1. No category

Grundläggande matematik i förskolan
Benita Berg
Mattepilotträff
2015-09-30
LPFÖ98/2010
Kapitel 1
Förskolans värdegrund och uppdrag
Kapitel 2
Mål och riktlinjer
Normer och värden
Utveckling och lärande
Barns inflytande
Förskola och hem
Samverkan med förskoleklassen, skolan och
fritidshemmet
Uppföljning, utvärdering och utveckling
Förskolechefens ansvar
”Utveckling och
lärande”
Mål:
• Förskolan ska…
Riktlinjer:
• Förskollärare ska…
•Arbetslaget ska…
Förskollärare ska ansvara för:
att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen:
 ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela
sin förmåga
 upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker
 ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter
och kunskaper
 får stöd och stimulans i sin sociala utveckling
 ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen
 stimuleras och utmanas i sin språk-och kommunikationsutveckling
 stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling
Mål i matematik
sträva efter att varje barn:
 utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande
egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid
och förändring
 utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera
över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar
 utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda
matematiska begrepp och samband mellan begrepp
 utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang
Barns utveckling och lärande i samspel
med omgivningen
Barnet är en integrerad del av verksamheten under sin tid i förskolan.
Lärandet är inte en individuell, isolerad och oberoende aktivitet, utan är
sammankopplat med den omgivande miljön och med andra människor.
Vilka fysiska rum erbjuds?
Vilken kommunikation erbjuds?
”I en målorienterad verksamhet ingår det i
lärarens profession att beakta vilken roll miljön
och de material och människor som ingår i
miljön spelar för barns lärandemöjligheter”
Vilken atmosfär inbjuds de att delta i?
Björklund, Camilla (2013). Vad räknas i förskolan. (Sid 127)
Vilka materiella resurser erbjuds?
Är verksamheten målorienterad?
Skolverket (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan.
Matematikutvecklande miljöer
”Förskolan ska erbjuda en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar
till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden.
Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande.” (Skolverket, 2010).
 Vilka miljöer och material väcker lust att undersöka matematiska
begrepp där barns lek och skapande främjas?
 Ett utforskande arbetssätt
◦ använda sina sinnen, iaktta, lukta, känna och uppleva.
◦ använda flera uttrycksformer, ex. bild, musik, dans och rörelse
sortera och
klassificera
utveckla
rumsuppfattning
Jämföra och
mäta
Miljö
Matematik
Material
Upptäcka tal
och antal
Upptäcka och
skapa mönster
Språket
Materialens möjligheter och
begränsningar
 Se hur man kan använda materialen i ett pedagogiskt syfte.
 Sortera/ storleksordna
◦ Knappar
◦ Familjära djur
◦ Klossar
Vilka material finns i inne- och utemiljön på din förskola som erbjuder
möjligheter att utveckla barnens lärande i matematik?
Matematik finns överallt och ingenstans
 Synliggöra matematiken som finns överallt
 Förskolans roll för barns livslånga lärande
Ge barnen en stabil grund att stå på
Vad som sker i förskolan har betydelse för barns fortsatta möjligheter att utveckla sina kompetenser
 Pedagogens roll
inspiratör, debattör och organisatör
ha goda ämneskunskaper och ett didaktiskt kunnande
 Samordna perspektiv
 Först uttrycker barnet sina erfarenheter, därefter introduceras grundläggande begrepp och
ämnesperspektiv
Problemlösning
Utgå från vardagliga situationer för att synliggöra matematiken (ta en
bild).
Fem barn ska åka pulka men det finns endast två pulkor, hur ska de
lösa det?
Prata om bilden, dokumentera sina svar och sedan lösa problemet i
verkligheten, med riktiga barn och pulkor.
Strategier för att skapa förutsättningar för lärande
 Målinriktat lärande
 Matematik och språk
 Leka och matematiklärande
Målinriktat lärande
Lärandeobjektet
Sätta ramarna för en aktivitet.
Vad vill du fokusera på?
Hur introduceras aktiviteten?
