1. No category

BILAGA PS 2015-08-26, § 116
2015-08-24
Produktionsavdelningen
Tord Jansson
E-post tord.jansson@lul.se
Dnr PS2015-0001
Produktionsstyrelsen
Akademiska sjukhuset åtgärdsprogram för 2015
Förslag till beslut
Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna.
Ärendet
Akademiska sjukhuset redovisade i månadsrapporten för mars ett tufft ekonomiskt läge
för 2015. Rapporten visade att det krävs effektiviseringar på minst 200 miljoner kronor
för att sjukhuset ska klara en budget i balans 2015. Vid produktionsstyrelsens
sammanträde 2015-04-28 presenterade sjukhusdirektören planerade åtgärder för att
uppnå dessa effektiviseringar. I samband med aprilmötet uppdrog styrelsen till
sjukhusdirektören att återkommande under året skriftligen återrapportera de åtgärder
som sjukhusdirektören kommer att vidta. Enligt beslutet ska återrapporteringen till
styrelsen innehålla resultat i förhållande till tidsplan. I händelse av att tidsplanen
förskjuts ska det prognosticerade resultatet justeras och de föreslagna åtgärderna
biläggas protokollet.
Akademiska sjukhuset har inkommit med en beskrivning av åtgärdsprogrammet för
perioden januari-juli, som i sin helhet redovisas i bilaga till ärendet.
Sammanfattningsvis visar programmet att Akademiska sjukhuset fortsatt har ett tufft
ekonomiskt läge 2015 och det krävs resultatförbättringar på cirka 200 miljoner kronor
för att klara en ekonomi i balans. Prognosen för helåret 2015 är minus 100 miljoner
kronor på grund av att sjukhuset inte bedöms nå åtgärderna i budgeten för riks- och
regionintäkterna. Flera viktiga produktionsenheter med stor andel riks- och regionvård
har fortsatta kapacitetsproblem framförallt gällande specialistsjuksköterskor med
stängda vårdplatser och inte fullt utnyttjade operationssalar som följd, vilket försvårar
möjligheten att öka intäkterna enligt åtgärdsplanen. Åtgärderna på kostnadssidan går
enligt plan och prognosen på helår är att de kommer att uppfyllas.
Respektive division har tagit fram ett åtgärdsprogram som inarbetats i budgeten 2015.
Divisionernas åtgärder räcker inte till för en ekonomi i balans varför sjukhuset har
intensifierat åtgärdsarbetet och en rad nya sjukhusövergripande åtgärder har tagits fram.
Totalt har sjukhuset definierat ett åtgärdsprogram på 195 miljoner kronor. Eftersom
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
2 (2)
sjukhusledningen sett att de åtgärdsprogram som finns behöver utökas ytterligare, så har
olika ”task force” grupper tillsatts för att analysera och stödja åtgärdsarbetet.
Bilagor
Akademiska sjukhuset åtgärdsprogram för 2015
Kopia till:
Landstingsstyrelsen
T f sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset
Gustaf af Ugglas, Ekonomidirektören
AKADEMISKA SJUKHUSETS ÅTGÄRDSPROGRAM 2015
Åtgärder sammanställning
Åtgärder sammanställning period jan-juli 2015
Öka riks- och regionintäkter
Effekt
Planerad
Prognos
hittills
effekt 2015 effekt 2015
2015 (tom
(mnkr)
(mnkr)
juli)
103,7
63,1
25,1
Öka övriga intäkter
26,6
19,6
5,6
Minska personalkostnader
51,0
32,2
8,9
Minska övriga kostnader
16,0
13,2
4,5
197,3
128,1
44,1
Summa
Åtgärder riks- och regionintäkter
Åtgärd
Effekt
Planerad Prognos
hittills Status
effekt 2015 effekt 2015
2015 (tom effekt
(mnkr)
(mnkr)
juli)
Ansvarig
Öppnandet av operationsavdelning på SHS,
operationssamarbete med Enköping och fler öppna
vårdplatser jämfört 2014
45,0
21,9
10,1
Göran Angergård
Ombyggnation av dagvården på VO barnkirurgi
9,0
9,0
5,0
Christophe Pedroletti
BIVA 3 platser öppna (2 platser år 2014)
8,0
1,0
0,0
Johann Valtysson
Projekt för förbättrad registrering av prislistan
25,0
15,0
5,0
Jan-Erik Sundquist
Ökat antal njurtransplantationer- samarbete
thoraxoperation under hösten
8,0
8,0
0,0
Claes Juhlin
Ökade intäkter kardiologi
5,7
4,2
2,0
Johan Lugnegård
Ökade intäkter psykiatrin
3,0
4,0
3,0
Åsa Hagberg
103,7
63,1
25,1
Summa
Effekthemtagning
Planering
genomförande
j f ma mj j a s o n d
Status
aktivitet
Åtgärder övriga intäkter
Åtgärd
Effekt
Planerad
Prognos
hittills Status
effekt 2015 effekt 2015
2015 (tom effekt
(mnkr)
(mnkr)
juli)
Ansvarig
Luftburen intensivvård ökade intäkter för flyget
4,0
4,0
2,0
Johann Valtysson
Ambulansintäkter från Stockholm
2,0
0,0
0,0
Per Andersson
Akademiska laboratoriet ökade intäkter från regionen
15,0
10,0
0,0
Maria Engedahl
Övriga intäkter (priomedel) psykiatrin
3,6
3,6
3,6
Åsa Hagberg
BFC ökade PET-intäkter
2,0
2,0
0,0
Adel Shalabi
26,6
19,6
5,6
Summa
Effekthemtagning
Planering
genomförande
j f ma mj j a s o n d
Status
aktivitet
Åtgärder personalkostnader
Åtgärd
Pågående översyn av akutflöde och
vårdplatser med effekt redan i höst
Minska antalet nattlag på operation
Personalkostnadsåtgärder inom psykiatrin
Effekt
Planerad
Prognos
hittills Status
effekt 2015 effekt 2015
2015 (tom effekt
(mnkr)
(mnkr)
juli)
Ansvarig
6,0
6,0
0,0
Mikael Köhler
2,0
20,0
2,0
9,2
0,0
2,6
Göran Angergård
Produktionsplanering och förbättrat
resursutnyttjande personal*
23,0
15,0
6,3
Summa
51,0
32,2
8,9
*svårt att mäta effekten av detta arbete då många faktorer påverkar utfallet
Åsa Hagberg
Marianne van
Rooijen/respektiv
e VC
Effekthemtagning
Planering
genomförande
j f ma mj j a s o n d
Status
aktivitet
Åtgärder övriga kostnader
Åtgärd
Effekt
Planerad
Prognos
hittills Status
effekt 2015 effekt 2015
2015 (tom effekt
(mnkr)
(mnkr)
juli)
Minskning medicinska material
(upphandlingar inom bl a ortopedi)
7,0
5,0
1,0
Minskad köpt vård (framförallt pga
vårdgaranti)
7,0
6,2
3,5
Minskad användning av extern röntgen
2,0
2,0
0,0
16,0
13,2
4,5
Summa
Ansvarig
Marianne van
Rooijen/respektive
VC
Marianne van
Rooijen/respektive
VC
Marianne van
Rooijen/respektive
VC
Effekthemtagning
Planering
genomförande
j f ma mj j a s o n d
Status
aktivitet
2015-08-06
Dnr PV 2015-0010
Produktionsstyrelsen
Lägesrapport till produktionsstyrelsen gällande vårdgarantin
inom Primärvården
Primärvården önskar lämna följande rapport gällande vårdgarantin med stöd i den
ordinarie månadsmätningen i juli.

Telefontillgängligheten uppvisar ett genomsnitt om 93 procent. Variationen för
Primärvårdens vårdcentraler är 82 - 100 procent. Svartbäcken, Skutskär, Gottsunda,
Samariterhemmet och Årsta vårdcentraler redovisar mätvärden under regelböckernas
målnivå om 90 procent.

Tillgängligheten för nybesök hos läkare inom sju dagar uppvisar ett genomsnitt på 92
procent. Variationen för Primärvårdens vårdcentraler är 72 – 100 procent. Sex av
tjugo vårdcentraler redovisar mätvärden som ligger under regelböckernas målnivå
om 90 procent. Detaljerade uppgifter per vårdcentral framgår av bilaga.
Bo Strömquist
Chefscontroller
Tillgänglighetsmätning juli 2015 (%)
Vårdcentral
Alunda vårdcentral
Enköpings husläkarcentrum
Eriksbergs vårdcentral
Flogsta vårdcentral
Fålhagens vårdcentral
Gimo vårdcentral
Gottsunda vårdcentral
Heby vårdcentral
Knivsta vårdcentral
Knutby vårdcentral
Kungsgärdets vårdcentral
Samariterhemmets vårdcentral
Skutskärs vårdcentral
Storvreta vårdcentral
Svartbäckens vårdcentral
Tierps vårdcentral
Årsta vårdcentral
Örsundsbro vårdcentral
Östervåla vårdcentral
Östhammars vårdcentral
Genomsnitt för offentliga vårdcentraler
Målvärde enligt målrelaterad ersättning
ersättning i regelböcker för vårdcentral
Telefon
Nybesök <= 7 dgr
95%
94%
99%
100%
92%
95%
96%
95%
100%
97%
100%
97%
86%
72%
97%
96%
96%
94%
98%
87%
100%
95%
86%
90%
87%
97%
95%
92%
85%
82%
95%
85%
82%
94%
95%
86%
98%
77%
100%
98%
93%
92%
90%
90%
2015-08-17
Statusrapport vårdgaranti och kömiljard – Lasarettet i Enköping
Vårdgarantin
Lasarettet i Enköping klarar inte vårdgarantimålet 100 procent varken gällande nybesök
eller operation/behandling i juli. Utfallet för nybesök ligger på ca 90 procent och
operation/behandling ligger på ca 95 procent.
Totalt antal väntande till nybesök i juli är preliminärt 1733 patienter där 235 patienter
väntat mer än 90 dagar varav 8 patienter väntat mer än 180 dagar. Av de 235 patienter
som väntat mer än 90 dagar är 62 patientvald väntan. Antal väntande har ökat under de
två sommarmånaderna med 306 patienter jämfört med maj månad och med 279
patienter sedan motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen förbättrades stadigt
under föregående år men minskade något i december till en nivå som stabiliserades runt
90 procent. En återhämtning skedde under årets tre första månader och måluppfyllelsen
under våren har legat runt 97 procent. Samtliga specialitetområden ligger över 90
procent förutom hud och ortopedi som uppnår måluppfyllnad på 81 respektive 86
procent. Antal väntande inom ortopedi är i juli 740 patienter.
Kösituationen inom ortopedin ligger för juli under målet och orsaken till det är sommar
och semesterperioden. Mottagningen fortsätter översynen av flödet för patienten från
remiss till besök och eventuell behandling samt uppföljande besök vad gäller alla
specialiteter.
Medicinmottagningen, verksamhetsområde kardiologi, ligger i fas avseende nybesök
och når enligt prognos målet 100 % resterande del av året. Detta genom ett fortsatt
aktivt arbete med produktions- och resursplanering, innefattande en logistikbaserad
schemaläggning för specialistläkare parallellt med användandet av produktionsverktyget
ProVer. Det lagstadgade målet 100 % uppnås även för övriga verksamhetsområden
inom medicinmottagningen.
Hudmottagningens måluppfyllnad gällande vårdgarantin har försämrats jämfört mot
tidigare mätning. Förklaringen till försämringen är att mottagningen varit stängd under
5 veckor. Eftersom konsultläkardagarna är begränsade till två dagar per vecka är det
svårt att göra extraordinära satsningar. Kontakt med Vårdgarantienheten har inneburit
att 57 patienter har eller kommer att erbjudas vård på annat håll och remisser som ej har
förtur styrs över till Akademiska Sjukhuset. Trots dessa åtgärder har remissinflödet ökat
så mycket de sista veckorna att den redan långa kön har vuxit. Det kan konstateras att
remissinflödet inte harmonierar med läkarresurserna. Vid planering för hösten visar det
sig att vi har bra bemanning från och med vecka 33 och framåt.
Ögonmottagningens andel patienter som väntat < 90 dagar är 94 procent vilket är en
acceptabel måluppfyllelse med hänvisning till att mottagningen har varit stängd under
fyra veckor under denna mätningsperiod. Förra årets konsultläkarbrist som uppstod pga
Kungsgatan 67-73 | Box 908 │ tfn vx 0171-41 80 00 │ fax 0171-216 05
www.lul.se/lasarettetenkoping
|
org nr 232100-0024
2 (7)
sjukdom har nu ersatts med ögonläkare från bemanningsföretag på 60 procent, vilket
motsvarar uppdraget som Akademiska sjukhuset har att bemanna med ögonläkare. Det
innebär att andelen väntande succesivt prognostiseras att minska. I dagsläget har vi i
stort sett ingen väntetid.
Antal väntande till operation/behandling är i juli 792 patienter och av dessa hade 70
patienter väntat längre än 90 dagar varav 36 är patientvald väntan. Samtliga
specialitetsområden ligger över 90 procent.
Se utfall för 2015 i bifogade grafer.
Kömiljarden
Nybesök
Lasarettet i Enköping når inte målet för kömiljarden i juli. Grundkravet når 68 procent
vilket är 9 procentenheter lägre jämfört med föregående månad. Prestationskravet når
67,7 procent vilket ca 3 procentenheter lägre än juni månad då både grundkravet och
prestationsmålet uppnåddes. Av 1733 totalt väntande patienterna var det 1171 som
väntat mindre än 60 dagar och av de 541 utförda besöken hade 366 patienter väntat
mindre än 60 dagar. Samtliga områden når grundkravet förutom kirurgi, ortopedi och
hudmottagningen som i juli uppnår 63, 63 respektive 52 procent i måluppfyllnad.
Prestationskravet nås inte inom specialitetområdena kirurgi, ortopedi, hud och
kardiologi. 42,7 procent av alla väntande i juli utgörs av ortopedpatienter där antal
väntande mindre än 60 dagar uppnår 63 procent och antal utförda besök inom 60 dagar
uppnår 46 procent.
Prestationskravet för Kirurgmottagningen vad gäller ortopedin och kirurgi har sjunkit
något jämfört med föregående månad och orsaken är sommaren och semestertiden.
Rekrytering pågår och vi har förstärkt både kirurgi- och ortopedresursen till hösten
vilket kommer att inverka positivt på tillgängligheten
Gynekologimottagningen når både grund- och prestationskravet och prognosen är att
mottagningen ska klara tillgänglighetsmålet under hela 2015.
För medicinmottagningen, samtliga verksamhetsområden, är andelen patienter som
väntat < 60 dagar 79 procent eller 26 stycken av totalt 33 väntande patienter varav 22
väntande är kardiologiska patienter som uppnår 73 procents måluppfyllnad. Inför
sommaren var farhågan att väntetiderna skulle kunna bli längre, upp till 3 månader, men
resultatet blev bättre än förväntat. Prognosen för hösten är att patienterna kommer att
kallas inom 2 månader.
Hudmottagningen, där andelen patienter som väntat < 60 dagar är 52 procent vilket är
en försämring jämfört med föregående period vilket delvis kan förklaras av
sommareffekten då mottagningen varit stängd under fem veckor. Prognosen bedöms
som osäker för framtiden, utifrån hur vi tillsammans med Akademiska sjukhuset lyckas
lösa läkarbemanningen. En lösning kan vara att Akademiska Sjukhuset tar över de
remisser som ej klassas som förtur.
3 (7)
Ögonmottagningen, där andelen patienter som väntat < 60 dagar är 85 procent av totalt
52 väntande patienter, vilket är en förbättring jämfört med föregående period.
Ytterligare förbättringar prognostiseras, som innebär att tillgänglighetsmålet fortsätter
uppnås under året.
Se utfall 2015 i bifogad graf.
Behandling/operation
Lasarettet i Enköping klarar målet beträffande antal väntande mindre än 60 dagar till
operation/behandling i juli men prestationsmålet nås inte.
80 operationer/ behandlingar genomfördes i juli och av dessa hade 50 patienter väntat
mindre än 60 dagar, 62,5 procent. Den samlade väntelistan utgörs nu av 792 patienter
varav 564 patienter väntat i mindre än 60 dagar, 71 procent.
Samtliga områden klarar både grundkravet och prestationskravet förutom urologi och
kardiologi som varken uppnår prestationsmålet eller grundkravet. Specialitetområdet
kardiologi har ett ytterst begränsat underlag.
Operationsavdelningen har under 4 veckor i sommar varit stängd för ombyggnation och
det har inverkat på möjlighet till måluppfyllelse.
Se utfall 2015 i bifogad graf
Thomas Ericson
Sjukhuschef
Utfall vårdgaranti 2015
5 (7)
6 (7)
Utfall kömiljard 2015
7 (7)
2015
VÅRDGARANTI - diagnoser som ingår i VIVrapportering
Vårdgarannybesök
nybesök
nybesök
nybesök
nybesök
nybesök
nybesök
nybesök
operation
Vårdgaranoperation
operation
operation
operation
operation
operation
operation
operation
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
Utfall andel väntande <90 dagar (%)
Antal väntande total VIV
Antal väntande > 90 dagar
Antal väntande >180 dagar
Antal utförda total
Utfall andel väntande <60 dagar
Utfall andel utförda <60 dagar
Antal väntande > 60 dagar
Antal utförda total <60 dagar
84%
1589
255
9
673
62%
54%
598
364
87%
1459
195
14
920
73%
50%
399
459
94%
1317
77
14
987
84%
63%
205
619
95%
1321
66
6
819
84%
67%
210
551
96%
1427
59
6
784
80%
66%
280
521
94%
1577
89
5
819
77%
70%
355
577
86%
1733
235
8
541
68%
68%
562
366
Totalt antal väntande
Utfall andel väntande <90 dagar
Antal väntande total VIV
Antal väntande > 90 dagar
Antal väntande >180 dagar
Antal utförda total
Utfall andel väntande <60 dagar
Utfall andel utförda <60 dagar
Antal väntande <60 dagar
Antal utförda total <60 dagar
87%
778
102
25
314
71%
61%
549
190
87%
640
84
26
427
74%
55%
474
235
94%
654
37
3
470
84%
73%
548
341
95%
597
27
5
423
87%
74%
517
311
96%
629
24
5
362
87%
69%
550
251
94%
644
36
3
320
84%
84%
539
269
91%
791
70
4
80
71%
63%
564
50
aug
sep
okt
nov
dec
Sammanställning av Tillgänglighet juni 2015
Primärvård
Tillgänglighet inom primärvård mäts utifrån inkommande samtal till telefonväxel för
rådgivning och tidsbokning och benämn ofta som kontakt dag 0 (noll). Samtal beräknas
utifrån telefonisystem. Tid till läkare mäts utifrån bokade nybesök till läkare inom 7 dagar.
Tid till läkare beräknas på registreringar i tidboken i Cosmic journalsystem.
Telefontillgänglighet
Mottagna samtal
april
maj
juni
Telefontillgänglighet Offentlig primärvård
91%
92%
93%
Lägsta offentlig
79%
68%
77%
Privat primärvård
87%
90%
87%
Lägsta privat
57%
67%
55%
Mål 100 % - uppfylls ej
Tid till läkare inom 7 dagar
Första besök
Läkare inom 7 dagar
april
Offentlig primärvård
Lägsta offentlig
Privat primärvård
Lägsta privat
maj
88%
70%
86%
63%
juni
88%
64%
85%
72%
92%
72%
84%
64%
Mål 100 % - uppfylls ej
Primärvården har en överlag god tillgänglighet. Förbättringar behövs för vissa
verksamheter för att möta behovet av kontakt med en vårdcentral för rådgivning
eller tidsbokning till nybesök läkare. Vissa verksamheter (vårdcentraler) har mer
svårigheter att tillgodose dessa behov än andra.
Uppföljning saknas för hur förvaltningar och vårdcentraler fört in nya arbetssätt som
ökar möjligheten få rådgivning samma dag eller ett besök till en läkare.
Förslag till utveckling: Handlingsplan och återrapportering av åtgärder från de
Förvaltningar/vårdcentraler med måluppfyllelse under 85 %.
Utveckla rapporter för att följa flera yrkeskategorier eller besökstyper i datasystemet.
Vårdgaranti till specialiserad vård (Akademiska och Enköping)
Vårdgaranti för besök mäts på andel väntande patienter inom 90 dagar från inkommen
vårdbegäran (t.ex. remiss). Vårdgaranti för operation mäts på andel väntande inom 90 dagar
från tid för beslut om behandling till påbörjad åtgärd (t.ex. en operation). Vårdgarantin
exkluderar medicinskt orsakad väntan (MOV).
Vårdgaranti Besök inom 90 dagar
Landstinget Uppsala län
Mätperiod
April 2015
Maj 2015
81 %
79 %
77 %
Akademiska sjukhuset
77%
75%
72%
Lasarettet Enköping
97%
97%
96%
LUL
Jämförelse
Mätperiod
Juni 2015
Juni
2014
90 %
LUL
Juni
2013
83 %
Antal väntande (exklusive medicinskt orsakad väntan)
Mätperiod
April 2015
LUL
Maj 2015
Juni 2015
11 458
11 854
12 244
Akademiska sjukhuset
9 248
9 538
9 685
Lasarettet Enköping
1 291
1 428
1 646
Jämförelse
Mätperiod
LUL
Juni
2014
10 078
Juni
2013
10 085
I år har det totala antalet personer som väntar på besök ökat med 18 % jämfört med 2013.
Fler patienter har även valt att vänta längre än 90 dagar på besök denna månad. Akademiska
har en måluppfyllelse på 72% men de har också den största antalet människor som väntar på
besök.
Väntande på Besök mer än 90 dagar exklusive Patientvald väntan och Medicinskt orsakad
väntan
2 648
(Antal genomförda besök per månad medeltal 5 500 nybesök)
Tidigare kömiljarden besök
Tidigare målnivå andel väntande och genomförda inom 70 %
Besök
Andel VÄNTANDE högst
60 dgr
Faktiskt GENOMFÖRDA inom
60 dgr
April 2015
62%
67%
Maj 2015
59%
66%
Juni 2015
58%
67%
Mål Vårdgaranti besök 100% inom 90 dagar – uppfylls ej
Vårdgaranti Operation/behandling inom 90 dagar
Mätperiod
April 2015
Maj 2015
Juni 2015
LUL
88 %
86 %
84 %
Akademiska sjukhuset
85 %
84 %
81 %
Lasarettet Enköping
98 %
Jämförelse
99 %
98 %
Mätperiod
Juni
2014
88 %
LUL
Juni
2013
79 %
Antal väntande på operation (exklusive medicinskt orsakad väntan)
Mätperiod
LUL
Akademiska
sjukhuset
Lasarettet Enköping
April 2015
Maj 2015 Juni 2015
3 853
3 906
4 299
3 097
3 149
3 493
597
629
640
Jämförelse
Mätperiod
Juni
2014
3 643
LUL
Juni
2013
3 898
Väntande Operation mer än 90 dagar exklusive Patientvald väntan och Medicinskt orsakad
väntan
660
(Antal genomförda operationer per månad medeltal 1 500 operationer)
Tidigare kömiljarden operation
Tidigare målnivå andel väntande och genomförda inom 70 %
operation
Andel VÄNTANDE högst
60 dgr
Faktiskt GENOMFÖRDA inom
60 dgr
April 2015
72 %
73 %
Maj 2015
70 %
70 %
Juni 2015
66 %
79 %
Mål Vårdgaranti 100 % inom 90 dagar – uppfylls ej
Fler personer väntade i juni på en operation jämfört med juni 2013. Av LUL totala
4 299 väntar 3 493 personer på operation vid Akademiska sjukhuset.
Dessa mätningar är nedslag i kösystemet, en ögonblicksbild. Det säger inget om hur
lång tid personer får vänta mellan sina besök, operationer och återbesök. Denna
rapport belyser endast patientsituationen. Slutsatser av dessa resultat ska tas med
försiktighet då den innehåller diagnoser och åtgärder endast utifrån vad som
rapporteras till den nationella databasen.
Akademiska startar uppföljning och stödinsatser mot vissa mottagningar under
september 2015.
Förslag att ta in information från förvaltningar om hur de planerar för att minska
antalet väntande efter 90 dagar för både nybesök och operation.
Återbesök inom specialiserad vård
Totalt antal planerade återbesök
LUL Antal väntande 50 962 personer
Andel väntande inom tid för medicinskt måldatum 77%
Totalt antal planerade återbesök
LUL Antal genomförda 16 626
Andel genomförda återbesök inom medicinskt måldatum 65,73%
I juni väntade 50 962 personer på ett återbesök. Antalet genomförda återbesök uppgick till
16 626, varav 65,73% genomfördes inom medicinskt måldatum.
Mål Ej målsatt, saknar nationella mål. Mätningar rapporteras til nationella databasen
månadsvis.
Resultat på Vårdgarantienheten
Inkommande samtal: juni 557 (2015 3 207) (2014 5 163)
Slussade på inom 60 dagar juni 81 personer, totalt 2015 505 personer
(totalt slussade 2014 585, 2013 766) (jan-juni 2013 238) (jan-juni 2014 483)
Åberopad Vårdgaranti juni 41 personer, totalt 2015 316 personer
(totalt åberopade 2014 351, 2013 629)
Vårdgarantienheten rapporterar fler inkommande samtal till verksamheten. De har
en ökad proaktiv verksamhet med att slussa patienter till annan vårdgivare. Fler
åberopar vårdgarantin.
Tillgänglighet och samordnat patientcentrerad vård
En ny överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL. Den ersätter
”kömiljarden” och tittar på behov i landstinget.
För att få medel ska
•
•
•
en handlingsplan lämnas in till Socialdepartementet i september 2015.
Fortsatt rapportering till väntetidsdatabasen varje månad
Resultatrapport av handlingsplanen lämnas i januari 2016
Ansvarig samordnare: Marianne Pira
Tillgänglighet inom Cancervården
Införandet av Standardiserade vårdförlopp pågår. Arbetet drivs genom Cancerrådet.
Utveckling pågår av att kunna mäta ledtider inom cancervården. Ledtidsarbetet drivs av
väntetidssamordnare och EPJ tillsammans med respektive vårdförloppsansvarig.
Ansvarig samordnare Björn Ekmehag
Ansvarig för ledtidsinförandet: Marianne Pira
Produktionsdirektörens rapport
Augusti 2015
Landstingets ledningskontor
Agenda
 Konklusion – produktion, tillgänglighet och ekonomi
 Sommarsituationen vid styrelsens förvaltningar
 Prislistprojektet AS
 Självkostnad
 DRG
 Effektiviseringskrav 2016 – ff på styrelsens förvaltningar
Landstingets ledningskontor
Konklusion – produktion, tillgänglighet
och ekonomi
 .
Landstingets ledningskontor
Sommarsituationen vid styrelsens
förvaltningar
 Akademiska sjukhuset

