan
fördelningen via politiska beslut påverkas
och förändras.
!Ett annat ämne som
behandlas i boken är topp 1-gruppen, det vill
säga den hundradelen av befolkningen som
tjänar mest. I USA består inkomsten i topp
1-gruppen av löneinkomster
(arbetsinkomst) medan den i Sverige utgörs
av kapitalinkomster. I samband med detta
har Piketty funnit att avkastningen på
kapital över tiden alltid är större än
tillväxttakten i ett lands ekonomi. Detta
resulterar i att det blir allt större
ojämlikheter över tid i befolkningen.
Förmögenhetskoncentrationen i
samhället blir i detta samband större; att
ärva förmögenhet är det dominerande sättet
att bli rik på. Rättviseargumentet framhävs i
detta kontext. Piketty föreslår flera sätt hur
kapitalet de kommande år hundrandet kan
regleras.
!Därefter granskar Jesper Roine
Pikettys redovisning och förslag till
förändring. Rastignacs dilemma nämns, det
vill säga utsikterna om att utbilda sig och
arbeta hårt är ur ekonomisk synvinkel
mindre fördelaktig än att ärva eller gifta sig
till en förmögenhet. Frågan är hur
negativt detta är för ett samhälle.
På 1970- och 1980-talet var det i Sverige en
realitet, arbete lönade sig inte.
!Sammanfattningsvis tillhandahåller
Jesper Roines ett enkelt och snabbt sätt
att tillägna sig viktig kunskap, som annars
mödosamt kan erhållas i Thomas Pikettys
Kapitalet. Med hjälp av denna kunskap finns
möjligheten att själv kritiskt fundera kring
hur fördelningen av inkomst påverkar varje
land, på individ- såsom samhällsnivå.
STO CK HOLM BANC O
STO CK HOLM BANC O
Bokrecension
Fakta:
Jesper Roine disputerade år
2002 vid Stockholms
universitet och är idag
docenti nationalekonomi vid
Handelshögskolan i
Stockholm. Han forskar
främst om politisk ekonomi,
långsiktig ekonomisk
utveckling samt
inkomst- och förmögenhetsfördelning. Jesper Roine är
även en av grundarna till
bloggen Ekonomistas.
y
t
t
e
k
i
P
s
a
m
o
y
Th
t
t
e
k
i
P
s
Thoma
tt y!
T
e
k
i
P
homas
Reportage
Text: Filip Frantzen
14
Annons
15
STO CK HOLM BANC O
STO CK HOLM BANC O
Nya publikationer vid
institutionerna.
Stockholms universitet är ett av världens ledande
universitet gällande forskning. Ständigt publiceras
nya forskningsresultat i form av avhandlingar eller i
internationella tidskrifter. Här ger Stockholm Banco
ett urval av nya publikationer från institutionerna för
företags- och nationalekonomi.
Agglomeration,
city size and crime
(2015)
Nationalekonomiska institutionens
professor Yves Zenou publicerar, med sin
franska kollega Carl Gaigné, en artikel i
tidskriften European Economic Review
om förhållanden i olika typer av städer och
kriminalitet. Forskarna har främst varit
intresserade av att jämföra tidigare
rationalistiska teorier om hur kriminalitet
kan bekämpas med hjälp av större tillgång
till resurser för polis, med hur storleken på
en stad påverkar. Forskarna kommer fram
till att det i större städer blir ett mer
effektivt bruk av polisiära resurser när man
använder sig av lokala polisstyrkor. Man
kommer även fram till att större städer ökar
kriminaliteten och att bättre tillgång till
jobb på kort sikt minskar kriminaliteten,
samtidigt som den kan öka den på lång sikt.
Controllerrollen i
Försäkringskassans nya
styrning
(2015)
Mikael Holmgren och
Maria Mårtensson Hansson vid
företagsekonomiska institutionen samt
Kristina Tamm Hallström Stockholms
centrum för forskning om offentlig sektor
har i en rapport av Försäkringskassan skrivit
om controlleryrkets förändring i en
myndighet som genomgått
omorganisering de senaste åren. Bland
deras resultat är att controllers idag har
fått axla en mer coachande och konsultativ
roll, på bekostnad av en mer auktorativ och
styrande roll.
