Årsredovisning 2014
årsredovisning 2014 Foto: Eddie Alestedt, Johan Annerfelt, Ulf Berglund, Lars Carlström, Lars Fuglesang, Kenneth Hellman, Erja Lempinen, Håkan Lindgren, Carlos Norlen, Hasse Saxinger, Bildbyrån Scandinav, Slottstudion, Susanne Walström, Ryno Quantz samt Tyresö kommuns egna bilder. Grafisk formgivning: Monodesign, www.monodesign.nu Tryck: Papertalk, Rönninge 2015 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande ................................................... 4 Förvaltningsberättelse ............................................................... 42 Kommunen i korthet..................................................................... 6 Kommunala bolag ...................................................................... 52 Politik och organisation......................................................................... 6 Ekonomi.................................................................................................. 7 Detta är Tyresö....................................................................................... 8 Kommunens ekonomi ................................................................. 54 Redovisningsprinciper ......................................................................... 55 Året som gick ..................................................................... 10 Verksamheternas utveckling............................................................... 56 Investeringar........................................................................................ 59 Miljö och natur ......................................................................................14 Resultaträkning ................................................................................... 60 Kultur och fritid ................................................................................... 16 Kassaflödesanalys ............................................................................... 60 Barn och utbildning ..............................................................................10 Balansräkning ..................................................................................... 61 Omsorg och socialt stöd ...................................................................... 20 Noter .................................................................................................... 62 Näringsliv och arbete .......................................................................... 22 Medarbetare ............................................................................... 24 Kvalitet i korthet ......................................................................... 26 Måluppfyllelse ............................................................................ 28 Nyckeltal ..................................................................................... 36 Revisionsberättelse ..................................................................... 70 Ordlista ....................................................................................... 71 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE – Det är roligt att planera för fler bostäder, skolor och utökad service. Fler invånare stärker våra möjligheter att ge riktigt bra service. Stark tillväxt – en positiv utmaning FÖR ARTONDE ÅRET I RAD redovisar Tyresö ett positivt resultat. De ordinarie verksamheterna gav ett överskott om 5,7 miljoner kronor. – Vi kan inte komma ifrån att 2014 varit ett tufft år ekonomiskt för kommunen och vårt resultat är lägre än budgeterat, men vår ekonomi är i grunden bra och varje år stärker vi vår soliditet vilket är viktigt för vårt handlingsutrymme, säger kommunstyrelsens ordförande Fredrik Saweståhl (M). – Men vi måste fortsätta att vända på alla stenar för att säkra att vi har god ekonomisk ordning i våra verksamheter, säger han. Målet är att ha oförändrad skatt och ge mesta möjliga service för varje skattekrona. – Vi värnar om att medborgarna ska vara nöjda både med de kommunala verksamheterna och de alternativ som 4 finns. Alla som jobbar i kommunen kan vara stolta över att vi levererar hög kvalitet. Det är särskilt glädjande att skolorna i Tyresö år 2014 hade de bästa resultaten någonsin. Det är ett kvitto på våra medarbetares höga kompetens, säger Fredrik Saweståhl. Ökad stadsmässighet Tillväxten i Tyresö var hög 2014, invånarantalet steg med över tusen personer. Detta är den starkaste befolkningsökningen sedan 70-talet och många pågående och planerade byggprojekt, framförallt den nya stads kärnan Norra Tyresö Centrum, medför att den höga tillväxten kommer att fortsätta. – Det är en utmaning att bereda plats för fler och det kommer att krävas en fortsatt hög investeringstakt. Men det är roligt att planera för fler bostäder, skolor och utökad service. Många kommuner brottas med motsatt problem. Den dialog vi nu för med medborgarna om vår nya översiktsplan är väldigt viktig och jag hoppas att många tar chansen att vara med och slå fast vår framtida utveckling, säger Fredrik Saweståhl och påpekar att ett viktigt mål i översiktsplaneringen är att värna om miljön, att fler får nära till naturen och att den ekonomiska hushållningen beaktas: – Att vi blir fler betyder också att fler bidrar till kommunens ekonomi, att skatteintäkterna ökar och att våra möjligheter att ha bra verksamheter stärks. Vår vision är att vara den attraktivaste kommunen i regionen och många ser oss faktiskt redan så, säger en nöjd kommunstyrelseordförande. TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Kommundirektören Nöjda medborgare Svenskt kvalitetsindex rankade 2014 Tyresö som den tredje populäraste kommunen i landet. Under 2014 blev Tyresöborna alltmer glada i sin kommun – när nya siffror publicerades i februari 2015 så toppade Tyresö listan. 99 procent av de Tyresöbor som var med i undersökningen rekommenderar andra att flytta hit. Betyget som gavs på den kommunala servicen var också det högsta i länet, och femtonde bäst i landet. Många nyinflyttade barnfamiljer har medfört att det behövs fler förskolor, men att den förra starka befolkningsökningen skedde på 60- och 70-talen har också gett en demografi med kraftig ökning av antalet äldre som behöver omsorg. Fredrik Saweståhl säger att utbyggnaden av äldreomsorgen kommer att få hög prioritet framöver: – Brukarundersökningar inom äldreomsorgen visar på hög kvalitet, men vi har tyvärr hamnat lite efter vad gäller att bygga ut äldreomsorgen. Nu måste vi kavla upp ärmarna och leverera. Det ska finnas ett brett spektrum av valmöjligheter vad gäller boende. Det ska vara ett nöje att bli äldre i Tyresö! – Tyresö kommun har ett uttalat medborgarperspektiv med stor servicekänsla och lyhördhet gentemot enskilda invånare. Varje dag är en ny dag då vi måste vinna invånarnas förtroende. I det arbetet behövs det kompetenta och engagerade chefer som motiverar och inspirerar våra medarbetare. De chefsdagar vi har för att utveckla ledarskapet och dialogen mellan alla våra olika verksamheter är ett viktigt verktyg i detta arbete. – Det är glädjande se att det arbetet bär frukt i form av höga index i medborgar- och brukar undersökningar och förbättrad service via telefon och e-post. De kvalitetsgranskningar som genomförts visar också att vi har väl fungerande verksamheter med ett uttalat medborgarperspektiv. Tyresöborna trivs i kommunen. Det är våra chefer och medarbetare som bidragit till den här positiva utvecklingen. 5 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ KOMMUNEN I KORTHET ] Politik och organisation TYRESÖ LEDS under mandatperioden 2011–2014 av en allians bestående av Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. De har majoritet i kommunfullmäktige som är kommunens högsta beslutande instans. De tar beslut i kommunövergripande frågor. Kommunstyrelsen förbereder alla ärenden som ska tas upp i kommunfullmäktige och ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut genomförs. Kommunens förvaltningar styrs av nämnder som består av politiker. Nämnderna beslutar om mål och riktlinjer för sina respektive områden. Huvudansvaret för den kommunala verksamheten ligger hos de förtroendevalda politikerna. Tjänstemannaorganisation Kommundirektören är Tyresö kommuns högsta tjänsteman. Han leder kommunens förvaltningar som under 2014 var fyra till antalet: • Barn- och utbildningsförvaltningen som omfattar förskola, grundskola, grundsärskola och fritidsgårdar • Socialförvaltningen som omfattar äldreomsorg, individoch familjeomsorg samt omsorg om personer med funktionsnedsättning • Samhällsbyggnadsförvaltningen som omfattar plan och exploatering, vatten, avlopp, renhållning, bygglov, miljö, trafik, gata och park • Utvecklingsförvaltningen som omfattar gymnasium, vuxenutbildning, arbetscentrum samt bibliotek, kultur och fritid. Kommundirektören leder också två kontor. Kommun ledningskontoret ansvarar för kommunövergripande frågor: ekonomi, personalfrågor (HR), kommunkansli, kommunikation, kvalitet, Servicecenter och säkerhet. Konsult- och servicekontoret omfattar interna tjänster; fastighetsförvaltning, IT, löneadministration, redovisning, upphandling och vaktmästeri. TYRESÖ KOMMUNFULLMÄKTIGE I september 2014 hölls val till kommunfullmäktige. Väljarna röstade fram fördelningen av platserna i kommunfullmäktige: 6 [ KOMMUNEN I KORTHET ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Ekonomi Resultatet för 2014 blev 5,7 miljoner kronor. Det innebär att kommunen för artonde året i rad uppvisar positivt resultat. Resultatet är betydligt lägre än föregående år då kommunen erhöll stora engångsintäkter. Nettokostnaderna för verksamheten ökar mer än intäkter i form av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. Till viss del kompenseras kostnadsökningarna av att de finansiella kostnaderna blev cirka 20 procent lägre än föregående år, då räntekostnaden för kommunens lån blivit lägre till följd av sjunkande marknadsräntor. De verksamheter kommunen anslog mest pengar till under 2014 var vård, skola och omsorg. Totalt 1 780 miljoner kronor eller 87 procent av den totala kostnaden på dryga två miljarder kronor kostade dessa två kärnverksamheter. Läs mer i förvaltningsberättelsen på sid 42. Oförändrad skattesats Den totala skattesatsen i Tyresö är 31,58 procent. Den består av 19,48 kronor per intjänad hundralapp till Tyresö kommun och 12,10 kronor till landstinget. Skattesatsen har varit densamma sedan 2008. SÅ FÖRDELADES SKATTEPENGARNA INTÄKTER, miljoner kronor Gata/park/stadsbyggnad/infrastruktur Vuxenutbildning 5,0 % 1,0 % Socialtjänst 31,0 % Förskola, grundskola, gymnasium 53,0 % Kultur och fritid 5,0 % Övrigt 5,0 % TYRESÖ KOMMUN FINANSIERAS till största delen av skatteintäkter. Därtill kommer bidrag, avgifter och övriga intäkter. För varje intjänad hundralapp betalar Tyresös invånare 19,48 kronor i kommunalskatt. Invånarna betalar dessutom 12,10 kronor till landstinget. I diagrammet ovan kan du se hur kostnaderna fördelas på olika verksamheter. Skatteintäkter Utjämningssystem etc Fastighetsavgift Statsbidrag maxtaxa Övriga intäkter Summa KOMMUNALSKATT (%) 1 896 332 142 590 68 330 17 550 458 535 2 583 337 Totalt31,58 Till kommunen 19,48 Till landstinget 12,10 7 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ KOMMUNEN I KORTHET ] Detta är Tyresö kommun Över 400 nya bostäder Norra Tyresö Centrum – över 200 lägenheter i etapp 1 Intresset bland byggherrar för att ut veckla projekt i Tyresö är mycket stort och under 2014 genomfördes många projekt. 401 nya bostäder färdigställdes inom kommunen vilket väl uppfyller kommunens mål om 300 nya bostäder per år. Stadsbyggnadsavdelningen driver för tillfället projekt som de närmaste fem åren beräknas leda till i genomsnitt 385 nya bostäder per år. Planeringen för den nya stadsdelen Norra Tyresö Centrum tog ett viktigt kliv framåt i och med att en markanvisningstävling utlystes och avgjordes under året. Ett 16-våningars höghus med hyresrätter om mestadels ett och två rum och kök blev en av vinnarna. Etapp 1 innehåller också ett kvarter med 5-6 våningar höga hus och kommersiella lokaler i botten. Flera nya byggprojekt pågår i Tyresö – under den närmaste tioårsperioden kommer ungefär 3000 nya lägenheter att byggas. Norra Tyresö Centrum, en ny stadsdel med upp till tusen lägenheter för en hållbar livsstil, är det största projektet. Målet för stadsdelen är tydligt: Hela Tyresö centrum ska bli en naturligare mötesplats, ett offentligt rum med urbana kvaliteter, en plats att vistas och trivas på. Genom att komplettera handel och fritidsaktiviteter med ett tätt, nära och blandat boende skapas ett livskraftigt centrum. Bostäderna ska ha olika uttryck, typ och upplåtelseform. Ekonomin eller maximal byggyta var därför inte det avgörande när tävlingsbidragen till etapp 1 utvärderades. Stor vikt fästes vid hur väl förslaget tar hänsyn till närmiljön och bidrar till hela stadsdelens bästa. Tyresöborna allt nöjdare Statistiska centralbyråns medborgarundersökning 2014 visar att Tyresöbornas nöjdhet har ökat. Tyresö är en bra plats att bo och leva på, kommunens verksamheter får gott betyg och informationen är god. Däremot vill många kunna påverka mer. Under hösten 2014 genomförde kommunen med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB) en undersökning bland 1 200 invånare på temat ”Vad tycker du om Tyresö kommun”. Undersökningen innehåller tre delar: • Hur nöjd är du med kommunen som en plats att bo och leva på? • Vad tycker du om kommunens verksamheter? • Hur nöjd är du med invånarnas inflytande i kommunen? Nöjd-Region-Index (NRI)* anger hur bra en kommun är att bo och leva i. NRI för Tyresö blev 71 år 2014, vilket kan jämföras med 67 år 2013. Snittet för samtliga 129 deltagande 8 kommuner var 61. Högst betyg fick faktorerna kommunikationer (69) och fritidsmöjligheter (69). Lägst betyg fick faktorerna arbetsmöjligheter (53). 81 procent av de svarande skulle rekommendera vänner och bekanta att flytta till Tyresö. Omdömena om kommunens verksamheter sammanfattas i ett Nöjd-Medborgar-Index (NMI*. NMI har höjts till 61 för Tyresö – våren 2013 blev det 56. Genomsnittet på NMI för samtliga deltagande kommuner 2014 blev 55. Nöjd-Inflytande-Index (NII)* blev 45 för Tyresö, vilket är en klar förbättring mot 2013 då NII var 36. Det är också bättre än snittet 41 för samtliga deltagande kommuner 2014. Den faktor som fått högst betyg i Tyresö är information (62). Lägst betyg fick faktorn påverkan (44). Tyresö har högre betyg än genomsnittet på samtliga områden utom kontakt där är resultatet i Tyresö är i nivå med genomsnittet. * Betyget kan variera från 0 till 100, ju högre värde desto bättre. [ KOMMUNEN I KORTHET ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Stark inflyttning till Tyresö Näst bästa friluftskommunen i länet Ny översiktsplan till samråd Tyresö hör till de kommuner i landet som procentuellt sett haft störst folkökning under 2014. Befolkningen i Tyresö ökade med 1 109 personer (2,5 procent) till 45 390 invånare. Det är 504 personer fler än prognosticerat. Den största avvikelsen var att antalet barn i förskoleåldern blev högre än beräknat. Oväntat många barnfamiljer flyttade in, särskilt i Trollbäcken men även i Krusboda. Under 2014 var inflyttningen 898 personer högre än utflyttningen. Inflyttningen från andra kommuner i Stockholms län var 720 personer fler än utflyttningen, och från utlandet 219 fler. Däremot var det 41 personer fler som flyttade till övriga landet än därifrån och hit. Antalet födda uppgick till 486 medan 280 personer avled under året. Vad gäller aktiviteter och friluftsliv har Tyresö klättrat i ranking, från plats 28 till årets plats 16 bland landets alla kommuner. Och vi är på andra plats i Stockholms län. Det är Naturvårds verket som i sin rapport ”Sveriges friluftskommun 2014” har rankat rikets 290 kommuner. Rankingen baseras på poängbedömning inom tre områden: planer för friluftslivet, information och samarbete samt aktiviteter inom friluftslivet. Tyresö hamnar på plats 16, andra bäst i länet efter Huddinge. 2013 var Tyresö rankad på plats 28. Resultatet av den tidiga dialogen kring ny översiktsplan år 2013 har tagits till vara i den samrådshandling som antogs av kommunfullmäktige i december. Samrådet sker 20 februari – 20 april 2015. Dialogen med Tyresöbor, föreningar och näringsliv är fortsatt viktig och samrådshandlingen har skickats ut till alla hushåll som uppmanas tycka till om vad som är positivt respektive negativt med de olika framtidsbilderna. Nära naturen, nära storstaden I topp på kvalitetsindex Svenskt Kvalitetsindex har också gjort en nöjdhetsstudie och frågat drygt 31 000 kommuninvånare landet runt hur nöjda de är med den kommunala servicen och om de kan tänka sig att rekommendera någon annan att flytta till kommunen där de bor. De mest rekommenderade kommunerna i landet är Härjedalen, Vadstena, Tyresö och Vellinge i fallande ordning. Betyget för den kommunala servicen i Tyresö var också högt, av 290 kommuner placerar sig Tyresö på plats 8 i denna studie. 9 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ ÅRET SOM GICK ] Året som gick Service och nåbarhet förbättrad Resval Tyresö Kommunledningen har satt tydliga mål att servicenivån ska vara mycket hög. Den senaste resultatet av en servicemätning som många kommuner deltar i visar på en klar förbättring för Tyresö. Tyresö har ett bättre resultat än genomsnittet när det gäller andelen lyckade kontakter där frågan besvarades per telefon. Andelen kontakter som klassats som lyckade har höjts från 35 procent till 48 procent, men bedömningen av kvaliteten på informationen och bemötandet är något lägre än förra året. Växeln svarar snabbt på samtal, svarstiden för över 80 procent av samtalen är inom 24 sekunder. När det gäller e-post har Tyresö betydligt högre service än genomsnittet. Vi är på rätt väg men arbetet med att förbättra servicen kommer att fortsätta. Under 2014 har en rad insatser för att få fler att resa miljövänligt genomförts. Åtgärderna syftar också till att minska köerna på främst Tyresövägen. Detta är ett långsiktigt arbete enligt fyrstegsprincipen: beteendeförändringar, effektiviseringar, mindre fysiska åtgärder och större fysiska åtgärder, exempelvis det tredje körfält vars projektering har påbörjats. Testresenärer och resvaneundersökning Fler permanentboende i östra Tyresö har ökat trycket på Tyresövägen. Via en kvantitativ resvaneundersökning och en kvalitativ målgruppsanalys har de boendes vilja att byta färdsätt undersökts. Många vill minska sitt bilberoende och många är beredda att byta färdmedel om bussarna går tätare och resan går snabbare än med bilen. En av tio uppger att med bra cykelvägar och säkra cykelparkeringar skulle de välja cykel i stället för bil, åtminstone cykla till bussen. Tyresö kommun och SL har genomfört ett testresenärsprojekt där 860 personer som anmälde sitt intresse fick ett 14 dagars busskort gratis för att prova att åka kollektivt i stället för med bil. Projektet resulterade i att hela 25 procent har ökat sitt resande med kollektivtrafiken. Brottsligheten sjönk Statistiken över polisanmälda brott i Tyresö under 2014 visar på en minskning, 8 procent eller 369 färre anmälningar jämfört med året innan. Detta trots befolkningsökningen. Och tittar man tillbaka fem år i tiden så är det en minskning med 19 procent. Antalet bilbrott sjönk med 7 procent, skadegörelse med nära 30 procent, misshandel utomhus med 21 procent och antalet rån med 20 procent. Några kategorier som ökade var inbrott eller försök till inbrott i bostad (+19 procent), brott mot mc/moped/cykel (+22 procent) och båtbrott (+33 procent). 