I huvudsak har all planerad vård legat nere under sommaren. Operationer har varit av akut karaktär eller
inte kunnat vänta som t ex canceroperationer.

Färre vårdplatser har varit öppna i år jämfört med föregående år. Målet var att flera vårdplatser skulle vara
öppna men detta misslyckades på grund av svårigheter att bemanna. Trots det har sommaren inte varit
sämre än tidigare år ( kanske till och med marginellt bättre än föregående år ). Vissa avdelningar och
verksamhetsområden har haft det rejält tungt medan andra har haft det acceptabelt.

Samarbetet och med kommunerna har fungerat mycket bra över sommaren.
 Lasarettet i Enköping

Kirurgiskt centrum har i stort sett följt planen för produktion, byggnation och bemanning under sommaren.
En hög andel återbesök i förhållande till nybesök har skett under sommaren vilket skapat en obalans i
antal patienter till operation i höst. För att komma till rätta med detta har extra resurser för nybesök nu
satts in på mottagningen.
Landstingets ledningskontor
Sommarsituationen vid styrelsens
förvaltningar

Inom medicinskt centrum har sommaren varit stabil. Akutmottagningens flöden har fungerat bra vilket
även gjort det möjligt att ta emot patienter från Akademiska sjukhuset.

Bemanningen har fungerat bra även om en del korttidsfrånvaro har lett till övertid och kostnad för
sommarersättning.
 Primärvården

Hårt tryck på mottagningarna. Huvudsakligen full produktion hela sommaren. Inga stängningar
förekommer.

Bemanningsproblem som störst i Östhammar och Årsta vad gäller allmänläkare. Detta har lösts med att
kommendera läkare från andra vårdcentraler.
Landstingets ledningskontor
Sommarsituationen vid styrelsens
förvaltningar
 Hälsa och habilitering

Närvårdsavdelningen (NÄVA) – under våren legat 40 vårdtillfällen per månad i enlighet med
produktionsplan. Under sommaren har detta sjunkit till straxt under 30 vårdtillfällen per månad på grund
av bemanningssvårigheter.
 Folktandvården

Patienttrycket på fram för allt de större klinikerna över länet har under sommarveckorna varit stort. Många
kliniker har fått utöka tillgången på akuttider för att möta efterfrågan från bland annat turister och patienter
från privata vårdgivare.

Mindre kliniker har haft stängt enstaka veckor och då fått hänvisa till andra kliniker i närområdet.

Stor hjälp av sommarstudenter under sommaren i form av blivande tandläkare, tandhygienister och
tandsköterskor.
Landstingets ledningskontor
Sommarsituationen vid styrelsens
förvaltningar
 Hälsa och habilitering

Närvårdsavdelningen (NÄVA) – under våren legat 40 vårdtillfällen per månad i enlighet med
produktionsplan. Under sommaren har detta sjunkit till straxt under 30 vårdtillfällen per månad på grund
av bemanningssvårigheter.
 Folktandvården

Patienttrycket på fram för allt de större klinikerna över länet har under sommarveckorna varit stort. Många
kliniker har fått utöka tillgången på akuttider för att möta efterfrågan från bland annat turister och patienter
från privata vårdgivare.

Mindre kliniker har haft stängt enstaka veckor och då fått hänvisa till andra kliniker i närområdet.

Stor hjälp av sommarstudenter under sommaren i form av blivande tandläkare, tandhygienister och
tandsköterskor.
Landstingets ledningskontor
Prislistprojektet AS
 Framtagande av självkostnadskalkyl


C-läns vård
Riks- och regionvård
 Ersättningsform från regionlandstingen


DRG-ersättning med ersättning för ”ytterfall” mm
Prislista
 Nya avtal med regionlandstingen

Arbetet skall vara klart under hösten 2015 och gälla från 2016
Landstingets ledningskontor
Effektiviseringskrav 2016 – ff på
styrelsens förvaltningar
• Effektiviseringskrav – effektivisering – vad menar vi
med detta ?
• Omvandla färre resurser till samma antal produkter
eller tjänster – oförändrad kvalité
• Omvandla samma resurser till fler antal produkter eller
tjänster – oförändrad kvalité
Landstingets ledningskontor
Effektiviseringskrav 2016 – ff på
styrelsens förvaltningar
• Kravet – samma verksamhet till 0,75 % lägre
kostnad 2016
• Kravet – samma verksamhet till 1,00 % lägre
kostnad 2017
• Kravet – samma verksamhet till 1,00 % lägre
kostnad 2018
Landstingets ledningskontor
Budget 2016 - effektiviseringskrav

Effektiviseringskrav fördelat per förvaltning – ackumulerat 2016-2018 ( kr )
Förvaltning
Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset
Summa perioden
Lasarettet i Enköping
Lasarettet i Enköping
Lasarettet i Enköping
Summa perioden
Primärvården
Primärvården
Primärvården
Summa perioden
Folktandvården
Folktandvården
Folktandvården
Summa perioden
Hälsa och habilitering
Hälsa och habilitering
Hälsa och habilitering
Summa perioden
Summa sjukvårdsförv
Summa sjukvårdsförv
Summa sjukvårdsförv
Summa perioden
Landstingets ledningskontor
Ack eff.krav
2016
2017
2018
-37 233 000 -37 233 000 -37 233 000
-50 379 210 -50 379 210
-50 379 210
-37 233 000 -87 612 210 -137 991 420
-3 230 000 -3 230 000 -3 230 000
-4 688 740 -4 688 740
-4 688 740
-3 230 000 -7 918 740 -12 607 480
-6 000 000 -6 000 000 -6 000 000
-7 764 790 -7 764 790
-7 764 790
-6 000 000 -13 764 790 -21 529 580
-376 000
-376 000
-376 000
-500 980
-500 980
-500 980
-376 000
-876 980 -1 377 960
-2 314 000 -2 314 000 -2 314 000
-3 070 060 -3 070 060
-3 070 060
-2 314 000 -5 384 060 -8 454 120
-49 153 000 -49 153 000 -49 153 000
-66 403 780 -66 403 780
-66 403 780
-49 153 000 -115 556 780 -181 960 560
Tillkommande
effektiviseringskrav
respektive år exkl
underliggande ekonomiska
underskott i verksamheten
sedan tidigare.
Budget 2016 - effektiviseringskrav