Benefits conditional on
work and the Nordic model
(2015)
I Journal of Public Economics har
Ann-Sofie Kolm vid nationalekonomiska
institutionen tillsammans med Mirco Tonin
vid University of Southhampton skrivit om
vad som gör den nordiska välfärdsmodellen
framgångsrik. Välfärdsstater är beroende av
hög sysselsättning och författarna menar att
just höga välfärdsförmåner får upp
sysselsättningen. Tack vare
välfärdsförmåner kan arbetstagare
acceptera lägre löner, vilket ger fler
arbetstillfällen totalt.
Reportage
Text: Filip Frantzen
17
Reportage
Text: Filip Frantzen
16
Fakta: Ekonomiska
bubblor som spruckit genom
historien
Bubblor genom historien.
Tulpanmanin 1637:
holländska tulpanlökar
övervärderades och
investerare köpte lökar för
allt man ägde och lite till.
STO CK HOLM BANC O
IT-boomen 2000:
nystartade företag i “Den
nya ekonomin” visade sig
inte kunna prestera vad
investerarna hade
förväntat sig.
Ordet “bubbla” repeteras i
den ekonomiska debatten
av dem som befarar att vi
befinner oss i en. Men vad
är en bubbla och går det att
veta huruvida man befinner
sig i en, innan den spricker?
Priserna på svenska fastigheter de senaste
åren, och särskilt det senaste året, har
sett en ökning som fått många att höja på
ögonbrynen. Även om det alltid funnits
domedagsprofeter så har vi det här året även
sett ekonomiska tungviktare som går ut och
varnar för att de snabbt stigande priserna
inte är hållbara i längden samt att den
korrigering av priser som kommer ske
kommer att vara mer dramatisk än många
inser. Senast ut var Konjunkturinstitutet
som i början av oktober beskrev en ohållbar
utveckling som behövde bromsas upp. Vad
är egentligen en bubbla? Och går det att se
en bubbla när man befinner sig i den?
Ekonomiska bubblor bildas när aktörer i
ekonomin förändrar sitt sätt att värdera och
genomföra affärer. Framförallt
handlar det om att tillgångar säljs till köpare
som förväntar sig att priserna kommer
stiga ytterligare, gärna över en kort tid, så
att tillgången sedan kan säljas med vinst.
När övertygelsen om att priserna kommer
stiga i framtiden är tillräckligt stark blir det
rimligt för köpare att börja handla på kredit;
eftersom priserna ändå snart stiger kommer
pengarna snabbt tjänas in igen och lånen
betalas tillbaka.
För att åter knyta an till den svenska
bostadsmarknaden verkar stycket ovan
stämma in i beskrivningen av situationen.
Faktorer som ränteavdraget gör att
bostadslån blir attraktiva och normen i
många fall är att lånet är mångdubbelt
större än den egna kontantinsatsen. Men en
kraftig prisökning och köp på krita är inte de
enda kriterierna för en bubbla. Priser stiger
och sjunker efter den klassiska devisen om
sambandet mellan utbud och efterfrågan.
Den svenska bostadsmarknaden ligger en
bra bit ifrån den perfekta marknaden som
beskrivs i läroböcker i ekonomi. I de två
amerikanska ekonomerna Case och
Schillers klassiska text om bostadsbubblor
från 2003 menar de att stigande priser på
egen hand inte räcker för att klassificera
något som en bubbla. För att en prisökning
ska kunna benämnas som en bubbla måste
den förväntade prisökningen vara den
huvudsakliga motivationen bakom att
köpare väljer att investera mer. Om det är
höga förväntningar som driver priset
betyder det att avsaknaden av
förväntningar, eller lägre sådana, i sin tur
kommer driva ner priset. I värsta fall på ett
sådant sätt att bubblan spricker och
priserna kraschar.
Det enda säkra sättet att veta om en
prisökning huvudsakligen drivs av omöjliga
förväntningar om ständigt ökande priser
är om bubblan spricker. Det är populärt
att kalla snabba prisökningar för bubblor,
och historiska paralleller finns det gott om.
Populära bland dessa exempel är både den
holländska tulpankraschen på 1600-talet,
ofta beskriven som historiens första
bubbla, och millenieskiftets IT-bubbla.
Men oavsett kombinationen av kraftiga
prisökningar, bruk av kredit och höga
förväntningar så spelar också själva varan
roll. Tulpanlökar och IT-företag utan
möjlighet till att leverera lika stor vinst som
investerare förväntade sig skiljer sig
gentemot bostäder just för att bostäder
fyller ett verkligt syfte för människor, som
man inte kommer ifrån. Behovet av att ha
någonstans att bo kan mycket väl vara en
större motivationsfaktor än förväntningar
på fortsatt ökade priser.