10 [ ÅRET SOM GICK ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Jämförelseguide och skattekoll Fritidsgård med HBTQ-inriktning Tyresös e-tjänster i topp Jämförelseguiden är en ny service i kommunen som nu har lanserats. I takt med att det blir fler aktörer som utför den kommunala servicen ökar valmöjligheten för medborgarna. Det medför ett ökat behov av lättillgänglig information och möjlighet att göra egna jämförelser. I jämförelseguiden presenteras olika verksamheter, främst hemtjänst, äldreboenden, grundskolor och förskolor. Skattekollen är en annan ny webbtjänst som visar hur skattepengarna fördelas på olika verksamheter. Medborgarna kan lägga in sin lön och direkt se vad de betalar till exempelvis skola eller äldreomsorg. I november startade Bergfotens fritids gård en HBTQ-verksamhet på söndagar kl 17-20. Syftet är att erbjuda en trygg och fördomsfri mötesplats för alla unga från årskurs sju och uppåt, oavsett läggning. Fokus ligger på att diskutera olika frågor som berör området HBTQ. Arcus Tyresö har också en egen sida på Facebook, där träffarnas teman och aktiviteter presenteras. När Sveriges kommuner och landsting (SKL) rankar kommuner efter i vilken utsträckning de erbjuder e-tjänster och appar gentemot medborgare och företagare så får sex av landets 290 kommuner full pott. Tyresö är en av dem. Undersökningen kring e-förvaltning och e-tjänster genomfördes under våren 2014. Enkätfrågorna hade fokus på utbud av e-tjänster och appar i kommuner, inte på användning eller nyttan av tjänsterna. Tyresö kommuns e-tjänster är samlade i en e-tjänstportal, Tyresös biblioteks webbplats erbjuder en rad e-tjänster och en app för att uträtta dessa tjänster via mobilen. Det finns också en app för att ladda elbilar vid kommunens laddningsstolpar. Satsningar för högt valdeltagande En valwebb, vykort till förstagångsväljare, festival med politikerträff. Inför valet gjordes en rad insatser för att behålla, och ytterligare stärka högt valdeltagande. En särskild webbplats tyreso.se/val samlade information om valet. Där fanns även en möteskalender, lättläst information och ett bildspel som berättade om vilken instans som bestämmer vad. Partierna i kommunfullmäktige svarade också på åtta utvalda frågor. Av 32 109 röstberättigade Tyresöbor deltog 88,6 procent i riksdagsvalet, en ökning med 1,5 procent sedan 2010. Snittet för riket var 85,7 procent. Valdeltagandet varierade kraftigt mellan de 24 valdistrikten. I distriktet Tyresö Strand Centrum röstade 91 procent i kommunalvalet, i Granängsringen bara 59, 5 procent vilket var en minskning med 1,5 procent. Valdeltagandet för förstagångsväljare blev 80,9 procent, snittet för riket var 77 procent. Samtliga högstadieskolor och gymnasiet deltog i skolvalet. 11 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ ÅRET SOM GICK ] Året som gick Bästa matglädjeskolan finns i Tyresö Tyresö har nominerats till Årets employer brandingkommun 2015 Arlas Guldko för bästa Matglädjeskola har utdelats till Fornuddens skola. Vid en ceremoni den 7 april på Grand Hotel fick kökschefen Gösta Rik och hans personal motta priset med följande motivering: ”Det här är skolrestaurangen som håller dörren öppen på vid gavel hela dagen, och där gästernas lust och nyfikenhet på smakupplevelser är både mål och mening med verksamheten. Alla är välkomna och allt är möjligt i köket som slår knockout på ordet matglädje”. Tyresö är en av sex kommuner som företaget Universum har nominerat till Årets employer branding-kommun 2015. Engagemang, kompetens planering, karriärmöjligheter och kommunikationen är grund till nomineringen. Universum arbetar med forskning, rådgivning och undersökningar som gäller företags och organisationers attraktivitet som arbetsgivare. Varje år delar de ut utmärkelser till arbetsgivare som, på olika sätt, arbetar för att vara attraktiva och kunna locka till sig kompetenta medarbetare. 2014 var det första året för Tyresö att medverka och då kom vi på en hedrande 14:e plats av 42 kommuner. Fler i sysselsättning I december 2014 var bara 2, 2 procent av befolkningen i åldrarna 16 till 64 år öppet arbetslösa i Tyresö. Det betyder färre än 600 personer och det är den lägsta siffran på länge. Om personer i arbetsmarknadsåtgärder räknas in så var 3,2 procent av Tyresöborna utan arbete i december 2014, att jämföra med 3,7 i januari 2014. Genomsnittet för hela Stockholms län minskade från 5,4 i januari till 5,1 i december. Genomsnittet för hela riket är ännu högre men sjönk något även den - från 6,9 till 6,4 procent. Även bland unga är trenden positiv. Siffran för arbetslösa i Tyresö mellan 18 och 24 år sjönk från 5,3 till 4,5 procent under året. I Stockholms län och i riket är motsvarande siffror idag 5,1 respektive 8,9 procent. Bland utrikesfödda är 6,4 procent arbetslösa i Tyresö att jämföra med länets 10,4 procent och rikets 14,5 procent. Tyresö skola vände trend En trend i hela landet är att flickor presterar bättre än pojkar i grundskolan. I Tyresös kommunala skolor fick eleverna överlag högre betyg i årskurs nio förra året, men skillnaden mellan flickors och pojkars kunskapsresultat ökade mellan 2013 och 2014. Flickor hade i genomsnitt 31,8 meritvärdespoäng mer än pojkarna. Mönstret bryts på Tyresö skola där pojkarna presterar sju meritvärdespoäng högre än flickorna. 2013 fanns det endast sju kommuner där pojkarna i snitt hade högre meritvärde än flickorna. Detta bidrog till att Tyresö skola visade upp de bästa slutresultaten med snittet 258,8 meritvärdespoäng. 12 [ ÅRET SOM GICK ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Systematiskt kvalitetsarbete Genom systematiska kvalitetsgranskningar hittas både goda exempel och förbättrings möjligheter i verksamheterna. Inom Tyresö kommuns kommunlednings kontor finns en kvalitetsenhet som, fristående från förvaltningarna, granskar såväl kommunala som fristående verk samheter. Under 2014 har sammanlagt 36 verksamheter granskats och fem temagranskningar genomförts eller påbörjats. Under granskningarna har en stor mängd goda exempel hittats och framgångsfaktorer har identifierats. Kommunens förskolor är ett av de verksamhetsområden som granskats 2014. De flesta enheter är väl fungerande och lever upp till de krav som ställs i uppdraget. Det finns goda exempel som bland annat särskilt kreativa utemiljöer, barnråd, miljöarbetet Grön Flagg och utmärkta pedagogiska handledare. Inom socialtjänsten har verksamheter inom äldreomsorgen granskats. Flertalet verksamheter håller god och till och med utmärkt kvalitet, men det finns några undantag där utföraren upp manats av förvaltningen att omgående vidta åtgärder. Kvaliteten på maten och måltidssituationer är områden som behöver förbättras inom äldreomsorgen. Noggrann uppföljning Tidigare granskade verksamheter har följts upp både inom pedagogisk verksamhet och inom socialtjänsten. Resultatet av uppföljningen visar att granskningarna har lett till ett intensifierat kvalitetsarbete. Rapporterna har visat på vad som behövs prioriteras i verksamhetsutvecklingen. I flera fall har brister åtgärdats redan innan granskningen är avslutad. Temagranskningar som genomförts eller påbörjats under 2014 gäller avfallshantering, information inom utvecklingsförvaltningen, förskolekön, uppföljning av biståndsbeslut inom socialtjänsten och städningen i skolan. Synpunkter och jämförelseguide Kvalitetsenheten följer också upp synpunkter som inkommit till kommunen. Totalt har 940 synpunkter registrerats i e-tjänsten för synpunkts hantering under året. Merparten, två tredjedelar, avser området boende och miljö. De allra flesta synpunkter har besvarats inom anvisad tid. Under 2014 har också en Jämförelse guide lanserats, där medborgarna kan jämföra nyckeltal för olika enheter. 13 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ MILJÖ OCH NATUR ] Miljö och natur ISO 50001 Tyresö testkommun för samordnad varudistribution Energiledningssystem certifierat De åtta Södertörnskommunerna samarbetar i projektet ”Samordnad varudistribution” som ska halvera kommunernas koldioxidutsläpp. Även trafikmiljön, exempelvis runt skolor och förskolor, blir säkrare. Det blir färre varutransporter till skolor och förskolor och de kan styras till tider som passar. Samordnade varutransporter innebär att alla transporter av varor och livsmedel till kommunens alla olika verksamheter som skolor, förskolor, äldreboenden, kommunhuset med mera samordnas. Istället för att varje beställning ger en transport läggs alla transporter samman via en logistikcentral och levererar en eller två gånger i veckan via slingor som följer en bestämd tidtabell. Projektet samordnad varudistribution får våren 2015 två testkommuner, Tyresö och Huddinge, för att få rutiner, systemsamband och logistik på plats innan fler kommuner går in. Att arbeta systematiskt med energi effektiviseringar blir allt viktigare av både kostnads- och miljöskäl. Tyresö kommuns fastighetsenhet fick i december 2014, som tredje kommun i landet, sitt energiledningssystem certifierat enligt ISO 50001:2011. Energiledningssystemet beskriver hur kommunen samordnar, styr och genomför åtgärder för att undvika energislöseri utan att verksamheten påverkas negativt. På fyra år har energianvändningen minskat med 20 procent och sex miljoner kronor om året har sparats. 14 Högre upp på miljöranking Bra sorterat Tyresöbor! Tyresö fortsätter att klättra i tidningen Miljö Sedan 2011 har mängden hushållsavfall sjunkit aktuellts ranking av Sveriges kommuner. i takt med att matavfallet ökat. 2014 insamla- 2014 hamnade Tyresö på plats 20, vilket är des 800 ton mindre hushållsavfall i Tyresö. 21 placeringar högre än 2013. Rankingen Mängden insamlat matavfall mer än för- baseras på Miljöaktuellts egen enkät som dubblades 2014 jämfört med 2013. Nära kommunerna svarat på och andra källor hälften (47 procent) av alla enbostadshus, som Gröna Bilister, Grön Flagg, Vattenmyn- 1 500 lägenheter och 324 hushåll i grupphus- digheten, Boverket, Ekomatcentrum samt områden är nu anslutna till matavfallsin Kolada – kommunernas och landstingens samlingen. Totalt samlades det 2014 in gemensamma databas. Tyresö blev fyra av 546 ton matavfall som omvandlas till bio- landets 38 förortskommuner och tvåa bland gas i en mängd tillräcklig för att driva Södertörnskommunerna efter Södertälje. 30 bilar 2 000 mil. [ MILJÖ OCH NATUR ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 En giftfri vardag Säkrare att cykla Vindkraftverket snurrar För femte året i rad ordnande Tyresö kommun i februari en miljökonferens för politiker och tjänstemän i de åtta samverkande Södertörnskommunerna. Årets tema var ”Kemikalier i vår vardag”. Föreläsare gav en rad exempel på kemikalier som gör skada genom att inte brytas ner, genom att ackumuleras i biokedjan eller genom att vara direkt toxiska, allergiframkallande eller hormon störande. En del av dessa har vi byggt in i vår livsstil tack vare deras ”goda” egenskaper som vattenavstötande, formbara, antibakteriella, temperatur tåliga med mera. Hur de påverkar oss i det långa loppet vet vi inte. Barnen är viktigast att skydda och i samarbete med Naturskyddsföreningen har kommunen genomfört en inventering på några förskolor. Under 2014 genomfördes två ”Lär dig cykla”-utbildningar för vuxna, och cykeldagar vid Strandskolan och Tyresöskolan. Sex skolor deltog i ”Gå- och cyklatävling”. Ett trafiksäkerhetsseminarium har genomförts i samarbete med NTF, Nationalföreningen för trafik säkerhetens främjande. Cykelkampanjen Tyresötrampet fick cirka 80 deltagare. En rad om- och tillbyggnationer av busshållplatser, cykelparkeringar och cykelvägar genomfördes också. I slutet av 2014 sattes Tyresö kommuns vindkraftverk i Dalarna i drift. Kraftverket kommer att stå för nästan en fjärdedel av det kommunala elenergibehovet. Investeringen i vindkraftverk förväntas ge ett lågt och förutsägbart elpris under mer än 20 år. Kostnaderna fördelas med två tredjedelar på Tyresö kommun och en tredjedel på Tyresö Bostäder AB. Nyckeltal redovisade i tabellform finns på sid 40. Projekt ”Odla utan trädgård” med ett 60-tal deltagare som lånar varsin odlingslåda av kommunen startade. Tyresö har, tillsammans med 11 andra kommuner, skrivit på avtal som medger att Tyresöföretagare kan miljödiplomera sig till en förmånlig kostnad. Cirka 50 personer deltog i en slåtterdag på Ahlstorp tillsammans med Tyresö hembygdsförening och Tyresö Naturskyddsförening. 17 naturguidningar med 260 deltagare har genomförts under 2014. 15 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ ÅRET SOM GICK ] Kultur och fritid 16 Festival med föreningsfokus Kultur för alla åldrar Dryg miljon till Skapande skola Tyresöfestivalen i september hade ett digert program. Det bjöds på underhållning av såväl populära artister som föreningar och fritidsgårdarnas och kulturskolans elever. Ett 40-tal av Tyresös föreningar presenterade sig och bjöd på prova på-aktiviteter. Kommunens politiska partier var där och i en rosa byggbod informerade kommunen om den blivande nya stadskärnan Norra Tyresö Centrum, nya bygglovsregler och om vad som görs för att köerna längs Tyresövägen kan minska. För andra året i rad arrangerades en kulturvecka, Kultur i höstmörkret, i november då Tyresöborna erbjöds cirka 43 tillfällen att uppleva kultur i många olika former. Under en vecka i maj genomförde kulturskolans elever olika arrangemang under parollen ”Det våras för kultur skolan”. I samarbete mellan fritidsoch kulturavdelningarna genomfördes HOPP – kultur för alla, där barn, ungdomar och vuxna med funktions nedsättning kunde delta i drama och dans. En musikteaterföreställning sattes också upp. Andra arrangemang var Salong på slottet och Fejmkollo. Skapande skola är statliga pengar för att stärka barnkulturens roll och främja samarbetet mellan kultur och skola. Tyresö har ett heltäckande sätt att jobba med detta. Därför beviljades kommunen läsåret 2014-2015 ett bidrag på 1 150 000 kronor, öronmärkta för kulturinsatser i alla årskurser. Årskurserna får olika erbjudanden, vilket innebär att eleverna får möta och prova på dans, nycirkus, teater, film, opera, konst, litteratur, berättande och kulturarv under sin skolgång. Många av kulturprogrammen passar även för barn med funktionsnedsättningar. Medeltidsdagarna tillbaka! Kulturskolan De populära Medeltidsdagarna i Slottsparken var tillbaka i maj efter ett års uppehåll. Precis som tidigare år innehöll programmet tornerspel, marknad, medeltida by, gycklare, barnaktiviteter och allehanda spektakel. Evenemanget lockade cirka sex tusen besökare från hela regionen. I kulturskolans verksamhet deltog under året 1 402 elever i sång och spel, teater, dans, bild och musiklek. Verksamheten granskas av observatörer från utvärderingssamarbetet Våga Visa. Kulturskolan arbetar medvetet och metodiskt för att möta den stora efterfrågan. [ ÅRET SOM GICK ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Killar har lockats till läsning Skatepark 135 byggdes ut Ny utemiljö vid Nyboda skola Enligt en utredning läser pojkar mindre än flickor i Sverige. Tyresö bibliotek har motverkat den trenden genom att genomföra en rad aktiviteter för att särskilt stimulera pojkar att öka sitt läsande. En Star Wars-tävling på sportlovet, författarbesök med män som talat om sitt skrivande, fler böcker om idrott och ett mobilt bibliotek är några exempel. En vecka på sommarlovet stod det mobila biblioteket på Tyresövallen samtidigt som fotbollsläger pågick. Många andra aktiviteter för barn har också ordnats: sagolek, femåringar läser, sommarboken och skrivklubben. På Tyresöfestivalen invigdes den utbyggda skateparken som blivit nästan dubbelt så stor. Den nya delen innehåller både play- och miniramp och en kidneypool,. Den är unik i sitt slag i Stockholmstrakten då det är möjligt att åka såväl skateboard som kickbike och BMX. En referensgrupp med ungdomar var aktiva i utformningen av utbyggnaden. Den 29 april invigdes nya utemiljön mellan Nyboda skola och Tyresöhallen. Besökarna fick prova på och se uppvisningar på parkourlekplatsen, innebandyringen, streetbasketarenan och konstgräsplanen. Dessutom fick de uppleva Tomas Lundmans världsrekord i bolljonglering – 13 minuter och 50 sekunder. Biblioteket har deltagit i den treåriga europeiska DIGIDEL-satsningen som verkar för ökad digital delaktighet. De har också ordnat IT-verksamhet för seniorer i samarbete med Seniornet. Café Bonza, kommunens ungdomskafé för 16–20 åringar, har haft cirka 8 000 besökare i den öppna verksamheten. Under sommaren drev ungdomarna ett kafé vid Skatepark 135. Andra projekt under året har varit LAN och dansprojektet Underground battle. Tyresö naturskola har under 2014 genomfört tre teman: Vintertema, vattentema och klimat- och hållbar utveckling. I konsthallen arrangerades åtta utställningar under året. Tio musikprogram med professionella artister arrangerades på kommunens äldreboende Björkbacken. Evenemangen sågs av över 800 äldre. Två nya utegym har byggts, ett i Fornuddsparken och ett vid Barnsjöslingan. I Alby har pulkabacken byggts ut och en discgolfbana planeras. 17 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ ÅRET SOM GICK ] Barn och utbildning Lokalplanering för förskola och skola Förbättrade betygsresultat i årskurs 9 Tyresö växer och behovet av platser i förskola och skola ökar. Under 2014 utredde Sweco, på uppdrag av kommundirektören, hur behovet av lokaler för förskola och skola ser ut i olika kommundelar på tio års sikt. Idag råder det brist på platser i förskola och skola på vissa håll i kommunen, medan alla skolor inte till fullo kan utnyttja den kapacitet de har. Nya bostadsområden, generationsväxling och etablering av fristående skolor i kommunen ritar ständigt om kartan. Den starka inflyttningen av barnfamiljer i Trollbäcken och etableringen av Internationella engelska skolan i Tyresö är några aktuella exempel. Det är viktigt att familjer i alla kommundelar får möjlighet att placera sina barn i den förskola och skola de önskar och att alla tre kommundelar – östra, centrum och västra – ska ha skolor för F–9. Lokalerna ska vara kostnadseffektiva så att mer pengar kan satsas på pedagogiska resurser. De ska vara ändamålsenliga och uppfylla de krav som skollag och läro planer ställer och för att bidra till att skapa inkluderande lärmiljöer. Utredningen rekommenderar att två nya skolor och flera nya förskolor byggs, men också att dåligt utnyttjade och sämre utformade lokaler tas ur bruk. De två nya skolorna bör enligt förslaget byggas i Trollbäcken och i centrala Tyresö. Att öka kapaciteten i Trollbäcken har högst prioritet. Vad gäller förskolorna föreslås 120 nya platser i västra Tyresö och 200 till i Östra Tyresö. De elever som gick ut årskurs 9 vår terminen 2014 gjorde det med bättre betyg än föregående års elever. Fler nådde målen i alla ämnen och fler blev behöriga till gymnasiet. En större andel elever som gick ut grundskolan i Tyresö nådde målen i alla ämnen. Mellan 2013 och 2014 ökade andelen från 76,2 till 80,9 procent. En större andel elever som gick ut årskurs 9 vårterminen 2014 var behöriga till gymnasieskolan. Mellan 2013 och 2014 ökade andelen från 86,1 till 86,8 procent. Skillnaden mellan flickors och pojkars kunskapsresultat ökade mellan 2013 och 2014. Flickor hade i genomsnitt 31,8 meritvärdespoäng mer än pojkarna. Nyckeltal redovisade i tabellform Engelska skolan öppnade i Tyresö finns på sid 37. Förstelärare Antalet förstelärare i grundskolan ökade från 19 till 56 stycken. Samtliga grundskolor har nu förstelärare. Gymnasiet utsåg ytterligare fem förstelärare och har nu sju. Vuxenutbildningen ökade antalet förstelärare från två till tre. 18 Internationella Engelska Skolan startade höstterminen 2014 verksamhet i Tyresö. Skolan blev populär och attraherade många elever i årskurserna 4–8 i Tyresö och omgivande kommuner. Då antagningen skedde sent för svårade det planeringen i Tyresös kommunala skolor som på vissa håll fick ganska stort tapp av elever. [ ÅRET SOM GICK ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Fortsatt förnyelse av Tyresö gymnasium Premiär för profilfritids Tyresö gymnasium gick 2014 från åtta till sju nationella gymnasieprogram. På de högskoleförberedande programmen sker ett samarbete med KTH, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Elprogrammet har ett upparbetat samarbete med runt 50 företag. Hotell- och turismprogrammet ger en yrkesutbildning för en framtidsbransch och är det enda yrkesprogrammet som kan erbjuda högskolebehörighet utan att eleverna behöver lägga till kurser. Under tre års tid har Tyresö gymnasium haft ett utbyte med Sydafrika, som har handlat om arbetsplatsförlagt lärande (APL) och ung företagsamhet. Under 2014 fick Tyresö gymnasium besök av den sydafrikanska ambassadören samt en delegation från Sydafrika. Gymnasiet arbetar aktivt med elevinflytande. Eleverna ges exempelvis möjlighet att vara med och påverka när och hur de olika delmomenten i deras kurser ska genomföras. Eleverna tränas i demokratiska processer bland annat genom att bjudas in att delta i klassråd och programråd. Arbetet med att ge gymnasiet en ny profilering, nytt arbetssätt och modern byggnad fortgår. För att ge ett bredare utbud av fritids verksamhet och alternativ som är attraktiva även för de som närmar sig tonåren erbjöd Tyresö kommun föreningarna att starta profilfritids. Avtal tecknades med sex föreningar som startade sin fritidsverksamhet för 9–12-åringar hösten 2014. Föreningarna erbjuder strukturerade eftermiddags- och lovaktiviteter som familjerna kan välja utifrån sina egna intressen. Projektet, som ska löpa under två år, är resultatet av ett samarbete mellan kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Skolinspektionens granskning Under 2014 granskade Skolinspektionen Tyresös skolor. Arbetet med inkludering och särskilt stöd, elevhälsa och skolbibliotek samt nöjda elever, stabila kollegium och engagerade medarbetare bedömdes vara styrkor inom Tyresös grundskolor. Skolinspektionens syfte är dock att hitta svagheter som kommunen måste utveckla. Tillsynen visade att det mest angelägna utvecklingsområdet i Tyresös grundskolor var det systematiska kvalitetsarbetet. Vid Skolinspektionens uppföljning under hösten ansågs bristen på systematik vara åtgärdad och skolornas dokumentation hade förbättrats. Tillsynen visade att Tyresö gymnasium och gymnasiesärskola fungerar väl och strävar efter att ge eleverna möjligheter att nå de nationella målen. Det finns ett stort engagemang från skolans personal och skolledningen tar sitt ansvar som pedagogisk ledare. Klimatet på skolan är lugnt och trivsamt och det förekommer sällan kränkningar. Skolan behöver dock ta fram rutiner så att disciplinära åtgärder dokumenteras. Vuxenutbildningen konstaterades vara prioriterad, bland annat görs en rad åtgärder för att nå vuxna som tillhör prioriterade målgrupper. Omdömet blev att verksamheten i hög grad är anpassad till elevers olika behov och förutsättningar. Skolledning och personal är engagerad och eleverna uttrycker att lärarna är kompetenta och tillmötesgående. 