Livsviktigt nr 2 2015
LIVSVIKTIGT | STOCKHOLMS SJUKHEMS TIDNING OM VÅRD, OMSORG OCH FORSKNING NUMMER 2 2015 Ljuset på studenterna Satsning på kunskap i geriatrik Studenter en kvalitetsstämpel Nyinrett för studenterna Emilie Vinberg och Khadija Farah. NYTÄNKANDE GER BÄTTRE STÖD FÖR MULTISJUKA HÖFTFRAKTUR KAN UNDVIKAS GENOM KUNSKAP MEDIYOGA GER LOVANDE RESULTAT Det handlar om drivkraft Innovativt på Brommageriatriken. AUTONOMY, mastery and purpose. Jag brukar säga att det får ögonen att glittra på människor som arbetar i vården. Det handlar om våra inre drivkrafter. Att vilja göra skillnad för människor genom att använda sin kompetens i mötet med patienter, boende och närstående. I en rapport från Sveriges kommuner och landsting (SKL) berättar Ahmad, 20 år, varför han läser vård- och omsorgs programmet: ”Jag vill göra något viktigt och bra och hjälpa andra”. Hans chanser att få ett meningsfullt arbete är goda. De närmaste tio åren behövs drygt 200 000 nya medarbetare i vård och omsorg enligt SKL. LEDARE ALEXANDER RUAS VÄGEN TILL JOBB går via utbildning. Stockholms Sjukhem är med och tar ansvar för framtidens medarbetare bland annat genom att ta emot studenter för praktik. I det här numret av Livsviktigt berättar vi om våra satsningar på en bra studentverksamhet. Du kan också läsa om Brommageriatrikens bedömningsteam som gör hembesök hos sjuka äldre efter utskrivning. Vi berättar om ny forskning som kan bidra till att förebygga frakturer. Du får möta Kim Westmoquette som brinner för mediyoga och krönikör Christel Kvant, författare och journalist med trädgård som specialitet. ELISABET WENNLUND SJUKHUSDIREKTÖR Adress Box 12230, 102 26 Stockholm Telefon 08 - 617 12 00 E-post info@stockholmssjukhem.se Webbplats www.stockholmssjukhem.se Ansvarig utgivare Elisabet Wennlund Redaktion, Stockholms Sjukhem Marianne Spiik, Malou Hedebro Produktion Kamlin Kommunikation AB Layout: Katrin Uddströmer Omslagsfoto Håkan Lindgren Tryck Danagårds Litho ISSN 2000-9119 2 NUMMER 2 2015 LIVSVIKTIGT Nominerade till Guldskalpellen Hembesök bra uppföljning Patientvägledare och bedömnings team är ett stöd för äldre multisjuka som skrivits ut från Brommageriat riken. Nu har arbetet med att skapa ökad trygghet nominerats till utmär kelsen Guldskalpellen. Brommageriatriken har sedan januari 2014 arbetat på ett nytt sätt för en trygg, tillgänglig och säker vård för de mest sjuka äldre i området. En patientvägledare och ett bedömningsteam med läkare och sjuksköterska följer upp patienter med hög risk för återinläggning. Sedan starten har över 800 patienter följts upp efter utskrivning. Cirka 200 har fått hembesök. – Många har svårt för att ta in information när de ska hem och har därför en hel del frågor när vi besöker dem i hemmet, särskilt kring läkemedel, säger läkaren Carina Metzner som arbetar i teamet sedan årsskiftet. – Det är mycket värdefullt att se hem- miljön. Där blir mötet på patientens villkor på ett helt annat sätt än i sjukhusmiljön. De patienter jag mött säger att det känns tryggt att någon kommer hem och ser hur det verkligen är. Hembesöken leder ofta till att teamet tar kontakt med både kommunen och vårdcentralen för att den fortsatta vården och omsorgen ska bli så bra som möjligt. Teamet, som också kan fungera som en länk till hemsjukvården och primärvårdsrehab, håller kontakt med patienterna i 30 dagar efter utskrivning. Patienterna får också ett telefonnummer dit de eller deras anhöriga kan