Samtida karikatyr av tulpanmanin, där handlarna ersatts med apor. Jan Brueghel 1640.
STO CK HOLM BANC O
Wall Street-kraschen 1929:
amerikaner som upplevt en
ekonomisk uppgång under
20-talet köpte aktier för
besparingar och på kredit.
Kraschen ledde till den stora
depressionen i USA och
Europa på 30-talet.
John Maynard Keynes
18
Affisch
John Maynard Keynes
STO CK HOLM BANC O
— John Maynard
Keynes
John Maynard Keynes (född 1883) var en
brittisk nationalekonom och filosof.
Han utbildades vid Eton College och King’s
College och under 1930-talet ledde hans
makro-ekonomiska teorier till ett
paradigmskifte inom både den vetenskapliga
värden och den ekonomiska politiken som
fördes av regeringar.
Keynes teorier byggde på att
statliga interventioner i ekonomin skulle
leda till mer önskvärda resultat än att låta
marknaden släppas helt fri.
The long
run is a
misleading
guide to
current affairs.
In the long run
we are all dead.
STO CK HOLM BANC O
Affisch
19
HR-Panelen
Text: Mattias Forsgren
20
Anna Björklund
HR-direktör på Svenska
Spel
Karin Haqvinsson
Employer Branding Manager
på Nordea
Vad för egenskaper är viktiga för en
anställning hos er?
- Vi utgår ifrån vår värdegrund; tillgänglighet, omtanke
och engagemang. Det innebär till exempel att du är
servie-minded, lyhörd, en bra lagspelare, har eget
driv och jobbar för att uppnå ett resultat som är bra
för kunden, företaget och dig själv.
Till vilken grad för engagemag i studentkårer och
föreningar meriterande för sökande?
- Vi tycker att engagemang är en mycket bra egenskap.
Den egenskapen har ofta personer som jobbar med något
som inte bara gagnar en själv. Att jobba i en studentkår
tycker jag är mycket bra. Att ha ett extrajobb under
studierna är klart meriterande. Det visar på driv och
framförallt att man har arbetslivserfarenhet.
Vad tycker du är den bästa investeringen av en
students fritid för den framtida karriären?
- Att få andra influenser än av det liv som man vanligtvis
lever. Det kan handla om att ha extrajobb, där man får
slita, att backpacka och uppleva andra kulturer eller att
starta ett eget företag. Det är bra att utmana sig själv och
vara självständig och att inte vara för beroende av
föräldrars hjälp. Det skapar en ödmjukhet som tyvärr idag
inte är en vanlig egenskap i vårt samhälle.
Vad för egenskap är viktiga för en anställning hos er?
- För dig som är driven och som tycker att det är
spännande att prova nya arbetsuppgifter, finns det nästan
obegränsade möjligheter att utvecklas inom koncernen.
Som företag kan vi skapa förutsättningar för din karriär,
vår förväntan på dig är att du tillvaratar möjligheterna
och driver din egen utveckling. För oss är det viktigt med
rätt person på rätt plats. Det innebär att vi tillsammans
har en kontinuerlig dialog om din utvecklings- och
karriärplanering för att finna en match mellan din
livssituation, kompetens och position, där du kan
bidra och utvecklas mest.
Till vilken grad är engagemang i studentkårer och
föreningar meriterande för den sökande?
- Att vara aktiv i studentkåren tyder på drivkraft och
engagemang, så det kan absolut vara meriterande.
Vad tycker du är den bästa investeringen av en
students fritid för den framtida karriären?
- Att engagera sig i kurser eller andra projekt som man
brinner för. Gör du något som du tycker är kul, så blir ofta
resultatet bättre! Gör inget för en rad på ditt CV utan för
att du faktiskt tycker att det är kul och motiverande.
Text: Mattias Forsgren
21
Gustav Stern
Ansvarig för Employer
Branding (HR), PwC
Vad för egenskaper är viktiga för en
anställning hos er?
- I ett så pas stort företag som PwC är det ibland svårt att
dra alla personer över en kam, men vissa egenskaper är en
fördel för att få anställning hos oss. Vi hoppas till exempel
att man vill lära sig mer, utvecklas och kan hantera
förändring. Man ska ha vilja och intresse att bidra till
affärerna och hålla sig uppdaterad med vad som händer i
näringslivet. Integritet är en till egenskap som är
viktig, eftersom vi tar på oss ett stort ansvar
gentemot våra klienter.