19 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ ÅRET SOM GICK ] Omsorg och socialt stöd Större valfrihet inom hemtjänsten Brister i trygghetslarm Under året har socialnämnden tagit fler steg för att möjliggöra för andra utförare än i egen regi att bedriva verksamhet i Tyresö. Detta för att öka valfriheten för brukarna. I april 2014 infördes LOV (lagen om valfrihet) inom hemtjänst, ledsagning och avlösning. Det finns för närvarande åtta leverantörer som utför hemtjänstuppdrag, i egen regi samt sju privata företag. Sedan 2011 finns LOV för sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning med tre utförare och sedan 2013 för daglig verksamhet med femton utförare. Under 2013 infördes branschråd för att öka sam arbete och utbyte mellan de privata aktörerna och utförarna inom egen regi, detta har nu implementerats och under året har flera branschråd genomförts med goda resultat. För att höja säkerheten i trygghetslarm och larmmottagning har Tyresö kommun under 2014 gått över från analog till digital teknik. Samtliga larm hos äldre och personer med funktions nedsättning har uppgraderats under året. Installationerna har genomförts i samarbete mellan leverantören Tunstall och hemtjänsten i kommunal regi. Under sommaren upptäcktes en del brister med den nya tekniken som nu helt eller delvis har åtgärdats. En rapport om bristerna har sammanställts och delgivits Myndigheten för delaktighet – som kommer att utvärdera tekniken genom att granska funktionaliteten i tre av de kommuner som har valt Tunstalls trygghetslarm (Kalmar, Luleå och Tyresö). Antal platser i äldreboenden (både permanenta platser och korttidsvård) Totalt antal hemtjänsttimmar för äldre 2011201220132014 Kommunal regi 151156137137 184 842 197 468 221 224 225 650 Privat regi 99120125132 Köpta platser 20121939 20 2011 2012 2013 2014 Kommentar: Platserna i privat regi ökade då vi tog resterande optionerna på 7 platser på Krusmyntan 2014 [ ÅRET SOM GICK ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 En väg in och många vägar ut Barnombud infördes Traineeprojekt lockar studenter Projektet ”En väg in och många vägar ut till arbete, studier och egen försörjning” är ett treårigt samverkansprojekt med fyra huvudmän; kommunen, Arbets förmedlingen, Försäkringskassan och Samordningsförbundet Östra Södertörn. Målgruppen är personer som har behov av samordnat stöd för att komma närmare arbetsmarknaden och egen försörjning. Grundtanken är att parterna genom samlad kompetens och kunskaps utbyte ska utveckla ett gemensamt arbets sätt som ger snabbare och mer effektiva insatser och kortare beslutsvägar. En myndighetsgemensam samlokaliserad ingång ska skapas och inom kommunen utvecklas samverkan mellan försörjningsstödsenheten och Arbetscentrum. Genom ett samarbete med Maskrosbarn införde Tyresö kommun i oktober barnombud. Barnombud är ett stöd för barn i kontakten med socialtjänsten. När socialtjänsten utreder en familje situation blir det många möten och kontakter som ska ske runt barnet. För att skapa förtroendefulla möten med barnen träffar barnombudet barnet enskilt och följer med på samtal. Genom sitt eget ombud får barnet hjälp med att prata om hur han eller hon ser på sin och familjens situation. Maskrosbarn är en ideell organisation som stödjer ungdomar som har föräldrar med ett beroende eller som mår psykiskt dåligt. Ett traineeprojekt startade under våren 2014 i samarbete med social förvaltningarna i Huddinge, Värmdö, Nacka och Tyresö. Deltagande praktikanter från olika universitet och högskolor har i utvärderingar varit mycket nöjda med projektet. Tyresö kommun har anställt fyra traineer på timanställning och under 2015 kommer de att lära sig myndighetsutövning inom olika enheter. Nyckeltal redovisade i tabellform finns på sid 38. Många utmaningar Resursenheten har under året startat ”Intensivt familjearbete”. Det är en hemma baserad familjebehandling med målgruppen familjer med komplex problematik eller där det finns risk för placering. Fortsatt hög belastning och personalomsättning på barn- och ungdomsenheten mot bakgrund av ett utökat uppdrag. Tyresö har liksom många andra kommuner i landet svårt att rekrytera socialsekreterare till barn- och ungdomsenheten, det är ett nationellt problem. Förvaltningen arbetar systematiskt med att komma tillrätta med den uppkomna situationen och se över behoven. Det är brist på platser inom äldreomsorgen. Bygget av två gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning har försenats, beräknas komma igång hösten 2015. Ett nytt avtal har upprättats med Migrationsverket vilket bland annat innebär att boendekedjan för ensamkommande barn behöver fördubblas, från 9 till 24 barn i avtalet. 21 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ ÅRET SOM GICK ] Näringsliv och arbete 22 Södertörns rådslag Förenkla för näringslivet I maj möttes företagare, akademi, politiker och tjänstemän i de åtta Södertörns kommunerna för ett rådslag på Tyresö slott. Det blev en intensiv dialog som andades framtidstro och kämparglöd. Rådslaget är ett årligen återkommande samverkan mellan Södertörns kommunerna, Företagarna, Handelskammaren, Södertörns högskola och Kungliga T ekniska Högskolan. I år när Tyresö var värd var temat ”attraktivitet och tillväxt”. Dialogen kom mycket att handla om hur viktigt det är att alla aktörer och de åtta kommunerna samverkar och agerar tillsammans för att underlätta för företagande och boende på Södertörn. Prestigelös fokus på de absolut viktigaste frågorna sågs som en framgångsfaktor. Högskolorna vill skapa fler mötesplatser och bygga långsiktiga samarbeten med regionens näringsliv. Företagarorganisationerna vill aktivera sina medlemmar mer så att de tar fler initiativ till att påverka beslutsfattande i viktiga frågor. För att förbättra servicen till näringslivet har Tyresö, i samarbete med Haninge och Nynäshamn, Sveriges kommuner och landsting och Tillväxtverket genomfört utbildningen ”Förenkla – Helt enkelt”. Syftet är att förbättra företagskontakter och företagsklimatet i kommunen. Företagare har deltagit och delgivit tjänstemän sina erfarenheter av sina myndighetsärenden. Utbildningen ska resultera i en handlingsplan som anger hur vi kan förenkla för företagen exempel vis genom bra information och god förståelse för företagares villkor och behov. Stöd till arbetssökande Stort intresse för vuxenutbildning Under året har Arbetscentrum startat fyra nya verksamheter: Jobbstugan, Mentorsprogram, Flyktingguider och En väg in (se sid 21). Jobbstugan är en öppen verksamhet dit Tyresöbor kan komma och få fördjupad hjälp med att söka arbete. Mentorsprogrammet syftar till att matcha ihop unga arbetslösa med en yrkesverksam person inom deras intresseområde. Detta för att utöka de ungas nätverk och hjälpa dem att närma sig arbetsmarknaden. För dem som har behov av förberedande aktiviteter innan de kan påbörja arbetspraktik eller studier erbjuds olika självstärkande vägledningsgrupper. En av grupperna riktade sig till utsatta kvinnor. Vuxenutbildningen hos C3L, Centrum för livslångt lärande, har bedrivit yrkesvux, lärlingsutbildningar, distansutbildningar och Sfi i en nyrenoverad del av Tyresö gymnasium. Antalet sökande till C3Ls tio yrkesutbildningar har varit fortsatt högt, liksom intresset för att studera på distans. C3Ls avtal om distans kurser med Liber-Hermods och NTI-skolan gör att även de som har svårt att följa en reguljär kurs ges möjlighet att under flexibla former komplettera sin utbildning. Lärarna på C3L har under året fortsatt vidareutvecklingen av sina distanskurser på skolans lärplattform, vilket har visat sig vara ett bra stöd till även andra studerande. Behov av stöd i olika former har ökat markant de senaste åren. Både elever och personal vänder sig till studerandeteamet, som bildades 2011, för att få råd om exempelvis dyslexiutredningar, förskrivning av hjälpmedel, ADHD med mera. Studerandeteamet består av biträdande rektor, en yrkeslärare, en specialpedagog och en studievägledare. [ ÅRET SOM GICK ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Årets företagare Företagsklimatet rankat Näringslivsdag I samband med Näringslivsdagen den 24 november delades ett antal priser till företagare ut. Företagarna i Tyresö utsåg Henrik Isaksson, vd för Matkomfort AB, till årets företagare. Affärsidén är att hjälpa moderna stadsmänniskor att laga bättre och nyttigare mat som är förberedd av professionella kockar. Nyföretagarcentrum i Nacka Värmdö Tyresö utsåg Susan Karlkvist med sin firma ErgoLiv till årets nyföretagare. Årets miljöpris gick 2014 till Anki Ewrelius och Marie Höglund på Spiral specialisten. Priset delas ut för att visa uppskattning och för att stimulera fler till att utveckla miljöarbetet på sin arbetsplats. I Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet i Sveriges kommuner sjönk Tyresö år 2014 till plats 43, 2013 låg vi på plats 26. Rankingen baseras delvis på enkätsvar från hösten 2013 där företagare i Tyresö gav kommunen medelgoda betyg på servicen. Statistik från UC och SBC vägs också in i rankingen. Värt att notera är att andelen arbetsplatser i privata företag per 1000 invånare är förhållandevis låg. Det beror på att många Tyresöbor arbetar i närliggande kommuner. Marknadsförsörjningen, det vill säga andel av hushållens inkomster som kommer från privata företag, föreningar och stiftelser, är hög (ranking 19). Tyresö är också högt rankad vad gäller nyföretagsamhet (plats 32) och andel i arbete (plats 38). För andra året i rad genomfördes i november Tyresö Näringslivsdag. Dagen inleddes med en mässa och avslutas med en galakväll på Tyresö slott. 62 företag deltog i mässan som även gästades av Bert Karlsson som berättade om sitt entreprenörskap. Under dagen utdelades pris till årets företag, årets nyföretagare, årets miljösatsande företag och årets butik. TOTALT HAR 297 PERSONER deltagit i Arbetscentrums verksamheter. Av dessa har 149 slutat och 48 procent har gått vidare till arbete eller studier. 10 procent har gått till vård och sjukersättning. UNDER SOMMAREN anordnades 107 ferieplatser till ungdomar 16 och 17 år. Antalet behöriga sökande var 383 personer. UNDER 2014 DELTOG 314 personer i sammanhållna yrkesutbildningar på vuxenutbildningen hos C3L, Centrum för livslångt lärande, och för flertalet ingick minst fyra veckor arbetsplatsförlagd utbildning. 36 Tyresöbor har läst sammanhållna yrkesutbildningar hos annan anordnare. Tyresö inför flyktingguider Arbetscentrum har tillsammans med Värmdö kommun och Röda korset startat projektet Flyktingguide för att öka integrationen. Syftet med Flyktingguiden är att med hjälp av frivilliga hjälpa flyktingar att bygga egna kontaktnät och se till att de får rätt verktyg för att finna sig tillrätta i Sverige, med vår kultur och våra vanor. Trivs deltagarna ihop och kan prata om roliga och intressanta ämnen utvecklas även det svenska språket. Projektet Flyktingguide pågår till och med december 2015. Målet är att arbetet ska mynna ut i en handbok och en film som kan användas av andra kommuner. Konceptet kommer från Europeiska socialfonden och har möjliggjorts genom bidrag från Länsstyrelsen. 23 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ MEDARBETARE ] Medarbetare I Tyresö kommun upplever engagerade medarbetare bra ledarskap enligt senaste medarbetarenkäten 2013. Medarbetarenkäten har varit ett bra underlag för fortsatt utvecklingsarbete, såväl övergripande som på enhetsnivå. KOMMUNGEMENSAM KOMPETENSUTVECKLING Chefsutveckling Under 2014 har utbildningen av alla chefer i arbetslivsinriktad rehabilitering slutförts i samarbete med företagshälsovården och försäkringskassan. HR*-avdelningen har infört ett kontakt mannaskap gentemot förvaltningarnas ledningsgrupper där varje HR-specialist har ett särskilt uppdrag gentemot den förvaltning som han eller hon är kontaktperson mot. Syftet är dels att informera cheferna om viktiga personalfrågor, men också att fånga upp HR-relaterade frågor och synpunkter som kommer fram ute i verksamheten. Ett arbete med att ta fram en chefs- och ledarutvecklings utbildning för samtliga chefer har också inletts.. Tre gemensamma utvecklingsdagar för alla chefer har hållits under 2014. Den första hade temat ”Vi och våra medarbetare, om medarbetarskap och ledarskap i Tyresö kommun”. Den andra hade temat ”Alla är vi olika, om likabehandling och HBT frågor”. Den tredje dagen med temat ”Kan vi styra verksamheterna på ett enklare och smartare sätt? ” handlade om verksamhetsstyrning. *HR=human resources, det vill säga strategiskt arbete med personal och organisation Kompetensutveckling för medarbetare Under året genomfördes två introduktionsutbildningar för nya medarbetare. Utöver detta har utbildning i hjärt-lungräddning samt brandskyddsutbildning erbjudits all personal. Öppna halvdagsutbildningar i pensionsfrågor har också anordnats. 24 ARBETE MED HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Hälsoprofiler Sedan 2007 erbjuds alla medarbetare i kommunen att, vart tredje år, göra en hälsoprofil via företagshälsovården. I undersökningen ingår provtagning, ett cykelergometertest och ett samtal med företagssköterska. Om något onormalt hittas vid provtagningen erbjuds medarbetaren en tid hos företagsläkaren eller hos företagssköterska. Under 2014 har 457 medarbetare genomfört en hälsoprofil. Efter genomförd profil erbjöds 89 personer (19 procent) uppföljning via företagsläkare, företagssköterska eller Falck Healthcare. Friskvård Under 2014 beviljades 1 088 medarbetare friskvårdspeng, 38 färre än föregående år. Även kostnaden för friskvårdsbidraget har förändrats marginellt sedan föregående år. 2014 kostade friskvårdspengen 1 470 tkr, motsvarande belopp 2013 var 1 473 tkr inklusive eventuella tillägg. Till de medarbetare som beviljades friskvårdspeng betalades det ut i genomsnitt 1 351 kr per person i jämförelse med i genomsnitt 1 308 kr per person för 2013. Personalstöd Kommunens anställda har via företaget Falck Healthcare tillgång till personalstöd via telefon dygnet runt. Frågorna kan vara av både arbetsrelaterad och privat karaktär. I tjänsten ingår upp till fem enskilda samtal med terapeut vid behov. Under 2014 hanterades 185 ärenden vilket är en marginell minskning jämfört med föregående år. Andelen arbetsrelaterade ärenden har minskat med 6 procent. Tilläggstjänsterna har ökat med 3 procent. Tilläggstjänster är vanligtvis extra stödsamtal (förutom de fem som ingår) och som bekostas av arbetsplatsen. [ MEDARBETARE ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 VID UTGÅNGEN AV 2014 VAR 2614 PERSONER ANTÄLLDA I KOMMUNEN. 78 PROCENT AV ALLA ANSTÄLLDA VAR KVINNOR 64 PROCENT AV ALLA CHEFER VAR KVINNOR Rehabilitering Sjukfrånvaro Vid rehabilitering är den anställde och chef nyckelpersoner. Företagshälsovården och HR-avdelningen fungerar som ett stöd i processen. En sköterska vid företagshälsovården samordnar tider för rehabiliteringsmöten med anställd chef och företagsläkare. Vid behov kallar sköterskan även Försäkringskassans personal och representant från HR-avdelningen. Under 2014 har 368 rehabiliteringsmöten med läkare genomförts på företagshälsovården. Företagsläkare har dessutom haft 108 telefonmöten. Företagssköterskan har haft 227 möten, ibland tillsammans med läkare och ibland utan. Dessutom har företagshälsovården genomfört vaccinationer, ergonomibesök och några verksamheter har haft besök av en arbetsmiljöingenjör. Den totala sjukfrånvaron i kommunen slutade på 7,0 procent, vilket är en ökning från 2013 med 0,7 procentenheter. Det är tredje året i följd som sjukfrånvaron är högre än målet för sjukfrånvaron (6 procent). Sjukfrånvaron har ökat bland både kvinnor som män och i alla åldersgrupper. Störst har ökningen varit bland medarbetare yngre än 29 år där sjukfrånvaron ökat med 1,6 procent mellan 2013 och 2014. Både den långa och den korta sjukfrånvaron har fortsatt att öka under 2014 och den procentuella andelen långtidsfrånvaro ökar med 0,7 procent. Statistik för sjukfrånvaron fördelad på kön, ålder och längd på frånvaron redovisas på sidan 41. Likabehandling och jämställdhet Likabehandlingsarbetet utgår från kommunens likabehandlingspolicy som antogs av kommunstyrelsen i november 2012. Arbetet med jämställdhet pågår löpande och under 2014 har en ny jämställdhetsplan arbetats fram. I jämställdhets planen finns aktiva åtgärder för jämställdhetsarbetet samt en uppföljning av tidigare års åtgärder. Varje år görs en lönekartläggning för att säkerställa att det inte finns några osakliga löneskillnader på grund av kön. Under 2014 har ett särskilt fokus lagts på att utveckla arbetsprocessen kring lönekartläggning. Under hösten 2014 har en särskild satsning på HBTQfrågor och likabehandling gjorts och kommunens chefer har utbildats i samarbete med föreläsare och extern konsult. Pensionsprognos Tabellen visar en prognos över antal månadsavlönade tillsvidareanställda medarbetare som fyller 65 år 2015 – 2024. Antal År Nyckeltal redovisas på sidan 41. 25 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ KVALITET I KORTHET 2014 ] Tyresös kvalitet i korthet 2014 ”Kommunens Kvalitet i Korthet” är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra ur ett medborgarperspektiv. 2014 deltog 225 kommuner i detta jämförelsenätverk som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunernas kvalitet undersöks årligen ur fem perspektiv: Resultatet är ämnat att ge de förtroende valda en sammanfattande och översiktlig bild av den egna kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner. Redovisningen är även ett underlag i dialogen med medborgarna. Här presenteras hur Tyresö placerar sig jämfört med andra kommuner. LÄSANVISNING För att ge en snabb och enkel överblick över hur Tyresö står sig jämfört andra kommuner har vi delat upp resultatnivån i fyra grupper: • Tillgänglighet • Trygghet • Information och delaktighet • Effektivitet • Kommunen som samhällsutvecklare GRÖN Tyresö tillhör kommunerna med bäst resultat (bästa kvartilen). LJUSGRÖN Tyresö tillhör kommunerna med näst bästa i kvartilen. GUL Tyresö tillhör kommunerna i kvartilen med näst sämst resultat. RÖD Tyresö tillhör kommunerna i den sämsta kvartilen. Tillgänglighet Andel medborgare som inom två arbetsdagar får svar på en enkel fråga via e-post?* Andel medborgare som får kontakt med en handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga?* Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunen kring en enkel fråga?* Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? Hur många timmar/vecka har kommunen öppet i simhallen utöver tiden 08-17 på vardagar? Hur många timmar/vecka har återvinningscentralen öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? Hur stor del har erbjudits plats i förskolan på önskat datum? Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats i förskolan på önskat datum? Hur lång är väntetiden för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd? Första kontakt till beslut? * Enligt servicemätning utförd av Profitel AB. 26 [ KVALITET I KORTHET 2014 ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Trygghet Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Hur många olika vårdare besöker en hemtjänsttagare med omfattande omsorgsbehov i snitt under 14 dagar? Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens förskolor? Delaktighet och information Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? Effektivitet Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Vilka resultat når eleverna i årskurs 3 i kärnämnena i de nationella proven? Vilka resultat når eleverna i årskurs 6 i kärnämnena i de nationella proven? Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet? Elevernas syn på skolan och undervisningen i årskurs 8? Hur effektiv är kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner? Vilka resultat når de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av? Vad är kostnaden per elev som inte fullföljer gymnasiet? Vilket serviceutbud har kommunens särskilda boenden? Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? Vilken omsorgs- och servicenivå har kommunens hemtjänst? Vad kostar en vårdtagare i kommunens hemtjänst? Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? Vilket serviceutbud har LSS grupp- och serviceboende? Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning? Samhällsutveckling Hur hög är sysselsättningsgraden i kommunen? Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd? Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Hur stor andel är miljöbilar av det totala antalet bilar? Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? 27 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2011 [ MÅLUPPFYLLELSE – KOMMUNGEMENSAMMA MÅL ] Måluppfyllelse 28 [ MÅLUPPFÖLJNING KOMMUNPLAN 2013-2015 ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Enligt den nya styrprocess som gäller i Tyresö kommun från och med 2012 sätter kommunfullmäktige treåriga mål. På följande sidor redovisas dessa och prognosen för måluppfyllelse. Nämnderna bryter ner dessa till ettåriga delmål. Nämndernas ettåriga mål redovisas i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Måluppfyllelse 2013–2015 kommungemensamma mål = Målet beräknas bli uppfyllt = Målet är delvis uppfyllt = Målet beräknas inte bli uppfyllt Medborgarfokus – ett gott bemötande och snabba, korrekta svar Nöjd-Medborgar-Index (NMI) blev 61 för Tyresö jämfört med 55 i genomsnitt för de 129 kommuner som deltog. Tyresö kom på 15:e plats. Resultatet för Tyresö är en förbättring jämfört med året innan (NMI 56) och i länet är Tyresö på 6:e plats (av 23 kommuner). MÅL 3. Medborgarna erbjuds minst 20 medborgaranpassade e-tjänster med möjlighet att följa sina ärenden digitalt. MÅL 2. 80 procent av med borgarnas frågor besvaras direkt, mäts via servicemätning per telefon och e-post. MÅL 1. Tyresös medborgarindex ligger bland de tio högsta värdena vid varje mätning. Målet är uppfyllt för e-post men inte för kontakt via telefon. Servicemätningen 2014 visar att 98 procent av e-post besvaras inom två dagar mot 83 procent i genomsnitt. Andelen lyckade telefonsamtal har stigit från 48 procent året innan till 60 procent vilket är högre än genomsnittet på 49 procent. 17 nya e-tjänster har hittills införts sedan projektstarten 2013. Projektet har försenats. Ett blomstrande näringsliv MÅL 1. Andelen förvärvsarbetande i åldern 20-64 år har ökat. Andelen förvärvsarbetande har ökat från 82,9 procent år 2012 till 83,0 procent år 2013. MÅL 2. Bildandet av sociala företag uppmuntras så att minst fem sådana finns. JobbVerket är ett arbets integrerande socialt företag som startade 2009. Föreningen Medvind som bland annat driver caféet på Alby har nu organiserats inom JobbVerket. Bönorna i Handen driver Café Himla Gott vid Bollmoradalens kyrka och Tyresö hälsoträdgård är på gång att starta sitt företag. Därutöver har socialförvaltningen avtal MÅL 4. Stockholm Business Alliance mätta kundindex (NKI) för myndighetsutövning gentemot företag ligger på minst 75 procent i snitt för alla variabler enligt 2015 års mätning. med Fontänhuset och Blå Vägen om sysselsättning för personer med funktions nedsättning. Dessa företag har dock inte sitt säte i Tyresö. MÅL 3. Tyresö hör till de 25 bästa kommunerna i Svenskt Näringslivs bedömning av företags klimatet. Resultaten av den senaste mätningen kommer under våren 2015. Enligt Svenskt Näringslivs senaste ranking hamnade Tyresö på plats 43 vilket är en försämring i förhållande till föregående år. 29 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ MÅLUPPFYLLELSE ] God och långsiktig hushållning MÅL 1. Det årliga driftresultatet (exklusive extraordinära intäkter och kostnader) uppgår till minst 44 miljoner kronor per år. Detta täcker framtida pensionskostnader och värdesäkring av anläggningskapitalet. MÅL 2. Nettoinvesteringarna för varje rullande femårsperiod överstiger sammantaget inte summan av avskrivningar och årens resultat för de ingående åren. Driftresultatet 2014 uppgår till +5,7 miljoner kronor Nettoinvesteringarna under femårsperioden uppgick till 911 mkr medan summan av årets resultat och avskrivningar uppgick till 682 mkr. Attraktiv arbetsgivare MÅL 1. Minst 75 procent av alla anställda besvarar medarbetarenkäten och nöjd medarbetarindex är lägst 60 procent på alla arbetsplatser. MÅL 3. Den totala sjukfrånvaron är högst sex procent årligen. Ny medarbetarundersökning kommer i september 2015. Sjukfrånvaron uppgick till 7,0 procent. Ett projekt har startat i Tyresö kommun och det nya målet är att sjukfrånvaron 2018 inte ska överstiga 4 procent. MÅL 4. Sysselsättningsgraden är anpassad till de anställdas önskemål – rätt till heltid och möjlighet till deltid. MÅL 2. Lönespridningen har ökat. Kommunens mål om ökad lönespridning har inte upp nåtts. En förklaring kan vara att konkurrensen om arbetskraft drivit upp ingångslönerna inom många yrken. Från och med andra kvartalet 2015 är planen att samtliga tillsvidareanställda medarbetare som arbetar deltid inom kommunens egna äldre- och funktionshinderverksamheter ska få möjlighet att öka sin sysselsättningsgrad genom så kallad flytande tid. Effektiva verksamheter MÅL 1. Tre procents generell effektivisering (motsvarande en procent per år) har uppnåtts inom alla verksamheter. Måluppfyllelsen är svår att mäta då startvärden inte angetts. MÅL 3. Underhållet av kommunens verksamhetslokaler och övriga anläggningar genomförs på en sådan nivå att deras funktionalitet säkerställs 30 under hela den tid de beräknas bli använda (avskrivningstiden om inte annat beslut fattas). Det finns underhållsplaner för kommunens verksamhetslokaler som ska säkerställa funktionalitet under hela den beräknade nyttjandetiden. Trots detta är upplevelsen att underhållet inte alltid är tillräckligt. MÅL 4. Centralköket är avvecklat. Centralköket avvecklades under 2014. MÅL 5. Lokalkostnadernas andel av verksamhetens totala kostnader är lägre än 11,4 procent. MÅL 6. Via e-förvaltning är handläggningstiden förkortad med 30 procent för 20 vanliga ärendetyper inom treårsperioden 20132015. Lokalkostnadernas andel av verksamhetens totala kostnader uppgick till 11,1 procent 2014. Projektet har försenats och kvalitetssäkring av tjänsterna pågår. [ MÅLUPPFYLLELSE ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Kommunplanens mål för olika verksamheter = Målet beräknas bli uppfyllt = Målet är delvis uppfyllt = Målet beräknas inte bli uppfyllt Plan och exploatering = Målet går ej att bedöma Väghållning och park MÅL 2:1. Tyresös gångoch cykelvägnät är anslutet till grannkommunernas nät. MÅL 1:1. Vid utgången av planperioden finns ett samrådsförslag till en ny översiktsplan som utgår från kommunens vision för 2030. MÅL 1:2. Under plan perioden påbörjas översyn av alla gällande detalj planer i Trollbäcken. Arbetet har påbörjats genom att projektets ramar fastställts och konsultstöd handlats upp. Förseningen av båtbotten tvätten på grund av överklaganden och en eventuell kostsam flytt av densamma har gjort att verksamheten inte förbrukat hela anslaget innan man visste hur det skulle lösas. Båtbotten tvätten fick positivt beslut i Mark- och miljööver domstolen i november 2014. Ett samrådsförslag till ny översiktsplan finns färdigt. Beslut om samråd fattades av kommunstyrelsen i januari 2015. Mot Nacka har gång- och cykelvägen längs Tyresö vägen kompletterats med en sträcka från Bollmoravägen till Siklöjevägen. Mot Stockholm har Bollmora vägens gång- och cykelväg uppgraderats till regional standard med separerade gång- och cykelfält. Mot Haninge har en cykelstig anlagts mellan Vissvass vägen och Åvavägen. MÅL 2:2. Tyresö är en av de tio trafiksäkraste kommunerna i landet. Den statistik som målet använder sig av har en efter släpning och visar 2013 års utfall. 2013 var Tyresö den sjätte trafiksäkraste kommunen i landet. 2014 års utfall beräknas vara klart våren 2015. MÅL 2:3. Kollektiv trafikens andel har ökat (mäts i samverkan med SL) Restiden med buss sjönk mellan 2012-1013. Mellan 2013- 2014 ökade restiden till 2012 års tid. År 2013 infördes delad skolstart mellan Strandskolan och Tyresö skola vilket kan förklara minskningen 20122013. Mellan 2012- 2014 ökade befolkningen i östra Tyresö med 8 procent men trafiken med bara 5 procent vilket kan förklara att res tiderna ökade till 2012 års nivå igen. Bilköerna har blivit kortare. Framkomligheten har förbättrats eftersom fler personer kan transporteras på samma tid.Framkomligheten för cykel har ökat i samband med utbyggnad av gång- och cykelvägen längs Tyresövägen. Miljö, trafik och övrigt MÅL 3:1. Åtgärder är genomförda enligt beslutad klimatstrategi (inkluderande bland annat successivt samordnade varutransporter till kommunens verksamheter) De allra flesta åtgärderna är genomförda. De som inte är genomförda är inaktuella. Samordnade varutransporter drivs som ett projekt på konsult- och servicekontoret. Upphandlingen av samordningsdistributör är klar. Verksamheten planeras att successivt införas med början under våren 2015. Nya åtgärdsområden och åtgärder ska tas fram för 2015 och framåt. MÅL 3:2. Kollektivtrafikens andel har ökat (mäts i samverkan med SL) SL genomför mätningar. Underlaget för Tyresö är dock för litet för att utläsa resultat för kommunen. Men det testresenärsprojekt för Östra Tyresö som genomfördes under hösten tillsammans med SL ledde till att SL fick 250 nya resenärer (som fortsatte att resa med SL efter provperioden) av 860 provåkare. Ett utfall på 29 procent. MÅL 3:3. Förbättrad kollektivtrafik mellan Tyresös kommundelar (busstider och linjer redovisas årligen) Buss 807 och 818 som trafikerar Gudöbroleden har fått ökad turtäthet. 31 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ MÅLUPPFYLLELSE ] Renhållning Vatten och avlopp Bygglovsverksamhet MÅL 5:1. Insamlingen av hushållsavfall sker på utsatt tid och på ett sådant sätt att minst 80 procent av abonnenterna är nöjda med hur tjänsterna utförs. MÅL 4:1. Dricksvattnet i Tyresö håller så hög standard att 95 procent av invånarna anser att vattnets kvalitet är bra. Resultat erhålls från kommande medborgarenkäter 2015. Den senaste undersökningen genomfördes 2013 där 85 procent av de tillfrågade i enkätundersökning svarade att de tyckte att avfallshanteringen var nöjda eller mycket nöjda. I SCB:s undersökning om NMI 2014 fick Tyresös renhållningsverksamhet ett högt betyg, högre än genomsnittet än för kommunerna som jämfördes. MÅL 6:1. Bygglov handläggs inom sex veckor (med undantag för bygglov för större eller komplexa ärenden). Handläggningstider från komplett ärende till beslut är i snitt 1,7 veckor (median 2,2 veckor). MÅL 6:2. Allmänhetens kundnöjdhet uppgår till lägst 79 procent och näringslivets kundnöjdhet uppgår till lägst 75 procent. Ny mätning 2015. Förskola & pedagogisk omsorg Grundskola, inklusive grundsärskola och fritidshem MÅL 7:1. Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning inom förskolan har ökat . 32 Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning har ökat med två procentenheter och uppgick till 43 procent. Tyresö kommun ligger sex procentenheter högre än snittet i Stockholms län. MÅL 8:2. 95 procent av vårdnadshavarna är helt eller delvis nöjda med verksamheten inom grundsärskolan. MÅL 8:1. Tyresö hör till de 50 bästa kommunerna avseende elevernas betyg i alla ämnen år 2014. (Källa: SKL, Öppna jämförelser) Andelen elever som nått målen i alla ämnen 2014 är 80,9 procent. Det är en ökning med fem procentenheter jämfört med året innan. Vilken ranking Tyresö får är beroende på hur andra kommuner presterar. (Källa: Egen enkät) Andelen som är helt eller delvis nöjda med verksamheten i grundsärskolan (Stimmets skola och Nyboda skola) uppgick till 85 procent, och har minskat med tre procentenheter jämfört med året innan. Respondent gruppen är liten (32 svarande på två skolenheter), vilket innebär att varje svar får stort genomslag i statistiken. Insatser för att öka nöjd heten har identifierats. [ MÅLUPPFYLLELSE ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Gymnasium MÅL 10:1. Beslut finns om Tyresö gymnasiums framtida strategiska inriktning 2014. ska etableras i Bollmora företagsområde. I kommunplanen anges vidare att framtidens gymnasium ska implementeras med ny profilering och nytt arbetssätt. Projektet med ansvar för att utveckla innehållet i ett nytt modernt gymnasium (profil, program och kurser, lärmiljö, pedagogik, ledning och organisation samt elevsyn) har arbetat under året och en vision har fastställts av gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden. I kommunplanen anges ett nytt gymnasium för studieförberedande program i samverkan med vuxenutbildningen och kulturverksamhet i anslutning till Tyresö centrum. Ett förslag på lokalisering har presenterats i kommunstyrelsen i januari 2015 och ska utredas vidare. Ett nytt gymnasium för yrkesförberedande program MÅL 10:2. Av de som slutar sina studier på Tyresö gymnasiums studie förberedande och yrkesförberedande program med tillval är samtliga elever behöriga till högskola och universitet. Vuxenutbildning procent. Uppgifter för 2014 från Skolverket presenteras i mitten av februari 2015. Av Skolverkets statistik framgår att 86 procent av de elever i Tyresö gymnasium som fick slutbetyg 2013 når grundläggande behörighet till högskola och universitet. Snittet för riket är 87 År 2014 går de första eleverna ut enligt gymnasiereformen 2011. Enligt uppgifter från Tyresö gymnasium så blev 91 procent på de högskoleförberedande programmen behöriga till högskola och universitet. För de som läste yrkesförberedande program med tillval så blev 32 procent av dessa behöriga till högskola och universitet. Arbetscentrum MÅL 11:1. I den kommunala utbildningen för vuxna uppnås betyget godkänd eller högre av minst 95 procent av de studerande som slutfört grundläggande och gymnasiala kurser. Antal elever i procent som erhöll betyg E eller bättre: • Betyg inkl. distanskurser 90,3 procent • Betyg exkl. distanskurser 94,2 procent Elever som studerar på distans får i högre grad underkänt än elever i klassrumsundervisning. MÅL 12:1. Av de personer som hänvisas till Arbetscentrum arbetar eller studerar 62 procent när kontakten med Arbetscentrum avslutats. 48 procent av de som slutat har gått till arbete eller studier. De som anvisas till Arbetscentrum har länge varit i utanförskap och har därför en längre väg att gå innan de är rustade och redo för att etablera sig på arbetsmarknaden. Allt fler går också till vård eller stadigvarande sjuk ersättning. MÅL 12:2. Alla ungdomar mellan 16–24 år som står till arbetsmarknadens förfogande och som har hänvisats till Arbetscentrum är i arbete, utbildning eller aktiv arbetsmarknadsåtgärd inom 30 dagar. Ung i Tyresö erbjuder flera aktiviteter utifrån de ungas behov som ungdomarna deltar i. Bibliotek, kultur och fritid MÅL 13:1. En strategi för att göra Albyområdet mer attraktivt finns. En strategi för attraktiva Alby, där fritidsavdelningen och kulturavdelningen deltagit, har tagits fram. Strategin har presenterats för kommunstyrelsen i augusti 2014. 33 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ MÅLUPPFYLLELSE ] Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg MÅL 14:1. Personer över 25 år som fått ekonomiskt bistånd i 2 månader deltar i av kommunen erbjuden praktik eller annan kompetenshöjande insats. I mätmånaden augusti fanns 206 personer i åldern 25–64 år som beviljats ekonomiskt bistånd. Av dessa saknade 99 personer arbetsförmåga varför det inte varit aktuellt med sysselsättning. Orsakerna är att de är sjukskrivna med eller utan sjukpenning, har sjukersättning, är i aktivt missbruk eller föräldralediga. Av de 107 personer som har arbetsförmåga är samtliga i någon form av sysselsättning, det vill säga 100 procent och målet är uppfyllt. Självförsörjningsgraden bygger på de nationella sammanställningarna som görs varje år och som presenteras av Socialstyrelsen vid halvårsskiftet påföljande år. För 2013 var resultatet 2,2 procent vilket publicerades i oktober 2014. Om man även räknar med de som saknar arbetsförmåga blir siffran 52 procent och målet är inte uppfyllt. Omsorg om personer med funktionsnedsättning MÅL 16:1. Sex personer med funktionsnedsättning får aktivt stöd inom ramen för daglig verksamhet för att komma närmare arbetsmarknaden och som alternativ till daglig verksamhet för den som önskar. 34 Två personer beviljades lönebidrag under 2014 varav en person nu återgått till daglig verksamhet. De personer som beviljats daglig verksamhet hör till de grupper som befinner sig allra längst från arbetsmarknaden. Det är således ett högt ställt mål, men inte omöjligt att uppnå på 2 år. I samband med införandet av LOV (oktober 2013) har kommunen fått fler aktörer med inriktning mot arbetsliknande verksam heter och arbetsträning. Mätning är ännu inte utförd. MÅL 16:2. Kvalitetsindex enligt kvalitetsbarometern är lägst 1,40 (index 0-2) (2011 var värdet för LSSverksamheten gruppbostad 1,41, servicebostad 1,27 och daglig verksamhet 1,23) Kvalitetsbarometern genomförs vart tredje år. MÅL 14:2. Självförsörjningsgraden har ökat (Socialstyrelsens års statistik: Andel biståndsmottagare i Tyresö år 2011: 2,3 procent). Utifrån den förra Kvalitetsbarometern har handlingsplaner tagits fram för att bibehålla det som fungerar bra och förbättra det som är mindre bra. Verksamheten ska också ta fram en handlingsplan för hur vi kan hjälpa till att få fler brukare/ företrädare att svara på enkäten så att alla grupper kan få ett resultat. MÅL 14:3. Minst fem ideella krafter och föreningar stöds så att de i ökad utsträckning är ett komplement till socialtjänsten, särskilt för ungdomar Röda Korset, Rädda Barnen, Lions, Maskrosbarn, Frälsningsarmén och Svenska Kyrkan är exempel på ideella krafter och föreningar som stöds. Noteras kan också att en tjejjour drivs som en undergrupp till kvinnojouren. Politisk verksamhet MÅL 17:1. Alla offentliga sammanträdeshandlingar till kommunfullmäktige, samtliga nämnder och dess utskott och beredningar distribueras digitalt senast vid utgången av 2015, och ersätter därmed samtliga pappersutskick av offentliga samman trädeshandlingar. Mål 15:1 Andelen som är ganska eller mycket nöjda ska uppgå till minst 90 procent inom hemtjänst och minst 85 procent inom särskilt boende enligt socialstyrelsens årliga nationella undersökning Brukarundersökningen inom hemtjänsten visar att 89 procent av respondenterna i Tyresö kommun är ganska eller mycket nöjda med hemtjänsten. Motsvarande andel för riket är 91 procent. I jämförelse med föregående år har andelen minskat från 90 till 89 procent. Inom vård- och omsorgs boende anger 81 procent av de äldre att de sammantaget är ganska eller mycket nöjda med äldreboendet. Mot svarande andel för riket är 84 procent. I jämförelse med föregående år har andelen ökat från 80 till 81 procent. [ MÅLUPPFYLLELSE ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 35 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2012 Nyckeltal 36 [ KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL ] [ NYCKELTAL ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 NYCKELTAL SPELAR EN VIKTIG ROLL I STYRNING OCH UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER och kan användas på många olika sätt. Deras roll är normalt att vara ett slags signalsystem, de ger en signal eller en indikation på hur någonting fungerar eller utvecklas, men talar sällan om hela sanningen. På så vis hjälper de framför allt till att peka ut det som behöver analyseras närmare. De nyckeltal vi redovisar kan, allmänt sett, sägas vara av tre slag; sådana som beskriver insatta resurser, sådana som