Effektiviseringskrav fördelat per förvaltning – ackumulerat 2016-2018 ( kr )
Förvaltning
Landstingets resurscentrum
Landstingets resurscentrum
Landstingets resurscentrum
Summa perioden
Landstingsservice
Landstingsservice
Landstingsservice
Summa perioden
Summa serviceförvaltningarna
Summa serviceförvaltningarna
Summa serviceförvaltningarna
Summa perioden
Landstingets ledningskontor
Ack eff.krav
2016
-802 000
-802 000
-814 000
-814 000
-1 616 000
-1 616 000
2017
2018
-802 000 -802 000
-1 066 660 -1 066 660
-1 066 660
-1 868 660 -2 935 320
-814 000 -814 000
-1 082 620 -1 082 620
-1 082 620
-1 896 620 -2 979 240
-1 616 000 -1 616 000
-2 149 280 -2 149 280
-2 149 280
-3 765 280 -5 914 560
Tillkommande
effektiviseringskrav
respektive år exkl
underliggande ekonomiska
underskott i verksamheten
sedan tidigare.
Budget 2016 – effektiviseringskrav
• Några möjliga lösningar på effektiviseringskrav
• Bättre upphandling – lägre pris för samma sak
• Förbättra verksamhetsprocesser – mindre strultid –
”göra rätt från början”
• Se över organisatoriska strukturer med inriktning mot
bättre ekonomisk uthållighet och minskad sårbarhet
• Inför styrelsens beslut om internbudget 2016
• Hur stödjer vi förvaltningarna i detta arbete ?
Landstingets ledningskontor
BILAGA PS 2015-08-26, § 120
2015-08-13
Produktionsavdelningen
Anna Sandström
Tfn 018-611 60 12
E-post anna.sandstrom@lul.se
Dnr PS2015-0006
Produktionsstyrelsen
Minnesanteckningar från produktionsstyrelsens arbetsutskotts
förvaltningsträff med Hälsa och habilitering den 11 augusti
2015
Vid förvaltningsträffen den 11 augusti 2015 diskuterades nedanstående punkter:
 Receptionen på Kungsgärdet
 Centrum för äldrefrågor
 Projekt återinläggning
 Hjälpmedel
 Neuropsykiatri, samverkan
 Samlad rehabilitering
 Närvårdsavsavdelningen; sommarsituationen och ekonomin
Receptionen på Kungsgärdet
Hälsa och habilitering lyfter behovet av ombyggnation av nuvarande reception och café
på Kungsgärdet som för tillfället inte är ändamålsenliga. Hälsa och habilitering vill
gärna behålla caféet på Kungsgärdet som fyller fler viktiga funktioner men ser
svårigheter med hur man ska kunna finansiera verksamheten framöver med de krav på
lokalmässiga förändringar som framställts. Idag är det Hälsa och habilitering som står
för hyreskostnaden medan Uppsala kommun driver caféverksamheten. När det gäller
receptionen önskar Hälsa och habilitering flytta denna till huvudentrén där även det
planerade kundcentret skulle kunna ligga. Hälsa och habilitering har fått in ett
kostnadsförslag från Landstingsservice för ombyggnation av reception samt café som
förvaltningen i nuläget har svårt att finansiera.
Centrum för äldrefrågor
Hälsa och sjukvårdsstyrelsen samt landstingsstyrelsen har fattat beslut inrättande av ett
äldrecentrum vid förvaltningen Hälsa och habilitering. Äldrecentrumet ska ses som ett
nätverk med berörda intressenter representerade, inom vilket frågor om utveckling av
insatser som rör vården av de mest sjuka äldre i länet kan diskuteras och samordnas.
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
2 (3)
Hälsa och habilitering har tagit fram ett förslag till organisationsmodell för ett
äldrecentrum med en rådgivande styrgrupp samt en beslutande centrumledningsgrupp,
bestående av cheftjänstemän inom landstinget. Centrumledningsgruppen skulle enligt
förslaget motsvara landstingets arbetsgrupp för satsningen bättre liv för de mest sjuka
äldre. Hälsa och habilitering önskar starta upp äldrecentrumet och har erbjudit sig att
fortsätta att leda centrumledningsgruppen. Enligt Hälsa och habilitering finns intresse
från kommunerna liksom Regionförbundet att ingå i centrumbildningen. Hälsa och
habilitering inväntar nu klartecken från landstinget att driva frågan vidare.
Samlad rehabilitering
2014 gjordes en utredning om ”brister i vårdkedjan avseende rehabilitering” av utredare
på landstingets ledningskontor. Utredningen pekar på en rad förbättringsområden. En
liknande utredning gjordes på Akademiska sjukhuset. Båda utredningarna har
presenterats för produktionsstyrelsen. Under 2014 tog TKL:s beredningsgrupp
(tjänstemän inom landstinget och kommunerna) fram riktlinjer för rehabilitering som
hade till syfte att klargöra ansvarsgränser mellan huvudmännen men också tydliggöra
att rehabilitering ingår i uppdraget för slutenvården, primärvården, Hälsa och
habilitering och kommunerna. Vid landstingets ledningskontor har en arbetsgrupp för
rehabilitering tillsats under ledning av utredare för att fortsätta att arbeta för en
förbättrad rehabilitering.
Under mötet diskuteras frågan vad som egentligen menas med en samlad rehabilitering,
var rehabiliteringen bedrivs idag och huvudmännens rehabiliteringsansvar.
Oplanerade återinskrivningar
Vid mötet presenteras resultaten från en pilotstudie som genomförts rörande oplanerade
återinskrivningar inom landstinget. Oplanerade återinskrivningar definieras i studien
som patienter 65 år eller äldre som återinskrivs akut inom 30 dagar. Studien har
analyserat återinskrivningar på diagnosnivå samt avdelningsnivå inom landstinget.
Landstinget i Uppsala län ligger på ca 15 % återinskrivningar inom 30 dagar hos
patienter äldre än 65 år. Detta är något lägre än riket i övrigt. Det finns dock utrymme
att minska återinskrivningarna vilket bl.a. skulle kunna frigöra vårdens resurser. En
procentenhets minskning av andelen återinläggningar per verksamhetsår motsvarar
frigjorda resurser om ca 25 miljoner kronor per år.
Hälsa och habilitering har inom ramen för piloten tagit fram en struktur för analys av
återinskrivningar som skulle kunna användas inom hälso- och sjukvården. För att
fortsätta att utveckla kunskapen inom området önskar Hälsa och habilitering att
landstinget fortsatt följer upp denna parameter. Hälsa och habilitering ser också att man
i detta arbete skulle kunna ha en samordnade roll och vara behjälplig med metod- och
uppföljningsstöd till verksamheterna.
Hjälpmedel
3 (3)
Mellan åren 2013 och 2014 ökade kostnaderna för hjälpmedel med 1 849 tkr, eller 15 %
Förvaltningen har vidtagit en rad åtgärder för minska kostnaderna. I budgeten för 2016
finns avsatt ytterligare 1,5 mnkr för hjälpmedel, inkl. inkontinenshjälpmedel.
För att skapa incitament för ett större kostnadsansvar inom hjälpmedelsområdet önskar
Hälsa och habilitering att intäkter och kostnader redovisas där hjälpmedlen förskrivs.
Idag är det Hjälpmedelscentralen inom Hälsa och habilitering som bär samtliga
kostnader för barn, unga och vuxna upp till 21 år för hjälpmedel inom områdena
förflyttning, hygien och kognition. För området kommunikation och inkontinens
ansvarar hjälpmedelscentralen för hjälpmedel i alla åldrar.
I, ”Allmänna riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel Landstinget i Uppsala Län”,
finns en uttalad målsättning att hjälpmedelskostnader ska tas där kostnaderna uppstår.
Riktlinjerna antogs under våren 2015 av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. I enlighet med
beslutet ska en översyn genomföras över hur kostnaderna är fördelade på de
förskrivande enheterna. För 2016 har förvaltningen Hälsa och habilitering fått ett
särskilt uppdrag i vårdöverenskommelsen att se över hur de ökade
hjälpmedelskostnaderna ska hanteras. Under hösten kommer Hälsa och habilitering att
arbeta fram en modell för att ta ut kostnader på förskrivande enhet och under 2016
kommer dessa att följas via en skuggbudget.
Samverkan kring neuropsykiatrin
Hälsa och habilitering informerar att nästa steg i arbetet för ett förbättrat
omhändertagande av patienter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är att
involvera primärvården i det fortsatta arbetet.
Sommarsituationen vid närvårdsavdelningen
Närvårdsavdelningen har under sommaren haft 13 vårdplatser öppna. Antalet
vårdplatser kommer under hösten att utökas till 24 platser. Enligt Hälsa och habilitering
bidrar avdelningen till att äldre patienter slipper sjukhusinläggning och långa väntetider
på akutmottagning. För närvarande förs diskussioner förs med Uppsala kommun kring
framtida finansiering. När det gäller personalomsättningen bedöms denna av
förvaltningen vara relativt låg. En utmaning är dock sjuksköterskebemanningen.
Akademiska Sjukhuset
Projekt
Benämning
Tilldelat
Prognos
Utfall
Färdigs.
8040604
Parkeringshus AS
216 450 000
188 731 463
120 758 790
2015-11
8040468
A1 Ombyggnad kontor och stamrenovering
83 800 000
94 898 000
80 926 723
2015-10
8040848
Garage B8
19 000 000
20 018 678
18 810 982
2015-06
8040745
Renovering tak samt fasad A9
16 800 000
15 262 699
15 358 510
2015-07
8041187
Inomhusproblem A9
9 000 000
6 084 577
2 742 474
2016-03
8040916
Ställverk B7 – Normalkraft
8 000 000
8 000 000
3 467 063
2015-12
8040611
Byte av styrsystem hela huset F15
5 350 000
5 241 925
4 945 199
2015-09
8040424
Byte spol- och diskdesinfektorer AS
5 200 000
5 200 000
5 145 701
2015-01
8040808
Scapis CT kamera i lab 11
5 000 000
2 914 459
1 653 518
2015-06
Enköping
Projekt
Benämning
Tilldelat
Prognos
Utfall
Färdigs.
305806
Akuten i Enköping
59 907 000
59 894 779
40 031 247
2016-03
8040345
Elkraftförsörjning, Enköping
56 900 000
56 567 584
54 048 165
2015-09
8040797
Byte takpendlar op-salar i Enköping
5 820 000
5 819 648
4 909 306
2015-07
8041169
Ombyggnad ab kompressoranläggning
5 000 000
5 000 000
131 825
2015-12
Brandåtgärder
Projekt
Benämning
Tilldelat
Prognos
Utfall
Färdigs.
8040739
Sprinkler hus A Enköping
29 600 000
25 288 478
11 455 168
2017-12
8040931
Sprinkler Tierp
28 140 000
25 600 000
21 828 061
2015-09
8040756
Sprinkler Östhammar Sjukhuset
26 800 000
22 685 751
20 318 416
2015-06
8040726
Brandåtgärder sprinkler B9
19 300 000
18 530 457
11 679 358
2015-09
8040986
Belysning brandlarm F14/F15
8 000 000
8 000 000
7 971 876
2015-12
8040794
Ut nöd och brand larm Kulvert AS
7 150 000
6 219 032
6 676 473
2015-12
8040956
Installation sprinkler F15
5 080 000
5 080 000
4 366 591
2015-12
8041002
VVS-åtgärder vid sprinklerinstallation i F15
5 000 000
5 000 000
1 581 732
2015-12
C-område & Länet
Projekt
Benämning
Tilldelat
Prognos
Utfall
Färdigs.
8040489
Rudbeck förnyelse R3
131 050 000
135 250 084
127 152 826
2015-10
8040852
Rudbecksförnyelse Västra R4 C11
120 000 000
97 840 787
33 236 629
2016-03
41076
Miljöstation C2-C3
114 100 000
113 953 746
90 188 733
2015-09
8040684
Kulvert + VVS Wik
16 300 000
19 622 304
18 913 409
2015-06
40866
Kompressorrum C1
9 300 000
9 300 166
5 936 159
2015-12
8041165
Takrenovering Östhammar
6 400 000
5 286 453
3 241 354
2015-12
8041196
Breddning kulvert från Rudbecklab till bef.
35 800 000
34 060 000
11 191 525
2015-12
Framtidens Akademiska
Projekt
Benämning
Tilldelat
Prognos
Utfall
Färdigs.
1 798 000 000
2 283 000 000
258 757 694
2017-11
Genomförande
8010961
J-Huset inkl kulvert
8040550
Vårdplan B11
431 050 000
431 050 000
20 687 272
2019-02
8040551
Vårdplan B14
414 868 000
414 868 000
302 514 139
2016-06
8040549
Teknikhuset B11
95 651 000
95 651 000
9 453 767
2017-09
8040179
Teknikhuset B14
90 000 000
95 242 000
96 360 312
2013-06
Programskede
8041246
Fördjupat program B9, B12
68 182 000
68 182 788
4 706 407
8041121
Ny huvudentré
7 000 000
7 000 000
951 226
Redovisning upphandlingen Ing 100
Entreprenaden uppdelad i två generalentreprenader i
samverkan:
 Mark och kulvert: (6 anbud)




Initierad 2014-01-08
Tilldelad 2014-03-05
Kontrakt 2014-03-21 med Sh-Bygg
Byggnation (2 anbud)