Till vilken grad är engagemang i studentkårer och
föreningar meriterande för den sökande?
- Det är alltid meriterande med engagemang och det kan
man göra inom flera olika områden. Självklart är
studentkårer och olika studentföreningar väldigt bra och
meriterande, men det finns även andra områden som
till exempel en loppis, bokklubb, idrottsförening eller
liknande. Det viktiga är att visa att man är en person som
tycker om att engagera sig i mer än bara studierna.
Vad tycker du är den bästa investeringen av en
students fritid för den framtida karriären?
- Mycket av det som står som svar till fråga nummer två.
Se till att vara nyfiken och engagera sig i olika
sammanhang. Skaffa jobberfarenhet eller se till att lära
dig ett språk till. Det finns massa olika saker man kan
göra. Det viktiga är att det är något som bidrar till ens
personliga utveckling och ger en nyttiga erfarenheter.
Elin Jernberg
HR-specialist på SEB
Vad för egenskaper är viktiga för en
anställning hos er?
- Det är viktigt att kunna samarbeta väl med andra, att
vara hjälpsam och tillsammans nå målet. Att vara
målinriktad, professionell och pålitlig är också
egenskaper som vi gärna ser hos våra medarbetare.
Då vi verkar i en föränderlig värld är det också bra att
kunna vara anpassningsbar och flexibel.
Till vilken grad är engagemang i studentkårer och
föreningar meriterande för den sökande?
- Mycket meriterande! Engagemanget bidrar ofta till en
bra samarbetsförmåga och ansvarstagande, att man får
lära sig att arbeta i projektform mot utsatta deadlines,
samt i vissa fall också möjlighet att prova på ledarroller.
Dessutom är det ofta väldigt roligt och något som man
som student bär med sig som goda
minnen från studietiden.
Vad tycker du är den bästa investeringen av en
students fritid för den framtida karriären?
- Att göra sådant som man tycker är roligt! Ofta hänger
det ihop med det som man är bra på. Det är också bra att
försöka skapa en relation med företag som man tycker
är intressanta redan under studietiden. Det kan man
göra genom att besöka arbetsmarknadsdagar, medverka
på olika typer av event som företaget anordnar och vara
nyfiken och försöka ta reda på så mycket som möjligt om
företagen.
STO CK HOLM BANC O
STO CK HOLM BANC O
HR-panelen:
anställning.
HR-panelen
Reportage
Text: Caroline Zuber
Illustration: Leia Hjalmarsson
22
Sparande är inte alltid
lika enkelt som det låter.
Banco reder ut vad som
är dåliga och bra sätt att
spara på, samtidigt som
inte alla sparmetoder
fungerar för alla sparare.
Vid ett sunt sparande är
det målet med sparandet
som styr metoden.
Alla studenter har en inkomst, vare sig det
är lön från ett deltidsjobb eller pengar från
CSN. Dessutom har studenter utgifter varje
månad. Frågan är vad som ska göras med
pengar som blir över. Hur stort belopp ska
läggas på sparande? Är det någon idé att
lägga undan 100 kronor i månaden?
När beslut om sparande har fattats, kommer
frågan fram om vilken sparmetod som är
att föredra.
Innan sparandet börjar bör frågan ställas
om vilken bank som passar bäst för
uppdraget. Vännernas, släktens eller
familjens bankval är inte alltid att föredra
som vägledning. Snarare handlar det om
att ställa sig frågan; "Okej, är det här en bra
deal?". Om den banken man har i nuläget är
gynnsam bör den såklart behållas. Om inte,
kanske det bör övervägas att söka upp en
annan bank med ett bättre erbjudande.
Fastän inte många unga vuxna, speciellt
studenter, tänker på det, är de faktiskt
bankens bästa kund i många år framöver.
Som student har du hela ditt arbetsliv
framför dig. Viktigt att poängtera här är man
ska välja den bank som är mest gynnsam
för ändamålet. För enkelhetens skull väljer
många att ha sina tillgångar samlade vid en
bank; så kallade helkunder. Detta behöver
inte vara fallet. Äggen bör fördelas till flera
varukorgar. Det är inte säkert att din bank
har de mest gynnsamma erbjudandena
på alla områden, det kan mycket väl vara
smartast att använda olika banker för olika
tjänster.
Emellertid vill bankerna helst ha kvar
dig som kund. De kan därför erbjuda dig
olika paket, exempelvis erbjuder banker en
lägre ränta på bolånet till sina kunder om
de placerar deras (spar)pengar vid en och
samma bank. Dock kommer EU nästa år
ställa hårdare krav på dessa paketlösningar.