beskriver arbetsprocesserna och sådana som beskriver utförda prestationer eller uppnått resultat. Nyckeltalen kan användas för att beskriva utvecklingen över tiden eller för att jämföra sig med andra. Till exempel har kommunerna på Södertörn under många år utnyttjat nyckeltal för att beskriva likheter och skillnader mellan de flesta verksamheter som de bedriver. Dessa nyckeltal redovisas på www.sodertornskommunerna.se. Barn och utbildning Gymnasie- och arbetsmarknad 2012 2013 GRUNDSKOLA Slutbetyg, genomsnittligt meritvärde 2013 2014 Antal studerande per termin 769 531 783 Antal studerande som genomfört yrkesutbildning (ej KY) 172 222 163 2012 2013 2014 Antal elever på Tyresö gymnasium 873 696 546 Antal elever i friskolor 637 714 739 Antal elever i andra kommuner 636 669 697 VUXENUTBILDNNG 216,8 216,8 215,7 Slutbetyg, andel elever som nått minst godkänt betyg i samtliga ämnen 78,5 % 78,5 % 80,9 % Slutbetyg, andel elever som är behöriga till nationellt gymnasieprogram 89,4 % Antal elever per lärare i kommunal grundskola 2012 2014 13,8 86,1 % 13,6 89,4 % GYMNASIESKOLA * FÖRSKOLA Antal barn per årsarbetare i kommunal förskola 5,3 5,3 * Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning 41 % 43 % * Andel elever som fullföljt gymnasieexamen inom tre år, exkl introduktionsprogram 71 % * Resultatet presenteras i april 37 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ NYCKELTAL ] Omsorg och socialt stöd 2012 2013 2014 Antal hushåll med försörjningsstöd i genomsnitt/mån 285 264 244 Medelplaceringar 0-12 år i familjehem 17,5 21 22,5 Medelplaceringar 13-18 år i familjehem (exkl asyl och PUT) 41,7 41 40 Medelplaceringar 0-12 år i jourhem 6,7 11,4 11,1 Medelplaceringar 13-18 år i jourhem (exkl asyl och PUT) 6,6 Helårsplaceringar Institutionsvård H.V.B, vuxna 14 Antal anmälningar om barn och ungdomar som far illa Antal utredningar enligt ovan 1 335 533 11,7 2012 2013 2014 Antal hemtjänsttimmar för äldre i kommunal regi (omvårdnad o service) 139 003 152 645 156 957 Antal hemtjänsttimmar för äldre i privat utförande genom kundvalet 58 465 68 570 68 693 Totalt antal hemtjänsttimmar för äldre 197 468 221 224 222 650 Totalt antal hem tjänsttimmar för personer med funktionsnedsättning 24 436 27 575 25 137 12,6 8,4 10,9 1 266 1 907 629 454 Antal platser i äldreboenden (både permanenta platser och korttidsvård) - kommunal regi 156 137 137 - privat regi 120 125 132 20 19 39 - köpta platser 38 [ NYCKELTAL ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Kultur och fritid KULTUR 2012 2013 2014 Antal öppettimmar vid biblioteken 5 748 5 682 5 526 Antal besökare 247 822 239 177 250 000 Utlån av media 236 852 227 822 216 099 FRITID 2012 2013 2014 Antal deltagare i föreningslivet 9 410 9 435 9 500 – varav flickor 4 260 4 970 4 275 – varav pojkar 5 150 5 165 5 225 i åldrarna 7-20 39 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ NYCKELTAL ] Fastigheter Vatten och avlopp 2012 2013 2014 180 090 180 189 189 466 1 177 1 238 1 170 - underhåll kr/m2 271 334 264 Energiförbrukning i kr/m2 167 161 132 INHYRDA FASTIGHETER 2012 2013 2014 30 818 30 818 26 446 1 661 1 720 1 758 111 120 114 66 42 47 EGNA FASTIGHETER m2 brayta Bruttokostnad kr/m2 m2 brayta Bruttokostnad kr/m2 - underhåll kr/m2 Energiförbrukning i kr/m2 2012 2013 2014 Försålt vatten 2 750 2 700 2 525 Inköpt vatten 3 530 3 600 3 200 Avlett vatten 4 512 4 700 4 130 Inköpt vatten 2,11 2,21 2,33 Avlett vatten 2,58 2,83 2,76 1000-tal m3 KOSTNAD kr/m2 Renhållning 2012 2013 2014 Hushållsavfall 9 439 9 141 8 734 Grovavfall 9 598 9 236 11 234 157 160 149 TOTALT 19 224 18 750 20 663 Slam 16 022 12 726 13 583 Enskilda hushåll 1 400 0 0 Flerfamiljshushåll 1 706 972 419 AVFALL I TON Farligt avfall KOMPOSTRABATTER 40 [NYCKELTAL ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Kommunens personal ANTAL ANSTÄLLDA SJUKFRÅNVARO Antal månadsanställda 2012 2013 2014 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 2012 2013 2014 Totalt 2 579 2 635 2 614 Total sjukfrånvaro 6,2 6,3 7,0 Kvinnor 2 045 2 078 2 062 >60 dagar 45,3 48,5 51,0 534 557 552 Kvinnor 6,7 7,0 7,7 Män 4,2 3,8 4,4 <29 5,8 5,8 7,4 30-49 5,8 5,7 6,6 >50 6,8 7,2 7,3 Antal ärenden 2012 2013 2014 Antal ärenden 163 188 185 - Arbetsrelaterat 35 % 34 % 28 % - Privatrelaterat 61 % 63 % 66 % - Tilläggstjänster 4% 3% 6% Män Från 2013 till 2014 minskade antalet månadsanställda med 21 personer. Minskningen har skett både bland män och kvinnor. Antal tillsvidareanställda 2012 2013 2014 Totalt 2 364 2 347 2 325 Kvinnor 1 848 1 873 1 847 464 474 478 Män Antal tillsvidareanställda har minskat med 22 personer jämfört med 2013. Det är framför allt bland kvinnor som antalet tillsvidareanställda ökat. PERSONALSTÖD därav Antal årsarbetare 2012 2013 2014 2 158 2 166 2 177 (Antal tillsvidareanställda omräknat till heltidstjänster) Totalt Kvinnor Män 1 714 1 719 1 720 444 447 457 Antal årsarbetare har ökat med 11 heltidstjänster från 2013 till 2014. KÖNSFÖRDELNING Alla anställda 2012 2013 2014 Kvinnor (%) 78 77 78 Män (%) 22 23 22 Kvinnor (%) 72 69 64 Män (%) 28 31 36 Chefer Könsfördelningen mellan kvinnor och män är i stort sett konstant. Könsfördelningen mellan chefer har jämnats ut de senaste åren, då andelen kvinnor minskat och män ökat. 41 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2011 [ FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ] Förvaltningsberättelse 42 [ FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Förvaltningsberättelse Samhällsekonomi och kommunsektorn -- Relativt god utveckling av skatteunderlaget -- Kostnadsökningar till följd av demografiska förändringar -- Riktade bidrag istället för generella För Tyresö kommuns del innebär de samhällsekonomiska förutsätt ningarna att intäkterna växer i relativt god takt på kort sikt men det osäkra politiska läget på riksplanet medför ovisshet kring satsningar. Kraftigt ökade demografiska behov i kommunsektorn framöver kommer att innebära att resurserna är knappa i förhållande till uppdraget. Via det kommunalekonomiska utjämningssystemet bidrar samtliga kommuner till att klara framtidens välfärd. Tillväxten i omvärlden är fortsatt svag enligt den ekonomirapport som Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerade i december 2014. I USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten återgått till normala nivåer till skillnad från många andra länder i Europa. Det ekonomiska läget i Europa har försvagats. Trots relativt svag tillväxt i Sverige fortsätter sysselsättningen och arbetade timmar att öka i god takt. En svag tillväxt trots relativt god utveckling av sysselsättningen innebär att det finns ledig kapacitet i många företag, vilket kan göra vägen till lägre arbetslöshet trög. En stor del av arbetskraftsökningen och sysselsättningen utgörs av personer födda utanför Europa. Sysselsättningen ökade med 240 000 personer mellan 2005 och 2013 och av dessa var 135 000 personer födda utanför Europa. Skatteunderlagstillväxten har varit relativt god under de senaste fyra åren, och fortsätter också att vara över genomsnittet enligt SKL:s ekonomirapport i år och nästa. Från 2017 sjunker köpkraften av skatteunderlagstillväxten till följd av ökade pris- och löneökningar. Resultaten i kommuner och landsting väntas falla från höga nivåer 2012 och 2013. För 2014 prognosticerar SKL ett resultat för kommunerna på 5 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,1 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Inför 2015 höjde 25 kommuner skattesatsen och medelskattesatsen ökade med 5 öre till 20,63. Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt under kommande år, främst till följd av demografiska förändringar. Kraftigt ökade behov inom grundskolan samt återigen ökade behov inom gymnasieskolan, där behoven minskat under ett par år, innebär att kostnadsökningen väntas bli 2 procent per år utöver pris- och löneökningar. Kraftigt ökade behov från befolkningsförändringar fram över innebär att ytterligare skattehöjningar är att vänta i kommunerna. SKL räknar med skattehöjningar i kommunerna som motsvarar sammanlagt 24 öre högre skatt 2018. Det osäkra politiska landskapet på nationell nivå Det osäkra läget på riksplanet gör att de ekonomiska förutsättningarna till viss del är ovissa. Ett antal riktade satsningar aviserades i regeringens budget, medan den budget som alliansen föreslog och som beslutades gälla för 2015 innehåller andra satsningar. Det handlar dock om riktade satsningar, främst inom skola och äldreomsorg, som kräver en motprestation och innebär såväl ökade kostnader som intäkter. Hur rikspolitikerna kommer att agera i dessa osäkra majoritetsförhållandena är svårt att förutse. Troligen kommer politiken innehålla nya former av blocköverskridande överenskommelser. Samsyn finns om behovet av ökad kvalitet inom vård och omsorg, samt att bryta sjunkande kunskapsnivåer inom skolan. Det finns dock en risk att viktiga satsningar tar tid att formulera på detaljnivå. Befolkningsutveckling ----- Vi blir allt fler Vi lever allt längre Ökad invandring under de senaste åren Ny snabbare tillväxttakt i Tyresö kommun Befolkningstillväxten fortsätter i Sverige, dels till följd av ökad medellivslängd, fler födda barn framöver och ökad invandring. In flyttningen till Stockholms län är fortsatt mycket kraftig och samtliga kommuner i länet växer. Tyresö har växlat upp till en högre tillväxt takt och ligger trea i länet 2014. En stark befolkningstillväxt leder till ökat behov inom de kommunala verksamheterna och trycket är stort framöver. Utvecklingen i Sverige Befolkningen i Sverige har ökat från 7 miljoner i mitten av 1900-talet till 8 miljoner som passerades i slutet av 1960-talet och 9 miljoner under 2004. Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos beräknas 10-miljonersgränsen passeras år 2017. Det har då tagit 13 år för befolkningen att öka med 1 miljon. Så snabbt har aldrig folkökningen varit i Sverige. Nästa miljonstreck passeras enligt SCB om ytterligare 20 år. 43 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ] DIAGRAM 1 DIAGRAM 2 Befolkningsutveckling 1900-2013 och prognos 2014-2060 Medellivslängd efter kön 1960-2013 och prognos 2014-2060  12 000 000 90 PROGNOS 11 000 000 2004 – 9 miljoner 10 000 000 7 000 000 2017 – 10 miljoner 1950 – 7 miljoner 8 000 000 86 2037 – 11 miljoner 1969 – 8 miljoner 9 000 000 84 82 1923 – 6 miljoner 6 000 000 80 5 000 000 78 4 000 000 76 3 000 000 74 2 000 000 72 1 000 000 0 1900 PROGNOS 88 70 1920 1940 1960 1980 2020 2020 2040 2060 2080 1940 1960 Kvinnor 1980 2020 Källa: Statistiska centralbyrån Under 1940-, 1960-talet och åren runt 1990 föddes många barn och under 1930-, 1950-talet samt åren runt 1980 och 2000 föddes få barn. Dessa variationer i födelsekullarnas storlek präglar befolkningens åldersfördelning. Nittiotalisterna har nu lämnat gymnasieåldrarna vilket gör att antalet gymnasieelever minskar kraftigt och 2015 kommer antalet att vara som lägst för att därefter återigen öka. Under några år har den yngre pensionärsgruppen, 65–79-åringar, ökat och beräknas komma att fortsätta att öka så länge de stora kullarna födda på 1940-talet kommer in i dessa åldrar. Successivt kommer allt fler femtiotalister in i dessa åldrar samtidigt som fyrtiotalisterna lämnar gruppen. Då minskar antalet 65–79-åringar under några år innan de stora kullarna födda i mitten av 1960-talet fyller 65 år. År 2020 kan de som är födda år 1940 fira sin 80-årsdag och då börjar antalet i den äldre ålders-gruppen att öka snabbare. Idag finns det nästan en halv miljon människor som är äldre än 80 år i Sverige, i slutet av 2040-talet beräknas de vara över 1 miljon. 2020 2040 2060 2080 Män Källa: Statistiska centralbyrån Utvecklingen i Stockholms län Samtliga kommuner i Stockholms län har haft en befolk ningsökning under de senaste åren och prognoserna pekar på fortsatt tillväxt. Sammantaget väntas befolkningen öka i Stockholms län med 17 procent fram till år 2023. Sett till åldersgrupper som motsvarar målgrupper inom kommunala verksamheter är det behoven inom grundskolan som ökar kraftigast under de kommande åren. Samtliga åldersgrupper för verksamheter inom förskola och skola ökar mer än genomsnittet liksom personer över 65 år. Personer över 65 ökar totalt med 23 procent varav inom åldersgruppen 65–79 med 20 procent och inom åldersgruppen 80 år och äldre med 31 procent. Befolkningsökningarna kommer att innebära ökade behov inom de mest kostnadskrävande kommunala verksamheterna. TABELL 1 Befolkningsökning inom olika grupper i Stockholms län Ökad medellivslängd Åldersgrupp 2013 2023 Av de som föds 2014 beräknas 68 procent av flickorna och 60 procent av pojkarna finnas kvar i livet vid 90 års ålder. Det kan jämföras med dem som föddes för 90 år sedan, alltså i början på 1920-talet. Av dem har omkring var fjärde kvinna och var tionde man uppnått så hög ålder. Allt fler beräknas också att uppnå 100 års ålder. Enligt beräkningarna antas 11 procent av flickorna och 6 procent av pojkarna som föds 2014 bli 100 år eller äldre. 0 29 500 36 400 23 % 1-5 145 000 175 000 21 % 6-15 247 000 308 000 25 % 16-19 95 300 116 000 22 % 20-64 1 309 000 1 487 000 14 % 65 + 337 000 413 000 23 % 2 162 800 2 535 400 17 % Utveckling Källa: Demografisk rapport 2014:04, Statistiska centralbyrån 44 [ FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ] Fler barn, unga och äldre i relation till dem i arbetsför ålder innebär att försörjningskvoten, räknat som antal personer i åldern 0–19 samt över 65 år i relation till antal personer i åldern 20–64, i arbetsför ålder, ökar från 0,65 till 0,77. Det betyder att allt färre kommer att försörja allt fler. Befolkningsutvecklingen beror dels på den naturliga befolkningsökningen (differensen mellan födda och döda) och dels på flyttningsöverskottet (differensen mellan in- och utflyttningen). I nuläget står födelsenettot för 40 procent av befolkningstillväxten och flyttningsnettot för 60 procent. Den relationen förväntas ändras och år 2023 står födelsenettot för 66 procent av befolkningstillväxten och flyttningsnettot för 34 procent av ökningen. TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 TABELL 2 Befolkningsökning inom olika grupper i Tyresö kommun (utveckling i Stockholms län inom parantes) Åldersgrupp 2013 0 2023 483 Utveckling 638 32 % (23) 1-5 2 885 3 504 21 % (21) 6-15 6 321 7 152 13 % (25) 16-19 2 516 2 893 15 % (22) 20-64 24 720 29 877 21 % (14) 65 + 7 356 8 681 18 % (23) Totalt 44 281 52 742 19 % (17) Utvecklingen i Tyresö kommun Källa: Tyresö kommun befolkningsprognos 2035 De senaste sifforna över befolkningsutvecklingen i Tyresö visar att tillväxten nu är mycket kraftig. Från att ha ökat med cirka 5 procent sammantaget under åren 2008-2013 väntas befolkningstillväxten nu uppgå till nära 2,5 procent för 2014. Det innebär att Tyresö växer som den tredje snabbast växande kommunen i länet, endast Sundbyberg och Solna hade en snabbare befolkningsutveckling 2014. Antal invånare uppgick till 45 390 år 2014. Det innebär att Tyresö kommun har ökat med 1 109 invånare jämfört med 2013 och med cirka 500 fler än prognosen för 2014. DIAGRAM 3 Folkmängd i Tyresö kommun och procentuell utveckling 60 000 3,0% 50 000 2,5% 40 000 2,0% 30 000 1,5% 20 000 1,0% 10 000 0,5% 0 0,0% Sammantaget beräknas befolkningen i Tyresö kommun öka med 19 procent, eller 8 461 personer, fram till år 2023. Gränsen för 50 000 invånare kommer enligt prognosen att vara nådd år 2020. Stora fluktuationer i åldersgrupperna kommer att ställa krav på de kommunala verksamheterna att anpassa resurser till ökad och minskad efterfrågan (se avsnitt om demografi och planering). Ovanstående prognos är framtagen utifrån ett antal antaganden om framtiden (exempelvis byggnation och barnafödande). Osäker heten i prognosen är störst för barn i yngre åldrar (förskolebarn) medan prognosen för skolelever och äldre är betydligt säkrare. Att prognosen för förskolan är mer osäker beror dels på att prognosen bygger på antaganden om antalet födda men också på att familjerna är mer benägna att flytta när barnen är yngre. Då stor inflyttning till kommunen skedde på 1960-talet och de flesta som flyttade in var unga och yngre vuxna är befolkningsstrukturen olik rikets genomsnitt. Tyresö kommun har en stor andel barn och en större andel av befolkningen i åldern mellan 40 och 55 jämfört med rikets genomsnitt. DIAGRAM 4 Befolkningens struktur jämfört med Riket 2021 2022 2023 2018 2019 2020 2014 2015 2016 2017 2010 2011 2012 2013 2006 2007 2008 2009 2003 2004 2005 2001 2002 Tyresö Riket 2,0% 1,8% Folkmängd 1,6% Procentuell ökning 1,4% Källa: Tyresö kommun befolkningsprognos 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% 96 år 90 år 84 år 78 år 72 år 66 år 60 år 54 år 48 år 42 år 36 år 30 år 24 år 18 år 6 år 12 år 0 år Befolkningsutvecklingen i Tyresö har under de senaste åren varit låg sett till de andra kommunerna i Stockholms län. Mellan åren 2008–2013 var födelseöverskottet relativt lågt till följd av minskat antal födda. Sedan 2013 har födelsetalen ökat väsentligt och enligt prognosen väntar födelsekullar motsvarande de rekordstora kullarna från åren kring 1970. 45 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ] ÅRETS RESULTAT, KASSAFLÖDE, TILLGÅNGAR OCH SKULDER Årets resultat för 2014 uppgick till +5,7 miljoner kronor (mkr). Skatteintäkterna har ökat i långsammare takt än verksamhetens nettokostnader. En starkt bidragande orsak till detta är de senaste årens återbetalning av försäkringspremier från Afa på 30 mkr under 2012 och 2013. Låga räntor på en i stort sett oförändrad låneskuld har bidragit till lägre finansiella kostnader, vilket påverkat resultatet i positiv riktning. En fördjupning i olika intäkter och kostnadsposter lämnas i den finansiella analysen. Kommunstyrelsen redovisade ett överskott mot budget med 12,1 mkr. Överskottet har till största delen uppkommit i den gemensamma verksamheten. Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden redovisade ett underskott mot budget med 11,9 mkr, varav 12,4 mkr härrör från gymnasieskolan och förklaras av att antalet elever minskat de senaste åren medan kostnaden, bland annat för lokaler, inte kunnat anpassas i tillräcklig omfattning. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott mot budget med 2,4 mkr. DRIFTREDOVISNING Verksamhetens nettokostnader uppgick till 2 093,4, vilket var 32,1 mkr högre än budget, vilket motsvarar -1,6 procent för hela verksamheten. Större avvikelser kommenteras efter tabellen. Nämnd/Verksamhetsområde Budget Utfall Avvikelse Avvikelse, % Kommunstyrelsen 201,6189,6 Gemensam verksamhet 197,3 185,2 Kommunalförbund mm 56,3 56,2 0,2 Politisk verksamhet 16,8 18,6 -1,7 Plan och exploatering 17,6 17,1 0,5 Byggnadsnämnden 4,3 Väghållning och park 58,6 Miljö, trafik och övrigt Vatten- och avloppsverksamhet Renhållningsverksamhet 4,4 12,1 6,1 7,5 -0,1 53,9 4,7 3,9 5,7 -1,8 0,0 -2,1 2,1 0,0 -0,6 Gymnasie- och arb. markn. nämnden 218,0229,9 INVESTERINGSREDOVISNING 0,6 -11,9 Socialnämnden redovisar ett underskott med 27,2 mkr jämfört med budget. Underskottet har framförallt uppkommit inom äldreomsorgen, och beror på att antalet köpta platser blev fler än förväntat. Individ- och familjeomsorgen redovisar ett underskott mot budget trots att anslaget ökats med 7,5 mkr under året. 2,3 Bygglovsverksamhet Årets bruttoinvesteringar uppgick till 145 miljoner kronor medan nettoinvesteringarna efter investeringsbidrag uppgick till 104 miljoner kronor. De största investeringsprojekten som genomförts under året är -5,5 Arbetscentrum 9,5 9,3 0,2 Förskolan Galaxen 16,5 mkr Vuxenutbildning 24,4 24,2 0,2 Ledningsförnyelse av VA-nätet 12,9 mkr Gymnasieskola 184,0 196,4 -12,4 Kultur- och fritidsnämnden 107,0 104,6 2,4 Bibliotek, kultur och fritid 107,0 104,6 2,4 906,8 -2,2 Barn- och utbildningsnämnden 904,7 Förskola och pedagogisk omsorg* 271,9267,5 Grundskola** 622,0 629,3 10,8 Socialnämnden 631,2 658,4 -27,2 Individ- och familjeomsorg 155,1 Äldreomsorg 272,4 289,2 Omsorg om pers. med funk. neds 203,7 Finansförvaltning Avskrivningar 208,1 -75,1 -84,0 74,0 88,2 Totalt verksamheten 2 061,3 2 093,4 -0,2 -7,3 0,7 161,0 2,2 4,4 10,1 Fritidsgårdar -4,3 -5,9 -16,8 -4,5 8,9 -11,8 -14,2 -19,1 -32,1 -1,6 * fordran avseende demografi 2,7 mkr ** fordran avseende demografi 10,5 mkr 46 Barn- och utbildningsnämndens räkenskaper redovisar ett underskott mot budget med 2,2 mkr. Den ökade volym jämfört med budget som nämnden haft skulle ha berättigat till ökat anslag med 13 mkr, och resultatet uppgick i själva verket till +11 mkr. Masshanteringsplats för hantering av schaktmassor från va-arbeten 9,5 mkr Exploatering av Norra Tyresö Centrum 9,2 mkr Infrastruktur för Tyresö Skogsstad 8,3 mkr Ombyggnad av Tyresövägen 6,7 mkr Omklädningsrum vid Trollbäckens IP 6,4 mkr Gruppboende Villa Linde 6,0 mkr En mer detaljerad redovisning lämnas i investerings redovisningen som är ett eget avsnitt i årsredovisningen. Årets nettoinvesteringar har kunnat finansieras utan att låneskulden behövt höjas. [ FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 DEN EKONOMISKA STÄLLNINGEN SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Kommunens tillgångar uppgick vid årets slut till 2 260,2 miljoner kronor, vilket är en ökning med 2,4 procent jämfört med föregående år. Avsättningar och skulder ökade med 4,4 procent och uppgick vid 2014 års utgång till 1 330,5 miljoner kronor. Det betyder att det egna kapitalet, det vill säga skillnaden mellan tillgångar och skulder, minskat med 0,3 procent och uppgick till 929,7 mkr. För den kommunala koncernen, där Tyresö kommun, Tyresö Bostäder AB, Tyresö Näringslivsaktiebolag och Tyresö Vindkraft AB ingår, upprättas en så kallad sammanställd redovisning. Koncernens resultat för 2014 uppgick till 209,8 miljoner kronor, att jämföra med 58,3 mkr året innan. Det relativt höga resultatet beror på att Tyresö Bostäder AB redovisar en realisationsvinst vid försäljning av lägenheter i Diamanten. Vinsten uppgick till nära 183 miljoner kronor. Överskottet från försäljningen av fastighetsbeståndet i Diamanten har använts till att minska företagets, och därmed koncernens låneskuld som vid utgången av 2014 uppgick till 2 135 mkr, vilket är 280 mkr lägre än föregående år. Pensionsmedelsförvaltning Av tabellen nedan framgår hur pensionsskulden utvecklats mellan 2013 och 2014. Kommunen har inte gjort någon reservering av medel för framtida pensioner utan återlånar hela det belopp som motsvaras av pensionsförpliktelserna. 