Initierad 2014-06-26
Tilldelad 2014-10-01
Kontrakt 2014-10-20 med SKANSKA
2015-08-18
Dnr AS2015-0059
Till Produktionsstyrelsen
Akademiska sjukhusets redovisning av verksamhetsförändringar i ingång 100,
(J-huset)
Bakgrund
Produktionsstyrelsen beslutade § 106/2015 bland annat
”att uppdra till tf sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset, att till styrelsens
sammanträde i augusti, redovisa vilka verksamhetsförändringar som tillkommit sedan
landstingsfullmäktiges beslut 2013 om uppförande av ny vårdbyggnad samt vilka
eventuella fördyringar som dessa verksamhetsförändringar medfört. Redovisningen
ska innehålla vilka effektiviseringar som verksamhetsförändringarna kan leda till.
att uppdra till tf sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att redovisa eventuella
konsekvenser till följd av förseningen av byggnationen av J-huset.”
Yttrande
Sedan beslutet togs har ett antal verksamhetsförändringar gjorts vilka redovisas i
bilaga 1. De största kostnaderna är:
• 6:e bunkern, en forskningsbunker med MR-Linac inkl. bunkerkällare.
Kostnaden beräknad till 38 mkr.
• MR-hybridsal ersätter vanlig hybridsal för ökad flexibilitet, 4 mkr.
• Flytt av hematologavdelning till J-huset för att optimera samarbetet med onkologin,
3,3 mkr.
• I samband med work-streamarbete, dialog LSU och verksamhetsföreträdare, har
synpunkter från verksamheten framkommit som resulterat i olika förändringar.
Ett exempel är storleken på kamerarum inom nuklearmedicin vilka i ursprungsdokumenten planerats för små för att den medicintekniska utrustning som ska
placeras i rummen och de måste därmed förlängas.
Konsekvensen för verksamheten i NoP är att det tar några månader till innan de kan
verka i ändamålsenliga lokaler vilket är beklagligt men inte adderar ytterligare
konsekvenser jämfört med tidigare tidsplanering. Likaledes fördröjs eventuell
renovering av byggnaderna B9/B12 och en förändrad evakueringsplan för genomförande av B 11 krävs. Konsekvenserna av det sistnämnda är i nuläget svåröverblickbara men kan komma att kräva att evakueringsyta tillskapas inom eller i närhet av
sjukhusområdet.
Sammanfattningsvis genererar verksamhetsförändringarna en fördyring om ca 50 mkr,
enligt bedömning från LSU. Den aktuella programändringen beskrivs mer detaljerat i
bilaga 1.
Eva Telne
Tf Sjukhusdirektör
Datum
Programändringar 100-huset
Ärenden
2014-08-20
Nr. 4 Bygga hematologavdelning m 24 vpl
2014-10-06
Nr. 7 Strålbeh: ändrad placering högskåp, ta bort vägg
Beslut
Motiv/effekt
Hematologen och onkologen
eftersträvar ett nära samarbete
och har bildat nytt verksamhetsområde. Verksamheten bedöms
öka avseende bla cellterapi.
Behöver expansionsmöjligheter.
Verksamheten viktig för att
Akademiska sjukhuset ska kunna
fortsätta bedriva högspecialiserad
2014-08-21 vård.
För att säkra sekretessen bör
skåpen där fixationerna förvaras
förses med en vägg så att
personnumren ej är synliga. Vägg
tas bort för att få ett större
2015-05-13 desinfektionsrum.
2014-11-12
Nr. 8 Dialysavdelningen tas bort
2014-11-28
Nr. 11 Strålbeh: Dörr brachy
Begränsar sjukhusets flexibilitet då
den planerades ovanför opavdelningen. Istället planera för en
2015-05-13 dagvårdasavdelning.
För att säkerställa
patientsäkerheten ersätta
planerad dörr, som är tung att få
2015-06-23 upp, med skjutdörr.
Nr. 17 Nuklearmedicin: Inre sluss större än yttre
Den inre slussen behöver vara
större än den yttre för att bereda
plats för bl a handfat, handsprit
och avställningsplats för rena skor,
blyförkläden mm. Tydlig markering
i golvet för att markera ren och
2015-05-13 smutsig sida.
2014-12-16
2015-01-15
2015-01-29
2015-04-10
2015-05-29
Med den ursprungliga ritningen
beräknas personalkostnaderna öka
kraftigt. Föreslagen ändring
beräknas ge en besparing på 1,2
mkr /år
16 CBC; Central Cytostatika Beredning
Nr. 18 IVA-hiss
De befintliga hissarna har längden
3200mm. En av hissarna förlängs
till 3500mm. Hissen utformas som
2015-05-13 en genomgångshiss.
Nr. 21 Nuklearmedicin: Kamerarummens storlek
Planerade kamerarum på 8 meter
är för litet. För att få plats med
utrustningen och säkerställa
personalens arbetsmiljö krävs en
2015-06-11 storlek på 10 meter.
Rummen är för små för planerad
verksamhet. Önskemål att
teknikrummen minskas för att
möjliggöra större rum för PET/CT.
Nr 21. Ombyggnad PET/CT rum
Nr. 12 Ny källstyrka 1,5 (källstyrka 1,0 var ingångsvvärde i
programhandling).
Nr 20. Intransport tung utrustning
Nr 24. Manöverrum operation
Programbearbetning under hösten 2013
Datum
Under programbearbetningen togs inte särskilda kostnader för
programändringarna fram.
De kostnader som redovisas här är uppskattningar i efterhand.
Nr 3. 6.e bunkern, forskningsbunker med MR-Linac. Inkl
bunkerkällare
Tillagt förråd för klinisk forsknings- och utvecklingsenhet
(KFUE) 25m2
Beslut
Motiv/effekt
Följd av omdisposition plan 4.
Nr 2. Inplacering Brachy
2013-10-07 Plan 4, hela verksamhetsplanet
omarbetat för att placera in
brachyverksamheten.
Lanterniner över manöverrum i bunkerdel
Omställning av plan 5 från dagkriurgi till slutenvård.
Lufbro mellan lamellerna flyttad, anpassning till slutenvårdskirurgi.
Nr 1. MR-hybridsal planeras istället för "vanlig hybridsal".
Önskemål om dagsljusinsläpp från
verksamheten. Har senare utgått
igen i besparingssyfte.
2014-02-06
Plan 6 Ändringar av toaletter, reception, kiosk och café i
entrén.
Ändringar av toaletter, reception,
kiosk och café i entrén.
Plan 7 Omarbetad planlösning utifrån verksamhetens
synpunkter.
Plan 7+8 Seminarierum justerat.
Mottagning, plan 8, Genomräckningsskåp införda samt nya
lägen för personalwc.
Omarbetad planlösning utifrån
verksamhetens synpunkter.
Seminarierum justerat.
Genomräckningsskåp införda på
mottagning samt nya lägen för
personalwc.
Patientnära analysrum(PNA)
inarbetat på enheterna.
Justering dagrum/expedition på
dagvården.
Genomräckningsskåp införda.
Kombinerat anhörig- och
personalrum ändrat till enbart
personalrum.
Vårdplan, (plan 8+9+10) Patientnära analysrum(PNA)
inarbetat på enheterna.
Plan 8 Justering dagrum/expedition på dagvården.
Nr 10. Plan 9+10 Genomräckningsskåp införda.
Plan 9+10 Kombinerat anhörig- och personalrum ändrat till
enbart personalrum.
Patienthiss utförs med öppningar åt två håll
2015-08-06
Landstingets ledningskontor
Sune Larsson
Tfn 018-611 4470
E-post sune.larsson@akademiska.se
Dnr CK 2015-0141
Dnr PS 2015-0032
Produktionsstyrelsen
Yttrande över motion om Inrättande av diagnostiskt centrum
Bakgrund
När patienter söker primärvård, eller annan vårdform, till följd av tecken på allvarlig
sjukdom finns ofta lokala symtom eller onormala laboratorieprover som ger vägledning
till vilken specialistklinik patienten ska remitteras för fortsatt diagnostik och
behandling. Hos en del patienter med allmänna tecken på allvarlig sjukdom saknas
emellertid symtom eller tydliga kliniska organspecifika fynd för att möjliggöra en
optimalt riktad remittering till nästa vårdnivå. Dessa patienter lider ofta av
nytillkommen uttalad oförklarlig trötthet, ofrivillig kraftig viktnedgång, oförklarliga
smärtor, oklar långdragen feber och/eller onormala blodprover utan förklaring.
Avsaknaden av organspecifika symtom innebär att dessa patienter ofta utreds vidare
inom den primära vårdnivån eftersom naturlig remissinstans saknas. Även om
utredningen kan skötas på ett utmärkt sätt via primärvården finns risk för att
utredningsförloppet kan bli långdraget vilket av många skäl är olyckligt. Lång tid från
symtom till diagnos och insättande av behandling innebär utdragen oro och lidande för
den drabbade och dessutom ökad risk för att sjukdomen progredierar under väntetiden
med minskad möjlighet till kurativ behandling som följd.
Med målsättningen att reducera tiden från symtom till diagnos och behandling för
patienter över 18 år med tecken på allvarlig sjukdom utan organspecifika symtom har
det därför under senare år öppnats ett par så kallade diagnostiska centrum i landet.
Hösten 2012 öppnade ett centrum på länssjukhuset i Kristianstad medan ett liknande
centrum, båda drivna som projekt, startade på Södertälje sjukhus hösten 2014. De båda
centra arbetar på ungefär samma sätt men beroende på att det ena varit igång betydligt
längre tid finns helt naturligt mer erfarenhet i Kristianstad jämfört med i Södertälje
Idén med denna typ av diagnostiska centra kommer från Silkeborg, Danmark, där ett
liknande center startade 2007.
De båda centra i Sverige har bildats med respektive RCC (Regionalt cancercentrum)
samt landsting/region som initiativtagare. Denna typ av diagnostiskt centrum anses
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
2 (3)
ligga mycket väl i linje med den nationella cancerstrategin och arbetet med
standardiserade vårdförlopp inom cancervården.
Projektansvarig i Kristianstad anger att erfarenheterna, under de knappa 3 år som
verksamheten varit igång, varit mycket positiva. För patienter har det med ganska stor
sannolikhet medfört kortare ledtider från symtomdebut till behandling medan sättet att
arbeta inneburit att diagnostiskt centrum bidragit till bättre samverkan mellan
primärvård och specialistvård. För att undersöka effekterna mer noggrant drivs ett
forskningsprojekt från centrum för primärvårdsforskning vid Lunds universitet där man
på ett systematiskt sätt studerar om och i så fall på vilket sätt centrat skapat skillnad för
de patienter som fått en cancerdiagnos. Denna vetenskapliga utvärdering förväntas bli
klar tidigast 2017. I vilken grad centret haft betydelse för de patienter som
diagnosticerats med annan allvarlig åkomma är för närvarande inte inkluderat i någon
studie.
Kristianstads lasarett har ett upptagningsområde på cirka 150.000 invånare vilket
resulterat i cirka 10-15 remitterade patienter per månad från de totalt cirka 25
vårdcentralerna i området. Av de som remitterats har drygt 20% fått cancer diagnos
medan drygt 60% fått andra diagnoser ofta relaterat till mag-tarm kanalen eller
inflammatoriska ledsjukdomar medan övriga befunnits friska. Centrat utgör en enhet
inom medicinkliniken och bemannas av erfaren specialistläkare inom internmedicin på
deltid samt sekreterare och sjuksköterska.
Inom region Skåne har beslut tagits om att låta diagnostiskt centrum i Kristianstad
övergå till att bli en del av regionens ordinarie sjukvårdsutbud från och med hösten.
Detta grundat på de positiva erfarenheter som byggts upp under projekttiden. Förutom
att permanenta detta center kommer under hösten ytterligare två centra att öppnas inom
region Skåne där det enda förläggs till Helsingborgs lasarett medan det andra öppnas
inom Skånes universitetssjukhus. En av erfarenheterna från pilotprojektet i Kristianstad
är att patientunderlaget sannolikt bör vara 300.000 eller mer vilket är skälet till valet av i
tre centra för de 1.2 miljoner invånare som ingår i upptagningsområdet.
Inom pilotprojektet har all verksamhet skett polikliniskt. Detta har i allt väsentligt
fungerat bra men eftersom det i vissa situationer kan finnas behov av observation av
patienter efter mer omfattande undersökningar ska de kommande centra sannolikt få
tillgång till vårdplatser för enstaka övernattningar.
Det diagnostiska centrat på Södertälje sjukhus har i stort sett samma uppbyggnad samt
uppdrag och arbetssätt som motsvarigheten i Kristianstad. Den samlade erfarenheten är
naturligtvis mer begränsad eftersom det startade för mindre än ett år sedan, men hittills
ändå väl överensstämmande med erfarenheterna från Skåne. Enligt projektansvarig i
Södertälje har några faktorer identifierats vilka sannolikt måste uppfyllas för att nå
framgång. Dit hör tydliga kriterier för remisser från primärvård till centrat,
standardiserade arbetssätt som tas fram tillsammans med i första hand primärvård samt
överenskommelser med BFC som ger möjlighet till begärda undersökningar med inga
eller endast mycket korta väntetider.
3 (3)
Produktionsstyrelsens bedömning
Produktionsstyrelsen anser mot bakgrund av vad som ovan redovisats kan det finnas
skäl till att utreda förutsättningar för tillskapande av ett diagnostiskt centrum inom
landstinget för patienter med misstanke om allvarlig sjukdom utan organspecifika
symtom.
Produktionsstyrelsen anser att utredningen speciellt bör belysa nyttoeffekten, dvs. den
kvalitetsförbättring som centrat innebär jämfört med hur det fungerar idag. Vidare bör
belysas om centrat kan ske genom ändrat arbetssätt och ändrade rutiner inom nuvarande
ekonomiska ramar eller om införandet och driften kräver resurstillskott. Slutligen bör
också utredningen belysa centrats uppdrag i förhållande till de riktlinjer som anges i den
nationella cancerstrategin.
Kopia till:
Landstingsstyrelsen
1 (5)
2015-08-06
Dnr LSU2012-0533
Dnr PS 2012-0082
FM Pilot/Landstingsservice
Jan Asklöf, Björn Kardell
018 – 611 98 80 , 018-611 3272
jan.asklof@lul.se, bjorn.kardell@lul.se
Produktionsdirektören f.v.b.t
Produktionsstyrelsen
Vårdnära service – augusti 2015
Förslag till beslut
Produktionsstyrelsen beslutar
-
att godkänna återredovisningen från Landstingsservice,
-
att uppdra till Landstingsservice att fortsätta arbeta med föreslagen
implementationsplan tillsammans med Akademiska sjukhuset, med målsättningen att
starta ett breddinförande av VNS från 2016, i enlighet med tidigare beslut i
produktionsstyrelsen.
Ärendet
Produktionsstyrelsen beslutade i december 2014 att en återredovisning till styrelsen
skulle ske efter första kvartalet 2015. Nedanstående rapport avser att redovisa status på
de beslutspunkter som Landstingservice har helt eller delat ansvar för.
Vi lämnar även några kommentarer och tillägg till Akademiska sjukhusets utredning av
vårdnära service som redovisas för produktionsstyrelsen i maj.
Rapport VNS augusti 2015
Beslutspunkt 1, ”att uppdra åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att
tillsammans med förvaltningschefen för Landstingsservice driva pilotprojektet med
vårdnära service (VNS), tidigare benämnt facility management, vidare i nuvarande
omfattning under 2015. Under 2015 skall även inkluderas de vårdavdelningar som
återinflyttas i 85-huset på sjukhuset.”
Landstingsservice
Slottsgränd 3 │ 751 85 Uppsala │ tfn 018-611 00 00 │ fax 018-69 58 18 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se
2 (5)
Pilotverksamheten drivs vidare av Landstingsservice i oförminskad omfattning på
avdelningarna i 70-huset samt på de avdelningar som först blev ombyggda i 85-huset.
Från juni 2015 ingår även de återinflyttande avdelningarna i 85-huset. De sju
avdelningarna i 85-huset betjänas med materielförsörjning, textil samt avfallshantering.
Landstingsservice arbetar med uppföljning och kvalitetsmätningar i leveransen för att
säkerställa en hög och jämn kvalitet. Som ett exempel kan nämnas att vi tagit hjälp av
en studerande från Universitetet som i sitt examensarbete har fått vårt uppdrag att
utvärdera de mått och mätmetoder vi använder. Vidare består uppdraget i att genom
omvärldsspaning fånga hur andra organisationer har arbetat med kvalitetsmått på
samma tjänster.
Beslutspunkt 2, ”att uppdra åt förvaltningschefen för Landstingsservice att finansiera
pilotprojektet i sin helhet för 2015 för nuvarande pilotprojekt inklusive de
vårdavdelningar som återinflyttas i 85-huset under våren 2015.”
Den fortsatta driften av VNS på avdelningarna i 70-huset och 85-huset inkl. de
avdelningar som är återinflyttade, finansieras under 2015 i sin helhet av
Landstingsservice. Kostnaden för detta finns inte med i vår budget, då beslutet om
fortsatt drift och finansiering kom i december efter att budget redan lagts.
Beslutspunkt 3, ”att godkänna redovisningen och resultatet av diskussionerna om ny
överenskommelse (SLA) om vårdnära servicetjänster, gällande från 2015-01-01 mellan
Akademiska sjukhuset och Landstingsservice.”
Produktionsstyrelsen godkände i december den överenskommelse (SLA) som
Landstingsservice har tagit fram och stämt av med Akademiska sjukhuset. Dokumentet
är överlämnat till Akademiska sjukhuset för underskrift.
Beslutspunkt 4, ”att uppdra åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset och
förvaltningschefen för Landstingsservice att förbereda ett införande av konceptet
vårdnära service vid hela sjukhuset 2016 och att finansieringen då överförs till
sjukhuset i sin helhet.”
Landstingsservice har tagit fram ett förslag till införandeplan som sträcker sig över åren
2016-18 (bilaga 1). Införandeplanen följer FAS tidplan för att vid ny- om- och
tillbyggnad kunna ha en optimal logistisk lösning redan vid uppstart i nya lokaler.
Presentation av införandeplanen gjordes för Akademiska sjukhuset vid senaste
styrgruppsmötet den 20 april. Planen har efter mötet skickats ut till styrgruppen för
återkoppling. I början av juli träffades representanter för Akademiska och
Landstingsservice för att diskutera planen. Akademiska har återkopplat ett par
synpunkter som vi tagit hänsyn till i den reviderade planen som ligger som bilaga 1.
3 (5)
Den reviderade planen ligger också till grund för den kostnadsberäkning vi på
Landstingsservice gjort (Bilaga 2).
Kommentarer till Akademiska sjukhusets utredning av vårdnära service
Material och textil
Vi noterar att utredningen endast beaktat avdelningarna i 70-huset. Det ger en delvis
missvisande bild anser vi, framför allt av materialhanteringen. Inför implementationen
av materialförsörjningen och textilhanteringen i 70-huset fanns varken tillräckligt med
tid eller rätt fysiska förutsättningar i förrådsutrymmen för att kunna genomföra en
kvalitetssäkrad implementation. Vi är medvetna om att det fanns brister i utförandet
inledningsvis. I nuläget uppger dock avdelningschef att materialhanteringen fungerar
bra.
Hygien är den största förbättringen som skett inom materielförsörjningen i 70-huset. Vi
avemballerar allt gods utanför avdelning och transporterar sen godset rent upp till
avdelningsförråd. I övrigt så har övertagandet resulterat i att vi inledningsvis
strukturerade upp förvaring av materiel och textil och att vi numera beställer godset med
handdator i Provider-systemet istället för som tidigare med papper/penna och dator.
I 85-huset däremot har vi haft andra förutsättningar både vad gäller tid och
förrådsutrymmen. Detta har bidragit till ett mycket bättre resultat i implementationen
och i den fortsatta driften. Där kunde vi trots sent beslut ändå vara med och påverka
inredning och lyckades få projektet att beställa ändamålsenliga förvaringsskåp som ger
möjlighet till en logistiskt bra hantering i lagerhållning och beställning. Redan från start
påvisades en betydligt bättre överblick av sortimentet och i de fall leverantören missat
leverans av artiklar har de räddats med det vidareutvecklade beställningsförfarandet och
lagerstrukturen.
Även textilhanteringen och förvaring har blivit mycket effektivare. Särskilt
Teknikhusets funktion och ytor varit en av framgångsfaktorerna ihop med det faktum att
Landstingsservice på dessa avdelningar nu agerar i hela textilkedjan från
godsmottagning till närserviceskåp. Vi ser att vi tidsmässigt har en markant effektivare
verksamhet i det moderna 85-huset jämfört med 70-huset.
Städ
Den patientnära städningen lyfts glädjande nog fram som något väldigt positivt i
utredningen. Avdelningschef uppger att städningen är av högre kvalitet har bidragit
positivt till undersköterskornas arbetsmiljö. ATP-mätningar av patientnära städ och
slutstäd visar en mycket stor förbättring av kvaliteten. Detta redovisas i utredningen och
vi kan komplettera med de senaste siffrorna i nedanstående diagram.
4 (5)
Genomsnittsvärde per mån/kontrollmätningsvärde
RLU
VNS - Resultat av ATP mätningar på avd 70A&70B
600
500
400
300
200
100
0
Före städning utförd av USK
3 Septe Okto Nove Dece Janua Febr
Mars April
April mber ber mber mber
ri
uari
2014
Maj
Juni
2015
424
Efter städning utförd av USK 500
Före städning utförd av ISS
133
245
152
184
108
185
194
151
228
410
Efter städning utförd av ISS
22
15
24
23
17
25
29
39
25
30
Tid
I utredningen påvisas effekterna för vårdpersonalen i ett stort antal timmar per år som
frigjorts från personalen. Men man menar att dessa tidsmässiga vinster inte ger några
besparingseffekter i personalkostnader, utan att aktiva ledningsbeslut för omfördelning
av personal tas. Det hade varit intressant att ta del av en beräkning av den möjliga
potentialen i en sådan omfördelning.
Rekommendation
Anders Anderssons rekommenderar i sin utredning ett beslut om breddinförande av
patientnära städ och slutstäd. Han ger också rekommendation om att fatta beslut om
förberedelser av materialhantering och textilhantering för ett breddinförande 2016.
Däremot rekommenderar han att avvakta med övriga tjänster inom VNS.
Vi på Landstingsservice ser VNS som ett helhetskoncept bestående av flera olika
tjänster som kompletterar varandra. För att få synergieffekter och stordriftsfördelar går
det inte att välja ut enstaka tjänster ur konceptet för införande. Vi delar därför inte
utredarens uppfattning och rekommendationer, utan förordar ett breddinförande av
samtliga ingående delar i VNS från 2016, i enlighet med produktionsstyrelsen beslut i
december.
5 (5)
Något som ytterligare styrker vår uppfattning är ett utlåtande från Vårdhygien genom
Birgitta Lytsy (bilaga 3). Vårdhygien ställer sig i utlåtandet bakom ett införande av
vårdnära service, och säger i sin slutkommentar att - ”Vårdhygien välkomnar därför att
projektet vårdnära service blir en permanent lösning för hela sjukhuset”.
1 (2)
2015-08-06
Bilaga 1
Vårdnära service – Tidplan
Införandeplan med hänsyn tagen till FAS
Reviderad 150720 efter avstämning med Annika Eriksson, Akademiska sjukhuset
2015
Nuläge
•
•
VNS utförs i sin helhet på avdelningarna 70 A1+A2, 70 B1 + B2
VNS utförs delvis (VNS light) på 85 B C D E F G
Genomförande 2015:
•
•
•
Planering av utökad VNS i 85-huset
Överenskommelse mellan LSU och AS
Planeringsarbete av införande 2016
2016
Genomförande 2016
•
•
•
•
•
Utökning av VNS i 85-huset till full service
Q1 – Flytt av VNS 70 A B till evakueringslokaler i 65-huset
Q1 – Planering av införande i 30/50
Q2-Q4 Införande av VNS fullservice i 30/50-husen
Q4 – Planering av införande 2017
Landstingsservice
Slottsgränd 3 │ 751 85 Uppsala │ tfn 018-611 00 00 │ fax 018-69 58 18 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se
2 (2)
2017
Genomförande 2017
•
•
•
•
•
Q1 – Återflytt 70A B till 70-huset med fullservice i nya lokaler. Fortsatt VNS drift