EU-direktivet kommer försvåra bankerna
att prissätta samt sälja sina produkter var
för sig. Det kommer således inte längre vara
möjligt för bankerna att påtvinga eller
erbjuda kunder olika paket.
Efter att banken valts, bör frågan om hur
länge man tänkt spara sina pengar ställas.
Om pengarna behövs inom en snar framtid
- låt säga ett år - är det bättre att pengarna
sätts in på ett sparkonto, där pengarna kan
plockas ut när som helst. Om pengarna
ska sparas under en längre tid kan det vara
bättre att investera i fonder eller i aktier, då
det i dagsläget inte finns något gynnsamt
sparkonto. Under de senaste åren har ju
bankerna sänkt sina sparräntor och en del
banker har i dagsläget till och med sänkt
denna ränta till ungefär noll procent.
Om banken har minusränta ska pengar
absolut inte sparas på ett sparkonto.
Text: Caroline Zuber
Illustration: Leia Hjalmarsson
Om det föreligger minusränta betalar man
då själv in en avgift till banken för att ha sina
pengar där.
Därefter bör även frågan ställas vilken risk
man är beredd att ta. Att investera i
exempelvis aktiemarknaden, där tillgångar kan
sjunka ganska snabbt i värde bör enbart göras
om pengarna ska sparas under en längre tid,
det vill säga i flera år framöver, och om man
dessutom är beredd att ta en del risker. Kunskap
samt intresse är viktigt att ha för att ge sig in på
denna marknad och få tillgångarna att växa.
Sedan bör det investeras i mer än en aktie,
då det betalas in en avgift vid varje aktieköp.
Samma princip gäller här såsom sparande i
allmänhet. Det är bra att sprida ut sina
tillgångar och därmed riskerna.
Den som anser att det inte är värt mödan att
hålla ordning på vad som händer i omvärlden
kan istället investera i en fond. Varje fond
förvaltas av fondbolag och dessa fondbolag drar
av ett bestämt belopp från fondägarna varje
månad.
Om man nu beslutar sig för att spara en del
av sina pengar, så bör alltid frågan ställas vilket
ändamål sparandet har. Alla sparmetoder har
sina för och nackdelar. Sparmetoden som ger
bäst avkastning är inte alltid att föredra. Varje
enskild sparare bör finna sin egen sparmetod,
som de känner sig mest komfortabel med.
23
STO CK HOLM BANC O
STO CK HOLM BANC O
Spara dig rik(are).
Reportage
Krönika
Text: Mattias Forsgren
24
Mattias Forsgren
Ordförande
Jag har under den senaste tiden allt mer ofta
hamnat i situationer där jag, med mer eller mindre
mustigt språkbruk, blivit utskälld av släkt, vänner
samt relativa främlingar. Orsaken till den myckna
ilskan är en onomatopoetiskt (Wikipedia är din
vän) döpt applikation, som numera av många anses
lika självklar som senap i ärtsoppan. Ord som det
i den föregående meningen är av stor nytta då de
kan tjäna som en avledningsmanöver. Med stilfullt
språkligt snirklande kan man klara sig ur många
jobbiga situationer. Någon sådan feghet kommer jag
inte visa nu.
!Håll i hatten, för nu kommer den bekännelse som
upprör så många. Jag har inte Swish. Jag har försökt
att skaffa det. Det var lite krångligt. Jag gav upp.
Det är i detta läge som ordstormen brukar bryta ut,
då en kallfront av mycket sunda argument möter
varmluft upphettad av vämjelse över min
uppenbara brist på respekt för teknikens under.
!Mina otillräckliga motargument brukar, med
rätta, ignoreras. Jag kan varken erbjuda någon
ursäkt eller rimlig förklaring till mitt beteende.
Däremot kan jag påpeka, för att sätta det hela i
perspektiv, att jag inte har uppdaterat programvaran på min iPhone på åratal, inte längre kan ta
kort med sagda smartphone för att jag har 7 511
bilder på den, samt nyligen har upptäckt fenomenet
digital kalender.
Text: Mattias Forsgren
25
Dessa haranger jag funnit mig utsatt för brukar
konvergera mot punkten M. M som i ”Men, du är ju
ekonom!”. Ja, jo. Det är mycket rimligt att tänka sig
att ekonomer borde ha koll på just sin egen
privatekonomi.