2014-12-31 Hur de ingående enheterna bidragit till resultatet framgår av följande tabell. 2013-12-31 Avsättningar för pensioner intjänade efter 1998 181,2 173,0 Enhet 2014 2013 Pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 874,0 911,5 Tyresö kommun 5,7 40,4 Totala pensionsförpliktelser 1 055,2 1 084,5 Tyresö Bostäder AB 204,8 18,9 Finansiella placeringar 0 0 Tyresö Näringslivsaktiebolag -0,3 -0,6 Återlåning i verksamheten 1 055,2 1 084,5 Eliminering-0,4 -0,4 Koncernens resultat 209,8 58,3 SOLIDITET Soliditeten enligt balansräkningen, det vill säga exklusive pensionsförpliktelser som intjänats före 1998, har minskat från 42,2 till 41,1 procent. Soliditeten då samtliga förpliktelser inräknats har ökat från 1,0 procent 2013 till 2,5 procent 2014. Ökningen beror på att den totala pensionsskulden nu börjat minska. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Tyresö kommun erbjuder i allt väsentligt god service till medborgarna. Detta framgår bland annat av resultatet av medborgarundersökningen, där Tyresö index i senaste mätningen blev 61, att jämföra med i genomsnitt 55 för de 129 kommuner som deltog i mätningen. Resultatet var bättre än föregående års mätning och i Stockholms län är Tyresö på plats sex av 23 kommuner. Tillgängligheten via e-post, telefon och e-tjänster är hög och sedan 2013 har 17 nya digitala tjänster införts, vilket innebär tillgänglighet dygnet runt årets alla dagar. Kommunen växer och ambitionsnivån är hög, vilket kan ha bidragit till att endast 60 % av målen uppfyllts helt eller delvis. Den sammanfattande bedömningen är dock att kommunens verksamhet bedrivits på ett sätt som är förenligt med god ekonomisk hushållning. Kommunen har hittills uppfyllt kraven på god ekonomiskt hushållning ur ett finansiellt perspektiv. En närmare redogörelse för detta lämnas i den finansiella analysen. FRAMTIDEN Tyresö kommun är i en mycket kraftig expansionsfas, vilket det senaste årets kraftiga befolkningsökning visar. Detta innebär mycket stora utmaningar för både verksamhet och ekonomi de kommande åren. Enligt befolkningsprognosen kommer kommunens befolkning ha ökat till 60 000 invånare år 2030. Ett pågående arbete med att ta fram en långsiktig finansiell analys indikerar att investeringsbehovet de närmaste 15 åren är mycket omfattande. Det är investeringar i infrastruktur för att möjliggöra tillväxt, där utbyggnad av Tyresövägen samt omvandling av Östra Tyresö är tunga poster, liksom den nya stadsdelen Norra Tyresö Centrum. I de så kallade kärnverksamheterna krävs investeringar i ny kapacitet, framför allt inom förskola och äldreomsorg, samt reinvesteringar i lokaler för skola, vård och omsorg. Det är också investeringar till följd av politiska ambitioner i exempelvis gymnasieskola, kultur och fritid. För att klara en ekonomi i balans krävs en hållbar investeringstakt för att inte behöva öka skuldsättningen mer än nödvändigt. 47 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ] I det kortare perspektivet utgör en snabbt växande befolkning och behov av social service en ekonomisk utmaning 2015. Inom individ- och familjeomsorgen befaras underskott mot lagd budget. Inom grund- och gymnasieskolan påverkas volymen i den kommunalt drivna skolan av i vilken utsträckning eleverna väljer privata och andra kommunala alternativ, vilket kräver handlingsberedskap inför nästa läsår. Den stora ökningen av barn i förskoleåldern innebär behov av fler platser i förskolan. Marginalerna i budget 2015 och planen för påföljande år är små, och det krävs en bättre följsamhet gentemot budget än vad som var fallet 2014 för att klara en ekonomi i balans. FINANSIELL ANALYS AV TYRESÖ KOMMUN Tyresö kommun redovisade 2014 ett resultat på +5,7 miljoner kronor, exklusive jämförelsestörande och extraordinära poster. Motsvarande resultat uppgick 2013 till +27 mkr. Den samlade investeringsvolymen uppgick under 2014 till 145 mkr, vilket var 56 mkr lägre än 2013. Av investeringarna har 37,4 mkr finansierats av investeringsinkomster. Skatte finansieringsgraden av investeringarna efter avdrag för investeringsinkomster uppgick till 112 procent. Detta innebar att investeringarna helt och hållet finansierats via överskott från skatteintäkter, och nya lån har inte behövt tas upp. I avsnittet ”Finansiell analys av Tyresö kommun” görs en djupare analys av Tyresö kommun. Intäkterna i verksamheten är i stort sett oförändrade om man jämför 2014 med 2013. De största skillnaderna jämfört med 2013 är taxor och avgifter som ökat med 9,7 mkr eller 6 procent, och realisationsvinster som blev 8,9 mkr eller 93 procent lägre än 2013. Verksamhetens kostnader har ökat med 2,7 procent under 2014 och uppgick till 2 481 mkr. Största ökningen står löner och sociala avgifter för, vilka var 5 procent eller 51 mkr högre än 2013. Lokal- och markhyror är den post som minskat mest, med 7 procent eller 4,5 mkr. Skatte- och nettokostnadsutvecklingen Förändring i % 2012 2014 Skatteintäktsutveckling 4,0 3,2 2,7 Skatter, generella statsbidrag och utjämning 3,5 4,3 2,7 Nettokostnadsutveckling 3,7 7,4 5,7 Intäkterna från skatter, generella statsbidrag och utjämning ökade under 2014 med 2,7 procent, vilket har lägre än både 2012 och 2013. Nettokostnaderna har ökat betydligt de senaste två åren och har överstigit utvecklingen av intäkter under 2014 och 2013. ÅRETS RESULTAT OCH JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Årets resultat och jämförelsestörande poster Mkr 2012 20132014 Modell för finansiell analys Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster 77 27 6 För att kartlägga och analysera resultatet, utveckling och ställning för Tyresö kommun används en finansiell analysmodell som utgår från fyra väsentliga finansiella aspekter. Aspekterna är finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Målsättningen är att utifrån dessa fyra aspekter kunna redogöra för om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Jämförelsestörande poster 31 14 0 RESULTAT OCH KAPACITET Intäkter och kostnader i verksamheten Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 48 2013 2012 2013 2014 509 482 476 2 315 2 414 2 481 Årets resultat 108 40 6 Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning (%) 3,9 0,5 0,3 Vid en analys av driftresultatet är det viktigt att ta fram det underliggande resultatet, det vill säga exklusive engångsposter av olika slag. I resultatet för 2012 och 2013 ingick sådana poster till betydande belopp. Under 2014 redovisades inga poster av engångskaraktär. Under 2013 fick kommunen återbetalning av försäkrings premier från Afa med 30 mkr. Samma år belastas resultatet med en engångskostnad för förändring av diskonteringsräntan för kommunens pensionsförpliktelser med 17 mkr. År 2012 fick kommunen en återbetalning av försäkringspremier från Afa med 31 mkr. Det ”verkliga” resultatet, det vill säga exklusive jämförelse störande poster, är betydligt lägre 2014 än under 2012 och 2013. [ FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ] God ekonomisk hushållning ur ett resultatperspektiv Om resultatet exklusive jämförelsestörande poster relateras till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning redovisade kommunen ett resultat 2014 på 0,3 procent av skatte- och statsbidragsintäkter. Det var en lägre nivå än tidigare år. Ett av kommunens finansiella mål är att resultatet av den reguljära verksamheten ska uppgå till minst 44 mkr. Målet har inte uppnåtts de senaste två åren. En tumregel är att ett resultat mellan 2 och 3 procent betraktas som god ekonomisk hushållning eftersom det ger utrymme för att över tid skattefinansiera investeringar. Genomsnittet de senaste fem åren i Tyresö är 2,5 procent. DRIFTKOSTNADSANDEL Driftkostnadsandel Procent 2012 20132014 Verksamhetens intäkter minus kostnader exklusive avskrivningar och jämförelsestörande poster 91,8 93,4 95,2 Avskrivningar 3,5 3,8 4,2 Driftkostnadsandel före jämförelsestörande poster och finansnetto 95,4 97,2 99,3 Finansnetto 0,7 0,70,4 Driftkostnadsandel efter finansnetto 96,1 97,9 99,7 Jämförelsestörande poster (netto) -1,6 -0,7 0,0 Driftkostnadsandel 94,5 97,299,7 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 De senaste åren har investeringsnivån i Tyresö legat på i genomsnitt cirka 11 procent av verksamhetens bruttokostnader, vilket är i linje med övriga kommuner i Stockholms län. Brutto investeringarna 2014 uppgick till 145 miljoner kronor, vilket är den lägsta nivån på flera år. En förklaring till detta är att flera projekt inte startats vid planerad tidpunkt. SKATTEFINANSIERINGSGRADEN AV INVESTERINGAR Skattefinansieringsgraden av investeringar mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. Om skattefinansieringsgraden är 100 procent eller mer, betyder det att kommunen inte behövt låna till investeringarna. 2012 2013 2014 Skattefinansieringsgrad av bruttoinvesteringar (%) 78 52 83 Skattefinansieringsgrad av nettoinvesteringar (%) 85 107 112 Skattefinansieringsgraden av nettoinvesteringarna uppgick 2014 till 112 procent, vilket innebär att de till fullo finansierats av överskott från skatteintäkter och kommunen har inte behövt ta upp nya lån. LIKVIDITET UR ETT RISKPERSPEKTIV Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. I nyckeltalet relateras kommunens omsättningstillgångar till kortfristiga skulder. Kassalikviditeten bör analyseras tillsammans med soliditeten. En ökande kassa likviditet i kombination med oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att det finansiella handlingsutrymmet stärkts. Driftkostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna som åtgår till löpande driftkostnader. Om den totala drift kostnadsandelen understiger 100 procent har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Generellt sett anses en driftkostnadsandel på 97–98 procent vara förenligt med god ekonomisk hushållning. De löpande driftkostnaderna tar en allt större andel av skatter och kommunalekonomisk utjämning. Andelen uppgick 2014 till 99,7 procent, vilket är 2,5 procentenheter högre än 2013. Trenden är negativ och om den fortsätter finns risk för obalans i ekonomin. Avskrivningarna tar allt större andel av intäkterna, vilket beror på höga investeringsnivåer de senaste åren. Finansnettots andel av intäkterna har dock minskat, vilket beror på sjunkande marknadsräntor. 2012 2013 2014 Kassalikviditet (%) 72 89 72 Kommunens kassalikviditet har varierat mellan åren och har legat mellan 70–90 procent. Förklaringen till den högre nivån 2013 är att nivån på likvida medel då var hög. ÅRETS INVESTERINGAR 2012 2013 2014 Investeringar brutto 329,0 201,8 145,0 Investeringar netto 301,3 98,7 107,6 Investeringsvolym brutto/nettokostnader (%) 18 10 7 Investeringsvolym (netto)/nettokostnader (%) 16 5 5 49 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ] SOLIDITET ENLIGT BALANSRÄKNINGEN KOMMUNALSKATT Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalnings beredskap. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats via eget kapital (samlade skatteintäkter). För att ha god ekonomisk hushållning bör soliditeten över tid utvecklas i positiv riktning eller i vart fall inte vara i fallande trend. Skattesats är ett tal som speglar kommunens långsiktiga handlingsbereskap i förhållande till andra kommuner, eftersom en förhållandevis låg skattesats innebär en potential att öka intäktssidan genom att höja skattesatsen. 2012 2013 2014 Soliditet exklusive pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 (%) 42,7 42,2 41,1 2012 2013 2014 1,1 1,0 2,5 När hänsyn tas till hela pensionsförpliktelsen visar trenden att soliditeten i stället ökar. Detta förklaras av att den del av pensionsåtagandet som ligger utanför balansräkningen under 2014 minskat jämfört med 2013. Jämfört med övriga kommuner i Stockholms län har Tyresö en låg soliditet. Snittet för länets kommuner de senaste åren är cirka 16 procent. PENSIONSFÖRPLIKTELSER 2013 2014 Pensionsförpliktelser intjänade efter 1998 152 173 181 Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 861 911 874 Total pensionsförpliktelse 1 012 1 084 1 055 Kommunens pensionsåtagande inklusive särskild löneskatt uppgick 2014 till 1 055 mkr. Jämfört med 2013 minskade skulden med 31 mkr. Det är pensionsförpliktelserna som intjänats före 1998 som sjunkit. 50 Stockholms län19,14 19,12 19,10 Skillnad0,34 0,36 0,38 Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens kostnader är ett risknyckeltal. Om kommunen har höga borgensåtaganden bör man ha god kontroll på de bolag kommunen gått i borgen för. Om man inkluderar pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 och som ligger utanför balansräkningen erhåller man ett annat, lägre soliditetsmått. Det har blivit allt vanligare att kommuner redovisar soliditeten där samtliga förpliktelser inkluderas. Mkr, inklusive särskild löneskatt 2012 2014 19,48 KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDE SOLIDITET INKLUSIVE PENSIONSFÖRPLIKTELSER Soliditet inklusive pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 (%) 2013 19,48 Tyresö har en, i förhållande till övriga kommuner i Stockholms län, hög skattesats. Skillnaden har ökat de senaste åren, om än marginellt. Soliditeten enligt balansräkningen, det vill säga när hänsyn inte tas till pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 och ligger utanför balansräkningen, har försämrats de senaste åren. Förklaringen till detta är att överskottet från skatteintäkterna minskat under samma period. Skattesats2012 Tyresö19,48 Borgensåtagande i % av verksamhetens bruttokostnader2012 2013 Tyresö77 74 Stockholms län 35 36 2014 61 - Kommunens borgensåtagande är lägre vid 2014 års utgång än året innan, både i absoluta tal och som andel av brutto kostnaderna. Detta beror på att Tyresö Bostäder sålt en del av sitt bostadsbestånd och minskat låneskulden med försäljningsintäkten. Tyresö kommuns borgensåtagande är trots detta förhållandevis högt, även om jämförelsetal för länet 2014 saknas. Utfall i förhållande till budget Utfallet av verksamhetens nettokostnader uppgick till minus 32 mkr. Detta motsvarar 1,3 procent av verksamhetens brutto kostnader. Motsvarande tal för 2012 och 2013 var 0,1 respektive 0,2 procent. Följsamheten mot budget var således sämre 2014 än de närmast föregående åren. [ FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Sammanfattande kommentar BALANSKRAVET Tyresö kommun har i grund och botten en tillfredsställande ekonomi, där flera av balansnyckeltalen visar på stabilitet. En förutsättning för god ekonomisk hushållning är dock att trenden med sjunkande resultat vänds och att resultatnivån förbättras. Med tanke på de närmaste årens stora investeringar krävs en resultatnivå på ungefär 3 procent av skatteintäkterna för att inte behöva öka upplåningen i alltför stor utsträckning. Vid bedömning om kommunen lever upp till balanskravet ska hänsyn tas till eventuella realisationsvinster och underskott från tidigare år som ska regleras. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH BALANSKRAVET Enligt kommunallagen ska kommunen fastställa mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Enligt samma lag ska kommunens ekonomi vara i balans, det vill säga att de löpande intäkterna ska överstiga kostnaderna, det så kallade balanskravet. God ekonomisk hushållning Årets resultat 5,7 Samtliga realisationsvinster 0,0 Realisationsvinster som inte står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning 0,0 Realisationsvinster till följd av försäljning som står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning 0,0 Orealiserade förluster i värdepapper 0,0 Återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0,0 BALANSKRAVSRESULTAT5,7 Av balanskravsutredningen framgår att kommunen uppfyllde balanskravet 2014. Kommunens mål för god ekonomisk hushållning är 1. Det årliga driftresultatet (exklusive extraordinära kostnader och intäkter) uppgår till i genomsnitt minst 44 miljoner kronor per år. RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Kommunfullmäktige har 2013-12-12 beslutat att inte utnyttja möjligheten att reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR) tills vidare. Målet har inte uppnåtts de senaste två åren. En tumregel är att ett resultat på minst två procent av skatter och statsbidrag betraktas som god ekonomisk hushållning, eftersom det ger utrymme för att över tid skattefinansiera investeringar. Genomsnittet de senaste fem åren i Tyresö är 2,5 procent, vilket är en resultatnivå som är förenlig med god ekonomisk hushållning. 2. Nettoinvesteringarna för varje rullande femårsperiod överstiger sammantaget inte summan av avskrivningar och årens resultat för de ingående åren. Nettoinvesteringarna de senaste fem åren uppgick till 911 mkr. Årets resultat plus avskrivningar uppgick under samma period till 682 mkr. Det betyder att nettoinvesteringarna varit 229 mkr högre än målet. Sammanfattningsvis har resultatnivån varit tillfredsställande de senaste åren, men investeringsnivån har varit betydligt högre än den målsatta nivån. Bedömningen är att kommunen hittills haft god ekonomisk hushållning i sina finanser. 51 Kommunala bolag Tyresö Bostäder AB Tyresö Bostäder är ett allmännyttigt bostadsbolag som ska äga, förvalta och hyra ut bostäder i Tyresö kommun samt främja en miljömässig hållbar energianvändning. Vidare kan bolaget inneha aktier och andra andelar i bolag med likande verksamhet. Bolaget är helägt av Tyresö kommun och började som stiftelse 1962 och ombildades till aktiebolag 1994. Huvuddelen av fastigheterna är byggda eller ombyggda under 1980talet. Under 2014 såldes två fastigheter, Diamanten 7 och Turkosen 4. Försäljningen skedde genom bolag till en bostadsrättsförening. Resultatet av försäljningen uppgick till 182,6 miljoner kronor netto. Den totala uthyrningsbara ytan uppgick per den 31 december 2014 till 238 376 kvm innefattande 3 128 lägenheter (220 099 kvm) och 152 lokaler (18 277 kvm). En genomsnittslägenhet motsvarar 70,4 kvm och kostar 6 418 kronor per månad. Efterfrågan på bostäder är fortsatt stor, vid årsskiftet stod över 20 000 i bolagets intressentkö och antalet intresseanmälningar per ledig lägenhet har under året varierat mellan 250 till 1 500. Omflyttningen under 2014 uppgick till 8,9 (9,7) % för hela året, varav 4,1 (3,8) % utgör interna omflyttningar. Vid årsskiftet var samtliga utom en lägenheter uthyrda, under kontraktstecknande eller under renovering. Bostadshyrorna för 2014 höjdes med 1,4 % från 1 januari. Den genomsnittliga hyresnivån för bostäder uppgick därefter till 1095 kr/kvm för hela fastighetsbeståndet. I januari 2015 träffades en överenskommelse med Hyresgäst föreningen om hyresnivån för 2015 som resulterade i en höjning från 1 januari med 0,95 % motsvarande en genomsnittlig hyresnivå på 1 105 kr/kvm. Medelantalet anställda för 2014 var 37 (39) personer varav 13 var kvinnor. Omräknat till årsarbetare har Tyresö Bostäders personal totalt uppgått till 36 (38). 