ringa. – Vi i teamet har upplevt en enorm respons från patienterna. De säger att det känns tryggt och säkert att vi följer upp dem i hemmet. Att vi även har blivit nominerade till tidningen Dagens Medicins utmärkelse Guldskalpellen känns extra roligt, säger Carina Metzner. TEXT ULLA-KARIN HÖYNÄ FOTO ALEXANDER RUAS Studie kartlägger höftfrakturer Tredjedel av fallen kan undvikas Varje år bryter 18 000 svenskar höft en och äldre som drabbas kan ha svårt att komma igen. Breiffni Leavy har bidragit till kunskaper som kan förebygga frakturer. FoUU Tillsammans med Norge ligger Sverige i världstoppen när det gäller förekomsten av höftfrakturer. – Ingen vet varför det är så, säger Breiffni Leavy, fysioterapeut på Brommageriatriken som i början av maj doktorerade inom just höftfrakturer vid Uppsala Universitet. De flesta som bryter höften gör det i samband med ett fall. Genomsnitts åldern för drabbade kvinnor är 83 år och för män 79 år. – Större delen av forskningen kring höftfrakturer har fokuserat på benstyrka och läkemedel mot osteoporos, det vill säga benskörhet, men det är mindre än en tredjedel av alla som bryter höften som har osteoporos. Samtidigt vet vi att över 95 procent av alla höftfrakturer föregås av ett fall, men vi vet inte så mycket om dessa fall. I sin forskning har Breiffni Leavy därför kartlagt samtliga höftfrakturer i Uppsala län under ett år. Fall visade sig vara vanligast på dagen, då man normalt är mest fysiskt aktiv. – Men boendeformen spelade in, eftersom den speglar hälsotillståndet. Den tredjedel av patienterna som kom från vårdboenden ramlade lika mycket på natten. Hon såg också ett samband mellan medicinering och frakturer. – De som tog psykofarmaka hade dubbelt så hög risk att falla nattetid som övriga, oavsett var de bodde. Psykofarmaka, som sömntabletter, påverkar en persons förmåga att koordinera sina rörelser, vilket delvis skulle kunna förklara detta mönster. En del av studien gällde hur själva fallen gick till. – De med sämst fysisk funktion tenderade att falla under en förflyttning. Ibland förklarades fallet utifrån fysiska symptom, som yrsel, men de flesta uppgav att någon miljörelaterad faktor, som en trottoarkant, orsakade fallet. De allra piggaste föll när de tog risker, som att gå på is eller snö. Breiffni Leavy framhåller att det är viktigt att fråga äldre patienter, inte bara de med fallrelaterade skador, om de har fallit tidigare och i så fall om omständigheterna. Inom vårdboenden kan man ta fasta på att fall och höftfrakturer är vanligare nattetid, och kanske ändra sina arbetsrutiner eller den fysiska miljön. Intressant är också att kartlägga medicineringen och informera om risker med den. Samt, framför allt, föra fram att fysisk aktivitet och träning minskar fallrisken. – Även efter 90 kan man bli starkare och få bättre balans. Forskningen visar att 30 procent av alla fall kan förhind ras. Att ta det lugnt är inte det bästa sättet att inte falla igen. Tvärtom. Tidigare studier har konstaterat att människor vill se sig själva som starka och självständiga. – Därför är den bästa motivationen för en stärkande promenad kanske inte hälsoaspekten, utan att det är skönt att komma ut i naturen eller trevligt att umgås med vänner. TEXT ANNELI KAMLIN FOTO CHRISTIN PHILIPSON FYSIOTERAPEUTEN Breiffni Leavy vid Brommageriatriken har disputerat vid Uppsala Universitet i ämnet höftfrakturer. Hon studerade till fysioterapeut, det vill säga sjukgymnast, vid Trinity