Att fortfarande föredra papperspengar (och mynt,
men det vågar jag knappt säga) är något ovanligt. !
!Hur kommer det här sig? Jag har i samtal med en
nästan för trevlig ung man som innehar en
kandidatexamen i psykologi och siktar på ett arbete
inom marknadsföring fått lära mig att det finns
något som kallas kognitiva resurser. Konceptet är
mycket enkelt. Det är evolutionärt oekonomiskt
att spendera mycket tankekraft på allt.
Marginalavkastningen räknad i sannolikhet för
överlevnad och fortplantningstal är inte alltid hög
nog. Därför sållar vår hjärna automatiskt.
Min bekant använde denna kunskap för att designa
lustiga experiment. Genom att placera uppenbart
irrelevanta varningsskyltar runtom i hans stad fick
han gående att bland annat ta omvägen över
gräsmattan. På grusgången var det risk för istappar.
I maj. Jag hoppas att ni ursäktar den omväg som jag
har tagit för att nå följande poäng, men det här är
viktigt.
!Att det helt enkelt är mindre jobbigt att inte
tänka efter behöver inte nödvändigtvis förklara
varken min Swishbrist eller något annat
ekonomiskt fenomen. Men det kanske gör det.
Årets nobelpristagare i ekonomi har, i skrivandets
stund, just blivit presenterad. Jag hade hoppats
på Ernst Fehr. Osis. Fehr har som neuroekonom
under många år jobbat med att försöka förstå hur
ekonomiska beslut går till på den mest detaljerade
nivån, det vill säga i hjärnan. För mig är hans
område av mikroekonomi framtiden, och en
framtid jag gärna vill vara med i. Jag kommer ta
myrsteg dit. Att skaffa Swish är en bra början.
Fast inte ikväll. Imorgon.
STO CK HOLM BANC O
STO CK HOLM BANC O
En dåres försvarstal.
Krönika
Intervju
Text: Filip Frantzen
Foto: Robert Repinski
26
Unga Aktiesparare erbjuder
ett nätverk och en
samlingsplats för unga som
delar intresse för aktier.
Banco har pratat med UA:s
VD Philip Scholtzé om hans
organisations verksamhet
och hur han ser på unga och
sparande.
Hur ser Unga Aktiesparares verksamhet
ut, i grova drag?
— UA är Aktiespararnas ungdomsförbund
och vi har sedan 1990 funnits för
ungdomar som antingen har ett intresse
för aktier och sparande eller är
intresserade av att börja med det. Vi har
växt i medlemsantal de senaste åren och
vi närmar oss nu tolv tusen medlemmar.
Vi driver även opinion för att förbättra
förutsättningarna för sparande och
utbildar våra medlemmar genom vårt
utbildningskoncept, UA-akademin. Ett
annat skäl till att många går med är för att
kunna ta del av vårt nätverk och den
gemenskap vi har bland ungdomar som
delar det här intresset. Vår organisation
består och drivs av trettiofem
lokalavdelningar i fem regioner över hela
landet tillsammans med kansliet.
Hur ser intresset för aktiesparande ut
bland unga idag?
— Jag tror att intresset har växt de senaste
åren och är idag ganska starkt, mycket tack
vare den börsutveckling vi har sett under
samma period. Det blir naturligt att unga
får upp intresset när de läser i media om
den utveckling vi har och den avkastning
som kommit under de senate åren. Då blir
också vårt uppdrag viktigare; när börsen
går bra kan man nästan köpa i vilket bolag
som helst eftersom det mesta går upp
när marknaden har en långsiktig positiv
trend. Om det sen börjar dala kan det vara
fördelaktigt med ett medlemskap hos Unga
Aktiesparare för att förstå hur man ska
agera när det börjar gå dåligt. Många unga
som sparar idag har påbörjat sin
aktiekarriär under de senaste, goda åren
och har då eventuellt fått lite för stort
självförtroende. Väldigt många som sparat
i aktier de senaste åren har fått en stor
avkastning, men jag är tveksam till att den
utvecklingen kommer hålla i sig över en
längre tid. Vi tror på långsiktighet och då
måste sparare lära sig att hantera både
upp- och nedgångar.
Vilka frågor driver UA när ni
opinionsbildar?
— Vi utgår från vad som kan påverka vår
målgrupps sparande framöver. Regeringens höstbudget som lades fram i
september försämrar villkoren för
sparande genom att skatten höjs på
sparande samtidigt som lån
subventioneras genom ränteavdraget.