52 Investeringar i pågående projekt har under året gjorts med 11,7 (14,9) mkr och investeringar i fastighetsinstallationer och övriga inventarier har skett med 1,7 (0,7) mkr. Total underhållskostnad för år 2014 uppgick till 35,5 (35,1) mkr. Tyresö Näringslivsaktiebolag Tyresö Näringslivaktiebolags ändamål är att köpa, förvalta och sälja mark samt förvärva, bygga och förvalta lokaler för näringslivsändamål. Bolaget äger mark och en bostadsfastighet inom det så kallade Brädgårdsområdet. Större delen av marken som bolaget äger arrenderas ut till Tyresö kommun. Utöver utarrendering av marken finns fem bostadshyresgäster och fyra lokalhyresgäster i byggnaderna inom området. Tyresö kommun svarar för förvaltning och uthyrning av bolagets byggnader. Bolaget har dessutom bedrivit uthyrning av cafébyggnaden på Notholmen. Från och med 1 juni 2014 övertogs avtalet av Nordiska muséet. Kommunen har därför sagt upp avtalet mellan kommunen och bolaget från och med samma tidpunkt. Bolaget har inte haft någon anställd personal. Det ekonomiska resultatet för Tyresö Näringslivsaktiebolag uppgick till -0,3 miljoner kronor. Enligt upprättad ekonomisk plan kommer bolaget att gå med förlust till och med 2017, då den så kallade fusionsspärren som inträdde vid fusionen med Fastighets AB Maria Sofia upphör och bolagets fastighet kan avyttras. Tyresö Vindkraft AB Under året har kommunen bildat Tyresö Vindkraft AB, vars ändamål är att äga och leasa ut vinkraft till Tyresö kommun och dess bolag. Bolaget övertog driften av ett vindkraftverk beläget i Bösjövarden i Mora kommun, den 18 december 2014. [ KOMMUNALA BOLAG ] Övrigt ägande Tyresö kommun har även andelar i Stiftelsen Tyresöskogen, Södertörns brandförsvarsförbund, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, Södertörns överförmyndarnämnd, Vårljus AB samt Stockholmsregionens Försäkrings AB. Stiftelsen Tyrestaskogen är ansvarig för driften av områdena i naturreservatet Tyresta. Stiftelsens uppgift är att förvalta och utveckla områdena och Tyresta by enligt fastslagna bestämmelser och skötselplan. Södertörns brandförsvarsförbund är ett kommunalförbund som bedriver räddningstjänst i kommunerna Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. I förbundsområdet finns nu cirka 560 000 invånare. Inom medlemskommunerna finns åtta räddningsstyrkor dygnet runt, tre deltidsstyrkor, åtta räddningsvärn och en regional räddningscentral. På dagtid vardagar finns dessutom fem mindre räddningsstyrkor och under övrig tid finns extrapersonal i beredskap. Räddningscentralen Stockholms län, drivs sedan 2009 tillsammans med Brandkåren Attunda. Räddningscentralen Stockholms län hanterar medlemskommunernas och Brandkåren Attundas uppdrag. Därmed omfattar vår räddningsregion idag 16 kommuner. Antalet uppdrag för medlemskommunerna med olika former av larm- och jourfunktioner växer kontinuerligt. Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund bildades den 1 april 2008 av de tre kommunerna Haninge, Nynäshamn och Tyresö. Tyresös ägarandel är 29,6 procent. Förbundets uppdrag är att bedriva den prövning och tillsyn som kommunerna är skyldig att utföra enligt miljöbalken, livsmedelslagen och angränsande lagar, förordningar och föreskrifter – med undantag av strandskyddstillsynen. Förbundet ska också erbjuda medlemskommunerna kompetens avseende medlemmarnas arbete med TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 frivilliga åtaganden inom miljöområdet. Förbundet ska också lämna det stöd till fysisk planering och bygglovsverksamhet som respektive medlem efterfrågar inom förbundets kompetensområde. Förbundet ska besvara remisser från medlemmarna, svara för information inom verksamhetsområdet, bistå medlemmarna med expertkunskaper inom verksamhetsområdet samt delta i kommunernas krisberedskapsplanering. Förbundets verksamhet är delvis anslagsfinansierad genom att de tre kommunerna betalar en medlemsavgift men ungefär hälften av förbundets kostnader täcks av avgifter som tas ut vid tillsyn av verksamhetsutövare. I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Haninge kommun har i samverkan med Botkyrka, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö en gemensam nämnd. Nämndens huvuduppgift är att utöva tillsyn och kontroll över förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap. Syftet med tillsynen är att förhindra att barn eller myndiga personer, som inte själva kan ta tillvara sin rätt, missgynnas ekonomiskt eller rättsligt. Vårljus AB bildades 1994 av 25 kommuner i Stockholms län (alla utom Stockholm) för att erbjuda vård-, behandlings- och rådgivningstjänster för i första hand barn och unga. Tyresö kommun blev under 2008 delägare i Stockholms regionens Försäkring AB (SRF). SRF är ett aktiebolag där 20 av 26 kommuner inom Stockholms län är delägare. SRF:s syfte är att i samarbete med kommunerna samordna upphandling och förvaltning av samlade försäkringslösningar. Bolaget ska tillföra kommunerna ökad kompetens inom försäkringsområdet och vara en resurs inom riskhantering, skadeförebyggande arbete och försäkring. Kommunen är sedan 2010 medlem i Kommuninvest ekonomisk förening. 53 Kommunens ekonomi 54 [ KOMMUNENS EKONOMI ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Redovisningsprinciper KOMMUNEN Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR), vilket blandannat innebär att: ⋅⋅ Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. ⋅⋅ Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. ⋅⋅ Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffnings- värde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Gränsdragning mellan kostnad och investering. Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggnings tillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen i Tyresö kommun har satts till 50 000 kr. Anläggningstillgångar. Enligt rekommendation RKR 18.1 bokförs investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnads ersättningar som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Avskrivningar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning, det vill säga. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. För tillgångar i form av mark och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Intervall avskrivningstider: Byggnader Maskiner och inventarier Aktier och andelar Mark, bostadsrätter 3 – 50 år 3 – 25 år ingen avskrivning ingen avskrivning Omprövning av nyttjandeperiod ska ske om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt. Inga nedskrivningar har skett under 2014. För anläggningstillgångar med identifierbara komponenter som har olika nyttjandeperiod och där varje komponents anskaffningsvärde är betydande i förhållande till totalt anskaffningsvärde för investeringen ska uppdelning göras på komponenter. Detta för att avskrivningarna ska ge en rättvisande resultatredovisning. Kommunen har påbörjat arbete med komponentav skrivning för att fullt ut kunna följa rekommendation RKR 11.4. Riktlinjer för kommunens hantering av komponent avskrivning har tagits fram. Från och med räkenskapsåret 2015 ska alla betydande investeringar som avslutas delas in i komponenter. Arbete med uppdelning av befintliga anläggningstillgångar kommer att starta under 2015. Skatteintäkter. Den preliminära slutavräkningen för skatte intäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Lånekostnader belastar resultatet för den period de hänför sig till, enligt huvudmetoden i rekommendation RKR 15.1, vilket innebär att inga lånekostnader ingår i anskaffnings-värdet för investeringar. Pensionsskuld före 1998 redovisar Tyresö kommun som en ansvarsförbindelse, enligt blandmodellen. Pensionsskuld som uppkommit från och med 1 januari 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen och årets förändring redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen. Pensionsskuldens räntekostnad redovisas bland finansiella kostnader i resultaträkningen. Jämförelsestörande poster särredovisas på egen rad i resultat räkningen samt i not. För att en post ska betraktas som jämförelsestörande, ska posten uppgå till ett väsentligt belopp samt vara av sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet. Från år 2014 tillämpar kommunen Kommun-Bas 13. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommun förbund i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Konsolidering sker med proportionell metod. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar: Tyresö Bostäder AB 100 % Tyresö Näringslivsaktiebolag 100 % Tyresö Vindkraft AB 100 % Södertörns Miljö- & hälsoskyddsförbund 29,6 % Södertörns Överförmyndarnämnd 13,16 % Södertörns brandförsvarsförbund 9,04 % Stockholmsregionens Försäkrings AB 4,07 % Vårljus AB 5,5 % Samtliga bolag där kommunens ägarandel överstiger 20 procent av rösterna konsolideras, med undantag för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund där konsolideringsskyldighet ej föreligger enligt rekommendation RKR 8.2, p g a marginell ekonomisk betydelse för kommunen. Undantag är även Tyresö Vindkraft AB som har startat under 2014 och har förlängt räkenskapsår till 2015-12-31. De kommunala bolagen tillämpar årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Vid avvikelse i redovisningsprinciper mellan kommunen och de kommunala bolagen är kommunens redovisningsprinciper vägledande för den sammanställda redovisningen. 55 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ KOMMUNENS EKONOMI ] Verksamheternas utveckling VERKSAMHET REDOVISNING BUDGET Överskott (+) Belopp i tkr (löpande priser) Underskott (-) 56 2010 20112012201320142014 2014 KOMMUNSTYRELSEN Kostnad Intäkt Netto 634 652 408 324 226 328 637 047 409 623 227 424 748 419 528 965 219 454 758 720 559 696 199 024 721 358 536 212 185 146 664 139 466 866 197 273 −57 219 69 346 12 127 Kommunledning samt konsult- och service- kontoret Kostnad Intäkt Netto 159 149 64 137 95 012 161 536 62 042 99 494 514 738 411 302 103 436 557 971 438 554 119 417 522 235 411 053 111 182 469 448 352 297 117 151 −52 787 58 756 5 969 Lokalförsörjning* Kostnad Intäkt Netto 248 578 224 897 23 681 248 286 236 318 11 968 Väghållning och park**** Kostnad Intäkt Netto 84 293 1 622 82 671 81 157 1 925 79 232 91 721 2 604 89 117 Centralkök Kostnad Intäkt Netto 11 559 11 368 191 9 180 8 068 1 112 8 220 6 175 2 045 Allmän miljö- och stadsbygg- nadsteknisk verksamhet Kostnad Intäkt Netto 42 706 14 749 27 957 42 126 14 371 27 755 35 607 13 721 21 886 35 388 13 564 21 824 31 506 8 694 22 812 31 091 9 580 21 511 −415 −886 −1 301 Vatten och avlopp Kostnad Intäkt Netto 56 255 58 793 −2 538 59 554 53 222 6 332 60 261 62 176 −1 915 60 929 64 696 −3 767 63 896 65 997 −2 101 62 923 62 923 0 −973 3 074 2 101 Renhållning Kostnad Intäkt Netto 32 112 32 758 −646 35 208 33 677 1 531 37 872 32 987 4 885 37 249 35 779 1 470 38 673 39 288 −615 41 456 41 456 0 2 783 −2 168 615 GYMNASIE- OCH ARBETS- MARKNADSNÄMNDEN Kostnad Intäkt Netto 283 448 63 512 219 936 294 514 63 339 231 175 302 909 60 103 242 806 292 298 55 623 236 675 289 532 59 649 229 883 272 269 54 299 217 970 −17 263 5 350 −11 913 Arbetscentrum Kostnad Intäkt Netto 23 605 12 986 10 619 22 459 11 430 11 029 22 018 10 756 11 262 21 047 9 938 11 109 20 910 11 628 9 282 22 195 12 683 9 512 1 285 −1 055 230 Gymnasium Kostnad Intäkt Netto 216 792 34 598 182 194 226 161 34 473 191 688 235 098 32 371 202 727 227 812 28 812 199 000 225 233 28 837 196 396 211 305 27 294 184 011 −13 928 1 543 −12 385 Vuxenutbildning Kostnad Intäkt Netto 43 051 15 928 27 123 45 894 17 436 28 458 45 793 16 976 28 817 43 439 16 873 26 566 43 389 19 184 24 205 38 769 14 322 24 447 −4 620 4 862 242 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Kostnad Intäkt Netto 58 886 7 082 51 804 63 366 7 568 55 798 65 952 7 810 58 142 110 462 9 665 100 797 112 715 8 155 104 560 112 985 6 033 106 952 270 2 122 2 392 Bibliotek, kultur och fritid Kostnad Intäkt Netto 58 886 7 082 51 804 63 366 7 568 55 798 65 952 7 810 58 142 110 462 9 665 100 797 112 715 8 155 104 560 112 985 6 033 106 952 270 2 122 2 392 60 384 3 110 57 274 65 048 11 180 53 868 59 221 610 58 611 −5 827 6 799 3 993 2 806 0 0 0 0 0 10 570 4 743 [ KOMMUNENS EKONOMI ] VERKSAMHET TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 R EDOVISNING BUDGET Överskott (+) Belopp i tkr (löpande priser) Underskott (-) 2010 20112012201320142014 2014 BARN- OCH UTBILD- NINGSNÄMNDEN Kostnad Intäkt Netto 885 042 88 663 796 379 881 945 93 560 788 385 925 662 71 950 853 712 955 675 76 644 879 031 1 815 653 908 817 906 836 977 126 72 457 904 669 −838 527 836 360 −2 167 Förvaltningsgemensamt*** Kostnad Intäkt Netto 17 921 992 16 929 Förskola Kostnad Intäkt Netto 280 251 37 254 242 997 282 800 36 688 246 112 290 844 25 921 264 923 289 896 25 925 263 971 498 733 231 232 267 501 296 106 24 178 271 928 −202 627 207 054 4 427 Grundskola och grundsärskola Kostnad 575 628 46 927 528 701 570 339 52 560 517 779 621 229 42 733 578 496 652 153 47 451 604 702 1 291 706 662 427 629 279 667 027 45 044 621 983 −624 679 16 636 937 15 699 Intäkt Netto 617 383 −7 296 Fritidsgårdar Kostnad Intäkt Netto 11 242 3 490 7 752 12 170 3 375 8 795 13 589 3 296 10 293 13 626 3 268 10 358 25 214 15 158 10 056 13 993 3 235 10 758 −11 221 11 923 702 SOCIALNÄMNDEN Kostnad Intäkt Netto 674 686 140 588 534 098 698 883 157 542 541 341 727 818 159 131 568 687 768 208 160 081 608 127 1 044 154 385 773 658 381 777 540 146 350 631 190 −266 614 239 423 −27 191 Förvaltningsgemensamt*** Kostnad Intäkt Netto 27 856 971 26 885 Individ- och familjeomsorg Kostnad Intäkt Netto 164 667 28 064 136 603 168 567 36 293 132 274 182 596 40 132 142 464 195 747 40 077 155 670 194 425 33 402 161 023 187 082 31 948 155 134 −7 343 1 454 −5 889 Äldreomsorg Kostnad Intäkt Netto 254 753 40 300 214 453 259 707 43 939 215 768 286 813 46 617 240 196 298 514 40 033 258 481 468 431 179 204 289 227 313 905 41 517 272 388 −154 526 137 687 −16 839 Omsorg om personer med funktionshinder Kostnad Intäkt Netto 227 410 71 253 156 157 237 549 73 086 164 463 258 409 72 382 186 027 273 947 79 971 193 976 381 298 173 167 208 131 276 553 72 885 203 668 −104 745 100 282 −4 463 BYGGNADSNÄMNDEN Kostnad Intäkt Netto 0 0 0 0 0 0 9 715 4 519 5 196 9 459 5 129 4 330 9 387 4 967 4 420 8 734 4 391 4 343 −653 576 −77 Byggverksamhet** Kostnad 9 715 Intäkt Netto 0 0 9 459 4 519 5 196 9 387 5 129 4 330 8 734 4 967 4 420 −653 4 391 4 343 576 −77 33 060 4 224 28 836 * Från 2012 redovisas lokalförsörjningen tillsammans med konsult- och servicekontoret ** Före 2012 redovisades byggnadsnämnden tillsammans med övrig miljö- och stadsbyggnadsteknisk verksamhet **** Före 2013 ingick också idrott och friluft *** Från 2012 har de förvaltningsgemensamma kostnaderna fördelats på verksamhetsområdena 57 58 [ KOMMUNENS EKONOMI ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Investeringar 2014 Investeringar 2014 (tkr)Inkomst Väg och park 1 813 Tyresövägen −21 506 Netto Budget −19 693 −23 440 Diff 3 747 0 −6 674 −6 674−12 940 6 266 Dagvattenledning Siklöjev. Sam.anslag Gata/park -14 Utgift 0 1 813 0 −14 832 0 −13 019 −500 −10 000 500 −3 019 Vatten och avlopp 11 818 −13 804 −1 986 −11 000 9 014 VA-sanering etc 11 818 −13 804 −1 986 −11 000 9 014 Renhållning 0 −9 935 −9 935−12 638 2 704 Masshanter.plats Mediaväg 0 −9 549 −9 549 −9 638 89 Samlingsansl. för renhållning 0 −385 −385 −3 000 2 615 Exploatering 14 578−22 022−7 444−92 02084 576 Övrig exploatering −3 057 Maria Sofias väg 1 022−2 036 0 Vallmon 8 Skälsätra 0 0 0 0 0 0−2 036 −500 −500 500 500 Lekland Petterboda, anslut gång 0 0 0 −1 000 1 000 Exploatering Nyfors 0 −325 −325 −11 872 11 547 Tegelbruksvägen etapp 11 Sjöbacken Solberga etapp 7 Etapp 9 Uggelvägen Etapp 10 Gärdesmygev Raksta Etapp 8 0 −99 −99 −1 000 901 11 053−4 9306 123 2 1453 978 0 0 −3 975 −2 809 −3 975 −2 809 −20 000 −10 000 16 025 7 191 188 −329 −140 −5 801 5 661 0 −310 −310 −4 906 4 596 Expl Strandängarna 0 Tegvägen 0 Bostäder vid Södergården 0 −852 −852 0 −18 −27 831 26 979 0−518 518 −18 −500 483 Investeringar 2014 4 (tkr)Inkomst Utgift Netto Budget Diff Fastighetsförvaltning 0 −55 137 −55 137−119 180 64 043 Energisparåtgärder 0 −355−355 −466 112 Säkerhetshöjande åtgärder 0 Tillagningskök 0 −5 857 −5 857−15 000 9 143 Proj. ny ishall 0 LSS-boende 0 −598−598 −274−324 Tärningen gruppboende 0 −831 −831 −4 000 3 169 Galaxens förskola 0 −16 454 −16 454 −16 049 −405 Trollbäcken IP omkl rum 0 −6 440 −6 440 −5 741 −699 Vindkraftverk u uppbygg 0 10 150 10 150 −18 650 28 800 Sågen nytt LSS boende 0 −23 −23 −1 000 977 Villa Höglid korttidsbo. 0 −4 699 −4 699 −7 000 2 301 Forellen rivning/planerin 0 −824 −824 −20 000 19 176 Proj. nytt gymnasium 0 −173 −173 −1 000 827 Radiov.oljeavskiljare 0 Tyda Växhuset kök & dusch 0 −410 −410 −300 −110 Trollängen omb.5 kök 0 −256 −256 −300 44 Skrindan nytt tak 0 −2 874 −2 874 −3 000 126 Tyresö skola miljöhus 0 −280 −280 −250 −30 Tyresövallen A-plan belys 0 −378 −378 −500 122 Krusboda pavilj.ventil. 0 −1 894 −1 894 −2 000 106 Bollmorav.140 Duschkabin 0 −61 −61 −60 −1 Nyboda verks.komp. 0 −421−421 −300−121 Konstgräs Nyboda 0 Samlingsanslag 0 −19 685−19 685 −18 490 −1 195 −914 −315 −914 −315 0 −1 548 −1 000 −1 000 86 685 0−300 300 −1 548 −2 500 952 Kultur och fritid 0 −1 245 −1 245 −1 500 255 Samlingsanslag 0 −1 245−1 245 −1 500 255 Expl Porträttet 100 0100−148248 Grindstolpen 0 0 0−458 458 Socialnämnden 0 −1 704−1 704 −1 270 −434 Sats 0 −15−15−500485 Inv socialnämnden 0 −1 704 −1 704 −1 270 −434 UR-tomten, Näsby 4:1472 0 −8 265 −8 265 −8 931 666 Expl Kryddvägen −165 −165 −500 335 Övrigt 200 −1 374−1 174−14 13312 959 Expl bidrag Pluto Njupk v 6 295 6 295 2 000 4 295 IT, inventarier etc 0 0 0 −4 230 4 230 Bostäder bollplanen Pluto −164 −164 −500 336 IT-plattform 0 0 0−881 881 Expl bidr Njupk v Willys 0 800 −800 Åtgärder klimatstrategi 200 −411 −211 −1 000 789 Expl Njupk v Willys −790 −790 −1 500 710 Nytt kartsystem (planavd) 0 −875 −875 −1 789 914 Centrumombyggnad 9 000−18 279−9 279−24 11414 835 Markreserv 0 −89 −89−5 000 4 911 Kv Järnet ink gångtunnel 0 −103 −103 −2 176 2 073 Samord ärendehant KS 0 0 0 −733 733 Damm, gångv Stadsparken 0 −13 411 −13 411 −14 909 1 498 Ängsgården, projektering 0 0 0 −500 500 Stor parkering simhallen 0 −4 689 −4 689 −8 529 3 840 Järnet 7, utredning 0 −21 −21 −500 479 Sammanlagt 37 409 −145 007−107 597 −299 295 191 698 Simv förlängn t Forellen4 0 −19 −19 −4 000 3 981 Små just Tyresö C vägnät 0 −36 −36 −2 000 1 964 Hasselbacken 9 000 09 000 8 0001 000 59 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ KOMMUNENS EKONOMI ] Resultaträkning Kommunen Sammanställd redovisning BokslutBokslutBokslutBokslut Miljoner kronor2014201320142013 Verksamhetens intäkter Not 1 476,1 481,8 713,3 711,6 Verksamhetens kostnader Not 2 −2 481,3 −2 414,2 −2 614,3 −2 543,7 Avskrivningar Not 3 −88,2 −78,8 −129,8 −113 Jämförelsestörande poster Not 4 - 30,2 182,6 30,2 −2 093,4 −1 981,1 −1 848,2 −1 915,4 Verksamhetens nettokostnad Not 5 1 896,3 1 847,2 1 896,3 1 847,2 Generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter Not 6 210,9 204,4 210,9 204,4 Finansiella intäkter Not 7 7,2 6,0 1,5 2,1 Finansiella kostnader Not 8 −15,3 −19,5 −50,7 −63,4 Jämförelsestörande finansiella poster Not 4 - −16,6 - −16,6 Resultat före extraordinära poster 5,7 40,4 209,8 58,3 Extraordinära intäkter - - - - Extraordinära kostnader - - - ÅRETS RESULTAT 5,7 40,4 209,8 58,3 Kassaflödesanalys DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 5,7 40,4 209,8 58,3 Justering för av- och nedskrivningar 88,2 78,8 129,8 113,5 Justering för gjorda avsättningar 8,1 21,4 7,2 23,9 Justering för övr ej likviditetspåverkande poster −14,4 1,0 −11,0 2,1 Medel från verksamh. före förändr. av rörelsekapital 87,6 141,7 335,7 197,8 Ökning (-) / Minskning (+) av förråd mm Not 13 −4,4 0,7 −4,4 0,6 Ökning (-) / Minskning (+) av kortfristiga fordringar Not 14 −15,7 14,1 −7,5 37,5 Ökning (+) / Minskning (-) av kortfristiga skulder Not 19 53,3 −50,8 56,6 −50,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 120,8 105,7 380,5 185,9 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i immaterialla anläggningstillgångar - - - - −145,0 −201,8 −149,7 −217,3 Not 9, 10 3,7 2,6 43,3 2,8 Not 11 −0,0 - −0,0 - Försäljning av finansiella tillgångar - - - - Bidrag (investerings, VA- & gatukostnadsersättning) 37,4 100,5 28,4 100,5 Kassaflöde från investeringsverksamheten −104,0 −98,7 −78,0 −114,0 