i evakueringslokalerna för 70 D F
Q2 – Q3 Planering och införande av fullservice i 95/96
Q3 – Planering av införande i 100
Q4 – Införande av fullservice i 100 (berörda avdelningar)
Q4 – Återflytt 70 D F till 70-huset med fullservice i nya lokaler. Fortsatt drift i
evakueringslokalerna för 70 C E
2018
Genomförande 2018
•
Q1 – Planering och införande av rest vårdavdelningar 78/79? 40? 10?
Löpande under perioden och efter överenskommelse med Akademiska – Införande
av VNS Light i olika versioner på mottagningar och andra verksamheter.
1 (3)
2015-08-06
Bilaga 2
Vårdnära service – Kostnadsberäkning
Nedanstående beräkning bygger på det förslag till införandeplan som reviderats efter
avstämning med Akademiska sjukhuset i juli 2015. Införandeplanen har vi sedan brutit
ner till antal vårdplatser enligt tabell (Bilaga 2A) och beräknat en kostnad per kvartal
under åren 2016-18.
Beräkningsgrunder
Lokalvård
Beräkningen är baserad på att patientnära städ och slutstäd utförs i vårdsalar och
enkelrum. Slutstäden inkluderar även att bäddtextilier tas bort och att renbäddning sker
av VNS-personalen. Vi har utgått ifrån prisnivån i nya avtalet med ISS som börjar gälla i
nov-15, samt en årlig indexhöjning enligt avtal. Grundstäd på avdelningen är inte
inräknat.
Kosthantering
Denna hantering är inte kostnadsberäknad nedan. I piloten har vi haft kosthantering på
avdelningarna i 70-huset men inte i 85-huset. Personalen som har hanterat kosten i 70huset är anställd av Akademiska sjukhuset, men har haft arbetsledning från VNS. Vid ett
breddinförande av VNS bör kostpersonalen organisatoriskt tillhöra VNS för att förenkla
arbetsledning och ge möjlighet till synergieffekter. Om befintlig kostpersonal på
sjukhuset övergår till Landstingsservice bör kostnadseffekten för denna hantering bli
neutral för sjukhuset. Nära samverkan med produktionsköket är också en viktig
förutsättning för en kvalitativ kosthantering. Där finns idag för många oklarheter om hur
den framtida kostproduktionen ska gå till för att en rimlig beräkning av kosthanteringen
ska kunna göras.
Landstingsservice
Slottsgränd 3 │ 751 85 Uppsala │ tfn 018-611 00 00 │ fax 018-69 58 18 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se
2 (3)
Övriga VNS tjänster
(Materialhantering, Textilhantering, Avfallshantering, Provtransporter, Post- och
gods)
Kostnaderna för VNS-tjänsterna vi själva utför i egen regi är baserade på utfallen från
70A+B samt etapp 1 och 2 i 85-huset. De största kostnadsposterna är Personalkostnader
samt kostnaderna för Lokaler för avemballering.
Kostnad beräknas på vårdavdelningar som har inneliggande patienter och matservering,
och innefattar tjänsterna Materiel, Textil och Avfall till fullo. Post/Gods utförs oftast av
administrativ personal på avdelning men kan inkluderas vid behov. Provtransporter bör
ske i större utsträckning med ordinarie transportpersonal.
I kostnaden ligger en liten ospecificerad del av de tjänster som utförs i 70-huset, som ej
är någon av huvudprocesserna, tex påfyllnad av stickvagnar och rangering av apparater,
mer exempel finns i FM slutrapport. Dessa extratjänster kan man dock inte räkna med att
de till fullo ska utföras inom ramen för kostnaden då många är oförutsedda och mycket
varierande.
Ytterligare effektivisering av personal samt logistikeffektivisering (lagervärden etc) är ej
medtaget i kalkylen men synergieffekten av att en dedikerad personalgrupp utför
tjänsterna är med.
3 (3)
Beräknad kostnad (Tkr)
2016
År/Kvartal
Vårdplatser
Avdelningar/Hus
Lokalvård
Övriga VNS tjänster
TOTAL VNS
Q1
224
70, 85
1 111
1 427
2 538
Q2
351
70, 85, 30
1 683
1 030
2 713
Q3
485
70, 85, 30, 50
2 264
1 313
3 577
Q4
485
70, 85, 30, 50
2 264
973
3 237
7 322
4 743
12 065
Kostnad patient/dag 2016
2017
År/Kvartal
Vårdplatser
Lokalvård
Övriga VNS tjänster
TOTAL VNS
Q1
524
70, 85, 30, 50
2 516
1 166
3 682
Q2
592
70, 85, 30, 50
2 815
1 568
4 383
Q3
652
70, 85, 30, 50, 95, 96
3 075
1 742
4 817
Q4
788
70, 85, 30, 50, 96, 100
3 765
2 002
5 767
12 171
6 478
18 649
Kostnad patient/dag 2017
År/Kvartal
2018
85,58
Vårdplatser
79,96
Lokalvård
Övriga VNS tjänster
TOTAL VNS
Q1
875
Samtliga vårdavdelningar
4 235
2 083
6 318
Q2
875
Samtliga vårdavdelningar
4 260
1 795
6 055
Q3
875
Samtliga vårdavdelningar
4 260
1 795
6 055
Q4
875
Samtliga vårdavdelningar
4 260
1 795
6 055
17 015
7 468
24 483
Kostnad patient/dag 2018
76,66
Bilaga 2A - Vårdplatser
Summa vårdplatser
Varav enkelrum
Avdelning
70 A1
70 A2
70 B1
70 B2
85 B
85 C
85 D1
85 D2
85 E
85 F
85 H
Niva
Briva
30 A
30 B
30 C
30 E
30 F
35 C
50 B
50 C
50 D
50 E
50 F
50 G
Biva
Pediatrisk avd
70 D
70 G
95 A
95 B
95 E
95 F
96 C1
96 C2
96 D
96 E
70 C1
70 C2
70 E1
70 E2
78 B (ing 100)
78 C (ing 100)
78 D (ing 100)
BUP
Avd 1
Avd 2
Avd 3
Avd 4
2016
Q1 Q2 Q3 Q4
224 351 485 485
148 148 148 148
19
19
19
19
24
18
18
8
26
26
12
10
6
19
19
19
19
24
18
18
8
26
26
12
10
6
26
14
24
28
28
7
19
19
19
19
24
18
18
8
26
26
12
10
6
26
14
24
28
28
7
14
22
25
18
30
20
2
3
19
19
19
19
24
18
18
8
26
26
12
10
6
26
14
24
28
28
7
14
22
25
18
30
20
2
3
2017
Q1 Q2 Q3 Q4
524 592 652 788
224 224 224 315
19
19
19
19
24
18
18
8
26
26
12
10
6
26
14
24
28
28
7
14
22
25
18
30
20
2
3
30
9
19
19
19
19
24
18
18
8
26
26
12
10
6
26
14
24
28
28
7
14
22
25
18
30
20
2
3
30
9
12
26
8
22
19
19
19
19
24
18
18
8
26
26
12
10
6
26
14
24
28
28
7
14
22
25
18
30
20
2
3
30
9
12
26
8
22
18
8
13
21
19
19
19
19
24
18
18
8
26
26
12
10
6
26
14
24
28
28
7
14
22
25
18
30
20
2
3
30
9
12
26
8
22
18
8
13
21
19
19
23
23
18
18
16
2018
Q1 Q2 Q3 Q4
875 875 875 875
399 399 399 399
19
19
19
19
24
18
18
8
26
26
12
10
6
26
14
24
28
28
7
14
22
25
18
30
20
2
3
30
9
12
26
8
22
18
8
13
21
19
19
23
23
18
18
16
6
23
12
23
23
19
19
19
19
24
18
18
8
26
26
12
10
6
26
14
24
28
28
7
14
22
25
18
30
20
2
3
30
9
12
26
8
22
18
8
13
21
19
19
23
23
18
18
16
6
23
12
23
23
19
19
19
19
24
18
18
8
26
26
12
10
6
26
14
24
28
28
7
14
22
25
18
30
20
2
3
30
9
12
26
8
22
18
8
13
21
19
19
23
23
18
18
16
6
23
12
23
23
19
19
19
19
24
18
18
8
26
26
12
10
6
26
14
24
28
28
7
14
22
25
18
30
20
2
3
30
9
12
26
8
22
18
8
13
21
19
19
23
23
18
18
16
6
23
12
23
23
Vårdhygien
Akademiska sjukhuset
1 maj 2015
Utlåtande vårdnära service
Vårdrelaterade infektioner är enligt Sveriges kommuner och landsting den
vanligaste vårdskadan inom svensk sjukvård. Vårdrelaterade infektioner innebär
stora merkostnader för vården, ett onödigt lidande för patienter och är möjliga
att förebygga genom bra rutiner. Två områden inom projektet vårdnära service
har enlig vedertagen och allmänt erkänd vetenskaplig evidens och beprövad
erfarenhet, stor betydelse för att minska risken för smittspridning och
uppkomsten av vårdrelaterade infektioner. Det första området är en tillräckligt
god städning och rengöring av patientnära ytor och det andra är en fullgod
hantering av höggradigt rent och sterilt gods samt av textilier i avdelningsförråd.
I en vårdvardag som alltmer kommit att präglas av ett högt patienttryck, av
överbeläggningar, allt mindre tid för vård av patienter, är det naturligt och väl
underbyggt i litteraturen, att dessa två områden hamnar långt ner i
vårdpersonalens prioritering av arbetsuppgifter. Konsekvensen blir en ökad
patientsäkerhetsrisk och en ökad risk för smitta. Att, som i projektet vårdnära
service, införa en särskild personalkategori som enbart hanterar städning av
patientnära ytor och hanteringen av avdelningsförråden innebär att dessa
områden inte bortprioriteras utan kan omhändertas och att bra rutiner kan
säkerställas, trots den höga arbetsbelastningen hos vårdpersonalen.
Vårdhygien i Uppsala län har från samtliga avdelningschefer som deltagit i
projektet erfarit att man välkomnat avlastningen i arbetsmoment och Vårdhygien
har också kunnat konstatera att både städning och förrådshanteringen har
förbättrats på de avdelningar som ingått i projektet.
Vårdhygien välkomnar därför att projektet vårdnära service blir en permanent
lösning för hela sjukhuset.
I tjänsten
Birgitta Lytsy
Hygienöverläkare
Uppsala läns landsting
1
Postadress
Besöksadress
Telefon
Akademiska sjukhuset D1
751 85 UPPSALA
Dag Hammarskjölds väg 17
018-611 3903
e-post
birgitta.lytsy@akademiska.se
Akademiska Sjukhuset
Utredning av VNS (FM)
piloter
Kompletteringar till tidigare utredning
Anders Andersson
1 Bakgrund till komplettering och syfte
Vid redovisning av utredningen så lyftes följande punkter/frågor fram;
1. Vad är utvecklingen av kostnad och produktion för avdelningar i 70-huset som inte har varit VNS
piloter?
2. Även i 85-huset, efter återflytt i FAS projektet Nya 85-huset, så har ett VNS koncept används.
Vad är utfallet i dessa fall?
Med dessa två frågeställningar som utgångspunkt har ytterligare avdelningar analyserats.
2 Sammanfattning och slutsats
För att få en någorlunda jämförbar referens till VNS pilotavdelningarna så analyserades avdelningarna
70C1 och 70D. Slutsatserna från denna analys är;
1. Tid för VNS aktiviteter per vårddygn är mycket lägre för VNS pilotavdelningarna än för avdelning
70C1 och 70D. Detta har delvis sin orsak i ett annat vårduppdrag och arbetssätt för de aktiviter
som utförs av avdelningspersonal för samtliga avdelningar(jämför tid för kosthantering), men
utredaren bedömmer även att implementeringen av VNS har medfört en effektivisering av
aktiviteterna. Se figur 11 för jämförelse
2. Utvecklingen av kostnad och produktion för avdelning 70C1 och 70D jämfört med VNS
pilotavdelningarna ger ingen entydig bild till vare sig referensavdelningarnas eller VNS
pilotavdelningarnas fördel; vissa mätetal uppvisar en förbättring, andra en försämring. Se figur
10 för jämförelse.
Även avdelning 85B, som är en sammanslagning av två tidigare avdelningar och har flyttat in med VNS
koncept i nya lokaler har analyserats;
1. Endast material- och textilhantering samt viss avfallshantering har VNS koncept, resterande
delar, som exempelvis städ, utförs fortsatt av av avdelningspersonal.
2. Det är svårt att dra slutsatser runt effektivisering från införande av VNS koncept, då detta har
gjorts i samband med en stor förändring (flytt, sammanslagning, nya lokaler, etc). Men,
merparten av tiden för VNS aktiviteter ligger kvar på avdelningspersonal. Se figur 5.
Utredarens rekommendation från den ursprungliga utredningen kvarstår – se 150425 Utredningsrapport
VNS, med följande tillägg för analyserade avdelningar;
1. Implementera VNS städ vid 85B; Ursprunglig utredning påvisar stora vinster med städtjänsten.
2. Starta ett förbättringsarbete för VNS aktiviteter vid avdelning 70C1 och 70D för att förbereda
dessa för VNS städtjänst och material/textiltjänst
3. Genomför vidare analys av bemanning och resurser för kosthantering vid 70C1 och 70D (”köksa”)
3 Metod för utredning
3.1 Avgränsning
I 70-huset har avdelningarna 70D och 70C1 analyserats som referensavdelningar där VNS ej
implementerats. I 85-huset har avdelning 85B analyserats för att ge ett exempel på avdelning där VNS
implementerats i nya, ombyggda lokaler.
3.2 Beskrivning av metod för utredning av effekter
3.2.1 Kommentarer från avdelningschefer
Enskilda intervjuer med avdelningschefer (på samma sätt som i tidigare utredning)
3.2.2 Produktion och ekonomi
Bygger på statistik från modeller i Divern (på samma sätt som i tidigare utredning)
3.2.3 Tid
Uppbyggnad av detaljerad aktivitetsmodell tillsammans med personalen. Bedömning av tidsåtgång
genom praktiskt deltagande på avdelningarna när aktiviteterna utfördes. (på samma sätt som i tidigare
utredning)
3.2.4 Kvalitet
Intervjuer med personal vid avdelningarna.
4 Analys av avdelning 85B (VNS koncept implementerat i nya lokaler)
Det understryks att trender som redovisas i detta kapitel kan ha sin orsak i andra bakomliggande faktorer
än implementeringen av VNS.
Avdelning 85B är en ny samlad strokeavdelning som är en sammanslagning av Geriatriska
strokeavdelningen och Strokeavdelningen. Under ombyggnadsperioden har strokevården varit
evakuerad till Strokeavdelning 65B.
4.1 Kommentarer från avdelningschef (85B)
På avdelning 85B har endast materialhanteringen ingått i VNS konceptet, städtjänst ingår ej.
1. Materialhantering. Påfyllning av närförråd (materialförråd på sal) fungerar
bra. Vi slipper kartonger och att plocka upp själva.
1. Städtjänst – avsaknad av. Lyfter fram att städtjänsten saknas – den vill man
ha.
2. Materialhantering. Växlande VNS-personal har skapat utmaningar med
upplärning. Exempel på stora felbeställningar (ex. 18 000 tvättlappar).
Utrymmen i närförråd var inte tillräckliga. Många små beställningar ger
merjobb för fakturaattestering, svårare att ”få koll” på kostnader
4.2 Effekter på produktion och ekonomi (85B)
Det understryks att använda mätetal inom detta kapitel är trubbiga och är resultatet av många
bakomliggande faktorer utanför ramen för FM/VNS.
Nuvarande avdelning är en sammanslagning av Geriatriska strokeavdelningen och Strokeavdelningen.
För år 2012-2014 så har följande statistik används som underlag;
2012: Geriatriska strokeavdelningen + Strokavdelningen
2013: Strokeavdelning 65B1 & 65B2 + Strokeavdelning 65B+ VO Geriatrik utan Ansvarstext med koppling
till geriatrik och stroke
2014: Strokeavdelning 85B
Figur 1: Utveckling av produktion i absoluta tal på antal vårdkontakter, antal
vårddygn, samt snitt antal vårddygn per kontakt 2012-2014 för 85B (källa: Diver)
Den största orsaken till de nedåtgående trenderna i figur 1 för antalet kontakter och antalet vårddygn är
att antalet disponibla vårdplatser har gått från ca 33 till 25 under tidsperioden.
I figur 2 nedan så har antalet kontakter och antal vårddygn dividerats med antal disponibla vårdplatser.
Analysen visar en svag nedgång i såväl antal kontakter per vårdplats som antal vårddygn per vårdplats
mellan snitt 2012-2013 till 2014.
Figur 2: Utveckling av produktion i på antal vårdkontakter och, antal
vårddygndividerat med antal disponibla vårdplatser 2012-2014 för 85B (källa:
Diver)
Aktiviteter som överförts till avdelningsextern personal har tidigare utförts av personal som redovisas
som ”övrig personal” i ekonomiuppföljningen. Därför har en jämförelse av tidigare år och 2014 gjorts för
detta kostnadskonto.
Figur 3: Utveckling av personalkostnad övrig personal 2012-2014 för 85B (källa:
Diver)
Kostnad för relevant medicinskt material är i stort oförändrad.
Figur 4: Utveckling av kostnad för medicinskt material 2012-2014 för 85B (källa:
Diver)
4.3 Effekter på tid för vårdpersonal (85B)
En tidsstudie av aktiviteter för städ, materialhantering, textilhantering och avfallshantering visar att ca
1000 timmar per år har avlastats från avdelningspersonal genom införande. Kosthantering och
provtransporter är inte med i tidsstudien, men dessa delar har ej förändrats utan utförs på samma sätt
som innan genomförande.
Figur 5: Omfördelning av tid före och efter införande av konceptet för 85B.
Redovisad tid är för städning, materialhantering, textilhantering och avfall. Kost
och provtransporter är exkluderat. (källa: Tidsstudie)
5 Analys av avdelning 70D och 70C1 (som ej har implementerat VNS
koncept)
Det understryks att trender som redovisas i detta kapitel kan ha sin orsak i andra bakomliggande faktorer
än arbetssätt inom aktiviteter inom vårdnära service.
5.1 Utveckling av produktion och ekonomi (70D och 70C1)
Det understryks att använda mätetal inom detta kapitel är trubbiga och är resultatet av många
bakomliggande faktorer utanför ramen för aktiviteter inom/kopplat till vårdnära service.
Figur 6: Utveckling av produktion i absoluta tal på antal vårdkontakter, antal
vårddygn, samt snitt antal vårddygn per kontakt 2012-2014 för 70C1 och 70D.
Inom parantes anges snitt för VNS piloter (källa: Diver)
Antalet disponibla vårdplatser har varit relativt konstant under perioden 2012-2014, men med en svag
nedgång under sommar 2014.
I figur 7 nedan så har antalet kontakter och antal vårddygn dividerats med antal disponibla vårdplatser.
Analysen visar ett oförandrat antal kontakter per vårdplats och en relativt stor ökning i antal vårddygn
per vårdplats mellan snitt 2012-2013 till 2014.
Figur 7: Utveckling av produktion i på antal vårdkontakter och, antal
vårddygndividerat med antal disponibla vårdplatser 2012-2014 för 70C1 och 70D.
Inom parantes anges snitt för VNS piloter (källa: Diver)
VNS aktiviteter utförs främst av personal som redovisas som ”övrig personal” i ekonomiuppföljningen
och därför redovisas utvecklingen för detta kostnadskonto.
Figur 8: Utveckling av personalkostnad övrig personal 2012-2014 för 70C1 och
70D. Inom parantes anges snitt för VNS piloter (källa: Diver)
Kostnad för relevant medicinskt material uppvisar en svag ökning 2014 jämfört med 2012-2013.
Figur 9: Utveckling av kostnad för medicinskt material 2012-2014 för 70C1 och
70D. Inom parantes anges snitt för VNS piloter (källa: Diver)
I figur 10 ges en överblick över effekter på produktion och ekonomi för VNS pilotavdelningar och
referensavdelningarna 70C1 och 70D.
70C1 & 70D VNS pilot
Antal kontakter
Antal kontakter per
vårdplats
Antal vårddygn
Antal vårddygn per
kontakt
Antal vårddygn per
vårdplats
Kostnad övrig
personal
Kostnad medicinskt
material
Figur 10: Översikt av utveckling av produktion och ekonomi för VNS
pilotavdelningar och referensavdelningar mellan 2012/2013 – 2014. Grön:
Förbättring, Vit: Oförändrat, Gul: Svag försämring, Röd: Större försämring.
5.2 Analys av tid för vårdpersonal i VNS aktiviteter (70C1 och 70D)
För att få en jämförelse mellan VNS piloter och de två referensavdelningarna 70C1 och 70D har en
tidsstudie genomförts även för avdelningarna 70C1 och 70D. För att kunna jämföra resultatet med de 4
VNS pilotavdelningarna så har total tid för VNS aktiviteter dividerats med antal vårddygn. Resultatet ses i
figur 11 och påvisar en betydande effektivisering för genomförande av VNS aktiviteter; från i snitt 1
timme per vårddygn (stapel 1 i figur 11) till 0,65 timmar (totalt, stapel 2 i figur 11) per vårddygn. Genom
att endast räkna den tid för VNS aktiviteter som avdelningspersonal (inklusive köksa) utför så kvarstår
0,35 timmar per vårddygn (stapel 3 i figur 11)
Figur 11: Tid för utförande av VNS aktiviteter för personal vid 70C1 och 70D (källa:
Tidsstudie)
Utredning av vårdnära
service (VNS, tidigare
benämnt FM) piloter
Effekter och rekommendation för nästa steg
Anders Andersson
Sammanfattning och slutsats
Genomförandet har i praktiken omfattat städ och material, övriga delar utförs i stort som före genomförandet.
Konceptet ger betydande fördelar genom städtjänsten. Ökad kvalitet enligt ATP (mätmetod för städkvalitet),
vilket kan vara en indikation för minskad risk för vårdrelaterade infektioner, är tydligt mätbart. Till detta
kommer en mycket stor nöjdhet bland personalen i och med minskad belastning och förbättrad arbetsmiljö.
Även en flexibilitetsfördel för in- och utskrivningar lyfts fram och att detta skapar ett bättre flöde på
vårdavdelningarna.
Den förändrade materialhanteringen ger en fördel för vården både inom tidsavlastning och vårdhygien, men
implementeringen har inte genomförts bra. Bättre förberedelser och involvering av vårdpersonal krävs. Det är
även oroväckande att personalen upplever en sämre insyn och möjlighet till kostnadskontroll efter
genomförandet. En tydlig ökning av kostnad för medicinskt material påvisar att bättre kontroll över
materialkostnad och lagernivåer krävs vid införande av konceptet.
Konceptet avlastar avdelningspersonalen tidsmässigt, men det ger inga besparingseffekter i personalkostnad.
För att uppnå detta krävs aktiva ledningsbeslut för omfördelning av personal för besparingseffekter.
Genomförandet finansierar sig inte självt genom direkta besparingar i personal och materialkostnad. Tvärt om,
redovisas en kostnadsökning. Dock uppvisar konceptet tydlig potential att ge indirekta kostnadsbesparingar i
form av minskad kostnad för vårdrelaterade infektioner och personalomsättning, vilket även starkt styrks av
vårdhygien vid Akademiska sjukhuset.
Utredarens slutgiltiga rekommendation är att
1. Fatta beslut om breddinförande av implementerad städtjänst och basera ersättning för genomförande
av städtjänsten till 1) uppnådd kravnivå på renhet och 2) besparingar i kostnad för vårdrelaterade
infektioner. Exakta mätmetoder behöver dock utvecklas.
2. Fatta beslut om förberedelser för VNS på materialhantering och textilhantering under 2015 för att
möjliggöra eventuell breddinförande under 2016
3. Avvakta med införande inom kost, provtransporter och avfall tills ett för sjukhuset kostnadsneutralt
införande kan uppvisas.
Metod för utredning
Avgränsning
Endast avdelningarna 70A1, 70A2, 70B1 och 70B2 har beaktats i denna utredning. För utvärdering av effekter
har i de fall möjligt trenddata för åren 2012-2014 använts.
Beskrivning av metod för utredning av effekter
Kommentarer från avdelningschefer
Enskilda intervjuer med avdelningschefer
Produktion och ekonomi
Bygger på statistik från modeller i Divern
Tid
Uppbyggnad av detaljerad aktivitetsmodell tillsammans med personalen. Bedömning av tidsåtgång genom
praktiskt deltagande på avdelningarna när aktiviteterna utfördes.
Kvalitet
Analys av genomförda ATP mätningar och studie av tidigare rapporter runt kvalitetsvinster samt intervju med
vårdhygien.
Redovisning av effekter
Det understryks att trender som redovisas i detta kapitel kan ha sin orsak i andra bakomliggande faktorer än
implementeringen av VNS.
Kommentarer från avdelningschef
1. Städtjänsten. Samtliga avdelningschefer uppger denna del som den absolut
största vinsten med implementeringen. I synnerhet det patientnära städet lyfts
fram som en stor fördel. Städningen uppges nu vara av högre kvalitet, utförandet
mer flexibelt och bidrar till bättre flöde genom flexibiliteten. Samtidigt har tjänsten
bidragit positivt till undersköterskors arbetsmiljö.
2. Materialhantering – i nuläget. Uppackning av och påfyllning av material uppges
fungera bra på avdelningarna
1. Materialhantering – implementeringsfas. Stora brister uppges under det ”första
året” i form av att kritiskt material tagit slut, inte varit påfyllt, etc. Huvudorsakerna
uppges vara bristande förarbete innan start och ett allt för forcerat genomförande
utan att VNS personal satt sig in i verksamhetens behov.
2. Materialhantering – insyn. Man upplever en mindre insyn i materialhanteringen
och ser en risk/känner av en minskad kostnadsmedvetenhet
1. Kosthantering. Ingen skillnad mot före då avdelningarna har haft ”köksor”