Konsekvensen är att sparande blir dyrare
och lånande billigare. Allt detta samtidigt
som vi pratar om lånebubblor och att folk
har för hög skuldsättning. Detta är en
typisk fråga där vi kan synas och göra våra
medlemmars röst hörd.
Text: Filip Frantzen
Foto: Robert Repinski
En annan fråga vi driver är att få in
privatekonomi som ämne i skolan.
Skolelever får alldeles för lite utbildning i
att hantera sin egen privatekonomi. Den
utbildningen jag fick i privatekonomi
kombinerades med att baka scones i
hemkunskapen, jag tycker vårt ämne
förtjänar mer tid än så.
När började du själv med aktier?
— Jag började med aktier när jag var 18, då
fick jag några aktier från mina föräldrar i
födelsedagspresent. Det var några
Ericssonaktier och sedan dess har
intresset bara fortsatt. Under åren som
gått sen dess har jag testat mig fram och
utvecklat min filosofi. Unga Aktiesparare
har ju sina fem gyllene regler (se nedan).
Följer du dem har du en bra grund att stå
på. När jag var 18 var jag mycket mer
kortsiktig än vad jag är idag. Under åren
har jag lärt mig långsiktigheten; hellre att
sparandet blir lite tråkigare men att jag
tjänar på det över tid.
Hur skulle du övertyga tvivlaren, som sitter med ett sparkonto?
— Den största risken man kan ta är att inte
ta någon risk alls. Historiskt sett har aktier
varit den sparform som gett störst
avkastning vid långsiktigt sparande.
UA:s fem gyllene regler:
1. Förstå vad du köper
2. Håll dig informerad
3. Spara långsiktigt
4. Spara regelbundet
5. Sprid risken
Namn: Philip Scholtzé
Ålder: 26
Jobb: VD på Unga
Aktiesparare
Favoritresemål: Staden
Victoria i Kanada, på
Vancouver Island. Jag hade
riktig tur som fick chansen
att studera i en så
fantastiskt vacker stad.
27
STO CK HOLM BANC O
STO CK HOLM BANC O
”Den största risken man kan ta är
att inte ta någon risk alls.”
Intervju
Blank
Text: Riksbanken
28
Annons
29
1 oktober 2015:
STO CK HOLM BANC O
STO CK HOLM BANC O
Tidplan för sedel- och
myntutbytet.
20-, 50-, 200- och
1 000-kronorssedlar
introduceras.
3 oktober 2016:
500-kronorssedlar,
100- och 1-, 2- och 5-kronor
introduceras.
30 juni 2016:
20-, 50- och
1 000-kronorssedlar
blir ogilltliga.
30 juni 2017:
100- och 500kronorssedlar.
1-, 2 och 5-kronor
blir ogilltliga.
Annons
30
Kalender
Text: Caroline Zuber
Stockholm Banco söker
skribenter och fotografer.
31
STO CK HOLM BANC O
STO CK HOLM BANC O
Kalendern.
Vad händer i höst?
OKTOBER
Gillar du att skriva eller fotografera?
Tveka inte att höra av dig till oss på
info@sthlmbanco.se eller facebook.com/StockholmBanco
1 Oktober
Riksbanken släpper de
nya sedlarna
4 Oktober
Kanelbullens dag
5 Oktober
Excel-föreläsning med
PwC
8 Oktober
Event med Deloitte
9 Oktober
Prime Intro
11 Oktober
Fadderiet, SBP - Cruise
12 Oktober
Besök vid Wrigleys
kontor
12 Oktober
Project X med PwC
15 Oktober
European Career tour
23 Oktober
Themepub
24 Oktober
FN-dagen
31 Oktober
Halloween/Alla helgons
dag
NOVEMBER
6 November
Gustav Adolfs dag
8 November
Fars dag
9 November
WhyIT-föreläsning hos
Föreningen Ekonomerna
19 November
Internationella
mansdagen
20 November
Säsongspremiär av
På spåret
20 November
Themepub på Kräftriket
21 November
Julmarknaden öppnar vid
Gamla Stan
27 November
Julmarknaden öppnar vid
Kungsträdgården
29 November
Första advent
Krönika
Text: Vidar J Lindgren
32
Vidar J Lindgren
Skribent
Jag ska berätta för er om hur jag blev fri från
friheten. Det var i somras, närmare bestämt
veckan efter midsommar. Vädret höll mig mest
inomhus och det gjorde mig rastlös. Omkring mig
fanns det räkningar som skulle betalas förr eller
senare för att undvika tråkiga straffavgifter,
men det kunde vänta ett tag till. Istället lusläste
jag någon bok som jag fick i studentpresent för
många år sedan. ”Det första påståendet vilket vi
kan välja precis vad vi vill, är oriktigt. Det är sant
att valet är fritt, men vi kan å andra sidan inte
heller låta bli att välja" golvade mig helt skoningslöst.