College i Dublin, där hon har sitt ursprung. LIVSVIKTIGT NUMMER 2 2015 3 TEMA | LÄRANDE RUM FÖR LÄRANDE Kvaliteten på framtidens vård avgörs av att dagens unga tas till vara. Stockholms Sjukhem gör nu en extra satsning på att ta emot studenter vid Brommageriatriken genom särskilt utformade lokaler. TEXT ANNELI KAMLIN FOTO HÅKAN LINDGREN STOCKHOLMS SJUKHEM tar ett stort ansvar för utbildning av kommande generationer medarbetare i vården. – Vi har visionen att erbjuda landets bästa vård och omsorg inom våra specialområden. Med det följer att vi är en utpräglad kunskapsorganisation med akademiska ambitioner. För att kunna erbjuda en bra vård behöver vi vara på tå när det gäller nya rön. Att göra som man alltid har gjort räcker inte, säger Åke Seiger, professor och chef för Stockholms Sjukhems enhet för forskning, utbildning och utveckling, FoUU. – En vårdenhet som ägnar sig åt utbildningsinsatser kan hålla högre kvalitet än andra. Patienter och anhöriga hos oss som ser studenter i lokalerna kan därför se det som en kvalitetsstämpel. Många unga som studerar till vårdyrken kommer till Stockholms Sjukhem för sin period av verksamhetsintegrerat lärande (VIL), ett begrepp som ersätter ordet praktik. Det innebär att de får tillämpa sina kunskaper och lära sig praktiska handgrepp, vägledda av handledare med högskoleutbildning i pedagogik. – Vi lägger stor vikt vid pedagogisk utbildning. Att vara en duktig sjuksköt 4 NUMMER 2 2015 LIVSVIKTIGT erska är inte samma sak som att kunna lära ut, säger Åke Seiger. Utbytet är ömsesidigt. – Studenterna är oerhört viktiga för oss. Utöver att de utgör den viktigaste rekryteringsbasen för framtiden ger de oss nya kunskaper. Genom att handleda studenter vidgar våra medarbetare sina perspektiv. Vi får många förbättringsförslag som vi tacksamt tar emot, säger Helena Leveälahti, utbildningsstrateg vid Stockholms Sjukhems FoUU-enhet. Ett aktuellt exempel på att Stockholms Sjukhem satsar på studenter är de nya lokaler som invigdes vid Brommageriatriken den 29 april i samband med en temadag om forskning, utbildning och utveckling. En allmän upprustning av lokalerna, mobila arbetsplatser för studenter, bärbara datorer och bibliotek ingår i satsningen. Stockholms läns landsting har bidragit med en halv miljon kronor i projektmedel, som ett led i ambitionen att höja kvaliteten på och utöka rekryteringsbasen inom den geratriska vården i Stockholm. – Vi är mycket glada för detta. Att LÄS MER PÅ NÄSTA SIDA För ömsesidigt utbyte. Ammis Lübcke, mitten - Att ha fullt upp är bäst Någon kommer in och ställer en nyuppackad röd lampa på en hylla vid den blågröna väggen. Finputsningen av inredningen pågår fortfarande i de nya loka lerna för praktiserande studen ter på Brommageriatriken. är adjungerad klinisk adjunkt vid Brommageriatriken för studenterna Khadija Farah, t v, och Emelie Vinberg under deras verksamhetsintegrerat lärande. Khadija Farah studerar till sjuksköterska på Karolinska Institutet och har hunnit med några dagar verksamhetsintegrerat lärande på Brommageriatriken. – Praktikperioden är totalt sex veckor. Det är den allra sista jag har före examen, berättar hon. – Jag trivs bra här på Brommageriatriken. För mig är bemötandet det allra viktigaste på praktiken. Jag vill att personalen ska ta mig på allvar och låta mig använda de kunskaper jag har. Khadija Farah ser sig uppskattande omkring i de nya lokalerna, som hon ser för första gången. Här skapas en attraktivare