anställda som redan innan utförde de flesta uppgifterna kopplade till kosten.
2. Provtransporter. Ingen skillnad mot före, mycket av samma anledning som för
kosthantering.
3. Textil. Vissa skillnader, men inga som egentligen märks av på avdelningarna
För ytterligare kommentarer från avdelningschefer för de berörda avdelningarna finns även rapporten
”Avdelningarnas utvärdering FM-projektet”. Utredaren bedömer att ovan beskrivna positiva och negativa
punkter väl sammanfattar denna rapport.
Effekter på produktion och ekonomi
Det understryks att använda mätetal inom detta kapitel är trubbiga och är resultatet av många bakomliggande
faktorer utanför ramen för FM/VNS.
I figur 1 redovisas utveckling av produktion i absoluta tal. Nivån 2012-2103 är relativt stabil för antal kontakter,
men för en markant nedgång ses för 2014. Antal vårddygn uppvisar en fallande trend under perioden I figur 1
påvisas även en nedåtgående trend för genomsnittlig vårdtid med en stor skillnad mellan år 2012 och 2013,
och en mindre skillnad mellan år 2013 och 2014.
Figur 1: Utveckling av produktion i absoluta tal på antal vårdkontakter, antal vårddygn,
samt snitt antal vårddygn per kontakt 2012-2014 för berörda avdelningar (källa: Diver)
Den största orsaken till de nedåtgående trenderna i figur 1 är att antalet disponibla vårdplatser har gått från ca
23 till 17 under tidsperioden. Samtliga avdelningschefer uppger dock en ökad flexibilitet i att mottaga och
skriva ut patienter, vilket bör ha en positiv effekt på produktionen. Detta kan vara en av orsakerna till den
minskade snittvårdtiden.
I figur 2 nedan så har antalet kontakter och antal vårddygn dividerats med antal disponibla vårdplatser. I denna
ser man en viss produktivitetsökning i antal kontakter per vårdplats. Antal vårddygn per vårdplats har ett mer
varierat utfall.
Figur 2: Utveckling av produktion i på antal vårdkontakter och, antal vårddygndividerat
med antal disponibla vårdplatser 2012-2014 för berörda avdelningar (källa: Diver)
Aktiviteter som överförts till avdelningsextern personal har tidigare utförts av personal som redovisas som
”övrig personal” i ekonomiuppföljningen. Därför har en jämförelse av tidigare år och 2014 gjorts för detta
kostnadskonto. Från tidsuppföljningen ges ett entydigt resultat att aktiviteter och tid har överförts från
avdelningspersonal till VNS/ISS personal, men ”övrig personal” kostnaden uppvisar en stigande trend.
Normaliseras kostnadsutvecklingen för produktion så är den relativa kostnadsökningen ännu större.
Figur 3: Utveckling av personalkostnad övrig personal 2012-2014 för berörda
avdelningar (källa: Diver)
Kostnad för relevant medicinskt material uppvisar en ökning 2014 jämfört med 2012-2013. Det bör noteras att
det totalt sker en nedgång i kostnad för medicinskt material under åren 2012-2014 på grund av ändrad metod,
som resulterar i att kontering av dyrt röntgenmaterial sker i andra verksamheter.
Figur 4: Utveckling av kostnad för medicinskt material 2012-2014 för berörda
avdelningar (källa: Diver)
Effekter på tid för vårdpersonal
Vid analys av tid så sammanfaller resultatet mycket väl med avdelningschefernas kommentarer.
1. Den stora förändringen är inom städ där ca 5 100 timmar per år har lyfts bort från personalen
2. En förändring syns även tydligt inom material där ca 1 800 timmar per år lyfts bort
3. Prover, avfall och kost uppvisar en marginell skillnad. Observera att ”köksan” här redovisas som
avdelningspersonal
Tidsestimaten, som beräknas ”bottom-up” har noggrant jämförts mot de faktiska resurser som utför
aktiviteterna och överensstämmelsen är mycket god. detta medför att tillförlitligheten i tidsanalysen för ”efter”
är stor. Huvudfokus i denna utredning är att påvisa huruvida implementeringen har gett en tidsbesparing för
avdelningarna eller inte, vilket framgår tydligt att så är fallet av figur 5.
Även den tidsbedömning som gjordes inför start som en del av FM-projektet har beaktats i analysen. Främst
har det från denna jämförelse noterats att genomsnitts tiden per avdelning för städaktiviteter bedömdes
mycket högre (227 % högre) än vad denna tidsstudie visar.
I rapporten Vårdens reflektioner FM-pilot så upplever 94 % att införandet frigjort tid för vården och att denna
använts till mer omvårdnad men även till kompetensutveckling och ombuds-/ansvarsuppdrag.
Figur 5: Omfördelning av tid före och efter införande av konceptet för berörda
avdelningar (källa: Tidsstudie)
Effekter på kvalitet
Renhetsnivå enligt ATP
Inledningsvis understryks att ATP metoden är ifrågasatt som mätmetod för att bedöma renhetsnivå och
slutsatser från resultaten skall göra med försiktighet.
Implementeringen visar dock en mycket stor förbättring av kvaliteten på både patientnära städ och slutstäd.
Diagrammen visar både medel i nivå före och efter ett antal mätpunkter städats och variationen i utfall efter
städning. Resultatet är tydligt; både renhetsnivå och variation i renhetsnivå är mycket bättre med nuvarande
städtjänst.
I rapporten Vårdens reflektioner FM-pilot så upplever 53 % att införandet har ökat kvaliteten på det
patientnära städet, vilket måste ses som en förvånansvärt låg andel givet resultaten nedan.
Figur 6: Städkvalitet i patientnära städ före och efter implementering av konceptet för
berörda avdelningar (källa: LSU ATP mätning)
Figur 6: Städkvalitet i slutstäd före och efter implementering av konceptet för berörda
avdelningar (källa: LSU ATP mätning)
Övriga kvalitetseffekter
För kosthantering, provtransporter och avfallshantering har i praktiken inga större förändringar genomförts,
varför kvalitetseffekter inom dessa områden bör vara begränsade.
För material har förändringar gjorts rörande avemballering vilka har bedömts minska risken för smittspridning.
Detta styrks även av expertis inom vårdhygien vid Akademiska sjukhuset.
Även stora positiva effekter av städning styrks av expertis inom vårdhygien vid Akademiska sjukhuset.
BILAGA PS 2015-08-26, § 124.
2015-08-26
Produktionsavdelningen
Tord Jansson
Tfn 018-611 60 57
E-post tord.jansson@lul.se
Dnr PS 2012-0050
Produktionsstyrelsen
Redovisning av utredningsuppdrag om möjligheten att inkludera journal via nätet för delar av den psykiatriska verksamheten vid Akademiska sjukhuset
Förslag till beslut
Produktionsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna samt att uppdra
till tf. produktionsdirektören att fortsätta bereda frågan tillsammans med verksamhetsföreträdare för den psykiatriska verksamheten vid Akademiska sjukhuset.
Ärendet
Bakgrund
Produktionsstyrelsen beslutade 2015-02-23, § 12, att uppdra till sjukhusdirektören för
Akademiska sjukhuset att:
-
-
Genomföra en risk- och konsekvensbedömning inför eventuellt ställningstagande till vilka delar av psykiatrin och vilka delar av journalen som kan göras
tillgängliga via nätet.
Resultatet från risk- och konsekvensbedömningen ska redovisas för styrelsen
under våren 2015, dock senast vid junisammanträdet.
Uppdraget för genomförande och redovisningen har av sjukhusdirektören delegerats till
verksamhetschefen för psykiatrin inom Akademiska sjukhuset. En risk- och konsekvensbedömning har genomförts under april månad med deltagande av representanter
från flera yrkesgrupper inom psykiatrin. Risk- och konsekvensbedömningen och de
slutsatser bedömningen föranlett har redovisats för styrelsen vid dess sammanträde
2015-06-23 i en särskild skrivelse.
Fortsatt arbete
Produktionsstyrelsen beslutade 2015-06-23 att lägga redovisningen av risk- och konsekvensbedömningen till handlingarna. Vidare beslöt styrelsen att uppdra till tf produkt-
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ pg 72173-8
bg 230-0168 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se
2 (2)
ionsdirektör att bereda frågan ytterligare och återkomma till styrelsen efter sommaren
med förslag till fortsatt hantering.
Tf produktionsdirektör informerar vid sammanträdet om arbetet med beredningen av
frågan har inletts tillsammans med verksamhetsföreträdare från den psykiatriska verksamheten vid Akademiska sjukhuset, juridiska enheten vid landstingets ledningskontor
och landstingets IT-enhet.
Inledningsvis har arbetet fokuserat på lärdom av erfarenheter från andra landsting och
regioner där journalen gjorts tillgänglig via nätet för den psykiatriska verksamheten.
Flera landsting och regioner planerar att införa denna tjänst under senare delen av året
så i dagsläget saknas denna erfarenhet inom landet. Danmark har enligt uppgift infört
tjänsten och erfarenheter därifrån inhämtas i detta arbete.
Arbetet skall utmynna i ett ställningstagande om både vilka verksamhetsmässiga- och
innehållsmässiga delar av journalen som är möjliga att göra tillgängliga via nätet med
bibehållen följsamhet till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Bilagor:
Produktionsstyrelsen – Protokoll från sammanträde 2015-06-23 – Redovisning av rik
och konsekvensbedömning gällande möjligheten att inkludera delar av psykiatrin i journal på nätet.
Kopia till:
T f Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset
Verksamhetschefen för psykiatri Akademiska sjukhuset
Slutrapport om införande av
e-hälsotjänster
Min journal via nätet – ”Journalen”
2015-06-30
Leif Lyttkens, Benny Eklund, Maria Pettersson
Rapport om införande av e-hälsotjänster
Sammanfattning
Landstinget i Uppsala län har inom ramen för EU-projektet SUSTAINS under åren 2012 –
2014 infört ett antal e-hälsotjänster. Den mest diskuterade av dessa är tjänsten att kunna
läsa sin egen journal via nätet.
Att läsa sin egen journal via nätet är den mest använda e-hälsotjänsten som landstinget
hittills införts. Efter drygt två år har över 60 000 unika användare provat tjänsten och gjort
över 200 000 inloggningar d.v.s. i genomsnitt har varje patient läst sin journal drygt 3 gånger.
Tre ytterligare landsting har infört tjänsten tom mars 2015, Region Skåne, Västmanlands
läns landsting och Region Jönköpings län. Övriga landsting förväntas ha infört tjänsten
senast 2017.
Den typiska användaren av tjänsten Journalen är en patient som har en aktuell sjukdom och
som har haft många kontakter med vården.
En typisk dag i Uppsala: här förekommer lite olika siffror vilka skall vi använda?
• 29 personer uppdaterar kontaktuppgifter
• 4 personer fyller i ett formulär om levnadsvanor
• 57 vårdnadshavare läser barns journal
• 767 personer loggar in
• 77 nya användare kommer till
• 245 läser loggen
Genom engagemang från politiker i Landstinget i Uppsala Län och genom de beslut som
fattats på politisk nivå har landstinget varit föregångare för denna typ av tjänster. Det
regelverk för användning av e-hälsotjänsterna som fastställdes av produktionsstyrelsen i
Landstinget i Uppsala Län utgör nu det nationella regelverket.
Landstinget i Uppsala Län har fått uppdraget av Inera att utveckla den nationella tjänsten
Journalen.
Projektet har granskats av ett större antal myndigheter.
Två frågetecken föreligger:
1. Datainspektionen hävdar att det saknas stöd i lagen för tjänsten att delegera till
annan att läsa sin journal. Bedömningen har överklagats av Landstinget i Uppsala
Län. Förvaltningsrätten har i utslag 2015-05-20 givit DI rätt. Beslutet har överklagats
till högre instans.
2. Tjänsten patientens noteringar har av fackförening anmälts till förvaltningsrätten för
ifrågasatt brist på lagstöd. Denna fråga är ännu inte avgjord.
Sida 2 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
Innehållsförteckning
1.
INFÖRANDE AV TJÄNSTERNA
5 1.1 Bakgrund
5 1.2 Utveckling av nationell lösning av Journalen
5 1.3 Nationellt regelverk för användning av Journalen
6 1.4 Kommande lagstiftning
6 LANSERING AV TJÄNSTER
7 2.1 Publicitet
7 2.2 Antal användare
7 2.3 Länstillhörighet
7 2.4 Användarnas ålder
8 2.5 Val av rådrum
8 ATTITYD HOS OLIKA INTRESSENTER
9 3.1 Politiker
9 3.2 Patienter och patientföreträdare
9 3.3 Fackliga organisationer
9 2.
3.
4.
FORTSATT SPRIDNING I SVERIGE
10 5.
FORTSATT UTVECKLING AV TJÄNSTEN
11 5.1 Patientens möjlighet att tillvarata den personliga integriteten
11 5.2 Utökad information i Journalen
11 5.3 Ge tillstånd till organdonation
11 5.4 Ge tillstånd till forskning på organiskt material
11 5.5 Ge tillstånd till forskning genom statistisk bearbetning
11 5.6 SMS påminnelser
11 5.7 Remote monitoring
11 5.8 Blanketter och enkäter
12 PRISER OCH UTMÄRKELSER
13 6.1 Juryns specialpris 2012
13 6.2 Juryns stora pris 2013
13 6.3 Pris för bästa uppsats inom systemvetarprogrammet
14 7.
FORSKNING
15 8.
BILAGA – INFÖRDA TJÄNSTER
16 8.1 Nationella portalen Mina vårdkontakter
16 8.2 Byta husläkare
16 8.3 Boka/avboka/omboka besök eller provtagning
17 6.
Sida 3 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
8.4 Ställa en fråga till en läkare/sjuksköterska
18 8.5 Uppdatera patientens och anhörigas kontaktuppgifter
19 8.6 Läsa logglistan
19 8.7 Delegering av läsrättighet
20 8.8 Spärra journalen
21 8.9 Spåra remiss
22 8.10 SMS-påminnelse
22 8.11 Läsa sin journal via nätet – tjänsten Journalen
23 8.12 Fylla i hälsodeklaration/livsstilsformulär via nätet
24 8.13 Införa ”Patientens kommentarer”
24 Sida 4 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
1.
Införande av tjänsterna
1.1
Bakgrund
År 2002 startades ett pilotförsök där patienterna vid en husläkarmottagning fick
möjlighet att läsa sin journal via nätet. Dessutom innehöll försöket tillgång till
laboratorielista, läkemedelslista, besök och en säker kommunikationsmöjlighet med
husläkaren. Utvärderingen var så positiv att landstinget beslöt att införa tjänsten för
alla husläkare i C-län år 2003. Datainspektionen bedömde emellertid detta som
olagligt och vidare spridning av tjänsten stoppades. Vid en husläkarmottagning,
Ture Ålanders husläkarmottagning, i Uppsala fortsatte projektet som ett
forskningsprojekt efter bedömning av Etisk kommitté.
Som en direkt konsekvens av pilotprojekt i Uppsala fick den dåvarande utredningen
Kommittédirektiv 2004:95 ”Tilläggsdirektiv till Utredningen om författningsreglering
av nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården, m.m. (S 2003:03)” ett
tilläggsdirektiv att tydliggöra hur patienterna skulle kunna få tillgång till sin
elektroniska journal via nätet. I Patientdatalagen som kom 1 juli 2008 blev det lagligt
att erbjuda patienterna tjänsten.
Frågan om patientens tillgång till sin journal via nätet har drivits från politisk nivå.
Lokalt i Uppsala har landstingsråd deltagit i flera överläggningar med EUkommissionen i frågan 2010-2012. Som en konsekvens blev Benny Eklund inbjuden
till ministermöte för EU i Bryssel för att presentera projektet. Därefter lyftes denna
fråga in i den Digitala agendan för EU där det står:
Key Action 13: Undertake pilot actions to equip Europeans with secure online
access to their medical health data by 2015 and to achieve by 2020 widespread
deployment of telemedicine services;
Projektet stöddes även med rekommendationsbrev från regeringen.
I och med att frågan prioriterades på EU–nivå utlystes ett EU-projekt för ändamålet
och SUSTAINS-projektet erhöll kontrakt med EU för att införa ett antal tjänster bland
denna tillgång till sin elektroniska journal via nätet. I konsortiet ingår med 11 större
införanden i 9 länder. Koordinatörer för projektet har varit Landstinget i Uppsala län.
1.2
Utveckling av nationell lösning av Journalen
När Landstinget i Uppsala Län lanserade tjänsten att läsa journalen via nätet
november 2012 ökade intresset i hela landet för denna typ av innevånartjänster.
Från politisk nivå visades ett intresse att sprida tjänsterna till hela landet.
Inera, som ägs av landets landsting och kommuner, har till uppgift att utveckla och
tillhandahålla nationella tjänster. Ett exempel är Mina Vårdkontakter. Inera uppdrog
hösten 2013 till Landstinget i Uppsala Län att utveckla de tjänster som införts i
Landstinget i Uppsala Län för hela landet.
I december 2014 hade den nationella tjänsten utvecklats till samma nivå som
tjänsten i Landstinget i Uppsala Län och landstinget gick över till den nationella
tjänsten den 10 december.
Sida 5 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
1.3
Nationellt regelverk för användning av Journalen
Att utveckla den tekniska lösningen för tjänsten är okontroversiellt och en ren
datautveckling. Hur tjänsten skall användas kräver dock ett regelverk. Landstinget i
Uppsala Län fastställde i ett beslut av produktionsstyrelsen 2012-06-21 (Dnr PS
2012-0050) det regelverk som skulle gälla i Landstinget i Uppsala Län. När Inera
fick i uppdrag att genomföra ett nationellt projekt 2013 blev regelverket i Uppsala
grund för det nationella regelverket. Regelverket fastställdes efter remissrunda och
återfinns
tillsammans
med
förklaringar
på
Ineras
hemsida
http://www.inera.se/TJANSTER--PROJEKT/Journalen/Nationellt-regelverk/
1.4
Kommande lagstiftning
Patientens ställning och rätt förväntas att stärkas i kommande lagstiftning.
Den statliga utredningen ”Rätt information på rätt plats i rätt tid” SOU 2014:23
föreslår bland annat:
o
Sekretess mot patienten själv tas bort
o
Även socialtjänsten får erbjuda journal på nätet
o
Individen kan låta närstående ta del av journaler på nätet
o
Den som för journal ansvarar för att uppgifterna är korrekta, men inget krav på
synlig kvittens i form av signering
Sida 6 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
2.
Lansering av tjänster
2.1
Publicitet
Det har varit ett överväldigande intresse i massmedia för tjänsten med över 200
artiklar i nyhetsmedia. Initialt förekom huvudsakligen artiklar som uttryckte
vårdpersonals oro för konsekvenser för patienterna. Artiklarna innehöll vanligtvis
obekräftade patientfall som vid närmare undersökning visade sig utgöra
vandringssägner. Under 2014 har dock denna typ av artiklar i stort sett upphört.
Även i radio och TV har ett stort antal inslag förekommit.
2.2
Antal användare
December 2014 har totalt 60 232 unika individer använt tjänsten. Antalet har ökat
med ca 100 per dag under första året. I november 2014 var antalet nya användare
per dag ca 70.
2.3
Länstillhörighet
Varje person i Sverige kan läsa sin journal i journalsystemet i Uppsala läns
landsting. Det innebär att patienter som inte är skrivna i Uppsala, men som vårdats
här t.ex. studenter och riks/regionpatienter kan läsa sin journal via nätet.
Andelen i relation till länstillhörighet som använt tjänsten Journalen, framgår av figur
1.
Figur 1: Andelen av SUSTAINS-användare per landsting per 2014-01-28
Sida 7 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
Som framgår är andelen högst bland C-länsinnevånare 8,98% och lägst bland
innevånare i Stockholms län 3,24%.
Det bör noteras att andelen användare är relativt likartad över landet vilket innebär
att patienter från hela landet med en journal i C-läns journalsystem använder
systemet i likartad omfattning.
2.4
Användarnas ålder
Här anges andelen av användare I olika åldersintervall. Som framgår av figur 12 är
den procentuella andelen av användare likartad upp till 72 års ålder. För äldre
patienter faller användningen.
Figur 2: Användarnas ålder
2.5
Val av rådrum
Vid inloggning måste patienten välja om rådrum skall tillämpas eller ej.
Rådrum innebär att bara information som är äldre än 14 dagar och bara signerade
anteckningar och vidimerade svar visas. Förval är att rådrum gäller.
Om patienten väljer att ändra till icke rådrum innebär det att all information visas
direkt, att osignerade notat visas och att ovidimerade svar visas.
98 % av patienterna valde bort rådrum och valde alltså att se all information direkt. 2
% motsvarande 760 individer valde rådrum. Dessa personer kanske representerar
de patienter som inte kan hantera oroväckande information över nätet.
Sida 8 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
3.
Attityd hos olika intressenter
3.1
Politiker
Politiker på lokal nivå i landstinget har engagerat sig i projektet sedan flera år
tillbaka. Tre landstingsråd har besökt Bryssel och argumenterat för att patienternas
möjlighet att läsa sin journal via nätet skall bli ett projekt på EU nivå.
På nationell nivå har regeringen stött projektet genom ett rekommendationsbrev till
EU. Regeringen var representerad av EU minister Birgitta Ohlsson vid projektstart
för SUSTAINS i januari 2012 se figur 19.
Figur 3: Benny Eklund, EU minister Birgitta Ohlsson och Leif Lyttkens vid
projektstart för SUSTAINS i Uppsala.
3.2
Patienter och patientföreträdare
Patientorganisationerna har deltagit i fokusgrupper och diskussioner kring utveckling
av tjänsterna. Man har varit enade i sitt stöd för tjänsterna speciellt tjänsten att läsa
sin journal via nätet.
Patientorganisationerna har också argumenterat starkt för att patienten själv skall
välja om rådrum skall gälla.
Om rådrum inte väljs önskar patientorganisationerna att all information visas direkt
utan att vänta på signering eller vidimering.
3.3
Fackliga organisationer
Den största fackliga organisationen för vårdpersonal har helt ställt sig bakom
projektet.
Sida 9 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
4.
Fortsatt spridning i Sverige
Efter att e-hälsotjänsterna införts i Uppsala, särskilt tjänsten Journalen, har samtliga
landsting enats om att tjänsten skall införas. Detta har lett till ett projekt för nationellt
införande så att tjänsten blir tillgänglig för samtliga patienter i Sverige.
Den nationella e-hälsostrategin stipulerar att alla innevånare i Sverige skall ha
möjlighet att läsa sin journal via nätet 2018.
En grupp med representanter för Sveriges alla landsting planerar införandet av
tjänsten i hela Sverige.
De landsting där det i dag finns ett projekt för införande med en tidtabell är:
Norrbottens läns landsting har deltagit i Sustainsprojektet. Deras pilot startade
december 2013 och totalt 1 583 patienter provade tjänsten fram till och med
december 2014. Efter årsskiftet 2014 har emellertid tjänsten stängts av och man
planerar nu ett breddinförande 2016.
Region Skåne lanserade tjänsten för alla innevånare 17 mars 2014. I slutet av 2014
hade man 31 582 användare av tjänsten.
Landstinget i Västmanland har startat en mindre pilot och i slutet av 2014 hade man
1 135 användare av tjänsten.
Region Jönköping startade tjänsten 1 januari 2015.
Hallands läns landsting planerar att starta Q4 2015.
Kalmar läns landsting planerar att starta Q4 2015.
Landstinget i Södermanland planerar att starta Q4 2015.