"Inga val är fria, så varför lägger jag ens tid och
energi på att göra något val? Jag bestämde mig
helt enkelt för att sluta välja. Eller åtminstone
sluta utnyttja den fjuttiga frihet som erbjuder
mig hundratals olika schamposorter, eller
tandkrämer. Frihet definieras som att man inte är
dominerad av något, av någon. Men friheten
dominerar mig. Jag har varit en av miljoner
fångar i frihetens fängelse.
"Överallt omkring finns det val. I hela mitt liv
har jag gått runt och valt. Jag har valt försäkring.
Jag har valt bank. Jag har valt elbolag och
telekombolag. Har jag vunnit något på det?
Jag är tveksam. Jag har förlorat tid som jag kunde
Text: Vidar J Lindgren
33
ha gjort något annat med, något roligare.
För i slutändan handlar väl ändå allting om vem
eller vilka som lurar en minst.
Och är jag då verkligen en vinnare i friheten?
"Jag bryr mig helt enkelt inte längre. Jag är trött
på att medvetet behöva ta in mängder av
information som jag är totalt ointresserad av,
för att undvika att göra ett dåligt val. För jag måste
medvetet välja. Och det tar tid. Jag har till och med
hört en politiker säga att det är ett ”medvetet och
individuellt val vilken klass man tillhör”.
Jag orkar inte välja vilken klass jag tillhör.
"Å andra sidan bör jag väl hålla isär det som
brukar kallas för valfrihet, med det som kallas för
frihet. Valfriheten är jag trött på. Jag kan väl inte
vara trött på min frihet och min makt över mitt
eget liv.
Att samhällsandan säger till mig att jag står i
centrum. Att jag bär själv ansvaret för mitt liv, och
friheten är vägen till självförverkligande, med
coachning och positivt tänkande som delmål. Men
det är väl en del av målet, för att genom att lyfta
fram individen som självständig kan vi också lyfta
ur oss själva ur sociala, kulturella och ekonomiska
sammanhang.
Vi gör varje individ ansvarig för sig själv.
Vi suddar bort det faktum att det finns strukturer
som påverkar våra val, som gör att valen blir
annorlunda än vad vi hade tänkt oss. Och så blir vi
trötta, som jag, och slutar välja.
"Det var så jag blev fri från friheten.
STO CK HOLM BANC O
STO CK HOLM BANC O
Lättja för att välja.
Krönika
På Campus
Text: Filip Frantzen
Foto: Robert Repinski
34
Annons
35
Emanuel
Studerar filosofi
STO CK HOLM BANC O
STO CK HOLM BANC O
På campus:
Sparande.
Vad sparar du till?
– Jag sparar kortsiktigt, för att ha en liten buffert.
Hur sparar du?
– Främst i ett sparkonto på banken.
Sen köper jag även guld.
Vad har du för inkomster?
– Förutom CSN så jobbar jag också.
Ludvig
Studerar företagsekonomi
Vad sparar du till?
– Jag sparar inte.
Hur sparar du?
– Allt mitt överskott går till amortering,
det kanske räknas som sparande?
Vad har du för inkomster?
– Extrajobb vid sidan av CSN-bidrag och lån.
Eleanor
Studerar statsvetenskap
Vad sparar du till?
– Jag sparar inför en resa till England i vinter samt inför
mellandagsrean. Jag har inget långsiktigt sparande
egentligen.
Vill du annonsera i
Stockholm Banco?
Hur sparar du?
– Försöker spara genom att se till att jag har så mycket
pengar som möjligt kvar i slutet av månaden.
Äta hemma i så stor mån som möjligt samt tänka efter om
jag verkligen behöver något innan jag köper. Det är de två
sätt jag försöker ändra mitt konsumtionsbeteende på för
att spara pengar. Sparar ingen bestämd summa eller så.
Vad har du för inkomster?
– Är heltidsstudent så har ingen egentlig inkomst. Får
studiebidrag samt studielån genom CSN och lever på det.
Funkar bra just nu.
Maila till oss på
info@sthlmbanco.se eller facebook.com/StockholmBanco