lärmiljö för studenterna, ett eget utrymme att gå till för att exempelvis kunna gå undan för att läsa på om någon fråga som dykt upp under dagen. – Det blir fint, och tanken med att ha en särskild plats för studenterna är bra. En av de andra studenterna på plats är Emelie Vinberg. Precis som Khadija Farah går hon sjätte terminen på sjuksköterskeutbildningen. – Praktiken är jätteviktig. Det är där man lär sig hur det egentligen är att jobba som sjuksköterska. Att samarbeta med kolleger i andra yrkesgrupper känns självklart, det gör man hela tiden på avdelningarna, säger hon. – Det roligaste är att kunna arbeta självständigt, utan att någon säger till vad som ska göras. Då får man också bekräftelse på att man lär sig mer och mer för varje termin. Att ha fullt upp att göra känns bäst. LIVSVIKTIGT NUMMER 2 2015 5 STOCKHOLMS SJUKHEM I ALMEDALEN Under Almedalsveckan i Visby arrangerar Stockholms Sjukhem ett rundabordssamtal tillsammans med Statens medicinsk-etiska råd (SMER). Temat kommer att vara ”Robotar och teknik i vården”. Vi diskuterar bland annat hur individen och vården kan dra nytta av tekniska innovationer och vilka etiska frågeställningar som användningen av ny teknik väcker. Seminariet hålls måndag den 29 juni kl.14.00-15.45, platsen är Hälsodalen, S:t Hans Café på S:t Hansplan 2. Studenterna är ett viktigt inslag i Stockholms Sjukhems verksamhet. erbjuda verksamhetsintegrerat lärande är en medveten och viktig satsning för oss som privat, idéburen vårdgivare, säger Mats Brådman, verksamhetschef på Brommageriatriken. Studenter av olika professioner under sköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, logopeder och läkare – tar lärdom och hjälp av varandra för att ge patienten den vård och omsorg som krävs. – Vi vill underlätta och stimulera interprofessionellt lärande och verka för att evidensbaserad kunskap och nya rön kommer både studenter och vården till del. Det kan ske bland annat genom gemensamma kontaktytor, säger Helena Leveälahti. Vid Brommageriatriken arbetar fysio terapeuten Ammis Lübcke som även är FAKTA adjungerad klinisk adjunkt, AKA. En AKA har utbildning minst på magister nivå och i uppdrag att planera inför och introducera studenter till verksamhetsintegrerat lärande och fungera som länk mellan den kliniska och den akademiska världen. – Jag tar hand om alla våra studenter på medellånga utbildningar, oavsett inriktning. Det handlar om sjuksköterskor, logopeder, fysioterapeuter och arbetsterapeuter, berättar hon. Med AKA-funktionen i verksamheten skapas förutsättningar för en högre akademisk nivå i det verksamhetsintegrerade lärandet, samtidigt som den anställda personalen stöttas i sitt arbete i förhållande till studenterna. – Till mig kan studenterna alltid vända sig, säger Ammis Lübcke. Studenter Stockholms Sjukhem erbjuder varje år cirka 1000 studentveckor, det vill säga kliniska utbildningsplatser för vård- och medicinstuderande, samt ger utrymme för AT- och STtjänstgöring för läkare. För att ta emot dessa finns cirka 100 handledare med högskoleutbildning i pedagogik. Studentsamarbetet gäller Ersta Sköndal Högskola, Karolinska Institutet, Röda Korsets Högskola och Sophiahemmet Högskola. Inom Stockholms Sjukhem finns tre adjungerade kliniska adjunkter (AKA): Ammis Lübcke, Brommageriatriken; Nina Argelander, Palliativt Centrum samt Ingrid Wenström Lund, Rehabilitering och primärvård. Som vårdgivare ansvarar vi för att de kliniska utbildningsplatserna håller den kvalitet och det innehåll som beskrivs i kursplanen för respektive utbildning. 