Relatera avslutningen till aktivitetens innehåll och mål
Matematik och språket
 Matematik + språk= sant
 Från ett lokalt till ett expansivt språk
 Ställa utmanande frågor
 Stötta och/eller utmana lärprocessen utifrån de tankar och föreställningar
som barn har
 Begrepp
 Använda matematik som ett verktyg för att barnen ska förstå och beskriva sin omvärld.
Vilken sång ska vi sjunga idag?
Imse vimse spindel
Blinka lilla stjärna
I ett hus i skogens slut
Nyss så träffade jag en krokodil
Huvud axlar knä och tå
Bä bä vita lamm
Mattesagor
 Hur kan man göra matematiken synlig i sagor?
 Stärka språket och matematiska begrepp
 Prata om olika geometriska former, färger och antal.
Matematik i skönlitteratur
Nasse hittar en stol
Guldlock och de tre björnarna
Alfons Åberg
Petter och hans fyra getter
Bockarna Bruse
Leka och matematiklärande
 Matematisk lek
 I leken utvecklar barn rumsuppfattning och språk
 Regellekar
 Inte nudda golv, hoppa hage
 Skapande lek
 Bygglek
 Former
 Spel
 Memory /Lotto /Fia
 Ipad/dator
Rumsuppfattning
Att ha en god rumsuppfattning:
 kan orientera sig
 förstå och utbyta information om var i rummet barnet självt eller ett föremål befinner sig.
För att få en grundläggande rumsuppfattning behöver barnen kunna:
känna igen och återskapa former och symmetrier hos geometriska objekt.
Förutsättningar för mätning och en förståelse för form, mönster och rum.
 Lägesord (på, i, under) och riktningsorden (framåt, bakåt)
 Kartor, scheman, diagram
Klassificering/sortering
Se likheter och skillnader:
visa på kontraster, göra jämförelser
färg, form och mönster
Jämförelseord
Ex. större än, mindre än, längre än, kortare än…
”I arbetet med att utmana barns upptäckter av form har lärarna i småbarnsgrupperna
många gånger fokuserat på en form i taget. Men för att barnen ska erfara och skapa
en förståelse för formen måste den också jämföras med andra former så att de
specifika egenskaperna blir synliga” (Doverborg et al. 2010 s. 121).
Sortera
MÅNS
JULIA
BENITA
JONATHAN
MOA
VIKTOR
J
O
N
A
T
H
B
E
N
I
T
A
M
Å
N
S
V
I
K
T
O
R
J
U
L
I
A
M
O
A
A
N
Stapeldiagram
JONATHAN
MÅNS
VIKTOR
MOA
JULIA
BENITA
Räkna –numerisk förmåga
utvecklar sin förståelse för... grundläggande egenskaper hos mängder, antal,
ordning och talbegrepp... (Skolverket, 2010, s. 10)
 Hur många?
 att systematiskt urskilja, jämföra, ordna och utforska mängder av
föremål
 upptäcka tal med konkret material, bilder, diagram
Subitizing
(Gelman, Gallistel & Cordes 2005)
 Medfödd förmåga att ”i en blink” uppfatta antal upp till tre, fyra
föremål
 Förmågan att ”se” tal som delar och helheter
Barnet lär sig helheten före delarna
Barnets färdighet utvecklas till att se ”talgestalter”, en sexa på tärningen etc.
De fem principerna – utveckling av aritmetiska förmågor
(Gelman & Gallistel 1978)
Ett till ett –principen
Jämföra antal, ex att bilda par och se om det är lika mycket, stapeldiagram
Principen om räkneordens ordning
Räkneorden som bildar en ramsa och den förändras inte, ex hoppa hage, göra skutt på tallinjen
Antalsprincipen
Räkneorden beskriver ett avgränsat antal objekt, en exakt mängd.