Landstinget i Kronoberg planerar att starta under 2016.
Landstinget i Värmland planerar att starta under 2016.
Landstinget i Östergötland planerar att starta under 2016.
Totalt har 16 av landets landsting/regioner anmält sig för införande av Journalen.
Sida 10 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
5.
Fortsatt utveckling av tjänsten
5.1
Patientens möjlighet att tillvarata den personliga integriteten
För att patientens personliga integritet skall kunna tillvaratas behövs några
ytterligare funktioner till exempel
• Maskera känsliga delar av journalen för utomstående vårdenheter
(sammanhållen journalföring). T.ex. enskild journalanteckning, del av enskild
journalanteckning, enskild vårdepisod, enskild diagnos, enskild
läkemedelsförskrivning.
• Spärra exponering av journaluppgifter i nationell patientöversikt.
• Spärra direktåtkomst för viss angiven hälso- och sjukvårdspersonal, t.ex.
granne, släkting, bekant.
5.2
Utökad information i Journalen från C-län
Visa psykiatri
Visa anteckningar från psykologer och kuratorer
Visa patologsvar
Visa cytologsvar
Visa röntgenbilder
Visa andra typer av bilder
Visa gamla inskannade journaler
5.3
Ge tillstånd till organdonation
Inloggning till Journalen sker med stark autentisering och tillstånd till organdonation
kan alltså ske med legal verkan. Eftersom så många patienter loggar in på
Journalen bör detta kunna leda till ökning av antalet organdonatorer.
5.4
Ge tillstånd till forskning på organiskt material
Inloggning till Journalen sker med stark autentisering och tillstånd till forskning på
organiskt material kan alltså ske med legal verkan. Eftersom så många patienter
loggar in på Journalen bör detta kunna leda till en förenkling och en ökning av
tillstånd.
5.5
Ge tillstånd till forskning genom statistisk bearbetning
För att genomföra statistikforskning krävs innevånarens/patientens tillstånd. Ett
legalt bindande tillstånd kan ges via Journalen.
5.6
SMS påminnelser
I dag måste patienten anmäla att man önskar SMS påminnelse och vårdpersonal
måste aktivera funktionen. En utveckling planeras där patienten själv skall kunna
utföra åtgärden via nätet.
5.7
Remote monitoring
Under 2015 introduceras remote monitoring där patienten själv utför mätningar tex i
hemmet. Patienten kan själv se mätvärden och trender via Journalen.
Sida 11 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
5.8
Blanketter och enkäter
Under 2014 introducerades möjligheten att fylla i livsstilsformuläret via dator. Data
går direkt in i den elektroniska journalen. Detta är en mycket arbetsbesparande
funktion.
Funktionen kan användas för alla blanketter, enkäter osv som vården efterfrågar.
För närvarande pågår införandet av preoperativa blanketten via nätet. Här finns ett
stort intresse från vården och vi förutser en vidgad användning.
Sida 12 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
6.
Priser och utmärkelser
SUSTAINS-projektet, speciellt tjänsten Min journal via nätet, har varit i focus för
utvecklingen av e-Hälsa i Sverige sedan 2012.
Projektet har tilldelats följande priser och utmärkelser.
6.1
Juryns specialpris 2012
Vid IT i vården-dagen den 6 december 2012 tilldelades projektet Dagens Medicin
och Computer Sweden’s specialpris för projektet. Priset utdelades av representant
för regeringen, IT och energiminister Anna-Karin Hatt.
Figur 4: Utdelning av juryns specialpris på IT i vården-dagen 2012
6.2
Juryns stora pris 2013
Ett år senare tilldelades Landstinget i Uppsala län juryns stora pris vid It i vårdendagen 2013. Priset tilldelade för framgångsrikt genomförande av SUSTAINSprojektet. Priset utdelades av en representant för regeringen statssekretariat, Lena
Furmark från socialdepartementet.
Sida 13 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
Figur 5: Utdelning av juryns stora pris vid It i vården-dagen 2013
6.3
Pris för bästa uppsats inom systemvetarprogrammet
Forskare från Dome-projektet, se 5.4 nedan, Johan Andersson och Viktor Kjerrman
tilldelades Juseks och Computer Sweden’s pris för bästa systemvetaruppsats.
Uppsatsen beskriver införandet av tjänsten läsa Min journal via nätet och föreslår
hur tjänsten skall kunna utvecklas vidare.
Figur 6: Jusek’s och Computer Sweden’s pris för bästa systemvetaruppsats.
Bild Computer Sweden
Sida 14 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
7.
Forskning
SUSTAINS-projektet har initierat forskning kring projektet. Ett forskningskonsortium
kallat Dome har bildats med seniora forskare från Uppsala universitet, Skövde
högskola och Lunds universitet. Forskningskonsortiet är fristående från projektet
med egen finansiering. SUSTAINS-projektet har ställts till konsortiets förfogande
men forskarna beslutar själva om forskningsfrågeställningar, utför forskningen och
publicerar resultaten. Forskningen beräknas fortgå minst tre år efter SUSTAINSprojektets avslutning.
Forskningen,
konsortiet
och
deltagande
http://www.it.uu.se/research/hci/dome/
Sida 15 av 25
forskare
presenteras
på:
Rapport om införande av e-hälsotjänster
8.
Bilaga – införda tjänster
8.1
Nationella portalen Mina vårdkontakter
I Sverige har vi en nationell vårdportal Mina vårdkontakter. Denna portal innehåller:
• Säker inloggning via två alternativa vägar: e-legitimation eller lösenord i
kombination med engångslösenord till mobiltelefon.
• Säker meddelandehantering mellan patient och vårdpersonal för de enheter som
infört tjänsten.
• Bokningstjänst för de enheter som infört tjänsten.
8.2
Byta husläkare
Denna tjänst används när patienten önskar byte den husläkare där man är listad, till
exempel vid flytt. Tjänsten nås via Mina vårdkontakter och har varit i tjänst sedan
2011.
När SUSTAINS-projektet startade ökade inloggningen till Mina vårdkontakter och
därmed också användningen av denna tjänst, se figur 7.
Figur 7: Antalet byten av husläkare per månad
Även andel av husläkarbyten har ökat till drygt 10 % vilket framgår av figur 8.
Sida 16 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
Figur 8: Andel av byten av husläkare som sker via webben
8.3
Boka/avboka/omboka besök eller provtagning
Denna tjänst är en del av utbudet i Mina vårdkontakter. Användning av tjänsten
förutsätter att aktuell vårdenhet beslutat att tjänsten skall öppnas och användas.
Genom att introduktion av tjänsten är ett beslut hos respektive vårdenhet har
utnyttjandet av tjänsten ökat långsamt, delvis som en konsekvens av resursbrist.
Själva tjänsten innebär att patienten via ett formulär på webbportalen klargör sina
önskemål om bokning/ombokning. Vårdpersonal skall sedan genomföra själva
bokningen och sedan meddela patienten om bokad tid.
Tjänsten introducerades augusti 2011 och användningen av tjänsten framgår av
figur 3.
Figur 4: Antal boningar/ombokningar per månad
Utökad funktionalitet via Webbtidboken har för en viss patient fyra nivåer:
• Visa bokade tider
Sida 17 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
• Göra en avbokning
• Ombokning
• Boka ett nytt besök
Det är ett sjukhusdirektörsbeslut på Akademiska sjukhuset att alla mottagningar ska
ha webbtidbok för att ”Visa bokade tider” för att minska andelen uteblivna besök.
I dagsläget har hela Lasarettet i Enköping webbtidbok infört på alla sina
mottagningar för att ”Visa bokade tider”. På sikt kommer webbtidboken införas med
nya funktioner på de mottagningar där det fungerar med verksamheten.
Venereologmottagningen har funktionen nybokning i drift idag där alla kan boka sin
tid själva direkt samt även av- eller omboka direkt in i webbtidboken vid behov. Det
är ungefär 55 patienter per vecka som gör nybokningar själva vilket i praktiken
innebär lika många färre telefonsamtal till mottagningens rådgivningstelefon.
Nybokning har även startat för hörselprov för 4-åringar där vårdnadshavarna själva
bokar tider åt sina barn på Akademiska sjukhuset. Helt nya arbetsrutiner men där
man också har öppnat upp tidboken i systemet så att BVC-sköterskan vid behov
kan boka in barn och föräldrar direkt i de fall man inte tror att de kommer ha
möjlighet att boka tiden själva via MVK. De kan även av- eller omboka sina tider och
vi ser redan nu att andelen uteblivna besök minskat.
8.4
Ställa en fråga till en läkare/sjuksköterska
Denna tjänst innebär att en fråga kan ställas till en läkare/sjuksköterska via en säker
kommunikationsväg. Tjänsten är en del av hälsoportalen Mina vårdkontakter och
startade oktober 2011.
Som en konsekvens av introduktion av SUSTAINS-tjänsterna ökade inloggningarna
i Mina vårdkontakter och därmed ökade användningen av tjänsten.
Användning av tjänsten framgår av figur 4.
Sida 18 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
Figur 10: Antalet ställda frågor per månad till läkare/sjuksköterska
8.5
Uppdatera patientens och anhörigas kontaktuppgifter
Via denna tjänst kan patienten själv uppdatera sina telefonnummer och sin
mailadress. Detta innebär att sjukvårdspersonal kommer att ha korrekta
kontaktuppgifter när man kontaktar patienten. Innan tjänsten infördes skall
sjukvårdspersonal fråga patienten om kontaktuppgifterna stämmer när patienten
kontaktar vården. Om så inte är fallet skall sjukvårdspersonal efter patientens
anvisningar uppdatera uppgifterna i patientkortet i Cosmic. Tjänsten innebär alltså
att sjukvårdspersonal spar tid både genom att korrekta uppgifter finns samt genom
att man slipper uppdatera gamla uppgifter.
Patienten kan också själv fylla i namn och kontaktuppgifter till närmaste
anhörig/anhöriga samt ändra den ordning i vilken anhöriga skall kontaktas.
Funktionen spar tid genom att patienten sköter uppgifter som tidigare sköttes av
vårdpersonal. Kvaliteten förbättras också då korrekta uppgifter finns när behov av
kontakt med anhöriga föreligger (om patienten t.ex. kommer in allvarligt skadad efter
en trafikolycka).
Tjänsten infördes mars 2013. Statistik för denna tjänst infördes december 2013.
Under perioden 10 december 2013 till 3 december 2014 gjordes 12 240
uppdateringar eller i genomsnitt 34,5 uppdateringar per dag.
8.6
Läsa logglistan
Patienten kan läsa logglistan över vilka som läst journalen, sjukvårdspersonal eller
person med delegation att läsa journalen. Genom funktionen kan patienten
upptäcka om anmärkningsvärd läsning av journalen skett och få detta utrett. Detta
Sida 19 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
är viktigt inte enbart för att fånga otillbörlig läsning av journalen utan också genom
att utesluta sådan misstanke.
Tjänsten introducerades i februari 2013 men fick stängas ner efter 10 dagar då
presentationen var otydlig och skapade många frågor. Under perioden 22 februari –
11 april var tjänsten inte tillgänglig och öppnades därefter med förbättrad
funktionalitet.
Tom 3 december 2014 har 28 340 unika patienter utnyttjat tjänsten 176 028 gånger.
Detta motsvarar många års stickprovskontroller med den rutin som i dagsläget
genomförs av sjukvården själv. Två misstänkta fall av otillbörlig läsning har
upptäckts och är föremål för utredning. Slutsatsen är att sekretessen upprätthålls på
ett föredömligt sätt av sjukvårdspersonalen.
Användningen framgår av figur 5.
Figur 11: Antal läsningar per dag av logglistan
8.7
Delegering av läsrättighet
Denna tjänst innebär att patienten kan delegera läsrättigheten till annan person.
Denna person kan därefter med sin egen inloggning läsa patientens journal.
Delegeringen kan gälla hela journalen eller delar och begränsas i tid.
Tjänsten är tänkt t.ex. i fall med äldre personer som kan delegera rätten att läsa
journalen till sina barn eller annan person de litar på och därmed få hjälp att sköta
sina kontakter med sjukvården. Ett annat exempel är om en patient önskar en
second opinion av en betrodd person.
Tjänsten infördes februari 2013. Tom 3 december 2014 har 156 personer accepterat
delegation att läsa någon annans journal. Totalt har 99 delegater läst en journal
man fått tillgång till 1 063 gånger, i genomsnitt 1,6 gånger per dag.
Denna tjänst har inte använts i förväntad omfattning. Detta kan bero på att tjänsten
inte nås på ett tillräckligt intuitivt sätt i menyerna samt att förklaringen till syftet med
tjänsten inte varit tydlig. Med den nationella tjänsten är denna tjänst tydligare.
Sida 20 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
För denna funktion har Datainspektionen ansett att lagstöd saknas.
Datainspektionens utslag har överklagats av Landstinget i Uppsala Län och rättslig
prövning pågår.
8.8
Spärra journalen
I Sverige har patienter rätt att spärra data i sina elektroniska journaler vilket innebär
att enbart personal vid behandlande enhet kan läsa data. Detta görs i dag genom att
patienten via telefon eller via Mina vårdkontakter vänder sig till vården och begär att
spärr skall ske. Sjukvårdspersonal skall sedan genomföra åtgärden.
Begäran om spärr via Mina vårdkontakter infördes oktober 2011. Under 2011
infördes spärr i 38 fall, under 2012 i 220, under 2013 i 177 fall samt under 2014 tom
november i 146 fall.
Spärrar per månad framgår av figur 6 nedan.
Figur 12: Antalet spärrar per månad oktober 2011-november 2014
Sedan start och fram till 2014-12-31 har 44 patienter begärt att en spärr skall tas
bort.
Första steget i självhjälp via e-tjänster innebär att patienten själv kan läsa om
spärrar finns och i vilken omfattning i den egna journalen. Tjänsten att kunna se om
spärr föreligger och vad spärren omfattar infördes i december 2013.
Problem som noterats är att spärrning i dag är för omfattande då den utestänger
stora delar av sjukvården från att ta del av journalen vilket innebär en medicinsk
risk. Från patienternas har framkommit tydliga önskemål om att spärr skall vara
möjlig gentemot en specifik person (t.ex. tidigare hustru/man som arbetar i vården)
eller ett specifikt notat i journalen.
Sida 21 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
8.9
Spåra remiss
En återkommande kommentar från hälso- och sjukvårdspersonal är att patienter
ringer och frågar om en remiss är sänd, om man får komma och när man får
komma.
Via Journalen kan patienten själv läsa status på remissen, om och när den är
skickad, om och när den är mottagen, om och när den är besvarad samt om och när
svaret är läst av mottagaren. Genom denna tjänst får patienterna efterfrågad
information och behöver inte ringa sjukvårdspersonalen.
Tjänsten infördes i februari 2013. När patienten loggar in på Journalen har han/hon
direkt tillgång till funktionen Spåra remiss.
Under perioden 10 december 2013 och 4 december 2014 har tjänsten spåra remiss
använts 137 840 gånger eller i genomsnitt 386 gånger per dag. Statistiken framgår
av nedanstående figur.
Figur 13: Antal användningar per dag av funktionen Spåra remiss
8.10
SMS-påminnelse
I denna tjänst får patienten en SMS-påminnelse 24 timmar innan bokat besök,
provtagning. Syftet är att minska antalet uteblivna patienter och därmed öka
effektiviteten i vården.
I Uppsala läns landsting är denna funktion en del av den elektroniska journalen.
För att aktivera tjänsten måste en sjukvårdspersonal fråga patienten om patienten
önskar funktionen och om svaret är jakande därefter skriva in det mobilnummer till
vilket patienten vill få påminnelsen. Efter dessa åtgärder kommer påminnelse att
skickas ut inför samtliga besök inom landstinget oberoende av medicinsk enhet.
Tjänsten introducerades mars 2012.
Sida 22 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
Användningen av tjänsten har ökat sedan start. Under sommaren 2013 sågs en
tillfällig sänkning men under hösten har antalet påminnelser ökat till 45 000 per
månad, se figur 7.
Ett problem är att aktiveringen av tjänsten tar tid för sjukvårdspersonal.
Planerad utveckling är att aktivering av tjänsten skall göras av patienten själv via
SUSTAINS. Detta kommer sannolikt att öka användningen ytterligare samt spara tid
för sjukvårdspersonalen.
Figur 14: Antal SMS-påminnelser per månad
8.11
Läsa sin journal via nätet – tjänsten Journalen
Den 11 november 2012 öppnades tjänsten för alla mantalsskrivna i Landstinget i
Uppsala län och den 3 december öppnades tjänsten för alla medborgare som har
en journal i landstinget.
Ökningen av antalet unika användare var under första året i genomsnitt 102 nya
användare per dag. I november 2014 var genomsnittet 70 nya användare per dag. I
genomsnitt var antalet inloggningar 522 per dag under första året och 700 per dag
under november 2014.
Forskningsmässig
utvärdering
av
tjänsten
görs
av
det
fristående
forskningskonsortiet Dome, se Bilaga Publicerad forskning. Attityden hos läkare i
landstinget har undersökts genom enkät och patienter och läkare vid onkologiska
kliniken har djupintervjuats under hösten 2013. Resultaten är under publicering och
kan sammanfattas: Läkare anser inte att denna tjänst har något värde för
patienterna. De anser också att den kommer att påverka deras arbete negativt.
Patienterna från onkologkliniken är översvallande positiva till tjänsten trots att de var
allvarligt sjuka i tumörsjukdom.
Sida 23 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
Figur 15: Nya användare av tjänsten läsa sin journal
Av figuren framgår att antalet nya användare sjunker under större helger och
semesterperioder.
Sedan start har 60 232 unika personer med en journal i journalsystemet i
Landstinget i Uppsala Län läst sin journal. De har gjort 198 580 inloggningar (10
december 2014). Detta ger ett genomsnitt av 3,3 inloggningar per unik användare.
8.12
Fylla i hälsodeklaration/livsstilsformulär via nätet
Enligt ett politiskt beslut i landstinget skall alla vårdenheter samla in
hälsodeklaration av sina patienter. I hälsodeklarationen beskriver man
alkoholkonsumtion, rökning, fysisk aktivitet och matvanor. Formulär för
hälsodeklarationen skickas till patienten inför besök och samlas in ifyllda när
patienten anmäler sig för besök. Sjukvårdspersonal skall sedan överföra data till
journalsystemet och därefter kan läkaren läsa uppgifterna när patienten kommer in
på besök.
Genom tjänsten kan patienten själva fylla i hälsoformuläret på datorn hemma inför
besöket och data lagras direkt i journalsystemet. Vinsten är att personaltid frigörs.
Sekreterarpersonal uppfattar att tjänsten är mycket arbetsbesparande.
Tjänsten är generisk d.v.s. alla typer av formulär kan skapas och besvaras via nätet.
Under införande är formulär för preoperativ bedömning.
Tjänsten introducerades i december 2013. Ingen reklam för tjänsten har gjorts men
trots detta har i snitt 4 patienter per dag fyllt i och skickat in hälsoformuläret.
8.13
Införa ”Patientens noteringar”
I Sverige har patienten laglig rätt att anmäla en avvikande mening om man uppfattar
att vad som är skrivet i journalen är felaktigt. Denna anmälan görs till
vårdpersonalen som har skyldighet att i journalen föra in att patienten har en
avvikande mening (dock ingen skyldighet att föra in vad som är den avvikande
meningen).
Sida 24 av 25
Rapport om införande av e-hälsotjänster
Genom denna tjänst har patienten möjlighet att hemma föra in en avvikande
mening. Denna utgör inte en del av journalen men en markering i anslutning till
anteckningen i journalsystemet visar att patienten har en avvikande mening. Detta
underlättar för patient och vårdpersonal.
Idén till denna funktion kommer från Läkarförbundets policy ”Patientens delaktighet i
sin vård”, antagen av centralstyrelsen 2011. Pkt 5 där man skriver: ”Sveriges
läkarförbund anser att journalerna ska stödja ett system där patientens eventuella
avvikande uppfattningar eller andra kommentarer till journaltexter, går att hitta i
anslutning till avsedd anteckning. Respektive handling som inkommer från patienten
ska alltså kunna kopplas som referens till ett lämpligt ställe i journalen.
Patientens tilläggsinformation
behovet att rätta väsentliga
kommunikation från patienten
Det kan vara av värde att de
hänvisar till.”
bör, liksom idag, värderas av vårdpersonalen inför
uppgifter i patientens journal. Idag hamnar ofta
i ett scannat format under olika rubriker i journalen.
istället kopplas till händelser som kommunikationen
Tilläggsinformationen sparas i ett Personligt hälsokonto (PHR). Patienten upplyses
f.ö. tydligt om att informationen bara kommer att läsas av personal som senare läser
den kommenterade anteckningen och att det därmed inte finns någon garanti att
den kommer att uppmärksammas av vårdpersonal. Om patienten vill att personalen
garanterat skall få kommentarerna sig tillhanda användes i stället meddelandetjänst
eller konventionell kontakt med vården. I det fall patientens tilläggsinformation av
vårdpersonal värderas så att journalen bör kompletteras kan så göras av
personalen. Själva kommentaren vilken patienten gjort hör inte till journalen och kan
av patienten, och ingen annan, förändras eller helt tas bort. Likaså kan patientens
kommentar göras synlig eller osynlig för vårdpersonal. I det senare fallet kan det
hända att patienten enbart vill använda sin egen kommentar som t.ex. ett
minnesstöd.
I det fall man skall skapa ett PHR kan den som tillhandahåller detta inte styra eller
påverka innehållet, d.v.s. patienten måste fritt få disponera användandet av PHR:et.
Av det skälet finns inga sådana regler för patienten.
Tjänstens införande fördröjdes efter ett möte med facklig referensgrupp för projektet
Sustains. Där yrkade huvudskyddsombudet, Upplands Allmänna Läkarförening
(UAL), att det utreds om funktionen ”Avvikande mening” blir en arbetsmiljöfråga och
huvudskyddsombudet yrkade därför en riskbedömning i frågan. Ett nytt möte 201312-16 avsåg denna riskbedömning. Någon riskbedömning gjordes dock inte.
Anledningen till detta var att fanns olika meningar om huruvida patientens avvikande
mening skulle betraktas som "Inkommen handling" eller tillhörande ett "personligt
hälsokonto". UAL hävdade det förra och arbetsgivaren det senare. Därför
beslutades att arbetsgivaren skulle komma med ett juridiskt förtydligande vilken
juridisk status patientens kommentarer har. Landstinget har förtydligat att patientens
kommentarer inte är att anse som allmän handling. Tjänsten infördes i början av
2015.
Upplands Allmänna Läkarförening har hos Förvaltningsrätten begärt en
laglighetsprövning av Produktionsstyrelsens beslut om att införa en sådan funktion.
Man begärde även inhibition av beslutet. Förvaltningsrätten beslutade ej om
inhibition. Beslut i sakfrågan kommer senare.
Sida 25 av 25
Sommarsituationen vid styrelsens
förvaltningar
 Akademiska sjukhuset