6 NUMMER 2 2015 LIVSVIKTIGT Ett samverkansprojekt ska hjälpa hjärnskadedrabbade. BÄTTRE STÖD TILL STROKEDRABBADE Afasiföreningen i Stockholms län har beviljats medel från Allmänna arvsfonden för ett treårigt projekt som kallas Stroke/ HjärnskadeForum (SHF). Det är ett sam verkansprojekt mellan offentligt finansierade vårdgivare, fristående aktörer och ideella organisationer. Syftet är att uppnå bästa möjliga stöd för personer med stroke eller förvärvad hjärnskada och deras anhöriga. Stockholms Sjukhem är en av vårdgivarna som deltar i projektet. MEDICINSK FOTVÅRD PÅ HUSLÄKARMOTTAGNINGEN Stockholms Sjukhems husläkarmottagning på Kungsholmen erbjuder medicinsk fotvård för patienter med fotbesvär. Behandlingen anpassas efter individuella behov och personliga önskemål. Fotvårdsspecialisten Eden Fisshazion tar emot patienter både med och utan remiss. EN GOD KRAFT MEDARBETARE KIM WESTMOQUETTE Den uråldriga indiska yogan hör till det senaste inom sjukvård och rehabilitering. Mediyoga används alltmer på Stockholms Sjukhem. Fysioterapeuten Kim Westmoquette är en pådrivande kraft bakom satsningen. Y oga gör oss mjukare i kroppen, ger bättre balans, sömn och matsmältning. Det är känt bland utövarna. Men nyare forskning har även påvisat en rad andra positiva medicinska effekter, till exempel sänkt blodtryck. – Goda resultat på bland annat hjärtpatienter har konstaterats. Flera studier har också visat att yoga kan lindra utbrändhet och smärtsymtom, säger Kim Westmoquette. Kärleken förde henne från England till Sverige för tio år sedan. Hon utbildade sig till sjukgymnast och började på Stockholms Sjukhem 2010. Nu har hon licens för den internationella titeln fysioterapeut. Intresset för yoga och meditation har hon haft länge och hon blir alltmer övertygad om yogans betydelse för häls an. I vintras reste hon till Indien för att lära sig mer om yoga och ayurveda, den indiska läkekonsten. Hon utbildar sig nu till yogaterapeut på Mediyogainstitutet i Stockholm. Mediyoga – som medicinsk yoga numera kallas – utövas oftast sittande eller liggande och bygger på yogaformen kundalini, som har fokus på andning och det mentala. – När alla sju så kallade chakran, energipunkter, längs ryggraden berörs, påverkas energin i kroppen, säger Kim Westmoquette. Plötsligt frågar hon om vi kan avbryta intervjun för en tre minuters andningsövning. Jag sluter ögonen och följer hennes lugna instruktioner. – Så här börjar vi våra möten här på primärvårdsrehab numera. Det minskar stressen och frågorna kan avhandlas mer effektivt, förklarar hon. Jobb: Fysioterapeut på Stockholms Sjukhems primärvårdsrehab Uppväxt: I England. Flyttade till Sverige som 22-åring. Intressen: Ayurveda, yoga, meditation och mindfullness. Tränar zumba och träffar vänner. Älskar att resa. Förutom Indien, till exempel Vietnam och Tanzania. I dag finns inom Stockholms Sjukhem, inklusive Brommageriatriken, totalt 15 yogainstruktörer, en på varje avdelning och tre på primärvårds rehab, de flesta är arbetsterapeuter eller sjukgymnaster, några undersköterskor. Nu pågår en utvärdering. Patienter som deltar i yoga får delta i en enkät. – Men vi har redan fått positiv feedback. En av mina patienter med ut brändhetssyndrom har minskat sin stress radikalt och en patient med smärtproblematik mår nu ”som en prins” dygnet efter yogan. TEXT TOVE GYLLENSTIERNA FOTO CHRISTIN PHILIPSON