Investeringar i materiella anläggningstillgångar Not 9, 10 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella tillgångar FINANSIERINGSVERKAMHETEN Nyupptagna lån - 20,0 - Amortering av långfristiga skulder Not 18 −40,0 - −305,0 Ökning (-) / Minskning (+) av långfristiga fordringar 20,0 Not 12 −4,3 −0,8 1,3 Minskning av avsättningar pga utbetalningar - - - −1,8 - Kassaflöde från finansieringsverksamheten −44,3 19,2 −303,7 18,2 Årets kassaflöde −27,6 26,3 −1,2 Likvida medel vid årets början Not 15 92,3 66,0 184,6 94,4 Likvida medel vid årets slut Not 15 64,7 92,3 183,5 184,6 Förändring av likvida medel −27,6 26,3 −1,2 90,2 60 90,2 [ KOMMUNENS EKONOMI ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Balansräkning Kommunen Sammanställd redovisning BokslutBokslutBokslutBokslut Miljoner kronor2014201320142013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och anläggningar Not 9 1 795,4 1 743,4 3 564,4 3 591,9 Maskiner och inventarier Not 10 62,2 58,3 66,2 61,7 Finansiella anläggningstillgångar Not 11, 12 91,7 87,4 30,2 31,4 Summa anläggningstillgångar 1 949,3 1 889,1 3 660,8 3 685,0 Omsättningstillgångar Förråd, exploateringstillgångar mm Not 13 64,0 59,6 64,0 59,6 Kortfristiga fordringar Not 14 182,3 166,6 175,3 167,9 Kassa, bank Not 15 64,7 92,3 183,5 184,6 Eget kapital Not 16 Summa omsättningstillgångar 310,9 318,5 422,7 412,1 SUMMA TILLGÅNGAR 2 260,2 2 207,6 4 083,6 4 097,1 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Not 16 929,7 932,6 1 339,6 1 136,9 varav årets resultat Eget kapital 5,7 40,4 209,8 58,3 Årets resultat 5,7 40,4 209,8 58,3 Resultatutjämningsreserv- - - Övrigt eget kapital 924,0 892,2 1 129,8 1 078,6 Summa eget kapital 929,7 932,6 1 339,6 1 136,9 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not 17 181,2 173,0 181,2 173,0 Övriga avsättningar - - 34,9 35,9 Skulder Långfristiga skulder Not 18 804,2 810,1 2 135,2 2 415,1 Kortfristiga skulder Not 19 345,2 291,9 392,8 336,2 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 260,2 2 207,6 4 083,6 4 097,1 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter - - - - Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder och eller avsättningar Not 20 874,0 911,5 874,0 911,5 Övriga ansvarsförbindelser Not 21, 22 1 507,2 1 776,7 167,5 172,0 Hyres- och leasingåtaganden Not 23 585,0 218,1 506,5 143,7 SUMMA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 2 966,2 2 906,3 1 548,0 1 227,2 Skulder i % 50,9 % 49,9 % 61,9 % 67,2 % Soliditet enligt balansräkningen 41,1 % 42,2 % 32,8 % 27,7 % Soliditet (inkl. pensionsförpliktelser) 2,5 % 1,0 % 11,4 % 5,5 % 61 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ KOMMUNENS EKONOMI ] Noter Kommunen Sammanställd redovisning BokslutBokslutBokslutBokslut Miljoner kronor2014201320142013 Not 1 Verksamhetens intäkter INTÄKTER Försäljningsintäkter6,24,56,24,5 Taxor och avgifter 175,8 166,1 175,8 166,1 Hyror och arrenden 62,5 60,6 295,1 285,3 Bidrag179,6212,4179,6212,4 Not 4 - −30,2 - Försäljning av verksamhet och konsulttjänster varav återbet AFA, se jämförelsestörande post 47,4 50,5 47,4 −30,2 50,5 Exploateringsintäkter3,24,43,24,4 Realisationsvinster0,79,50,79,5 Försäkringsersättningar0,70,00,70,0 Övriga intäkter0,03,94,69,0 Summa verksamhetens intäkter 476,1 481,8 713,3 711,6 Not 2 Verksamhetens kostnader KOSTNADER Löner och sociala avgifter 1 171,1 1 120,3 1 196,0 1 143,3 Pensionskostnader88,790,090,290,0 Köp av huvudverksamhet 723,3 725,7 723,3 725,7 Lämnade bidrag67,162,267,162,2 Fastighetskostnader och fastighetsentreprenader 89,7 88,7 196,6 Bränsle, energi och vatten 57,6 57,9 57,6 195,2 57,9 Lokal- och markhyror 56,5 61,0 56,5 61,0 Hyra / leasing anläggningstillgång 9,6 8,8 9,6 8,8 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 63,0 66,0 63,0 66,0 7,2 6,7 Tele, IT-kommunikation och postbefordran 7,2 6,7 Kostnader för transportmedel, transporter och resor 20,1 19,2 20,1 19,2 Försäkringspremier och riskkostnader 11,7 10,6 11,7 10,6 Övriga främmande tjänster 68,3 65,6 68,3 65,6 Realisationsförluster och utrangering 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga kostnader47,631,547,131,5 Summa verksamhetens kostnader 2 481,3 2 414,2 2 614,3 2 543,7 Not 3 Avskrivningar Byggnader och anläggningar 77,8 69,1 118,4 Maskiner och inventarier 10,4 9,8 11,4 Summa avskrivningar 88,2 78,8 129,8 102,6 10,9 113,5 62 [ KOMMUNENS EKONOMI ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Noter Kommunen Sammanställd redovisning BokslutBokslutBokslutBokslut Miljoner kronor2014201320142013 Not 4 Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster, verksamhetens intäkter Premieåterbetalning från AFA Försäkring - 30,2 - Vinst vid avyttring av fastighet - - 182,6 30,2 - Summa jämförelsestörande poster 0,0 30,2 182,6 30,2 Jämförelsestörande finansiella poster Sänkt diskonteringsränta (RIPS) - 16,6 - Summa jämförelsestörande finansiella poster 0,0 16,6 0,0 16,6 16,6 Not 5 Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt1 900,81 856,81 900,81 856,8 Preliminär slutavräkning innevarande år −15,4 −10,7 −15,4 Slutavräkningsdifferens föregående år 11,0 1,1 11,0 −10,7 1,1 Summa skatteintäkter1 896,31 847,21 896,31 847,2 Not 6 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag40,839,940,839,9 Strukturbidrag 4,6- 4,6- Införandebidrag 15,0- 15,0- Regleringsbidrag10,219,910,219,9 Kostnadsutjämningsbidrag87,792,287,792,2 Kommunal fastighetsavgift68,367,368,367,3 Avgift till LSS-utjämning −15,8 −14,9 −15,8 −14,9 Summa generella statsbidrag och utjämning 210,9 204,4 210,9 204,4 Not 7 Finansiella intäkter Aktieutdelning kommunägda bolag 0,6 0,6 0,1 0,2 Borgensavgift kommunägda bolag 5,7 4,0 0,0 0,0 Ränteintäkter0,30,70,31,2 Ränteintäkter på utlämnade lån 0,5 0,4 0,5 0,4 Ränteintäkter på kundfordringar 0,2 0,2 0,2 0,2 Övriga finansiella intäkter 0,0 0,1 0,4 0,1 Summa finansiella intäkter 7,2 6,0 1,5 2,1 Not 8 Finansiella kostnader Räntekostnader på upptagna lån −12,8 −16,4 −48,2 −60,2 Räntekostnader på pensionsskuld −2,1 −19,3 −2,1 −19,3 varav sänkning av diskonteringsränta pension, se not 4 - 16,6 - 16,6 Räntekostnader på leverantörsskulder −0,1 −0,1 −0,1 −0,1 Övriga finansiella kostnader −0,3 −0,4 −0,3 −0,4 Summa finansiella kostnader −15,3 −19,5 −50,7 −63,4 Not 9 Mark, byggnader och anläggningar Ingående anskaffningsvärde2 222,12 100,34 511,24 367,5 Årets investeringar310,2121,8328,5143,4 63 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ KOMMUNENS EKONOMI ] Noter Kommunen Sammanställd redovisning BokslutBokslutBokslutBokslut Miljoner kronor2014201320142013 Årets försäljningar/utrangeringar-- −57,4- Omklassificering---- Årets uppskrivningar-- 3,9- Årets nedskrivningar--- Utgående anskaffningsvärde2 532,42 222,14 786,24 511,2 Ingående ackumulerade avskrivningar −973,8 −904,7 −1 437,8 −1 332,1 Årets försäljningar/utrangeringar-- 15,1- Omklassificering---- Årets avskrivningar −77,8 −69,1 −114,5 −102,6 Årets nedskrivningar-- −3,9- Utgående avskrivningar −1 051,5 −973,8 −1 541,1 −1 434,7 Pågående projekt314,5495,0319,6515,6 Utgående bokfört värde 1 795,4 1 743,4 3 564,4 3 591,9 *) förändring i Tyresö Bostäders IB ack.avskr. 2014, pga nya redovisningsprinciper (K3). Not 10 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde273,7257,9293,2276,9 Årets investeringar18,618,420,319,1 Årets försäljningar/utrangeringar−3,7−2,6−4,8−2,8 Omklassificering---- Utgående anskaffningsvärde288,7273,7308,7293,2 Ingående ackumulerade avskrivningar −221,6 −214,4 −237,8 −229,7 Årets försäljningar/utrangeringar2,72,63,82,8 Årets avskrivningar −10,4 −9,8 −11,4 −10,9 Utgående avskrivningar−229,3−221,6−245,4−237,8 Pågående projekt2,96,22,96,2 Utgående bokfört värde 62,2 58,3 66,2 61,7 Not 10a Nettoinvesteringar Årets investeringar, enligt not 9 och 10 328,9 140,3 348,8 162,5 Förändring av pågående arbete, enligt not 9 och 10 −183,8 63,9 −199,3 57,0 Nedskrivning--- Justering på grund av omklassificering - −2,4 - −2,4 Summa nettoinvesteringar145,0201,8149,7217,3 64 [ KOMMUNENS EKONOMI ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Noter Kommunen Sammanställd redovisning BokslutBokslutBokslutBokslut Miljoner kronor2014201320142013 Not 11 Finansiella anläggningstillgångar - aktier och andelar Aktier i Tyresö Bostäder AB 50,0 50,0 - - Aktier i Tyresö Näringslivs AB 2,5 2,5 - - Aktier i Tyresö Vindkraft AB 0,1 - - - Aktier i Stockholmsregionens försäkrings AB 4,1 4,1 4,1 4,1 Övriga aktier0,30,30,30,3 Kommuninvest ekonomisk förening 2,1 2,1 2,1 2,1 Andel i bostadsrätter 10,4 10,4 10,4 10,4 Tyrestaskogen, grundfond3,03,03,03,0 Summa aktier och andelar 72,5 72,4 19,9 19,9 Not 12 Finansiella anläggningstillgångar - långfristiga fordringar Tyresö Näringslivsaktiebolag 10,0 10,0 - - Utlämnade gatukostnadslån7,62,77,62,7 Avgår kortfristig del av långfristigt lån −0,6 −0,2 −0,6 Övriga långfristiga fordringar 2,2 2,4 3,2 −0,2 Summa långfristiga fordringar 19,3 14,9 10,2 11,5 Summa finansiella anläggningstillgångar (not 11 och 12) 91,7 87,4 30,2 31,4 8,9 Not 13 Förråd, exploateringstillgångar mm Förråd presentartiklar och gåvor 0,2 0,3 0,2 0,3 Exploateringsmark Trollbäcken4,34,34,34,3 Bollmora15,312,515,312,5 Tyresö Strand37,037,037,037,0 Östra delarna av Tyresö 7,1 5,4 7,1 5,4 Summa exploateringsmark63,759,363,759,3 Summa förråd, exploateringstillgångar mm 64,0 59,6 64,0 59,6 Not 14 Kortfristiga fordringar Kundfordringar34,263,731,648,2 Värdereglering av kundfordringar −4,1 −2,6 −4,1 −2,6 Skattefordringar21,212,721,215,7 Övriga kortfristiga fordringar 46,6 7,5 46,0 7,5 Upplupna ränteintäkter5,74,05,74,0 Upplupna skatteintäkter 0,320,5 0,320,5 Förutbetalda kostnader / upplupna intäkter 78,4 60,8 74,7 Summa kortfristiga fordringar 182,3 166,6 175,3 74,5 167,9 Not 15 Kassa och Bank PlusGirot6,02,56,02,5 Bankmedel, övriga banker 58,6 89,8 177,5 182,1 Summa kassa och bank 64,7 92,3 183,5 184,6 Tyresö kommun inklusive helägda kommunföretag har avtal om finansiella tjänster med Swedbank i Tyresö. Avtalet innefattar förutom sedvanliga banktjänster även hantering av likvida medel via koncernkonto samt koncernkontokredit på 150 Mkr. 65 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ KOMMUNENS EKONOMI ] Noter Kommunen Sammanställd redovisning BokslutBokslutBokslutBokslut Miljoner kronor2014201320142013 Not 16 Eget kapital Ingående kapital enligt balansräkningen * 932,6 883,6 1 136,9 Justering eget kapital Tyresö Bostäder *** - - 1,4 1 070,0 - Justering eget kapital ** −8,6 8,6 −8,6 8,6 Periodens resultat 5,740,4 209,858,3 Summa eget kapital 929,7 932,6 1 339,6 1 136,9 *) I det egna kapitalet ingår ackumulerat resultat för renhållningen, förlust med 5,3 mnkr. Ackumulerat resultat för VA över tre år är positivt per bokslut 2014, vilket innebär att ackumulerat resultat har nollställts och en förutbetald intäkt om 1,3 mnkr bokförts. Se även not 24. **) Återläggning av uppbokade timlöner som felaktigt nollställdes i bokslutet 2013. ***) Förändring i Tyresö Bostäders Eget kapital 2013, pga nya redovisningsprinciper (K3). Not 17 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Specifikation Pensionsbehållning0,00,00,00,0 Förmånsbestämd ÅP133,9127,1133,9127,1 Pension till efterlevande 1,0 1,1 1,0 1,1 PA-KL pensioner10,110,710,110,7 Särskild avtalspension ÖK-SAP 0,7 0,3 0,7 0,3 Löneskatt35,433,835,433,8 Summa specifikation 181,2 173,0 181,2 173,0 K ommunen har ingen avsättning för visstidsförordnaden för politiker och tjänstemän. Ingående avsättning pensioner, exkl ÖK-SAP 138,9 Försäkring 121,8 138,9 -−4,4 121,8 -−4,4 Ränteuppräkning2,12,22,12,2 Basbeloppsuppräkning −0,31,3 −0,31,3 Nya utbetalningar−4,8−4,5−4,8−4,5 Sänkning av diskonteringsränta - 13,3 - 13,3 Intjänad PA-KL 0,0- 0,0- Slutbetalning FÅP0,50,30,50,3 Intjänad Förmånsbestämd ålderspension 8,5 8,7 8,5 8,7 Nya efterlevandepensioner0,10,40,10,4 Övrig post−0,0−0,1−0,0−0,1 Utgående avsättning, exkl. särskild löneskatt 145,1 138,9 145,1 138,9 Särskild löneskatt35,233,735,233,7 Summa avsatt till pensioner, exkl ÖK-SAP 180,4 172,6 180,4 Ingående avsättning pensioner ÖK-SAP 0,3 0,1 0,3 172,6 0,1 förändring under året ÖK-SAP 0,3 0,2 0,3 0,2 Utgående avsättning, exkl. särskild löneskatt 0,7 0,3 0,7 0,3 Särskild löneskatt0,20,10,20,1 Summa avsatt till pensioner ÖK-SAP 0,8 0,4 0,8 Summa avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 181,2 173,0 181,2 0,4 173,0 Aktualiseringsgrad96,0 %95,0 %96,0 %95,0 % 66 [ KOMMUNENS EKONOMI ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Noter Kommunen Sammanställd redovisning BokslutBokslutBokslutBokslut Miljoner kronor2014201320142013 Not 18 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut (se specifikation innehav, not 18a) 570,0 610,0 1 910,0 2 215,0 Gatukostnadsbidrag53,146,653,146,6 VA-anslutningsbidrag63,252,263,252,2 Investeringsbidrag117,9101,2108,9101,2 Summa långfristiga skulder 804,2 810,1 2 135,2 2 415,1 Investeringsbidrag, gatukostnadsersättningar och anslutningsavgifter periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. Not 18a Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Lån som förfaller inom 1 år 270,0 340,0 1 065,0 1 220,0 2-3 år200,0270,0520,0645,0 4-5 år 100,0 - 225,0 250,0 Senare än 5 år - - 100,0 100,0 Summa 570,0 610,0 1 910,0 2 215,0 Kreditgivare Nordea Hypotek100,0130,0335,0555,0 Handelsbanken - - 100,0 120,0 Kommuninvest 470,0 480,01 400,0 1 365,0 SEB Summa kreditgivare - 570,0 - 75,0175,0 610,0 1 910,0 2 215,0 Checkräkningskrediten uppgår till 150 Mkr, varav 0 Mkr är utnyttjad i bokslutet 2014 Kommunens genomsnittliga ränta uppgår till 1,88% Tyresö Bostäders genomsnittliga ränta uppgår till 2,28% Kommunens räntebindningstid uppgår till 543 dagar Tyresö Bostäders räntebindningstid uppgår till 562 dagar Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 101,273,7 113,584,5 Personalens skatter och avgifter 39,6 38,1 39,6 Moms och punktskatter 7,3 8,7 7,3 38,1 8,7 Övriga kortfristiga skulder 22,8 7,4 25,1 8,6 Upplupna pensionskostnader40,839,340,839,3 Upplupen löneskatt11,912,511,912,5 Upplupna semesterlöner57,556,057,556,0 Upplupna räntekostnader1,51,41,51,4 Förutbetald skatteintäkt15,410,715,410,7 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 47,1 44,3 80,2 Summa kortfristiga skulder 345,2 291,9 392,8 76,5 336,2 67 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 [ KOMMUNENS EKONOMI ] Noter Kommunen Sammanställd redovisning BokslutBokslutBokslutBokslut Miljoner kronor2014201320142013 Not 20 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulder och eller avsättningar Ansvarsförbindelse för pensioner intjänade för 1998 Ingående ansvarsförbindelse716,1676,3716,1676,3 Ränteuppräkning7,48,67,48,6 Basbeloppsuppräkning 0,211,9 0,211,9 Gamla utbetalningar−31,9−32,8−31,9−32,8 Sänkning av diskonteringsränta - 53,1 - 53,1 Aktualisering1,60,41,60,4 Bromsen −4,3- −4,3- Övrig post−2,6−1,4−2,6−1,4 Utgående ansvarsförbindelse, exkl. särskild löneskatt 686,5 716,1 686,5 716,1 Särskild löneskatt166,5173,7166,5173,7 Summa pensionsförpliktelser KPA 853,0 889,8 853,0 P ensionsskuld Södertörns Brandförsvarsförbund, inkl. löneskatt 21,0 21,7 21,0 889,8 21,7 Summa pensionsförpliktelser874,0911,5874,0911,5 Not 21a Borgensåtaganden Tyresö Bostäder AB 1 340,0 1 605,0 - Tyresö Sportcenter AB 0,5 0,5 0,5 0,5 - Tyresö Nya Badanläggning AB 131,6 136,0 131,6 136,0 Brf Hanviken (Aniara) 34,9 35,0 34,9 35,0 Övriga långa lån 0,2 0,2 0,2 Summa borgensåtaganden 1 507,2 1 776,7 167,2 0,2 171,7 Not 21b Solidarisk borgen Tyresö kommun har i september 2010 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Tyresö kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige ABs totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 867 893 368 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 815 065 001 kronor. 68 [ KOMMUNENS EKONOMI ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Noter Kommunen Sammanställd redovisning BokslutBokslutBokslutBokslut Miljoner kronor2014201320142013 Not 22 Övriga ansvarsförbindelser Garantiåtagande FASTIGO - - 0,3 0,3 Summa, övriga ansvarsförbindelser 0,0 0,0 0,3 0,3 Not 23 Hyres- och leasingåtaganden Inom 1 år 4,8 4,0 0,5 2,3 senare än ett år men inom fem år 35,0 32,6 23,3 23,9 senare än fem år * 545,2 181,5 482,7 117,5 Summa hyres- och leasingåtaganden 585,0 218,1 506,5 143,7 *) Tidigare år har inte hyresavtalet med Tyresö Nya Badanläggning AB varit med. Summa panter och ansvarsförbindelser (not 20-23) 2 966,2 2 906,3 1 548,0 1 227,2 Not 24 Vatten och avlopp Resultatrapport Vatten och Avlopp 2014 2013 Verksamhetens intäkter 67,4 64,7 Verksamhetens kostnader −55,7 −52,4 Avskrivningar −5,9 −5,4 Verksamhetens nettokostnader 5,8 6,9 Finansiella intäkter -- Finansiella kostnader −2,4 −3,2 Årets resultat 3,5 3,8 Avgår förutbetald intäkt VA-kollektivet −1,4 - Resultat efter bokslutsdisposition 2,1 3,8 Balansrapport Vatten och Avlopp 2014 2013 Anläggningstillgångar 176,2 133,8 Omsättningstillgångar 8,3 24,6 Summa tillgångar 184,5 158,4 Eget kapital 0,0 −2,1 varav årets resultat 2,1 3,8 Skulder 184,5 160,5 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 184,5 158,4 69 TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 70 [ REVISIONSBERÄTTELSE ] [ ORDLISTA ] TYRESÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Ordlista ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Tillgångar i mark, byggnader, maskiner och inventarier. ANSLAG En summa pengar som kommunfullmäktige sagt att en viss verksamhet får kosta. Den nämnd som tilldelats ett ramanslag måste hålla sig inom denna ram. AVSKRIVNINGAR Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar, ungefär motsvarande förslitningen. BALANSKRAV Lagkrav på att kommuner ska bedriva sin verksamhet så att intäkterna överstiger kostnaderna varje budgetår. Om balans kravet inte uppfylls, det vill säga att ett underskott uppstår, måste motsvarande överskott uppnås senast det andra budget året efter att underskottet uppstod. BALANSRÄKNING Visar kommunens ekonomiska ställning på bokslutsdagen samt hur kapitalet har använts (tillgångar) och hur det anskaffats (skulder och eget kapital). BLANDMODELLEN De redovisningsregler som idag gäller för kommuner och landsting. Enligt reglerna ska pensionsåtaganden som ingåtts före 1998 inte redovisas i balansräkningen, medan pensionsåtaganden som ingåtts senare måste redovisas. DRIFTBUDGET Den del av kommunens budget som innehåller anslag för den löpande driften av olika verksamheter (alltså inga investeringar). FINANSNETTO Ränteintäkter minus räntekostnader. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning (KL 8 kap 4–5§). INTERNRÄNTA Kalkylmässig ränta för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. INTÄKT Periodiserad inkomst, förekommer endast i driftbudgeten. INVESTERING Den händelse då kommunen anskaffar anläggningar, inventarier etc som har en varaktighet under flera år. Investeringar i kommunen har definierats som objekt överstigande 50 000 kronor och med en varaktighet på minst tre år. INVESTERINGSBUDGET Den del av kommunens budget som innehåller anslag för investeringar i anläggningar, inventarier etc med en varaktighet under flera år. KAPITALKOSTNADER Benämning för internränta och avskrivning. KASSAFLÖDESANALYS Visar hur kommunen har finansierat sin verksamhet. Skillnaden mellan tillförda och använda medel beskriver hur kommunens rörelsekapital har förändrats. KORTFRISTIGA SKULDER Lån och skulder som ska återbetalas inom ett år. KOSTNAD Periodiserad utgift, förekommer endast i driftbudgeten. LÅNGFRISTIGA SKULDER Skulder som ska återbetalas senare än ett år frammåt. NETTODRIFTKOSTNADER Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Tillgångar i förråd, fordringar, kassa och bank. PERIODISERING Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisnings perioder till vilka de hör. REALISATIONSVINST Skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde för en tillgång, till exempel mark eller byggnader. RESULTATRÄKNING Sammanfattar årets kostnader och intäkter och visar årets resultat samt redovisar hur det egna kapitalet förändrats. SOLIDITET Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, det vill säga graden av egna finansierade tillgångar. 71 Saker vi är stolta över… ∙∙ Goda resultat i medborgarundersökningar ∙∙ Starkt föreningsstöd, aktiva föreningar ∙∙ Entreprenörsanda ∙∙ Hög sysselsättningsgrad ∙∙ Hög trafiksäkerhet (topp 10 i landet) ∙∙ Låga koldioxidutsläpp ∙∙ Högt valdeltagande ∙∙ God medborgarinformation via Servicecenter och webb ∙∙ Positivt ekonomiskt resultat 18 år i rad Postadress 135 81 Tyresö E-post kommun@tyreso.se Besöksadress Marknadsgränd 2 www.tyreso.se Telefon 08-5782 91 00
© Copyright 2025