I huvudsak har all planerad vård legat nere under sommaren. Operationer har varit av akut karaktär eller
inte kunnat vänta som t ex canceroperationer.

Färre vårdplatser har varit öppna i år jämfört med föregående år. Målet var att flera vårdplatser skulle vara
öppna men detta misslyckades på grund av svårigheter att bemanna. Trots det har sommaren inte varit
sämre än tidigare år ( kanske till och med marginellt bättre än föregående år ). Vissa avdelningar och
verksamhetsområden har haft det rejält tungt medan andra har haft det acceptabelt.

Samarbetet och med kommunerna har fungerat mycket bra över sommaren.
 Lasarettet i Enköping

Landstingets ledningskontor
Kirurgiskt centrum har i stort sett följt planen för produktion, byggnation och bemanning under sommaren.
En hög andel återbesök i förhållande till nybesök har skett under sommaren vilket skapat en obalans i
antal patienter till operation i höst. För att komma till rätta med detta har extra resurser för nybesök nu
satts in på mottagningen.
Sommarsituationen vid styrelsens
förvaltningar

Inom medicinskt centrum har sommaren varit stabil. Akutmottagningens flöden har fungerat bra vilket
även gjort det möjligt att ta emot patienter från Akademiska sjukhuset.

Bemanningen har fungerat bra även om en del korttidsfrånvaro har lett till övertid och kostnad för
sommarersättning.
 Primärvården

Hårt tryck på mottagningarna. Huvudsakligen full produktion hela sommaren. Inga stängningar
förekommer.

Bemanningsproblem som störst i Östhammar och Årsta vad gäller allmänläkare. Detta har lösts med att
kommendera läkare från andra vårdcentraler.
Landstingets ledningskontor
Sommarsituationen vid styrelsens
förvaltningar
 Hälsa och habilitering

Närvårdsavdelningen (NÄVA) – under våren legat 40 vårdtillfällen per månad i enlighet med
produktionsplan. Under sommaren har detta sjunkit till straxt under 30 vårdtillfällen per månad på grund
av bemanningssvårigheter.
 Folktandvården

Patienttrycket på fram för allt de större klinikerna över länet har under sommarveckorna varit stort. Många
kliniker har fått utöka tillgången på akuttider för att möta efterfrågan från bland annat turister och patienter
från privata vårdgivare.

Mindre kliniker har haft stängt enstaka veckor och då fått hänvisa till andra kliniker i närområdet.

Stor hjälp av sommarstudenter under sommaren i form av blivande tandläkare, tandhygienister och
tandsköterskor.
Landstingets ledningskontor
Sommarsituationen vid styrelsens
förvaltningar
 Hälsa och habilitering

Närvårdsavdelningen (NÄVA) – under våren legat 40 vårdtillfällen per månad i enlighet med
produktionsplan. Under sommaren har detta sjunkit till straxt under 30 vårdtillfällen per månad på grund
av bemanningssvårigheter.
 Folktandvården

Patienttrycket på fram för allt de större klinikerna över länet har under sommarveckorna varit stort. Många
kliniker har fått utöka tillgången på akuttider för att möta efterfrågan från bland annat turister och patienter
från privata vårdgivare.

Mindre kliniker har haft stängt enstaka veckor och då fått hänvisa till andra kliniker i närområdet.

Stor hjälp av sommarstudenter under sommaren i form av blivande tandläkare, tandhygienister och
tandsköterskor.
Landstingets ledningskontor
Initiativ till ärende i Produktionsstyrelsen gällande förbättringar kring
cellprovtagningskontroller
Initiativrätt enligt kommunallagen 4 kap. 17 §
Enligt en rapport av Nationellt kvalitetsregister för prevention av cancer i livmodern har Uppsala län
bland de lägsta siffrorna i landet sett till hur många kvinnor som går på cellprovtagningskontroller.
Varje år är det cirka 620 kvinnor i Sverige som insjuknar eller dör i livmoderhalscancer. Uppsala län
är den region som de senaste nio åren har haft den stadigaste ökningen av diagnosticerade fall av
livmodershalscancer. I vårt län drabbas omkring 30 kvinnor varje år.
Betydligt fler, cirka 30 000 kvinnor nationellt, får besked om att de har cellförändringar.
Cellförändring skulle kunna vara ett förstadium till en allvarlig sjukdom men tidig upptäckt innebär
att förstadier att cancer inte behöver utvecklas. Nio av tio kvinnor med tidigt upptäckt sjukdom kan
botas. Omkring 5% av alla kvinnor i Sverige deltar inte i screening och omkring 15-20% endast
deltar sporadiskt. Bland dessa kvinnor är risken att drabbas av livmoderhalscancer störst.
Forskningen har visat att två av tre kvinnor som drabbas av sjukdomen aldrig deltagit i screening
eller endast någon enstaka gång.
Tack vare gynekologisk cellprovtagning har dödligheten i sjukdomen minskat med cirka 60 procent
under de senaste decennierna. I stor sett alla kvinnor blir av med sina cellförändringar i och med
behandling. Behandlingen är dessutom relativt enkel och skonsam.
Förutom att minska det personliga lidandet för kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer skulle
fler kvinnor som går på cellprovtagning innebära hälsoekonomiska fördelar för landstinget. Hälsooch sjukvårdens kostnad för att förebygga livmoderhalscancer är hälften av kostnaden för att
behandla alla fall av livmoderhalscancer om screening inte hade funnits.
Folkpartiet vill med anledning av detta väcka ett ärende i Produktionsstyrelsen som handlar om att
förbättra rutinerna kring cellprovtagningskontrollerna så att fler kvinnor går på dessa.
Vi yrkar på att:
1. Dagens öppna inbjudningar till cellprovtagning med kallelser utan en förutbestämd tid tas
bort och ersätts av en kallelsen till cellprovtagning med en bestämd tid som dessutom lätt
ska kunna gå att boka om på nätet.
2. Påminnelse till cellprovtagning ska skickas ut senast efter tre månader.
3. Erbjudande om hemtest ska erbjudas kvinnor som inte bokat tid efter påminnelse.
4. Uppdra till Akademiska sjukhuset att återkomma med en bedömning av en informations och utbildningssatsning för att på så sätt öka andelen kvinnor som går på
cellprovtagningskontroller.
Kajsa Dovstad, ledamot i produktionsstyrelsen
Janine Bichara, ersättare i produktionsstyrelsen
Anmälan av delegationsbeslut till PS
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
2015-05-25
UPPH2014-0203
Tilldelningsbeslut 3.2
2015-05-25
2015-05-25
2015-05-29
2015-06-03
UPPH2015-0076
UPPH2015-0107
UPPH2015-0087
UPPH2014-0203
Tilldelningsbeslut 3.2
Tilldelningsbeslut 3.2
Tilldelningsbeslut 3.2
Tilldelningsbeslut 3.2
2015-06-05
2015-06-05
2015-06-05
2015-06-09
2015-06-11
2015-06-11
UPPH2015-0046
UPPH2015-0081
UPPH2015-0082
UPPH2015-0141
UPPH2015-0124
UPPH2015-0125
Tilldelningsbeslut 3.2
Tilldelningsbeslut 3.2
Tilldelningsbeslut 3.2
Tilldelningsbeslut 3.2
Tilldelningsbeslut 3.2
Tilldelningsbeslut 3.2
2015-06-11
UPPH2015-0126
Tilldelningsbeslut 3.2
2015-06-12
2015-06-16
2015-06-18
2015-06-18
UPPH2014-0187
UPPH2015-0067
UPPH2015-0127
UPPH2015-0126
Tilldelningsbeslut 3.2
Tilldelningsbeslut 3.2
Tilldelningsbeslut 3.2
Tilldelningsbeslut 3.2
2015-06-18
2015-06-18
UPPH2015-0124
UPPH2015-0125
Tilldelningsbeslut 3.2
Tilldelningsbeslut 3.2
Kognitionshjälpmedel, tilldelningsbeslut nr 2. 7klöverupphandling
Ultraljudsaspirator
FKU Videokonferensutrustning
Intensivvårdsventilatorer
Kognitionshjälpmedel, tilldelningsbeslut nr 3, 7klöverupphandling
Laparoskopiutrustning till Samariterhemmet
Ambulansverkstad
Däckverkstad
FKU Licenser Citrix
FKU Inredning till sjukhusledning - förvaring
FKU Inredning till sjukhusledning kontorsmöbler
FKU Inredning till sjukhusledning – Vård &
Omsorg
Ultraljudsapparat till fostermedicin
Ramavtal undersökningslampor
FKU Inredning till sjukhusledning - Arbetsstolar
FKU Tilldelning nr 2 – Inredning Vård &
Omsorg
FKU Tilldelning nr 2 – Inredning Förvaring
FKU Tilldelning nr 2 – Inredning Kontorsmöbler
2015-05-22 – 2015-07-30
Beslutsfattare med namn och
befattning
Christina Södergren, upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
2015-06-12
2015-06-18
2015-06-25
2015-06-29
2015-07-02
2015-06-26
2015-06-29
2015-06-29
2015-06-30
UPPH2015-0058
UPPH2015-0119
UPPH2014-0149
UPPH2015-0138
UPPH2015-0127
UPPH2015-0053
UPPH2015-0138
UPPH2015-0109
UPPH2015-0127
Tilldelningsbeslut 3.2
Tilldelningsbeslut 3.2
Tilldelningsbeslut 3.2
Tilldelningsbeslut 3.2
2015-07-01
2015-07-01
2015-07-02
UPPH2014-0149
UPPH2015-0175
UPPH2015-0174
Tilldelningsbeslut 3.3
Tilldelningsbeslut 3.3
Tilldelningsbeslut 3.3
Tilldelningsbeslut 3.3
Tilldelningsbeslut 3.3
Tilldelningsbeslut 3.3
Tilldelningsbeslut 3.3
FKU Utbildning Projektil
Strategisk lösningsarkitekt
Ramavtal EMG (för 6 landsting)
Patientsäkerhetsutbildning för Akademiska
FKU Inredning till sjukhusledning - Arbetsstolar
Röntgenutrustning lab. 1-3 Enköping
Patientsäkerhetsutbildning Akademiska sjukhuset
Clinical Genetics Laboratory Information System
Återtagande av tilldelningsbeslut FKU Inredning
till sjukhusledning - Arbetsstolar
Återtagande av tilldelningsbeslut EMG ramavtal
IT Client Automation
FKU IT-konsult Drift och support
Christina Södergren, upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
Anders Kembler, t f upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
Anders Kembler, tf. upphandlingschef
Anders Kembler, tf. upphandlingschef
Anders Kembler, tf. upphandlingschef
Anders Kembler, tf. upphandlingschef
Anders Kembler, tf. upphandlingschef
Anders Kembler, tf. upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
Anmälan av delegationsbeslut till PS
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
2015-08-18
UPPH2015-0195
Tilldelningsbeslut 3.3
2015-08-24
UPPH2014-0250
Tilldelningsbeslut 3.3
Förnyad konkurrensutsättning –
Användbarhetskonsult CG
Hornhinnetopograf
2015-07-31 – 2015-08-27
Beslutsfattare med namn och
befattning
Christina Södergren, upphandlingschef
Christina Södergren, upphandlingschef
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN
Produktionsstyrelsens arbetsutskott
ORDFÖRANDEBESLUT
Sammanträdesdatum
Sida
2015-06-10
1 (1)
Beslut om deltagande vid kurser/konferenser enligt produktionsstyrelsens
delegationsordning
Produktionsstyrelsens ordförande har i samråd med produktionsstyrelsens arbetsutskott den 19
augusti 2015 beslutat om deltagande vid kurser och konferenser enligt nedan:
Den 24-25 september 2015. Bättre flöde i vården. Sveriges kommuner och landsting. Stockholm
(2+2).
Sören Bergqvist
Produktionsstyrelsens ordförande
Justerandes sign
Sign
Utdragsbestyrkande
Utdrag till