LIVSVIKTIGT NUMMER 2 2015 7 AVSÄNDARE Stockholms Sjukhem Box 12230 102 26 Stockholm Ladda med livskraft Praktiska erfarenheter ska spridas. Kunskapsbank för palliativ vård Stockholm har fått ett palliativt kunskapscentrum. Centret finansieras av landstinget och åtta kommuner i Stockholms län. – Svårt sjuka och döende patienter med till exempel smärta eller oro kan ofta erbjudas effektiv hjälp. Det är den typen av praktisk, kunskapsbaserad erfarenhet vi vill sprida till alla som vårdar människor med palliativa vårdbehov, oavsett ålder, diagnos eller vårdform, säger professor Peter Strang, vetenskaplig ledare för Palliativt kunskapscentrum. FOTOTÄVLING MED TEMA PALLIATIV VÅRD Tidskriften Palliativ vård har utlyst en öppen fototävling. Personliga tolkningar och nya infallsvinklar som kan illustrera palliativ vård och döden efterlyses. Ett urval av fotografierna kommer ställas ut på den 4:e Nationella Konferensen i Palliativ Vård i Malmö mars 2016. Vinnarna av 1-5 pris kommer också att publiceras i tidskriften Palliativ vård. Vill du bidra? Lågupplösta bilder skickas senast den 15 augusti 2015 till palliativfoto2015@gmail.com Trädgårdsprojekt på gång Vid Stockholms Sjukhems vård- och omsorgsboende finns en stor park och en trädgårdsterrass. Parken och terrassen ger boende möjlighet att vistas ute året om. Nu ska trädgården införlivas än mer i vård- och omsorgsboendets sätt att arbeta. – Vi vill utnyttja trädgårdens möjlig heter i det dagliga arbetet. Genom projektet vill vi uppmärksamma alla på nyttan av aktiviteter i trädgård en, både för att upprätthålla fysiska och psykiska funktioner och för att ge rekreation och stimulans oavsett årstid och väder, säger Jarek Raubo, Silviasyster på vård- och omsorgsboendet. KRÖNIKA ALLT DETTA LEVANDE. Så snart vi tar ett steg ut i trädgården pågår det för fullt runtomkring oss: koltrastens sång från högsta trädtoppen – det finns nykläckta ungar i närheten; fjärilarnas fladdrande på jakt efter söta nektar i lavendel och blommande oregano; penséernas övertydliga försök att locka pollinerande insekter med färdriktningspilarna målade i sina små söta ansikten… Dofterna, ljuden, färgerna – det är en nåd för alla sinnen att få vara omgiven av en trädgård. Det finns mängder av vetenskapliga undersökningar som fastslagit det vi redan instinktivt visste: hur bra vi mår i det gröna. Stresshormoner och adrenalin sjunker till hälsosamma nivåer. Axlarna släpps ner, andetagen blir djupa och lugna, när vi sam andas med träd och blommor. Det är en nåd för alla sinnen att få vara i en trädgård. VAD ÄR DET DÅ som gör att livet känns lättare ansikte mot ansikte med en blomma? Kanske är det för att vi delar det mest grundläggande. Vi föds hjälplösa och sårbara, men laddade med livskraft. Vi blommar upp, dricker livet i djupa klunkar, vi mognar, vissnar och vi dör. Så ser livets villkor ut, vare sig man är en ros, en humla, en koltrast eller en människa. För de flesta levande varelser är livet kort och intensivt; kanske bara en enda solig och blommande säsong. Vi människor har fått förmånen att leva längre. Så länge att vi hinner lära oss förstå hur livet går i cykler. Hur det som försvinner lämnar efter sig frön till nytt liv. Minnen, spår; en del tydliga, en del obemärkta, följer med in i framtiden. Som maskrosfröet som just lyftes av en vindpust, och som bara du såg. CHRISTEL KVANT är författare, journalist och fotograf med inriktning på trädgård.
© Copyright 2024