Abstraktionsprincipen
Möjlighet att räkna vad som helst
Principen om godtycklig ordning
Det spelar inte någon roll från vilket objekt man börjar räkna
Mental talrad
 Att kunna se talen för sitt inre öga, 1,2,3,4,5
 Den mentala talraden växer fram ur ramsräkning
 Goda kunskaper om siffrorna gör det möjligt att skapa en mental
talrad
Talradsteorin
Första stadiet: förskolan
 Handlar om grundläggande färdigheter i sifferkunskap och att räkna fram- och
baklänges.
 Förskolläraren tar till vara och stimulerar barnens intresse för siffror och räkning när
de leker, spelar spel eller deltar i andra aktiviteter.
Talradsteorin
Andra stadiet: förskolan –förskoleklass-årskurs 1-2
Riktas barnens uppmärksamhet mot talen som siffror i talraden.
 Stimulera barnen att upptäcka och använda strukturer i talserien,
t.ex dubblor, udda och jämna tal samt hopp på två-, fem- och tiotalen.
 Dela upp alla tal mindre än 10 i termer och att lära sig tiokamraterna.
Talradsteorin
Tredje stadiet och fjärde stadiet:
Erbjuda barnen möjlighet att bekanta sig med hoppmetoden för att lösa enkla
uppgifter i addition och subtraktion.
Här inleds övergången från att lösa uppgifter med huvudräkning till att
använda skriftliga räknemetoder
Befästa hoppmetoden och att upptäcka hur den används när man räknar i den
vertikala uppställningen.
Stora skillnader i färdighetsutveckling i förskoleåldern och skolåldern.
Ramsräkna
En förutsättning för att kunna placera siffrorna i rätt ordning
UTFORSKA
 Att ramsräkna börjar barn lära sig väldigt tidigt (2-5 år).
 För barn i åldern 4–5 år handlar talraden inte om något mekaniskt utan för
dem är det ganska spännande och viktigt att utforska ramsan och att kunna
räkna långt.
UPPMUNTRA
 Det inte handlar om att träna eller drilla barnen, utan att uppmärksamma och
visa intresse när de själva experimenterar med räkneramsan.
Talradsteorin
 Känna igen siffrorna 0-9
 Kunna antals innebörden 0-9
 Kunna skriva 0-9
 kunna räkna till 40
 Baklänges från större tal än 10
 Lösa dubbleuppgifter utan att räkna på fingrarna
LEKAR OCH AKTIVITETER
 Spontana aktiviteter (hoppa hage, hopprep)
 Sånger och sagor (en elefant balanserade
 Ramsräkningslekar (kurragömma, raketen)
 Vardagliga aktiviteter (duka, räkna barnen under samlingen).
 Sifferkännedom (tärningsspel med spelplan, Fia)
Talraden
Låt barnen gå på sifferkort på golvet, räkna högt. Lägga korten där man går in
och ut från rummet. Räkna både uppåt och nedåt på talraden.
Talraden
Räkna alla barn som är närvarande och markera med ett streck. Fotografier på
barnen som sätts upp på tavlan. När de är säkra på att uttrycka antalet streck,
skriva med siffror.
Pärlband
Tillverka egna pärlband, 10-band, 20-band - 2 färger börja med 5-grupper.
6 (5 blå och 1 röd) -talens helhet och delar
9 ( 5 blå och 4 röda) en mindre än 10
Övar på en till en principen
Konkretisera uppåt- och nedåt räkning, först till 10 sedan till 20.
Vilket tal kommer före/efter?
2-hopp, 5-hopp
Lösa problem
3 barn ska dela på 10 bullar. Hur många får de var?
Litteratur
Diskussionsfrågor
Vilka miljöer och material väcker lust att undersöka matematiska
begrepp där barns lek och skapande främjas?
Vilka material finns i inne- och utemiljön på din förskola som
erbjuder möjligheter att utveckla barnens lärande i matematik?
Fundera på hur ni kan utnyttja den matematik som barnen möter
inne, ute på gården, i matsalen, i kapprummet, i skogen, lekhallen
osv.
Hur kan man lyfta matematiken i barnens byggen?
Ge förslag på aktiviteter som utvecklar barnens mentala talrad.